Öppet Spår

593 kommentarer

Kan du inte blockera dendär catrin från att kommentera varje inlägg

Varför det?

Jag tror flera redan har bett om det. Uppenbarligen är hon fortfarande tillåten här.

Kan vi släppa frågan nu till något händer som gör att det borde omvärderas, tex om hin blir otrevlig?

Varför skulle hon behöva blockeras? Är hon elak eller otrevlig mot någon?

Lite irriterande för hennes brottsoffer kanske att hon hänger här och låtsas som att det regnar. Tror inte att hon varit otrevlig

Hon har samma rätt som alla att hänga här! Väx upp!

Haha hoppas FV börjar kommentera här så får vi se om det låter likadant

Ja i mina ögon är det skillnad på brott och brott, även inne på anstalt resoneras det så. Men ja, undra hur det hade låtit då.

Camcam har ju redan svarat på det. Hon är välkommen hit så länge hon sköter sig (på samma villkor som alla andra här inne). Passar det inte så maila camcam så slipper vi se ert gnäll överallt.

Och btw, när vi diskuterade virtanen och timell så var folkdomstolar inte att föredra, så sluta hyckla här inne.

Jag saknar Callesto (eller vad hette personen??).

Ska alla som någonsin blivit dömd för något bli blockad från att kommentera här inne tycker du? Eller gäller det bara catrin?

I förra inlägget skriver hon att hon inte kommer lösa skulderna och det finns brottsoffer som är här inne. Klart folk blir irriterade

folk har ju all rätt att bli irriterade också! bara för att saker är irriterande ska de inte censureras

Jag skrev inte att det finns BO här inne.

Jag har lika stor rätt att kommentera som ni andra här. Tror även de finns fler än mig som är dömda av de som läser denna blogg, ni råkar jag bara vara en person som det skrivit mkt om iom att jag bloggat och synts i media.

Och som jag skrev i en tidigare kommentar i förra inlägget; jag kommer aldrig ha råd att betala mina BO, aldrig. Om jag inte vinner miljoner på lotto.
Jag förstår att folk eller rättare sagt att BO är arga och besvikna över det, men så ser min situation ut.

Tänk att det blir så jäkla ”laddat” när jag kommenterar här inne, folk verkar inte ha något bättre/roligare för sig än att gå till attack varje gång jag skriver. Antar att ni som kommenterat är yngre med tanke på hur ni formulerar er.

Ha en fin söndag!

Fast det är väldigt naivt att tro att du ska få samma bemötande som andra helt anonyma personer som kommenterar här inne, en del känner man till bättre med deras nick men de är likväl anonyma med sina eventuella domar. Precis som du har rätt att kommentera så har andra rätt att reagera.

Du har lurat människor på pengar för att själv kunna leva gott vid upprepade tillfällen, det är inte något som går hem hos folk. De flesta kan kan sätta sig i in brottsoffrens situation och även föraktet och ilskan mot förövaren vilket i det här fallet är du. Det har gått väldigt kort tid och du är förvånad över att folk reagerar negativt på att du kommenterar om ditten och datten och låtsas som det regnar. Din familj, vänner, pojkvän, frivården osv kanske har vänt blad och ger dig ryggdunkar men du kan inte förvänta dig det från allmänheten, speciellt inte om du kommenterar en blogg som har granskat dig och många av läsarna känner till dina brott. Ilskan och föraktet sitter som sagt kvar hos många.

Visst är det skillnad på mord och bedrägeri – men skulle man resonera så så skulle FV kunna kommentera här utan mothugg då han inte är massmördare. Det du har gjort är inte kattskit, att systematiskt utnyttja och lura människor på deras hårt förtjänade pengar är inte direkt en fortkörningsbot. Så utnyttja din rätt att kommentera men förvänta dig inte annat än att många kommer utnyttja sin rätt att protestera.

Jag håller med dig i mycket av det du säger, men då kanske folket som inte blivit lurade, ska granska sig själva innan.

Det är inte konstigt att det är krig i världen idag om man delvis resonerar så som du gör?

Det är snarare krig i världen då länder inte kan skilja på mitt och ditt, det kanske känns igen? Att skylla krigen på att oskyldiga människor reagerar på brottslingar är verkligen konstigt. Offerkoftan är inte särskilt becoming. Det är allt jag har att säga i ärendet då jag inte vill hamna i en diskussion med dig överhuvudtaget. Jag går vidare med mitt och du med ditt.

Ok 🙂

Förlåt att jag frågar igen. Men jag skrev tidigare om att jag är ensam på midsommar. Jag har en pojkvän som har väldigt roliga och trevliga midsommarplaner. Men jag är inte bjuden.

Vad tycker ni om det? Jag förstår ju att han vill vara ute med sina bekanta och han pratar mycket om att det handlar om att han vill vara ute på landet.

Vad tycker ni?

Hur längr har ni varit ihop? Har ni varit ihop mer än typ 6 månader är det rätt knepigt om de inte bjudit dig med. Varför är du inte bjuden?

Hej Anonym.

Ja. Jag finner inga ord. Skämtar han, eller? Jag vet att vissa tycker att det är okej, men det skulle inte jag tycka.

Vill han vara ute på landet? Alltså… pust. Suck.

Det är så lätt att inte våga stå på sig om sådant, men när man står utanför och ser på det så är det glasklart. Tycker jag. Andra får tycka annat om de vill, men det lät ju inte för roligt för dig. Många människor gör lite som de vill om man låter dem. De vill oftast inget illa, men är obetänksamma eller får påtryckningar från sina bekanta/ vänner.

Fundera på vad du vill. Det låter som att du skulle vilja säga ifrån (eller så känns det bara så, det kan ju inte jag veta). Säg sedan: Jag skulle vilja hitta på något med dig istället, midsommar känns viktigt för mig att få fira med dig.

Folk kan inte läsa tankar, var tydlig stå på dig.

Du behöver inte göra som jag skriver, men så hade jag gjort och tänkt. Känn bara att jag menar att stötta dig.

Kommentaren var till Anonym 20:06 som skrev kl 22:47

Gör slut. Om några år kan du se tillbaka och känna dig lättad över att du istället hittat någon (som inte är en idiot) som inkluderar dig i midsommarfirandet. Vet ditt värde. All lycka till.

Vad vet vi om vad hon är för person eg?
Min pojkväns vän hade en flickvän (Nu mer ex) som vi inte gillade, och i princip ingen annan heller. Hon var otrevlig nykter och onykter var hon fruktansvärd, bråkade med sin kille och alla andra. Hon var inte medveten om sin otrevlighet och fattade inte vilket as hon blev nät hon blev full.

Så det kan finnas anledningar!

Det är märkligt vad ofta jag läser ”gör slut”-meningen här inne. För minsta lilla..? Men när skilsmässor står på spel, ja då ska man minsann kämpa? Förstår inte ?

Men huvva! Om man är i lag med någon o vet att den inte har nåt o göra en högtid bjuder man självklart med! Låter som din partner är oerhört egoistisk. Antingen frågar du varför du inte får va med. Eller dumpa idioten. Lättare sagt en gjort men du vinner tyvärr inget på att inte agera. Kramar till dig

Låter väldigt konstigt att du inte blir medbjuden. Och att han väljer att fira med vänner som inte bjuder med dig. Kan du inte föreslås att ni firar tillsammans och gör något annat?

Otroligt elakt av din pojkvän att gå på en fest på midsommar som du inte är bjuden på, särskilt om du inte hittat några andra planer. Jag får verkligen anta att det är ”bara grabbarna” eller liknande och att det inte kommer vara massa andra partners där?

Jag tycker inte han verkar vara särskilt rädd om dig eller dina känslor. Jag hade nog faktiskt gjort slut, man måste liksom ha hjärta för varandra, annars fattas det viktigaste.

Hon har över en miljon i blanco skulder och kommer snart att sitta i fängelse. Bara att ignorera.

Om nu människan tycker såå mycket om att bara få skriva och kommentera här inne så kan hon väl få göra det, men… Nu verkar det ju inte vara det hon är ute efter i första hand? Man skriver väl då inte ut sitt namn i röda bokstäver och länkar till sin blogg hela tiden? Då är väl agendan att höras och synas i första hand? Köper inte hennes argument alls och förstår om folk blir provocerade och irriterade av att se och höra henne härinne jämt.

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Jag har en fråga om maybellines nya tattoo brow pen, som ritar strån, någon som testat den??

Nej men testat MAC’’s och den var magisk, många färger och supertunn spets. Sitter länge oavsett svettning tex

Vad heter den??

Jag borde inte svara enbart på hörsägen, men jag har h ö r t att den ’rinner’ av och att den typ ändrar färg mot det röda hållet… jag var så sugen på den men hoppar nog. Läste en del kommentarer om den på instagram.

Precis, mina bryn var knallröda i slutet av dagen :/

Båda dessa märken testar produkterna på djur, snälla köp inte sånt. Jag kan rekommendera Anastasia Beverly Hills ”Brow Wiz” för samma ändamål. Här är en länk: https://eleven.se/anastasia-brow-wiz-skinny-brow-pencil?gclid=EAIaIQobChMIrKSspPHY2wIVkcqyCh10OgMNEAQYASABEgKIffD_BwE#30709

Anastasia har allt för få nyanser, de bruna går direkt mot rött tyvärr

Testa isadoras eller nyx, bra och budget ? isadora ör djurvänligt, nyx med men ägs kanske av ett annat bolag, men produkten i sig är inte djurestad??

Djurtestad*

Taupe går mot grått.

Både Taupe, Medium Brown, Dark Brown drar åt det kalla/gråa hållet. (Jobbar i en butik som säljer märket, och vet att dessa inte drar åt varmt/rött).

Men innehållet är det bra? Ge mig gärna en beskrivning att förstå om just innehållet är du snäll.

Jag gillar NYX brynfärg på tub, sitter stenhårt men du behöver förstås skild pensel. Billig är den iaf

Har bara sett den på en kollega, men det var sjukt snyggt!

Bella om att hon fortfarande är gift med Odd ”Det har stått i media att jag och O fortfarande är gifta vilket är korrekt men båda våra ombud kommer överklaga då ingen av oss eller min advokat som har fullmakt vid ärendet, har fått ett brev hem som skulle signeras. Tingsrätten måste ha missat. Hur som helst så är det inte hela världen, snart är det löst.”

Är det alltså inte hennes och hans ansvar att ansöka om skilsmässa igen efter betänketiden?

Nej, tingsrätten skickar inte ut några papper utan det är den som vill skilja sig som ska skicka in en blankett för att begära fullföljd av skilsmässa. Pinsamt svar, hon verkar ha noll koll på hur en skilsmässa går till. Hon kanske borde prata med sin advokat så hen kan upplysa om hur det går till i praktiken.

Ja det är väl inte så konstigt? Har man aldrig gjort det innan så vet man inte hur det går till. Miss av henne, men hon kanske har haft någon som hjälpt henne så hon trodde att det var grönt. Glömde inte han också?

Man får all information man behöver när man skickar in ansökan om äktenskapsskillnad. Där står det att man skall skicka in fullföljdsansökan om 6 månader, ganska viktigt datum att komma ihåg…
Japp jag är skild

Ja, men hon kanske har haft någon annan som tagit hand om det och hon har bara skrivit under när de sagt till. Hon kommer ju knappt ihåg var hob lägger sina saker liksom

Fast då måste väl hennes advokat ha koll på att inte tingsrätten inte skickar ut nya papper? Nu låter det som om hon pratat med sin advokat som säger att det är tingsrättens fel så uppenbarligen så säger Bella bara något som hon tycker låter bra eller så är hennes advokat värdelös.

Advokaten kanske är en ”gratis praktikant” ?

Har man ett år på sig från det att man ansöker om skilsmässa till det att den avskrivs om inte papprerna kommer in, är det bara lathet och nonchalans att skylla på någon annan eller sin adhd.

Ja, men hur är det någon annans problem än deras?

Det är det inte därför är det extra löjligt om hon nu skyller på sin advokat. Dessutom tror jag inte direkt att det är en slump att både Bella och O har ”missat” eller ”glömt” eller ”inte fattat hur det går till” med papprerna om fullföljd.

Får de börja om då på nytt, någon som vet? Att begära skilsmässa menar jag, ännu ett års betänketid osv?

Jepp. Tror inte överklagan går igenom om deras ursäkt är att se inte fått någon lapp att skrivs under då någon sådan inte ens skickas ut. Så om ett halvår tidigast kan de fullfölja skilsmässan.

Fast kom igen.. Har hon betjänter till alla sina möjliga behov (väntar på den dagen hon har head of cleaning her ass after visiting the ladies room..) så borde hon ha bättre koll.

Själv har jag aldrig gått igenom en skilsmässa, är ej gift men varit med om andra byråkratiska saker.
Man kan inte ”skylla” sina egna misstag på andra i tid och otid.
Visst kan detta hända alla! Men ska man leka Sveriges svar på Oprah eller bli ett lika stort imperium som Esteé Lauder borde man veta vad som gäller.
Är min åsikt.

Jag har också noll koll på hur en skilsmässa går till ?️ vad händer nu? Blir det omstart på betänketid?

Det blir synd om Head of Divorce nu…

Jäklar vad mycket negativa kommentarer på Blondinbellas senaste blogginlägg

Vad gäller det?

Folk är riktigt pinsamma, usch

Fast hon är helt oberörd och skrattar nästan ihjäl sig tillsammans med sin kusin som är hemma fråmm Nju Yååååk får thi hållidej…

Störde mig som fan på hennes klipp från London där hon pratar engelska men uttalar London på svenska…
Och stör mig lika mycket på att hon sitter i bilen med sin SVENSKA kusin och gör någon sorts pinsam ”intervju” på usel engelska med henne. Varför?! Det hela är så töntigt…

En fråga, icke drygt menad, men varför följer du henne om du stör dig?

Följer henne inte men kollar hennes stories då och då.

Jag med 😮 följer inte isabella men hennes kusin så dyker detta upp. Guud.

Stör mig som f*n att jag en gång i tiden läste kvinnans blogg.
Måste blivit tappad som barn. Ska fråga min kära mor imorgon om detta inträffade?

En rolig, eller ganska sorglig notis (beror på hur man ser på det) är att ett ex till mig faktiskt blev tappad i trappen som liten.

Har ett barn som är född i farstun.

Veganer/vegetarianer (Ej lakto och ovo). Vad hade ni svårast att sluta med? Har ni något ni ibland inte kan låta bli att äta och äter trots att ni inte borde? Jag hade inte så svårt att sluta med något, men har fuskat ett par gånger med ägg. Kanelbullen på favorit fiket är bakad utan smör, men tyvärr penslad med ägg. De serverar den varm, med valfri glasskula, så blivit en sån med sojaglass några gånger. Syrran syndar en gång om året och köper sin favorit Ben and jerrys ?

Men finns inte Ben and Jerrys som vego? Eller är den laktosfri bara? ?

Jo, nu finns det, men det är ju ändå inte exakt den hon suktar efter 🙂 Smakerna är ju aldrig detsamma. Hon gör det till en grej, längtar länge, äter hela med sked framför en film och vägrar dela med någon haha

Finns 3 storter vega b&j och du känner ingen skillnad!

Tror inte hon bryr sig, det är hennes grej 🙂

Ehh joo. Man känner skillnad på veganska o vanliga ben and jerry. Provade 1 av sorterna o den smaka typ bara vatten. Var inge god alls o blev ärligt talat illamående av den. Detsamma hände min sambo. Kanske om man inte ätit vanlig ben and jerry på väldigt länge så att man inte känner skillnad?

Jag har inte ätit vanlig glass på drygt 2-3 år, men känner också skillnaden på B&J veganska. De är vattnigare som du säger, mer så än andra veganska glassar. Brukar (i mitt tycke) bli så med glassar gjorda på mandel. Dock är deras peanutbutter & cookies (veganska) undantaget, grymt god! Mycket krämigare tack vare jordnötssmöret. Brownie och Chunky Monkey var inga höjdare däremot.

Ost hade jag svårast att sluta med. I början syndade jag med det några gånger. Men då jag började tänka på alla kossor och kalvar när jag passerade osthyllan så var det plötsligt inte så svårt att låta bli.

Jag blev inte vegan över en natt utan det var en mångårig process som slutade med att jag blev vegan. Först slutade jag äta rött kött, sen fågelkött och sen fisk. Jag var lakto-ovovegetarian ganska länge tills slutade med det också. Så det var inte så svårt, när det skedde så långsamt, förutom med ostjäveln.

Jag kommer kanske kunna lägga av helt också då 🙂 Eller ringa innan och be dem hoppa över ägg på en bulle åt mig haha. Jag äter helt plantbaserat annars, men inte för djurens skull, det är bara en bonus för mig

Också ost. Alla ädelostar, chevre, parmesan… finns inget att byta ut det mot heller. Det absolut svåraste att slita med och det enda jag har fallit dit på ett par gånger.

Nej, inte hittat någon vegansk ost som jag gillar 🙁

Jag saknade mest filmjölk och nästan all fisk. Har dock inte ätit det på många år nu. Tycker det finns mycket bra substitut för allt utom just fil och lax/tonfisk osv.

Ja, fil är svårt att hitta något liknande

Jag använder vanlig mjölk i teet för ingen låtsasmjölk smakar som riktigt komjölk. Men det blir typ en deciliter per dag och jag köper lokal, ekologisk mjölk från en gård i närheten. Känner mig ok med att göra det trots allt.

Köp iKaffe!
Hade vanlig mjölk innan för tyckte havremjölk m.m. var vidrigt i kaffet. Nu kan jag inte ha vanlig mjölk för det är vidrigt jämfört med iKaffe…

Är den ohomogeniserad din eko eller inte? Jag gillar mjölk men gillar inte benskörhet.

Känner du dig smart nu eller?

Det jag saknar mest är vanlig ost, kaviar och fisk i alla dess former. Smörgåstårta med räkor/tonfisk, grillad Eller ugnsbakad lax, fiskbullar (japp, älskar det) osv… skulle så gärna ha en fiskfuskardag om jag haft moralen för det!

Finns en tångcaviar från Lysekils. Jag äter den å super god!

Jag brukar göra denna veganska röra som påminner mycket om smörgåstårta/räkröra-aktigt:
Oatlys havrefraiche
Rödlök
Dill
Hackade naturella tofubitar
Tångkaviar (på burk, inte tub!)
Såå goott, kan lägga röran på en macka tex.

Tack snälla för tipset!

De första månaderna åt jag ost några gånger när suget var för stort, men för varje gång mådde jag bara mer och mer illa av det. Nu har jag vart vegan i drygt två år och har inget som helst sug alls av ost eller något annat. Ser det inte som legitim mat längre tror jag, haha. Men var och en gör vad som fungerar för en själv. Behöver din syster synda med B&J en gång om året för att kunna hålla sig motiverad att avstå resten av året och äta veganskt/vegetariskt, då är ju det alla gånger bättre än att äta ”vanligt” året runt.

P.S. har du testat Violifes ostar? De är faktiskt grymma tycker jag, speciellt deras senaste som är en fetaost. Smakar inte och känns inte riktigt som feta, men som en riktigt riktigt jäkla god mjukare ost a la Philadelphia eller Bonjour, men med mer smak än sådana naturella smaker av de märkena. Kan också tipsa om att prova göra din egen ”ost” hemma, på t.ex. cashewnötter. Igen, inte samma sak som ost, men är gryymt gott. Finns massvis med recept online 🙂

Känner mig så ensam inför midsommar 🙁 frågade en vän vad de skulle göra men det var tydligen bara för par 🙁 är helt ensam. Mår så dåligt och känner mig så värdelös. Någon mer?

Var bor du? ♡ förstår hur du känner dig. Det suger verkligen.

Samma här, plus fyller 30 på midsommardagen och firar mitt första år som drogfri på måndagen efter midsommar. Hathelg och just nu rätt mycket hat på samhället där man ”ska” göra så jävla mycket med ”alla” sina vänner.

Vi kan va ensamma tillsammans ?❤️.

Riktigt bra val du gjort. Heja dig. Finns många som du. Grattis i förskott på din 30 årsdag med.

Var bor du btw?

Frågan är ju varför du mår så dåligt i dig själv sedan innan att du känner dig värdelös för att andra ska på par relaterade saker?

Ditt nickname passar ?, frågan är väl snarare varför du mår så dåligt i dig själv att du måste trycka till andra och slå på dem som ligger?

Och för din okunskaps skull: vi lever i ett samhälle där sociala tillställningar och gemenskap är normativt Att vara ensam är rätt negativt laddat idag då de som hörs och syns mest är extroverta och därför blir det norm. Det är jäkligt lätt att känna sig värdelös när man är ensam och det känns som alla andra har vänner, det gör en ju icke-normativ och lätt att slå på sig själv. Undra vad det är för felen på sig själv etc.

