Öppet Spår

Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli satt på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts…

675 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Är ni allergiska mot något? Er värsta reaktion?

      Häst är väl min värsta.

      Red en gång som sjuåring. Blev full av stora svullna utslag över hela kroppen och jättehög feber.

      Nu håller jag mig ifrån att rida. Simple as that.

      Allergisk mot: Fisk, skaldjur, nötter, mandel, kiwi, jordgubbar, äpple, plommon, körsbär, persika, nektarin,aprikos, nypon, pollen pälsdjur och en mängd olika läkemedel.

      värsta reaktionen var helt klart sista gången jag åt fisk (1992) där halsen svullnade igen, ingen akutmedicin (eftersom jag då inte behövde någon) och skolsköterskan var inte på plats.

      Penicillin och hund. Fick kåvepenin en gång och dog nästan. Fick en adrenalinspruta i bröstkorgen på akuten.
      Det står givetvis i min journal, så jag får inte penicillin längre 😛

        Fick själv en anafylakttisk chock för tio år sedan, m uppsvälld trut och tunga. Fick oxå vara på akuten en halv dag.
        Ciprofoxacin. Bäst att komma ihåg och vara observant, för sist jag låg inne höll jag på att få den medicinen. En läkare ordinerade den, trots att det står en varning i journalen. Sen är det jäkligt konstigt att man ska fylla i papper och svara på frågor om vad man är allergisk mot, men likt förbannat få den i koppen. Jäklar tur att de inte hade tryckt ut tabletten ur plastgrejen, så man såg namnet. Så för guds skull, var alltid observant.

      Faktiskt inte mot någonting vad jag märkt dessa 33 år. Tacksam.

        Inte jag heller, ingen i min släkt mot någonting. Galet enkelt

        Inte jag heller, 33 år! ??‍♀️

          Inga allergier! /33-åring (magisk ålder?)

            Men vad sjukt.. ytterligare en 33-årig icke-allergiker här ?

              Vänta tills ni fyller 34… ?

              En till 33 åring utan allergier ?

                samma här, 33 år inga allergier

                har aldrig haft hål i tänderna heller för den delen,, minns när jag skulle sys en gång å de frågade om jag var allergisk mot bedövning, sa att jag inte hade någon aning. Distriktssköterskan sa glatt att det var samma som man fick hos tandläkaren.. berättade att jag aldrig fått bedövning hos tandläkaren för att jag hade aldrig haft något hål, då såg hon ganska förvånad ut (då blev jag ganska förvånad, för känner många i min generation som aldrig haft ett enda hål….)

                Allergisk mot cyklisterna i Uppsala.

                  det är vi många som är 🙂

        Och jag är 33 och är allergisk mot typ allt haha. Ledsen att bryta ert fina mönster ?

      Är allergisk mot alvedon och får så ont i magen av det att jag både har svimmat och kräkts när jag fått i mig det. Omöjligt att stå upp då benen viker sig av smärta.

        Senast igår sa en dr till mig att Alvedon absolut INTE ger magont.
        Jävligt konstigt då jag emellanåt ligger dubbelvikt av smärta efter Alvedonintag mot annat än magont ?

      Lite allt möjligt, men avokado är en av de värsta jag varit med om för var inte beredd alls. Får sån smärta i magen att jag inte kan räta ut mig. Hände några gånger när jag hade ätit sushi men visste inte varför, sen blev det rejält efter jag hade ätit en avokado. Låg i fosterställning och fick knappt luft. Fick ta 12 betapred och vänta på ambulans

      Är dödligt allergisk mot: jordnötter.
      Värsta reaktionen förutom när det upptäcktes hände för ett år sedan. Gick in i ett rum där det fanns jordnötter (visste ej om det) och vistades där i fem minuter. Andnöd, svullet ansikte och ögon, kliande läppar och jätterädd. Dör obviously om jag äter.

      Jättekänslig men äter i mindre mängder: soja, äter endast sojasås till sushi. Har kräkts av soja. Får ofta svullna läppar av att äta. Är dock gott…

      Annat: röda grönsaker och frukter, gröna grönsaker och frukter, pälsdjur, pollen, mögel, kvalster. Bryr mig inte alls om något av detta.

      Allmänt känslig hud.

      Heja taskigt immunförsvar och renlig västvärld!

      Kyla.

        Jag med! Så jobbigt nu när det börjar bli kallt igen..

          Jag mår sämre på sommaren men mina problem ger mig magsmärtor av guds like och kräkningar så ibland är sjukdomen en apa.

            På vilket sätt mår du sämre på sommaren?
            Jag får ”bara” hudutslag men det kliar och svider något fruktansvärt! Allergitabletter hjälper dock ganska mycket

              Jag är väldigt allergisk mot pollen och har även en ansträngningssjukdom så när det blir för varmt och luften är full av blomster så blir jag dålig. Blir även dålig när jag är ute under de sommardagar då det är som varmast eftersom jag anstränger mig.

                Usch va jobbigt!
                Hoppas du kan hitta några mediciner som kan lindra 🙂

                  Ingen fara! Jag äter aerius och den är väldigt bra även om magen blir en rund boll haha. Tack för omtanken ❤

        Jag med!

        Kyla? Hur yttrar sig kylallergi?

          Tydligen väldigt olika har jag lärt mig ikväll 😛
          I mitt fall så får jag stora hudutslag som kliar, bränner och gör fruktansvärt ont!

            Oj jobbigt

      Nötter, speciellt jordnötter då det det är luftburet och dödligt för mig (så kan inte resa längre för folk respekterar inte detta o äter jordnötter trots varningar), pollen, alla pälsdjur, stark parfym. Finns väl mer xD

        Vilka flyger du med, och hur ofta? Jag har aldrig varit med om att det inte har respekteras!

        Rent allmänt funderar jag på varför folk bara inte äter cashewnötter, då det är i stort sett omöjligt att vara allergisk mot.

          Har flygit med SAS, KLM, Norweigan m.m. Fått gå av flygplanet ca 3 gånger och därför missat mina resor. Inte fått kompensation heller så jag har helt enkelt slutat resa, inte värt risken (och pengarna). Folk bryr sig helt enkelt inte tror jag.

            Fy fan så respektlöst.

            Kan man inte klara en flygning utan att promt äta nötter så borde man inte flyga.

              När jag åkt på tex charterresor så har de sagt på planet att vi har en nötallergiker på planet därför säljer vi inga nötter. Trodde alla plan körde så. Om man nu inte handlat dom i taxfree såklart.

                Ja, men flygplatser säljer fortfarande jordnötter som folk tar med sig in på planet och käkar. I mitt fall räcker det att någon äter en snickers i närheten så blir jag dålig. Fått gå av tåget och ta nästa många gånger för någon drar upp en snickers.

              Fast när man är allergisk så räcker det med att någon på samma plan tidigare resa ätit nötter. Tyvärr få bolag som helt förbjudit nötter. En del ropar ut men det är ju inte ett heltäckande skydd och bolaget tar inget ansvar.

            Konstigt… Har flugit med de du nämner och har aldrig haft problem, annat än med FinnAir, men då hjälpte mitt försäkringsbolag mig.

      Quorn. Spyr som en gris av minsta lilla bit. Reagerar inom 2 h och blir rejält magsjuk. Spyr sen i flera timmar. Vidrigt.

        Jag med! Tog mig flera år att lista ut att det var quorn jag inte tålde. Trodde att jag blivit matförgiftad/magsjuk i flera år…

        Spyr som sagt som en gris inom tre timmar efter jag fått i mig quorn.

        samma här!! quorn gör mig såååå sjuk! Finns folk som dött av det så vi är inte ensamma. Har vRit i kontakt med hälsans kök då jag tycker de borde varna på förpackningarna. de tycker inte det… tror mörkertalet för oss med quornallergi är stort. Tog mig tre ”magsjukor” innan jag drog slutsatsen. Kanske inte så konstigt att vi reagerar på detta rävgift. Det är helt onaturligt och framställt ur mögelsporer?

          ps: försöker sprida så mkt som möjligt om quorn och hur värdelöst det är! Så galet att folk tror det är nyttigt ….?

          Hälsans kök använder väl inte quorn? Det är ju ett varumärke.

            jo! eller de gjorde iaf det 2013 (som var sista gången jag åt quorn och var i kontakt med dem).

              De använder sojaprotein och veteprotein, i ovo använder de äggprotein

          Men alltså va..? Man kan vara allergisk mot ägg, mjölk, nötter och fan och hans moster och inte står det väl varningstexter på sådana förpackningar. Jättetrist att du är allergisk mot saker men var och en som blir allergisk får väl ta reda på vad en är allergisk emot och sen hålla sig borta från det. Vad skulle det stå på förpackningen? ”Varning, om du är allergisk mot det här kan du få en allergisk reaktion!”?

            Ja, det är ju en innehållsförteckning på förpackningarna. Bara att läsa där och se om man tål det. De vanligaste allergierna är ju till och med fetade för att man lättare ska hitta.

            På quorns förpackningar står det information om att det kan utlösa allergi. På riktigt alltså. Kolla på någon av dem, tror de har orangea påsar. Anledningen till att jag inte ens testar quorn. Alltid tyckt att det är sjukt att äta något som redan på förpackningen varnar

              Det är ju för att företaget vill förenkla för allergiker, jag tycker det är snällt och köper gärna mat från tydliga märken.

          Jag mår toppen av Quorn 🙂

        Jag är också allergisk mot quorn. Ingen magsjuka men fruktansvärda smärtor i magen som gör att jag till slut spyr. ?

        Men gud!
        Jag trodde Jag var ensam om det och jag får alltid skämmas varje gång det frågas om matallergier och jag svarar ”Quorn” för att det är en så udda sak att vara allergisk mot.
        Jag spyr tills jag nästan tuppar av och sen är jag sängliggande i flera dagar för att jag är så trasig. Tog mig dock några gånger att inse vad det var som var fel så nu har jag undvikit att äta det i mer än 10 år.

          Du är inte ensam. Quorn är djävulens påfund och det mest onaturliga du kan äta. Som en doktor sa till mig efter att jag kommit in till dem uttorkad efter flera dagars kräkningar efter att ha fått i mig quorn: ”jag tycker inte att du ska sörja över att du inte kan äta det” ?

            va kul för oss som gillar det att vi äter något så vidrigt då… Vi har fattat det nu, alla som äter qorn är puckade. men dom som äter hälsans kök är supersmarta? qorn är ett företag, som innehåller olika typer protein.

              Ät vad du vill. Jäst mögelsvamp som ”odlas” fram i stora tankar låter ju jättegott ??

      Morfin, har visat sig ett antal gånger vid sjukhusbesök. Allergi kanske det inte är men är i alla fall överkänslig.

        Samma här, det står i min journal och ändå fick jag det när jag låg på sjukhus och litade på att personalen hade läst journal. Resulterade i att jag fick stanna två extra dagar.

          Det är ytterst få som är allergiska mot morfin på riktigt har jag fått reda på. De flesta som får reaktion av morfin (illamående och kräks) får det pga att de fått i sig morfinet för fort, detta resulterar i att personen ofta förknippar det med att hen är ”allergisk” mot morfin. Kan vara därför som sjukvårdspersonalen inte riktigt litade på att sagda morfinallergi stämde

      Jag har inga allergier men en gammal klasskompis var allergisk mot det mesta. Det hon kunde äta var typ päron, gelegrodor med päron, potatis, kött, majs o lite mer. Men chocken jag fick att hon aldrig ätit choklad.

      jag är typ allergisk mot papper. segt när man jobbar som brevbärare… haha? heter tydligen kontakteksem. har det på min högra hand. har blivit värre med åren. det är som allra värst under hösten/vintern, när det regnar och är kallt. det blir rött, knottrigt, kliar som fan och gör ont. fick blåsor en gång, gjorde skitont och såg riktigt äckligt ut…

      sen är det väl det vanliga. pollen, morötter, äpplen osv. aldrig fått en allvarlig reaktion, men halsen svullnade upp lite en gång när jag åt morötter med dipp. obehagligt?

      Jag är skenallergiker & reagerar på äpple eftersom att jag är allergisk mor pollen.. osv.
      Men jag även POD (en hudsjukdom) som ger sig till känna när jag äter saker jag inte tål. Vissa dagar kan jag äta äpple medan andra dagar svullnar mina läppar upp & ömsar(!) skinn. Får även nässelutslag i samma veva. Sed förjävlig ut i ansiktet när detta händer & läkarna förstår inte varför det händer ??‍♀️
      Jag får fruktansvärd klåda av alla citrusfrukter, men på allergitestat visar det att jag inte visar minsta tecken på allergi från just citrusfrukter.. ? Så trött på detta, men jag ligger under utredning atm.
      Läkarstudenten som fick mig som sitt fall blev sådär överenergisk & fascinerad över att ha fått mig på hans bord. Eeeeh. Tur man kan vara till glädje för någon.. antar jag ?

        Vänta vad innebär skenallergiker?

        Känner nämligen igen det du beskriver. Också pollenallergiker + vissa pälsdjur. Men bara ibland. Och ibland allergisk mot äpplen med klåda i halsen, röda utslag runt munnen osv. Andra gånger inga som helst problem. Måste googla skenalleriger, aldrig hört!

        Korsallergi heter det och innebär att det är möjligt att reagera på ett liknande allergiämne från en annan källa. Pollen kan framkalla korsallergiska reaktioner men även födoämnen.

      Selleri! Kramp i magen, nässelutslag, svullna läppar och klåda i halsen.
      Selleri finns i oväntade saker… Heinz har selleri i princip alla sina produkter… & hör o häpna – Loka päron, innehåller selleri!

      Ot men ändå inte.

      Jag blir så fruktansvärt allergisk när jag är ute nu. Typ senaste veckan. Brukar reagera på pollen, gräs, allt som hör sommaren till men enligt pollenprognoser så är det inget uppmätt där jag bor nu. Vad kan det vara som gör att ögon och näsa sväller, svider och rinner nu?

        Mögelsporer troligen.

          Hmmm…. kan kanske vara nåt. Tack för tips!!

      Allergisk mot svärmor

        Jag också! Får huvudvärk, högt blodtryck, magsmärtor och tryck över bröstet. Allmän olustkänsla i kroppen också. Samma för dig eller utsöndrar min svärmor något annat allergen som ger mig en viss reaktion och du får en annan reaktion? Andras svärmödrar kan jag tåla så måste vara något specifikt med min… ?

        Är kanske som hund- och kattallergi. Vissa hundar/katter går bra, andra inte. Finns ju allergivänliga hundar och katter, finns det kanske allergivänliga svärmödrar också?

        Samma allergi här…

        det konstiga är att min sambo har också en svärmors allergi…. udda det här 😉

      Häst är värst. Halsen svullnar, nyser som en tokig och får klåda på hals och handleder främst. Bästa botemedlet? Kor! Gnugga händer och handleder på en ko och sniffa dom i pälsen. Helt sjukt men alla symptom går tillbaka direkt. Nuförtiden om jag rider med mamma tar jag med en halsduk som luktar ko och tar medicin innan. Funkar bra ?

      Kaviar/fiskrom.

      Tidigare reagerade jag genom att kaskadkräkas och svullna igen i matstrupen. Symptomen gick över efter 36-48 timmar. Senaste gången jag råkade få i mig en gnutta (hände för 5 år sedan då någon hade hanterat en smörgås jag fick så att det fanns spår i någon form) fick jag en så kraftig reaktion att efter 15 minuter tillkallades ambulans då kroppen gjorde allt för att göra sig av med ämnet genom att tömma sig i alla kroppsöppningar utan att jag hade någon som helst kontroll. Jag kunde inte stå upp, inte prata eller något. Sedan dess går jag ingenstans utan en epipen i väskan.

        Är också allergisk mot fiskrom och spyr upp allt jag ätit om jag råkat få i mig minsta lilla. Kan äta fisk och skaldjur utan problem!

          Wow. Aldrig ”mött” någon som har samma allergi. Kan också äta fisk och skaldjur utan problem. Älskar fisk.

      Hund, häst och katt är det som jag fick utslag på när jag gjorde allergitest för nåt år sen. Hund- och häst brukar vara helt ok, reagerar mycket ibland på vissa hundraser och får spontanreaktioner ibland. Funkar i alla fall. Katt är en annan historia, klarar knappt av dem utan att näsan och ögon rinner och kliar och lite svårare att andas. Känns som en rejäl dunderförkylning. Lindring om man jämför med andras reaktioner men måste typ tvätta händerna direkt efter jag klappat en katt för att lindra det så mycket som möjligt
      Har dessutom hund och häst, samt stallkatt, och älskar djur över allt annat

      Katter. Fick en ögoninflammation pga ett katthår i ögat, önskar att jag kunde bifoga en bild för jag såg ut som quasimodo. Är så glad att det är det enda… förutom lätt pollenallergi men det tycker jag inte räknas

      Jag är allergisk mot avokado. Min värsta reaktion var när jag råkade få i mig lite guacamole på en restaurang och blev så illamående att jag inte hann till toaletten och kräktes rakt ut på golvet mitt i restaurangen. Inte mitt stoltaste ögonblick men vi fick avdrag på notan.

      Hårfärg

    Hej fina människor, är det någon här som hade kunnat ge lite tips på vad man kan skriva i sitt gymnasie arbete? Går samhällskunskap så kan skriva om nästan allt. Skriv gärna vad ni själva också skrev om❤️

      Måste vara ett ämne med myyyycket fakta helst

      Skriv om dödsstraff. Intressant ämne där det finns mycket att lära, både historiskt och nutida. Mycket att diskutera kring också.

      Minns inte vad jag skrev om faktiskt. Men jag hade nog skrivit om något aktuell som det finns mycket om. Asylboenden? Möller kallade det ju för sveriges nya knarkhandel och med allt fult som kommit fram så ligger det nog något i det. Finns nog mycket du skulle kunna skriva om, från hur de startar det, vilka kontroller de gjorde/inte gjorde till hur verksamheten bedrivs

      Jag skrev om apartheid i Sydafrika. Mycket lärorikt.

        Gjorde jag med, på 70-talet, ämnet engagerar…

      Vad är du intresserad av själv? Något ämne du brinner för?
      Du kan välja en person. Ett fenomen, ex sociala medier, intervjua en influencer.

      Jag skrev om dödsstraff men det är svårt att inte blanda in personliga åsikter i det ämnet, eller för mig var det svårt.
      Min uppsats i Sv C handlade om hur FBI samverkar över hela världen i sin jakt på kidnappade barn. Interssant men så otroligt tungt och jag bröt ihop halvvägs.

      Du kan välja något du redan kan mycket om eller tvärtom, knappt vet något alls om, allt beror på hur mycket tid du vill lägga.

      Ta nåt du verkligen är intresserad av, då blir det mycket roligare o lättare att skriva. Skit i om ämnet i sig är kreddigt eller ej, kan va vad som helst typ paradise hotel eller en utrotad hästars eller Ica-Stigs inverkan på unga.

      Skrev om norrmalmstorgsdramat med fokus på Stockholmssyndromet.

      Men sär skriv in te.

      Jag gick också Samhäll. Mitt projektarbete handlade om Loch Ness-sjöodjuret. Haha. Helt sant. Tog mitt största intresse då. Enkelt och askul. Fick MVG.

        Loch-Ness är en av mina absolut största fobier.. haha ? Vägrat bada sedan 2006. Sjukt!

      Palmemordet!!! Såååå spännande och finns så mycket intressant att grotta ner sig i! Du kommer inte kunna sluta när du är klar med arbetet

      Skrev om IS. Var väldig intressant och lärorikt!

      Jag analyserade utvecklingen av handeln av kulturvaror (bio, musik, film, böcker) i min hemstads citykärna under en tioårsperiod.

      Jag skrev om Margaret Thatcher. Det roliga med samhälle är att man kan skriva om i princip vad som helst. Några ämnen som mina klasskompisar skrev om var JFK, Titanic, religion och sen ett historisk krig. Ett tips är att skriva om något som du är intresserad av så skriv en lista med grejer och försök komma på något utifrån det!

      Jag skrev om idrottsskador och intervjuade idrottsstjärnor i närområdet.

      Jag skrev om Versaillesfreden och hur avtalet påverkade internationella relationer under 1900-talet (spoiler: typ all skit från 1919 och framåt är sin grund i Versaillesfreden…).

      Jag skrev om utvandringen till USA från min hemkommun. Satt o förde statistik fr kyrkböckerna.

      Jag föreslår att du ska kolla på valresultatet i din kommun och jämföra hur det varierar mellan olika valkretsar. Sedan ka. Du kolla hur valkretsarnas arbetslöshet, utbildningsstad är mm. Finns det samband?
      Allt är officiell statistik och lätt att ”diskutera”.

      Prostitution!!

      Skriv om något du tycker är intressant! Jag skrev om stroke.
      Är bra att ha en snäv frågeställning, hur och varför ger mer att gå på och avgränsa området.
      Du kan ju välja något mot ditt favoritämne? Är det samhällskunskap så kanske ni har läst något där som du är intresserad av? Liknande om det är religion eller historia.
      Gå även till biblioteket och titta i böcker och se om du hittar nåt kul, läs tidningar och se vad som händer och om nån tanke väcks. Kanske kan du utgå från hur något ämne påverkar unga vuxna/gymnasieelever?
      Mycket fakta finns för nästan allt. 🙂

    Jag ska åka till Trump-land (aka USA) i november (första gången jag åker dit) och efterlyser tips på vad man ”måste” köpa när man väl är där. Min kompis ska bunkra upp med någon receptfri hostmedicin som tydligen ska vara i klass med den starkaste varianten som är receptbelagd här i Sverige.

    Hostmedicin är inte riktigt min grej, men kanske har ni tips på godis, mat/snacks, eller något annat som bara finns i staterna som man bara måste få hem?

    Jag är 30+ och har man och barn, kanske något att köpa hem också.

      Jag hade gått loss på jelly beans hehe

      Jag skulle köpa med mej en hel del från apoteket som inte finns här. Tex influnsamedecin och värktabletter.

        Bästa med Turkland att inhandla allt på apotek som inte finns här! ?

          Alltså NEJ snälla det finns en anledning till att allt inte säljs fritt på apoteken här i Sverige! Bl.a. antibiotikaresistens

      Jag brukar gå på wallmart sista dagen och handla allmänt skit 😀 typ färdig bakmix, jello osv. Udda godis, snacks, bakformar, pynt till olika högtidsdagar osv.
      Ulta är bra ställe att köpa skönhetsprodukter på.
      Deras drugstore är annars ett bra ställe för just mediciner, de brukar vara snäppet vassare än våra produkter. Nässpray, värktabletter osv. Kan vara skönt att ha hemma 😉

      Amerikanska märken som Levi’s och Converse t.ex är billigare där är här. Dock är ju dollarn rätt dyr nu så skiljer väl inte så jättemycket.

      Jag gillar Duane Reade som är en apotekskedja som har ALLT! Finns en bra halstablett som jag inte kommer på namnet på nu.

      Om du gillar hudvård, drunk elephant 🙂

      Tack tack för alla tips! Noterar! Mer tips!

        Kom ihåg att du får max ta med varor för 4300 kr tull-och skattefritt. Bra att veta om man fastnar i tullen.

      NyQuil och DayQuil, bästa medicinerna mot förkylning/feber/influensa typ. Innehåller liksom allt-i-ett (minskar feber, smärta, svullen näsa/hals osv)

      Nyquill, dayquill, zzzquill, värktabletter med koffein i, märkessneakers och Lemon drops (godis) köper jag i USA 🙂

      Oreos (köp en annorlunda smak), Takis (majschips med chili och lime). Tror Skittles finns i Sverige nu (?) men det finns massa olika smaker på dem också (sura, olika frukter, osv.). Sour Patch Kids, Vero Mango (Mexikanskt godis med mango och chili, såå goda!), Goldfish till barnen (ostsnacks, finns också massa smaker. Köp dem som heter ”Flavor Blasted”), Trolli (godis som är söt/sur), CHEETOS!! (de med lime), Pop-Tarts (tycker inte att de är goda men det är ändå typiskt amerikanskt), Chips Ahoy (kakor), Lucky Charms (onyttiga flingor, typiskt amerikanskt så kul för barnen att testa!), Skippy peanut butter.

      Ha så roligt! 🙂

        Vet inte vart du ska i USA, men testa boba om du inte redan har gjort det (asiatisk té drink ofta med fruktsmak, ibland med mjölk, som de sätter ”tapioca pearls” i)! Superpoppis i USA speciellt i Kalifornien. Mina favoriter är jasmine milk tea, thai milk tea, och oolong milk tea.

      M&Ms med jordnötssmör ?

