”Hej kompis, vad tjock du har blivit…”

275 kommentarer

Finns väl en mer allvarlig aspekt av situationen. Vid 10 års ålder har dottern alltså redan lärt sig att tjock är något fult då mamman blev så ledsen.

Och att mamman grät hela vägen hem framför sin dotter för att ha blivit kallad tjock

Ja och är det någon som ska skämma ögonen ur sig är det mamman!

Är du seriös? 😛

Tror ju iofs att dottern även hör på tanten om hon sa det på ett positivt eller negativt sätt till mamman.

Men absolut är det en tråkig inställning att tjock=ful, för så är det ju verkligen inte!!

// en annan S

Aah okej, förstår hur du/ni tänker. Tycker det inte man ska skuldbelägga mamman för att hon blev ledsen.

dock* (inte det)

Det handlar inte om att skuldbelägga mamman utan mer en förståelse för hur det påverkar ett barn att se din mamma gråta.

Har läst igenom hela tråden. Är det verkligen ingen mer än jag som kan se en reaktion på sorg och besvikelse över att väninnan visade sig så jävla TASKIG?
Mammor och pappor får lov att visa sig ynkliga ibland, så länge det inte är det som dominerar i relationen till barnen. Kan t.o.m. vara en öppning för en djupare relation till sina föräldrar än den man får till morsor och farsor som alltid ska visa sig så starka och aldrig t.ex. exponerar barnen för viktiga samtal mellan vuxna eller lär barnen att vi människor har alla möjliga sidor. Och att saker sen blir bra igen.

Du missar poängen. Självklart ska föräldrar vara ärliga när det gäller sina känslor. Att se sin förälder gråta är skrämmande för ett barn kan till och med vara traumatiserande. Barn kan inte rationalisera som vuxna. Gråt kommer inte i nyanser för barn.

Men vänta lite. Vill någon vara tjock, om man får välja? Säg något positivt om att vara tjock.

Exakt! Dottern paverkas ju mycket mer negativt av det faktum att mamman tycker det ar sa hemskt att nagon uppfattade hennes som tjock an av sjalva kommentaren!

Varför i hela fridens namn måste en liten unge trösta sin mamma? Jag skulle ha svalt tårarna och gråtit ut hos någon vuxen utan att det stackars barnet måste se det. Snacka om att lägga vuxenproblem på axlarna på en liten unge. Den måste ha fått en redig dos ångest. Fet är det minsta av den kvinnans problem.

Så du kan inte visa för ditt barn att du blir ledsen? Jättekonstigt. Vad tror du det får för konsekvenser för ditt barn?

Lite rimlighet kanske, att gråta i bilen hela vägen hem för att någon ’vän’ kallat dig tjock är lite väl överdrivet kanske.

Ja märklig synvinkel på detta inlägg. Tioåringen har nu fått lära sig hemma att tjock är det värsta som finns…

Och att man ska ta till en BLOGG för att skriva ut det till allt och alla

Jag hoppas den här fnulan läser här och skäms ögonen ur sig.
Jävla idiot!

Haha ja, hon kunde inte ens skriva ut i Instagram-inlägget vad dottern (eller hon själv snarare) skrivit, utan det är IN och LÄS på bloggen så att hon kan få klick där. Det är ju inte som att den lilla texten inte hade fått plats i Instagram-inlägget.

Hon borde vara extra försiktig dessutom iom hennes äldsta dotter haft ätstörning.

Det förvånar mig inte det minsta.

Undrar varför…

Tjock är knappast det värsta som finns men fetma och övervikt är ett av de absolut allvarligaste hoten mot hälsa i Sverige och de flesta andra välfärdsländer, eftersom det är så vanligt och också ökar hela tiden. Fetma är vetenskapligt kopplat till en rad olika sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt olika former av cancer. Fetma är alltså inte bara en kosmetisk fråga, om det vore så spelade det ju ingen roll, andras utseende har ingen med att göra (så självklart bar sig kvinnan som kommenterade vikten helt felaktigt åt, för hon är såvitt jag förstod det inte läkare och om hon är det så befann hon sig ju inte i sin yrkesroll). Fetma kostar samhället enorma summor varje år och dödar i förtid. Jag blir lätt trött på den här ständiga diskussionen om ”fat shaming” för självklart ska man inte påtala fetma på ett sådant sätt att det blir elakt men samtidigt leder den till att även vårdpersonal anses ”elaka” eller dylikt när de påpekar att någon borde gå ned i vikt, ofta med många kilo. Inte minst gäller det mödravården, där många graviditeter i dag är onödigt komplicerade just på grund av övervikt, så att både mammans och barnets hälsa äventyras. Kort sagt måste vi bort från det här tabut och kunna säga öppet att fetma är farligt och att den som är överviktig bör banta. Det är inte svårare än så.