Det betyder inte att man mår dåligt i sig själv, jag mår bra i mig själv men just den sociala biten och ensamheten gör att jag lätt känner mig värdelös. Börjar ifrågasätta mig själv, trots att jag vet att det beror på att jag sagt upp bekantskapen med många och har knarkat bort typ alla riktiga vänner utom en. Men genom sig själv känner man andra, så jag antar att det är det du utgår från.

Så känner jag inte alls. Man får ju inte roligare än man gör sig och just du är ju kke inte ett jämförbart exempel

Men va? Det handlar om att jag inte får vara med för att jag är singel 🙁 och för att min ”bästis” dissar mig och inte ens frågar vad jag ska göra på midsommar.

Taskig ’bästis’!

Det där förstår inte jag. Vill inte göra dig mer ledsen men i mitt umgänge umgås vi alla, par eller singel. Både middagar och resor går hur bra som helst! Du kanske kan prata med dina vänner (eller en av dem) och fråga varför det bara går att vara par, isf kanske du kan ta med dig en till vän?
Hoppas du får en fin midsommar till slut!:)

Blir så ledsen för din skull, vadå bara för par? Vilket arsel. Bor du i Småland får du gärna fira hos oss?

Tack för erbjudandet ? tyvärr bor jag i sthlm 🙁 blir nog en ensam midsommar.

Har varit själv många gånger på midsommar (alltid?). Det enda som hjälper är att låta bli att kolla allas lyckliga jävla fejkbilder på sociala medier. Köp god mat, ta en promenad, se på film, kanske träna? Kom ihåg att många är bakis nästa dag och gör bort sig på kvällen också hehe, i alla fall många av mina bekanta.

Gå på bio, det har jag gjort på midsommar, typ ingen annan går på bio så man slipper massa störningar.

Om du har möjlighet så res utomlands! Gör alltid jag under högtider, bokar nästan samma dag ✈️?✌?

”Tydligen bara för par”? Var det så att du rakt ut frågade om du fick komma eller umgås med dom och vännen sa ”nej vi är enbart par som ska umgås så det passar nog inte att du kommer”?
Kom igen nu, jag förstår att det är lätt att känna sig lite miserabel när det kommer till högtider som midsommar och man har ingen att hänga med.
Tror kanske inte att din vän är så elak att du inte får hänga med dom, isånafall vad är det för jäkla vän.
Min synpunkt är att midsommar likt typ nyår är lite väl överskattat så här på äldre dar.. Oftast är det inte fint väder till midsommar, men alla ska likt förbannat ha klänning, grilla och äta jordgubbar utomhus bara FÖR DET ÄR MIDSOMMAR.
Näru nu är det dags att släppa det där.. Stanna hemma och njuta av värmen, en film, jordgubbar glass och kanske SUSHI? Ja det är ju rå fisk det också precis som sill…
Släpp all inbillning om att man måste hänga med massa folk och fä för att INTE vara värdelös på midsommarafton. Gör nåt gött för dig själv istället.
Jag ska stanna hemma och mysa, så jag lägger inte så mycket vikt vid att hela familjen åker till sälen och firar för jag klarar mig fint hemma. 🙂 Men inte är jag värdelös för de, å inte du heller!

Ja! Hon sa rakt ut att det bara var för par.

Då skulle jag fan i mig säga upp vänskapen. Vad är det för jäkla stil att utesluta goda vänner på en stor högtid bara för att de är singlar?!

Du kan få fira med mig och mina brukare på jobbet, ingen fest men massa mat och härligt sällskap ☺❤

Gärna, var firar ni? 🙂

Såg ju tyvärr att du bor i stockholm, jag bor i småland. Hade gärna bjuder in dig och flera som sitter ensamma. Jag får fira på det bästa sätter jag kan tänka mig och här är alla välkomna ❤

Tyvärr bor jag i Småland, annars är du och alla ensamma människor välkomna, jag kan faktisk inte tänka mig ett bättre midsommarfirande än på jobbet 🙂

Fyfan va ruttet!!

Relaterar så mycket! Händer mig runt midsommar också. Du är verkligen inte ensam om det. Man känner sig så dum, särskilt när man frågar. Men det är man ju såklart inte! Också loligt med grejer bara för par på midsommar?

Har du frågat om du får var med då? Eller bara vad andra ska göra?

Gör en go dag för bara dig! Åk o bada! Ta med gott att äta o en bra bok/tidning, eller ha en spa-dag för dig själv hemma, eller filmkväll

Herregud varför bry sig om vad andra gör och inte. Man skapar ju det som man vill ha det, jag har nog aldrig firat m någon i vuxen ålder utan antingen myser jag i soffan med film godis och böcker eller så jobbar jag.

Bara för par.. fy vad tråkig attityd från ”vännen”! :/

Nanna, ja 🙁 blev så ledsen efter det samtalet. Från början frågade jag bara vänligt vad hon skulle göra på midsommar, jag var bara nyfiken. Då sa hon snabbt att det bara var för par. Det är liksom inte det jag blir ledsen för utan att hon nästan verkade rädd att jag skulle be om att få vara med. Hon frågade inte ens vad jag skulle göra. Blev så ledsen ?

så som jag läser situationen, från det du beskriver (vilket självklart innebär att jag kan ha helt fel) så känns det ju lite som att din vän kanske har blivit pressad av andra att bara ha en grej för par och vill då helst inte ens ta i diskussionen då hon inte vill göra dig ledsen. hon frågade kanske inte vad du skulle göra för att det skulle ge henne ångest och sätta press på henne att bjuda in dig fast hon kanske inte kan?
jag vet dock inte. har inga vänner själv så det kanske är oacceptabelt beteende som andra skriver?

Hon kanske ska på swingersfest och det är därför bara par är bjudna?

hahahah dör. man vet aldrig vad folk har för sig

Vissa dagar är dagar att överleva. Det suger att känna sig ensam och utanför när man skulle velat vara med, men seriemarathon, snabbmat och håll tummarna för regn om du inte kan hitta något annat firande. (vad är det förövrigt för underliga människor som bara kan umgås i par? är det någon slags tvångstanke om jämna siffror eller, tycker det låter jävligt löjligt)

Får man komma ändå om ens partner får plötsligt förhinder tro? Kanske han fastnar i trafiken. Då får man ta en liten sill på nåder och sen köra hem till teven så man inte stör par-ordningen.

Bara för par, så knäppt tycker jag, hade aldrig gjort så mot en vän. Får man komma om man alltid varit med men separerat sig? Om man blivit änkling? Om man har ett öppet förhållande? Obefintlig sexliv?

Nej men ärligt talat tycker jag det känns konstigt att sända ut signalen till ens vänner att man bara umgås med dem i egenskap av att de kommer med en annan person på köpet. Dessutom väldigt hårdhjärtat mot människor som separerat att plötsligt även exkluderas ur massa sociala sammanhang.

Men åter till frågan så tycker jag du ska skita i midsommar, tror de flesta brukar vara halvnöjda med såna firanden ändå, många sitter nog på fester och känner sig ensamma på andra sätt.

Eller skit i pressen att fira med stora kompisgänget och åk hem till någon du tycker om, som familjen eller kanske din mormor eller så, och ha det trevligt?

Vi firar midsommar i Dalarna i två omgångar. Först grillar vi med familjen på midsommarafton, sen på natten drar vi iväg till en polare och sitter på hans altan och snackar skit till långt in på småtimmarna. Sen kör jag hem oss, det är alltid ett äventyr då det ena året var halkvarning i bilen hehe, sen är jag livrädd för viltolyckor så jag krypkör hem i sommarnatten.
På midsommardagen är det stort firande och resning av stången nere på hembygdsgården. Vi klär upp oss i folkdräkt och promenerar ner. Maken gör en vacker krans till mitt hår. När vi anländer går ca en timme till att posera för turisterna som älskar att fota oss, 3 generationer i bygdedräkt och min man är en ståtlig viking 🙂 karlarna hjälps åt med resningen, sen är det folkdansuppvisning.
När det är över åker vi hem, pysslar av oss kläderna och vilar en stund. På kvällen åker vi förbi Daisys, äter glass och tar med oss burgarmål till vår favoritsjö där vi tänder brasa och fiskar halva natten.
Midsommar är banne mig min favvohögtid.
Till oss är alla vänner välkomna oavsett civilstånd, märkligt att exkludera någon för att den är singel. Men har hört historier främst i äldre generationer att ensamma kvinnor (skilda, änkor) inte släpps in i gemenskapen för fruntimren är rädda för att hon ska sno deras gubbar. Sjukt.

Ursäkta, men inlägget rörde frågan om att känna sig ensam och utesluten på midsommar och du skriver en jäkla uppsats om din fantastiska midsommarhelg?

Ja! Blev du kränkt nu?

Ditt inlägg gjorde mig bara mer ledsen 🙁 men aja tack eller något

Vilken målande beskrivning. Som att vara där

Den var till Anonym 20:54, men jag ser nu att du blev ledsen Anonym 00:06. Tycker så synd om dig det är inte okej av ”vänner” (hon som sa att det var för par) att säga så där.

20.54, du kan ärligt talat dra åt helvete.

Allvarligt?! Vad är det för barnsligt Ior-beteende? Jag har inga coola, fantastiska, sociala midsommarplaner ändå jättehärligt att höra om denna varianten. Skit i dåliga kompisar och påhittat partrams! Gör din egen grej, ta lite eget ansvar och sluta tyck synd om dig själv. Inget blir bättre av det. Gör det du gillar, känn dig fri som människa. Klart det är trist att vara oönskat ensam oavsett dag.

Anonym 2054: du hade kunnat skippa skrytet om dina fantastiska midsomrar och bara behållit de två sista meningarna ? #knowyouraudience

Det hade jag säkert kunnat. Men nu kände jag för att dela min glädje över hur bra jag har det ?

Fullkomligt socialt inkompetent

Ja det händer att jag är det och det är faktiskt helt ok ?

Om vi ska vara såna så låter snabbmat och folkdräkter fullkomligt miserabelt för mig. Skulle föredra Netflix och chill 🙂 Men OP får gärna fira med mig om hon orkar ta sig långt norrut.

Haha, måste vara troll ju:
’Karlarna ordnar resning’
’Maken gör en vacker krans’
’Ståtlig viking’

Nej, inget troll 🙂

Vart bor du?

I sthlm 🙁

Inte i år nej, men hade flera sådana år tidigare i livet. Kommer heller aldrig glömma den där midsommaraftonen när jag jobbade hela dagen(dubbelpass 7-22), men min kille inte hade några planer. Det var hemskt.

Om du explicit inte får komma så är dina vänner vidriga.

Jag jobbar dubbelpass i år 7.30-21.30 familjen ska bort …. men ah sånt är livet antar jag ?? ( alla kollegor bortresta )

Jo jag gillade det personligen (speciellt som det var mitt sommarjobb då jag pluggar) rejält med Ob, så när jag jobbade där ville jag jobba midsommarhelgen så enormt med pengar. Men det var hemskt den gången min kille satt ensam hemma.

Samma här. Parmiddagar eller släktmiddagar verkar vara grejen i år. Så det blir jag och katten helt enkelt!

När jag var singel åkte jag utomlands på midsommar. Om pengar finns kanske det vore något? Ingen som bryr sig om svenska ”måste-traditioner” i t ex London ?

Klart man bryr sig om midsommar i London. Finns hur mkt svenskar som helst som firar och alla är välkommna.

Så ta flyget och kom till hyde park. Det är inget officiellt firande i år (efter förra årets galna fest..!) men kommer vara massa svenskar på plats. 🙂

Jag bor i Sthlm, känner mig så ledsen över detta. Vad gulliga ni är som skriver, känner mig liksom lite tafatt. Hänger gärna på någons firande 🙂

Jag och min man ska inte göra något, det är som en vanlig dag för oss. Strunta i vad andra gör och gör något du vill!
Tycker det är riktigt dålig stil att du inte får komma för att ”det är för par”. Blä, jag skulle aldrig göra så. Tyvärr är vi i Skåne så lite långt bort, men jag ser att här är många andra som vill hänga med dig ?
Kram!

Ingen som svarar när jag svarar tyvärr :(. Tack för ditt svar och erbjudande ?

Till Anonym 20:06

skriv gärna i senaste inlägget (Jinton-inlägget) istället om du vill så att folk ser för här hoppar de ur runt kl 22, 23 och det är ofta bara några få kvar vid och efter midnatt.

När jag skulle fira jul helt ensam för många år sedan så var det flera stycken som bad mig fira med dem istället. Och det var flera här som vill fira midsommar med dig, så be om det igen. Känner med dig!!

Ska också vara helt ensam, ja med min son dock. Bryr mig inte om liknande högtider egentligen, det är mest det att man inser hur ensam man är då man har typ 3 vänner o fråga och de ska göra annat sätt eller jobba. Så ngn i Småland eller runt som vill ha extra gäster!? 😉

Jag har blivit anställd på ett ställe från och med mitten på augusti. Stället ligger lååångt ifrån min nuvarande ort (100+ mil). Bör jag höra av mig någon gång under sommaren? Vad ska man fråga/säga för att de ska förstå att man ser fram emot att börja? Detta är det första jobbet jag fått efter min utbildning, är nyutexad så jag vet inte hur det går till på ”riktiga” jobb (har bara haft vikariatjobb innan på diverse ställen där man inte behöver utbildning). Är så himla nervös!

Grattis till jobbet!
Du ”behöver” väl inte göra något men du kan kanske ringa innan semestern och kolla om det är något praktiskt du behöver tänka på. Annars – njut av sommarlovet

Va fett med nytt jobb! Grattis! När jag va i samma situation skickade jag ett mail där jag skrev att jag såg fram emot att börja och frågade då om det är något praktiskt jag ska tänka på. Så det kan du ju göra om du vill! Men inget krav.

Jag skulle ringt eller mailat bara för att stämma av, om det är något man ska tänka, vilken tid ni börjar, om du har ngåon ”mentor” eller introduktion som kommer möta upp dig första dagen… och grattis till jobbet! Modigt att flytta så långt. pepp!

Jag vill veta om era erfarenheter att äta enligt LCHF-kost. Testade för några år sedan och tyckte maten var otroligt god och det bidrog till ett minskat sötsug och aptit vilket var toppen då jag annars tenderar att äta HELA tiden. Funderar starkt på att lägga om min kost till LCHF igen för att slippa detta vidriga sockersug och extrema övervikt på 40 kg. Mår så dåligt med denna vikt och inga kläder passar. Äter ni enligt LCHF? I så fall varför? Vad tycker ni om kosthållningen? Har ni lyckats bli av med stor övervikt och sockersug/beroende?

Skulle hellre satsat på Viktväktarna. Känns som en mer hållbar livsstil. Tror inte på att vräka i sig fett med tanke på hjärtat osv. En kompis fick till och med åka in till akuten med magsmärtor. Visade sen en grå och fettindränkt lever..

Jag körde Lchf några år och mådde jättebra och gick ner i vikt trots att jag inte var överviktig (det var några trivselkilon). Det svåra är ju att det är NONO att ’synda’ med kolhydrater, mycket fett i kosten är ju bara ’nyttigt’ om man INTE blandar med kolhydrater. Jag tappade bort kosthållningen för några år sen och nu är jsg gravid så jag äter allsidigt, men när bebisen är ute så kommer jag äta mild Lchf (är ej överviktig), alltså ren mat med lite mer fett och lite mindre kolhydrater, men inga drypande smörtallrikar och hela paket bacon, bara lite ?

Japp funkade jättebra. Det finns två problem. Det ena är att äta ute, det är svårt att få folk att fatta vad man vill äta. Att man vill ha mycket fett brukar vara svårt att förstå. Sedan är det svårt att lära sig själv, för det är så tvärtemot andra dieter.

Ät mycket fett och var försiktig med grönsaker. Läs på, du kan kolla med kostdoktorn eller sockerskolan. Lycka till.

Jag har valt bort pasta, ris och nästan all potatis. Äter helfeta produkter och mycket grönsaker, nötter, fröer, sallader, rotfrukter, såser, animaliskt protein, ost tex. Steker i smör eller kokosolja. Äter även bönor och linser då de innehåller resistent stärkelse som inte tas upp i blodsockret och som innehåller bra grejer för magen.

LCHF är inte bacon och ägg.
LCHF är kallrökt lax, en avokado, en slicead mozzarella, stekt sparris och egengjord hollandiesås. Du är mätt länge, får inga blodsockerdippar, orkar mer, blir piggare, äter dig mätt och äter när du är hungrig. Slipper mäta och väga det du äter.

Infasningen kan vara jobbig om kroppen är sockerberoende, då kan man få beroendesymptom. Kallsvettigningar, huduvörk, illamående. Det går över efter en vecka eller två. Viktigt att fylla på med extra salt när man minskar på kolhydraterna. Jag slutade heller inte tvärt med snabba kolhydrater utan började långsamt utesluta socker, bröd, läsk, godis etc. Äter ostkuber, oliver och ölkorv istället för chips. Grönkålschips och rostade kikärter. En god salami.

Fråga gärna om det är nåt mer du undrar.
Jag äter inte för att gå ner i vikt utan för att jag har diabetes typ ett, och detta gör att mitt blodsocker håller sig på en frisk nivå och minimerar på så sätt komplikationerns som kommer av ett svängande blodsocker. Plus att kroppen mår SÅ MYCKET BÄTTRE utan socker, överdrivet med kolhydrater, pasta, skogaholmslimpa, flingor och oboy.

Jag äter absolut kolhydrater… Men inte som huvudsakliga energikälla, och inte mjölmat. Det är big no no. Slutar man med gluten kan man även vinna andra hälsofördelar… Jag blev av med min jobbiga mensvärk när kroppen helade sig själv tex. Lycka till. ?

Bönor och linser tas ju visst upp i blodsockret? Diabetiker och LCHFare här som älskar bönor men jag måste absolut ta en dos insulin nör jag äter det…

Beror på ens magbakterier 🙂 Potatismjöl i vatten varje morgon och mycket syrade grönsaker hjälper till att få en bra bakterieflora som ”äter upp” glukosen innan det släpps ut i blodet. Brunt ris KAN även vara resistent stärkelse i om man har de rätta bakterierna 🙂

Brukade köra sån potatismjölgrej varje morgon för ett par år sedan, dags att testa igen då. Syrade grönsaker – är det samma som att hälla i sig lite äppelcidervinäger varje dag?

Hej! Har ätit LCHF sedan februari 2011. Vägde då ca 75 kg till 168 cm, ingen extrem övervikt men tillräcklig för dålig hälsa med högt blodtryck, sjuk väldigt ofta etc. Gick ner 17 kg enbart av kostomläggningen dvs ingen träning eller dylikt, ligger idag sju år senare stabilt på ca 63 kg. 2012 testade jag kolesterolvärden och blodtryck som var perfekta, är mycket sällan sjuk och mår jättebra. Kommer alltid att äta enligt lchf även om jag gör avsteg ibland med potatis på midsommar eller chips på nån efterfest.

Har ätit LCHF i snart tre år. Gått ner 20kg och är sedan länge stabil. Mår toppen. Blivit av med migrän, endometrios och depression.

Jag kunde inte hålla LCHF i längden. Det trista är ju att om du äter en liten kaka eller lite pasta så är allt förstörd och du faller ur ketos och det har flera dagar att ta sig tillbaka till ketos. Jag tror att om du inte har en naturlig förkärlek för sött så kan LCHF fungera men jag blir lite deppig om jag aldrig får äta någon liten sötsak.

Idag går jag på Viktväktarna (med hjälp av deras app) och jag älskar det. Så skönt att kunna äta lite bröd och pasta. Känner jag kan äta allt men mindre mängd än när jag var smällfet.

Skulle ni varit stressade om ni knappt var 21 och aldrig hade haft ett seriöst förhållande?
Folk frågar mig, vart jag än går fås frågan ”jaha, vem är din kille då;)?”
Blir så jäkla stressad?!!?!

Nej. När man är 21 tror man att man är gammal och borde hunnit med allt, men man är bara ett stort barn egentligen. Det kommer, stressa inte

Är bara orolig att ingen kommer vilja dejta mig då jag inte har erfarenheten av förhållanden, oskuld, etc.
Känner mig ful haha…

Dock är jag inte ful! Men man kan ju fråga sig varför man varit singel i (snart) 21 år:)

Var också oskuld när jag var 21! Det kommer. Är så glad att jag väntade. Förlorade oskulden med min första pojkvän sen blev det nån fling och nåt one night stand men nu är jag lyckligare än nånsin med min pojkvän ❤️
Kram

Jättemånga som är oskulder i den åldern, jag vet att man trodde att ALLA hade gjort det, men det stämmer inte

Min sambo var 22 och oskuld när vi träffades. Vet du hur bekymrad man är om det när man blir kär i någon som är kär i en själv tillbaka? Exakt NOLL bekymrad kan jag lova.