      I ”medicinväg”: Nyquil, Dayquil samt Zzzquill och Melatonin. Crest Whitestrips är ett måste om man vill ha vita tänder. Finns en del billigt smink som är ganska bra (vissa produkter åtminstone), exempelvis Milani. Nagellack: Essie, Seche Vite och OPI. Läppbalsam: Burts bees och EOS. Plus en hel del hudvård och hårvård som är betydligt billigare i US.

      Och så finns ju en hel del kul godis, tuggummi och snacks!

        Haha, du och jag verkar ha typ samma shoppingvanor när vi är i USA 😉

        Clear Eyes brukar jag köpa med svinbilligt där.

          Glömde Clear eyes. Ett måste!

    Någon som lyssnat på örebromannen och också får lite ont i magen av att han redan är ute igen? ?

      Jag lyssnade igår. Hemskt. Läste på Flashback att han bytt namn

        Såååå otäck, tror ju inte att en sån person ändrar sig efter så få år liksom. Om en sån person ens ändrar sig. Attackerar och våldtar på öppen plats helt random. Borde vara inlåst alltid

      Han är inte ute än, 11e oktober är han fri! Så jävla sjukt.

        Men stor skillnad ? Yeeeees han är innd någon vecka till

      Vart kan man lyssna? Podd?

        Senaste P3 dokumentär. Och ja, finns där poddar finns.

        Nyaste P3 dokumentär! 🙂

          Åh- ska lyssna ikväll!

      Har inte lyssnat. Men bodde där när han härjade. Var jätterädd för honom och det var ju en stor lättnad när han greps. Tycker inte att man borde få komma ut när det är stor risk för återfall, då borde man få fortsätta att vara inlåst istället. Alternativt ha fotboja eller liknade.

        Men jag tror ändå man har en övervakare när man kommer ut efter så lång tid väl?

          Ja, men den träffar man högst en gång i veckan vid ett så allvarligt brott.

          Man har det alltså alltid när en suttit i fängelse men hur länge & ofta man ses beror på brottets grad och risk för återfall i kriminalitet. Alltid minst ett åt. Sköter man inte sin övervakning/villkorliga frigivning får man förlängt, återfaller man grovt i kriminalitet får man sitta kvar sista tredjedelen i fängelset igen. Men att gå till frivården och träffa sin övervakare 1ggr/veckan är ju ingen säkerhet för att man inte begår nya brott.

      Bodde granne med hans farfar i många år och har då hälsat på Niklas på andra sidan häcken många gånger när han varit där och hälsat på. Kan inte förstå än att han är en sjuk våldtäktsman. Så obehagligt!!

        Men Gud vad sjukt?? hur var han??

      Jag lyssnade igår och har svårt att tänka mig att han INTE ska fortsätta sitt kriminell karriär. Jag tror inte att Krimvårdens ”rehabiliterings”program har hjälpt honom.

    Är det någon som har erfarenhet av matsmältningsenzymer? Har ofta gasig, orolig mage och oftast hård och sen pang blir den lös..

      Kanske behöver göra en rektoskopi till att börja med, på vårdcentralen.

        Har gjort flera sådana i samband med hemorrojder efter graviditet och förlossning innan de skulle opereras bort.. då såg tarmen ”fin” ut..

      Irriterad tjocktarm, colon irritable, är väldigt vanligt. Det finns tips på bla vårdguiden om vad man kan testa att utesluta från sin kost. Det kan också vara laktosintolerans. Jag har tagit ett blodprov som visat det, och det är vanligare om man ena föräldern kommer från sydeuropa eller sydligare länder. Testa att dricka ett glas mjölk. Får du då inom några minuter till ca en halvtimme uppblåst mage, kramper i magen och lite senare ibland även diarré så kan det bero på laktosintolerans.

      Finns bra medicin på apoteket annars boka tid hos läkaren. Kan vara IBS också

        Där av rektoskopi

          IBS syns ej på rektoskopi

            Nä men jag jobbar med koloskopier och vi tar inte emot patienter om de inte börjat med rekto.

              IBS syns ej heller vid koloskopi eftersom det är en funktionell tarmåkomma, däremot kan man upptäcka om det rör sig om Ulcerös Kolit, Chrons/Kolit, Mikroskopisk Kolit (genom biopsier från tarmen)

      Inflammatorisk tarmsjukdom, ibd eller crohns? Koloskopi där man tar biopsier från tarmslemhinnan ger svar…

        *IBS

    Hej FB!
    Jag måste ventilera min situation med förhoppningsvis några kloka huvuden. Jag arbetar tillsammans med en kollega (både hon och jag är tjejer) och vi är också väldigt bra vänner utanför jobbet. Vi lärde känna varandra på vår arbetsplats för ett par år sedan och har haft en väldigt nära vänskapsrelation sedan dess. Hon är sambo med en man sedan många år tillbaka och de har även barn ihop, medans jag är singel och njuter utav det.

    ”Problemet” är att hon ALLTID vill att jag ska vara med henne. Hon vill att jag följer med henne hem efter jobbet, hänger med på aktiviteter med hennes sambo och hennes barn. Om hon fick välja så tror jag att hon skulle vilja att vi umgås NON-STOP. Jag kan tycka att det blir lite akward när hon och familjen ska ha en ”familje-dag” och jag är med dom. Eller tex. när hon och hennes sambo åkte på spa så ringde hon och sa att hon ville att jag skulle komma dit. De tjafsar ganska mycket också och jag tycker att det är jobbigt att närvara då.

    Jag säger ofta nej och hittar på att jag har inplanerade planer redan när hon vill att jag ska hänga med dom. Det känns inte riktigt som att jag passar in när de har familjetid. Hennes man har också sagt att hon pratar JÄMT om mig och att jag är väldigt viktigt för henne… Men det känns inte som att detta är en sund vänskapsrelation. Vi kan prata med varandra på telefon direkt efter en 8 timmars arbetsdag och i 9 av 10 fall är det hon som ringer mig.

    Jag vänder mig till er och undrar om ni har haft en liknande vänskapsrelation eller om ni anser att detta är normalt?

      Jag tycker att hon verkar vara besatt av dig. Jag lever med man och barn, hade tyckt det var konstigt om han hade velat ha med sin kompis hela tiden på familiesaker. Har du tatt upp detta med henne? Är hon lycklig i sin relation? Prata med henne. Jag tycker personligen inte att det låter sunt.

        Ja, den känslan får jag också. Ibland behandlar hon mig bättre än vad hon behandlar sin egen sambo. Hon vill gärna att jag ska hos henne också. Jättekonstigt

      Förstår ditt problem och känner igen mig! För några år sedan var jag vän med en tjej som också var extremt intensiv. Hon förväntade sig ofta att hon skulle sova över hos mig och att hon alltid var inkluderad i alla aktiviteter jag skulle göra. En gång bjöd jag inte med henne, och då kände hon sig oerhört sviken och var arg på mig i typ en vecka för att jag inte frågat henne. Hon blev sur när jag planerade att t.ex åka iväg på något utan henne. Kändes som att hon ville ”äga” mig. Tyvärr gick det så långt att jag inte pallade till sist och ”tappade det” totalt när hon blev sur över att jag träffade en kille. Vi är inte vänner idag, men det var nog lika bra. Vi hade en så himla olik syn på vänskap.

      Never. Det finns ingen anledning att du ska vara i situationer som du inte är bekväm med. Det spelar ingen roll om andra tycker att det är konstigt/instämmer med dig eller ej (men i det här fallet gör nog alla det) – är du obekväm eller inte gillar något så sätt gränser. Och går det inte så gör det igen, eller överväg om du vill ha kvar relationen i ditt liv.

      Du behöver inte linda in det så mycket. Jag tror det känns mindre konstigt för er båda om du bara ”x, nu har vi pratat med varandra en hel arbetsdag, kanske vi kan höras någon gång i helgen/på söndag istället?” ”vet du vi pratar så ofta att det blir lite mycket för mig. Vi kan höras x (förslag på dag) istället/vi kan prata mer på måndag istället.” – följt av ett hjärtligt hejdå så att hon inte tänker att det är fel på henne som person – såtillvida att du inte känner så.

      När det gäller hennes relation så verkar hon ju inte superglad, men du kan inte lösa deras äktenskap. Hon löser inte de problem de upplever genom att använda dig som stötdämpare/krockkudde. Tillåt inte det. Du hjälper inte henne genom att vara en sorts verklighetsflykt för henne. Kanske det skulle vara bra att berätta för henne, enskilt, att du inte är bekväm med det, liksom att du helst träffar henne själv?

      hon är kär i dig

        Har funderat på om det kan vara så faktiskt.

      Onormalt. Skulle känna mig kvävd och markera det. Vad babblar hon om när hon ringer direkt efter jobbet?

        Allt möjligt!!! Vi pratar om allt, inget speciellt i huvudtaget. Det är bara som att hon känner ett behov av att ringa mig.

          Fattar inte hur man kan prata om allting om man setts hela dagen osv ?
          Men hur skulle du känna om det är så att hon har känslor för dig?

      Oj… låter ju absolut inte normalt nej. Som andra skrivit låter det mer som besatthet/hon är kär i dig alternativt att hon absolut vantrivs i sitt förhållande och familjeliv och du är hennes ”drömbild” av där hon vill vara. Stark beundran.
      Jag hade en kompis som var väldigt på ett tag. Vi är inte kompisar längre. Då var vi iofs rätt unga med men till sist pallar man inte med när det blir för intensivt och man känner sig kvävd/kontrollerad.

      Jag har en i min klass som verkar ha bondat en del med en annan i klassen. Vi är alla kompisar och så men hon snackar om hon andra vääääldigt ofta om inte hon är med. Vet inte om det bara är bonding eller om där också är någon slags ”beundran” snarare än ”vanlig” vänskap från hennes sida. Eller om även hon har känslor för henne.

      Det låter inte normalt alls. Men framförallt låter det som att du inte trivs i vänskapsrelationen som den ser ut nu. Om du vill fortsätta den – säg helt ärligt hur du känner och se om det blir bättre. Om det inte blir bättre, eller om du oavsett inte orkar mer – ”gör slut”. Hon låter som en energitjuv och du kan inte fortsätta vara kompis med henne på hennes villkor bara för att vara snäll eller för att inte såra henne. Stå på dig och säg ifrån om vad som gör dig obekväm, annars kommer hon bara fortsätta och du kommer känna dig mer och mer utnyttjad.

    jag äter creon

      Men då har du väl pankreatit också?

    Var köper man bästa grodorna? Behöver köpa massa nya och vill ha era bästa tips ?

      Grodor???

      ”Massa nya”? Hur många grodor ska du ha? Var är alla dom gamla? Vilka kriterier ska en groda uppfylla för att vara den bästa?
      Så många frågor!!

        ?

      Du får gå ut i naturen och leta.

      Oj vad fel det blev…. letar nya trosor,inte grodor hahaha

        Jag gillar hanky pankys och Victorias secret men de är lite för dyra för att köpa massor. Brukar mixa upp med H&M också.

        ??

        Tänker du sexiga grodor? Nån särskild färg på grodor du gillar? Vilken sorts grodor tänder din partner på?
        Själv har jag bara sköna, stora grodor!

        ÄLSKAR mina Hanky Panky, finns inget skönare och då har jag letat efter ersättare i flera år pga snordyra haha. Brukar vänta tills Twilfit har 25% på allt.

        Newbody.

      Menar du groddar? Haha

    Ni är helt fantastiska allihopa! ❤️

      Vi vet and we love you too ??

        Näää jag älskar inte folk jag inte känner

          Och jag tar inte åt mig när någon som inte känner mig hävdar att jag är fantastisk

            Inte jag heller / Anonym 20:25, inte ts

              Vilka s urmuppar !?

                För att man inte älskar främlingar? Snarare fjortisar som skrivit där i början. Puttinutti kyss loooove you babeeees

                Hatar sånt.

                  Scrolla vidare och läs inte då? Världen kretsar inte runt dig

    Detta valet alltså, 1,1 miljoner har valt ett parti och de andra partierna tvärvägrar att låta dessa få en talan om någonting. 1,1 miljoner svenskar vars röster de övriga helt ignorerar. De har ju inte mandat nog att gå En bestämmande majoritet så varför ska så många väljares röster helt ignoreras från allt

      De kommer inte ignoreras och både M och KD är beredda att samtala. Mest av allt är jag förvånad över hur de 4 i alliansen beter sig, som barn. Makten är viktigare än vad väljarna är, bäst att de skärper sig annars lär de inte ha lika stort stöd nästa val. Tror det skulle se annorlunda ut redan om det blir omval faktiskt

      För att majoriteten har röstat på partier som sagt att dom inte kommer samarbeta med sd.

      Inte helt orimligt. Förra mandatperioden hade till exempel inte kd något att säga till om trots att de fått röster. Då tyckte säkert de som röstat på alliansen att deras röst Partier MÅSTE inte samarbeta med ett parti bara för att de är över 4%-spärren. Om det blir en alliansregering, måste S få en talan då eller kan man ignorera alla de rösterna?

      Demokrati innebär inte att alla måste få inflytande.

        …att deras röst ignorerades. Skulle det stå.

        Eller hur. Så sjuk sak att hävda att alla som röstar på SD ignoreras. Samma sak med S, M eller vilket parti som helst som inte har majoritet. Rösta på ett annat parti om det är inflytande ni söker. M

          De är väl inte konstigt att fler små partier inte har något att säga till om men det tredje största som man vägrar att ens samtala med

            Det är så svensk politik fungerar, herregud. Förhoppningsvis får näst största partiet inte heller något att säga till om.

            Spelar ingen roll om de är tredje största parti. Fortfarande måste inte de andra partierna samarbeta med dem. De andra partierna har gått till val på att vara öppna med att de inte kommer att samarbeta med SD och tydligen valde majoriteten dessa partier trots det.

            Partier väljer själva vilka de vill samarbeta med. Annars måste de ju samarbeta med alla partier. DU tycker inte att ”små” partier behöver få inflytande men de som röstar på de små partierna håller inte med dig.

            Den dagen SD är i regeringsställning behöver ju inte de samarbeta med S, C, V eller vilket parti som helst om de inte vill. De har samma möjlighet att välja vilka de vill samarbeta med som någon annan. Demokrati you know?

            Både sd och m röstade ner löfven som statsminister trots att s är största partiet. Hur kan de ignorera socialdemokraternas väljare på det sättet!?!

      För att det inte ses som ett demokratiskt parti.

        Jo haha det gör det.

          Är det ett demokratiskt beslut att avskaffa demokrati, om majoriteten väljer det?

          Av vem då? De satt precis och sa att de tycker Ungerns diktatur är en förebild. Vilka tomtar

      Dom har ju fortfarande sina mandat i riksdagen… Dom har visst inflytande, procentuellt så mycket inflytande som befolkningen röstat fram. Eftersom det är mandaten som blir resultatet av rösterna. Regeringen väljs på samma sätt som den alltid gjort.

      Tycker du att alla partier ska ha inflytande för att ingen ska känna sig ignorerad? Ska V få inflytande i en alliansregering så att inte de väljarna känner sig ignorerade? Borde M ha fått vara med i regeringen förra perioden, var ju ändå fler som röstade på M än på SD..?

      Du behöver nog läsa på om hur vårt politiska system fungerar. För det är inte tvång på att samarbeta mellan partierna. Fritt fram för ett parti att välja vilka de vill samarbeta med eller inte. Det är inte bara sd det drabbar så av med offerkoftan.

        Det är ett av problemen med SD, dock inte det värsta, att så många av deras väljare har så låg fattningsförmåga.

      Kallas intern exkludering. Kolla vad Young VS Mouffe och Dahl har att säga om det, kom tillbaka sen.

      Mem vaddå resterande 5.5 miljoner vill ju inte samarbeta med dem så har inte ni i SD någon respekt för oss övriga 5,5 miljoner? Varför ska alla rätta sig efter er?

        Ingen ska rätta sig efter SD. Bara släppa in Sveriges tredje största parti i samtalen. Ingen har sagt att det är SDs politin som ska föras. Om man som väljare inte ser problemet med att de utesluter folkvalda partier så är man riktigt riktigt korkad. Spelar ingen roll vilket parti det gäller. Fortsätter det så går vi mot en farlig tid!

          Men det är inte bara sd som ”utesluts”. Förra mandatperioden ”uteslöts” allianspartierna. Satt de och grät och skrek att demokratin var hotad för det? Nej, just det.

          De andra partierna har sagt till sina väljare innan valet att de inte kommer att samarbeta med sd. Helt ok att göra så. Även helt ok att S och Mp sa att de inte går till val med V. Ska vänsterpartiets väljare hävda att de är ignorerade? Ska S väljare (som är den största gruppen) hävda att det är odemokratiskt att löfven blev nedröstad som statsminister? Nej, för det är faktiskt så vår demokrati fungerar.

          Alla partier har mandat utefter hur många väljare som röstade på dom.

          Tråkigt att partiet man inte röstade på fick majoritet. Men partier har alltid blivit ”uteslutna” när de inte haft majoritet och inte haft samarbeten.

          Förstår du ens hur vårt demokratiska system fungerar? Och var du lika upprörd förra valet över att sveriges andra största parti (M) blev uteslutna?

          Folk här försöker förklara för dig varför du har fel och hur det fungerar men läser du ens?

          Nej vi går inte mot en farlig tid. Partier har i alla tider valt vilka de vill samarbeta med och inte. Moderaterna vill inte samarbeta med vänsterpartiet. Buhu buhu.

            Handlar inte om att någon ska samarbeta. Är ni barn som inte förstår skillnaden mellan samtal och samarbete?

              Varför skulle ett parti samtala med någon som de inte tänker samarbeta med?? Sd får ju vara med och rösta i beslut med de antal mandat de har. Precis som alla partier.

      Men du, om V hade fått så många röster tror du att M och Liberalerna hade samarbetat med dem då? Nej precis.

    Jag behöver verkligen hjälp. Min fråga är: hur gör man slut med kompisar som behandlar en som skit?

    Background story:
    Jag började plugga på universitetet förra året. Hittade tre tjejer att hänga med efter typ en månad, de hade hängt ihop sedan dag ett men jag kom liksom in ”lite senare” pga hade hängt med några andra men trivdes inte riktigt med dem. I alla fall så blev vi ett rätt tight gäng ganska fort, och jag var så himla lycklig över detta pga varit mobbad hela livet och haft svårt med just kompisar osv.

    Det har varit asbra och vi har hittat på saker tillsammans och haft kontakt i olika gruppchatter. Fram till i våras. Då började två av dem (kan kalla dem A och B) började hitta på saker tillsammans, utan att bjuda med varken mig eller den sista (kan kalla henne C). Från början tänkte jag inte så mycket på det, de bor ändå på campus och jag och C e bit bort. Men sedan hände det oftare och oftare. De hade fester utan att fråga mig (don’t know about C, så tänker bara prata utifrån mitt perspektiv), de gick ut och åt, pluggade tillsammans osvosv. Mådde rätt dåligt över det men orkade liksom inte ”göra en grej” av det.

    Nu under sommaren har jag haft ångest inför skolstarten pga detta. Nu när skolan börjat igen så känner jag mest att den ångesten var 100% befogad. De pratar knappt med mig längre. De kan sätta sig bredvid mig i föreläsningssalen utan att säga ett ord på två timmar och jag ser på sociala medier att de hittar på saker tillsammans utan mig. Vi skriver uppsats tre och tre just nu, och jag blev ”naturligt utesluten” och fick hitta ett annat gäng när vi skulle bestämma grupperna i våras, så jag antar att A, B och C har en egen gruppchatt där de snackar och bestämmer saker i, för gruppchatten jag är med i har varit tyst sedan i juli.

    Jag klarar inte av det här längre för jag mår så himla dåligt. Stannar hemma från föreläsningar pga ångest över att behöva vara ensam, sover jättedåligt och mår allmänt skitdåligt över detta. Jag vill ta avstånd men samtidigt inte vara ensam heller, de är liksom de enda jag har.

    Någon som har något tips? Jag känner mig så lost. Och ensam.
    Förlåt för lång inlägg f.ö. (hoppas det lyckas passera modd), men jag skulle kunna skriva om detta i flera år pga sååååå mycket som hänt.

      Fy vad jobbigt ☹

      Känner igen känslan ❤ Har själv varit mobbad större delen av skoltiden. Svårt att få/behålla vänner och så. Går en yrkesutbildning nu. Men försöker tänka när jag hamnar i situationer där jag känner mig ensam igen. Att jag går där för min egna skull. O att jag har mina drömmar som utbildningen ska bidra till. O försöker tänka på utbildningen som jag vill gå. O ha fokus på den. Vad går du för utbildning? Har du drömmar om att jobba med något speciellt?

      Ni var tighta innan sa du. Tror du att du kan säga hur du känner till dom? ❤

      Det löser sig. Förstår att det är tufft nu. Men låt ingen annan som beter sig illa stå ivägen för dina drömmar o din utbildning. Tiden på skolan är en begränsad tid.

        Jag försöker också tänka så, men det är så jävla jobbigt när jag faktiskt trodde att jag äntligen hade ”hittat rätt” vad gäller kompisar osv. Är liksom bara trött på att känna att någonting är fel med mig. Jag pluggar kommunikation och har egentligen inga speciella drömmar. Vill jobba med att skriva, det är allt jag vet egentligen.

        Jag har funderat om jag bara ska vara rak och ärlig och säga som det är, men jag har så svårt att prata om känslor och att visa mig sårbar på det sättet. Sedan så vill jag inte att det ska bli så att de börjar bjuda med mig bara för att jag ”tjatat” på dem eller vad man ska säga. Jag tänker bara att det måste ju finnas en anledning till att de inte bjuder in mig till saker/inte vill vara med mig, så känns konstigt om de skulle börja helt plötsligt.

        Jag hoppas det, men det har liksom aldrig gjort det förut så jag har lite svårt att se hur det ska göra det. Men tack för att du tog dig tid att både läsa och svara <3

          Skulle du kunna skrivs till dem och berätta hur du upplever det ist för att facea dem direkt om det är så att det är jobbigt att ta upp det irl?

            Om jag säger något så kommer det vara i skrift. Är mycket mer bekväm med det för att jag vet att jag är bra på att formulera mig i skrift, medan jag är så duktig på att vifta bort saker irl och vika mig för allt alla säger pga är en mes. Så om de skulle svara ”Vi har inte alls stött ut dig” så skulle jag bara svarat typ ”Ne ni har nog inte det, det är jag som överdriver” om jag sagt det irl, men jag vet att jag kan argumentera för min sak i skrift.

            Är bara ”rädd” att de ska komma fram irl typ efter jag skrivit något och vilja prata om det/ifrågasätta.

      Så otroligt jobbigt för dig. Jag hade nog först försökt att prata med dom. Inte för att försöka bli vänner igjen, utan för att få sagt det du känner och kunna avsluta och lägga det bakom dig.Finns det några andra i gruppen som du känner dig trygg med? Kanske du kan fortsätta att umgås med den 3 dje tjejen? Finns inget enkelt svar. Lycka till❤️

        Tanken har slagit mig, men jag är en så sjukt stängd människor och jag har jättesvårt att öppna mig på det sättet. Trots att vi känt varandra i ett år, så vet de här människorna knappt någonting om mig just för att jag är så stängd. Vet därför varken hur jag ska våga ta upp det med dem eller hur jag ska formulera mig om jag gör det. Vill liksom inte låta gnällig/barnslig.

        Grejen är ju liksom att de blivit så tighta nu bara de här första veckorna, bara för att de skriver uppsatsen tillsammans. De umgås hela tiden verkar det som, även om de inte pluggar. Vi brukade alltid tentaplugga tillsammans i en vecka innan tenta, nu har vi tenta om en vecka och ingen av dem har bjudit in mig till något plugg eller så, så antar att de kör på utan mig. Så nu har det liksom blivit de tre och så jag då. De tre vännerna och Jerry ungefär.

        Men tack <3

          Tror du att du skulle kunna jobba lite med din ”stängdhet”? Du säger själv att de inte vet så mycket om dig efter ett år och det är egentligen något som ligger på dig. Jag har också haft svårt för vänskapsrelationer tidigare i livet tills jag insåg att JAG måste bjuda in människor i mitt liv, bjuda på mig själv och sträcka ut en hand. Det är inget fel på dig, de har inte valt bort dig pga hur du är utan i så fall pga att de inte vet vem du riktigt är. De kanske tom har en känsla av att du inte vill vara med om du aldrig riktigt uttryckt det. Jag vill inte lägga skuld på dig eller få dig att må dåligt men vänskapsrelationer måste vi alla jobba på, vissa gör det automatiskt medan andra måste tänka på det mer. Våga visa dig sårbar, visa att du tycker om dem, visa att du vill vara med dem. Det finns ingen som bara får en svans vänner efter sig även om det verkar så på håll.

