Saga ”Kiwi” Lundin, 17-åringen som generöst delat med sig av sin kamp mot skelettcancer, somnade in natten till igår, måndagen den 30/7 2018, klockan 00.55 enligt ett sista inlägg på bloggen som är skrivet av hennes mamma.
Saga hade bett sin mamma beskriva hennes sista dagar i livet och i inlägget ni kan läsa HÄR gör hon det.
Söndag kväll kändes allt lugnt, och både jag och Jenny lade oss för att sova. Sköterskan satt bredvid Saga för att ge ytterligare påfyllning av stesolid, på samma sätt som gjorts under hela dygnet, men hon hann inte. Förvånat insåg hon att Saga somnat in. Vi var alla helt oförberedda. Helt tyst och stilla. Sagas kropp låg framför oss i sin säng, men hon hade lämnat den. Det hände så plötsligt, så odramatiskt, och precis så som Saga önskade, i sömnen. Jenny och jag tittade på varandra och visste båda två, att nu är Saga med Isabell. Och om jag får gissa så springer de tillsammans till första bästa sjö och badar!
Av hela mitt hjärta är jag så tacksam över att Saga äntligen fått kasta av sig sin sjukdom, sin sargade kropp, och blivit fri!
Min älskade, älskade dotter!!!
Du kommer för alltid att finnas med oss i våra hjärtan!! <3333
Jag har läst Sagas sista inlägg med en klump i halsen och livet känns så förbannat orättvist att Saga inte ens hann uppleva sin 18-årsdag.
Saga ville inte bara försvinna utan att ge avtryck. Att blogga och ge intervjuer var hennes sätt att göra skillnad och hennes insamling till barncancerfonden har i skrivande stund samlat in nästan 240 000 kr. Ni hittar den här om ni vill ge en slant i Sagas namn.
När Saga gjorde en intervju med Uppsala Nya Tidning berättade hon om alla punkter hon lyckats pricka av på sin Bucketlist. Hon visade även upp sina två vänskapstatueringar hon gjort – en enhörning och en palm.
Idag ska jag tänka på alla mina nära och kära jag fortfarande har i mitt liv och se till att jag aldrig mer tar dem för givet.
Föregående inlägg 