På sin höjd att man kände sig lite speciell.

Jag var 27 när jag träffade min nuvarande sambo. Aldrig haft ett förhållande innan och jag tycker det inte gör någonting. Jag visste vad jag var ute efter och hade han inte det kinde jag lila gärna vara själv.

Jag träffade min första seriösa pojkvän som 23-åring och förlorade min oskuld till hnm. Nu har vi varit tillsammans i 8 år och jag är så himla glad att jag förlorade till hnm och inte till ngn tidigare fling. Inget fel i att förlorade till fling eller tidigare, men med det sagt – inga konstigheter att vara 21 och oskuld!

Kan vi bara sluta säga ”förlorade oskulden”. Man förlorar ingenting, oskulden är ingen sak man har som man ger bort till någon. Man har sex för första gången eller så har man inte haft sex alls.

Håller helt med! Är TS och tänkte inte längre. Sorry! Menar givetvis att aldrig haft sex.

Ja verkligen, man varken förlorar den eller blir av med den, båda låter skevt . Sexdebuterade kan man säga 🙂

Plus att haft sex blir lite mer en glidande skala, vilket det ju är (man kanske ägnat sig åt högst sexuella aktiviteter utan att haft penetrerande sex) än oskuld som är något man antingen är eller inte är.

Nej verkligen inte. Jag hade en kort romans när jag var 16 och nu är jag 31 och har inte haft någonting sedan dess.

Jag var också oskuld när jag var 21. Nu är jag gift (och inte oskuld 😉 ). Det är verkligen ingen idé att stressa över förhållanden! Särskilt inte innan typ 40! Ok, kanske vid 35 om man måste ha biologiska barn.

Nej!
Ta INTE åt dig av vad andra säger. Du gör vad du vill och vad som känns rätt för dig. Det kommer definitivt finnas någon som vill ha bara dig, precis som du är! Spelar den här frågan någon roll för någon du träffar så är det den personen det är fel på!

Neeej, var inte stressad för det! man behöver ju inte ha ett förhållande för förhållandets skull, har man inte träffat nån man vill dela skit och tid med så behåll det för dig själv.

Du kommer träffa någon (eller flera) som du kommer vara lycklig med och så kommer det kännas som ”herregud, hur kunde jag någonsin tycka att der där var något att ora sig för?!”. Och så kommer du tycka att 21 är rena bebisåldern.

Helt ärligt så ja. Jag var fett stressad redan från typ 14 års ålder för då hade ”alla” förhållanden och mina vänner började ha sex. Jag gick in i ett förhållande vid 19 och hade även sex första gången då. Nu är vi inte tillsammans längre dock men jag vet att jag hade varit stressad ang att aldrig haft ett seriöst förhållande nu om jag inte redan haft ett (är 22 nu). MEN nu vet jag också att det spelar ingen jävla roll alltså. När du träffar någon som du är kär i och som är kär i dig tillbaka så kommer inget annat spela någon roll än att ni får vara med varandra. Skulle bry mig noll procent om min nästa partner skulle ha haft förhållanden innan eller ej. <3

Hej:) ville bara säga hej till er alla medans här är så få inlägg.
Hoppas ni alla får en härlig kväll och mår bra och är rädda om er
Kram från Österlen

Hej! Vi har tänkt åka till Österlen om ca en vecka! Med husvagn.. vi har inte bestämt exakt var där, kollat på lite olika campingar. Har du något smultronställe? ?

Alltså, inte campingsmultronställe ?

Stenshuvud och Haväng är magiska enligt mig

Släger som anonym 🙂 och knäbäckahusen sååå vacker strand den är magisk. Finns ärligt så många fina ställen här nere och massor att upptäcka. Vet ej vart ni kör från? Men skulle ni passera degeberga rek jag även stanna och kolla forsakar fallet ett av iaf Skånes största vattenfall

Tack?

Oh just de får ju inte glömma Sandhammaren 🙂

Åk hit ?

https://www.backagarden.com

Och fika här inne…

https://www.backagarden.com/sv-sida/Växthuset

Tacktack för tips❣️

Bröllops”problem”…!
Gifter oss om tre veckor och idag köpte han äntligen en kavaj. Svart. Stilrent.
Nu krisar min hjärna på färg på skjorta och slips. Han har redan en mörklila skjorta som han skulle kunna tänka sig bära men vad har man för slips till det? Svart slips går bort, det blir för mörkt och en hellila slips vetitusan. Blir det tillräckligt somrigt?
Är det bedrövligt tråkigt med vit skjorta? Eller finns det andra otippade snygga kombinationer!
Mina kläder var ju enkla att fixa i jämförelse…..

Mörklila och svart är ju långt från somrigt..

Nej precis, därför går svart slips bort. Som jag skrev. 🙂

Syftade på att han redan tänkt svart kavaj och mörklila skjorta.

Jaha! Ja nej det blir nog att det lila får stanna i garderoben faktiskt.

Kör på vit skjorta och nån snygg slips i ljus somrig färg istället.

Det väger åt en fin riktigt blå färg på slipsen, och hur jag än vrider och vänder så tror jag nog att vit skjorta blir bäst med det!

Men svart kostym har man väl bara på begravning?
Definitivt vit skjorta

Svart kostym passar väl alltid?

Nja inte enligt traditionen 🙂 Men det är väl inte så många som vet eller bryr sig nuförtin

är väl knappast några traditioner som är som de brukade vara? känns som att bröllop är folk det mest anala med. aldrig sett någon klaga på att man inte firar jul som man ska eller begraver folk som man ska. däremot är det tydligen fritt fram att klaga på hur folk väljer att fira sitt bröllop? syftar lite på kommentarerna som dök upp när paula och hugo berättade hur de vill ha sitt bröllop eller något sånt.

Svart kostym är endast till begravning. Bröllop är det ”den lilla blå” som gäller för män – både för brudgum och gäster.

Låter som mörka färger för ett bröllop. Vit skjorta alla gånger

Tack, jag tror nog på vitt!

Svart slips – begravning

Vit slips också begravning (tänkte skriva svart och vit men du hann före med svart ?)

Ja det känns dystert med svart, och vit slips har jag hört är för när man går på begravning och den som begravs är nära anhörig.

Vit skjorta och kanske blå eller grön slips? Beroende på vad ni har för färgtema. Lila skjorta låter ärligt talat lite omodernt. :/

Hmm.. Ja ju mer jag tänker på den lila skjortan (den är väldigt snygg ensam utan kavaj) så tror jag att den får stanna i garderoben. Vi har inget färgtema faktiskt, valde vita blommor och jag bär ju vitt (rätt uppenbart, haha!) så att han kunde få välja färg på slips sen utan krav utifrån färgtemat. 😀

Om han gärna vill ha mörklila skjorta kanske han kan ha en ljuslila slips, eller en mörklila med blommor på eller något.
Kanske en ljusblå skjorta?

Vi gifter oss om en månad och min blivande man valde en ljusgrå kostym, just för att det lätt blir mörkt annars.

Ljusblå skjorta och en blåblå slips, tror du han ser ut som en pajas då? För mycket blått?

Gå in på en riktig herrekipering och fråga. De är ofta väldigt hjälpsamma där och har verkligen öga för färgsättning, passform osv. De hjälpte oss jättemycket med sambons kläder. Man gifter sig ju inte så ofta, så det kan vara svårt att välja 😛

Ljuslila

Fluga! Det är snyggast.

Åh, det hade min man när vi gifte oss ?

Alright, var inte denna kombo jäkla snyggt då??
https://www.slipskungen.se/art/slipsset-64067.php

smaken är som baken. välj det ni tycker om!

Nej nej nej. Och lila skjorta. Nej. Gå till suitsupply. Svart kostym är numera också något som är begravningsutstyrsel. Går det att byta till en mörkblå slimmad med vit skjorta och slips med mönster på så gör det. Lila skjorta var sådant folk envisades med sådär 2007. Mörkblått och grått it is.

Ljuslila slips?

Någon som vet hur lång tid ett företag har på sig att svara på en arn-anmälan?

Har för mig att jag hade ca 2 veckor på mig ??

Vad läste ni på universitet och vad jobbar ni med nu?

Juridik! 🙂 Kör eget som konsult nu!

Arkitektur – arkitekt.

Socionom, jobbat som kurator senaste två åren.

Hej S,

Om du vill, kan du berätta om för- och nackdelar med utbildningen och arbetsuppgifterna. Eller vad som helst om ditt jobb. Jag har alltid tyckt att det verkar vara ett intressant yrke.

Jag läste ca halva utbildningen men fick lov att hoppa av. Helt ärligt ett jävla skitjobb enligt min mening. Utbildningen kändes politiskt vinklad och hjärntvättande så länge man inte är helt vänster (missförstå mig rätt, jag är vänster men är ändå för valfrihet, speciellt måste man få ha olika politiska åsikter i utbildningssammanhang). Och sedan hade jag praktik inom socialtjänsten där jag inte kunde stå för arbetssättet överhuvudtaget.

Men med det sagt så finns det säkert många som passar för jobbet. Alla är ju olika.

Tack?,

Intressant! Har hört att det i alla fall var tufft att jobba inom socialtjänstren när de var alldeles för överbelastade och jag har ju läst här inne att det är riktigt slitigt. Jag känner till en som arbetar där och hon trivs.

Okej. Bra att veta. Tack snälla för informationen. Ha det bra!

Byggnadsingenjör, jobbar som bygg-projektledare

Juridik – jobbar med humanitära projekt runt om i världen

Ekonomi & Juridik

//Moa

Ekonomi, jobbar med penningtvätt

Haha asså att motverka det. ? inser att folk kanske tror ja är ironisk

Hahaha!
Åh minns att när jag var liten o hörde ordet penningtvätt trodde jag de va folk som tvättade pengar i tvättmaskinen, och att de va förbjudet för att pengarna kunde gå sönder(sedlarna). Blev oxå lite nervös/misstänksam när jag fick alldeles för blanka mynt ??

Tänkte exakt samma Hahah ?

Åh, det trodde jag också, plus att jag trodde att ekobrott hade nått med naturen att göra, att eko stod för ekologisk el ekosystem typ… var pinsamt gammal när jag förstod hur fel jag hade ???

Energiingenjör. Nu ”jobbar” jag som doktorand i energisystem.

Civilingenjör Teknisk design – Arbetsmiljöingenjör.

Sjuksköterskeprogrammet, är sjuksköterska på ett sjukhus

Får man fråga vad ni tjänar? Hehe

50000, arkitekt

:,)

Civilekonom, jobbar med marknadsföring på ett internationellt bolag.

gick stylistlinjen, jobbar som brevbärare. tjänar dåligt men trivs som fan

På vilket universitet finns stylistlinjen?

Psykolog, jobbar inom vuxenpsykiatri

Hej Ida, du är väl inte kvar men berätta gärna om ditt jobb, men bara OM du vill och orkar och lite eller mycket.

Håller med!

Jag pluggade arbetsterapi och är leg. arbetsterapeut. Ett yrke som få känner till, haha! Arbetar just nu inom kommunal rehabilitering men drömmer om ett jobb inom psykiatrin när jag blir stor 🙂

Kandidat i medie- och kommunikationsvetenskap. Dock inte min grej så jobbar som administratör och trivs superbra med det 🙂

Socionom. Jobbar nu som administratör inom vården. Aldrig mer socionomjobb! Inte värt att bli psykiskt utmattad för den skitlönen. Bra utbildning men vidrigt arbete.

Hur lyckades du få ett administratörsjobb? Är också socionom men vill jobba som administratör, men allt jag hittar vill att man har hr-utbildning 🙁

Vestibulit. Är 90% säker på att det är det jag lider av och behöver tips och råd. Har inte kunnat ha samlag sen december förra året. Har behandlats mot svamp två gånger och fått råd av barnmorska att smörja med olja och göra tänjövningar men inget hjälper så har nu fått remiss skickad till specialist men som dröjer. Det är just ”nertill” det gör ont och framförallt friktionen. Bränner och svider så mycket att jag t.o.m blir varm?
Någon som gått igenom detta?

Har världens mest fantastiska pojkvän men det är fruktansvärt frusterande och påfrestande för mig.

Kanske är en hudsjukdom som heter lichen?

Tack! Läste lite och det vore inte helt omöjligt. Vad jag läst så är vestibulit mestadels psykiskt och tycker inte det är nåt jag upplever det skulle vara. Vore ju toppen om det hjälpte med kortison :/

Japp haft det för länge sedan. Hade det ett år. Så jobbigt. Samlag ska man inte ha. Låt fiffin vila man kan ha sex på andra sätt. Blev bra efter ett år och har all drig kommit igen. Så det kommer gå över. Smör jde mej med olja i fiffin.

Tack för peppen om att det inte är föralltid!

Är i precis samma situation som dig. Mår så dåligt. Känner inte att jag får den hjälp jag behöver och mitt sexliv är i princip obefintligt. Vad använder du för olja? Vill verkligen att smärtan ska upphöra så att jag och min partner kan ha härligt, äventyrligt sex igen.

Jag har använt babyolja, vaselin och decubal.. tyckte decubal kändes ”bäst”. Fått tips nu senast om havtornsolja som tydlige ska vara superbra för mycket.
Kan också tipsa om xylokain(?)gel som jag fick det bedövar och kan användas med kondom vid samlag men gjorde ont på mig ändå ?
Alltså vad gör man för att orka med?!

Kan man överanvända lactal? Vet att jag upplevde att det hjälpte men blev skrämd av att man inte ska använda receptfria svampmediciner för mycket.

Usch vet knappt om jag orkar längre. Känns så hopplöst. Jag har endast använt receptbelagda tabletter (solona och diflucan) mot svamp. Vill bara att allt ska vara som förr. Senast jag var hos gyn med ”massivt svamputbrott” så sa hon angående min smärta att xcylokain kan hjälpa och att jag ska se till att vara ordentligt kåt innan penetration. Tycker inget hjälper.

Alltid att man ”måste vara tillräckligt upphetsad och våt”.. typ som en pojkvän våldtar en eller ? kom på nåt bättre liksom.
Stå på dig iaf! Jag har fått efter tre besök och telefontider fått remiss till specialist?

Vad skönt med en remiss! Ska ta tag i detta till hösten igen. Hoppas på det bästa. Som tur är bor jag i Stockholm, mina alternativ för vård är betydligt bättre här än vad de var när jag bodde i en småstad. Lycka till H, jag håller tummarna för oss ❤️❤️

Fick vestibulit diagnos för ca 18 sedan på Danderyds kvinnoklinik, på deras forskningsavdelning, var med i en då nystartad studie om vestibulit. Även om de inte visste så mycket vid den tidpunkten så tycker jag att de hjälpte mig otroligt bra med den kunskapen som fanns tillgänglig då. Jag hade haft en blandad problematik, svampinfektioner, urinvägsinfektioner och smärta vid samlag och beröring.
De råd och behandlingar jag hade fått innan diagnosen på andra gynmottagningar förvärrade tyvärr mina symptom och mina redan känsliga slemhinnor. Jag ser att vissa av de råden ges än idag och det är minst sagt frustrerande. Det här är det som funkat för mig/inte funkat.
Har du svamp i underlivet som måste behandlas så använd inte receptfria krämer på slemhinnor som redan är irriterade. Behandla med receptbelagda tabletter som sväljs, Diflucan(flukonazol).
Undvik kortisonkrämer.
Gör det ont vid samlag så avbryt på en gång. Ha inte sex när det gör ont. Ta inte det otroligt obegagliga rådet att använda bedövningskrämen xylocain vid samlag. För vems skull har du sex? Även om du skulle känna mindre obehag just i stunden så utsätter du fortfarande dina slemhinnor för friktionen. Det finns så mycket annat skönt man kan göra ihop än just penetreringssex. Kronisk värk är skitjobbigt nog att leva med som det är och då ska vi inte behöva känna känna press varken från oss själva eller någon annan. Lyssna på din kropp och
låt det ta den tiden som behövs för att läka.
Generellt ska man undvika att föra in diverse krämer inuti slidan.
Använd glidmedel som är specifikt rekommenderat som känns bra, om det funkar att ha sex.
Jag smörjer mig dagligen på och runt underlivet( inte inuti) med Locobase kräm(Den gula) receptfri på apoteket. Fick det rådet för många år sedan att smörja en längre stund, delvis för att återfukta men också i syfte att vänja kroppen sakta vid beröring igen.
Gå utan trosor när du är hemma. Använd annars bara bomullstrosor. Använd inte stringrosor.
Sluta raka eller vaxa dig.
Undvik överdriven rengöring. Använd absolut inte någon tvål.
Jag smörjer mig med barnolja innan jag duschar som ett skyddande skikt mot vattnet
som lätt torkar ut.
Kolla med preventilmedel om du använder det, vad som funkar eller inte, hur det påverkar dina
slemhinnor. Jag kan inte äta ppiller eller liknande tex.
Gör knipövningar, avslappningsövningar/meditera.
Har sett att de också har börjat forska på botoxbehandling mot vestibulitsmärta, har inte provat det själv med vet andra som svarat bra på botoxbehandling inom annan smärtproblematik.
Det har säkert kommit fram fler nya behandlingar/produkter än på min tid och det är också väldigt individuellt hur vi och våra kroppar fungerar. Det viktigaste är att vi tar hand om vår kropp och är snäll med den. Och ha inte sex när det gör ont.

Vilken ögonöppnare detta var. Det är kanske det jag har. Efter mitt sista barn har jag fått jätteont vid sex. (Min yngsta är snart 1 år) jag känner av friktionen och det gör ont, kan även uppleva att jag spricker lite i huden typ.. och det gör svinont. Smörjer med vaselin och det känns bättre, men kommer tillbaka efter sex igen

Lyssna på en podcast som heter ’Sex på arbetstid’, i första avsnittet pratar de om svårigheter vid sex. Podden är egentligen för sjukvårdspersonal tror jag, men är väldigt informativ. Om någon av er bor i Göteborg tipsar de lite om hur man sks gå tillväga ♥️

Har inte haft vestibulit men kronisk svampinfektion i 6 år. Det som hjälpte var att smörja med vaselin innan sex och även smörja när jag hade känningar. Har inte haft på 6 månader nu vilket fan är rekord. Innan hade jag svamp ofta men inte hela tiden som under de här 6 åren. Och inte ha sex om det gör ont. Minsta lilla så slutade vi och hade oralsex eller används leksaker eller händerna. Läkaren sa att det lika gärna kunnat utveckla sig till vestibulit och det var då vi slutade försöka ha sex. Fick även utskrivet Xylocain som vi hade under sex de första fem månaderna efter att vi inte hade sex på över ett halvår. Det kan du be att få utskrivet redan nu!

Provade verkligen ALLT under de här åren… Oparfymerat tvättmedel, sover alltid naken (gjort hela tiden sen högstadiet dock) smörjt med olika starka kortison, mjukgörande salvor, åt inte kolhydrater el socker, östrogensalva, laktal, Ellen tamponger, menskopp (svinbra!) oljor (skit egentligen. Olivolja ska inte vara där..) kokosolja, tee tree oil, druckit molkosan och druckit samt applicerat äppelcidervinäger, ätit kurer med probiotika och hur många andra saker som helst. Bara vanligt vitt vaselin från apoteket som hjälpt i det långa loppet. Och inte ”ställa upp” och ha sex. Det var nog det svåraste. Man vill ju så gärna och man blir så psykiskt slut av att inte kunna ha sex! Min sambo har aldrig pressat mig någonsin men det var jag som verkligen fick känna efter till slut och sluta pressa fram det.

Jag tror att jag har det också. Fick det efter min förlossning för några år sen och kan knappt genomföra ett samlag. Trodde först att de sytt mig fel och kollade upp det två gånger men fanns inga sådana problem. Har provat med östrogenkräm som hjälper lite men att ha sex innebär alltid smärta för mig. Känns så jäkla ledsamt om det ska vara såhär resten av livet. Detta har totalt förstört mitt sexliv.

Min bror och hans sambo är gravida. Jag är glad för deras skull men samtidigt splittrad. Jag trodde verkligen inte att det skulle bli de två på så lång sikt. Inte att någon av dem är elak eller så, men hon är så otroligt omogen. Hon är överlag en väldigt speciell tjej och jag har ganska svårt för henne. Jag har mest tyckt att det tjafsar. Jag har dock försökt tänka att det inte är jag som är ihop med henne, man kan inte komma överens med alla och det viktigaste är att min bror är lycklig. Så känner mig riktigt kass nu när jag känner negativa känslor över deras graviditet. (Det hör till att jag förlorat ett barn för några år sedan och har svårt med graviditeter överlag)

Jag vet inte hur jag ska sluta gå runt och negga, ba släppa det och va glad för min bror o sambo. Det tär verkligen på mig. Samtidigt som jag vet att det är jag som får släppa det.