            Är det något jag gör så är det att bjuda på mig själv, inte mina innersta hemligheter kanske, men jag ger jävligt mycket av mig själv till folk jag tycker om och det märker alla som någonsin träffar mig. De hade kunnat lära känna mig mer om de frågade mer om mig, vilket de inte gör. Jag är ingen som tar ton och börjar prata på om mig själv, för att jag fått höra så många gånger att jag ”bara söker uppmärksamhet” och liknande.

            Jag har absolut uttryckt att jag vill vara med, kanske inte i de fall de inte bjudit in mig, men jag har ändå bjudit in dem till saker/frågat om vi ska hitta på något osv. I många fall har de svarat typ ”Ne, kan inte” och sedan hittat på saker tillsammans ändå, utan mig. Var t ex en söndag som en av dem (A) frågade om någon av oss ville plugga, jag svarade ”Gärna!”, då svarade hon inte på det. Senare såg jag på hennes mystory på snapchat att hon och B satt och pluggade. Får man förtroende för sådana människor? Nej. Har dessutom hört av andra klasskompisar nu under första veckorna att de snackat jättemycket skit om mig och skrivit om mig på Jodel (nej, det är inte fem år även om man kan tro det), så jag är jävligt glad att jag inte bjudit in dem för mycket, gud vet vad som hade dykt upp på anonyma forum då.

            Fast vadå ”vill inte lägga skulden på dig”? Det är ju exakt det du gör? Du vet inte hur mycket jag kämpat, vad jag gjort eller hur jag beter mig? Det enda jag sagt är att jag är en stängd människa, vet du vad det innebär för just mig?

              Fortsätt vara den du är, det kommer bära frukt i en förlängning. Du kommer få vänner för livet och inte bara ytligt bekanta.

              Men varför vill du vara vän med dem då? Varför bryr du dig och låter din skolgång bli påverkad? Ena stunden vill du så gärna att de ska inkludera dig och i nästa stund så är de elaka och skriver skit om dig och du skriver om dom här. Och ja, vi har alla ansvar för våra vänskapsrelationer, dessa tjejer är uppenbarligen barnsliga och ändå hänger du efter och vill vara med i gruppen. De snackar skit om dig men du ser inte det som något som stoppar dig från att vilja vara vän med dom och DU är rädd att låta gnällig och barnslig? Vill du ha råd eller vill du att alla ska skriva hur dumma tjejerna är och att det är synd om dig? Kommer något att förändras då?

      Jag vet inte vad jag ska säga förutom att du är inte ensam! Jag började en 3-årig utbildning ht 2014 och kom snabbt in i ett gäng. Problemet var bara det att jag blev deprimerad, hamnade efter och utanför gemenskapen. Hoppade ner en termin och kom aldrig in i den. Termin 5-6 gick jag med en tredje klass och trodde att jag kom in bra. Nu är utbildningen klar och många bor kvar i staden och hittar på saker tillsammans och jag är inte medbjuden (har bara glömts bort av allihop). Det suger. Jag känner med dig! Kram ????

      Ska berätta något om mig till dig, hoppas du inte tänker att jag är självgod eller så.

      Under grundskolan och gymnasiet har jag alltid varit den tuffa, coola tjejen som alla ville vara med (men hatade inombords). Jag var kompis med hela skolan och blev bjuden på alla fester osv osv. Innerst inne önskade jag av hela mitt hjärta att jag inte hade vänner, att jag bara var själv så jag kunde fokusera på skolan och jag var fruktansvärt avundsjuk på alla i min klass som var ensamma.
      Så när jag började universitet bestämde jag mig för att börja om. På föreläsningar sitter jag alltid själv, långt fram och fokuserar på professorn. På seminarier väljer jag grupper med folk jag inte känner för att ha press på att utföra ett bra arbete. Tre år senare har jag fortfarande inga vänner på min utbildning, och det är det bästa jag vet. På universitet bryr sig ingen om man sitter själv eller är ensam. Alla är där för sin framtids skull, likaså du. Låt inte dessa tjejer påverka din skolgång för denna ensamhet är tillfällig, men din utbildning livslång. Du kommer inte va ensam hela livet, men kuggade tentor kan göra studierna mycket jobbigare och du kommer tänka hur ovärt det var att låta tjejerna påverka dig så.

        Jag har (förmodligen) bäst betyg i klassen och aldrig kuggat varken en tenta/prov eller uppgift/rapport/någonting i hela mitt liv, så det har inte påverkat mig på det sättet. Det är väl inte samma sak för dig att vara ensam för att du aldrig har varit det? Du är det ju på något sätt självvalt också. Jag har alltid varit ensam, icke-självvalt, och jag är trött på det nu. Jag har inga problem att vara ensam då jag är introvert och gärna spenderar tid med mig själv, men det är skillnad på att vara ensam och själv. ”Du kommer inte va ensam hela livet”, har varit det i 25 år, så har svårt att tro att det kommer ändras helt plötsligt när jag uppenbarligen gör något fel.

          Du vill ju inte lyssna och blir upprörd när man hintar att förändringen ligger hos dig. Hur ska du då någonsin kunna ”göra rätt”?

      Kan känna igen mig från förr och jag blir faktiskt arg. Jag tycker det är så oerhört respektlöst att bara sluta fråga, när det varit naturligt innan. Förmodligen tänker de inte på det för man är så uppe i sitt eget men jag har svårt att förstå hur man INTE kan tänka på det. Givetvis ser du på sociala medier osv och känner dig utanför. Känslan av att vara utanför är verkligen vedervärdig och jag undrar om andra ens kan föreställa sig den? Jag är alltid väldigt mån om att se till att ALLA är med. De som är i min närhet iaf.
      De har en sunkig stil och mitt tips hade nog varit som ovan sa att bara ta det med dem för att kunna få ett avslut om inte annat. Ett annat alternativ är ju att du istället skriver till dem och frågar om ni inte kan ses och tentaplugga. Tredje tipset är att skaffa en partner du är trygg med, då gör det lite mindre ont 😉

        Jag har också så svårt att förstå det, när vi liksom varit ett så självklart gäng i ett år. Var en kväll vi skulle på fest, jag frågade typ ”När hade ni tänkt dra dit?”, för tänkte att vi kunde dra dit tillsammans. Då svarade de typ ”Vi ska käka tacos med *en tredje person som inte är med i vårt gäng* så vid 20 kanske?”, utan att ens verka ha en tanke på att bjuda med mig fast vi alla skulle till samma ställe efteråt? Så jag satt hemma ensam och käkade tacos och det slutade med att jag stannade hemma den kvällen för att jag blev så jävla ledsen. För mig är det så ofattbart, för jag är också en sådan som inkluderar alla.

        Mja, det är väl det enda alternativet egentligen. Men vet inte hur jag ska göra det. Får kanske göra det nu när vi inte kommer träffas på ett tag för att de kommer skriva uppsats på sitt håll och jag på mitt. Hade jag ”kunnat” skaffa en partner hade jag gjort det. Det här med relationer är uppenbarligen inte min grej.

          Men alltså… har du ens visat att du vill hänga med dem? Varför skriver du inte i er gruppchatt? Jag förstår hur du känner, har också svårt att få vänner i stora grupper, men räkna aldrig med att andra kan läsa dina tankar.

      Åh jag gick också en utbildning för flera år sen där jag blev vän med en tjej. I slutet av utbildningen så började hon totalt ignorera mig och jag har ingen aning om varför. Har försökt att fundera om jag på något sätt gjort henne arg men kan verkligen inte komma på något. Men nu har det gått några år och jag kunde faktiskt inte bry mig mindre om henne. Så en klen tröst just nu är att du kommer gå vidare i livet och bli starkare och lägga dessa människor bakom dig. Stor kram

      Skickar en mental kram som kanske värmer lite! Tror din situation är väldigt vanlig. Se till att försöka få hjälp om du känner att du mår dåligt. Livet är för kort för det! Mitt bästa tips för att hitta vänner annars är att gå med i förening, speciellt om du går på universitet. En av mina absolut bästa vänner hittade jag där och vi hade garanterat aldrig träffats om det inte vore för det.
      Jag har faktiskt varit på båda sidor av den där situationen. När jag var yngre var det jag som blev utfryst och när jag blev äldre var det jag som blev anklagad för att frysa ut. Båda situationerna var vetkligen jobbiga. Inte kul att bli anklagad för att frysa ut när hela historien bottnade i en tjej som faktiskt inte ville vara med på nått någonsin (och som vi sen slutade fråga bara för att hon som sagt alltid sa nej och då blev sårad), men det låter ju inte alls som ditt fall! Har du frågat om dom vill hitta på någonting?

        Det är den nog, men det är så svårt att tänka sig när allt man ser är kompisgäng som går runt och skrattar typ. Jag har tyvärr inte tid att gå med i föreningar för tillfället, har så mycket annat på sidan om skolan redan. Men kanske till vintern. Tror dock inte vi har så mycket föreningar och grejer på mitt universitetet, har ju iofs aldrig brytt mig att kolla det så vet egentligen inte. Har bara aldrig hört någon som är med i någon förening, bortsett från den som ens program tillhör men den kan man bara vara med i om man går i ettan och jag har börjat tvåan nu.

        Ah, jag förstår att det är jobbigt att bli anklagad för att bli utfryst när det egentligen inte ligger på dig. Jag har aldrig någonsin tackat nej till att hänga med på saker, förutom någon gång i våras när de redan hade gjort massa saker utan mig och jag blev less. Jag har frågat flera gånger om de vill hitta på saker, men tackar oftast nej då. Har även hänt att de hittat på saker ändå då, utan mig, och lagt upp bilder/videos på det på sociala medier. Jag tycker i alla fall att jag har försökt så gott jag kan…

      Vill inte framstå som dryg eller så, men här är mina erfarenheter av uni. Jag har gått på uni i 4+ år, och glider rätt naturligt runt i grupper. Ibland formeras nya grupper el par där vi pluggar ihop och jag brukar inte lägga större tanke vid det. Jag reflekterar inte över det, jag är liksom inte där för att skaffa kompisar utan är där för att prestera så bra jag kan. Det är inte säkert att det ligger mkt tanke bakom att de svävat iväg. Oftast analyserar man sånt mer själv än vad andra lägger tanke vid det. Klart det är trist att du mår dåligt av det men många har inte som mål att vara kompisar med folk på uni så som man gjorde på högstadiet eller gymnasiet. Det är mina framtida kollegor och inte mina vänner, det är så jag ser det nu. Så tänk på studierna och gå på föreläsningar, hänger de inte med dig så är det deras förlust. Låt inte dina studier lida för det, kompisar finns det fler av ?

      Får jag gissa att du läser till lärare? Har bara dåliga erfarenheter av lärarstudenter när det gäller mobbning, vilket är helt sjukt när det faktiskt är de personerna som ska se till att alla inkluderas och mår bra när de väl kommer ut i arbetslivet.

        Jag läste också till lärare och jag håller med om att lärarstudenter inte alltid är speciellt trevliga. Det var väldigt intressant att plugga med personer som pratade jättemycket om hur viktigt det var att vara inkluderande och om vilka humanister de var – och själva var de så exkluderande och dömande om man inte var precis som dem. Jag kände så tydligt att de med en gång, pga mitt utseende, stämplade mig som någon slags ”fjortis” som inte var speciellt smart (att jag hade riktigt bra betyg och faktiskt lade ner mycket tid på mina studier hade de ingen aning om) men jag blev vän med en liten grupp och träffade även killen som idag är min sambo, så det blev bra tillslut.

    Min lilla treåring har ramlat och slagit upp ett stort sår i pannan och det blev tre stygn av det. Två av dem fick en ssk ta bort nu i veckan men hon är livrädd och det tredje gick helt enkelt inte. När de bedövade och sydde höll de fast henne, när de tog bort stygnen höll de fast henne men nu är det en ytterligare nivå av panik. Finns det någon som har erfarenhet och kanske tricks? Vi ska försöka själva hemma nu i helgen, men hon blir livrädd bara vid tanken på att ta bort strips. Hjälp?

      Det är alltså dottern som är livrädd, inte sjuksköterskan. ?

      Varför fick hon inte andra stygn så hon slapp? 🙁 Kanske kan göra som med kloklippning på en arg katt, passa på när hon är riktigt trött och avslappnad? Prata lugnande, klappa på pannan… När måste det vara borta?

        Lim gick inte pga storleken och jag tror det var samma med sådana stygn som löses upp själva. Såret var helt galet stort. Min stackars lilla tjej.

          🙁 Försök få bort det iallafall, jag sydde 27 stygn en gång och de missade att ta bort ett som sen växte fast ? Gjorde ondare att ta bort det än det gjorde att sy. Men gör som nedan, om hon har strip, så blötlägg det så det blir lätt att ta bort 🙂 Du kanske kan göra någon lek av det? Låtsas att ni sminkar er eller något så hon är okej med att du pillar i ansiktet?

      Kanske kan ni bada henne först innan läggdags för att luckra upp strippsen. Sedan när hon sover kan ni försiktigt med en pincett försöka pilla loss de.
      Annars kanske kan ni försöka leka fram en situation där ni får pilla bort de. Barn kan vara rätt så trixiga med sådana saker..
      Lycka till!

      Ta dom i sömnen!! Jag har dragit av brutna naglar och annat i sömnen på barnen

        Vad effektiv du är när du sover ?

      När hon sover? Har själv haft stygn väldigt många gånger, samt plockat bort flera stycken själv. På mig själv alltså. Det gör inte ont. Borde lossna om ni drar lite med en pincett bara.

      Huga liten ❤️ Hoppas allt gått bra för din dotter.

      Bedöva med Xylocain. Och sen när hon sover!

      Ta det på kvällen när hon sover?

        När sonen syddes i pannan så mutade vi honom med vad han ville i leksaksaffären (med viss måtta). Men även han blev fasthållen vid båda tillfällen.

    Jag har precis kastat ut min sambo.
    Han luktade alkohol men förnekade att han varit på aw, tills efter typ 15 min. Jag har absolut inget emot något utav det, utan bara det faktum att han ljög. Jag la alltså inget värde i mitt antagande att han luktade alkohol, utan konstaterade det bara. Vilket han förnekade. Hade annars kunnat tycka att han kunnat komma hem till sin sjuka sambo och stökiga lägenhet (men det behöll jag för mig själv).
    Nu känns det tomt. Men då detta hänt 6372 ggr tidigare ville jag verkligen sätta ner foten. Är jag galen?

      Min första tanke är att du överreagerar kraftigt. Men vad är det som har hänt flera gånger? Att han ljuger? Om vad isf? Eller att han går på aw istället för att komma hem till dig?

        Det som hänt eller alltid händer, är att han ALLTID prioriterar nöje före hushållssysslor. Sen om det är aw eller typ shopping spelar ingen roll. Men det är alltid jag som ska städa, tvätta, diska, fixa med djuren etc. Och då har även jag ett heltidsjobb.

          Fast en aw en fredag… Känns som du överreagerade. En sån diskussion får du ta imon liksom när han inte druckit alkohol. Han var ju ändå hemma tidigt? Vem vill fira in helgen med hushållssysslor….

            Aw en fredag är helt okej, men kanske inte VARJE fredag. Speciellt då jag ligger i feber och lyan är kaos. Mark my words, han tar aw VARJE fredag och minst en till dag i veckan. Jag kanske inte heller drömmer om att tvätts en helgkväll. Men ibland måste man prioritera?

              Gå ut och ha kul du också. Vill inte han tvätta och diska så tvätta bara dina kläder och diska bara din disk. Barnsligt kanske men varför inte!? Själv hade jag lämnat någon som inte vill dela på arbetet. Jag vägrar vara någons mamma.

              Och? Sitter ni ihop? Han kom hem tidigt, hela kvällen var ju kvar? Inte så att han festade till 2.30. Tycker du överdriver. Det här med hushållssysslor reder man ut på dagen, typ när man äter lunch och ingen är onykter

                Skiter i om han kommer hem kl 20 eller 02. Problemet är att han ljuger om det. Sover till kl 14. Tjatar om att vila hela helgen. Ut på lördag. Utslagen på söndag. Och då sätter jag igång med att städa medan han besöker sina föräldrar. Sedan kommer måndagennoch vi börjar om igen.

              Jag håller med! Att du är sjuk o han är på aw är bara fel.

          Okej, fattar att det känns skit och att du är less. Vad säger han när (om?) ni har snackat om att han inte gör något av hushållsarbetet?

            Samma sak precis varje gång. Han ber om ursäkt och lovar att prioritera annorlunda. Händer aldrig. Tre år senare, alltid nöje före allt.

              Lämna då?

                Tjaa, inte så enkelt efter snart 6 år ihop och mitt i att planera bröllop. Han är ganska perfekt annars. Men jag har aldrig satt ner foten såhär, tänkte testa det.

                  Stanna då?

                  Planera bröllop med någon du tycker beter dig så illa att du kastat ut honom? Väx upp

              Okej, då känns det som att han aldrig kommer att ändra sig. Det är klart att ni måste kunna kompromissa, han kanske inte måste städa exakt när eller som du vill, men han måste ju ändå göra det och det är väl där problemet ligger. Han verkar ju inte kunna ta ansvar öht och har han inte ändrat sig efter tre år tror jag tyvärr inte att han kommer göra det. Jag har ändrat mig, tycker inte att du överreagerar och jag tycker att du ska gå vidare utan honom.

          Känns som att du redan vet svaret på vad du vill göra. Men..

          Är du nöjd med er relation som den är? Är han villig att ändra på sig? Om inte så har du två alternativ; 1. Acceptera att han är som han är och fortsätta som ni har det eller 2. Göra slut

          Man kan inte ändra på någon, han måste ändra på sig själv. Man kan däremot välja vad man accepterar.

          du gjorde helt rätt i att kasta ut honom

            Tack!

              du gör också helt rätt i att göra slut permanent. giftermål är inte att rekommendera.

      Nej, du är inte galen.
      Kastade du ut din sambo på heltid eller tillfälligt?

        Tillfälligt, han drog väl hem till sina päron. Blir tokig av lögner.

      Japp, du är galen. Du äger inte han och ska inte kontrollera en annan människa så där. Har ni inte barn så får han väl göra vad han vill. Vill du inte att han ska ha kul och må bra? Dessutom är det hans hem också och inte bara ditt!

        Alltså jag är den minst kontrollerande människan ever. Men tolererar aldrig lögner. Jag säger ALDRIG nej till honom, men gör det tydligt att hans val kan få konsekvenser. Om han väljer nöje framför hushållssysslor, ALLTID, så har han inget hem att komma till. Han får ha hur kul som helst, men inte på bekostnad av vårt hem eller våra djur. Vi bor inte på hotell och även jag har ett heltidsarbete.

          Asså måste ju va iaf topp 10 vanligaste lögnen: är du full? Näääeeej inte jag

            Han var inte alls full. Men luktade alkohol. Jag skiter i vilket, bara han inte ljuger om det.

              Men då kunde du väl släppt det så hade han kanske både hunnit fixa tvätt och disk vid det här laget? Nu lär du ju garanterat få fixa det på egen hand plus allt annat pg av att du kört ut honom

                för det hade en grisig man gjort efter en aw? haha han skulle sagt snar, satt sig på soffan och på måndag är det för sent och vi väntar en vecka….

            Hörde i dag på radion (Norge) om de 10 vanligaste lögnerna hos män och kvinnor och nr 1 hos män var ”hur mycket de hade druckit” Tydligen ett känsligt ämne??

          Du är inte galen. Han är självisk.

            Exakt min tanke. Tack!

          Du låter då väldigt kontrollerande. Tänk också på att även dina val får konsekvenser. Jag hade då inte velat bo med någon som kastar ut mig och skäller på mig om jag inte dammsuger på ”rätt tid”. Hade du?

            absolut inte! Förvänta mig inte att han kommer hem och städar. Problemet ligger i att han ljög, sa att han jobbade över bär han eg. var på aw. ”Han ljuger pga att du är kontrollerande”, men jag har ALDRIG sagt nej till honom utan bara bett honom ta hänsyn till att vi har ett hem, djur, jag kanske vill hå ut? Går inte iom att jag prioriterar mitt hem inkl djur etc, före nöje.

          Ni kanske ska vara särbos?

        Tycker nyckeln här ligger i att det verkar ha hänt många gånger förut – hade inte heller stått ut. Tycker inte det är att kontrollera någon om denne väljer att festa före att städa hela tiden och man själv känner att man är den som får ta tag i städningen för att det ska vara drägligt hemma. Har själv erfarenhet av sånt och det är fan så mycket värre än det låter.

        Men herregud, hon skrev väl aldrig att hon äger honom eller konstant kontrollerar honom. Ett förhållande handlar ju inte bara att en själv ska må bra utan att båda i förhållandet ska må bra. Om han ständigt ljuger för dig om vad han gör samt prioriterar bort dig och ert hem, så var det väl absolut på tiden att du satte ned foten. Du gjorde ju inte slut utan visade bara att du inte tolererar hans beteende längre, förhoppningsvis lär han sig av detta. Ät något gott och dega ned dig i soffan och titta på en rolig film så tar ni snacket imorgon!

        Fast lever man tillsammans kan man väl inte bara göra som man själv vill utan att ta hänsyn till den andre? Hon mår ju inte bra av att han beter sig som han gör, och om han bryr sig om henne och vill att hon ska må bra borde han lyssna till vad hon har att säga och försöka anpassa sig (eller inte vara tillsammans med henne om han vill fortsätta sitt beteende). Jag tycker inte alls att hon är galen och jag hade också blivit ledsen om jag var henne..

        Jag har tex en annan nivå på städning än min man. Jag mår dåligt av att det står disk framme men han bryr sig inte. Men eftersom jag mår dåligt av det och han vill att jag ska må bra, så har han anpassat sig och tar hand om all disk direkt. På samma sätt finns det saker som jag inte bryr mig om men som är viktiga för min mans mående, och eftersom det är viktigt för honom blir det viktigt för mig, och jag får anpassa mig. Det går åt båda håll.

      Galen kanske du inte är men något är ju fel i ert förhållande om han inte känner att han kan vara ärlig med att han varit på AW eller kanske ens får gå på en utan att du blir sur.
      Hade han lovat dig att komma hem direkt från jobbet för att du var sjuk eller var det bara du som tyckte det?
      Känner du något obehag över alkoholintaget? För där kan jag känna igen mig. Ex-sambon smög med allt möjligt till slut, alkohol, droger osv. Allt för att vårt förhållande var dåligt och vi bråkade om allt.
      Det låter som att ni har en del att ta tag i eller avsluta förhållandet helt.

      Vem rusan väljer vardagssysslor en fredagskväll om man istället kan gå på aw några timmar när man ändå som han gjort kommit hem i bra tid så hela fredagskvällen är kvar?

      Känns som det ligger mer bakom detta… dricker han för ofta och för mycket? Är han engagerad i er relation? Känner du att han bryr sig om dig och visar det?

      För min del är det ok att min sambo går ut med sina kompisar och kollegor om jag är hemma. Sedan spenderar vi ganska mycket tid tillsammans ändå och har en bra relation. Om han ständigt skulle prioritera annat över mig och vår relation hade jag antagligen känt annorlunda.

      Hade han inte vetat om redan innan att du skulle bli arg för att han valde att gå på aw några timmar så hade han inte försökt ljuga om det. Säger ju en del om hur er relation är

        Fattar inte riktigt. Alltså jag är en stökfia och min partner pedant. Jag städar inte alltid på det sätt han vill och när han vill MEN jag drar såklart mitt strå till stacken och vi hjälps åt. Vi städar och diskar under vardagarna? Där det behövs. Sen har vi större städning på söndagar; tar typ 45-60 minuter då vi delar upp det. Då städar vi såklart under förmiddagen och inte på en fredagskväll? Städar/diskar han inte alls under vardagarna? Hjälper inte till?
        Att han ljuger är såklart dåligt och oacceptabelt. Samtidigt låter det som att det finns massa småputtrande problem under ytan; att du inte är perfekt heller om han känner behov av att ljuga. Det är inte bara vad du säger till honom som spelar roll med även hur du säger det och reagerar. Du kanske säger att du låter honom göra vad han vill; men du kanske inte visar det och blir sur istället?

      Tips – kolla kontot mansbebisar på Instagram så tror jag att du får mycket nya perspektiv! Jag blir tokig på karlar som tror att de bor på något jäkla hotell och förväntar sig att få all markservice skött medans de är ute och roar sig.
      Många har kommenterat att vem vill göra hushållsarbete en fredagkväll och det stämmer ju – men någon gång måste det ju göras och skiter man i det resterande dagar måste det bli gjort.
      Bra att du satt ner foten. Fundera nu på hur du vill gå vidare. I ett gemensamt hushåll ska inte mannen ”hjälpa till”, han ska göra sin del och ta precis lika mycket ansvar. Är han inte villig till det så sluta serva honom. Låt honom laga sin egen mat och tvätta sin egen tvätt. Han behöver växa upp!