Men sen, snälla Camilla, jag vet inte om du lagt in mer reklam på den här sidan? Jag har aldrig en tänkt på reklamen tidigare men nu har jag ofta problem med att sidan hänger sig och inte svarar. Man får vänta och sedan svarar sidan igen, men jag undrar om det inte blivit lite för mycket reklam på sidan nu?

På vilket sätt löser vi problemet med fetma genom att tala om för bekanta att de har gått upp eller ner något kilo sedan sist vi sågs?

Förväntas ett ”oj va? Har jag? Åh gud, det visste jag inte. Tack för att du talade om det för mig!”?

Läste du överhuvudtaget kommentaren?

Ja, har du något svar på frågan?

”självklart ska man inte påtala fetma på ett sådant sätt att det blir elakt”
Står det mitt i första stycket. Den äldre kvinnan som inlägget handlar om var ett pucko, absolut. Det ligger nära till hands att tro att tanten mest ville vara elak.
Men det går inte att komma ifrån att i Sverige är över 50% av befolkningen överviktig och att övervikt är den vanligaste orsaken till sjukdom och att folk dör i förtid. Övervikt ökar risken för Diabetes typ-2, cancer och hjärtkärlsjukdomar. Vi kan inte ignorera frågan för att vi inte vill såra någon. Förutom att vård av sjukdomar som kunde undvikas tar resurser från resten av samhället handlar det om lidande för individen som lider av sjukdomar pga sin övervikt. När jag växte upp på 80-talet var övervikt inte ett problem i Sverige snarare gjorde sig Svensken lustig och fat shamade alla överviktiga amerikaner. Vi måste kunna prata om övervikt där det hör hemma dvs inom vården.

Ja låt VÅRDEN göra det då? Att påpeka det för vänner och bekanta – inte vården. Skriva här – inte vården. Överviktiga människor vet att de är det och att det kan innebära hälsorisker. Inget du säger kommer göra nån (positiv) skillnad!

ouch detta måste vara ett känsligt ämne för dig.

Ja, det är det och det är inget fel med det. Det är det för många. Många får utstå mycket skit för att folk ska lägga sig i andras vikt och kroppar och jag vill motverka det.

Jätte ledsen att det är jobbigt för dig. Jag menar det. Men det hjälper ingen att tysta ner att övervikt är ett folkhälsoproblem och som dessutom används som en klassfråga.

Många överviktiga har ätstöringar som matmissbruk och hetsätning. Om du är en nära vän vill du hjälpa henne eller honom på ett konstruktivt sätt. Vänner som säger att du är perfekt när du väger hundra kilo och låtsas som att din matproblematik inte finns älskar dig inte. För dem är det viktigare att framstå som en bra person än att vara en äkta vän.

Och vad har det du skriver för relevans till inlägget? Det att fetma är faaaarligt. Eller tror du att folk måste upplysas och att det är din uppgift att göra det?

Det verkar ju så eftersom fettaktivisterna alltid blir så sura när någon påpekar faran med övervikt.

Håller med om hälsoaspekten. Hälsa i alla storlekar finns inte. Är du svårt överviktig eller underviktig kommer det påverka din hälsa.
Självklar var sig ”kompisen” fruktansvärt illa åt. Men finns också gott om tjocka som shamear hälsosamma människor. Jag hade en vän med matmissbruk som sa åt mig att jag ”inte fick bli en träningsperson” när jag börjat träna och tänka mer på kosten. Samma vän respekterade inte min nya livsstil på flera sätt. Ett annat exempel är en kompis som hade en kollega som blev arg för att min vän slutade ha mjölk i sitt eget kaffe.

När jag var som mest vältränad fick jag ofta pikar från större vänner som helt klart kände sig obekväma runt min kropp. Antydningar om att jag saknade ett liv. Såg okvinnlig ut. ”Killar gillar att klämma på något”, men äter du ordentligt?, en gris kan springa mellan benen på dig. Men spring då!… ville man nästan svara.

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Tycker det är ett ganska märkligt beteende att gråta hela vägen hem för den kommentaren. Jag skulle då inte vilja visa min dotter att det är normalt att få ett stort sammanbrott för att någon anmärker på ens eventuella viktuppgång. Tycker man kan samtala med barn kring sunda kroppsideal och framförallt vad som är okej att säga till andra i möblerade rum (fniss) utan att få en så extrem reaktion.

Håller verkligen med. Visa dem ist att andras åsikter kvittar

Exakt.
Ligger ju väldigt mycket bakom en sån reaktion. Visar ju verkligen för dottern att tjock = något att bli ledsen över.

