Angelica Lagergren:
Jag hade först tänkt att försöka sammanfatta den här diskussionen som skett inne på Angelica Lagergrens blogg men inser att jag förmodligen skulle gör alla mer eller mindre förvirrade så jag kopierar in den så att ni förstår vad jag pratar om.
Janis – som ställt den ursprungliga frågan verkar tycka att Angelica – och den här Ida – har sig själva att skylla för att deras män velat lämna relationen och att om de bara agerat annorlunda så hade han kanske inte valt den andra kvinnan, trots att han var kär i henne.
Är inte det den ultimata skampålen att behöva stå bunden vid?
”Att om du bara hade agerat annorlunda under vissa oidentifierade gånger under förhållandet så hade kanske inte din man lämnat dig, men eftersom du inte gjorde det så får du skylla dig själv eftersom det då är ditt fel att han lämnade dig för kvinnan han blev kär i?”
Jag skulle vilja att den här ”Janis” skriver en lista på alla dessa val man borde och inte borde göra för att ens man inte ska lämna en även om han blir kär i en annan kvinna.
Jag tror att det skulle kunna bli en best seller men tanke på alla skilsmässor som kommer kunna undvikas.
Att ingen har tänkt på det tidigare? Alla som vill ha en kopia räcker upp en hand!
Föregående inlägg 
Kopiera in alla expertråd som Bella gav, räcker nog till en halv bok!
Oj, glömde bort att hon nu skilt sig
Linn Olsson behöver pepp!
Hennes häst som hon satsat stenhårt på blev idag utdömd. Vet inte om andra som inte är ”i branchen” förstår hur hjärte-krossande det är, men alla kan säkert känna empati med att satsa 100%, vända och vrida på vardagen, plugga fram till 02 på natten för att få utvecklas med sin bästa vän. Efter flera år av slit, pengar och känslomässig investering, kort tid före ”allvaret börjar” så blir hästen utdömd! Krasch…
Följde diskussionen när den började. Förstår ändå janis resonemang. Angelika är ju inte oskyldig, även om hon inte valde skilsmässan. Antagligen har hon ju inte vårdat och tagit hand om relationen, som det i och för sig krävs att båda gör. Men genom att jobba mycket, gå på event o tillställningar, umgåsa med systern o vänner flera flera gånger i veckan kanske inte gjorde att hon o S funkade. Säger inte att hon gjort fel, men att hennes sociala liv kanske inte matchade s behov och deras relation. Alltså har hon ju ändå valt hur hon vill ha sitt liv och inte anpassa det för förhållandet.
Exakt – min exmake sa vid skilsmässan, som jag valde, att han önskat att han varit mer uppmärksam på mina behov. Han ville inte skilja sig, men hans val genom åren med jobb och plikt banade väg för just en skilsmässa. Idag vet jag att han väljer annorlunda i sin nya relation. Förstår precis vad Janis menar, har inget att göra med att stå vid en skampåle. Det är bara sunt att reflektera över ens egen roll i skilsmässa man inte valt. Annars går man in som ett blindstyre i nästa relation utan att ha lärt sig något.
Precis. Är gift för andra gången och givetvis hade jag en del i skilsmässan i äktenskap nr 1. Jag var ju 50% av den relationen. Exakt hur och vad jag borde gjort annorlunda vet jag själv (bokslut är viktigt) så jag är inte bitter. Har gått vidare och lärt mig om mina mindre bra sidor. ”It takes two to tango” är ju ett slitet uttryck men såvida ens X inte är/var ett komplett svin så är man själv en del av resultatet. Min åsikt…
Jag har ingen aning om vad som hände eller inte hände i deras äktenskap och det har antagligen inte Janis heller. För allt vi vet kan Stefan haft en inneboende älskarinna under hela deras äktenskap.
Hahaaa????
Jag föreställer mig att de har en sån där skrubb under trappan som Harry Potter bodde i.
Ja, jag har för lite att göra.
I en separation är det väl inte bara en persons fel (i en normal separation, inte där misshandel osv sker) så är det väl ingens egentliga ”fel” – ingen syndabock – men – det är vore väl konstigt och inte speciellt konstruktivt att inte ens reflektera över sin egen roll och eventuellt lära sig ngt?