Låter ju ändå som att du försöker släppa dina negativa känslor, ellerhur? Kanske blir det bättre när barnet är fött och du blivit faster. Du får se fram emot att bli världens bästa faster!
Det är mänskligt att känna som du gör men det är ju bra så länge du bara tänker och inte uttrycker dina känslor högt för det kanske gör att er relation blir sämre. Som sagt, hoppas du får njuta av din brors bebis och känner mer glädje än ”agg” så småningom. 🙂

Tänkte knappt ens på att jag ska bli faster. Haha. Fick reda på det idag. Men du har rätt. Kommer ju med stor sannolikhet älska det lilla pyret. Tror jag är orolig för att vi skiljer oss en del i hur vi tycker uppfostring ska gå till, inte så att hon har knäppa idéer, vi är bara olika. Så är rädd att det kommer bli tjafs om det? Även om hon aldrig kommenterat hur jag är mot min dotter. Jag ba, är nog inne i ett lite neggigt moln nu,

Det kan ju oxå bli så att hon ber dig om råd, eftersom du redan har barn? 🙂

Ja, det är väldigt sant!

Jag är själv inte mamma, men kan verkligen förstå att det kan kännas riktigt svårt att inte dela med sig om hur man tar hand om barn, för det du har gjort kanske har fungerat för dig. Tänk att det är första gången för henne, hon kanske har en mamma eller andra bekanta med barn som hon kommer fråga om råd?
Men försök bita dig i tungan och ge henne lite tid att komma till ro som nybörjarmamma, ber hon om dina råd eller tankar kan du ju dela dom med henne. Men sätt dig i hennes sist igen och innan du ”lägger dig i” (säger det med värme i rösten) så tänk hur du hade velat få höra saker som ny mamma (du har ju varit där).
Du kommer nog ur ditt moln ska du tro! Stort lycka till!

Ja men absolut! Gud, jag vet hur det är att få tips överallt utan att be om det. Så ska absolut ge dem space.

Ett par släktingar som vi berättat för att vi väntar barn tror jag inte blev jätteglada av olika skäl. En att hon inte vill ha barn själv och nog blev orolig att det ska bli en press på henne att skaffa också. En som nog har svårt att få barn själv. Några vänner som jag tror helt enkelt inte är så förtjusta i barn och tycker vi är roligare kompisar utan.

Och jag tycker verkligen inte det gör någonting alls! Jag är glad för den här bebisen, min sambo är det, och väldigt många andra människor! Man dränks ändå i så mycket uppmärksamhet och grattis att man inte orkar ta in en bråkdel.

Så jag tyxker inte du ska skämmas eller försöka pressa dig själv att känna genuin glädje. Utan säg grattis bara, så räcker det, oxh sen forsätt med att jobba på acceptansen kring att det är din brors liv och hans egna val.

Är du orolig att de inte ska räcka till som föräldrar för att de är omogna så är det ändå du kan göra at försöka stötta dem och barnet 🙂

Va bra att du säger det. Ja precis, tänker att min bror och sambon är överlyckliga. Och skulle ju aldrig vilja trycka ner deras glädje. Har funderat mycket under kvällen och tänker att jag inte behöver låta det gnaga på mig. De är glada och jag ska inte ha barn med dem så behöver inte älta det.

När jag läser din text får jag känslan av att du inte ger henne en chans. Du bestämde dig från början att hon inte är värd din bror.
Problemet som jag ser det är också att du applicerar dina känslor kring det förlorade barnet över deras lycka kring det väntade barnet.

Du har helt enkelt svårt att glädjas å deras skull.
Detta är bara en teori.
Ge henne en chans och som du skrev vill du ingenting hellre än att din bror är lycklig.

Hej!
Är det någon här som fått höra från barnmorska/läkare att det är OKEJ att äta ppiller när man har blodpropp i släkten? (både mamma o mormor har haft det) Jag var hos en läkare i veckan och han sa det är helt ok att äta vanliga ppiller trots blodpropp i släkten, men det går ju emot allt vad iallafall jag alltid har hört o läst? Det ska ju tydligen avrådas… Så, lita på en läkare man träffat en gång eller lyssna på allt man alltid hört o läst om att det är farligt? Ppiller är nämligen det enda preventivmedlet jag kan använda…. suck. Hjälp mig!!

Jag skulle kontakta en eller två barnmorskor för att vara på den säkra sidan! Kram

Jaa men exakt, precis min tanke och det jag ska göra, men alltid skönt att få höra från några andra hur dom resonerar och har gjort i liknande situation. Kram <3

Jag skulle också kolla med en annan! Min mamma har haft blodpropp och jag har hela mitt liv fått höra att jag absolut inte får ta östrogen-piller, så jag går endast på minipiller. Så kolla! Det är samma för mig med Primolut Nor som jag fått utskrivet för att skjuta upp mensen. Jag fick ok från min gyn att ta den med bipaksedeln säger att jag absolut inte får det med blodpropp i släkten, så jag vågar fan inte ta den… inte kul att chansa liksom, även om man kanske borde lita på sin gyn.

Ja, det är helt ok. Det behöver inte vara ärftligt. Det du kan be om är en trombosutredning. Men generellt skulle jag säga att det är bättre att lita på en person med medicinsk utbildning än på ”saker man hört hela livet”. Mvh sjuksköterskan.

Det jag menar med ”saker man hört hela livet” är just från diverse barnmorskor jag träffat under mitt liv vilket har varit en hel del, dem har alla sagt att man ej skriver ut kombinerade ppiller när det finns minsta antydan till blodpropp i släkten. Det är alltså inget jag bara har läst i tidningen utan hört från utbildade personer 🙂

@ A

Ett antal systrar här med en mamma som fick sin första stroke när hon var 28 år.

Alla har genomgått undersökningar.
( blodprover, blödningstider osv) pga mammas tidiga stroke.

Ingen av oss har fått använda p-piller. Eller fått och fått. De har inte rekommenderat oss att göra det.

Tror iofs att p-pillrena är annorlunda nu för tiden. Be att få en undersökning i saken.

Lycka till!

//Moa

Jag har haft ppiller i många år fastän min mamma haft blodpropp. Det är inte så att barnmorskan va jättepigg på att skriva ut det första gången men jag tjatade mig till det. Efter det har jag istället ljugit och sagt att det inte finns några blodproppar i släkten. Jag känner att jag förstår riskerna och det är värt den något förhöjda risken eftersom jag inte mådde bra av cerazette och inte skulle klara av att va så exakt som man behöver vara på minipiller.

Om du har blodpropp i släkten typ från din nära släkt (att din mormors mor hade det spelar inte jättestor roll i just ditt fall) är det enbart läkare som ”kan” skriva ut p-piller snarare ska den barnmorskan hänvisa dig till läkare för ställningstagande även om bm i praktiken kan skriva ut preventivmedel till vem som helst men det gör det inte hela rätt. Jag hade inte velat haft på mitt ansvar att skriva ut läkemedel som skulle innebära en farlig risk..

Skulle också säga att blodproppsrisken enbart gäller kombinerade p-piller med både gestagen och östrogen!! Barnmorskan kan absolut skriva ut cerazette som är ett ”mellanpillar” som innehåller enbart gestagen alt minipiller, så får man det föreslaget så är det inte fel

Jag behöver ppiller som innehåller både gestagen och östrogen för att kunna få bukt på min mens som är extremt oregelbunden, blöder i flera veckor etcetc..
Jag vet att det är lugnt med minipiller om man har blodpropp i släkten men undrar som sagt om ppiller med både östrogen o gestagen 🙂

Hehe du missförstod nog, jag menade att både min mamma och min mormor haft blodpropp. Värt att nämna är kanske dock att min mormor fick det när hon bröt benet o var stillasittande mycket och min mamma fick det när hon blev sjuk i lunginflammation och blev sängliggandes i flera veckor… Jag vet inte om det förändrar läget kanske?

Jag fick äta det trots ökad risk för blodpropp, men sen fick jag migrän med aura och nu får jag inte det. Du kan ju testa och gå på regelbundna kontroller om du är orolig.

Jag har APC-resistens. En blodsjukdom som innebär ökad risk för blodproppar. Mamma lät mig testas när jag var 16, då sjukdomen är genetisk och min morfar haft flera blodproppar. Även min mamma är APC – resistent. Därför åt jag ist minipiller. Kollar inte folk upp sånt här? Elr var det bara för att mamma påtvingade det? Det tas reda på med ett enkelt blodprov.

Tror de finns olika sorter, blandannat för personer med propp-risk. Kolla upp de 🙂

Hej! Kan någon hjälpa mig hitta en bok?

Jag läste för ca 15 år sedan en bok som handlade om en flicka som under hela sin uppväxt blev sexuellt utnyttjad av i princip hela sin familj. Pappa, bror och mamma. De bodde i en mindre stad/by i Belgien eller något liknande land, typ Österrike, minns inte riktigt. Och det familjen ”sålde” henne till andra människor i den här staden, så det var liksom många som var med på det.
Hon blev ett flertal gånger gravid och de tvingade henne att äta sina barn som de dödade. Alltså jag hör ju hur det låter. Den påstods vara sann men blev kraftigt ifrågasatt.

Nu till min fråga, jag har fått dille på att ta reda på vad det här var för bok. Vet någon vad det kan vara för någon, författare eller titel?
Och att jag typ läste den som 15-åring. Helt galen.
Iaf. Tacksam om
Nån kan tipsa mig om nåt 🙂

Jag är inte säker på om det är samma bok men jag har också läst den tror jag. Yolanda – min egen berättelse heter den.

Tack! Ska kolla på en gång!!

Jag tror också att det är Min egen berättelse.

Den boken brukar säljas snordyrt på bokloppisar pga att den inte är tryckt på länge men många ändå vill läsa den.

Låter lite som boken liten bagatell fast ändå inte. Har ingen minne av att hon åt upp si a barn men allt annat typ stämmer någorlunda

Såg att någon redan hade kommenterat men tror du menar Yolanda, riktig hemsk historia usch. Hade mardrömmar i flera nätter efteråt.?

Det låter som yolanda – min egen berättelse. Jag leta efter den för några år sen, mejlade tillochmed förlaget för att se om dom hade nåt ex kvar men fick inte napp nånstans! Tillslut kom jag på att biblioteket kanske hade och där fanns den i ett ex!
Så kolla det först om du vill läsa den, innan du köper den dyrt av nån ?

Har googlat på den nu och känner inte igen omslagen, men så var det också typ 15 år sedan!
Såg också att det finna folk som säljer den för typ 1100:- vilket är helt galet. Minns att jag lånade den på mitt lokala bibliotek. Och visst att den är hemsk och brutal men det är ju ingen vidare bra bok så jag fattar inte att den säljs för såna summor!
Tack snälla alla ni som hjälpt mig. Frågat på 3 olika bibliotek och googlat utan framgång i flera månader! ?

Jag tycker att det låter som en bok som jag också har läst och som jag minns det så hette den ”Gör vad ni vill men döda henne inte”.

Okej. För ett veckor sedan skulle min sambo och jag hälsa på min familj, ca.1 timmes bussresa bort. Och mitt under bussresan händer det som inte får hända; jag får akut diarré, från ingenstans. Det var PANIK, och tillslut skrek jag ’TRYCK PÅ STOPP JAG BAJSAR PÅ MIG!!’ (Bara det liksom, hur fan såg inte det ut?!) Så fick vi slänga oss ur bussen, jag sprang in på ett jävla Statoil och sket ner deras toalett, stackarna.
Och denna händelse har gjort att jag utvecklat en slags fobi för att göra på mig offentligt. Jag är LIVRÄDD numera för att åka spårvagn, buss, ibland bara gå ut på krogen. Jag tänker hela tiden ’vad gör jag om jag måste till en toalett och bajsar på mig??’ Och denna panik har ju gjort att jag också blir dålig i magen på riktigt. Min mage har en tendens att kollapsa vid panikångest och då blir det ju en ond cirkel eftersom jag får panikångest för att jag är rädd för att göra på mig. Någon som vet vad man kan göra? Någon mer i liknande situation, med rädsla för att göra på sig offentligt? Kommer det ens gå över?:( Tacksam för ALL hjälp och lugn jag kan få 🙁

Skaffa ett ”panik-kit”, vet inte om det lugnar dina nerver för du kanske behöver professionell hjälp men kan ändå tänka på mig själv som känner mig tryggare med lite ”backup” i väskan. I ditt fall kan du ju köpa såna där ”stopp-tabletter” mot diarre på apoteket, ha ett par extra trosor i handväskan samt våtservetter. Kolla upp toaletter i förväg dit du ska så du vet att det finns på vägen.
Förstår ändå din panik, hoppas det löser sig.
Kanske du borde söka läkare för din dåliga mage?
Stort lycka till.

Tack!<3 Jag har redan tagit med sånadär anti-diarretabletter men problemet är att dem tar ca 2-6 timmar innan dem börjar verka, och för mig går min mage från 0 till 100 på typ 5 minuter om jag har panikångest. Men ska absolut börja ha med trosor och servetter, det kanske lugnar lite..

Men gud, stackare..
Jag är relativt nyopererad och har lite samma sedan op. Kan hålla ut i ca en kvart men det är ändå en hel del planering. Kan ej heller knyta det till någonting särskilt, möjlogen att jag äter för fort men då jag måste äta 6-7 pyttemåltider om dagen är det svårt att knyta diarrén till någon enskild händelse…
Har ingen lösning mer än det jag ska prova nu framöver: planering och kartläggning av toaletter dit jag ska, äta långsamt och äta sådant som jag minns från de dagar jag inte haft diarré. Samt dricka tillräckligt med vatten då uttorkning i sommarvärmen också kan leda till att magen kollapsar. Önskar dig lycka till ❤

Jag har ibs och efter jag fick det så har jag inga problem med att gå på toaletten offentligt nå mer eftersom jag oftast inte har nå val. Däremot har jag oftast koll på exakt var toaletten är. Men värst när man ska åka buss eller bil och inte har tillgång till toalett. Jag tog proibs förut (bruspulver man blandar i vatten) som hjälpte mig. Nu vet jag inte om du har ibs men det hjälpte mig.

Relaterar verkligen. Jag har IBS och har råkat ut för ond mage i fel situation mååånga gånger! Jag vet verkligen inte vad man ska göra åt stresskänslorna kring att vara långt ifrån en toalett, men det ÄR en bra grej att utmana sig själv (genom att vara i precis alla situationer, trots avsaknad av toalett). Jag brukar försöka tänka ”vad är det värsta som kan hända”, för det värsta som kan hända är ju trots allt bara att behov behöver göras på något vis vilket är högst naturligt. Försök avdramatisera hela grejen med att behöva gå på toaletten så mycket du kan!

Har gått igenom samma sak! Har/hade också ångest/panikångest innan, blev akut dålig i magen i samband med att jag ätit kolhyderatfritt i flera månader och ”unnade” mig ett max-mål i samband med en shoppingrunda. Kan säga att jag INTE hann leta upp toaletten.

Hur som helst, utvecklade samma störda förhållningssätt till toaletter/offentliga platser som du. Det som hjälpte mig var ren jävla envishet… först memorerade jag varenda toalett längst de sträckor jag dagligen/ofta reste (bodde då i en större stad, så det fanns visst utbud av toaletter). Är det kris så är det kris, går liksom inte att tänka bort ångest-mage på samma sätt som man kan jobba med ångesten mentalt.

Jag hade också panik-kit. Extra trosor/toapapper/servetter. Samt MYNT till eventuella betal-toaletter. Munsönderfallande imodium är snabbverkande, och är man redan halvrisig i kistan (hej, dålig kosthållning!) så kan man ta en ”förebyggande”, t.ex. inför längre resor.

Sen är det bara att härda ut, och utsätta sig för skiten (heh…).

Nått som hjälpte mig var en förklaring:
När magen reagerar sådär är det egentligen en rest från vår stenålderstid. Det är kroppens fight/flight-inställning som gör att allt ska ut, för att bli lättare inför flykt.

Hjälpte ju inte så mycket i kön på ICA där inget försökte döda mig, men kändes ändå skönt att få en rimlig förklaring på alltsammans.

Önskar dig all lycka till, kan jag så kan du!

I mitt fall har det helt släppt. Tog väll sitt tag, och gör comeback ibland, men blir aldrig riktigt illa.

Alltså TACK! Jag blir nästan tårögd här, bara att få höra att jag inte är ensam och att ni kommer med så fina tips!

Hej och hallå!

Håller med de som skrivit här ovan, det absolut bästa är tyvärr att utsätta dig själv för det du är rädd för. Men börja smått och med det som känns minst panikartat, hitta små ritualer och tricks som kan ge lite trygghet. Mynt är verkligen ett jättebra tips, för då vet du ju att du kan gå exakt vart som helst där det finns offentliga toaletter. Min variant brukade vara att jag tog Imodium förebyggande på morgonen eftersom det lugnade mig att veta att medicinen redan fanns i systemet under resten av dagen. Under väldigt stressiga och de mest ångestfyllda dagar blev det ganska mycket Imodium, men det fick bli ett senare problem, haha. Det lugnade ens hjärna = magen höll sig lugn den med.
När det kom till kollektivåkandet så såg jag till att kartlägga vart det fanns offentliga toaletter, caféer, restauranger eller vad som i samband med hållplatserna på mina vanligaste rutter. För då kunde jag tänka att ”om två min rullar jag in här och blir det plötsligt akut då så springer jag av och direkt till café X”, och på så sätt lugnade sig ångesten en hållplats till, och sen en till, och en till, och sen var man plötsligt framme. När det blev lite lättare på den fronten började jag distrahera mig istället med ljudböcker eller poddar jag tyckte var väldigt intressanta så jag inte skulle hinna tvinna in mig i mitt eget huvud och framkalla panik. Eller så pratade jag i telefon med någon, det hjälpte också väldigt mycket.
Och att öva med att besöka ställen där det var lätt att hitta toaletter, ex barer eller restauranger, ihop med vänner som visste om vad jag var rädd för, det kändes som att det hela blev avdramatiserat av att andra visste om det, ångesten blir ju alltid som störst om man hanterar den ensam.

Men det går att jobba bort! Och känns det alldeles för svårt på egen hand så finns det hjälp i form av exempelvis KBT som är väldigt bra för just den här sortens fobier.
Jag känner igen mig jättemycket i det du skriver och hade väldigt liknande rädslor förr, men har nu kunnat åka 12 timmars bil i jobbet och kan åka kommunalt dagligen. Det är klart att en paniktanke kan dyka upp i huvudet på spårvagnen nån gång, men den kan jag numera slänga åt sidan lika fort. Så det går att ta sig ur det! <3

Det där hände mig igår!!!!!!! Jag har haft akuta diarreer i 6 månader typ 10 gånger om dagen. Innan har jag lyckats springa hem från promenader, men igår gick det inte. Va tvungen att kasta mig in ett buskage och där hände det?‍♀️?‍♀️?‍♀️ Så otroligt fruktansvärt, ska precis nu gå morgonpromenad, men jag vågar inte gå långt från mitt hem?

Jag skulle kolla upp det om jag var du. Jag har Crohns har har det likadant i perioder (visserligen ofta med blod och slem också) Det finns medicin att få som gör det bättre. Så sök hjälp, för diarré 10 ggr om dagen är inte normalt och inget man ska behöva stå ut med.

I-landsproblem. Under mitt drygt 3 åriga förhållande har min sambo aldrig sagt att jag är fin, vacker eller något, och han har aldrig sagt 1 gång att han älskar mig. Är det konstigt? Han säger att han inte kan göra sånt…

Tycker inte det är ett i-landsproblem. Vad gör det med din självkänsla och hur mår du av att ha en sambo som inte kan säga sånt?

Har själv precis tagit mig ur ett dåligt förhållande där min sambo ”inte kunde” göra en massa liknande saker för att bekräfta mig som person (och då menar jag inte presenter, komplimanger etc även om det också kan vara viktigt). Jag kände att jag vissnade bort och gjorde slut. Det är otroligt jobbigt men plötsligt känner jag mig… lätt? Vill man så kan man! Kanske inte på en gång, men han har haft tre år att jobba med sig själv och klarar fortfarande inte av att säga att han älskar dig? BULLSHIT när partners säger att dom inte kan. Det handlar om att man inte vill. Vill man så kan man, kanske inte med en gång men till slut. Börja fundera på om du vill vara med honom. Hoppas du kommer fram till något bra.

mvh

Min man är lite likadan. Han säger aldrig något sådant, sa att han älskar mig när vi gifte oss och säger lite skämtsamt, ”jag har sagt att jag älskar dig, ändrar jag mig så säger jag till”. Men han visar sin kärlek på många andra sätt istället, gulliga lappar, och smekningar istället. Mitt ex var mycket mer vokal och kramig så det var en omställning men jag har förstått att folk helt enkelt är olika.