En debatt om att tjock inte är något dåligt men dåligt bli kallad tjock om man blivit tjock.

Håller med! Självklart ska man lära barn att man INTE ska påpeka saker om andras utseenden, vikt osv. men värderingen just kring magen -> lite större -> ”tjock” -> bryta ihop… känns inte jättesunt för en dotter i den åldern. Även om man såklart kan förstå mammans känslor borde de kanske inte framförts på det viset.

Men hon hade kanske en jättejobbig dag och nu blev det för mycket.

Då kanske man istället sen pratar med sitt barn när man har samlat ihop sig, och förklarar varför mamma var ledsen och om man är riktigt smart – fokuserar mer på att kommentarer om någons utseende aldrig är okej icke ombedda, och att det inte handlade specifikt om att vara ”tjock”. Istället för att be sin 10 åriga dotter skriva ett j*kla inlägg om det på bloggen för att verkligen förstärka hur hemskt det är att bli kallad tjock.

Men hon blev ju uppenbarligen ledsen, det är ju också viktigt att visa sina barn att små kommentarer som kanske låter harmlösa kan såra andra och att det är okej att bli ledsen.

Ja men det kan man väl lära sitt barn ändå?

Kanske, men barn lär sig ju av situationer de hamnar i. Någon sa något som personen själv kanske uppfattade som odramatiskt men som gjorde mamman väldigt ledsen. Istället för att låtsas som ingenting och visa att det är okej att säga sådana saker, visade mamman att hon blev väldigt ledsen och att man inte ska prata med andra på det sättet

Man behöver inte låtsas som ingenting och att det är okej att säga så. Man kan tala om för sitt barn att det den personen gjorde var fel för man kommenterar inte någons kropp då det kan såra den andra. Att man inte påpekar om någon är smal, tjock, lång, kort osv. Man kan prata om det på ett neutralt sätt.

Jag tror att det är väldigt väldigt viktigt hur vi pratar om vikt och speciellt med våra döttrar. Det finns såååå många tillfällen man kan ”visa att det är okej att bli ledsen”. Att göra det när någon säger att man har gått upp i vikt tycker inte jag är rätt tillfälle.

”Det min vän nyss sa sårar, man säger inte så till någon.” hade gjort jobbet. Varför bryta ihop som en 5åring?

Och bryta ihop så till den milda grad att dottern får trösta en.

Vadå 5 år? Barnet är ju 10 år står det.

Förlåt förlåt ”som en 5 åring” förlåt såg fel.

Det är inget fel i att berätta för sina barn oavsett ålder hur andras kommentarer får en att känna. Däremot kan det vara traumatiskt att se sin mamma gråta hela vägen hem från IKEA för ett barn. Föräldrarna är den trygga punkten som ska stå för just trygghet och beskydd, något som blir oklart för barnet när barnet ser sin stabila klippa gråta.
Det är lätt att vara efterklok men det bästa hade varit att direkt tala om för tanten framför dottern att när du säger att jag blivit tjock blir jag ledsen och när du nyper mig i magen känner jag mig både ledsen och arg. Att nypa någon i magen är att gå långt över gränsen och det har det alltid varit. Sedan att detta inte alltid respekteras och bortförklaras av den äldre generationen är en helt annan fråga.

Behöver ju inte vara vad som SAS i kommentaren i sig som var problemet, utan att människan uppenbarligen betedde sig som en idiot. Kanske hon haft problem med denna människa tidigare

Men för fan, hon kanske hade en riktig usel dag!!!

Ja, hon blev ledsen. Så klart måste hon få visa om hon blir ledsen. Hur funkar ni?

Jag är själv väldig överviktig och tycker sådana här situationer kan vara lite dubbla. Samhället ser ordet och utseendet ”tjock” som något så himla dåligt. Jag ÄR tjock och även om jag skulle vilja gå ner i vikt så är jag inte ful eller hemsk för att jag är tjock. Jag försöker att se på min kropp utan att döma den för min dotter skull, som för övrigt älskar min stora rumpa och mjuka mage. Jag vill inte att hon skall hata sig själv och sin kropp om hon går upp lite eller blir ”tjock”. Samtidigt vill jag ju att hon skall få en harmonisk inställning till mat och få behålla sin normvikt av flera anledningar. Verkligen dubbelt det där, komplex fråga och inga enkel svar. Karin Kajjan beskriver det bra när det gäller vikt och kropp.

Jag har exakt samma ångest med min dotter. Jag vill bara att hon ska äta när hon är hungrig, sluta när hon är mätt, välja sund alternativ och hålla en normal vikt. Ska jag stoppa henne när hon vill äta mycket? Ska jag truga om hon inte vill äta? Ska jag prata om mat som bra och dålig eller ska jag låta bli? Ska jag prata om vikt eller ska jag låta bli? Så himla svårt. Hon är fortfarande liten men redan nu kommer ju hennes vikt och matvanor påverka resten av livet.