      Jag tycker inte att du är galen. Jag förstår dig!

      Däremot är det uppenbart att det är något i kommunikationen inte fungerar. Eftersom han inte respekterar dina ord idag så får du dels vara ännu mycket mer jätte-övertydlig mot honom.

      Dessutom bör du nog ta in en part till i det. Antingen någon han har mycket respekt för (nej inte chefen, men t ex hans föräldrar) och eller en terapeut antingen åt honom eller åt er båda. Han behöver få höra det du försöker få fram, fast från någon annan för att han ska tänka till tror jag.

      Och det första du gör efter det är att gnälla ut i ett kommentatorsfält

      Hade också en sambo som ljög om helt löjliga saker vilket gjorde mig galen. Stannade ändå, skaffade barn iho och fick igår veta att han ljugit om en kort affär. Fick inte då heller fram hela sanningen, kan ju även funnits fler. Önskar jag hade lämnat vid första lögnen, man ska inte behöva ljuga i en relation.

    Åker upp till Stockholm nästa helg för Mamma Mia the party.
    Funderar på Beirut café en kväll. Vad tror ni om det? Eller andra tips? Någon opretentiös bar? Bor på Haymarket.
    Finns det outlets i Stockholm?

      Barkaby! Superbra tycker jag! Speciellt vagabond

      Håller med om barkarby, har gjort massvis med fynd på vagabond, acne, filippa K, samsoe & samsoe, Levi’s mm där. De har en kul bodyshopbutik med billiga priser och ta 3 betala för 4 på allt. Enjoy!

        Det låter som en dålig affär ?

      Usch hatar Barkarby! Visst finns det deals men så fort det är under 17 grader ute är det ingen fröjd att går runt där. Fattar inte att de inte bara lägger tak över stället när det här landet badar i kyla 80% av året

    Idag tog jag min första tablett Sertralin och är såå nervös för dessa vidriga biverkningar som väntar mig den kommande tiden.. 🙁 Någon med erfarenhet?

      Mmm jag gillade dem inte alls :/ Bytte efter ett tag. Men börja långsamt, var hemma under upptrappningen och håll ut

      Enda biverkningen jag hade för 10 år sen var att jag tappade sexlusten helt. Gick också upp i vikt men det handlade nog snarare om att jag började äta igen eftersom jag mådde bättre. Åt inte alls innan typ

        Jag ska ta 50 mg och göra det från dag 1, alltså ingen upptrappning? :/ Tanken är att försöka ta mig till jobb på måndag.. men det är inget man bör kanske? Vad var det du inte gillade med dem?

          Fast upptrappning bör du göra? Börja med en halv tablett. Det hade jag gjort

      Har bara blivit extra kissnödig men sånt där är så himla individuellt. Det är en mild antidepp 🙂

      Jag ska ta 50 mg och göra det från dag 1, alltså ingen upptrappning? :/ Tanken är att försöka ta mig till jobb på måndag.. men det är inget man bör kanske? Vad var det du inte gillade med dem?

        Man kan bli ganska trött i början också, sen vänjer sig kroppen. Så som nån skrev ovanför, håll ut och se hur kroppen reagerar först ?

        Äter 100mg – fick inga biverkningar alls när jag började och inte heller när jag ökade dosen från 50 till 100. 50 är inte någon hög dos därav ingen upptrappning nödvändig.

      Jag mådde skit och fick typ alla biverkningar man kan få, men min syster fick inga alls.

      Biverkningarna kom några dagar efter jag tagit min första dos och slutade efter cirka en vecka. Jag blev oooerhört yr, trodde till sist att jag hade någon sjukdom innan jag kom på att det kan vara på grund av medicinen men nu mår jag finfint. Sertralin kombinerat med psykologbesök har funkat superbra för mig. Bli inte rädd för biverkningarna, det är värt det.

      Jag äter också Sertralin men 100 mg. Kände mig ”bakis” i 2v tid men sen blev det bättre?? Numer är våren min absolut bästa tid (som förr var den värsta), tyvärr inte mycket sexlust numer men ingen PMS? Så finns för och nackdelar med allt. Hoppas du kommer att må bättre snart❤️

      Jag åt Setralin i ett år & kände mig bakfull de första 1-2 månaderna. Men dom påverkade mig inte viktmässigt eller på något annat sätt. Åt två tabletter Setralin/dag.

      Har ätit Sertralin sen jag var 18 (är 24 nu) och började med 50mg en gång om dagen och är uppe i 200mg per dag (maxdos). Det jag kan säga är att i början kan det vara förjävla jobbigt, insättningsbiverkningarna är individuella men livet kan kännas piss. Efter ca 1-3 månader kändes det väldigt bra faktiskt 🙂
      Nu när jag går på maxdos kan jag känna att jag är lite avtrubbad ibland, Sertralinet tar bort dem värsta dipparna men också dem högsta topparna i humöret, men jag tar hellre det än att ha mina dippar i depressionen som förstörde mitt liv!
      Kör på och ge inte upp! Din läkare borde vilja utvärdera effekten efter ett tag och sedan stanna eller höja dosen beroende på hur du känner dig. Sen självklart kan det vara bra med en samtalskontakt i början 🙂
      Kramis

      Jag kände mig bakfull och full på samma gång i typ en vecka. Kommer knappt ihåg något från den veckan, var tydligen på jobbet och verkar som jag skötte mig, men hade svårt att prata utan att sluddra så var rätt tyst den veckan. Nu har jag ständig förkylning och kissar hela tiden men mitt humör är mer stabilt. Hoppas att jag kan trappa ner i framtiden och fungera med hjälp av terapi.

      Jag fick börja med 25 mg i 2-3 veckor sedan gå upp 25 till. Jag var första veckan suupertorr i munnen, men det gick över. Sov även hela dagar i stort sett (utmattningssyndrom). Hade även som en kraftig ökad generell ångest första veckorna men efter ca 3 veckor på en dag försvann det bara! Sen dess har jag mått så bra ??

      Har ätit det i snart 5 år och de enda biverkningarna jag fått är ökad svettning och illamående ibland, helt klart värt att stå ut dock, sertralin räddade mitt liv

      Ja usch jag skulle aldrig ta SSRI igen. Jag tappade helt förmågan att få orgasm.

    Vad hade ni för fysiska symptom på ångest? Känner att jag är döende i hjärtsjukdom typ, men läkaren hittar inget fel mer än extra slag på hjärtat och han är helt säker på att jag har en dold depression med ångest så han tycker inte att fler prover behövs.. 😛 Kanske ”bara” är ångest då..

      Har diagnos på paniksyndrom, har ganska ofta panikångest attacker och annars ångest.. Det som är ”hjärt”relaterat för mig är det ett tryck över bröstet, hugg i bröstkorgen (Musklerna vid revbenen som är spända), kan få hugg vid andning, känns som om halsen blir tajt. Sura uppstötningar, känns också som” hjärtat”. Annars domnar jag i händer och fötter, ibland på andra ställen med

        Aah och det är helt säkert då att det inte hade något med hjärtat att göra?
        Har också haft tryck över bröstet, hjärtklappningar, ont kring revbenen och maggropen, tajt känsla om halsen, som ett tryck över halsen, när jag håller på att somna så slutar jag typ andas och ”vaknar” på en gång och börkar andas igen. Väldigt ojämn puls. Tunghetskänsla i kroppen då och då så det känns som att kroppen ”slår av”. Yrsel osv.

        Men jag vet också att jag ”känner efter”mycket och då blir jag väl rädd av det så att allt bara blir värre. Tycker du att mina symtom låter som ångest?

          Låter exakt som mig, ja. Men, kolla upp det där med magen. Jag får äta esomeprazol för haft så mycket sura uppstötningar så fått massa sår. På mig började det med att de gick ner med kamera via näsan och såg sår vid matstrupen osv osv osv. Så kolla upp det, man behöver ju inte ha både ångest och besvär med magsyran 🙂

          Fortsätter, det här med halsen är superjobbigt. Men troligen har det med spänningar att göra, mina hslmuskler, käkar, nacken och bakhuvudet är jättespända. Jag känner en rätt stor förändring på den tajta känslan efter att jag har fått massage. Testa med vetekudde eller annan värme, och slappna av ordentligt. Jag brukar ha det på kvällen om jag har ångest så upplever jag att det är lättare att somna

          Jag tycker din beskrivning låter som typisk ångest. Framförallt det där med att sluta andas och sen ”vakna till”.

      För mej slår hjärtat hårdare. Då tar jag inderal. Jättebra.

      Samma här, min pappa dog av hjärtinfarkt för 12 år sedan. Medfödd förträngning i ett kranskärl som han inte visste om. Sedan dess har jag varit rädd att dö pga hjärtat, trots utredning med arbetsEKG och ultraljud. Men kan känna hugg och brännande känsla i bröstet, aldrig något som gör ont utan ger bara oro och obehag. Ofta kan jag också känna att mitt hjärta slår ”hårt”, att jag liksom känner det slå och känns ansträngt. Så jobbigt med såna känslor men tror de endast är ångest.

      Min sambo fick samma symptom som man får vid hjärtinfarkt vid panikångest en gång. Åkte in på sjukhus akut, men det var inget fel med hjärtat. Är ju väldigt otäckt, men antagligen vanligt vid panikångest.

      Jag får superhög puls, tryck över bröstet, ”ilningar” i kroppen och brus i öronen när panikångesten kommer. Man måste inte heller ha en depression för att få ångest 🙂

      Jag hade precis samma innan jag blev sjukskriven för utbrändhet. ALLT kretsade kring hjärtat och jag ”kände efter” hela tiden. Tog pulsen nonstop och googlade varenda symptom. Antidepp och intensiv KBT löste det hela men det tog sin lilla tid. Lider du av ångest/stress går kroppen på högvarv och alla symptom blir extra tydliga. Det är viktigt att utesluta övrig sjukdom MEN våga känn efter hur du mår och samtala med vården. Önskar så att du får må väl snart igen ♡♡

    Någon som vet hur det är nu med den nya tullavgiften (?) när man beställer från typ AliExpress eller eBay och paketen kommer från Kian? Måste man betala en massa eller slipper man det? 🙂

      Vet inte hur det är med just dom sidorna, men när jag beställt från utanför Europa har jag fått en faktura från posten. Det står att mitt paket ligger på en tullstation och inte kommer skickas vidare förrän jag betalat. Brukar röra sig om typ 200 spänn, beroende på innehåll. På fakturan står ett swishnummer, så det går snabbt och smidigt att betala

        Yes. Jag fick ett telefonsamtal om att paketet låg på Arlanda och måste tullas. Fick fakturan på mail strax efteråt. Också swish. Supersmidigt.

        Hur lång tid tog det då innan du fick paketet? Jag har beställt en grej från Australien och betalade fakturan för 2 veckor sedan. Paketet har inte kommit och jag hittar inte brevet jag fick. ?

          Det kan ta tid innan paketet kommer. När du betalar så måste skatteverket registrera att pengarna kommit in och sedan måste Postnord skicka det vidare. Förhoppningsvis går det fortare i framtiden tack vare deras samarbete med Wish då alla beställningar genom dom bara är att skicka vidare.

        Ok, tack så mycket för svar! Är detta någonting du behövt betala förut eller är det något nytt? Tänker att om man beställer för en hundring är det ju segt att behöva lägga ut 200 till.

          För mig (svarar fast du inte frågade just mig?) var det när jag beställde något för ca 3000 från USA. Tror de då hade någon gräns för vad paketet fick vara värt innan det tillkommer tullavgift men jag kan ha fel

            Tull åker man på om värdet överstiger 1500kr. Många kallar moms för tull vilket gör vissa förvirrade. 1-1499kr = endast moms. 1500kr+ = moms och tull.

      Postnord har tagit bort extraavgiften om det är den du syftar på? Annars så betalar du 25% moms ifall ditt paket fastnar i tullen och handlar du över 1500 kronor så betalar du 25% moms och 20% i tullavgift baserat på den summan som du har handlat för.

        Tack för svar! Vet inte riktigt vad jag syftar på, undrar mest om man behöver betala mer än för något år sen om man beställer hem något. 🙂 Men 25% moms är ju inte farligt om man bara lägger en liten/billigare beställning.

        Vilken extraavgift menar du? Man betalar 75kr i Postnords avgifter om man inte handlat genom Wish då dom har ett speciellt samarbete. Är ordervärdet mer än 1500kr med frakt är avgiften 150kr

      Allt som kommer från utanför EU betalar man moms för från första kronan nu. Momsen är 25%. Gör du en beställning på 100kr betalar du 25kr i moms plus 75kr i Postnords avgift. Beställer du för över 1500kr så betalar du moms samt tull och betalar 150kr i Postnords avgift.

      Just nu är Wish det enda stället man kan köpa från där man slipper extra avgifter. Momsen är inbakad i priset man betalar. Skulle man få hem en lapp där det står att man ska betala så ska man kontakta Postnord för hjälp.

    Tips på bra serie? Gärna i stuk som ”The affair” eller ”yonunger”

      Har inte sett Younger men kanske The Bold Type? Tror den finns på SVT Play. Annars The Leftovers, Billions och The Americans.

        Tack så mycket ?

          Big little lies ??

    Mitt inlägg verkade hamna i modd, troligtvis pga för långt… :)))

    Så får väl nöja mig med att ställa frågan bara: hur gör man slut med kompisar (ett gäng på tre pers som går i ens klass på uni) som behandlar en som skit?

      Säg som det är bara. Att du inte tycker att ni ska umgås längre för att… var ärlig bara.

        Det är inte så lätt dock. Kommer behöva träffa dem typ varenda dag i ett och ett halvt år till. Och jag har ingen/inga andra än dem att vara med. Säger jag så så klipper jag alla band.

          Sök dig till nya vänner i klassen. Personligen är jag hellre själv än hänger med människor som inte är schyssta.

            Jag försöker, har fått ganska bra kontakt med ett par stycken pga var fadder under insparken (”mitt gäng” var det inte, fast de sagt sedan förra året att de ska vara det men de sket bara i det utan att säga något till mig), men de har ju redan sina gäng. Det är så jävla svårt att bli en del av ett sammanhang. Att de börjar bjuda med en, att de sätter sig med en på föreläsningarna osvosv. De har ju liksom varit med varandra i ett år nu, det känns konstigt att jag ska smussla mig in där liksom, jag kommer ändå aldrig bli en självklar del av det de har känns det som.

            En av dem sa åt mig att jag måste sluta umgås med ”mitt gäng” för att ”de inte uppskattar mig” (hennes exakta ord), så uppenbarligen så märker även folk runtomkring mig att något är galet.

              ”jag kommer ändå aldrig bli en självklar del av det de har känns det som.” <– tänk inte så!!!

              Fråga om de vill ses och plugga tillsammans till att börja med (om det känns lättare och mindre påfluget). När ni pluggat tillsammans någon gång kan du alltid föreslå en lunch, bjuda hem på en fika/glas vin/…

              Våga bjuda in dig och våga bjuda in dom! Du oroar dig i onödan? att plugga på universitetet är ett jättebra ställe att lära känna nya vänner.

              Finns det annars någon förening du kan gå med i på campus? Brukar ju finnas körer, teatergrupper, tjejföreningar etc.

              Kör på! Du kommer inte ångra att du vågade.

                Fast det känns ju så. Och eftersom att jag alltid varit mobbad och alltid kämpat för alla vänner jag någonsin haft/trott att jag haft utan att få någonting tillbaka så är att ”bjuda in sig själv” inte så himla lätt. Och nej, jag ”oroar mig inte i onödan”, för jag har varit med om det här tusen gånger innan. I varenda årskurs jag börjat sedan dagis har jag varit med om det här, och det slutar alltid på samma sätt. Så nä, det är faktiskt inte ”i onödan”.

                Jag har inte tid att gå med i föreningar, har redan två hobbys utanför skolan som tar upp största delen av min lediga tid.

                  Förlåt, jag visste inte. Menade inget illa när jag sa så❤️

                  Har du via dina hobbys möjlighet att få andra vänner?
                  Tycker att de 3 tjejerna låter väldigt omogna! Jag har haft liknande problem fast med killar jag har varit intresserad av, att jag liksom har försökt få in de i mitt liv (säger inte att din situation är så) men det gick så klart inte för jag och de killarna var helt fel. Förstod det först senare. Jag började göra saker för min egen skull. Våga göra saker ensam. Resa. Vandra. Äta. Fika. Träna. Det jag ville. Skrev en massa massa. Åkte på yogaretreat och andra typer av gruppresor/äventyr för tjejer. Hittade egna sammanhang och gjorde saker som jag drömde om. För mig. Då blev det bättre. Det tog typ 4 år (från 26 till nu 30) och nu är jag mycket mer trygg i mig själv och är tillsammans med en kille som är rätt för mig.
                  Så min poäng här är att försöka fundera på vad som får dig att må bra. Ta bort det som inte får dig att må bra, det som inte ger dig bra energi. Vet att det kan vara jättesvårt i nya sammanhang även utan din historik, så försök se hur du kan hitta trevliga och liknande personer runt omkring dig och börja smått med att släppa in. Kanske eller kanske inte kontakta studenthälsan om du vill träffa en psykolog angående att släppa in andra? Tänker trygghet och en rädsla att bli övergiven eller lämnad. (Min var från många dödsfall och skilsmässor i familjen när jag var liten)
                  Instämmer just i föreningar som alternativ om det finns för din hobby.
                  Tänk också att man behöver inte bli bästis med alla, det tar tid att bli bra vänner och andra kan också ha liknande känslor. Kanske kan du hitta några andra att prata med i pauserna? Kan alltid prata om den tråkiga föreläsaren eller tentan eller vädret.
                  Jag har även haft perioder där jag och kompisar gled i från varandra men sen kom tillbaka senare pga olika anledningar.
                  Ett annat bra tips för att få fler vänner är att bo på korridor! Eller i ett kollektiv. Dvs med andra som då kanske inte pluggar samma som du. Häng i köket och bara var där och så kommer det, en sak i taget! 🙂
                  Kram på dig och det kommer ordna sig!

          Men du ville ju göra slut med dom?

          Okej, men hitta kompisar i andra klasser. Läser du kurser med andra program så försök ta kontakt med någon intressant där. Om du hittar nya kompisar kan du alltid bara ”fasa ut” de gamla

            Ja, jag vet. Men menar mer hur man kan göra det utan att säga till dem direkt. Jag blir så jävla sårbar när jag blir helt ensam.

            Läser tyvärr bara kurser med min klass. Har tänkt försökt ”fasa ut” dem, men vill gärna hitta nya först. Men det är svårt.

      Vad jobbigt:( jag har gjort det och går fortfarande i deras klass. Jag slutade helt enkelt höra av mig (främst under sommaren då vi bodde i olika städer) och sen sökte mig till ett annat umgänge. Känns som att de har accepterat det och jag slapp ha ett jobbigt samtal som hade, som du säger, klippt alla band. Nu hejar vi i skolan och kan sitta och äta ihop men mer än så umgås vi inte.

        Hur hittade du ett nytt umgänge? Känns som att det är mitt största problem, att liksom hitta nya att hänga med. Dels för att de redan är så starka gäng, och dels för att det känns som att alla är ”van” vid hur uppdelningen ser ut och man liksom ”respekterar” andras gäng eller vad man ska säga.

          Förstår det. Jag hade varit i olika studiegrupper och klickat med någon här och där, så då började jag och två andra att hänga. En får vara ganska på i början (även fast det är jobbigt), fråga vad de ska göra i helgen, fråga om de vill ses, om de vill plugga tsm osv. Tillslut så blir en en liten sammanställning och det blir ömsesidigt. Även fast andra har sina gäng så betyder det inte att de endast behöver vara med dem hela tiden. Jag är mer en sån som plockar lite vänner ur olika gäng, just för att jag hatar att vara i ”tjejgäng”. Det är lättare så. Läste hela ditt meddelande högre upp och jag blev utsatt för typ exakt samma sak, jag vägrar bli behandlad på det sättet. Men det betydde också en del ensamma månader innan en hittade sin lilla trygghet hos väl utvalda personer. Jag lovar att det kommer ändra sig för dig med, försök vara mer på och bjud med andra och var öppen, tro på dig och din personlighet!!

      Ditt längre inlägg fanns högre upp ❤

        Såg det nu! Måste ha letat sig igenom modd precis.

    Så skön kväll. Sambon är ute och har roligt på aw, jag kan ligga själv i soffan med vin, chips, grönsaker och dipp. Imorrn ska vi umgås med massa fina kompisar. Har egentligen noll poäng med den här kommentaren förutom att jag är så glad över att det känns som att det kommer bli en superhelg. Hoppas alla ni andra också får det! ?

      Härligt

      Vad kul! Så skönt när man bara känner sig allmänt glad och som att allt kommer bli bra 🙂

      Härligt Anonym 20:27 och jag känner likadant: underbart med helg!

    När är man ”för gammal” för rosa hår?

      20-25 tycker jsg faktiskt. XD men ska man som äldre ha rosa så kanske det räcker med topparna eller en väldigt ljus rosa färg.

      aldrig! ?

      Aldrig

      När man fyllt 14.

      Aldrig ☺️
      Jag är 36 och kör alltid med extrema färger i håret.

      Det avgör du själv! ?

      Jag är 40 år och har ofta rosa hår från och till!

      Jag tänker att man nog får dra gränsen där ens jobb/bransch drar den, och om man träffar mycket kunder eller bara är inhouse. Jag jobbar med rekrytering och träffar mycket chefer men det är ändå chill, min 45-åriga kollega har en superfin diskret pastellig rosa men hade inte funkat med typ illrosa. Min kompis inom finans kan intyga är där är det en no-go oavsett om man bara är inhouse, det är knappt hon vågar ha färg på läppstiftet 🙁

      Aldrig haha. Underbart med rosa hår. Vill inte ha det själv men vilar gärna mina ögon på andras hårfärg och tänker att det är så bra att de vill och vågar.

        Eller ja Linneans kommentar bör du läsa förstås. Men om inte sådant hindrar, så bör du ha det om du vill.

    Dottern har tjejkväll – jag och mannen har gömt oss i sovrummet och börjat plöja Springflod, väldigt bra serie??

      Jag tyckte inte det av någon anledning :/ Blir den bättre efter avsnitt 3? Ville gilla den

        Jättespännande – tyckte iofs den var bra från avsnitt 1 och är på avsnitt 4 så jag vet inte?

      Minken! Kommer ju en säsong två nu 😀

    Relationshjälp!!!
    Finns det några äldre/medelålders här som har tips/råd kring kris i ett äktenskap..

    är 38 år gift och levt med samma man i 15 år. Vi har faktiskt alltid haft det bra, lite småsvackor under åren men inget allvarligt.
    Men nu! ?? men har vi haft ett halvår av skit, bråk, osämja och vi känner båda att ingen av oss lyssnar på varann…
    jag ber inte om för mycket (enligt mig själv) jag vill bara bli behandlad med respekt inte att nån snäser åt en så fort man ställer en fråga.
    Vi pratar, diskuterar, tjafsar, pratar igen, blir sams, blir ovänner osv.
    Jag blir fan tokig snart! Är det ålderskris?
    Är vårt äktenskap slut?
    Vi har som sagt aldrig haft det såhär på 15 år, men nu känns det som att vi knappt kan se på varann?
    Är det här NÖD i nöd och lust eller vad?
    Kan tillägga att han har eget företag som just nu är ostabilt…

      Är inte medelålders men vill ändå säga en sak. Det är klart att det finns en gräns för när man måste bryta med varann, men jag tycker inte att ni ska göra det än. Ni har varit gifta i 15 år, det är inte värt att kasta bort för ett dåligt halvår. Jag tycker att ni ska ta en rejäl funderare på varsitt håll, komma fram till vad ni vill ändra i förhållandet och vad ni behöver av varandra, och sen ha en sansad diskussion om det där båda går in med en öppen inställning, villiga att lyssna på varandra och faktiskt vara mottagliga för kritik. Lycka till!

        Tack anonym? Sista jag vill är att ge upp, men är så trött på att kämpa i motvind, (han skulle säkert säga samma sak)
        Jag vet att han mår dåligt pga arbetssituationen men det är inte okej att vara otrevlig varje dag pga det! Jag har alltid haft världens tålamod men känns som om det är börjar ta slut nu? ?