För min del hade de inte funkat. Jag behöver få höra att min man älskar mig. Komplimanger är han snål med men jag nöjer mig =P
Skev ursäkt att han ”inte kan”, men är förhållandet bra i övrigt? Pussar, kramar, sex, skratt osv??

Den sortens problem är nog vanliga och viktiga för människor i u-länder också.

Jag tycker du ska prata med din kille och hjälper det inte så gör slut och var med någon ger dig det du vill ha!

Min man har också väldigt svårt att säga sådant. Och det är något som faktiskt har varit jobbigt. Men han har blivit mycket bättre på det efter att jag pratat väldigt mycket om det. Vi har varit tillsammans i 6 år och jag vet att han älskar mig innerligt. Men ibland behöver man faktiskt höra det. Har samtidigt själv blivit bättre att se när han faktiskt visar det genom handlingar. Han har helt enkelt lättare för att visa det genom handling istället.

Jag tänker att frågan inte är om det är konstigt, utan om du känner att du kan leva i ett förhållande utan den bekräftelsen? Om du får bekräftelse på annar vis av honom och du mår bra i förhållandet så tänker jag att det inte är konstigt. Alla är olika och vissa kan ha svårt för ord.
Själv behöver jag den bekräftelsen att få höra att jag är fin och älskad men om du känner dig trygg och älskad i din relation tänker jag att det bara är ord 🙂

Tips! Kolla upp boken ”Five love languages”. Den beskriver fem typer av kategorier gällande hur vi visar kärlek, varav en kategori är den verbala (vilket kanske är ditt ”kärleksspråk” men inte din mans). Boken och dess tankesätt kommer inte ändra honom men den kanske kan göra det enklare för dig! 🙂 Boken har varit väldigt givande för mig!

Någon som har erfarenhet av att ha haft en cysta? Har ni valt/blivit tvungna att operera bort den? Hur ser ärren ut isåfall? Är dom stora och syns dom väl? :/
+ Är det någon som vet om det är farligt om en cysta spricker i kroppen? Vad gör man åt det isåfall? Behöver man in till sjukhus?
Mvh ingen koll hehe

Nej, man får inte stora ärr av den sortens operation och om du hade fått det så är det skitsamma, ett ärr är bättre än att vara sjuk.

Här kan du läsa: https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Cystor-pa-aggstockarna-/?ar=True

Hej A,
Vad för cysta har du i åtanke?

Hej D2, jag minns ärligt talat inte då ordet var ganska komplicerat men jag minns att det började på ”p”. Har försökt googla men hittar inte vad den heter tyvärr 🙁
Men jag har en del problem vid framförallt samlag, då det gör ont samt oregelbundna blödningar (blöder 2-3 veckor i månaden) men jag har en extreeem fobi för operationer och att bli nersövd i narkos… känns som att välja mellan pest eller kolera att ha kvar den o riskera att den spricker eller att operera mig 🙁

Det är alltså en cysta vid min äggstock, kanske var det du undrade. Jag vet inte om man kan ha cysta någon annanstans i kroppen? Ingen koll som sagt

Det kan man. Jag har en (ofarlig) i hjärnan.

Gissar att det är PCOS?
Att operera är troligtvis ingen fara. Är det små cystor så gör de en titthålsoperation, och då går de in via naveln och vid buken, det blir pyttesmå ärr. Ibland kan de behöva göra ett lite större snitt. Om en cysta går sönder så gör det jävligt ont, så det är inte att rekommendera – för din egen skull.

Operationen kommer att gå jättebra! Se till att ha en person du litar på med dig, som kan finnas vid din sida före du sövs och sedan på uppvaket. Om det känns lättare för dig kan du även be läkaren förklara väldigt utförligt hur operationen går till.

Det kommer gå jättebra ska du se. Kram!

Vet inte vad som hände med min kommentar, kanske mod. Men jag tror i alla fall att det är PCOS du tänker på. Att operera är ingen fara, de gör oftast bara en titthålsoperation. Ta någon du litar på med dig så att du har ett bekant ansikte före och efter operationen, jag har alltid med mig mamma 🙂 Be även läkaren förklara utförligt hur operationen går till om det känns bättre.

Kram!

Det är coolt med ärr! Då har du bevis på att du levt

Hej!
Jag tog bort två dermoidcystor för ett år sedan på mina äggstockar. Var sitter dina cystor?
Jag har idag 3 små ärr på ca 1-3cm och ett stort på ca 15cm. Normalt sätt har man bara dom små, men min operation ledde till ett stort snitt pga ena cystan var stor.
Har ingen erfarenhet att en cysta gått sönder, däremot delvis sprucken och läckt vätska i buken. Det gjorde ONT så in i h*lvete. Inget farligt, men oerhört jobbigt. Min ena cysta (den stora) var snurrad runt äggstocken till o från så jag hade ont mest hela tiden. Ångrar inte att jag valde operation.

Lycka till!

Hej M!
Jag har en ”stor” cysta på 4×3 cm som har växt ut som en ”stjälk” från min ena äggstock fick jag förklarat av läkaren..
Hur stor var din cysta som ledde till att det krävdes ett större snitt?

Exakta cm vet jag ej, men den största av dom var ungefär som en tennisboll i storlek. Innan operationen trodde man båda var lika stora men när dom väl kom in och tittade såg dom att den var så pass stor att det blev ett buksnitt. Det var alltså inget planerat stort snitt utan ”bara” titthål som var tanken.

Jag hade en cysta som sprack. Det gjorde ont då och jag fick åka till gynakuten. De konstaterade att jag haft en cysta som spruckit men att allt såg bra ut i övrigt så jag behövde inte göra nå mer. Har inte känt av något nu och det har gått två år.

Jag hade en stor cysta på min ena äggstock för ett gäng år sedan. Dom försökte ta bort den med titthålsoperation men lyckades inte så det blev ett bikinisnitt istället. Det ärret blev större och slarvigare gjort än mitt akuta kejsarsnitt något år senare, då var det ändå en unge på nästan 5 kg som skulle tas ur 🙂
Ärret är riktigt fult men det bryr jag mig inte om.

Godkväll ?
Kommenterade förra helgen att jag äntligen fått nytt jobb och var nervös för att jobba natt för första gången i mitt liv. Fick så många bra svar så ville bara uppdatera och säga att… Jag är arbetslös. Det gick jättebra att jobba natt, MEN, de hade inte varit ärliga i annonsen eller på intervjun och det visade sig att jobbet inte var vad de hade sagt. När jag konfronterade chefen om det så passade jag helt plötsligt inte för jobbet. Fin arbetsledning :))) (Är bara lite bitter)

@ Tussilago

Vad starkt gjort av dig att säga ifrån! Hejja! Även om du blev av med jobbet.

//Moa

Nu blir jag nyfiken ? vad var det för jobb? Och vilka arbetsuppgifter fick du?
Hoppas du får ett nytt jobb snart med BRA arbetsledning!

Men näääääjjj. Vad tråkigt! 🙁
Fult att de inte varit ärliga heller.
Hoppas att det löser sig för dig snabbt dock. Jag håller tumme. 🙂

Nej, vad tråkigt att det inte blev som tänkt! Men bra och modigt att konfrontera. Hoppas det löser sig med jobb på annat håll 🙂

Fy så ruttet! Kram till dig

Tack hörrni!!

Du som undrade vad det var för jobb; hotellreceptionist. Vad jag fick göra istället var att städa, samt att jag hade ansvar för hela hotellet. Så om köket hade glömt att stänga något och jag inte såg det så var det på mitt ansvar? (Nämndes inte förrän jag var på plats första natten).
9 timmar städ med en paus plus ensamt ansvar för kollegors uppgifter kändes inte bra. Har jobbat som receptionist på dagtid tidigare och visst ingår det lite städning och en del ansvar, men det här… Nej. De borde ha annonserat efter en vaktmästare. Eller lokalvårdare. Och nattvakt…

Jag ska snart flytta till en ny stad tillsammans med min partner, hur gör jag för att hitta vänner? Så orolig för att vi kommer sitta hemma och bara umgås med varandra för att vi inte har/lyckas få något umgänge där..

När jag bytte stad för några år sedan gick jag med i kvinnojouren där och började jobba ideellt. gillar att hjälpa folk och det gav mig ett socialtsamanhang med möten och utbildningar, där har jag träffat några av dom finast människorna någonsin, och fått jättebra kompisar. Kan tänka mig att typ kvällskurser kan ha samma grej, och se till att vara öppen på skolan/jobbet eller vad man nu gör om dagarna.

Starta med en sport eller börja gruppträna på gym. Kolla om det finns en kör. Gå en kvällskurs i matlagning eller ett språk. Lär känna nytt folk på din nya utbildning/ditt nya jobb. Och bjud till själv! Var inte rädd för att ta förta steget till att bjuda in till en AW eller en tjejmiddag. När din kille lär känna killkompisar – dra ihop hela gänget och lär känna deras eventuella partners. 🙂

Hej, 2 saker jag vill ta upp.
1. Varit utan gilla-knappen i många, många, mååånga veckor nu. Idag insåg jag att det är uBlock Origin för chrome som blockerar knappen. Kvittar vad jag tillåter på sidan så får jag enbart tillbaka knappen om jag vitlistar hela hemsidan, men det kan jag tyvärr inte gå med på för då får jag inte bort popupreklamen med bilreklamen. Någon som har något tips? Använt Adblock förut men det segar ner extremt på webbläsaren. Saknar gilla-knappen. 🙁
2. Köp INTE pandy protein candy, kostade 26 spänn för 70g påse och det var skitäckligt. Spara pengarna och köp läkerol YUP istället. Finns det nyttigt choklad?

Clean eating har nyttig choklad

Behöver tips om någon hudvårdsserie som verkligen rengör huden på djupet.

Exuviance, alla gånger!

Japp! Kommer aldrig överge exuviance, kör till och med dubbel rengöring med två rengöringar från dem

Vichy och På rosche posay ?

La rosche posay

Gillar paulas chooise och the ordinary. Sedan ja började ta in aha-syra i min dagliga rutin har huden blivit mycket bättre 🙂

The ordinary är så shady dock eftersom de ändrar leverantörer till sina ingredienser samt ingredienser i sina serum, så man vet aldrig om man får det man hade sist. Min hud reagerar starkt på invänjning av nya produkter/ingredienser så jag skippar deras produkter helt

någon som har tips på snabb, mättande och enkel frukost till någon som knappt ens kan dricka vatten på mornarna?
jag måste verkligen börja äta frukost, men får kväljningar bara jag tänker på mat så tidigt. funderar på typ en proteinshake? klunka och svälja bara? funkar det eller måste jag äta något?

Gör en smoothie ist

Tyvärr men faktiskt för mycket jobb haha. Jag är en sån människa som gärna skulle ta ett piller för att bli mätt och slippa äta/laga mat

Smoothie är väl inte mycket jobb? Ta två bananer, ett gång hallon och någon vätska (vatten/mjölk/plantbaserat) och kör det i mixern i typ tre sekunder.
Klart.
Att bre en macka tar liksom längre tid

Gör smoothien dagen innan, ta med till jobbet och drick när du slutar va äcklad. Ja har ibs och är illamående varje morgon och kan heller inte äta, brukar dock gå vid nio 🙂

Köp naturdiet smoothies, de är goda och relativt näringsrika. Finns med sänkt sockerinnehåll i jättegoda smaker! Inte den bästa frullen men bättre än ingenting och lätta att få ner!

Varför måste du börja äta frukost?

Själv behöver jag oftast vara vaken ca 1h innan min mage är vaken nog för mat.

Gå inte på myten om att frukost är dagens viktigaste mål. Det är det för vissa, inte för andra.

Lyssna på din kropp. Är du inte hemma när du kan äta planera för medhavd mat eller på något annat sätt kunna hitta mat nära dig. ?

Äter bara två mål mat om dagen. Lunch kl 11 och middag vid 18. Och jobbar mellan 7-16. Hårt och aktivt arbete som kräver energi och inte bara koffein och socker. Tror att om jag petar i mig något på morgonen kanske jag inte får energidippar under dagen

Då tror jag fortfarande på att du skulle kunnat äta något säg 8.00-8.30, lunch kl 11,30-12.00 och sedan middag på kvällen.

Värt ett försök.

Tror ett av problemen är att det dessutom går 7 h mellan dina måltider.

Lite nötter i fickan kan också funka.

Jag dricker alltid kaffe först när jag vaknar, äter efter 1-2 timmar

En burk coca cola och en tugga av något med choklad är det enda jag får i mig och behöver för att klara mig bra fram till lunch 12.15

Kan rekommendera fettkaffe (kaffe med en klick smör) eller ägg-latte. (Varmt kaffe ca 2 dl, ett ägg (rått alltså) kryddor enligt egen smak( typ kardemumma, kanel) och så en klick kokosfett, kör i mixern)
MUMS och mättande!!!

Innan jag fick barn åt jag aldrig frukost, nu är det typ bland det bästa jag vet! Efter barn nummer 2 är det Kaffe kaffe kaffe och sen frukost.

Hur som helst, knäckebröd med keso, surdegsbröd (riktigt surdegsbröd) är väldigt mättande, kokt ägg, makrill, hummus.. bygg en fet surdegsmacka med alla möjliga tillbehör. Älska frukost!! ??

’’’ Du låter exakt som jag ? kaffe kaffe och lite till kaffe! Hah

Ta med proteinshake och drick påväg till jobbet. Eller ät kokt ägg som du kokat kvällen innan 🙂

Havreyoghurt! Min räddning. Vanlig yoghurt mättar inte på samma sätt men havreghurt som jag äter till frukost är enkelt och ger mer mättnad ?

Till Elsis,

Havrgrynsgröt som du silar och har i en tesked honung i. Havredryck chokladsmak eller naturell, och eller mosad banan, rivet äpple och färskpressad apelsinjuice.

Koka två ägg lite halvlösa(5-6 minuter)så började jag, är en riktigt frukostmänniska idag?

Såg klart andra säsongen av 13 reasons why.. Tycker den är så välspelad, men utan att spoila nåt så var det några riktigt magstarka scener på slutet.

Jag tyckte inte det. Bara toalettscenen typ

Toalett-scenen var fruktansvärd. Mår dåligt av att tänka på att sånt sker dagligen.

Håller med. Den ena scenen, där fick jag pausa och gå och röka innan jag kunde kolla vidare. Fy.

Nån som har katt/katter och som sedan också skaffat hund?
Vi har 2 katter, och idag fick vi hem en hund som vi ska ha på ”prov” en tid innan vi bestämmer oss för om vi vill behålla henne eller inte. Hunden verkar hittills trivas, men katterna har ju såklart fräst och undvikit henne. Ena katten ligger och trycker under soffan just nu.
Hur länge tog det för er förrän katt och hund kom överens?

Tycker det är lättare tvärtom. Att ta in en kattunge när man redan har hund. Men vänta ett tag och se hur katterna anpassar sig, se till så de vågar gå till mat/vatten/lådan bara

Mina föräldrar tog hem en hundvalp då de redan hade en katt och det tog ungefär en vecka innan katten var helt obrydd. Ska dock tilläggas att katten i fråga är rätt skygg av sig, springer iväg om man stänger köksluckan för hårt. Nu går de riktigt bra ihop, hunden ÄLSKAR katten och katten kommer och stryker sig mot hunden om den vart borta 🙂

Vi hade vuxna katter och bestämde oss för att adoptera en omplaceringshund på 5 år för två år sedan. Hunden var iofs kattvan sedan tidigare men katterna hade bara sporadiskt träffat hundar tidigare. Vi hade möjligheten att ha hunden på prov i två månader för att se så att det fungerade innan vi bestämde oss helt och hållet. Det tog några dagar innan den värsta misstänksamheten la sig och ytterligare några veckor innan katterna tyckte att det nya ångloket i familjen var helt accepterad 🙂 Idag äter de tillsammans, sover bredvid varandra och det fungerar hur bra som helst!

I min familj har vi alltid haft flera hundar och katter under samma tak. Det har ALLTID gått men man får anpassa utefter individerna (både katt och hund), ge det lite tid och arbeta konsekvent. Det viktigaste är att alla djur har en plats där de kan komma undan ifall de skulle vilja vara ifred (bänk, rum med kompostgaller som katterna kan hoppa över osv). Hundarna lär sig rätt fort att respektera katterna om dom rivs, det är isf svårare med skygga katter som tenderar att springa, men de vänjer sig med varandras sällskap tillslut.

När jag skriver detta blir jag helt varm i hjärtat när jag tänker på de fantastiska individer man har fått lära känna genom åren. Hade en hankatt som tyvärr gick bort förra året pga åldern och han var den där lugna kattfarbron som välkomnade alla nya hundar, katter och hundvalpar under 20 år genom att stryka sig mot och mysa med ALLA. Kärvänligare katt går inte att hitta. En labradortik tog hand om och slickade rent en av våra gamla kattungar som av ytterst oklar anledning lyckades komma ut ifrån sitt rum och ramla ned från trappen. När vi kom hem hittade vi honom intill henne precis som en valp (just den här individen hade dessutom rätt nedsatt syn, så man var ju lite extra rädd om honom) ?? Fina djur ❤️

Ville bara kika in och önska er alla en fantastisk kväll! ☺️ Till er som känner er ensamna ikväll skickar jag en extra stor kram, vi har ju varandra här! ❤️

Har ni som jag,.?Tv med fotbolls WM,Trav på datorn?Fan denna pensionärs volymen gör att jag går sönder snart.Btw finns det någon diagnos för,ljudöverkänslig,ljuskänslig ?

Jag ska fylla 40, är överviktig och fick nya p-piller för 3 månader sedan. Efter ett tag rättade de till sig och funkade bra. Återbesök för blodtryck hos ny människa som vägrade skriva ut dem. Gav mig istället Gestrina. Vill inte alls ta dem då biverkningar är akne och nedstämdhet och utdragna blödningar. Jag har haft akneproblem och senaste året sjukskriven pga stress och depression. Dietisten tyckte det var märkligt att jag inte fick fortsätta då jag dessutom gått ner i vikt.
Någon annan som varit i samma sits?

Gå till en ny barnmorska. Du ska inte ta skit som får dig att må dåligt. Men vid vår ålder brukar de tycka att det är dags att sluta med p-piller.

Någon här inne som drömde att eran partner var otrogen under graviditeten?
Och hur fick ni det att sluta? Vaknar med känslan att vara bedragen från drömmen varje morgon, så håller på bli galen.. Googlade och fick endast till hjälp att prata med min sambo och han vet ju om mina drömmar..

Jag drömde hela tiden att jag tappade bort mitt barn, typ glömde det hemma när jag gick ut, eller glömde det i bilen, på skötbordet. Det slutade aldrig direkt, men blev bättre när barnet kom, så tror bara att det är ett sätt att hantera rädslorna man har som man får stå ut med.

Mamma gjorde det, att pappa skulle vara otrogen eller lämna henne.

Jag tror de gjorde så att han fick typ berätta varje kväll att det aldrig skulle hända

Jag hade extremt mycket såna drömmar mellan tyyp v 12-24. Mådde fruktansvärt dåligt. Det som hjälpte någolunda var att försöka ha en jätteöppen och ärlig dialog med min man heela tiden, alltså på den nivån att jag ringde honom så fort jag vaknade (när han jobbade natt) och berättade vad jag drömt. Vissa dagar fick jag bara säga att nu behöver jag extra kärlek, och då fick han överrösa mig med det finaste han kunde komma på. Försök övertyga mig om att det inte skulle händ. Att erkänna för både mig och honom att jag var rädd, jävligt rädd, att förlora honom. Att bli lämnad själv.
Vi tog även hjälp av mvc som remitterade oss till en psykolog specialiserad på just gravida och allt vad det innebär med hormoner, humör, omställningar mm. Sååå bra!

Så, det är dem tipsen jag har. Prata, och om det inte räcker – ta hjälp av mvc/psykolog/kurator.

Lycka till ♡

Vill tillägga att det böev bättre för mig. Drömmarna avtog. Om det var pga vad vi gjorde eller om det bara var en fas i graviditeten vet jag inte. Är i v 31 nu och har inte drömt något sånt senaste veckorna!