Nu har jag visserligen inte barn, men jag hade inte pratat om mat som ”bra” och ”dålig” utan istället som ”näringsrik” och ”näringsfattig”.

Behöver det vara så komplicerat då? Är det inte rätt enkelt att hålla majoriteten av barnen i normalvikt (såvida de inte har fysiska orsaker eller extrem kräsenhet exempelvis)? Man får ju försöka få dem att äta någorlunda nyttigt. Inte introducera socker. Framförallt kanske inte själv äta massa onyttigt framför dem, för det är ju sen innan att barn gör som sina föräldrar. Sen att ha dem lekandes inne och ute, med kompisar och syskon och med föräldrar. När de är gamla nog går de på träning eller liknande. Ett normalt barnliv = ett normalviktigt barn? Har man inte massa sött hemma och låter ungen sitta framför teven och paddan hela tiden bör det inte bli ett problem.

OBS jag snackar generellt, om majoriteten. Så inget skrikande om sjuka barn, barn med psykiska problem etc TACK

Håller helt med dig.

Jag har själv en ätstörning, där jag under snart 20 års tid har varvat överätning och svält. Har hela tiden känt mig misslyckad, men har nu förstått att det faktiskt är en ätstörning och får nu hjälp. Det viktigaste budskapet till mig var – ät varierat, ät 6 gånger per dag, använd tallriksmodellen. På så sätt ska min kropp åter igen lära sig reagera på hunger/mättnadskänsla och äta därefter. Kroppen kommer då själv kunna reglera vikten så den ligger stadigt.

Ett av mina huvudproblem är att jag har utvecklat fobimat, sådant som man ”inte ska” äta – godis, kakor, kolhydrater etc. och varje gång jag ändå ätit det triggar det ångest och jag äter mer för jag känner mig misslyckad. När jag inte äter det känner jag mig lyckad, vilket triggar självsvält. Tillsammans bildade det en loop av osunt ätande.

Långt svar – tror inte man ska överföra matnojor, nyttigt och onyttigt. Man ska nog fokusera på att äta varierat, fylla på kontinuerligt, hitta rörelse som är kul, och sedan ska kroppen sköta det själv.

Varför ska en tioåring dras in på mammans blogg? Den vuxna borde hanterat detta på ett så moget sätt som möjligt och låtit bli dra in barnet i tårarna

Verkligen

Jubelidiot snarare.

Jag har vänner och bekanta där vi def säger till varann om man ser någon gått upp eller ner en del. Vi är å andra sidan ärliga och raka så inget konstigt med det. Skulle fick inte säga det tex till dotterns lärare eller tjejen i kassan eller liknande.

Men VARFÖR säger ni nåt sånt? Som komplimanger? Är det finast att ha gått upp eller ner i vikt i din ”krets” då? Jag tänker att vi borde ha kommit så långt att vi inser att det inte är hälsosamt att kommentera någons utseende annat än att säga att någon annan är fin/vacker/snygg. Du kan säkert koppla ihop vad konsekvenserna kan bli av att kommentera andras utseende. Jag kan även garantera dig att mer än hälften av dom du kommenterar utseendet på inte vill höra.

Du förstår uppenbarligen inte anonyms relationer i sitt kompisgäng, och det behöver du heller inte göra. Vilka konsekvenser deras kommenterande får vet du inte heller någonting om. Undrar också hur du kan garantera vilka reaktioner främmande människor kommer att ha, människor som du aldrig antagligen träffat.
Däremot undrar jag vilken rätt du tycker dig ha att berätta för anonym vilka kommentarer de FÅR ge om varandra? Tillhör du den nya grenen inom polisväsendet, åsiktspolisen?

Nej jag förstår verkligen inte deras kompisgäng, det är sant. Jag vet visst vilka konsekvenser deras kommenterande om utseende kan få. Det förstår väl du också? Även om det är ”vad fin du är, det syns att du har gått ner i vikt”. Om vi ska vara såna så är det faktist du som åsiktspolisar mig nu såatteh. Jag har samma rätt att berätta för anonym vad jag tycker som du har att berätta åt mig vad du tycker. Det är det som är charmen med såna här trådar. Men det var uppenbarligen en öm tå så jag hoppas att du också tänker till några varv innan du bestämmer dig för att kommentera andras utseende nästa gång ?

