Jag är uppvuxen i skogen och fick respekten för rotvältor redan i bröstmjölken vilket gör att jag blir smått nervös, bara av att se den här bilden på Isabella.
Jag har lärt mig att rotvältor kan slå igen som en råttfälla, även om stammen är kvar, men hur det fungerar rent tekniskt vet jag inte eftersom hävstångseffekten i kombination med jordens dragningskraft borde hålla stammen nere och vältan öppen.
Men.. varför chansa?
Varför utmana ödet genom att sätta sig under en rotvälta och hoppas på det bästa?
Vill man riskera att bli undantaget som bekräftar regeln?
Så länge stammen ligger kvar på marken är rotvältan öppen, men sker det något som kan förändra vikten kan vältan hastigt slås igen.
Rotvältor är så klart en spännande miljö för den nyfikne, men inte helt ofarlig. Undvik att klättra eller leka på vältan. Var över huvud taget försiktig med träd som har fallit om de inte ligger platt på marken, är tipset från Skogsstyrelsen.
I april 2013 omkom en 50-årig man efter att blivit begravd av en rotvälta i en skog utanför Ronneby i Blekinge, enligt SvD.
Nä, jag kommer fortsätta undvika rotvältor på samma sätt som jag kommer fortsätta undvika djupt och mörkt vatten där det skulle kunna finnas hajar, oavsett hur osannolikt det än må vara.
Återigen – vill inte vara undantaget som bekräftar regeln., 🙂
Tack för tips!
Föregående inlägg 