Någon här som lider av panikångest? Har ni sån känsla att benen inte håller, man känner sig konstant yr, ångesten är där 24/7? Vad äter ni för medicin mot det? Jag börjar snart ge upp hoppet om ett normalt liv, känner av ångesten från när jag vaknar tills jag ska sova. Är trött på yrsel och allt annat som kommer med det

i do. Fick panikångest i matbutiken idag för dom organiserat om så hittade inte smöret, benen bara domnade och jag trodde jag skulle svimma, satte mig och grät i gången där smöret stått innan och gick därifrån utan att köpa något till slut, Inga tips, bara ett know the feeling, ser fram emot att läsa tipsen du får. den medecin jag fått mot just ångesten har för mig tidigare vart helt verkningslös, så har gett upp det. men om nån vet nåt bra vill jag gärna också få bort det här.

Jag har paniksyndrom. Jag äter ingen medicin, vill inte. Har lärt mig någorlunda att leva med det. Kämpa inte emot panikattackerna, låt dem komma. Andas bara genom näsan, räkna till 4 och andas ut, och gör så tills det känns bättre. Mitt största problem är att jag behöver space när jag får attacker, befinner man sig bland folk brukar de komma fram och fråga hur man mår osv vilket gör det värre för mig

Jag yogar, mediterar och tar MYCKET tid till mig själv. Alltså gör sådant som ger mig ro och energi. Skogspromenader och målarböcker typ. Terapi har också hjälpt mig att hitta verktygen att hantera min ångest och mitt liv.
Lyssnar alltid på Jason Stephensons meditationer på natten. Finns på YouTube.

Samma här, har funkat bättre än alla mediciner i världen (på långsikt).

Och att plugga på om panikångest och lära mig att det inte är farligt typ.

Jag har! Äter setralin varje dag och atarax vid behov. Har funkat super för mig! Lycka till!!

Tycker det vart mycket snack om otrohet på senaste tiden i det här kommentatorsfältet, både från folk som är det, eller blir bedragna eller är den som någon bedrar någon annan med, så är bara nyfiken på, inte just otrohet kanske, för där är vi väl hyffsat övereens om att det är fel, men nyfiken på hur ni ser på det här att träffa någon annan när man är i ett förhållande? Handlar det alltid om att ”gräset är grönare”- tänket? vad har man för ansvar att hålla bort känslor för någon annan om de inte verkar gå över? tror ni att det går att bli kär i någon annan även om man är i ett förhållande som inte är dåligt (kanske inte världens bästa, men ni vet… man har vart tillsammans ett tag), samma om man faller för någon som HAR ett förhållande om man själv inte har det? Vad har man då för ”ansvar”? Tycker alla runt omkring mig separerar för tillfället och byter partner och blir så jävla lyckliga direkt, och i mitt eget förhållande har vi båda tidigare jobbat oss igenom några crushar båda två… tycker det är intressant, så bara undrar hur ni tänker

Tycker inte att man har ansvar att hålla bort känslor utan vill man ha någon annan så fine, men man har ett ansvar att prata med sin nuvarande partner först och eventuellt avsluta det förhållandet om ens partner inte är öppen för ett öppet förhållande

När jag var barn hade mamma och vän som vänstrade med en gift man i många år innan han till sist skiljde sig och blev ihop med henne. jag tyckte det var elakt att vara otrogen, men mina föräldrar förklarade på myndigt vuxensätt att bland blir det så för mammor och pappor att kärleken tar slut och man blir kär i en annan. Jaha men kunde man inte göra slut då direkt undrade jag, men de förklarade pedagogiskt att är man i ett långt förhållande sen innan så måste man ju testa ordentligt först med den nya om det är bra innan man gör slut.

Först som ung vuxen insåg jag att det resoemanget inte är allmänt vedertaget, utan snarare rätt provocerande för de flesta? Och att jag verkligen inte håller med, det är ju kasst beteende! (samt varför pratade de med tioåringar om vuxensaker?) visst kan man bli kär i en ny, men att testa ordentligt med någon ny, som man ägnade sig åt klädshopping och ville optimera, det tycker jag är riktigt ruttet!

Jag tror genrellt inte människor blir lyckligare av att bryta upp från bra förhållanden för att de blir kära i någon ny, efter något år brukar det vara samma läge igen…Men det är bara ett allmän intryck jag har.

Jag har varit med en gift man och för mig handlade det om dålig självkänsla, kände mig bekräftad av att en framgångsrik man ljög för frun för att va ”med en gammal pundare som mig”. Där och då tyckte jag inget ansvar låg hos mig, så här ett år efteråt med nyktrare syn och distans till det tycker jag det sa väldigt mycket om mig som person och min moral. Jag har själv blivit bedragen och vet ju vilken smärta och tillitsproblem det medför.

Nu efteråt äcklas jag mest över mig själv för det, dels som gör så mot en ”medsyster” men också att jag ansåg mig själv inte vara värd mer än ett andrahandsval som bara dög på hans villkor.

Ser frun då och då när jag är i deras stad och jag vet inte om jag någonsin kommer kunna förlåta mig själv. Inte för att vi känner varandra men för att jag bidrar till något så jävla fult och hon går runt ovetandes. Men jag var aldrig kär, det är ju svårare att stå emot om känslor är inblandade. För min del handlade ju bars om egocentrisk bekräftelse, uppmärksamhet och nada självkänsla + nada självrespekt. Därför tycker jag väl också att det var värre när jag gjorde det än någon som är kär.

Men fan, det spelar ingen roll hur jävla kär man själv är. Är hen inte redo att lämna sin partner för ens skull är hen inte lika kär i en ändå, hen respekterar en inte tillräckligt för att ha en som förstahandsval och ser en med största sannolikhet som ett bra andrahandsval som ger hen möjlighet att få äta kakan och ha den kvar. Det finns liksom ingen ömsesidig respekt i en relation där en är upptagen.

Jag trodde dessutom det handlade om att jag var så jävla speciell, så var det ju inte. Jag hade bara så låg moral att jag var villig att ställa upp på det vilket passade honom. Att han va otrogen säger dessutom mycket om honom och vem vill ha en snubbe som bedrar sin fru?

för några veckor sedan läste jag en så jävla rolig tråd här på öppet spår. Har försökt hitta men inte lyckats! Någon kanske minns och kan hjälpa mig?
Den handlade först om någons pojkvän som kunde äta mat som inte alls passar ihop. Så skrev flera om samma situationer, och killar som trodde att filmjölkspaket var en portion. Haha Ja jag hör ju själv hur oklart detta låter!! Någon som känner igen detta???

Haha ja det var jag som var ts, min pojkvän hade blandat två sorters chips + ostbågar i en och samma skål, det var det som gjorde att det rann över för mig? han dricker gärna kaffe och tuggar tuggummi osv, och har is i öl ???

Hahah åh vad glad jag blir! Kommer du ihåg när det var? Måste läsa tråden igen, jag skrattade så tårarna sprutade!

Haha nee kommer fan inte ihåg.. men kanske mars typ?

Och jag skrev om min kille som köpte hem fyra literspaket yoghurt till mig när jag skulle vara hos honom över helgen första gången. Ja, han trodde alltså att det var normalt att se dem som portionsförpackningar.

Hahah ❤❤❤❤

Hej Labolina!

Jo, jag kommer ihåg och det vat ju många olika och märkliga kombinationer som deras pojkvän tyckte var gott. Men jag minns inte vilket datum det var, men några veckor sedan har jag också för mig att det var. Underhållande läsning. Det tyckte jag också och det var så roligt när de skrev typ näe min pojkvän också, jag trodde han var helt ensam om det. Eller hur de skrev. ?

Labolina…. Börjar ditt riktiga namn på A?

Nej… J ?

Hittade inlägget!!!!!
https://bloggbevakning.se/2018/04/21/oppet-spar-30/#comments

Åh!!! Fan vad härligt, tusen tack ❤ hahah det är så kuuuul!

Är snart hemlös var kan man vända sig? Har skulder, omöjligt att få lägenhet!

Har du någon som kan gå i borgen för dig? Har du inkomst? Isf kan du lyckas få lägenhet tack vare det men beroende på var du bor är ju köerna långa. Häromkring mig har inte soc längre några lägenheter redo utan man måste hitta själv.

Kollat blocket, grupper på FB och sånt för inneboende eller andrahands?

Soc är i samma sits över hela landet, typ. Och de har tagit bort tak över huvudet garantin.. Med den fick man pengar till varndrarhem etc

Hur snart?

Socialtjänsten tänker jag? Även om de inge har egna lägenheter så brukar de väl kunna hjälpa till med hyra för att människor inte ska bli av med sina kontrakt?

Om du hur i första hand tar det väldigt lång tid innan de faktiskt kan tvinga dig att flytta om du inte har råd med hyran. Inget tips men kanske känns lugnande.

Förlåt, nu tänkte jag att du har en lägenhet eftersom du skrev snart, men så behöver det ju inte alls vara.

Socialjouren i din kommun.

jag flyttade hem till mamma igen och min polare tältar… det känns ganska kört, sos har för mycket nu.

Är det någon här som äter eller har ätit primolut-nor (tror de heter så)? Jag har en sådan fruktansvärd mens och min gynekolog ville ge mig den men min mamma och släktingar har haft tumörer i bröstet (godartade) så är lite osäker. Men orkar inte spy i flera dagar efteråt och under och innan utan vill bli av med skiten.

Jag har testat primolut nor några gånger pga mens från hell,men funkar inte på mig. Jag blödde mindre första dagarna men sen kom allt de sista dagarna på mensen iaf. Enligt läkare blir det så för mig då min rikliga mens beror på hormoner. Känns faktiskt skönare för mig att stå ut de 3 första dagarna, då det är som värst, än att dra ut på skiten och inte veta när blodbadet kommer.

Hjälp!
Har inte bajsat på över en vecka nu, superförstoppad och har ont. Testade microlax nyss men inget hände mer än att det svider. När börjar det bli farligt?

Minns i mina tonår att jag fick världens förstoppning och inte bajsade på två veckor. Tog likande microlax och sedan fick jag ta i och satt och kämpade i 2 h. Min mamma fick hjälpa mig och dra ut den hårda klumpen. Det var hemskt!

Så testa microlax igen om det inte hjälpte eller hör med vårdcentralen på måndag om det finns något bättre.

Åh Herregud! Det låter hemskt! Jag ska testa microlax igen!

Gör det eller hör med sjukvårdsupplysningen. Tror att jag ev fick nån medicin också plus microlax. Det blir inte bättre av att gå och vänta, man får bara mer och mer ont och känner sig nödig hela tiden.

tror man kan ta mer än en microlax! Annars sitt på huk i typ 10 min, det hjälper faktiskt! Annars gå promenad, kiwi och mycket vätska men det har du kanske testat?

Prova starkt kaffe (stooor kopp) och svep en yoghurt.

Käka ett paket katrinplommon, vänta ett par timmar och sätt dig på toan, gärna med en pall så knäna hamnar lite högre än sätet och sitt där en stund (ta med mobilen eller datorn), tryck/krysta lite då och då och slappna av. Du kan även prova att trycka med ett finger mot mellangården och se om det gör skillnad. Förhoppningsvis kommer det snart! (Läste dessa tips i boken Mammaroll och snippkontroll)

Testa att stimulera längre upp och hela tarmen. Rådgör på ett apotek men tex…0

http://www.dulcolax.se/dulcolax-tabletter.html

Köp Movicol (pulver, ej granulat) på Apoteket! Ta 2-4 påsar de första dagarna, när magen kommit igång så fortsätt med 2 påsar/dag för att förhindra förstoppning. Dessa går även att få på recept!

Var förstoppad i ca 14 dagar och provade allt möjligt. Mamma fick till slut ta hem det som tanterna på jobbet får uppkört där bak för att det ska släppa – och det funkade bättre än allt annat jag provade. Tog någon dag innan jag blev ”normal” i tarmarna dock. ?

https://www.fass.se/m/produkt/19620201000012/public/tabproduct

Prova denna, är en större mängd än microlax. Sedan ska du öka ditt intag av vätska, försök få i dig 2 liter dagligen. Om du är regelbundet förstoppad kan du prova följande.
1msk hela linfrön blötlagda (blir en geleaktig hinna runt linföna) i ca halvt glas vatten. Drick upp allt, sedan måste du få i dig ca 2liter vätska dagligen. Om du dricker för lite sugs all vätska upp från avföringen och du blir förstoppad.

Microlax hjälper bara om förstoppningen sitter långt ned i tarmen. Förmodligen har du problem högre upp och behöver ta en tablett istället (fråga på apoteket). Äter du järntabletter? För i så fall kan du behöva något som du tar regelbundet för att hålla igång tarmen, annars är risken att problemet återkommer. Jag kombinerade järntabletterna med inolaxol som finns receptfritt, men som du också kan få utskrivet på recept. /En som födde barn i onsdags

Ok, råkade spamma lite men ska sköta mig i fortsättningen om jag kommenterar igen..

http://tombjarnestig.se

Nu har jag varit och sagt hej då till kollegan som jag är hemligt kär i. Han slutade igår och flyger hem till hemlandet ikväll. Skrev i öppet spår igår att han bad mig gå ut och ta en kaffe med honom ikväll innan hans tåg gick. Kaffen blev en öl och vi lovade att hålla kontakten trots avståndet innan vi sa hej då. Nu känns allt trist och hopplöst.

Har tänkt på et hela dan av någon oklar anledning hehe (hänger nog för mycket på Bloggbevakning just nu ?) Ville läsa att du sprang efter honom på flygplatsen, ropade ut hans namn i högtalarna och så kysste ni varann som en härlig kärleksrulle hehe.

Ska han stanna i hemlandet ”för alltid” nu eller är planen att han ska komma tebax?

Haha nej det var väldigt odramatiskt men ändå fint att han ville träffa mig innan han åkte hem. Han var bara gästanställd på mitt jobb senaste 4 månaderna och ska nu hem ”för alltid”. Jag har en nära vän i spanien i samma stad som han bor i och jag besöker henne ganska ofta så vi har pratat ikväll om att ses när jag besöker henne nästa gång.

Åk och hälsa på! Berätta för oss hur det går!

Någon som har något bra namnförslag som passar Vilda & Leonie, vi vill ha tre namn + efternamn då.. bf om 14 dagar å inte bestämt namn än, känner stressen xD

Julie, Josefina, Aurora, Cleo

Jolie!

Elias, Soley, Viola, Einar, Alva, Alvar.

Haha, trodde det var till ett tredje barn, men det är ett tredje namn till Vilda Leonie du söker?

Om det är ett tredje namn som ska in efter Vilda Leonie tycker jag något rekorderligt och tyngre passar. Håller med om att ni borde kolla om det finns något släktnamn:
Vilda Leonie Margareta
Vilda Leonie Bernhardine
Vilda Leonie Birgitta
Vilda Leonie Serafina
Vilda Leonie Dagmar
Vilda Leonie Ingeborg
tex.

Finns det något fint släktnamn? Om ni nu måste ha tre namn kanske det vore kul med ett namn som har familjeanknytning?

Känslan när man klarar den svåra banan på candy crush

Har varit insnöad på Candy Crush i ett par veckor. Flimrar för ögonen och rasslar i öronen =)

Hej! Min första kommentar på öppet spår!

Den kanske är lite märklig men är så nyfiken på om någon fungerar på samma sätt och vad det kan bero på.

När jag tänker tillbaka på minnen, det kan vara från 10 minuter sen eller 10 år, ser jag alltid mig själv i tredjepersons perspektiv. Detta gäller alla situationer jag tänker på/minns. Jag står vanligtvis snett ovanför ”mig själv” i tanken, jag ser inte mina egna ansiktsuttryck. Om jag vill distansera mig från ett minne/tänker tillbaka på en situation jag inte tyckte om bli perspektivet ännu längre ifrån. Då kan ”jag” stå flera meter bort och iaktta mig själv ”utföra” minnet.

Jag trodde länge att alla tänkte såhär men har på senare år förstått att vänner/familj etc ser sina minnen direkt framifrån/”ur ögonen”. Alltså att om de tänker tillbaka på att de hade tillexempel en konversation så ser de personen rakt framför sig som man gör i verkligheten. Lite luddigt förklarat kanske, men är det någon som upplever samma sak? Och vad kan det bero på? Har alltid tänkt på detta sätt så länge jag kan minnas, så antar att det var medfött eller utvecklades i tidig ålder.

Brukar man inte säga att det är typisk för konstruerade minnen? Dvs att man skapat minnet i efterhand efter att ha tittat på foton etc?
Men jag kan nog också se det utifrån som du iofs, även sådant jag inte sett på kort!

Ni som träffat er partner online, i vilken ”fas” (eller hur man ska säga) av förhållandet tog ni bort er profil på dejtingappen? Pratade ni om det med nya partnern eller när kände ni att det var läge att ta bort den? Använde ni era profiler länge efter första dejten och varför? Jag har precis raderat min profil efter att ha träffat en kille och tycker att det är intressant att höra andras resonemang:)

Jag fick kontakt med min sambo under Juli månad för fyra år sedan via tinder. Vi träffades första gången i augusti och sågs väl lite oskyldigt fram till januari då han berättade att han tyckte om mig. Först då börja vi ses på riktigt och sov med varandra, i samma skede rök tinder! Tycker man ska ta bort det när det känns bra och vill man veta hur den andre resonerar ska man fråga 🙂

Hejsan!! Jag är sambo med en kille sedan 2 år tillbaka och vi är jättekära och har det jättebra verkligen! För 4-5 år sedan gjorde jag och mitt tidigare pojkvän slut och det var väldigt dramatiskt men vi båda var omogna och har bett om ursäkt till varann idag. Har under alla dessa år ibland tänkt på honom, han poppar liksom upp i huvudet titt som tätt. I drömmar, på tunnelbanan, dock i perioder ingenting och ibland mer. Jag beslutade för att fråga om han ville ses- han sa ja. Vi hörs. sen har han inte hört av sig igen, och jag vill inte vara jobbig och på och höra av mig för en tredje gång. Jag vill ses bara för att checka hur han mår, va han gör idag, om han är rolig fortfarande. Men nu hör han inte av sig, och jag blir ganska ledsen…. för det känns som att han då inte kan ha tänkt på mig på samma sätt under denna tid. Dock obs är verkligen superkär i min nuvarande partner!! Men vad tänker ni? Varför hör han inte av sig? Att tillägga är också att jag var väldigt jobbig när vi gjorde slut, men det var han också..
tack så mycket om nån vill svara <3
// Lisa

Jag tror att du hade släppt honom (ditt ex) om du vore superkär i din nuvarande. Var ärlig mot dig själv är mitt råd.

Näää jag är ärlig mot mig själv tycker jag. Men bra tips att tänka på 🙂

Skit i exet och gå vidare med din nya kärlek är mitt råd.

Okej<3 ska försöka göra det!!

Varför vill du att han ska höra av dig? Enda orsaken jag vill att mina ex ska höra av sig är att jag ska få bekräftelse. Nån liten hint om att de saknar mig och skulle vilja ha tillbaka mig etc. Inte för att jag är intresserad, utan bara för att få bekräftelse. Vilket ju inte är så himla skön stil. Bättre du låter ditt ex få vara ifred och leva sitt eget liv.

Tror att jag börjat utveckla agorafobi, får sån ångest när jag är hemifrån. Tanken på att behöva göra nåt utanför hemmet gör mig rädd. Är snart nyutexad och då ska man ju börja jobba, känns nästan otänkbart då jag får ångest bara att gå en kort stund på stan. Jag har ett extrajobb sen några år tillbaka som timvikarie men jag har inte hört av mig till dem denna sommar trots att jag skulle gjort det, jag vågar inte. Känns så sorgligt då jag inte alls känt såhär förut. Jag har varit i kontakt med psykologer tidigare (av andra anledningar) men fått väldigt dåligt bemötande, långa väntetider, blivit bortglömd osv och jag orkar inte med det. Känns som om jag har en ”ursäkt” nu då jag inte riktigt är klar med exmensarbetet. Det är dock bara en tidsfråga innan jag är det, det känns som jag har oerhörd prestationsångest och press från min omgivning. Nästan alla i min familj och umgängeskrets är utbildade, hyfsade jobb, arbetsmyror och duktiga på det dem gör. Dessa personer tror att det kommer bli samma för mig. ”Du som är så duktig, vilka jobb ska du söka?” ”Eh, Anita jag blir rädd av att sitta här mitt emot dig. Jag är rädd att tappa kontrollen över mig själv och råka spy på din kaffeservis.” Jag försöker bry mig mindre om vad folk tycker, jag tror att det är det som verkligen sätter käppar i hjulet för mig men det går inget bra. Jag vet inte hur jag ska göra. Nån som känner igen sig? Tips? 🙁

Hejsan! Jag har inte haft samma fobi, men problem med flera andra fobier. Mitt enda tips som räddat mitt liv är KBT. Vet ej vad som hade blivit av mig utan den. boka tid till vårdcentralen, beskriv hur stort ditt problem är, be om att få gå i KBT. Du kommer få det lovar!! Har två kompisar som gjort på detta sätt och idag går på skitbra KBT mottagningar. Kostar typ 100 per gång sen får man högkostnadskort efter ett tag. Jag själv gick privat och det kostade 1500 per gång, svindyrt. Men jag hade världens bästa psykolog. när man har fobier så går det typ inte att komma över på egen hand, så rekomenderar dig att prova vända dig till vården igen så kommer det kanske gå bättre denna gång. Kram<3

Kbt istället för psykolog, kanske söka prkvG om du har råd?