Sanny bra att vi är överens om att du inte förstår deras kompisgäng. Ber om ursäkt för att jag var otydlig. Menade givetvis att du inte förstår vilka konsekvenser deras kommentarer får i deras kompisgäng. Sådana kommentarer i ditt kompisgäng kan du antagligen förutse vilken reaktion de kommer att få. Du svarade aldrig på frågan hur du kan garantera hur människor du inte känner kommer att reagera?
Förklara gärna hur jag ”åsiktpolisar dig såattech”? Om det blir jobbigt för dig att jag ifrågasätter dig och du inte vet hur du ska svara på mina frågor, säg då det istället.
Den enda som talar om för andra vad de får tycka är du.
”Jag tänker att vi borde ha kommit så långt att vi inser att det inte är hälsosamt att kommentera någons utseende annat än att säga att någon annan är fin/vacker/snygg.”

Jag lämnar det så! Så får det sjunka in.

Aha, du är sån.

Fast fetma och övervikt har också konsekvenser som inte bara är psykiska. Det är väl toppen att man hjälper varann att hålla sig hälsosamma tänker jag. Det går inte att ha en hälsosam kropp utan en hälsosam livsstil. Tyvärr!

Sanny verkar vara del av Critical Social Justice rörelsen där allt handlar om att slåss mot strukturer som patriarkatet, imperialism och kolonialism, cisnormer och även fettfobi eller fat phobia. Rörelsen står även för woke och cancel culture. Så all form av dialog är meningslös.
Logiken om fettfobi är enkel, det är en konstruktion som vita män använder för att trycka ner andra med. Och även fina vita män gör detta i det omedvetna för dom har fostrats till detta av samhället.
Sen att människor faktiskt dör av fetma är mindre viktigt.

Men gud.. ”hjälpa varandra att hålla sig hälsosamma”. Hetsa till vikt- och utseendesfixering genom att påpeka varandras kroppar hela tiden. Sunt.

att det är inte hälsosamt att kommentera någons utseende annat än att säga att någon är fin/vacker/snygg. Men då kommenterar du ju! Och gör en bedömning?

Tänker ni att personen inte vet om en eventuell viktuppgång/nedgång? Eller va?

Men alltså va?
En viktnedgång/uppgång kan ju vara ett symptom på något annat underliggande som man kanske kan hjälpa sin vän med? Har själv vart deprimerad och pendlade dö en hel del i vikt. Är väl snarare fint att folk vågar fråga och säga nåt, för annars syns oftast inte psykisk ohälsa…

Ja men varför inte fråga hur personen mår i stället för att kommentera vikten då?

Exakt. Gamla bekanta till mig klappade mig på magen vid ett tillfälle och sa ”vad roligt”. Men jag var inte gravid. Hade börjat medicinera mot djup depression som nästan kostade mig alla mina närmaste relationer. Vem tror att jag blev glad av det, eller att jag hade tagit det som en komplimang att få höra rakt ut, att jag blivit tjock. Bättre då att fråga hur någon mår och har det.

VARFÖR är det så intressant /viktigt att påpeka personers yttre överhuvudtaget? Kan mänskligheten lära sig prata om mer intressanta saker? Det ger INGENTIG att säga till en person att den blivit tjock. Den vet det redan. NEXT!

Vad är poängen med att kommentera andras vikt? Vad har det med ”ärlighet ” och ”att vara rak” att göra? Inte går jag runt och kommenterar mina kompisar eller familjemedlemmars hy eller klädval och jag förväntar mig att andra i min omgivning inte kommenterar mitt utseende heller.

Vad fint. Gör ni det undermedvetet för att sänka den andra eller för att ni inte tror att vännen som gått upp i vikt inte är medveten om det? Ni vill liksom uppmärksamma varandra? Som för att snällt poängtera om dina vänner råkat missat det?

Gud vad snällt, hade verkligen önskat vara din vän! Tänk om fler kunde vara så fint ärliga mot varandra. 🙂 Känns inte alls idiotförklarande att poängtera självklarheter eller sårbarheter hos andra.

Folk som måste tala om för andra hur ärliga och raka de är….

Ja än sen då? Den viktigare frågan är om det är ett problem för dig?

Ja? Det är inte nice alls att ha en sån person omkring sig, och det blir ju ett problem för en själv då.

Håller med har man såna personer nära får man bestämma sig om man kan undvika dom eller om man måste konfrontera dom. Var på en utbildning i kundvård för några år sedan när jag jobbade med reklamationer och klagomål. Vi fick en del samtal där folk var direkt otrevliga. Ett av tipsen när inget annat funkar var att fråga, om vi bortser från vad du tycker om mig personligen, hur kan jag hjälpa dig. Det funkade faktiskt, en del lugnade ner sig och bad om ursäkt andra la på på luren och ringde tillbaka. Efter det blev jag mycket tuffare och sa till min familj som ville vara ärliga att jag blev ledsen när de gav mig tipps om saker de tyckte jag skulle ändra på i mitt utseende, hur jag skrattar, klär mig, vikt och så. Jag sa att jag inte var intresserad och att det handlade mer om hur dom ville att jag skulle vara.

