Hanna Widerstedt/Joakim Lundell:

Orkade egentligen inte göra detta inlägg men känner att det är jävligt påfrestande att bli kroniskt UTSATT av en viss person. Nu råkade jag unblocka personen efter sex år för jag ville ge ett svar för att denne höll på att kommentera ett videoklipp om mig. Liksom, vad i helvete?
Kände att jag inte ville hålla käften och ge ett svar. Gjorde det sist också och då fick jag höra att jag ville ha uppmärksamhet. Ehm, nä kanske för du felaktigt anklagar mig…

Därefter tänkte jag att okej, personen är snart 40 och borde lämna mig ifred, så jag skiter i att ta tillbaka blocken för denne har nog lugnat sig.
INTE DÅ!//Hanna Widerstedt

Att det här inlägget av Hanna Widerstedt handlar om Jocke borde väl vara relativt säkert att anta, eller hur? 
Jockes bok ”Monster” är den enda bok jag hört talas om där hon finns omnämnd, och trots att han är snarare är närmare 30 än 40 så känner jag mig ändå relativt säker på min sak.

En sak jag dock inte känner mig vidare säker på är varför Jocke lägger ner så mycket tid och energi på Hanna Widerstedt efter så här lång tid.
De var båda på rätt kaotiska platser i livet när det begav sig och Jocke har sedan dess gått vidare, träffat Jonna, gift sig och blivit en framgångsrik Youtuber och ”musiker”, men ändå så verkar han ha detta horn i sidan till Hanna Widerstedt som bara verkar bli vassare och vassare. Varför?

Vad kan hon möjligtvis har gjort mot honom som fått honom att fortfarande vill skada henne på alla sätt han kan efter så här lång tid? Borde inte det i så fall stått med i boken då med tanke på att han på intet vis höll tillbaka på krutet när han skrev den?
Varför håller han på så här fortfarande?

Jag har haft människor i mitt liv som gjort mig illa på olika sätt och som jag fortfarande tycker riktigt illa om, men så länge jag tillät alla de känslorna att blossa upp så fort vederbörande nämndes eller bara dök upp i tanken så fortsatte de ju bara att göra mig illa. 
När jag slutade tänka på dem och slutade låta dem uppta min tid och energi – då kände jag att jag gick segrande ur den striden.
Med tanke på hur arg och hämndlysten Jocke verkar bli av Hannas blotta existens så verkar det här hornet i sidan på honom bara bli vassare och vassare för varje år som går och den enda som i slutänden kommer lida av det är han själv och Jonna.
Han tillåter sina känslor gentemot Hanna att ta upp en massa tid och energi i sitt liv och i deras gemensamma äktenskap till ingen nytta.

Fan, gå vidare nu Jocke och släpp vad det nu än är som du hållit fast vid under alla dessa år.
Ingen av er var vid sina sinnens fulla bruk när det begav sig och det här är bara slöseri med energi för ALLA parter.
Så länge du inte kan släppa din ilska mot Hanna så kommer den fortsätta ta upp en massa plats som skulle kunna användas till och ägnas åt mer positiva saker – din fru, din musik, dina företag, er framtida familj och att må bra.
Känslor av ilska och hämnd kan på riktigt äta upp en inifrån – tro mig – och tills man släpper taget om den så kommer det alltid finnas ett hinder för att kunna leva fullt ut.

Vad det än handlar om, Jocke, så släpp det nu. Det är dags.
Låt Hanna leva sitt liv så kan du leva ditt.
Låt inte hatet och ilskan vinna, vilket den gör så länge du fortsätter hälla bensin på elden.

Vad det än är som du anser Hanna gjort så är det LÄNGESEN och ingenting som var viktigt nog att ta upp i boken.
Att släppa taget är inte en förlust – det är den största vinsten av dem alla!