Jag har känt mycket så i perioder, identifierat mig med hur jag levt och inte velat gå ut för rädslan att ”alla såg att jag knarkat och suttit inne”. Mitt bästa tips är väl att inte släppa efter för ångesten att stanna hem, om du orkar så fortsätt utmana dig själv. Har du någon i din närhet som kan hjälpa dig genom att följa med ut?

Kanske försöka identifiera ångesten, försöka komma på det klassiska vad det värsta som kan hända är? Varför är du rädd/blir orolig för att gå ut, såna saker.

Och så hörlurar och nu sommartid. Jag går fortfarande inte ut utan det, det är min osyblighetsmantel mot resten av världen.

Plus sluta inte söka hjälp, psykisk vård i Sverige har tyvärr mycket att önska men försök orka. Eller om någon i din närhet kan orka år dig? Berätta för den du litar mest på hur du mår inför det?

❤️❤️❤️❤️

Tack för era svar! Betyder mycket <3 <3 Min partner hjälper mig, det är tur <3 (och lite otur då jag blir så beroende av hen). Jag går oftast emot känslan och går ut ändå, man borde ju känna sig bra då? Men det gör inte jag, det är typ Jaha det gick bra men det kommer säkert inte gå bra nästa gång. Känner igen mig i det att jag identifierar mig med nåt som kanske inte är jag utan mer än konsekvens av saker. Det värsta som kan hända är typ att jag gör bort mig så att andra tycker illa om mig eller tittar konstigt. Är rädd för att spy också. Är rädd vad andra ska tycka om jag får psykologhjälp igen. Typ Jaha blev inte du bra? Ser att det låter sjukt när jag skriver det men det är så jag känner 🙁

verkligen inte sjukt att känna så!! När jag mådde dåligt i mina fobier tänkte jag i liknande mönster. Det kommer bli bättre jag lovar!! Man får i KBTn lära sig om tanktemönster och man får också lära sig bla att allt man tänker inte är sanning och att man tänker så mycket dömande tankar om sig själv!!

Om man kommer på sig själv med att tänka typ jag SUGER jag SUGER!! så kan man prova tänka istället: Nu fick jag en tanke om att jag suger. Tankar är inte sanning, det är bara tankar. Sen gör väl alla psykologer olika beroende på patient, men KBT är i alla fall superbra. Har också haft spyfobi, det är skitjobbigt. Men du kommer klara dig ur det, och en dag så står du där fobifri och ba WTF är det såhär det ska kännas! det är typ den bästa känslan i värden.

Det låter fantastiskt att vara fobifri… Hur lång tid tog det för dig med KBT att känna dig så bra?

Det tog kanske 14 månader!

Ah jag skrev en kommentar som försvann!!! Men du är absolut inte konstig i dina tankar. När man har fobier fuckar det med hela huvudet. Jag blev deprimerad av det. Så behöver det ju inte vara för dig, men man fastnar liksom i dåliga tankemönster vilket man får hjälp med i kbtn. Tex om man tänker att man suger.” Jag suger” så kan man prova tänka ”nu fick jag en tanke om att jag suger” och på så sätt göra sig uppmärksam på negativa tankar. Alla psykologer gör nog olika men tankemönster är i alla fall en stor del av processen!!! Hoppas det blir bättre för dig, eller jag vet att det kommer bli det!! Att vara fobifri är så skönt och första gången jag gör det nu i typ hela mitt liv(är 21) hehe. Kram det blir bättre!!

Många psykologer idag har KBT-inriktning. KBT är en terapeutisk inriktning, därtill finns psykoanalys och psykodynamisk inriktning exempelvis. Många ykresgrupper ex kuratorer och sjuksköterskor som alltså har olika utbildningar i botten kan också gå en kbt-utbildning och kan sedan behandla enligt KBT. Alla yrken med legitimation, ex psykolog måste arbeta enligt det forskning visat fungera. Oavsett vilken utbildning/yrke personen har I botten är det viktigt att det är en seriös person med engagemang, känns det fel så försök att byta.

Bor du i en stad med universitet med psykologprogram så kolla upp om de har en mottagning där psykologstudenter arbetar. Även internetbehandling med KBT kan va ett alternativ, som ett mellanting prismässigt mellan privat mottagning och vc.

Har sett reklam för https://www.mindler.se Vet inte om det är bra?

Inte hört talas om men det låter ju bra, ska absolut kika närmare på det <3

Jag är likadan. Kan inte skicka viktiga mejl för jag är livrädd för att få svar, fattar inte vad det är. Måste ta samma runda med hunden samma tid varje dag så jag vet vad jag ska vänta mig, kan inte göra nått spontant. Hu.

Usch hoppas att du och jag övervinner det!!

Hur gör ni för att känna er motiverade på jobbet? Har ni tex något bra tankesätt?

Är egentligen på en väldigt bra oxh rolig arbetsplats där alla är jättesnälla men har haft lite brist på arbetsuppgifter och har därför blivit så himla seg och omotiverad, även när jag har grejer att göra. Ska nog byta jobb på sikt men kan inte göra deg på ett halvår iaf (innan föräldraledighet och sen nog flytt). Så jag letar efter en Quick fix!

Byt ut alla ”måste” till ”vill” när du tänker på arbetsuppgifterna. I slutändan är det ett fritt val att vara där. Du KAN ju säga upp dig om du verkligen vill. Du kanske gör den här uppgiften för att du VILL bli klar för du VILL ha lön eller liknande. Så tänk ”jag vill gå till jobbet idag”, ”jag vill göra den här uppgiften” i stället för ”jag måste..” (det enda i livet som vi faktiskt måste göra är ”att välja” och ”att dö”). Det lärde en studentcoach mig när jag hade en motivationsdipp på universitetet och det funkar lite som en mildare hjärntvätt när man tvingar sig att tänka annorlunda. Testa!:)

Oj vilket konkret tips! Tack så jättemycket! Det ska jag pröva redan imorrn när måndagskänslan börjar tassa sig närmre.

Det jag tänker på är att chefen på mitt nuvarande jobb ska vara min referens om jag skulle söka nått annat. Därför gör jag ALLTID mitt bästa och skulle aldrig få för mig att slacka för att riskera dålig referens som kanske sumpar drömjobbet i framtiden. Tänker dessutom att varje kund/gäst jag har är en framtida potentiell arbetsgivare.

Har någon lagt in trägolv själv? Var det svårt?
Tänkte lägga furugolv på ovanvåningen på 100m2 men vet inte om det är galet att försöka själv?

Jag och min sambo la massivt furu förän baseco i lägenheten tillsammans med två vänner. Man skulle skruva ner plankorna. Tog 3 dagar på ca 40 kvm! Hade massa trä över så vi två la i senare skede även i sovrummet (12 kvm) under en dag. Det jobbiga var att man skulle såga väldigt noga men inte i övrigt var det det inte allt för jävla jobbigt! Och jag antar att vi sparade massa pengar

Lycka till ?

Njae.. Mäta och formsåga tog tid.

Vi valde golv som har hona/hane. Lättare då.

Borde ju rimligtvis inte finnas något annat?

Jag ångrar att vi valde så smala plank. Bredbreda ( kan specialbeställas ) är så mycket snyggare enligt mig.

Lycka till. Vad ni än väljer!

//Moa

Har sådan otrolig ångest över tanken att min mamma som jag har mindre bra kontakt med ska gå bort.. Faktum är att jag har brutit mig loss från min familj och framförallt mina föräldrar av många anledningar. Nu när min sambos pappa fick en stroke och nästan miste livet har jag dagligen tänkt på döden sedan i december månad. Jag kan inte ens föreställa mig hur jag ska kunna hantera om min mamma skulle gå bort. Försöker föreställa mig massor av scenarier för att förberedda mig..
Någon som känner eller känt så? Funderar på att söka hjälp men detta kanske är ett litet problem Jämnfört med andra som verkligen behöver prata med någon psykolog.

Jag tycker inte att det låter som ett litet problem och att du absolut bör kontakta psykolog för att prata igenom det. Då kan du få vägledning och verktyg <3

Alltså jag vet att man typ inte får prata om sånt här, men Jonas Fagerström (heter han väl, Instagram och youtube-killen?) gick ju för ett tag ut med att han skulle bli pappa. Ganska snabbt togs bilden bort och man kan inte läsa något om det längre. Blev det för stor uppståndelse eller vad hände? Jättetråkigt såklart om graviditeten avslutades, men tycker det är konstigt att man går ut med det och typ dagen efter tar bort bilden?

Jag tror det var ett dåligt skämt? Hans tjej syns med något som liknar vin på många bilder men kan ha fel..

Om man börjar en kommentar med att man vet att man inte ska skriva det, varför skriver man det ändå?

De pratade om det u någon video direkt efter också så något hemskt kanske har hänt? Ett tips är att inte skriva kommentarer man vet att man inte ska spekulera i.

Jag tror att det typ var sån video som dom la ut för att se vem som fick flest likes för Jonas la ut att bli pappa, Carl la ut att han blivit med hund (han har ingen hund nu) och Lucas la ut något liknande! Tror det var sån video igen fast att Jonas hade jävligt smaklös idé.

wow min svenska.. menade att jag tror att alla de 3 la ut varsin bild för att se vem som fick flest likes och sen skulle göra video om det

OK konstig (och lite genant) fråga men om man bor i Stockholm, vad är egentligen smiDigaste (och överkomligt prismässigt) sättet att åka bort ett par nätter till en plats där man kan ha sex helt i fred? låter kanske skumt men vi har bott så vi haft nästan noll privatliv i flera år (egnetligen hela vårt förhållande, innan hade vi alltid inneboende) och jag skulle så gärna vilja åka iväg någonstans på typ en weekend där vi kan känna att ingen kommer höra oss.
Alltså typ ett sjukt ljudisolerat hotellrum? Eller kan man hyra en mysig stuga eller något? Hur hittar man sånt? Eller annan idé med samma effekt?

Nu låter det så vi ska ha typ bdsm-safari men det är inget sånt alls faktiskt utan jag tror bara att vi båda är den absoluta motpolen till människor som gång igång på att ha sex i provrum. Att man går igång på att INGEN hör. Vårt bästa sex någonsin har varit när vi hade tillgång ett ensamt hus i skogen.

Hyr en stuga eller villa via Airbnb?

Håller med ovan! Airbnb har super mysiga stugor som hyrs ut av privatpersoner och då kan du välja hur avsides som helst 🙂

Tack så jättemycket!

Jobbar å var i väg. Parkerar som vanligt drar i handbromsen å den lossnar!!!!
Får panik å ba wtf…??? Så den är liksom paj…. Har inget motstånd… Fick panik… Å for tillbaka till jobbet å satte upp en lapp att den är trasig. Hur ofta händer det?!

EG var fordonet typ rätt trasigt när jobbet fick den för flera år sen… Å alla nästan bara väntar på att den ska stanna helt…
Går på semester innan nån chäf kommer…
Känner mig skit dålig iaf…?.

Men är jag pippi stark lr kan en vajer vara så dålig så den… Bara släpper?. Givetvis inte besiktat igår… Känns sååååå dumt.

Vet andra som tankat fel å det har jobbet fixat ändå.

Självklart inte ditt fel, din arbetsgivare får vara jävligt glada att detta allvarliga fel inte orsakade kroppsskada på dig eller någon annan i trafiken! Tänk om bromsen hade lagt av.
Ta semester i lugn och ro och kräv ett bättre arbetsredskap nästa gång!

Kan någon rekommendera något kosttillskott?

Börjar känna mig lite klen och trött efter att ha varit sjuk i c:a 3 månader.

Huden är totalt uttorkad.
Jag känner mig blek och glåmig, trots att jag tillbringar dagarna utomhus.
Håret som varit tjockt och glansigt är svinto med typ samma brist på glans. Tovigt och tråkigt och ramlar av fortare än det kommer nya.

Naglarna som alltid har vuxit snabbt varit starka och snygga, skivar sig och klyvs uppifrån och ner.

Jag äter som vanligt. Men har väl i ärlighetens namn… Lite oregelbundna matintag. Äter något så när vettigt. Ändå har jag gått ner c:a 20 kg utan att göra något. Precis allt rinner rakt igenom. Och nej! Det är inte fint på oss tanter. Som en extra skinnkostym ju. Desutom saknar jag mina höfter och min kurviga figur. Van vid den ju! ?

Dricker ytterst sällan alkohol.
Motionerar dagligen.

Ska på återbesök hos läkare i veckan och vill ha något att komma med. Kalcium? Magnesium? B12 eller ska jag be honom remissa mig gällande de värdena?

Har ni några råd finisar?

Tack

//Moa

B12 är super för naglar, hår och hud!

Hej! Har du kollat upp sköldkörteln?

@ Bee

Tack!

Ska be dem göra det! ?

//Moa

What goes around comes around ?

Hej Moa, vill absolut inte skrämma upp dig eller så men 20 kg viktnedgång (utan att man ansträngt sig för att gå ner i vikt) kan tyda på att något inte står helt rätt till i kroppen. Tex sköldkörteln som någon ovan skrev kan ge sådana besvär, eller nydebuterad diabetes för att nämna några. Jag tycker att du ska söka vård på din vårdcentral direkt för attt utesluta att det är något allvarligt. Nämn viktnedgången för den du pratar med vid bokning, de andra symtomen är mer diffusa. Lycka till! //läkare

Min sambo är utbränd (misstänker också att han är bipolär), men han vägrar själv inse det och det får mig att känna mig som en galen människa. Börjar tvivla på det jag ser trots att det är så tydligt för mig.

Han verkar inte alls förstå att det är viktigt att han söker vård, trots att det nu gått så långt att han t.o.m har flyttat ifrån mig och barnen och vill knappt träffa barnen. Han klarar inte av stress/höga ljud/att ta ansvar för andra.. Han är en fantastisk pappa i vanliga fall. 🙁

Hur ska jag få honom att förstå att han behöver söka vård? Har pratat med honom och försökt förklara tusen gånger.. Men han verkar mest tycka att jag försöker ”pracka på honom diagnoser”. Vet inte vad jag ska göra 🙁

Min kille känner sig färdig med barn nu när vi fått två och han även har två sedan tidigare, (hör till saken kanske att han snart fyller 50 också som en anledning), och vi har diskuterat lite ang sterilisering. Dels för att jag ska slippa ta hormoner och kondom ger ju tyvärr inte riktigt samma känsla eller frihet. Någon annan här som har/känner någon som har steriliserat sig? Vi har förstått att det är ett ganska enkelt ingrepp men kan vara intressant att höra hur andra tänkt och mått efteråt ?

Vi var i exakt samma situation för några år sedan – på pricken det du beskriver – och min man steriliserade sig då. Så bra!
Vi har bättre sex än någonsin..

Tack raring!

//Moa

Hur hanterar man en person som har ADHD…min man har fatt den diagnosen ”finally”. Jag ar valdigt laid back. Vi har en road trip coming up nasta vecka…he goes nuts…researched every restaurant and made a schedule for our trip. Sorry about the English. Till slut blir jag totally nuts. Han har inte fatt nagra meds. Jag sa …lets go with the flow. Oh no…that is not possible. haha

Tränar han fysiskt och helst så att han blir riktigt trött? Det kan hjälpa en bit (har jag läst i bloggar och böcker).

Det kan även vara bra att vara tydlig, t ex att säga okej jag kan lyssna en stund, men sedan måste jag pausa/ få ha det tyst runt omkring mig.

Ni kanske kan skriva in i förväg vilka restauranger ni ska besöka, så att det lugnar sig i tankarna för honom så att han kankse kan komma ner i varv stundvis. Kan ni skriva en to-do-lista kanske?

Hur blir man egentligen en såndar person som alltid är social, har många vänner och hela tiden bollar i luften? jag känner mig så ensam och har alltid gjort det. Visst jag har 2 vänner men jag kan inte hantera att va ensam så ofta med mina tankar, jag behöver saker o göra men just nu känns de som jag kommer dö ensam….kanske låter bortskämt men jag känner mig så ensam, knappt några vänner, ingen pojkvän…vad gör man? snarare sagt, hur orkar ni ibland leva när det är svårt?

En dag i taget helt enkelt. Samt glädjas över småsaker (mindfulness).

Gå med i föreningar. Sport, aktivism, politik, hobby, finns massor!

Orkar inte leva längre ?

I know the feeling…

Varför känner du så?

@ Anonym 22.21

Vad kan jag göra för att hjälpa dig, här och nu?

Kram//Moa

Orkar du berätta mer om varför du känner så? Har du någon nära du kan öppna dig för? Annars finns mind där du kan prata med en medmänniska https://mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/

Är det akut så ring 112.

Hur mår du idag Anonym 22:21?

Tänker på dig. Jag hoppas att det känns bättre idag. ?

Åh, känner mig så ensam… Jävla skit. Jag kan inte ens gråta trots gråtkänslor i bröstet. För er som missade det blev jag dumpad för en vecka sedan.

Jag jobbar nästa vecka, sen har jag semester i två veckor och jag har redan nu ångest av att vara ensam. Bestie jobbar konstiga tider och lider av separationsångest då hennes kille är bortrest, så hon vill vara med sina föräldrar på sin fritid… Jag vill bara inte vara ensam, men är på så djävulskt dåligt humör så jag är ingen jag själv vill umgås med. Okej, jag börjar gråta av att skriva det här, men det kan bero på sömnbrist och alkohol och lär bli fet av detta break up.

Önskar du kunde då skriva av dig allt du kan här. Beskriv mer om du vill. Känns det inte som ett vaccuum när han gör så här? Exakt hur arg, besviken och förtvivlad är du? Känner du en stor tomhet osv? Ut med det om du vill eller skriv vad du vill så läser jag. Ett krossat hjärta är alltid tufft och dina frågetecken är säkert hur många som helst. Vad skulle du vilja fråga honom om han blev snäll igen/ kom tillbaka/ slutade jäklas så här för detta blir ju för tufft för dig. Skriv bara om och vad du vill, men jag läser❣️

Varma hälsningar

Varför kom inte min fristående kommentar om dåligt mående igenom?

Åh, hej Susawoo❣️

Du är så vänlig och jag svarade på din kommentar nyligen.

Blev glad när jag såg att du är här. Jag har haft en helt fantastisk dag, både i trädgården och inomhus. Jag har hunnit mycket, men även vilat emellan. Såå fint väder. Du då?! Har du haft en bra dag?

Och hur gick det sedan. Fick du tag på honom?

Åh, vad bra att du har haft en fin dag ❤

Nää, han öppnade inte när jag var där, och svarar inte på mail. Så jag försöker låta bli att skriva, om han nu ska vara dum mot mig 🙁

Tack snälla du!

Åh nej. Ja, gör så om det går. Dumma honom!

Nu skiter jag i om samma kommentar kommer två gånger, antar att en hamnar i modd när sidan laddar om till högst upp istället för längst ner efter post?

Jag blev dumpad för en vecka sedan, och jag mår så jävla dåligt. Jag känner mig så djävulskt ensam, men vill inte träffa någon för mitt humör är ungefär det sämsta någonsin p.g.a. sömnbrist, dålig aptit så äter bara skit och kommer bli fet. Och alkohol är en bra kompis eftersom min bestod jobbar konstiga tider och vill umgås med sin familj nu när hennes kille är bortrest.

Jag ska jobba nästa vecka, sen har jag semester i två veckor. Jag vet seriöst inte hur jag ska överleva att vara ledig i två veckor. Jag har redan nu ångest över att vara ensam på kvällarna. Jag fick dessutom en spricka i armbågen för tre veckor sedan, så jag kan inte hålla på med grejer hemma utan att få ont i armen, så jag kan inte lägga energi eller känslor nånstans. Jävla Skitliv.

Jag svarar här också om det är okej, Susawoo❣️

Jag tror du ska sluta tänka på andra just nu, det är jätte-, jättesynd om dig och då behöver du få ur dig känslorna. Men skriv här som sagt om det lättar. Jag kan tänka mig att det är typ svårt att ens andas i din situation. Hur kan han göra så här mot dig? Så otroligt elakt och egoistiskt. Vem gör ens så? Och att han inte öppnar, vad är det för sätt? Jag känner ju inte honom, men hur tror han att du mår då? Känner med dig!!

