Det här inlägget i sig har inte med sociala medier att göra, men kan ses som en ”spin off” på det här inlägget om reaktionerna på sociala medier efter dokumentären ”Leaving Neverland”.
Röster som höjts efter ”Leaving Neverland” och även ”Surviving R Kelly” handlar mycket om bojkott. Bojkott av deras musik på alla fronter. Låtar ska ner från streamingtjänster och en radiostation i Norge gick till och med ut med att de inte skulle spela Michael Jacksons musik under en period – ett beslut de senare tog tillbaka.
Detta är reaktionerna efter att två musikstjärnor avslöjats som pedofiler/förövare.
Jag säger ingenting om det, jag känner precis samma sak men jag undrar över en grej.
Hur kommer det sig att reaktionerna blir så här när förövarna är musiker, men är helt annorlunda i filmvärlden.
Exempel ett – Roman Polanski:
Roman Polanski lever i exil i Europa sedan 1978 då han anklagades för sexuellt umgänge med minderårig och erkände sig skyldig. Han släpptes mot borgen i avvaktan på vidare rättsprocess, men flydde landet den 1 februari 1978 inför hotet om eventuellt fängelsestraff och bosatte sig permanent i Frankrike
Hans karriär har fortsatt blomstra och han vann bland annat en Oscar 2003 för bästa regi i filmen The Pianist
Exempel två – Woody Allen:
I januari 1992 säger sig Woody Allens dåvarande fru, Mia Farrow ha upptäckt fotografier av Allen och Farrows då 21-åriga adoptivdotter Soon-Yi Previn vilka tydde på ett kärleksförhållande mellan Allen och Previn.
Allen gifter sig med dottern 1997 och har även anklagats för att ha förgripit sig på sin styvdotter, Dylan.
Har detta påverkat hans karriär? Inte nämnvärt.
Woody Allen är den Sammanlagt har han fått 23 Oscarsnomineringar, 15 gånger som manusförfattare, sju som regissör och en gång som skådespelare, vilket gör honom till en av de personer som nominerats absolut flest gånger. Vinst har det blivit fyra gånger.
Varför behandlas dessa två män, där till och med Polanski ERKÄNT sitt brott, så annorlunda mot musiker som Michael Jackson och R Kelly?
Borde inte de stigmatiseras på samma sätt?
Hur kommer det sig att man kan skilja konsten från personen i filmbranschen men inte i musikbranschen?
Är det för att Polanski och Allen inte frontar sina filmer själva utan kan gömma sig bakom skådespelare och filmaffischer?
Varför är det så här?
Och bara för att sudda ut eventuella missförstånd.
Min åsikt är att Polanski och Allen ska behandlas på samma sätt som Jackson och Kelly.
Inte tvärt om.