Tja.. ganska lätt att undvika dessa personer eftersom de mer än gärna talar om hur charmigt raka och ärliga de är… Så nej, det är inte direkt ett problem för mig.

Kan vara svårt att undvika om det är en familjemedlem, kollega eller nån annan som man är tvungen att umgås med ibland. Då blir det ett problem.

”Jag har inget filter hihi”

”Jag har inget filter”
Är bara en ursäkt för att kunna bete filt mot sina medmänniskor.
Har folk på jobbet som säger ”jag är bara rakt det jag säger”. Varför känner sig andra sårade då? En djävla skillnad på att vara rak o att vara elak.

Ja det är trist med människor som bortförklarar och ursäktar sitt eget pissiga beteende med att jag är ju bara rak och ärlig. Har vid några tillfällen sagt ifrån när jag själv råkat ut för det och kontrakt med, nej du är inte ärlig du vill bara vara taskigt. Det blir alltid väldigt jobbigt för den raka och ärliga när man gör så för dom som är så raka och ärliga är ofta fega.

Den har min mamma kört hela livet… Berättade för en person hur ful hans flickvän var, förlorade så klart den vännen… Kommenterat min vikt hela livet. Och alltid ”jamen och? Jag säger bara sanningen. Ska jag ljuga!?”. Herre… Vi ses bara ca 5 ggr/år pga avstånd och förra julen hade jag lyckats gå ner 6 kg på 8 veckor (på hälsosamt sätt) och mamma sa ändå direkt ”Du har gått upp några kilo va? Det syns.”. Så vadå sanningen? Det är ju enbart hennes subjektiva syn på saker och ting…

”Sanningen” är bara ett annat sätt för att få vara elak och otrevlig för såna människor. Lider med dig, har också vuxit upp med en sån.

Samma här. Av den anledningen orkar jag inte träffa mina föräldrar längre.

Till Koala…din mamma borde löra sig att har man inget snällt att säga så håll tyst! Det lär sig de flesta i förskolan. Själv har jag alltid sagt att man kommenterar inte någons kropp om det inte är positivt. Och det gäller inte bara vikt utan långa/korta, tjocka/smala, stor näsa, stora fötter eller vad det nu kan vara. Är det inte snällt så tänkt det men håll tyst.

En del lär sig tyvärr aldrig.

Ja, håller helt med dig! Man är inte mer än människa, ibland tänker man ”Shit vad fula fötter” eller liknande, men man behöver inte kasta ur sig saker högt. Det är så onödigt.

Stryk dom där 5ggr/år tycker jag. En så människa behöver man inte i sitt liv. Inte ens en mamma, eller kanske speciellt inte ens mamma.

Folk som är raka är elaka!

Och de har absolut noll känsla för sociala regler och hur deras raka och ärliga kommentarer tas emot.

Det är ingen objektiv sanning. Jag tycker att folk som ljuger för mig är elakare!

Men det är väl ändå skillnad på att inte säga allt man tänker och att ljuga?
Att inte berätta för folk helt oombett att de har gått upp i vikt eller har en ful tröja är ju inte samma sak som att ljuga.

Det tycker jag inte, är inte så rädd för kritik utifrån då jag känner mig säker på mig själv inifrån. Önskar alla detta!

Varför måste man påtala sånt? Jösses. Tur jag inte är i ditt gäng. Har själv haft anorexia och sådana kommentarer skulle vara väldigt känsligt.

Märkligt beteende av personen. Undrar om det är ett mer normaliserat beteende hos äldre generationer. När jag var liten kunde mormor nypa mig i magen och kalla mig tjockis, det var märkligt att få ihop att något som skulle framstå som elakt att göra på skolgården bara passerade när mormor gjorde det. Hoppas dock för dotterns skull att de pratar om att det är själva grejen att ta i någon och kommentera dess utseende som är fel, och att det inte är just ordet tjock som blir hela problemet. Det har iallafall framstått i min uppväxt som att tjock=dåligt. Jag vet att det är en otroligt het potatis, men ordet tjock måste kunna få beskriva en form utan att tillskriva det ytterligare värdering av personen. Att vissa är tjocka, vissa är smala, vissa är korta och vissa är långa, men att det i sig inte säger någonting om vem personen är, dess egenskaper, personlighet osv.

Det där har ingen tioåring skrivit.