Kan du lägga om semestern så att du tar den senare eller är det för sent?

Drick inte för många drinkar nu när du känner som du gör. Inget gott kommer från det. ?

Du vet att du förtjänat bättre än den skitstöveln som ändå inget är att ha när saker är svårt utan han vill bara vara med dig i medgång ??

Du som var och besökte en tinderdejt i LA nyligen som slutade i kaos, har han låtit dig vara nu? Hur har det gått med traumacentrum? Tänker på dig ❤️

Jag tänker också på henne, S. Hoppas hon mår bra.

Hmmmm hoppas jag har rätt nu men jag tror faktiskt ni blev trollade tex för även om han har diplomatisk immunitet så både kan han och skulle blivit utvisad från US.

Min tanke med. Jag hoppas att vi har rätt och om inte så hoppas jag att allt är väl med henne.

TRH, vad var personens plan med det då? Att akta sig för främlingar? ? Visst finns det de som går igång på att varva upp andra osv men kan inte låta bli att tro att personen blandat ihop diplomatisk immunitet med något annat alternativt missat något detalj. Det var ju en chockartad händelse menar jag, inte konstigt om det blir lite fel. Men jag hoppas också att du har rätt givetvis ?

Tanke med att trolla är att driva ” elakt skoja” med någon och sitta och skratta bakom skärmen att ni tror på hen. Googla trolling och vad det egetligen är. ??

PS Väldigg detaljerad historia för att få just den delen fel när hela historien hängde på den detaljen. ?

Fanns mer…

Hej T R H,

Så kan det ha varit, men det kändes rätt att försöka stötta oavsett. OM det var så, så ville personen ändå antagligen ha uppmärksamhet och fick då det. Vilket ju kanske fyllde någon funktion för denne. Det jag tänkte på var det där med att hon filmade resan med mobilen (ingen täckning där de var på ranchen) och att hon fick en halvtimme på sig att köra iväg med hans bil (var det väl).

Men jag väljer ändå att tro på det så här långt, för att inte såra henne. Men visst, jag tänkte också tanken. Oavsett vilket så får alla här inne vara de de är i vanliga livet, eller de de låtsas vara. Intressant oavsett och jag brukar kunna distansera mig, men ändå känna med personerna här. Jag bryr mig, men far inte illa av det. Typ så.

Forts. till T R H

… Så jag ifrågasatte det inte och slog bort de tankarna och jag väljer fortfarande att tro på henne helt och fullt. Rent teoretiskt har du kanske rätt, men jag vill känna med henne oavsett. Just att inte bli trodd OM det är tufft i livet, är ju jättejobbigt och ibland är känslomässig stöttning guld värd.

Men jag säger inte att du har fel. Jag bara vill att om hon läser detta så ska hon känna att hon har mitt fulla stöd fortfarande. Det får vara hur det vill, hon skriver fantastiskt och har mycket känslor och ja. Jag vill henne väl.

Håller till viss del med men min omtanke var nu till de som eventuellt sitter och oroar sig kanske i onödan. Som faktiskt blev upprörda av vad de läste.

Så helt utan att andra inte far illa är det inte.

Ja, jag förstår hur du menar.

Det har du rätt i och ja det är fint tänkt av dig, jag menade förstås inte så. Jag bara känner att tänk om hon läser detta och ja. Du förstår. En del vill ha stöttning och då vill vi ge det. Det ena utesluter inte det andra.

Säg t ex att det inte ens var ett troll utan någon som har villfarelser eller vad det kan heta. Då vill jag finnas där oavsett. Eller att det är en sann berättelse till viss del. Men att hon inte ville berätta exakt rätt för att lämna ut sig lite mindre. Eller som jag skrev förut, bara ville ha lite bekräftelse/ kontakt här.

Men det utesluter inte att jag förstår dig. Såklart! Ha det fint!

Nu läste jag mer av det du skrivit. Ja det finns troll som kan roa sig så. Absolut! Och det är ju inte snällt i sådana fall.

Hej, jag är här.

Läste att vissa inte tror mig och det är helt okej. Som sagt, jag förstår er jag hade inte heller trott mig. Dock orkar jag inte läsa igenom alla anledningar.

Jag är sjukskriven nu, och går och pratar med en psykoterapeut. Har fått två olika mediciner som helt ärligt inte gör någon skillnad. Kontaktade amerikanska ambassaden för jag ville så gärna ha fel, men dom gav samma svar. Det finns inte så mycket att göra. Hurvida det är helt sant eller inte orkar jag inte Rådda i för jag har verkligen noll lust att leva.
Så det är så läget är. Enligt ”alla” så är jag i chockfas just nu och ah det kommer gå över. Men det är fruktansvärt och jag går runt med känslan av att jag inte ska leva egentligen och därför vill dö. Han har inte hört av sig, men han har skickat mer pengar. Så jag blir utåt agerande och känner mig galen. Där har ni mitt liv.

Hej Anonym 12:18,

Nu bränner tårarna. Stackars dig! Känner såå med dig! Jag svarade massor då, känn mitt stöd!

Såg du här The Real Hmm att hon inte trollade?

Jag ser vad jag ser.

Jag kommer inte sitta här och insistera på att hon trollar. Jag har sagt vad jag tror och sedan är det upp till var och en att göra sin bedömning.

Har hen varit med om det, fruktansvärt. Men mycket i sättet att berätta historien lämnar mycket att fundera kring samt att tvivla på.

Jag tror dig. Känner med dig. Förstår dig. Bryr mig. Finns här. Skriv mer här om du vill. Jag tycker så otroligt synd om dig.

Jag har ett tips och det att träna fysiskt jättemycket och intensivt,, varva med promenader och yoga. Lyssna in när du behöver vila däremellan, ta helst vara på tröttheten efter träningspassen. Kram

Jag tror på dig ❤️ Det måste vara oerhört frustrerande att han skickar pengar till dig, kanske du bör avsluta bankkontot för att klippa helt? Jag hoppas att du med tiden återfår lusten att leva ❤️

För två veckor sedan berättade min sambo/fästman sen 6 år tillbaka att han varit otrogen mot mig för ett och ett halvt år sen. Känner mig helt knäckt i omgångar och just nu är det knappt så jag orkar leva. Mår fruktansvärt dåligt. Vi har haft kontakt sen han berättade, varit på parterapi två gånger. I vissa stunder så kan det kännas bra med honom fortfarande trots det han gjort och i vissa stunder så vill jag inte ha något med detta att göra alls. Vågar inte möta mitt dåliga mående och det måste jag göra om jag väljer att gå vidare. Ville bara skriva av mig och få lite pepp från er.

Ta hand om dig! Kram!

Lider med dig, M!

Förstår dig, sådant sätter sina spår. För de flesta så tar det tid att må bra igen, men fysisk träning och att prata och skriva av sig är jättebra. Ett vanligt råd, men det som fungerar. Våga fråga honom om det också. Det kan hjälpa dig att komma vidare.

Lämna. Ingen som sårar en så är värd en. Kram

Vidrigt. Att han gått runt och dolt det i 1.5 år är nästan ännu värre. Skulle aldirg förlåta otrohet, men att veta att någon sett mig i ögonen och sovit bredvid mig (antar jag) i 1.5 år och ha legat med någon annan o inte sagt nått … usch spyr! Vet inte hur pass öppna ni är i ert förhållande , men är det monogamt vilket jag antar då du skriver att han var otrogen så tycker jag du bara ska ta mod till dig o lämna. Vad har man att jobba på när någon redan gått över gränsen? Du kan inte jobba på att nån annan varit en skit. Kram på dig!

Det är sant. Och att jag ens funderar på att försöka med honom igen visar väl på att jag behöver jobba en del med mig själv också (att jag söker mig till dessa människor antar jag). Tack för era svar, väldigt tacksam. <3

Challiz är igång på Insta. Hon har tydligen stora problem med att släppa kritiken hon fick när hon kallade nån (minns ej vem) för en Kina-docka. Ojoj

?

Vet inte vart jag ska börja. Har en konstant oro över livet och beslutsångest hela tiden. Fick ett nytt jobb där dom lovade heltid från sista maj, jobbar fortfarande bara halvtid. Alltså ljög dom mig rakt upp i ansiktet. Trivs inte alls. Har knappt råd att leva. Får nog inte ens ut 9000kr efter skatt. Så min sambo får betala det mesta, som vanligt. Han har inga problem med det för han vet hur jag kämpar varje dag. Har haft depression och ångest tidigare med många vakna nätter med andnöd, detta gör det ju inte bättre. Letar jobb hela tiden men vet inte hur jag ska göra. Känner mig maktlös. Vill lägga mig under täcket och aldrig mer gå upp. Hur vågar man söka jobb när man inte har utbildning att luta sig emot? Jag jobbar hårt och är alltid trevlig och glad. Men det kommer man ju inte långt med utan gymnasiebetyg . Känner mig helt världelös!

Har du något kontrakt eller något där det står att du ska jobba heltid. Vet inte riktigt hur det funkar men du ska få jobba den tiden ni har avtalat om och annars ska du ändå få betalt för den tiden. Prata med din chef eller kontakta facket?

Nej, tyvärr bara muntligt. Slutade mitt förra jobb för att börja på nya också, så dumt och har verkligen lärt mig en läxa. Trodde blint på honom då det är min kompis sambo. Men han kommer få ångra det när jag väl hittar något nytt. Tack för stöd ❤️

Usch, har inget svar att ge bara att det låter otroligt jobbigt. Jag blir imponerad av ditt kämpande!! Har du nämnt för chefen att du faktiskt skulle få heltid?

Ja det är det, och jag är så feg bör det gäller någon som ”står över mig” vågar inte säga till. Han sa för bara någon vecka sen att han skulle anställa mig på 75% så han vet ju vad han sagt och verkar känna sig lite dum. Jag vet inte. Han verkar glömt det också. Tusen tack för fina ord. Försöker söka annat men så svårt att veta vad man vill. Skulle vilja jobba med djur men vet inte vart man söker när det inte finns något på internet. Ett tag hade jag tre jobb, ingen ville ha mer än tim vikarier, hade ångest varje natt. Varför vill alla arbetsgivare ha allt men inte ge något? Lite som killar som bara vill ligga. Varför ställer vi upp?

Djurskötare?? På veterinärklinik? Hästskötare? Kolla med lokal ridskola. Kan ju dock vara lite tungt men jag älskar djur/hästar vilket jag antar du oxå gör? Det hjälpte mej hur mycket som helst när jag var i sån situation dom du beskriver med massiv ångest.. Stället var det enda stället jag blev lugn i. Finns det inte behov av jobb kanske du kan hitta ett hundstall och anmäla dej som volontär? Komma dit och gå promenader med hundarna:-) Kämpa på, ge inte upp – det kommer bli bättre <3

…stallet ska det ju stå…?

Ja jag är ju utbildad hästskötare men inte med fullt betyg, har kollat med stallet här men dom söker tyvärr inte.
Måste man inte ha utbildning för djurskötare på veterinärklinik? Det är ju sånt jag gärna skulle jobba med. Väldigt liten kommun så inga hundstall i närheten tyvärr. Ja jag rider ca 2-3 gånger i veckan, annars skulle jag inte klara vardagen tror jag, hästarna räddade mitt liv. Ja så fort solen går upp så känns det lite lättare, tusen tack för fina, hjälpsamma svar, värmer verkligen ❤️

Sök i fler stall! Har du hästskötarexamen och är redig och ansvarsfull brukar folk inte bry sig. Jäkligt dåligt betalt dock, men kanske nåt du kan göra på helger om du inte får så långa timmar du vill ha?

Ett annat alternativ är ju såklart att ta tag i studierna, då får du CSN. Kolla upp vad du behöver för att plugga till djurskötare, läs det och sök sen det programmet så du får jobba med ditt drömjobb. Svarar sent nu men hoppas du ser det här

Har känt mig så otroligt nere den senaste veckan. Fick reda på att min ”kompis” har snackat skit om mig till en kille jag var på g med, allt för att förstöra mellan oss då hon tyckte om honom också tydligen (han var aldrig intresserad av henne så hon gick inte riktigt till någon vinst med det hela). Det sket sig därmed mellan mig och killen och jag sa upp kontakten med kompisen. Jag förstår inte alls hur man har samvete att göra något sånt här mot en kompis. Hon har ändå kallat mig hennes bästa vän osv. Att hon slösar bort chansen med en genuin vän för lite manlig uppmärksamhet. Usch, blir så förtvivlad… Känner mig så ensam, hon var en av de få vännerna jag hade. Någon som kan ge lite pepp?

För många år sedan var jag med om en liknande sak, Ell.

Inte kul alls. Riktigt obehagligt och förvirrande. Det tog energi om något, sårade mig och det tog ett bra tag innan det kändes bra igen.

Så jag känner verkligen med dig. I mitt fall så berättade hon det själv. Jag bara eh, va?! Och inte en gång, utan två. Alltså folk… men det viktiga är nog att försöka tänka att så där gör inte en bra vän. Att det var jättebra att du nu slipper en sådan falsk vän. Problemet är väl framförallt att du inte har så många vänner, men några få riktigt bra vänner är bättre än sådana som hon.

Så för att glömma henne vore det bästa kanske att antingen höra av dig mer till de vänner du har och/ eller försöka få nya. Skriv mer här om du vill, jag är kvar en stund.

Tack! Så tråkigt att du varit med om samma sak… Men hur gjorde hon när hon berättade det själv? Tog det slut mellan er direkt därefter? Man slutar ju aldrig förvånas över folk.
Det bra med hela situationen var att jag kunde höra av mig till en gammal vän som jag glidit ifrån, vi har fått jättebra kontakt nu så det är skönt att hon ersatts av en bra vän åtminstone. Men som du säger för man nog tänka på hur dålig en sån vän egentligen är, har problemet att tänka lågt om mig själv och att jag inte kan ”hitta bättre” (men uppenbarligen går det), får försöka jobba på det bara!

Du kan inte få tag på killen och berätta vad som hänt? Att hon bara snackat för att hon var svartsjuk, om du kan få iväg ett sms till honom typ: ” Hej, skulle vi kunna prata? Vill gärna att du hör min sida också, sen får du tänka på det och bestämma dig”. Eller något liknande? Om han lyssnar på skitsnack så kanske han ändå inte är något att ha? Hoppas det löser sig för dig. Killen med stort K kommer alltid när man minst anar ❤️

Ja jag önskar jag kunde prata med honom om det, jag skrev till honom men då tog han bort mig på alla sociala medier och sen dess har jag inte försökt få tag i honom… Han tog bort min kompis överallt också. Fattar ingenting. Hade så gärna velat förklara allt för honom…

Hej Ell,

Jag ifrågasatte varför det tydligen var så viktigt för henne att prata med honom och vi var inte vänner efter det, nej. Jättetråkigt för vi skrattade så mycket ihop och jag hade (tyvärr) vågat anförtro mig åt henne och hon åt mig.

Jag var inte på g med den killen, men jag var riktigt kär i honom så jag såg ju inte direkt henne som en kompis efter det. Alls.

Så om det är möjligt, försök att tänka att hon inte var värd dig och att det vat bättre att hon visade sina dåliga sidor nu än att du gick och trodde att hon var snäll. Hon låter som motsatsen till en vän snarare. Känner med dig.

Vilken jäkla människa! Usch, kan aldrig förstå såna personer och deras tankesätt o hur man kan göra nåt sånt. Riktigt bra att du sa upp vänskapen med henne. Såna falska människor behöver man inte, och gud vet vad hon är kapabel till.

Nån som vet var man kan hitta säsong 2 av Good Doctor?

Den har väl inte släppts än eller har jag missat något? Trodde den skulle komma typ i september.

Åh du har rätt! Googlade. Tack. Ja – om inte säsong 2 har släppts så blir det ju lite svårt att hitta den. ?

Varför tycker my Martins så synd om sig själv? Ska vi hjälpa henne?

Kan inte sluta tänka på hon som kommenterade här inne för flera veckor sedan att hon nyss fött barn men blev sjuk efteråt och genomgick undersökningar för att hitta felet. Har inte sett av henne här inne sen dess (kan ha missat henne också). Någon som vet om hon kommenterade vidare hur det gick? Och om du läser så vill jag bara säga att din historia fastnade hos mig och att jag hoppas att du mår bra.

Jag har tyvärr inte sett till henne här inne heller. Hon kanske skriver nästa helg.

Anonym, ställ samma fråga nu på morgonen om du vill några brukar vara kvar. Om du vill så kan du ju berätta några fler saker som hon skrev så att hon förstår vem du menar/ hittar hit lätt. Hoppas hon svarar och ha en bra dag

Sov gott alla när ni än somnar. ??

Detsamma, The Real Hmm och alla ni andra. Riktigt sömnig nu ?

Alltså gud hoppas att någon är vaken trots att tuppen snart går upp.
Träffade en kille på en fest i kväll som jag tyckte att jag klickade sjukt bra med, men innan vi liksom hann ta något slags steg så var jag tvungen att dra. Är det creepy att typ följa honom på instagram (han har låst profil) eller bli vän med honom på Facebook eller något?

Jag har liksom lagt det här med kärlek och killar på hyllan så vet inte alls hur man beter sig. Har vetat vem den här killen varit i flera år och tyckt att han ser sjukt bra ut, och i kväll när vi snackade kändes det verkligen som att vi kom jääättebra överens.

Vad säger ni??

Tycker han det är creepy så har du ändå inte förlorat något, det är bara att testa.

Inte det minsta creepy utan en jättebra idé!

Klart att du ska ge allt! Det skulle jag ha gjort! Fast jag skulle höra av mig så snart som möjligt till honom personligen. Det är ju synd om han missar dig för att han inte vet om att du känner så här. Men det är jag, gör det som känns bäst för dig men försök! Lycka till! ?

Sover alla nu?
Blir så less på mig själv att jag aldrig vågar skriva här i pågående diskussioner för att det alltid känns som 1. Jag stör, så jag måste läsa alla andras kommentarer och därefter inse att jag inte har något bra att komma med. 2. Mina problem är så lindriga jämfört med andra, så vill inte lägga mig i eller bemöda med mina egna.
Men.. Jag tror jag är på g i den öppna väggen igen för tredje gången, trots mina ynka 29 år och jag tror ju inte att det kommer bli så bra. Finns det någon vaken med samma erfarenhet?

Nej många är vakna. Men bra att du skriver nu. Du kan säkert få hjälp av fina människor här. Skriv och berätta

1. Du stör inte alls genom att skriva. Några här inne hackar på hur eller vad andra skriver, men det är bara för att jävlas, så det kan man strunta i att ta åt sig av. Det finns också de som starkt försvarar att alla ska få uttrycka sin mening och de tillrättavisar folk som skriver taskiga kommentarer, bara för att trycka ner andra.
– Skriv du det som kommer upp i huvudet, blir ju härligt spontant.

2. Här är ingen tävling om vems problem som är störst eller viktigast, utan alla kan skriva om det som de själva har problem med. Oftast finns andra med liknande erfarenheter som frågeställaren och som då också svarar denne.
– Skriv om varför du håller på att gå in i väggen. Du kommer troligen att få bra respons från andra kommentatorer.

Hej Mandan,

du är ♦️jättevälkommen♦️ och det Anonym 02:38 och 03:11 skrev håller jag helt med om.

Hej!

Välkommen 🙂 tycker absolut du ska skriva om det du vill. Sen är det ju även så att ”mindre” problem antagligen är mer vanliga och därmed har fler upplevt dem – antagligen fler svar här 🙂

Lite sen på öppet spår kanske.
Men jag och min kille gjorde slut igår. Vi sitter på ett andrahandskontrakt i Sthlm som förnyas med ett år varje vår, jag skulle äntligen säga upp mig från jobb nu i juli & börja studera till hösten, men ja just nu känns allt kaos kring boende och kombinera det med studier. Dessutom en del möbler som jag kommmer få sälja som jag inte vill göra mig av med om jag hittar nytt kontrakt som inte är en helt tom lägenhet (inte såå vanligt).
Hur har andra gjort i liknande situation?

Du kanske kan hyra in dig som inneboende någonstans tills det löst sig eller hyra någon väns gästrum /vardagsrum?
Och hyra eller låna förrådsutrymme och ställa in möblerna där så länge om du inte vill sälja?

Det kommer lösa sig på ett eller annat sätt. Klart du ska plugga till hösten om du planerat det! Lycka till.

Som student får du ju stå i kö till studentboende, så tacka ja, ställ dig i kö, bor i andrahand till nåt blir ledigt och så tar du första bästa, boende kirrat!