Jag separerade från mitt ex när vår son bara var 2år – vad lärde jag mig? Att folk inte ändrar på sig så lätt, att man inte kan stanna i en destruktiv relation (ej fysiskt destruktiv) för barnets skull, att jag inte kan förvänta mig att ngn ska ändra på sig för att passa in i min värld, att välja pappa till kommande barn mer omsorgsfullt osv
Jag tycker ju att det var han som betedde sig som ett svin (otrogen, festade varje lördag, sov hela söndag, tog noll ansvar, betalade ingenting trots jättebra lön, kom och gick som han ville) men ändå – man får ju reflektera lite för att inte göra samma misstag igen….
Ja eller hur, vad skulle det vara för tips? Aldrig tacka nej till sex till exempel? Kan säga med egen erfarenhet att det INTE hjälper om den andra vill ut ur förhållandet. Jag tackade i princip aldrig nej när mitt ex ville, klädde mig alltid i sexiga underkläder etc, hade mer lust än honom men det räckte inte. Han var otrogen ändå.
Jag tror inte att otrohet handlar så mycket om själva sexet, att det är där det klämmer. Det handlar nog snarare om det känslomässiga i relationen, att man har glidit ifrån varandra typ. Eller att någon i relationen är ett svin förstås.
Omöjligt för någon som inte var part i relationen att veta. Oftast finns det ju ett skäl till att en part inte är helt nöjd, om det sen beror på något den andre gör eller bara att man känner att man inte passar ihop. I det här läget är det ju viktigt att den som känner sig olycklig pratar med sin partner så får man se om det finns förutsättningar att lösa problemet. Fel sätt att hantera det är att söka tröst hos någon annan. Och så finns det fallen där den ene bara är en stor skitstövel, är otrogen eller dumpar den andre utan förvarning. Svårt att veta man skulle ha gjort annorlunda då, om man själv tror att man är kära och lyckliga samtidigt som den andre redan gått vidare.
Men man kan ju tycka att hon borde ha noterat att det bodde en kvinna i trappskrubben.
Haha, det här gör mig på bättre humör. Bilden till inlägget. Skrockade högt och länge för mig själv
Özz Nujens familj har gett över 70 000 kr till terroristen Akilov.
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10155325043275686&set=a.102596065685.106598.519550685&type=3&theater
Källkritik! Snälla
Det är ju ingen direkt hemlighet hur Angelica betedde sig mot Stefan.
Minns när jag lyssnade på deras första poddavsnitt, och dom (och Stefan själv) presenterade honom som ”Stackars Stefan”.
Angelica känns som en bortskämd småunge som vägrar ta något som helst ansvar för sina handlingar. Dags att växa upp nu.
Jessica orkar jag knappt kommentera, blir bara matt över hennes brandväggsbeteende.
Förstår vad Janis menar. Jag tror inte att Angelica är en dålig person i grunden och otrohet är såklart aldrig okej. MEN, som dom från ”skiljsmässopodden” sa imorse i nyhetsmorgon, så är otrohet sällan det första steget till en separation utan det sista. Alltså att relationen har varit dålig under en längre period och att otrohet då kan bli en konsekvens.
Angelica har ju inte hymlat med hur Stefan har varit den som tagit hand om allt gällande hemmet och barnen. Tror hon verkligen har utnyttjat att Stefan har varit lite för snäll och ”daltig” mot Angelica och till slut ledsnade han väl.
Angelica har ju, enligt egen utsago, behandlar Stefan som SKIT! Så jo, indirekt valde hon nog detta. Eller i allafall valde hon ett beteende som resulterade i detta.
Tycker att Stefan förtjänade den där donnan i skrubben!
Någon har kommenterat på hennes blogg «stemmer det at S ska bli pappa»? Kanske en anledning till at Angelica mår skit (på toppen av kritiken rundt akademiturneen)
Lite konstigt att godkänna en slik kommentar…?
Jag kan säga från extremt säkra källor att detta INTE stämmer. Så det påhittade ryktet kan dödas direkt…
Jag förstår helt och hållet Janis resonemang, även om jag också förstår att det är lätt att vilja blunda inför det när det väl hänt. Om det nu är så att Angelica gång på gång och skriver att hon inte valde detta så tycker jag kommentaren var allt annat än orimlig. Det som är orimligt (eller löjligt snarare!) är att Jessica genast måste in och kommentera. Varför har de inte en gemensam blogg, de verkar ju ändå inte klippt navelsträngen mellan sig?