          Nej, det är självklart inte okej! Men det är tex sånt ni måste ta upp. Ni har säkert pratat om det 1000 gånger, men sätt er ner och snacka verkligen igenom allt ordentligt. Stäng av mobiler, avsätt en hel kväll och bara prata. Vad vill ni ha ut av ert förhållande? Vad behöver ni av varann? Vad måste ni ändra på hos er själva för att det ska funka (tex att han är otrevlig)? Och vad uppskattar ni hos varandra? Kanske låter töntigt men kan ni införa en kväll mitt i veckan när ni bara fokuserar på varann? Behöver inte vara avancerat, ni kanske bara kan äta en extra god middag, kanske lite vin till, låt tv:n vara avstängd hela kvällen och umgås istället osv?

            Det lustiga är att vi hade såna kvällar förr, en kväll i veckan som vi bara satt och pratade, åt middag, drack lite vin och lixom såg varann. Helt plötsligt så va det otänkbart med vin på en vardag, enligt honom.
            Du kommer med jättebra råd och tips men jag känner att jag gjort allt..
            jag bara vill få han förstå att jag kan, orkar eller tänker inte stanna när han inte är villig att ge sitt strå till stacken..
            han är nog van och bortskämd med att jag alltid ”tagit” allt. (Allt= barn, hushåll, hans humör, hans företag, hans konkurs, hans stämning osv.. jag har stöttat i allt!)
            Förstår att mina inlägg blir röriga?
            Är mest ledsen och trött på allt..?

              Fan vad jobbigt ? har du frågat honom rätt ut om han fortfarande vill att det ska vara ni? Känns ju skitläskigt men annars kanske du ska göra det, bara fråga rätt ut utan att linda in det. Och om han vill det, varför beter han sig isf som han gör? En relation är liksom inget som sköter sig själv, det är en pågående projekt som kräver jobb från båda. Förstår han det?

      Parterapi hjälpte oss. Inget avancerat eller långvarigt men pragmatiskt och effektivt.
      42, 15 års förhållande.

        Vi har pratat om terapi men vi verkar inte komma dit.. jag tror han skulle behöva gå i terapi själv först (mycket skit med familjen innan jag kom in).
        Är så frustrerad av hans , vad jag tycker, likgiltighet!

          män är kända för stt vara likgiltiga när det kommer till att ta hand om relationer

      Jag är 36, varit tillsammans med min man i 11år och verkligen haft det upp-och-ner….tog tag i saken en gång för alla (”funkar inte det här så skiljer vi oss”) och gick i parterapi!
      Så otroligt bra för oss!
      Efter det har allt (eller vanligt tjafs har man ju ibland) varit tipptopp!

      Kändes verkligen jobbigt och ja, pinsamt att gå till en terapeut men så himla bra, kan verkligen rekommenderas!

      Vi ville kunna säga till våra barn att vi testat allt innan vi skiljde oss – och ja – det är det bästa beslutet vi tagit.

      Att få prata, förklara och få vägledning gjorde att vi dels diskuterar på ett helt annat sätt och förstår varandra bättre.

      Hoppas d löser sig?

      Ni kanske behöver en tredje part just nu för att kunna få lite hjälp att kommunicera med varandra. Har ni testat familjeterapi?

      Jag är 37, varit tillsammans med min sambo i 17 år. Är oxå egen företagare. Nu går visserligen mitt företag inte dåligt men det är otroligt stor psykiskt press att vara egen företagare. Är företaget ostabilt så kan det absolut påverka både humör och äktenskap. Är han kanske nära att bli utbränd? Många gånger är likgiltighet ett tecken på att det blivit ”för mkt” och att man kanske helt enkelt inte orkar mer. Om du tycker era 15 år tillsammans varit bra så låt inte 6 mån avgöra. Skicka mannen till psykolog och gå även i parterapi. Det är inte lätt alltid och det är i de svåra tiderna äktenskapet prövas som mest. Precis som barn gör så tar man ut all sin frustration på den som står en närmst, inte rätt och inte kul men det är så vi funkar för det är där vi känner oss trygga. Prata med varandra! Lycka till!

      Jag tror att det blir lite slentrian i ett längre förhållande och när man har ett långt pågående förhållande (själv i förhållande på 30+ år) så vet man – på gott och ont – att den andra är den stora tryggheten men också den man kan ta ut sin irritation och frustration på. Om hans företag går lite dåligt nu så mår han självklart inte bra och naturligtvis inte du heller, det har nog en stor del i det som händer mellan er nu.
      Försök att prata med honom om spelregler och ev söka hjälp av parterapeut.
      Gör klart för honom att det inte är okej att han tar ut sin frustration på dig.
      En av alla tryggheter med ett hälsosamt och bra långt förhållande tycker jag är vetskapen om att man får vara arg, säga ifrån etc utan att en i relationen blir rädd för att bli lämnad. Det är inte okej om du oroar dig så prata med honom.
      Föreslå en minidejt imorgon och åk till grannstaden för en lunch och promenad/bowling/shopping. ❤️

      Man kan få lite panik av att ett bra förhållande plötsligt vänder så där. Då kan det vara bra att backa lite. Dvs ni kanske mår bra av att vara lite mindre ”inpå” varandra då och då. Det kan vara att man inte pratar lika mycket med varandra (men kanske tar ifatt det i telefonen istället för hemma då det är lättare att vara sams)

      Eller att man inte är i samma rum/ den andre går iväg på en promenad själv eller liknande. Man bryter mönstret helt enkelt.

    Förra helgen skrev jag att jag hade tagit mod till mig och skulle gå på en dejt. Det gick sååå bra (tja förrutom att jag trilla omkull och rullade ner för en backe). Så stolt över mig själv! En vinst för mig som är hyper introvert.

      Fan vad du är bäst!

      Sånt här värmer mitt hjärta så! /en annan introvert som också tog mod till sig i veckan och gick på dejt

      Påminner mycket om trådarna på
      Familjeliv där en kille ofta var på dejter som slutade i diverse konstigheter som att tjejer rullade ner för en backe, någon som vet vilka jag tänker på? ? skönt att dejten ändå gick bra!

        Jaaaaag veeet!!! Skrattade så jag tjöt ??

      Jag var en av de som hejade på dig då, Hallonkärna! Jaaa så roligt att höra. Grattis! Skratta lyckligt åt att det blev lite tokigt med det där med backen.

      Det var den där berömda (?) kompensationen. Att när något går riktigt bra så ska det ibland balanseras upp med något mindre roligt som händer och då får man tänka oj tur att det inte hände någonting värre. Haha. Kram

      Hahaha det var då du föll för honom?

      Ni är så fina! Haha, ja just där och då när jag plötslig låg på marken önskade jag att jag kunde sjunka ner genom marken. Men nu efteråt är det en rolig sak vi kan skämta om!

    I-landsproblem deluxe.. Har relativt långa ögonfransar och väldigt böjda, så när jag har mascara så blir fransarna på ena ögat för mycket böjda och lutar liksom in mot ögonvrån vilket gör att det ser lite knasigt ut/dåligt sminkat.

    Nån som vet om lashlift skulle kunna lösa detta? Har testat en mängd olika mascaror så tror inte att det är där problemet ligger.

    Bonusfråga: Er bästa concealer och foundation genom tiderna?

      Testa lashlift! Jag har gjort det en gång och var jättenöjd, ska försöka få till ett nytt besök när jag känner att jag orkar och kan tajma in det så att sambon inte jobbar då vi har en bebis och jag vill inte släpa med henne.

      Foundation från Sensai ???? bästa concealer letar jag forfarande efter…

        Har hört mycket bra om Sensai, kanske är värd att köpa ändå! Mina bästa concealers är Rodial airbrush concealer och Cliniques all about eyes om man vill ha något som trollar bort mörka påsar under ögonen. Men klarar mig inte utan Laura Mercier translucent powder, sveper på det med en borste under ögonen.

        Nars, bästa concealern jag testat?

          Radiant cramy’

      Tarte shape tape concealer!!!

    Nytt försök! Var köper man bästa TROSORNA? Behöver massa nya och vill ha era tips!!

      Twilfits egna!

      Snott mannens boxer!

      Hunkemöller brukar ha fina och har bra priser.

      Jag avskyr den eviga trosdjungeln den driver mig till vansinne! Men fann mina perfekta trosor på Kappahl!

      Lindex! Älskar deras trosor, vet inte vad tyget heter men det är inte vanliga i bomull och de är såå sköna och sitter perfekt??

      GINA TRICOTS!!!! ???? Så jäkla mjuka & sköna!!

    Era favoritpoddar på engelska?

      My dad wrote a porno! Världens roligaste podd

      Wrongful conviction with Jason Flom!

      The Vanished Podcast 🙂

    Är det en bugg i instagram att det står ”följer” under vissa av de jag följer när jag söker på deras namn eller är det någon skillnad på de där det står och de där det inte står?

    Alltså om jag söker på ”eva” och har fyra Eva som jag följer så står det bara ”följer” under exempelvis en av dom i sök-listan. Jag följer ju alla fyra så varför står det inte ”följer” under alla dom?

    Haha om ni fattar vad jag menar?

      Det är för att de följer dig också 🙂

        Åh gud vad dum jag känner mig. Haha tack för enkelt svar

        Näää stämmer inte, är så för mig med. Står följer under vissa namn, alltså inte i rutan till höger. Kollade en kändis precis som det står så efter, och hon följde inte mig

          Hmm… ja nu kollade jag igen och du har rätt. Det stämmer inte. Jag följer min faster och hon följer mig, står ”följer” när jag söker på henne. Följer också min syster och hon följer mig, står inte ”följer” när jag söker på henne.

          Bugg eller kan något annat skilja?

            Kanske handlar om den andra personens säkerhetsinställningar?

    Någon här som fått botox i käkarna för spänningshuvudvärk och tinnitus? Jag är så trött i käkarna och har ofta ont i huvudet + konstant tinnitus sen över ett år tillbaka. Spänner käkarna men biter inte ihop tänderna så är inte hjälpt av bettskena. Skulle vilja prova botox men hur ska man kunna välja klinik? Varför skiljer det så mycket i pris? Är man säker om man tar det dyraste? Bor i Stockholm om någon sitter inne på tips…

      Jag har exakt samma problem och vill också ha svar!

      Ja bästa jag gjort. Fick remiss från vårdcentralen och betalar bara 300 kr per gång.

        Wow 300 är ju bra mycket billigare än vad klinikerna själva tar. Känns dessutom säkrare om man tar det via VC. Tog det lång tid för dig att få det beviljat? Vill ju lösa det här helst igår då jag är så trött på smärtan och tjutet i öronen

        Samma här! Har verkligen förändrat mitt liv då jag lidit av otrolig spänningshuvudvärk dagligen innan jag prövade botox.

        Funkade det mot tinnitus?

        Remissen gick väldigt fort. Detta var dock i Göteborg. Och ja det funkar mot tinnitus också??

      Amcam har gjort det ett par gånger. Hon har skrivit om det här.

    Min Samsung-laddare har slutat snabbladda, funkar att ladda men det tar typ 4-5 timmar att fylla batteriet nu istället för högst en timme som det tog att ladda tidigare. Någon annan som haft liknande problem? Finns det något jag kan göra eller behöver jag köpa ny? Så surt då jag haft laddaren bara någon månad.

      Jag har haft problem med alla mina Samsung-telefoner när det gäller laddningen. Antingen laddar de i oerhört ojämn hastighet eller så laddar de bara långsamt. Min sista Samsung innan jag bytte till vettigare märke snabbladdade en gång under hela sin levnadstid, efter två år. Då hade jag dessutom stängt av snabbladdning i inställningarna.

      Jag skulle helt enkelt inte vara så säker på att det nödvändigtvis är laddaren som det är fel på, men jag tror inte du kan börja felsökningen på många andra sätt än att testa en ny. Eller ja, kolla så att snabbladdning inte råkat bli avaktiverat först.

        Verkar vara något med laddaren, testade att ladda med min mammas laddare och då var det inget problem alls. Ingen aning vad som har hänt dock, den har funkat fint ända tills denna vecka och den har inte blivit blöt eller något liknande som kunde påverka den. Antar att den bara gett upp helt enkelt?..

        Har Samsung men den laddar fort. Men jag köpte ny bättre laddare hos Elgiganten.

      Samma här
      Jag undrar om laddaren börjar ge upp..

      Min pappa som har jobbat med mobiler i 10+ år brukar säga att man ska undvika snabbladdning eftersom det sliter på batteriet och förkortar därmed dess livslängd ?

    Jag vill ha tips på poddar om sex. Inget där det lindas in och gulligullas utan där de pratar ohämmat om sex och allt som hör sex till. (Helst inte alltför hetero- och tvåsamhetsnormativ men behöver inte heller vara fokus på ickenormativt.) Engelsk eller svensk spelar ingen roll. Ingen pryd podd eller för ”sexualkunskapig”..

      Alla våra ligg!

      Alla våra ligg 🙂

        superhetero

          Tyvärr håller jag med baserat på de få avsnitt jag hört. Jag behöver ingen podd som är väldigt normbrytande men gärna inte stenfokus på bara k-k i fi-ta liksom.

      Ligga med P3

        Nej, den tycker jag är för svamlig och oseriös (snudd på barnslig). Har inte fastnat för den. Men tack ändå, kanske någon annan kan bli tipsad om den ?

    Fick reda på att jag är 9 veckor gravid idag (hade ingen aning, sjukt oregelbunden mens) och har snusat kanske en dosa om dagen tills idag då jag fick veta. Har så jävla dåligt samvete, någon som vet om fostret kan ha tagit skada?

      Lugn, Mika! Du är ”bara” i v 9 och du visste inte att du va gravid, Du har inte kunnat göra nåt annat innan❤️
      Sluta snusa nu, eller trappa ned❤️
      M vh //3-barnsmamma som snusat alla graviditeter? (behövs inga moralpinnar här, vi fattar att snus och ciggaretter är farliga)

        Tack snälla för svar Mrs N och Sara! Provade att googla men det kommer bara fram att man är typ satans tjänare om man snusar när man är gravid. Jag har börjat med Onico idag, smakar röv men hellre det. Tack igen! ♥️

          Satans tjänare??

          Oj va många vi måste vara som är satans tjänare, på olika vis?
          Lycka till med bebis!❤️

        Ni fattar att snus och cigg är farligt för barnet. Men ändå slutar ni inte. Då är ni bara egoistiska och dumma i huvudet. Fast ni väljer att se det som moralkärringar med moralpinnar, så slipper ni själva ta ansvar för det ni utsätter era barn för.

          Känns det bättre nu, Hanna? Du måste verkligen vara världens mest perfekta mamma? Eller kommande..
          lycka till med att inte göra nåt fel??

            Vadå om det känns bättre? Jag är mamma till två barn och när dom låg i min mage så valde jag att inte förgifta dom med rök. Hemsk mamma jag är. Hejjarop till dom som röker och snusar, men dom som tycker att det är sjukt beteende får såna kommentarer? Blir man mer accepterad och kanske är lite cool om man röker och snusar som gravid? En kan ju nästan tro det 🙂 vilken jävla moralkärring jag är som tycker att det är fel

            Men tror du på riktigt att du kan säga att du medvetet skadat dina barn utan att få någon kritik? Nej usch vilken hemsk människa du är! Det jag egentligen vill skriva är alldeles för elakt! Men jag hoppas verkligen att du aldrig utsätter ännu en bebis för det?

          Men läste du ens vad jag skrev suro? ONICO. Om du inte vet vad det är googla ELLER ÄR DU FÖR DUM I HUVUDET FÖR DET KANSKE

            Mika, det var inte till dig jag skrev! Det var till Mrs N.

      Snus kan ge låg födelsevikt men om du trappar ner nu kan jag inte tänka mig att det skulle påverka fostret. Jag snusade under hela min andra graviditet (skäms) och googlade en del, jag har inte sett att snus kan orsaka missbildningar på så sätt att det är ”kört” även om du trappar ner/slutar nu.

        Herregud vad sjukt. Så låg födelsevikt är ok men så länge ungen inte blir typ förståndshandikappad så är det inte kört.

      Jag tror att det är värre ju senare in i graviditeten du kommer, så sluta nu på en gång!

    Konstig fråga! Men jag tänkte börja använda foundation. Har provat några gånger nu på senaste, vågar ju knappt ta i ansiktet pga rädsla att skrapa bort/gnugga bort foundationen. Hur gör ni? Och smetas det inte ut tex om man kysser en person? Är verkligen inte insatt som ni kanske förstår (:

      Jag använder istället för foundtation s.k CC-creme. Tycker det är ett perfekt mellanting. Man ser inte överspacklad ut och det är inte lika känsligt om man tar på ansiktet. Duttar på med en svamp, thats it. Går skitfort. Sen lite rouge på det.

      Puder och settingspray ovanpå, så sitter det

      Istället för foundation så prova BB-cream. Själv kör jag på Alex BB cream som även lugnar huden (har acne och lättirriterad hy)

      Visst finns det en liten risk att du smetar ut det, men man kan ju inte låta sminket hindra en från att leva. Mina tips för hållbart smink är:
      1. Grunda med ett rengjort och återfuktat ansikte.
      2. Använd en primer anpassad till dina behov.
      3. På med foundation/CC- eller BB-cream.
      4. På med eventuell concealer.
      5. Fixera med ett transparent puder.
      6. På med andra puder produkter (rouge, bronzer osv).
      7. Avsluta med en setting spray.

      Ha så roligt med ditt sminkande! 🙂

      Haha vilken söt fundering. Börja med primer, sen lägger du basen och sen tar du en setting spray. Håller hela dagen och för typ…allt! 🙂

    Vem är det blondinbella hånglar med? Är det hajen?

      Vart

        Bellas instastory

      Ja, Hampus Haj. Han syns på bilden när de går ut från restaurangen.
      Samma näsduk i bröstfickan för övrigt när han åker till Arlanda – kolla hans Instastories.

        Bellas nya fans, en asiatisk skolklass.

      Såg det… Hur gammal är hon, 14? Har folk ingen integritet kvar? Lägga upp klipp på när man hånglar med pojkvännen… Hon har lika lite klass som Sindy, bara mer pengar…

        Undrar om hennes uppblåsta huvud får plats på flygplanet hem nu när hon har fått posera för fotograferna utanför visningen (i en illasittande klänning dessutom…flyger man ner speciellt för att köpa klänningen i Milano kan man väl åtminstone se till att den sitter bra? Dragkedjan i bak korvade upp sig på alla bilder och gjorde att klänningen såg ut att vara två storlekar för liten).

          Det var väl för övrigt en klänning väldigt lik den som Morticia Addams bär i tv-serien Familjen Addams?

      Herregud, det är ju typ två-tre snabba pussar på munnen, knappast inte ett hångel.

    Jag har legat med en upptagen man. Va bara tvungen att få det ur mitt system… det var av rent egoistiska skäl från min sida då han gav mig uppmärksamhet och jag valde att nappa för jag har inte legat med ngn på läääänge. Dock fanns det i bakhuvudet att han har en sambo och två små barn sittandes hemma och väntade på honom. Jag är inte heller hans första snesteg. Ett riktigt ärkesvin men så het… jag ångrar det inte. Kan ju inte berätta för ngn då jag inte vill få ”hon är ju singel så håll hårt i din karl” stämpel. Tack för mig lever pastej.

      Äckligt av er bägge två. Speciellt han.

      Usch för såna som dig

        Varför? Ansvaret ligger ju hos honom.

          Vet man att nån är upptagen håller man sig borta…

            Vet man att man är upptagen så håller man sig borta

              jovisst

              Det ena utesluter ju inte det andra.

          Inte om man vet att personen är upptagen.

      Fy fan.

      been there done that. Du hade inte partner så vad är grejen. Hade han velat avbryta han naturligtvis gjort det.
      Varför vill man eg berätta sånt för andra? senast i veckan pratade jag med en person om en helt annan person och då kom ordet ”hen kanske var otronge” Om du bara visste vad jag gjorde för en månad sen tänkte jag å log fult för mig själv… 🙂
      Efter jag träffat en upptagen man ville jag bara berätta om det. Var med utan sex på jääääääätte länge och sen log hela världen mot mig.
      Underbart. Kommer troligen ske igen. Skiter i andra vi båda är vuxna. Otrogenhet är inte direkt nytt 😉 😉

        Jag ligger med en gift man just nu. Har noll dåligt samvete. Han har lovat sin fru trohet, inte jag. Vi har för bra sex för att jag ska sluta ligga med honom bara för att han är gift.

        Jag har inte pojkvän själv så jag har inte lovat någon något. Det är ett val jag har gjort och han har valt att vara otrogen.

        Många bedragna kvinnor skyller på den andra kvinnan istället för sin man. Finns säkert många psykologiska teorier bakom det.

          Får jag fråga hur ofta ni ses och vart?
          Jag har ett väldigt bra schema och har en plats. Ändå får vi inte till det… Enormt frustrerande. Har jag börjat med en sak vill jag fortsätta.

          Hur länge har ni träffats?
          Givetvis svarar du om du vill. Jag kan ändå inte kontrollera det du skriver så ??

            Vi har träffats i ca tre år. Bor i olika städer rätt långt ifrån varandra men ses ungefär en gång i månaden, han reser till min stad i jobbet då och då och då kan vi ses.

            Vi har bara sex och även om det tog slut mellan han och frun så skulle jag inte vilja ha någon relation med honom mer än den vi har idag.

            Hur länge har ni träffats då? Och hur ofta lyckas ni få till någon träff?

              Och angående vart vi ses så ses vi antingen hos mig (bor ensam) eller på hans hotell.

              Låter bra.
              Dejtar du nått? Kommer du fortsätta träffa han om du skulle dejta nån som verkar bra eller kommer du avsluta helt?

              Träffats två ggr. Andra ggn låg vi.
              Jobbar i samma stad och han har föreslagit att ev träffas under en natt för att kunna umgås mera.
              Jag hoppas och vill att det blir av.

                Jag träffar ett par andra. Någon mer regelbundet och någon annan mer sporadiskt.

                Just nu vill jag inte ha någon tvåsam relation men träffar jag någon där jag ändrar mig så får jag ta det då. Kan inte svara på det just nu, men jag är öppen med de andra jag träffar just nu att de inte är exlusiva och jag skulle inte gå in i en relation med någon som vill vara tvåsam och ljuga om att jag ändå träffar honom. Jag är inte otrogen mot någon partner, även om det kanske låter motägelsefullt.

                Okej. Kan väl vara kul att ha lite mer tid ihop en natt. Har du någon relation utöver honom?

                  Känns som du har koll på läget ?

                  Nej har bara träffat honom.
                  Men har ev nån mera på G.
                  Dock inte tänkt mig att träffa flera för samma ändamål.

                  Men det börjar kännas trist när vi satt en dag och sen måste en av oss boka av och det kommer dröja nån vecka innan vi ev kan ses igen. Därför jag skulle vilja träffa en till. Nu kommer läsare fucka ur men jag vill gärna träffa en gift man.

                  Så får jag den chansen och allt känns bra när vi ses kommer jag ta för mig ?.

                  Vill du träffa en gift man så kan jag rekommendera bodycontact. Där kryllar det av gifta män som du kan välja bland. Vore jag du skulle jag skriva direkt i profilen att jag bara vill träffa någon gift. Inget konstigt där.

                  Hört lite både och om den sidan.. Är på en annan sida och nöjd med det å har ändå nån på g. Men kan kika in där ändå

                  Hur träffades ni?
                  Svarar nog inte mera i natt.
                  Men läser gärna i mrn ?.

                  Aha okej. Ja, finns en del rötägg på bodycontact men finns många shyssta också. Man lär sig snabbt att sålla. Men har du en annan sida du är nöjd med och har någon på g så är det ju bra ? vad är det för sida?

                  Vi träffades på en pub här i stan. Jag var på en after work och han var där. Tanken var ett one night stand men så blev det ju inte. Den enda kille jag inte träffat online faktiskt.

                  Men HALLÅ skärp er tjejer! Av alla män så ska ni hålla på med de som är gifta? Ni är precis lika ruttna som de! Spelar ingen roll att ni inte har några skyldigheter mot deras fruar! Ni sårar en annan kvinna medvetet. Sluta med det genast!

                  Förlåt om jag lägger mig i och jag gör det utan att lägga skuld på er. Att bli utsatt för sådant som ni beskriver (att bli lurad och gå där hemma och inte veta något och sedan uppdagas det kanske vartefter) kan fullständigt krossa en människas tillit, självkänsla, självförtroende, ork, kraft, osv.

                  Dessutom kan den utsatta kvinnan som tror hon har en trogen man, bli smittad osv.

                  Förstår att ni ändå lär fortsätta göra så ändå, men det som lär ske med hennes livslust vill ni nog inte ens komma i närheten av att tänka på.

                  Om det hade varit ni istället? Hur snabbt hade ni hämtat er från ett sådant svek?