Åh gud nej ? så tydligt att det är en mamma som försöker låta som ett barn

Håller helt med! Jag är tjock och det betyder enbart att min kropp är formad på ett visst sätt. Det säger ingenting om min hälsa, intelligens, attraktivitet o.s.v. Så onödigt vi ska värdera vissa ord på det viset.

Känner så väl igen det där (född -88), var och är ett evigt kommenterande om deras egen och andras vikt.

Det beror ju på hur tjock en är. Är det en väldigt tjock person så säger det ju ganska mycket om dennes hälsa. Fetma/obesitas är klassat som en sjukdom hos WHO for a reason, folk dör!

Men feta människor VET att de är feta, det behöver ingen annan tala om.

Min bästa kompis som är dietist har något annat att säga. Varför är då 50%+ av Sveriges vuxna befolkning överviktiga (källa:SCB)? Det är ju inte 50% anorektiker så alltså är övervikten ett mer utbredd problem. Därför så måste vi våga prata om det! Skulle hjälpa min vän som var i alkoholmissbruk, så då kan jag ju självklart också ifrågasätta matmissbruk som ju ofta är grunden till kraftig övervikt. Lite plufsig är inte skadligt men jag pratar liksom hälsa här, inte utseende.

Vet inte dessa 50% om att de är överviktiga tror du?

Jag känner också utifrån mina upplevelser att det är mer normalt i den äldre generationen. Min farmor är jättenoga med vikten och äter små portioner och talar öppet om sin vikt. Har även inom jobbet (ssk inom äldreomsorgen) uppmärksammat att äldre kvinnor är väldigt fixerade vid sin vikt och pratar öppet om hur dåligt och fult det är att vara en större storlek. I mina föräldrars generation pratas det mycket om olika typer av bantning. I min egen umgängeskrets (är född -95) pratar vi typ inget om vikt. Vi pratar mer om frisyrer och naglar när det kommer till utseende. Har många middagar tillsammans både hemma och på restaurang med mina kompisar, ingen nämner vikt eller storlek. Om jag haft lika många middagar med farmor eller min moster hade de snackat vikt/bantning säkert varannan/var tredje midddag

Eller hur!
Jag upplever precis samma sak. Min farmor var pytteliten men vägde sig varje dag och åt på små tallrikar för att inte bli tjock (gå upp 1 kilo). Hon kunde ge mig en tröja och säga ”varsågod, den är nog för liten för dig”.
Min mamma lika så, supersmal men pratar alltid om hur tjock hon är. Hon skulle dock aldrig kommentera min eller någon annans vikt.
I min bekantskapskrets (född -92) pratar vi aldrig om sånt. Man är fin som man är. Naglar, fransar och hår är snarare mer på tapeten.

Är också född -92 och av mina väninnor är det endast en som brukar prata om sin egen vikt och påpeka om hon tycker någon är fet (inte direkt till personen alltså). Vet aldrig hur jag ska hantera såna diskussioner annat än att försöka gå in på annat. Tycker det är så skönt att det aldrig ens kommer på tal med mina andra vänner.

Att du svarar på din egen kommentar haha. Ja vi har fattat naglar och fransar pratar ni båda om ?

Men om man då inte har fina naglar, fransar och hår?

Tror det kan vara gänget med löshår, lösnaglar och lösfransar….

Helt sjukt att de fortsätter att tjata om sin vikt långt upp i åldrarna. För gamlingar kan det ju dessutom vara svårt att få i sig nödvändig näring, bättre på att fokusera på att äta gott och hälsosamt och hålla sig frisk och rörlig.

Agreed. Mamma (70 år) och hennes kompisar kommenterar alltid. Om hon berättar att hon sprungit ihop med en gammal kontakt till mig är det första hon kommenterar dennes vikt. Som att det är index för personens utveckling, mående och status generellt. Så tröttsamt.

Åh! Så sant, det hör verkligen den äldre generationen till. Min farmor kommenterade mitt utseende från tidiga tonår tills idag när jag är 25. Kommentarerna haglar inte lika ofta som förr, och de är oftast snällare och vänliga nu då jag röt ifrån för några år sedan. Men det kunde vara allt från ”oj vad blek du är, du vet att det inte är bra att sitta inne hela dagarna va?” (jag är väldigt ljus i huden, och på den tiden var jag inte intresserad av BUS). ”Du har blivit en riktig rulta du” (när jag var i ett destruktivt förhållande, hade gått upp 20 kilo och maten var det som tog bort smärtan i mig). ”Som du ser ut i ansiktet, är du allergisk?” (när jag hade hormonella problem pga p-piller min hud gick bananas av).