                  Om ni såg Biggest loser Vip nu senast där det var framdukat en massa onyttig mat för att locka deltagarna att äta. Hur lätt var det för en del att stå emot? Påminner en del om det ni beskriver.

                  Det lär göra ofattbart ont för den som utsätts. Menar inget illa mot er alls, men snälla tänk en extra gång.

                  HUR kan man vara så egoistisk att ligga med en upptagen/gift man? Självklart är det mannen som gör det allra största felet, men att ni anser er vara helt oskyldiga är ju bara heeeelt galet. Ärligt talat. Det måste finnas snygga singelmän som är bra i sängen där ute. Men ni väljer en gift och riskerar att förstöra en annans (+ eventuella barn)’s liv. Fyfan

        Är ni så fula att ni inte kan få singel män? Haha jag tycker synd om er som har ångest pga legat med en upptagen man för det låter verkligen som att ni tog det enda ni kunde få, vilket råkade vara en upptagen man. Så även om ni gjort fel så kan jag inte låts bli att tycka synd om er. Alla kan inte få välja o vraka 😉

    Vilka hejar ni på i Idol? Tycker det är så många bra med i år, även de jag inte gillar är liksom bra typ Vanja.

    Hejar på Nadia, William x2 och Nathalie. Höll dock med om om att Nadia var lite sur.

    William ett tycker jag valde fel låt.

    Några tankar?

      Tyckte allt lät illa ikväll…

      Min favorit är.. vad heter han…matice?

      Tycker också att det är så många bra med i år! Favorit är nog Nathalie. Favorit två är segerdahl som är riktigt ögongodis ? (typ tio år äldre än han men drunknar varje gång i hans ögon)

        Han påminner mig lite om en ung Leo dicaprio. Och bragi påminner om Alexander Skarsgård i true blood. Behöver jag säga att jag kommer sitta bänkad varje fredag hehe,. Är 26 och känner mig lite tantsnuskig men har insett hur många snygga yngre killar det finns… är det ok när man själv ser ut som 18? Haha

      Nu vey jag inte om han åkte ut förra fredagen eller om han är kvar. Men snubben med hatten WTF?! Han kan INTE sjunga alls, hemskt dålig och verkligen.. DÅLIG! Hur kunde han ens komma förbi sin första audition?!

        Han med hatten. Nerv, närvaro och glimten i ögat. Sätter stora pengar på att han tar hem hela skiten.

          Vilket nummer han gjorde! Sexigt, spexigt och helt galet känslosamt! Fick krama kudden hårt för att inte brista ut i storgråt och väcka sambon….

            Sexigt? Haha vad otippat. Sexigt finns inte på min karta när jag tänker på hans framträdande. Kul att man kan se samma sak på så olika sätt ?❤️

          Men HAN KAN JU INTE SJUNGA? haha helt sjukt. Visst han är rolig ode men han kan verkligen inte sjunga alls :s

    Jag börjar mer och mer tänka att det är nåt seriöst fel på mig. Det är så ofta jag inte har tålamod för nånting. Kan reagera skitstarkt på helt banala saker och kan efteråt ångra att jag reagerade så starkt på det. Gäller framförallt ljud, nånting inte går min väg, jag måste vänta på nånting, osv. Vet inte hur jag ska beskriva det mer konkret. Det är bara som att min hjärna blir så lätt distraherad och jag känner verkligen inte att jag har tålamod för nånting. Vissa dagar är värre än andra. Kanske har nån diagnos iofs, vad vet jag? Men samtidigt går det här upp o ner.

      Har samma sak… Har noll tålamod med segt internet, köer, telefon som laggar, långsamma utskrifter… Trummar bara med fingrarna, men vill fan ha tålamod!

      Anonym, det kan vara att du utsätts för alltför mycket negativ stress och att du kanske skulle behöva mer tid för dig själv/ göra mer av det som ger dig positiv energi/ träna mer fysiskt/ köra avslappning oftare osv.

        Ja du har nog en poäng där.. Känner mig väldigt negativ mest hela tiden, och har en lätt stress i kroppen – också hela tiden. Så det kan nog påverka.

        Ska tilläggas att jag också är väldigt lättretlig.

          Ja jag förstår det så 1: du är inte galen! 2: Negativ stress kan däremot göra så att man känner sig galen. När jag var så pass stressad förr som du beskriver här så råkade jag (lugnet självt annars) göra en mindre trevlig gest när jag körde bil en gång.

          Då tänkte jag: nej jag måste stressa mindre.

          Inte: är jag galen. Så stressa mindre så ordnar det sig. Det finns stressiga situationer som är svåra att påverka, det kan hända oförutsedda saker så försök att minska ned på den stress du själv kan påverka. ?

            Och vänd på det: när du träffar andra som är lättretliga pga stress så tänker du att ja så klart hen stressar för mycket.

            Så när du själv reagerar likadant på stress så är även det naturligt.

    Fick ett ILY av min kk, som han sedan tog tillbaka. Fan, jag som gillar honom, men förnekar det som han. Det var via facetime och wj efter camsex, dock var han full… Aaah, jobbigt läge!

      Hihi jag gillar också min kk (asmycket) men förnekar det också.

      Han kanske tog tillbaka det just för att du förnekar det och han nyktrade till och blev rädd att förstöra något då han är osäker på vad du känner och vill?

    Hur långt skjuts ägglossningen fram av dagen efter piller? Om min kropp och app går på samma schema (oregelbunden cykel så det är inget att lita på) så ska jag ha det på måndag och jag tog ett sådant piller igår. Vi hade kondom men den blev liksom kvar i mig, inte hela dock utan bara översta halvan så så sett känns det inte så oroande men ändå, klart jag är lite orolig ändå. Han kollade på den och sa att det verkade lugnt, men vi kom överens om att ett dagen efter piller vore bra så jag köpte ett och tog det mindre än 24h efter (Ett ellaone)
    Behövde väl mest noja av mig, men jag undrar ändå..

      Det är nog lugnt. Jag dejtade en kille för några år sen där kondomen alltid fastnade för han drog sig ur för långsamt och slaknade. Blev inte gravid, och du tog ju dagen efter piller så bör ju vara lugnt. Men ta gravtest när din mens bör komma för säkerhetsskull.

        Ja det stod det att man skulle göra. Nojar mest över att det är så nära ägglossning bara. Men tack för ditt svar, det lugnar min nojande sida lite 🙂

    Samlar ni på något? i så fall vad och när började ni? hade varit kul att höra, älskar samlingar 🙂

      Jag samlar på muminmuggar!! Lite vanligt kanske men tycker så mycket om dem så det skiter jag i 🙂 Har runt 50 stycken olika.

      Förutom det samlar jag på böcker, har väl uppåt 2000 eller så!!

        Samlar också på muminmuggar, men köper inte själv utan önskar mig det istället ?

      Handblåsta glasfigurer. Fåglar och en ganska rund figur.

      palettblad <3 kul och rogivande hobby, det finns så många vackra som verkligen förgyller ens hem!

    Är utbränd sen 1 år tillbaka, försökte gå tillbaka till jobb men kraschade igen. Blev värre än första omgången och är väldigt låst i mig själv. Någon annan som är utbränd? Hade typ velat prata med någon som vart eller är det för att dela lite erfarenheter osv.. Känner mig så ensam i min utbrändhet då jag inte känner någon som är det och får inga bra råd av min läkare..

      Mathilda, jag var det för länge sedan. Den som inte har varlt det rror jag har lite svårt att föreställa sig hur det känns. Känner med dig!

      Vilka symptom har du? Hur känns det? Skriv vad du vill här så bollar vi du och jag. Kram

        Åh tack! Det är så sjukt svårt för folk som aldrig vart med om det att relatera..

        Jag är trött hela tiden, sover 12 timmar om natten men behöver ändå vila på dagen efter att jag bara gjort enkla hushållssysslor eller tagit en promenad.. Blir det någonsin bättre?

        Är känslig för höga ljud, snabba rörelser och blir trött efter att ha åkt med till macken med min man i 20 min.. Kan inte köra bil längre pga blir för trött så får ha videosamtal med läkare och terapeut. Känner inte att jag kommer någonvart och läkaren vill bara att jag äter antidepp medicin (jag vill inte pga har dålig erfarenhet av det sen innan)..

        Vad gör man för att få ett liv igen trots att man inte orkar? ??

          Hej igen, Mathilda!

          Ja, det brukar absolut bli bättre igen. Jag vägrade också antidepp, fick det förslaget en gång.

          Jag tror att en sak som bromsar en positiv utveckling i detta kan vara att när man blir så oändligt trött så stressar det ytterligare att man tänker på allt man inte hinner och på hur framtiden ska bli om man mår så här osv. Tänk att det får ta den tid det tar. Även om det t ex kan påverka ekonomin negativt så vila ändå i de orden: ”detta tar den tid det tar, jag behöver få chansen att få må bättre”

          Så försök med mindfulness, hård fysisk träning (i alla fall vartefter) var väldigt snäll i tankarna om dig själv. Det är ofta den största fällan, att man tappar tron på sig själv. Man är inte den man är som utmattad, men man identifierar sig med den ”man har blivit”.

          Du har m a o mycket störra kapacitet egentligen, men kroppen skaffar sig viloperioder om vi kör för hårt med den i perioder. Kram?

            Hur länge var du borta? Om jag får fråga.

            Upplever du att du ”är dig själv igen” nu? Jag var hyperaktiv innan jag blev sjukskriven och upplever mig vara någon helt annan nu, som inte orkar och inte har tålamod..

            Blir så himla stressad av min läkare också, han sjukskriver ju mig och så men att behöva bevisa att man mår dåligt var tredje månad känns så orättvist.. När perioden närmar sig slutet så ägnar jag all min kraft åt att orka ”bevisa” det. Den inre stressen skrämmer mig, tänk så kastas jag ut och får typ klara mig själv? Blir galen.

            Mindfullness gör jag då och då, lite svårt att få motivationen när man bara vill sova..

            Vill bara vara mig själv igen?

              Vi skrev om varandra Mathilda så jag försöker svara här också på dina frågor kl. 22:14.

              Jag svarar här nedan strax när jag har skrivit klart så vet du.

              Jag var utmattad ganska länge, men sedan lärde jag mig mycket av det så jag har inte blivit utmattad mer efter det. Gick t ex en ex stresshanteringskurs.

              Har de kollat upp alla dina värden? Det är vanligt med sköldkörtelbesvär som ger samma besvär som en utmattning. Så var det för mig, men det tog tid innan det syntes på provsvaren så be dem ta sådana tester igen. (Vanligt blodprov bara)

              Jag upplevde precis som du att en av de tuffaste sakerna var att behöva försvara och förklara sig. Mycket (tyvärr onödig) tid och ork gick åt till att oroa sig i förväg för det du beskriver.

              Jag förstår dig såå väl.

                Åh kurs ska jag kolla upp!

                Inte kollat mina värden, ber man bara om det på vårdcentralen? Har gått upp en del i vikt sen jag blev sjukskriven, men äter inte mer snarare mindre och mer oregelbundet. Försöker hålla mina mattider numer.

                Min man frågade idag om jag kanske hade brist på ngt, att det är därför jag är så trött. Får kanske boka ett besök och ta prover då!

                Finns det något annat än promenader man kan göra? Umgås inte så mkt med folk, bara min man när han kommer hem från jobbet. Han är väldigt förstående och min största trygghetspunkt så det är väldigt tacksamt. Försökt distansera mig till den mån det går men ibland vill man ses, även om det bara är 1-2 timmar varannan helg.

                Är så jävla trött på att folk tror jag ligger hemma och gottar mig i soffan framför netflix. Om jag ändå hade haft energi att orka hänga med i ett tvprogram. Så lite folk vet, och så snabbt man blir dömd..

                Gah! Blir galen haha

                  Förstår dig som sagt, väääldigt väl! Vi får skratta åt eländet. Inlevelseförmågan hos en del är riktigt låg. Haha.

                  Be Fk (nog omöjligt numera, vet ej) och eller Vc om att få gå en stresshanteringskurs, alternativt få en samtalskontakt på Vc.

                  Svarar mer strax

                  Ja du ringer Vc och frågar om de kan ta fler/ nya prover. Säg att du vet att det kan ta tid innan det syns att sköldkörteln inte jobbar på som den ska och säg att du och din man tänker att det kan vara någon brist av något slag.

                  Ja, du kan göra annat än promenader. Köp dig en yogamatta eller lägg dig bara på en vanlig matta annars och slappna av den stund du klarar, gärna med musik till. Försök att ta in allt vackert t ex i naturen. Unna dig något varje dag som gör dig glad. Försök att skaffa dig saker att se fram emot, det kan påverka dina tankar mycket positivt.

                  Husdjur, egna eller andras kan läka mycket. Låna någons hund att gå en bit med. Försök att se livet för en stund ur hundens perspektiv. En hund som hämtar en pinne i vattnet tänker inte på någonting annat just då. Den är mer närvarande i stunden.

                  Gör likadant med barn, låt dig smittas av deras livsglädje och tillåt dig att glädjas åt deras lycka över en nyfunnen sten eller kastanj. Om du eller någon du känner har trädgård, gå loss där i din egen takt och med det som du vill pyssla med där.

                  Måla, cykla, dansa / gör gymnastik/ yoga framför ett Youtubeklipp. Gå till simhallen och om du inte orkar simma så basta i alla fall.

                  Säg även att du förstår att man inte får ta prover i onödan, men att detta med din hälsa drar ut på tiden och att det skulle kunna bespara dig mycket bekymmer att få svar på om några provsvar har förändrats. Att du behöver få utesluta att det är något kroppsligt, att det även kan påverka sinnesstämningen positivt.

                  Många går upp i vikt just pga negativ (inte minst långvarig) stress och när de kanske rör sig mindre i vardagen. Du kanske småsprang till och sedan från bussen när du inte var sjukskriven, sprang eller gick uppför trapporna och liknande gratismotion.

                  En sak som kan vara bra är att tänka på hållningen. Man sjunker gärna ihop lite eller mycket av alla spända muskler. Andningen är viktig också och eftersom mindfulness känns tungt så testa i liten skala. Dvs försök att göra det till en vana att ta långa, djupa andetag, håll andan ett tag och andas sedan ut så djupt du kan.

                  Ju fler gånger du gör så per dag, desto mer får du tillbaka din ork och ju mindre stressad känner du dig förhoppningsvis. En del andas i fyrkanter har jag läst här inne, speciellt om de får panik. Då kan man tydligen andas in och samtidigt titta upp på vänstra hörnet på ett fönster och sedan fortsätta med in- och utandning när man tittar på ett hörn i taget.

              Skrev ett långt svar som hamnade i modd igen.

                Där släpptes kommentaren på lika snabbt och bra igen. Tack snälla!

            Tillägg. Försök dagligen att oavsett hur du mår få minst 30 minuters motion i någon form, helst i dagsljus och då får du även frisk luft på köpet vilket kan lugna mycket. Kamomillte i honungsmjölk när du ska sova, inte bli stressad av att du behöver så mycket sömn utan se det som ett sätt för din kropp att ta ifatt det som blev för mycket. Inse att det är den som ”brinner” för något som blir utbränd, dvs de som vill så mycket mer än vad hjärnan och kroppen till slut klarar av. Ambitiösa, duktiga människor som håller för länge, går till slut in i ”väggen”.

            Då behöver kroppen motsatser till det som gjorde att du brände ut dig. Tänk efter: du presterade alltför hårt, då behöver du kompensera upp med vila.

            Försök att få bort spänningstillståndet så mycket och så ofta det går när och om det är möjligt, genom t ex färre måsten om dagarna (nej man måste inte träffa folk, men man måste läka och på tal om måsten bör man ändra det ordet till behöver/ vill osv.

            Försök att tänka att livet är till för att njutas av och att du, precis som alla andra behöver gå in i vilofaser. M a o försök att acceptera denna period i livet och tänk att du kommer att lära dig mer om andra saker tack vare de nya perspektiv du får.

            Lyssna gärna på ljudböcker, lugn musik, ljud från vattenfall, fågelkvitter och liknande.

            Försök fundera ut vad du gjorde förr som gav dig mycket positiv energi. Återuppta gärna det intresset i alla fall vartefter. Var varsam mot dig själv när du träffar andra människor, sätt gränser och var ärlig. Säg t ex jag är ledsen men jag orkar inte/ kan inte hur mycket jag än vill, men det har inte med dig att göra, bara med min utmattning att göra. Dvs stå upp för dig själv, kräv inte av dig själv att du ska behöva svara på andras frågor om t ex ditt mående när det inte känns bra för dig.

            Avled deras frågor med: och hur går det för er då med… (renorveringen, husköpet, flytten, eller liknande). Eller säg: ”Kan vi höras en annan dag, jag är helt slut. Min dagsform är förhoppningsvis bättre då!”

            Kram

              Fler tips: försök komma ihåg saker du har fått beröm för tidigare/ nu. Försök berömma dig själv och be även andra om att ”lyfta dig”. Säg eller skriv och fråga om de kan skriva några positiva egenskaper du har eller liknande.

              Var vaksam om du tänker negativt om dig själv t ex framför spegeln eller om andra är obetänksamma i sina ordval. Vänd dina tankar om dig själv / stoppa de tankarna. Berätta direkt att du blir sårad så att du inte hinner grubbla för länge på det.

                Och jobba även på att bygga upp självkänslan (att vara, det jag beskrev nyss är att göra, dvs självförtroende)

                Tänk att: ”Jag är bra även nu när jag inte kan prestera en massa/ alls. Jag kommer igen senare, jag har rätt att få må bra igen.”

                För om du tänker efter så tänker du säkert att: ”Tänk om alla kunde vara förstående i detta”. Men du behöver börja hos dig själv, du behöver acceptera och förstå dig själv och inse att du är LIKA bra även nu.

                  Och träna på att använda motsatt hand (vänsterhanden om du är högerhänt) när du skär upp bröd, duschar, eller liknande och välj en annan väg hem/ promenadstig i skogen/ annan musik/ andra tv-serier för att få hjärnan att tänka nytt och därmed bryta t ex ältande.

                  Om du orkar vartefter så försök att se på komedier/ stå upp klipp för att få skratta för då kan en del spänningar släppa.

                  Tillåt dig att inte behöva le åt alla, men le gärna de dagar du klarar det för att på så sätt få positiv energi tillbaka (och även få må bra av att göra andra glada).

                  Stoppa tankar som: ”De tycker nog att jag är konstig/ slö” eller liknande. De flesta har fullt upp med sitt eget, de hinner sällan tänka så mycket på andra dessutom är det helt onödig kraft som går åt till sådant.

                  Försök att inte bli ledsen på t ex kollegor som glömmer att höra av sig. För de som är kvar i det ”vanliga livet” så snurrar allt på. De flesta som är föräldralediga, sjukskrivna, byter jobb osv blir inte/ blir sällan kontaktade. Det är inget personligt mot de som är hemma/ inte där. Det blir oftast så bara för folk. Kram

          Mathilda jag hamnade i modd jag skrev nog för snabbt och för långt. Läs här sedan om du vill. Kram?

            Nu syns kommentaren här ovanför!

          Jag var sjukskriven i knappt ett år och den perioden är den värsta i mitt liv. Jag tror inte att någon som inte har varit där kan förstå hur fruktansvärt det är att jämt vara ledsen och inte klara av någonting. Jag flyttade hem till mina föräldrar i perioder och min familj kom till mig och städade för jag klarade inte av att göra något alls.

          Antidepressiva fungerar olika på alla men för mig tror jag att tabletterna var det som hjälpte mig tillbaka. Jag har lyckats byta jobb, prestera, hitta tillbaka till ett socialt liv och allmänt välmående. Har ätit tabletterna i 2 år nu och är livrädd för att sluta. Just nu mår jag jättebra men vet inte vad som är genuint välmående och vad som är kemiskt. Dock är de ju inte farliga så jag tänker fortsätta ett tag till tills jag känner mig helt stabil.

          Stort lycka till i ditt tillfrisknande och jag hoppas att du så småningom kommer börja hitta små glädjeämnen som hjälper dig tillbaka.

        Jag går in och läser även sent sedan och imorgon bitti så ser jag om du har svarat då Mathilda

          Jag vill bara skicka en stor kram till Mathilda, och så ett stort tack till dig Anonym. Jag har läst det du skrivit noga och det fanns en hel del för mig att ta till mig av. Tack. ?

            Åh vad dina ord värmde Helena! Stort tack till dig tillbaka. Och ett lika stort tack till Mathilda som svarade så vänligt också. Ni är BÄST! Kram?

              Och till er båda: om man startar upp någon form av motion så är det viktigt att tillåta sig att ta en riktigt kort promenad första gången, andra gången kan man utöka lite osv. Dvs acceptera att detta är tufft.

              Om ens närstående och eller vänner (ofrivlligt och säkert omedvetet) råkar dra ner ert hopp om att det ska vända så akta er ett litet tag för den energitjuven. Säg dessutom gärna till att du behöver få behålla hoppet.

              Om folk är hårda mot er, försök att tänka rätt. Tänk att det står utanför er, det har inget med er att göra. Ta inte in det om möjligt och akta er noggrant för den typen av elaka ”råd” eller liknande.

              Om någon säger något riktigt klumpigt och det känns orättvist, tänk då att en vacker dag kommer ni att kunna motbevisa den personen. Kanske inte inför dem (håll er undan från sådan hårdhet). men att ni själva kan tänka ja fast provsvaren visade eller den läkaren sa så här om min utmattning…. osv.

              Försök att se över ljuskällorna hemma. Är det mörkt oavsett vilken belysning ni använder? Sådant kan göra vem som helst deppig. Är det mörkt av all grönska utanför fönstret? Går det att såga ner/ låta såga ner/ fråga om träden och buskarna får sågas ned alternativt att de sågar ner det själva.

              Försök att lära er helt nya saker, om så bara lite, lite i taget. Testa korsord och eller sudoko, eller något annat där tankarna får vila ett tag.

              Unna er att titta på solnedgångar eller soluppgångar, åk eller gå ner till vattnet och fota, utan krav på att det ska bli fina foton alternativt var mycket noggrann och ännu mer noggrann om ni redigerar bilderna (vilket i sig kan vara oerhört avkopplande)

              Försök att omge er med människor t ex på en kurs som inte känner er alls från början för det kan finnas som en låsning när det gäller att träffa sina kollegor och då bryts den låsningen lättare framöver. Övning ger färdighet.

              Försök att skala ned på stressorer och försök få livet mer lustfyllt igen. Livet ska inte vara en enda stor kamp. ?

                En eloge till dig Anonym som svarat och kommit med tips? Jag sparar allt du skriver och bär med mig det. Jag vet inte vem du är eller ens vad du heter, men du gav en stund av dig själv att få mig att må bättre. Det kommer jag aldrig glömma❤

                  Tack så jättemycket, Mathilda! Jag vill dig så väl! Blev så glad av ditt tack att jag snyftade till lyckligt i en och sa ”Nej men åh!”❤️

                  Läste di kommentar en gång till och får blinka bort tårarna. Stort tack för fin feedback! Kram

                  Tillägg. Skriv i Öppet spår fredag och eller lördag nästa helg också OM du vill skriva mer. Jag svarar mer än gärna! Kram ❤️?❤️

                  Mathilda, jag tänker på dig och skänker dig de varmaste kramar. Du kommer att må bra vartefter ska du se, men försök även att ta vara på de här dagarna. Var tillåtande, varsam och förlåtande mot dig själv. Bry dig om dig själv, lyssna in vad du har för behov och sätt inte dig själv sist i allt. Dvs prioritera upp dig själv, det är så vanligt att glömma sådant när man mår så där som du beskriver. ?

                  Vi hörs här nästa Öppet spår på fredag och lördag om du vill. Eller så skriver du just här där inte andra går in så här efteråt så kollar jag då och då. Jag ska leva länge på dina fina ord.

            Tack!?❤❤

      Godmorgon!
      Ifall någon av er hjärntröttisar läser här idag så vill jag tipsa om Facebook gruppen:

      Slutenhjärntrötthetsgruppen.
      (Den är sluten, finns en öppen också men då kan alla se vad man skrivit) Den har hjälpt mej 100% mer än sjukvården att förstå vad jag upplever och att det är vanligt . Där finns medlemmar som är utbrända, har haft stroke, skalltrauma etc och alla är just hjärntrötta. OCH där är en mycket fin stämning. Hoppas ni läser detta och söker er dit. Kraaam

    Är det någon mer än jag som får illaluktande flytningar efter varje mens? Det går inte över av sig själv heller. Söker tips och råd❤️

      Mitt tips är att först prova Lactal balans gel som hjälper mot illaluktande flytningar.

      Skulle det inte fungera så får du söka kontakt på en gynmottagning, då det möjligen skulle kunna vara bakteriell vaginos. Då kan antibiotika bli aktuellt.

      Hoppas det ordnar sig för dig. Lycka till!

        Tack så mycket fina du!

          Jag använde ecovag efter min senaste mens och lukten var som bortblåst! Jag var så chockad att slippa det efter att ha lidit i flera år. Jag luktade fräscht för en gångs skull så testa det!

            Har också använt ecovag med väldigt bra resultat!

    Jag ska läsa alla era kommentarer om en stund. Har inte haft tid ikväll för Öppet spår för en gångs skull. Är på bästa humöret sedan ett bra tag.

    Ni då? Mår ni bra?

      mår toppen, blev faster igår! ser fram emot bebis mys nu?

        Åhh så härligt!! Grattis! ???

          tack! ?

            Största lyckan säger många! Detta blir hur mysigt som helst för dig! ?

      Jodå, mår helt okej! Ligger i sängen, borde plugga men allt annat är roligare just nu?
      Vad gör dig så glad??

        Hej Don!

        Klart allt annat är roligare just då. 🙂

        Det som gör mig så glad är mycket, men en av sakerna är att jag har blivit så mycket mer av mitt gamla sociala jag igen. Det ger så mycket positiv energi att folk smittas av att jag är så extra glad. Dessutom var vädret fantastiskt idag och jag har fått väldigt mycker gjort.

        Tack för ditt svar!

    Alltså…. Jag är just nu i England som Au Pair, och jag har inte fått några vänner på mina tre månader här. Visst, har ju träffat folk lite då och då, men ingen man riktigt klickar med. Händer även att man skriver och frågar om dom vill umgås men att man antingen inte får svar, dom har ”inte tid” (och så ser man senare på instagram att dom visst varit ute i samma stad som man föreslog att man skulle ses), eller så säger dom att dom ska höra av sig men gör aldrig det. Vad gör man? Är det mig det är fel på? Jag hatar verkligen denna känslan av att inte vara omtyckt och att inte ha vänner, speciellt i ett helt främmande land utan sina vänner hemifrån. Jag HATAR helger eftersom jag aldrig har saker planerade och får göra allting själv då man aldrig får svar av sina ”vänner” man har här. Vill inte heller verka för på liksom. Help a girl out!!

    (Kan även tillägga att en av mina barndomskompisar bara umgås med folk som inte tycker om mig, verkligen alla andra av hennes kompisar avskyr mig och tycker jag är dryg och jobbig, vilket är deras bild av mig sen högstadiet, när jag var jävligt osäker och tog ut det genom att vara utåtagerande. Människorna har alltså aldrig pratat med mig, dom känner mig inte men väljer ändå att avsky mig och döma mig på hur jag betedde mig för 6-7 år sen. Och det faktum att denna tjejen ska vara min sk ”bästa vän” och ändå umgås med dessa människorna sårar mig, men hon verkar inte fatta det. Är jag självisk? Detta triggar också igång en massa tankar om varför ingen här verkar gilla mig och vill umgås…)

      Vänta, vänta nu. Stopp! Klart det inte är fel på dig! Men ibland släpps man inte in i gemenskapen bara. Man råkar träffa på sådant folk som det inte blir någon vänskap med. Mycket att det har blivit så här är nog för att startar man om någon annanstans så kan det antingen bli så att man stärks av det, eller så fortsätter ett motflyt som kanske startade redan i början av tidsperioden.

      Folk gör så här ibland för att komma andra vänner mer nära. Din ”bästa” (hm) kompis verkar vara motsatsen. Bye bye säger vi till henne! Hejdå! Typ så.

      Ett par tips:

      – Gå en engelskakurs eller annan kurs vilken som helst, så du kommer ut och träffar lite nytt folk. Man blir annatrs väldigt låst till sin au pair familj. (Jag var själv au pair i England för längesen..).

      – Gå med i internations, mycket möjligt att det finns events du kan gå på nära där du bor. Du går med här: https://www.internations.org/start/

      – Kolla om inte den organisationen du fått au pair platsen genom, har en sorts träffpunkt elelr lista med au pairer som jobbar nära dig? Det kan vara skönt att träffa andra som är i liknande livssituation.

      KOm också ihåg att tre månader är välidigt kort tid och att det är helt okej att längta hem ibland, men troligtvis kommer England kännas mer hemma ju fler egna sammanhang du får utanför ditt au pair arbete.

      Good luck!

        Bra svar, Ellen! Många hittar vänner bland andra som också har valt att arbeta som Au Pair.

    Helt seriös fråga…

    Jag tycker att deepthroats är sexiga och skulle så gärna vilja lära mig. Har läst att man kan träna bort kräkreflexen eller lära sig att kunna trycka undan den.

    Någon som har erfarenhet av detta och vill ge mig alla tips ni har? Inte bara kring själva uppträningen utan även kring utförandet också. Vilka ställningar underlättar osv. Ge mig allt ni vet.

      Övning ger färdighet. Träna med att trycka ner fingrarna i halsen för att öva på att kontrollera kräkreflexen. I början kan det vara lättare om man har fingrarna i iskallt vatten först så att fingrarna blir kalla = kyla bedövar och fungerar lugnande för kroppen och reflexen blir inte lika stark.

      Enklaste nybörjarställningen enligt mig är att man du ligger på rygg i sängen med huvudet utanför kanten. Killen ställer sig sedan över ditt huvud. När du ligger på det sättet så blir strupen rak vilket gör att det inte blir några stopp som man måste ”kämpa” med. Du kan med fördel ha händerna på killens höfter för att styra djup och takt.

      Och kom ihåg att andas genom näsan om du försöker andas. Bäst är att försöka hålla andan när du har munnen full och ta andningspauser istället.

        Tack så mycket för din kommentar.

        Vi ska inte ses förrän på två månader så jag har god tid på mig att öva innan dess ?

      Personligen upplever jag att lagom mycket saliv underlättar, och gör att jag kam stå ut längre. Måste dock vara på mina villkor, annars kräks jag (har kräkts typ tre gånger, men har varit full alla gånger och har då trott att han kommit och svalt det… Mindre nice ?). Upplever även att det hjälper att försöka låta bli att svälja, och att försöka hålla sig lugn. Bra övnings ställning är att du ligger på rygg, med huvudet över kanten, och att han då kommer in i munnen ståendes bakom dig.

        Tack!!

    Hur uppfostra/lära barn och ungdomar om pengar? Jag vill att de ska lära sig jobba för dem, dela med sig av dem, spara och investera dem. Få ett intresse och kunna reda sig själva som unga vuxna.

    Jag tänker att redan från första veckopengen ska vi lära dem att en del ger man till behövande, en del sparar man och resten kan man använda upp. Från ganska tidigt vill vi också införa avkastning, typ att för var tionde peng de har sparat lägger vi på en extra.

    Tycker detta med sysslor hemma är svårt, man vill ju att alla ska hjälpa till av egen vilja och inte att varje grej man ber om hjälp med ska ha ett pris. Vad betalar ni extra för? Är det även för små hushållssysslor när ni behöver hjälp eller bara större ”jobb”?

    Och med lite äldre barn, hur känner ni inför betygspengar? Jag fick ganska mycket och för mig var dessa klumpsummor avgörande för att starta det sparande jag till slut kunde köpa lägenhet för. Hade nog inte blivit motiverad annars. Jag vet att många tycker det ger fel signaler att betala för betyg. Men vad ger det för signaler att bara GE bort sina egna pengar som oftast är fallet, att en släkting har sparat i fonder sen ungen föddes eller att man direkt köper en lägenhet ÅT ungen när behov uppstår?

    Jag önskar att mina barn som idag är 1 och 3 ska kunna ansvara för och uppfylla sina egna drömmar och inte förlita sig på att vi ska hjälpa dem. Beroende på hur bostadsmarknaden ser ut kommer vi förstås göra det, men kanske snarare att vi matchar deras sparande. Finns inte på kartan att vi hela deras liv skulle spara massor ÅT dem utan motprestation. Min förhoppning är att kunna ge dem lite högre vecko- och månadspengar hela uppväxten och se till att de själva sparar och investerar. Blir de festprissar i tonåren får vi väl låsa åtkomsten till sparandet, haha 🙂

      Jag tycker det låtet klokt och vettigt det du skriver. Du tänker rätt! Vi har gjort olika under olika perioder, testat olika sätt för dem att lära sig pengars värde och att de ska sätta värde på pengarna.

      Tycker inte betygspengar är en bra grej, jag hade VG i typ allt och det tyckte inte mina föräldrar var ok. Så jag fick 500kr för varje MVG och kände mig aldrig tillräcklig vilket fortfarande sitter i nu i vuxen ålder. Man behöver inte mer press än det redan är i samhället

    En halvtung fråga som jag inte riktigt vet hur jag ska beskriva, men hoppas någon kan komma med tips.

    Jag läser en kurs på masternivå, och hamnade i en projektgrupp tillsammans med fyra män varav tre stycken har haft ett rätt grisigt beteende mot mig. De har inte aldrig kommunicerat direkt med mig, när den fjärde mannen som är schysst var sjuk så sa de till mig 10 min innan ett inplanerat möte att de inte trodde jag kunde varit med så de hade ställt in det, de har aktivt ignorerat allt jag sagt,argumenterat för och försökt låta bli att ta med min del av arbetet alls. All kommunikation har varit tvungen att gå igenom den här 4:de mannen. Nu är projektet klart och jag fick massor av beröm både av examinator och en gästföreläsare som var med under presentationen men det har tagit alledeles för mycket energi.

    Jag har en god relation med kursansvarige och har bokat in ett möte med honom gällande att diskutera hur de här männen har agerat, delvis eftersom jag tror att en tillsägelse från honom kan göra större intryck än från kårens sida och för att jag inte orkar hantera det här ensam. Jag går och funderar dels på om jag ska prata med den 4:e mannen om hans funderingar runt hur de här agerat runt mig, och dels så tänker jag mig att deras beteende är ett klassiskt exempel på misogynism, men hur ska jag kunna bevisa det? Det finns ju bara indicier.

      Fyfaaaan, blir utmattad av att bara läsa din kommentar. Jävla män och deras äckliga härskartekniker. Tycker verkligen du ska ta in kursansvarig och ha möte med hen och resten av din grupp. Förklara för dem vad de gör och att deras beteende inte är okej. Skulle även som du skrev prata med den fjärde gruppmedlemmen och se om han kan stötta dig i samtalet? Skulle dock inte tro det pga när skulle män någonsin stå upp för en kvinna framför andra män:)))))):))))))

        För att han som sagt redan bett om ursäkt då jag sagt till honom att jag känt mig överkörd, och vi har diskuterat patriarkala strukturer och att han tror att han själv är en del av det även om han anstränger sig för att inte vara det.

        Dessutom är vi båda två från kulturer där yrkesarbetande kvinnor varit en grej i tre generationer, och de övriga är inte det. Så vi skulle kunna dra ett liknande resonemang om att han som vit skulle stå upp för mig som vit, för när skulle en vit stå upp för en mörkhyad. Det är faktiskt liknande resonemang.

      svagt av den 4e mannen att inte gränsa mot idioterna

        Sure det kan man tycka, men det är inte min huvudfråga, då det varken ingår i hans eller min världsbild att män aktivt skulle försöka utesluta en kvinna ur en arbetsgrupp så förstod inte ens jag förens mot slutet vad de höll på med. Jag hade ju givetvis kontaktat kursansvarige tidigare om jag förstått vad de höll på med mer än kvällen dagen före presentationen/deadline.

          ingenting du gör nu kommer att spela någon roll
          det är en mansvärld vi lever i

            Jag har blivit uppmuntrad till mina karriärsval av min farfar, min pappa, min sambo, värdpappan i familjen där jag var au-pair som 19-åring, min fysiklärare i fysik B som råkade vara man och min manliga fysik- och mattelärare och jag har just nu en manlig professor som vill ha mig som doktorand efter mastern. Jag har blivit mer uppmuntrad av fler kvinnor än män för mina karriärsval faktiskt. Sedan är studiesocialt ansvarige på kåren och personen som är ansvarig för dessa frågor hos universitetet en kvinna också. Så jo det spelar roll. Det har varit en kvinna som har bemött mig liknande som dessa män, och hon var mycket speciell.

            Dessutom är det en fruktansvärd attityd för varför skulle kvinnor ha kämpat för rösträtt, var det meningslöst?

              Jättefint att du har blivit inspirerad och uppmuntrad av män i ditt liv. Men det är inte så strukturerna ser ut i vårt samhälle. Det du beskriver är väldig tydliga exempel på de strukturer som finns. Bara för att du som individ alltid blivit uppmuntrad rent karriärsmässigt av män så är liksom inte det hela verkligheten. Öppna dina ögon, sätt dessa män på plats.

                Jag har ju börjat ta tag på det. Men när de faktum är att för att jag för första gången upplevt en rad problem med personer så är det inte rimligt med ord som ”ingenting du gör nu kommer att spela någon roll
                det är en mansvärld vi lever i”, inte det jag behövde höra. Utan just det du säge. Sätt dem här rötäggen på plats!

                  vad jag menar är att det kommer inte att spela någon roll att du anmäler de här männen eftersom det är en mansvärld vi lever i och i den får män bete sig hur de vill mot kvinnor och barn utan att det någonsin får några konsekvenser

                  Skön inställning LK. Absolut kan förstå att en blir hopplös kring vårt samhälle som är så präglat av ojämställdheter osv. Men att tänka att ”det är ingen idé att anmäla dem pga vi lever i en mansvärld” hur ska vi då någonsin komma någon vart? Titta på #metoo och se vad som kan ske pga en massa anmälningar. Den inställningen du har tar oss inte någonstans. Att fortsätta kämpa, fortsätta höja rösten och fortsätta anmäla så kommer vi tillslut leva i ett finare samhälle där alla har samma rättigheter. U go get them Milly!!!!!

                  LK: ja polisen kommer knappat bry sig om något i stil med ”några killar i min projektgrupp på universitetet ignorerade mig och försökte utesluta mig, ur arbetet”.

                  Men däremot så kan sådana som kursansvarige för kursen, studiesocialt ansvarige på kåren osv bry sig.

                  Vad är det för jäkla offers-talesätt Lk?! Ingen bryr sig så låt dem göra vad de vill! Nej! Nej!!!

                  Anmäl, och stå på dig! Vi är många som står bakom dig och andra kvinnor i liknande situationer, även om du inte känner oss eller vet vilka vi är, och vi inte vet vem du är. Vi kämpar på olika sätt och ju fler säger till och kämpar emot dessa strukturer desto bättre. Är vi tysta ändras inget, det är som att acceptera allt skitbeteende män utsatt kvinnor för. Jag sa första gången som 20 åring emot min chef för hans sexuella dumma kommentarer, tog mod till mig och sa bara att, ”jag accepterar inte att du pratar med mig så.” Fyfan vad han skämdes! Han menade ju inget illa, som ingen av dem gör! Han bad mig sitta kvar och ta en fika men jag tackade nej och gick därifrån. Aldrig mer kom någon groda ur detta rövhåls mun. Vet inte vad jag vill komma fram till men hur det än hade gått är jag glad att jag sa till. Nu är våra situationer olika men du verkar vara så duktig och tycker självklart du ska säga till, det kan bara göra gott att ha det ”på papper” ifall de skulle bete sig som skit i framtiden mot någon annan. Lycka till!

    Angående Idol: var dom tvungna att ha med skämt om att ben mitkus blivit dumpad och att det är ”förjävligt”? Har de som skriver manus noll koll på sociala medier? Känns bara jävligt onödigt med tanke på all skit som Nicci fått (plus att han ju är deppig, kul att dom skämtar om det i ett stort tv-program då?) ??

      Vuxen mobbning när den är som sämst.. så vidrigt!

      Men guuuuuuuud ta lite humor.

        Men guuuuuuuuud ha lite empati

    Vad ska man göra om man tycker en kille är så himla attraktiv och bara vill ha honom? Han var alltså väldigt intresserad av mig för några månader sen, vi strulade en gång men sen hände nånting och han låtsades som inget hade hänt. Väldigt oklart och jag slutade höra av mig pga för stolt. Träffar honom en del då vi har ett gemensamt intresse.
    Vill liksom inte bli ihop med honom eller nåt, men det stör mig sååå mycket att jag hade honom på kroken men tydligen sumpade det utan att fatta varför. Inser att det kan bero på att han hade/har någon annan men vill helst inte höra det, haha.

      killar är skitfula och supertråkiga

        Vad i helvete? Vem är du egentligen? Så jävla trött på er som vill konvertera hela den kvinnliga befolkningen till något de inte är

    Nån annan här som älskar Shrek-filmerna (på engelska såklart)? Har återupptäckt dem nu när de finns på Netflix. Det är ju mästerverk, men ändå rätt ”bortglömda” eller?

      Usch jag får nån slags obehagskänsla av Shrek. Inte det att han är läskig egentligen, men något ger mig en jobbig känsla när jag ser Shrek?

    Någon som vet någon insamling till bönderna eller som sett någon starta en för just denna gård som kan tipsa mig?

    https://www.expressen.se/kvallsposten/bonden-john-gar-i-konkurs-for-att-radda-sina-djur/

    Om man räknar på att kvinnans medellivslängd är 82 år innebär det att jag har ca 50 år kvar att leva. 50 år känns som en oerhört lång tid. Jag vet inte alls om jag orkar stå ut så länge till.

      Min pappa valde att gå bort när han var 48 år. När jag var 13 år sa han till mig att han aldrig kommer fira 50 år, jag förstod inte alls vad han menade då. Det var det värsta som har hänt mig och mina syskon och än idag, 8 år senare sliter det i mig. Satt senast i tisdags och grät hysteriskt över att aldrig få dela något med honom igen.

      Hur mår du?❤

        Jag mår inte bra. Har varit deprimerad i princip så länge jag kan minnas. Eller visst, kortare perioder har jag mått bra, men mer dåligt än bra. Redan som 6-7 åring hade jag ofta ont i magen, då förstod jag inte att felet inte satt i magen, idag vet jag att frekvent magont hos barn kan betyda oro, ångest, depression osv.

        Jag är inte självmordsbenägen idag, här och nu. De riktigt mörka tankarna kommer inte jätteofta, men det förekommer. Kan ha dödsönskan men jag är ändå rädd för döden. Konstigt kanske?

        Fick ingen hjälp som barn, trots att jag mådde uruselt i perioder och att jag periodvis skolkade väldigt mycket. Lärarna reagerade inte, de såg väl bara att jag var ambitiös i skolan och hade höga betyg, MVG eller VG på prov och i kursbetyg.

        Kände inget förtroende till mina föräldrar och varken de eller någon av mina gamla klasskamrater vet nog att jag hade ett svårt självskadebeteende från det att jag var ca 12 år. Jag berättade aldrig om mitt dåliga mående eller om skärsåren på armar och ben.

        Jag mår jättedåligt. Haft kontakt med psykiatrin till och från sedan jag var 19 år. Det börjar bli ganska många år nu och de har fortfarande inte kunnat få mig att må bra. Jag har testat alla möjliga läkemedel och olika terapiformer. De ville ge mig ECT (elchocksbehandling) men jag vägrade. Jag är för rädd om min hjärna. All kunskap. Mina minnen från glada dagar. Tänk om något går snett. Har fortfarande stora minnesluckor från vissa år då depressionen varit riktigt mörk.

        Jag beklagar sorgen efter din pappa. Tänk på att han inte valde att avsluta sitt liv. Hans sjukdom orsakade hans bortgång, dödsfallet blev en konsekvens av sjukdomen. Han valde inte det. Vill inte romantisera eller bagatellisera det. Hoppas du förstår hur jag menar.

          Läskigt att allt du skrev i princip är jag, som kommentera om min pappa.
          Har också haft ångest sen jag var liten, med samma ont i magen fast jag inte hade det egentligen. Gick hem från skolan pga det och började sedan skolka, noll förståelse från föräldrar och skola. Taskiga betyg och fel umgänge i tonår.

          Vart skriven hos psykiatrin med läkare och terapeuter sen 2 år tillbaka, börjar också känna mig typ ivägen nu. Som att jag tar upp en plats.

          Känner även att jag vill köra av vägen eller in i en bergsvägg när jag kör bil, vill bara att allt blir tyst och lugnt som när man sover. Men är också precis som du rädd för döden och tänker att jag kanske överlever, så jag låter bli. Vill inte lämna som min pappa gjorde heller då det gav mycket sorg och frågor.

          Min pappa är förlåten, och jag förstår hans val. Men jag skulle aldrig vilja lämna det som han lämnade efter sig i så många år. I perioder är jag arg på honom, vilket ju är naturligt. Jag förstår precis hur du menar, för jag har själv legat och planerat mitt egna självmord till och från sen jag var 15 år.

          Vill du prata mer? Känns kanske som det kan vara skönt att prata om det med en främling som mår likadant, typ. ❤

      Tänk inte så. När jag mår dåligt och börjar ifrågasätta mig själv och mitt liv tänker jag på allt jag inte vill missa. Jag vill inte missa när vi kommer skapa flygande bilar. Jag vill inte missa när vi upptäcker de första utomjordingarna, eller när vi kan åka upp till rymden på en liten semester. Jag vill vara med om all utveckling som sker så lång tid som möjligt. Vi lever i en tid som aldrig någonsin har hänt eller kommer hända igen. Vi lever i en tid som framtida generationer kommer att läsa om på historielektionerna. Jag vill vara en del av det, och det vill du också!! Jag hoppas du mår bättre snart <3 det blir bättre, och det finns hjälp att få.

        Tack för din kommentar. Läs gärna mitt svar ovan, till föregående person.

      Är 47 år med psykisk ohälsa och känner ofta att mitt liv är förbi. Tänker dagligen på döden, men är inte självmordsbenägen. Har tappat så mycket av min personlighet. Mina älskade katter håller mig kvar plus att min galghumor tittar fram ibland. Lever också isolerat, har svårt för intryck och får lätt blackouter. Igår frisörbesök och matinköp, det är supermycket aktivitet för mig. Gå förresten och ta prover. Min psykläkare har skrivit ut B12, D-vitamin och folacin. Som krydda på moset så jävlas Försäkringskassan. Godkände inte läkarintyget som skrevs i januari. Att stå utan inkomst med kvaddad hjärna piggar ju inte direkt upp.
      Kram C

        Kram till dig.

    Hur tror ni bostadsmarknaden i Sverige kommer att utvecklas framöver?

      inte alls
      fler och fler kommer att hamna på gatan

      Min mamma som är mäklare säger att folk och experter hävdat att marknaden ska krascha när som under nästan hela tiden hon har varit mäklare (över 20 år). Folk kommer alltid behöva ha någonstans att bo. Tror inte det kommer ske något direkt anmärkningsvärt.

    Första gången ja kommenterar på öppet spår.
    I augusti fick jag veta att jag är gravid, blev galet lycklig och sambon likaså. Lyckan blev dock kortvarig.
    För någon vecka sedan började jag blöda och på gyn konstaterade man missfall.
    Är så himla ledsen och besviken.. En nära släkting har precis fått barn och jag orkar verkligen inte hälsa på, orkar inte se lyckan när jag är så ledsen. Hade ställt in mig på att vi skulle bli föräldrar i april/maj och tyckte de va en bra tid. Hatar att behöva vänta tills vi kan försöka igen, fostret dog i v 6.
    Får känslan av att jag inte får sörja för att de var så ”tidigt”. Vet inte vad ja ville med inlägget..

      ❤️

      Tror du att du skulle kunna tala om för din släkting hur det är? Att du självklart är glad för deras skull men att du inte orkar just nu på grund av missfallet. Självklart inget du ska göra om det inte känns bra, jag vet ju inte hur nära ni är.

      Och sörj så mycket du vill. Missfall är ju inget vi pratar öppet om så därför vet vi inte alla sorger, tidiga som sena, som folk bär på. Sörj på! Bara du vet när du sörjt ”färdigt”.

        Tack för ditt svar! Jag vet inte, kanske men inte just nu, släktingen har inte velat att vi ska hälsa på (dock har andra utomstående fått hälsa på, vet ej anledning till skillnaden). Känslan från mina föräldrar är att ”bra att det hände ifall de skulle vara något fel på barnet” och ungefär som att ”bara försöka igen” ja visst kommer vi prova igen, men just nu kan/får vi inte. O de är väl inte det man vill höra heller utan man vill få stöd när man är ledsen och tillåtas sörja..

        Tacksam för ditt svar ❤️

          Okej, jag förstår. Du ska självklart bara berätta för de du vill ska veta. Tänkte att det kunde kännas bättre för dig om släktingen vet varför du inte orkar komma, men om de inte bjudit in er så behöver du ju kanske inte tänka på det just nu ändå.

          jag hoppas att du tillåts sörja så länge du behöver❤️ Jag beklagar verkligen. Önskar att jag kunde säga något som hjälper dig.

            Ja kanske, är mest rädd att hon inte bryr sig för att hon har fått sitt barn och är lycklig.
            Ska fundera på det ?
            Tusen tack för ditt stöd och för att du tog dig tid att svara ❤️ Betyder mycket ?

              ❤️

    Hej! Finns det någon här som gjort en försnävning? Och isåfall hur blev det? Vet att det är vanligare efter att man fött barn men jag känner mig alldeles för slapp utan att jag ett fött barn. Berätta gärna hur det blev osv om någon gjort det!
    Kram

    Hej på er. Ett liten problem ni kanske har kunskap om hur jag ska lösa. Jag är 34 år, mamma till en 8 mån bebis, mammaledig, ammar inte längre, äter hälsosamt, vegetarian med undantag för fisk och skaldjur, fuskar ibland och äter som ikväll chips och vin. Mitt problem är att jag har fått rätt mycket akne längst med sidorna i ansiktet, sidan av kinden från höjden motten av örat mer till hakan och likadant på andra sida. Har vanligtvis inte akne, har ingen fet hy utan normal hy. Jag har bytt krämer nyligen men hade finnarna innan. Blir galen på detta!!! Någon som vet varför man får finnas bär man är 34? Någon som sitter inne med magiskt lösning?

      Retoriska frågor om du vill ANGELIKA men:

      Får du till sömnen bra? Känner du dig stressad? Jag tänker stressutslag. För hur härlig tid det än är så är det en stor förändring där fokuset flyttas från dig själv till någon som är totalt beroende av en. Och hur ser kommunikationen ut med ev. partner och andra? Sådant kan också ändras pga den nya situationen och därmed stressa en. Vågar du förklara vad du har för behov.

      Det blir så lätt så att för att man har en liten sötnos som behöver en (mest) hela tiden, så kan man glömma bort sig själv även ihop med andra. Fundera på lite sådant så kanske en del stress minskar och därmed förhoppningsvis även hudbesvären.

        Och dricker du tillräckligt med vatten? Får tillräckligt med frisk luft och motion? Har du en för fet hudkräm? Kan det vara så att t ex de där chipsen får igång hudbesvären som sedan håller i sig? Försök tänk ungefär så, ja lite runt omkring om något kan göras för att få huden att ”må” bättre.

        Tack! Jo, väldigt mycket stress nu för tiden och sova är ett blott minne då han håller på och få tänder. Antar att det är hormoner. Jag och pappan är ihop och har det super men det tar inte bort att man är ensam med barnet hela dagarna och är alltid stressad. Tack för feedbacken! 🙂

          Tack Angelica!

          Ja och om man är trött ofta så blir det ofta värre med hudbesvär dels för att det är svårare att låta bli att klia och dessutom så kanske du utsätts för torr inomhusluft ganska mycket. Se gärna över ventilationen och du kanske kan sova med öppet fönster.

          Läs gärna på om sömn /sömnbesvär om du inte redan har gjort det. För du kan då lära dig knep för att sova godare när du väl sover. Återfukta huden med t ex Miniderm för att slippa just ta på /klia huden mer än nödvändigt. Bastubad och träning kan dessutom förbättra hur huden ”mår”.

      Hur länge har du varit vego? Hade likadant men det var för att jag var dålig på vegetarisk mat, det blev ofta macka, bröd, pasta osv som utfyllnad för vegetarisk mat är så ”tunt” att jag alltid var hungrig. Men 2 år senare hade jag lärt mig att balansera maten 😀 Så testa minska på kolhydrater och ät mer protein/fett

      Det där är hormonellt tyvärr. Jag har haft så i flera år och blir tokig. Går på portömning regelbundet och då är det fint i några veckor. Men sen kommer det tillbaka 🙁 så inga tips, men det är i alla fall hormonellt!

    Såg på Blondinbellas instastory att hon uppfunnit hjulet igen, för vem behöver alkohol när man har en virgin Mary drink, tänk att hon är sån jäkla uppfinnare, för allt hon gör är ju sensation o de är ju ba hon som gjort de i hela världen…

    Sorry om detta är TMI men vill gärna höra mig för!
    Är det någon här inne som känner igen sig vid att vara alldeles röd och torr precis vid slidöppningen? (OBS ej svamp)
    Jag har varit så torr så det flagnat av hud, och så är jag alldeles illröd precis vid ”hålet” (hehe) samt så gör det såå ont att ha sex, känns som att jag spricker sönder så vill knappt inte ens ha sex nu 🙁 (hjälper inte med glidmedel, olja etc..)
    Jag har haft det såhär i ca 1 månad nu om inte mer.. börjar bli riktigt trött på det och har aldrig haft det såhär förut.
    Tänker på om det kan vara torra slemhinnor? Men det är tydligen vanligast i klimakteriet och jag är 25 år…
    Och JA, jag har bokat en gyntid på måndag men kan ändå vara skönt att höra om någon upplevt något liknande.

      Nja inte så torr och smärta vid sex men var röd och kliade vid öppningen. Kunde klia upp sår men hade ingen svamp. Och det var bara vid öppningen.

      Det som hjälpte för mig var att sluta med bindor. Har tampong nu. Börja smörja med kokosolja och aloe vera gel. Ofta. Hela tiden.

      Kanske inte är samma som det du har så jag vet inte om det här hjälper. Hoppas att gyn kan ge dig hjälp.

        Tack för tips!!

          tampong är ett djävulens påfund, intimrakning likaså
          testa menskopp

      För mig var det mina p-piller, blev torr som en öken och sex gjorde ont. Var så torr och irriterad tillslut att det gjorde ont gå och kissa. Fick sluta med pillren och tog någon vecka blev det normalt igen. Har inte vågat prova annat märke, fått samma resultat med både minipiller och kombinerade.

        Ja men precis, det gör så ont för mig också att kissa och det svider sönder..
        Jag satte in en hormonspiral för ca 2 veckor sen, men jag har som sagt haft problem med detta i 1 månad dvs innan jag satte in spiralen.
        Och min barnmorska nämnde inget som såg konstigt ut där nere när hon satte in spiralen så jag vet i tusan…

      Torra slemhinnor är väldigt vanligt för kvinnor som går på preventivmedel, inte endast för kvinnor i klimakteriet. Avstå från sex i några veckor och låt det läka, när du ska ha sex säg till din partner att du behöver ta det lugnt och bli ordentligt vår, samt använd en massa glidmedel, det har varit min räddning!! Skulle aldrig kunna ligga utan glidmedel.

        Jaha tack för svar!
        Jag har som jag skrev högre upp satt in en hormonspiral för 2 veckor sen men dessa problemen hade jag redan innan spiralen så det kan inte vara den som är boven i dramat..

          Våt*** skulle det såklart stå. Ja men gick du inte på preventivmedel innan dess? Sen så har vissa torra slemhinnor utan att det beror på något särskilt. Men som sagt testa det och sen blir det inte bättre så skulle jag gå ill gyn och be dem titta på det:)

            Nej inte gått på preventivmedel på 1,5-2 år innan jag satte in spiralen. Använt kondom.
            Yes det ska jag, tack!

    Jag tror att jag behöver någon slags terapi. Jag är helt avstängd känslomässigt. Kan inte längre relatera till andras känslor, känner inte kärlek till någon och känner tom ibland hur jag fejkar reaktioner o gör så som jag vet är ”rätt”. Så här var jag inte förr. Mitt hjärta kunde spricka av kärlek, gråta till filmer o nyheter och vilja kräkas av tanken på att mina föräldrar en dag ska dö.
    Någon som känner igen sig? Har googlat som en galning efter svar! Mitt känsloliv är typ helt raderat. Blir aldrig ens arg eller upprörd. Känner mig som en robot ibland..

      Jag känner igen mig och har också funderat på att söka hjälp. Kände inte ens nåt när min syster sa att hon skulle ha barn. Eller när jag träffade barnet första gången. Jag visste ju vad jag förväntades känna så jag fejkade. Känns så dumt och jag skäms för att säga det (se där, känslan av skam har jag tydligen kvar). Jag går som på autopilot utan några känslor.

        ”Skönt” att höra att någon mer känner igen sig.
        Vet inte vart jag ska söka hjälp dock. Tror inte vc kan hjälpa detta. Kurator där är ju oftast inte utbildade inom såna saker tänker jag.
        Ska man söka privat?

      Depression!!!! Sök läkare så får dom kolla så att depressionen inte kommer av någonting fysiskt. Sen får du remiss till psykiatrin.

        Jag tror verkligen inte att jag är det dock.. Finns det andra tecken på det?

          Googla apati, väldigt vanligt vid depression. Tyvärr så märker man inte själv alltid när man är deprimerad, man behöver inte känna sig ledsen för att vara det..

      Fundera på om du stressar för mycket. Googla om reptilhjärna osv. Känslorna kan stängas av för att kroppen ska klara av stressen. Kram

    Min kille smaskar och äter med öppen mun-jag avskyr sånt!!! Har tagit upp detta x antal gånger under de tio år vi varit tillsammans men det är fortfarande samma visa. Han säger att han försöker men jag märker det då inte. Jag ryser i kroppen och kokar av ilska av folk som inte kan hålla käften stängd när man äter. Har någon nåt tips eller måste jag införskaffa öronproppar/byta man?

      Sluta ge honom mat så tystnar han så småningom 😉

      Haha oh my gosh, du är jag om några år! Dvs jag och min kille har inte varit tillsammans riktigt lika länge. Han smaskar i sömnen också. XD Men liksom när han äter märker han inte själv att han tuggar med öppen mun. Sen skäms han när jag påpekar det, och så håller vi på. Han verkar bli besviken på sig själv, men ändå så blir det samma visa om igen med öppet tuggande. Jag vill inte göra honom ledsen så jag funderar på att ge upp frågan. Dagens i-landsproblem liksom (försöker jag intala mig själv:)). Vi kan bilda klubb du och jag!

    Vet inte riktigt varför jag skriver dethär men behöver nog bara skriva av mig lite. I början av sommaren tog min bror livet av sig. Jag kämpar mig igenom varje dag som går, men är inte en sån känslosam person utåt sett, så min omgivning verkar tro att jag mår bra och att allt rullar på som vanligt. Mina vänner verkar rädda att prata om det, så struntar därför i att fråga hur jag mår osv. Det stora problemet för mig är dock hur man pratar så vardagligt om självmord. Hur folk i min omgivning säger saker som ”åh det var så pinsamt, jag ville bara ta livet av mig” eller ”fan vart är repet så man kan gå och hänga sig”. Just såna kommentarer får mig att frysa till och jag vet inte hur jag ska reagera. Oftast märker personen i fråga att de sagt något olämpligt, men istället för att be om ursäkt så låtsas de som ingenting. Jag vet helt enkelt inte hur jag ska hantera allt. Är det jag som blivit för känslig pga detta och egentligen ”ska” kunna skratta åt sådana kommentarer, eller är det fel sagt? Hur ska jag få mina vänner att fatta?

      Beklagar sorgen ❤️ Kan inte föreställa mig saknaden av ett syskon.
      Tycker inte att din känsla är fel gällande kompisarnas kommentarer. Försök om du kan att ta upp det med dem, att det känns som en otroligt onödig kommentar. Finns liksom andra uttryck att använda sig av om de behövs.

      Hej anonym7,

      Jag känner med dig förstås. ? Hur mycket som helst. De flesta som står utanför det som har hänt en person (i detta fall du) kommer ofta allt längre i från en då de inte har upplevt något ens i närheten så tufft och då blir det ännu mer ensamt för dig.

      Det många gör då är att försöka träffa andra som har upplevt någonting liknande, då ”de är de enda som kan förstå helt hur det känns”. Ofta kan det hjälpa, men ibland kan det även stälpa och båda eller den ena drar ner den andre ännu djupare i sorgen.

      Därför kan det vara bra att försöka fundera på vilka i ens närhet man kanske vill ha mer kontakt med nu i detta svåra och vilka man vill ha lite mindre eller ingenting alls att göra med under en period (eller för alltid).

      Dvs det kan vara bra (det är individuellt) att försöka vara mer med de som är mindre obetänksamma, ja med de som verkligen finns där för en även i tuffa stunder. Och att du inför dem förklarar hur det känns och vad du skulle behöva för att må bättre ihop med dem igen.

      Berätta för dem att du nu behöver några av dina vänner och att de är de du kommer att satsa på nu under en period. Fråga om de kan tänka sig att backa upp dig nu och säg att vi kan växeldra. Nu behöver jag dig/ er, men sedan kan jag backa upp dig/ er vartefter. Så här känns det, osv.

      Utifrån vad de svarar på dina frågor, så ser du om det känns rätt att lägga ner energi på just dem. Det kanske bara blir några få kvar som du föredrar att umgås med nu, men då kanske det får vara så under en period så att du inte dräneras på energi som det låter som att du gör idag.

      När du förklarar hur du mår, hur det känns och vad du behöver. Se till att inte skuldbelägga någon, utan försök att förklara sakligt att så här landar det hos mig. Kram till dig?från mig

        Tack snälla för ditt svar <3 Mitt problem är att INGEN av mina vänner har varit bra under denhär tiden. Jag har verkligen försökt "hjälpa dom" med hur dom ska hjälpa mig, förklarat att jag vill att de ska prata om honom osv, men ingenting har ändrats. Jag funderar på att börja gå i gruppterapi eller liknande, och få prata med andra som varit med om samma sak. Dock är jag sååå blyg och skulle nog inte kunna "släppa loss" mina känslor, men kanske värt ett försök..

      Anonym7, svar finns i modd titta här senare

    Jag är så trött på att ha ont. Det började med ryggen för cirka 15 år sen. Det kommer bara nya saker hela tiden, armar som ”laggar ur” ända ut till handen så jag får svårt att greppa saker. Det strålar ut i benen så jag knappt kan gå (om jag suttit/legat en stund). Högerhanden gör ont nu, sen cirka 1,5 månad, tummen, har svårt att greppa. Högerfoten är fucked up på ovansidan och det blir konstigt när jag går. Hur jag än står, ligger, sitter eller går gör det ont.

    Vet inte riktigt vart jag vill komma med det här inlägget, ville bara ordbajsa av mig lite.

      Antar att du har sökt hjälp för det?

        Jodå, till och från. Fick en tillfällig läkare vintras, hon var helt fantastisk och tog mig på allvar. Hon trodde jag kunde ha Bechterewes sjukdom. Hon skickade mig till röntgen plus att jag fick ta blod och urinprov. Röntgen visade två dåliga kotor, blodprovet var inte bra och jag googlade (vilket man inte ska göra), jag blev rädd och har inte vågat gå tillbaka för nya prov. Jag känner liksom att jag inte vill belasta vården när de ändå inte kommit fram till något på 15 år.

          Men om du går tillbaka kanske du kan få Bechterewes bekräftad? Och kanske någon form av hjälp? Går det att få den där tillfälliga läkaren som permanent kontakt? Jag är verkligen inte läkare själv, men Bechterew tänkte jag på direkt när jag läste din kommentar (innan jag läst underkommentaren där du skrev om det).

          Du ska inte känna dig som en belastning! Gå och få den vård du har rätt till. Jag håller tummarna att du kan få en diagnos, även om det gått 15 år, och att du kan få hjälp. Kram!

            Jag önskar att jag kunde få henne, har inte testat men som sagt, känner mig som en belastning för jag är ju inte ”sjuk på riktigt”. Men jag känner att det enda som kanske förändras om jag får det bekräftat/något annat bekräftat är att min lättnad kommer ligga i att jag ”inte bara gnäller”. Ville bara ordbajsa av mig. Men jag borde nog kanske våga ta kontakt igen. Kram tillbaka ❤️

              Du är visst ”sjuk på riktigt”. Vården är mycket seg ibland… 15 år är en lång tid, men att vården inte guidat dig rätt ännu gör inte dig mindre sjuk eller trovärdig. Känns som att du är nära en diagnos, ge inte upp! Det finns oftast mycket mer hjälp att få om man har en diagnos, än om man inte har det… Ofta blir man mer tagen på allvar då också (eller tja, i jämförelse med odiagnostiserade iallafall). Ge det ett försök, lova mig det!

              Om du tycker det känns jobbigt att be om den läkaren, säg typ såhär när du ringer: ”Jag vill gärna träffa XX eftersom hon är den som senast tagit hand om mitt ärende och därför är mest insatt i hur läget är för tillfället.” – Då har du en neutral anledning (om du tycker det är jobbigt att säga att du vill träffa henne för att hon är bra, eller så)!

              Du kan ju kanske också något (om du vill) om att du inte orkat följa upp de senaste provsvaren för att det känts tungt, och att det är därför du dröjt med att höra av dig.

              RING PÅ MÅNDAG, okej?! 🙂 Tänk såhär: vad skulle du säga till någon du känner, om den personen vore i exakt din sits? Att personen är värd att få vård, eller hur? Det är du också. Att vården idag är utformad så att man som sjuk måste vara rätt så frisk för att orka med sjukvården, är lite synd. Men ta tag i det och hör av dig till vårdstället igen, för din skull. Jag hejar på dig!

                Tack ❤️ Vill svara mycket mer men klockan är två, jag har druckit ett par öl och lyssnar på sorglig musik. Men tack ❤️

      Långvarig negativ stress kan påverka detta ännu mer negativt. Att se över sina levnadsvanor kan vara bra.

      Du kanske motionerar mindre just för att du har ont (att du drar dig för det då/ inte kan) trots att motion skulle kunna hjälpa dig mycket. (Något är bättre än inget, tänk så snällt mot dig själv. Den motion som blir av är den bästa motionen) Även massage och värme kan hjälpa en bit.

        Jag tränar på gym, borde gå ut och gå men det är svårt när man knappt orkar gå upp för trapporna efter en arbetsdag (står och går hela tiden på jobbet). Min vetekudde är grym, har även mindre besvär när jag är utomlands i värmen men det kan väl även bero på att jag inte gör samma saker som när jag är hemma i vardagen?

          Ja det kan det bero på. Det låter inte jättebra för dig att du står upp hela dagarna. Det jag tänker på direkt när du skriver så är att du borde testa yoga eller liknande. Kan det hjälpa en bit med att du tar och lägger dig på en matta på golvet och slappnar av en stund?

          En kvinna som mådde som du ungefär blev tipsad om att lägga sig ner i sängen eller soffan i minst tio minuter flera gånger om dagen.

            Du kanske kan be om att få använda vilorummet på jobbet en stund på fika- och lunchraster?

          Känner igen mig, haft lite som du och misstänkt både ms, fibromyalgi och början till Parkinsson, aldrig hört talas om Bechterews innan jag läste det här men kanske det jag har. Om du dricker grönt thé så sluta med det, och om du äter kokosolja så sluta med det, båda kan orsaka värk och ledvärk.

            Det skulle vara intressant att diskutera mer med dig om du är i samma sits som jag. Men min mail avslöjar hela mitt namn och det kanske inte är så bra? :/

    Någon som kan tolka blodprov? Har sökt för järnbrist mååånga gånger, ingen tog ferritinprov eller annat bara hb. Beställde via apoteket ett hemtest istället, visade för lågt ferritin. Åt järntabletter dagligen i 3 månader och nu tog jag prover hos läkaren. Det togs typ blodstatus, järn, sköldkörtel och annat. Allt visade inom det normala förutom p-järn som var lägre än vad det borde. Och B–leukocyter som visade lite högre. Sen fanns det vissa grejjer som var just på gränsen dvs transferrinmättnad och vad det nu var.

    Så kan min symptom ändå komma från järnbrist när p-järn är för lågt? Främst tröttheten…. Ångrar att jag ens läste min journal. 😀 Är inte rädd eller orolig, bara fundersam och arg för att jag får hjälp först nu!

      Törs inte svara mer än detta, då jag inte är insatt men jag vet att ibland kan ett värde som ligger ungefär vid gränsvärdet ändå märkas mer än vad det syns på provsvaren.

    Förlåt om min kommentar är löjlig.

    Men jag har aldrig haft någon nära vän. Har bara haft ytligare vänner och ingen jag har känt att jag kan lita på i vått och torrt. Har alltid kännt mig utbytbar för mina vänner.

    Jag flyttade till en helt ny stad för fem år sedan. Nu är jag 30+. För ett år sedan träffade jag en kvinna som jag klickade med på en gång. En sån där vän som är som en vän ska vara. Vi pratar verkligen om allt, skrattar ihop, gråter ihop och finns för varandra på riktigt. Så jävla fint att ha en sån vän i mitt liv. Känns som att vi har känt varandra sen alltid och jag känner att jag är viktig för henne.

    Ville bara ha sagt att jag är så lycklig att äntligen veta vad vänskap är.

    Ja… det var bara det.

      Vad glad jag blir för din skull ❤️ Jag har fortfarande inte hittat en sån vän, men då vet jag att det finns hopp för mig också!

      Grattis så jättemycket!

    Har varit igång med bebisverkstan sedan förra året, 15 försök (på naturlig väg) utan resultat. Varför blir jag inte gravid. Har varit gravid 4 gånger och då på 1:a och 2:a försöket. Jag är 33. Börjar tappa hoppet och känner mig deppig från och till. Mår verkligen piss. Behövde bara skriva av mig då ingen annan (förutom min man då) känner till detta.

    Såg precis sista avsnittet av Sharp Objects, gud vilken läskig och obehaglig serie. Och slutet! Gah.

      LÄS BOKEN! Ärligt, den är sååå bra och man anar inget förrän i slutet! Jag som brukar hata deckare blev helt såld på storyn där man tydligt känner av de kyliga och vridna relationerna karaktärer emellan.

    Någon som har erfarenhet av smärt och psykiatri centrum SPC i Malmö där Marco Nobis är läkare? Bra, dåligt? Värt pengarna, 1200kr per gång…

    Hur mår Sverige?

    Vem styr?
    Vem vann valet?
    Blir d omval?
    Vilka samarbetar med SD?

    Om vi skulle bli invaderade av nåt land nu who the fuck is callin the shots?

    O vem fan e den här talmannen som tydligen e the CLEAR WINNER of the election?
    Snubben ska ju nominera 1 statsminister…..

    Kan han nominerar nån från vilket parti som helst då eller?

    JAG FÖRSTÅR INGENTING

    Jag ska på date idag med en man jag spanade på hela sommaren! Supernervöst? Vi har pratat hela veckan och han verkar vara så som jag trodde, väldigt fin omtänksam, respektfull. Han pratar inte om sex som alla andra äckel jag har träffat. Utan behandlar mig som människa? Vi fick typ närkontakt en gång i somras, då vågade han inte titta på mig ifall det skulle vara obehagligt för mig när jag låg där i bikini. Mer jag som sexualiserade honom hela sommaren? Trodde först han bara va en sommar crush, den första mannen det pirrade till på riktigt av, på 8 år.
    Han har varit intresserad av mig i tre år men varit för blyg för att göra något. Så…. önska mig lycka till! Jag är också jätteblyg?‍♀️

      Lycka till och ha en härlig dag 🙂

        Tack!? Bästa dejten jag varit på! Mycket prat och skratt från hjärtat? En riktig gentleman va han. Mjuk och trevlig, riktigt rolig! Tog min cykel åt mig och följde mig hem? Lång skogspromenad va ett bra allternativ?

    Hej. Jag har ångest varje dag, varje minut, vad jag än gör. Orkar inte leva men vill inte heller dö. Hur hanterar ni ångest?

      Sök hjälp. Utred varifrån ångesten kommer, vad som ger upphov till den. Om lösningen är mer konkret och det finns ett område du behöver/vill jobba på/bearbeta så är nog samtalsterapi och KBT ett bra alternativ. Om det är mer diffust och svårt att säga vad som ger dig så mycket ångest så försök att med hjälp av en terapeut eller liknande reda ut det. Eventuellt kombinera med medicin.

      Jag vet inte hur din livssituation ser ut, men jag VET att du inte behöver må så dåligt. Det finns hjälp att få, ta den.

    Vad tycker ni om influencers som får gratis prylar i samarbeten, säljer dessa på bloppis och sedan behåller pengarna?

      Om det är ok med företagen som sponsrar influencers med kläder och annat att de senare omsätts i kontanter så är det inte mycket att säga om. Man kan inte kräva att influencers ska behålla allt de får för då får de hyra lagerlokaler till slut.
      Sen kan man naturligtvis tänka sig olika mer eller mindre snikna sätt att hantera pengarna som kommer in.
      De som behåller allt för egen del som en bloppis eller försäljning på Sellpy, Tradera etc inbringar kanske skulle ta sig en funderare om inte de snarare skulle låta pengarna gå till mer välgörande ändamål.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.