Idag är jag normalviktig, något brunare och fri från hudproblem. Men hennes kommentarer har satt spår i mig och jag är aldrig bekväm i hennes sällskap, för jag vet inte om hon kommer haspla ur sig något mindre genomtänkt och elakt. Sådär har det aldrig varit bland vännerna, vi diskuterar aldrig vikt. Och alla i kompisgänget ser olika ut, vissa är smala och andra är tjocka men det finns inget behov av att kommentera det. Det är bara en självklarhet att alla ser ut som de gör.

Jag har både varit bra tjock och normalviktig blandar i hela mitt liv. Just nu är jag jättetjock, inget att hymla med. När det kommer på tal så är det bara att erkänna att jag faktiskt knappt ätit något annat än kexchoklad sedan i april. Jag är lat och jag är tjock, inget att lipa över. Den dag jag mår dåligt över det får jag stänga till kakhålet för all choklad några månader.

Vad är poängen med din kommentar? Att alla som är tjocka är lata och bara äter kexchoklad och därför bör stå ut med att andra kommenterar deras kroppar? Att de bara behöver stänga ”kakhålet” och gå ner i vikt om de blir sårade?

Oj tolkade du kommentaren så, det gjorde inte jag. Tänkte att det var en reflektion över hur man också kan tänka.

Men du vet väl om att du är tjock utan att någon behöver tala om det för dig?

Har du levt på kexchoklad i flera månader?! Varför? Det låter otroligt destruktivt oavsett vad du väger.

Jag har bara varit lat och haft ett orealistiskt sug efter just kexchoklad. Fördelen med att vara singel, jag äter vad jag vill utan att behöva ta hänsyn till övrig ev familj.

Låter verkligen som du behöver hjälp. Verkar ju vara något bakomliggande. Det är farligt att vara överviktig, bryr du dig inte ens om det?

Först pratar vi om att det är fel att kommentera andras kroppar. Och sen kommenterar vi andras kroppar.

Det var väl mer en respons på kommentaren att hon ätit bara kexchoklad sista halvåret och att det är farligt. Ingen näring. Kroppen och knoppen mår inte bra då.

Jag tror inte att du talar sanning. Ditt inlägg ser mer ut som hur en elak person beskriver en tjock person, inte hur en tjock beskriver sig själv. I vilket fall sprider du bara onödigt skitsnack oavsett om du är tjock eller inte. Försök prata om något annat är utseende för guds skull! Finns så otroligt mycket annat att prata om än folks vikt och utseende. Själv har jag blivit utsatt för bittra kommentarer pga att jag varit smal, illa det med. Tycker att folk som fokuserar på yta är imbeciller.

Jag hade stolt klappat mig på magen och sagt ”Tack, jag har byggt den med chips!”

Inte för att jag tycker kommentaren är ok. Men för att visa att jag BRYR MIG INTE! Och för att visa MIN dotter att det är helt ok att inte vara supersmal, det är OK att ha en normal kropp.

Exakt, detta är ju den rimliga reaktionen! Nu visar hon för sin dotter att tjock = slutet. Man får räkna med idioter (att folk ens blir förvånade?) och lära sig att det är ens eget omdöme inte alla andras som spelar roll.

Ot kan du inte ta upp kenzas klagomål om att det är dyrt att hitta en ny bostad som är en 4a eller 5a i vasastan, förväntar hon sig att någon ska tycka synd och erbjuda henne en bostad till ett bra pris ? Sen fattar jag inte hur hon inte kan ha råd om Nicole falciani har råd att bo i en 130kvm i stan? Eller eric saade som köpte en för 10 Mille själv?

Det är sedan många år brist på större lägenheter i Vasastan. Barnfamiljer som inte vill flytta till villa utanför innerstan budar snabbt upp de få bra objekt som kommer ut på marknaden.
4/5 rum innebär i det äldre beståndet lägenheter på 120-150 kvm och då hamnar priset på 12-15 mkr eller mer.
Det kan ta lång tid att hitta ett objekt som man verkligen vill ha för det finns ofta något som man inte gillar med lägenheten, föreningen, fastigheten eller området.

De större lägenheterna på kanske 5-6 rum i Vasastan är ju minst 200 kvm. Bara att öppna stora plånboken 😉

Mm stackars människor ??

Om man inte skaffar massa ungar kan man bo kvar istället.

Känner samma. Blev jävligt förbannad över hennes gnällande. Somliga av oss har inte råd att köpa en etta liksom.

Oj. Låter inte hälsosamt att bli ”jävligt förbannad”. Är det alltid bara den som har det värst som har rätt att gnälla enl dig? Har somliga verkligen rätt att gnälla om att inte ha råd att köpa en etta enl din logik?

Nej men människor som har det så jävla gott ställt ska inte gnälla över en sådan sak som att de inte får tag på en större lägenhet. Finns människor som inte har någonstans att bo. Och förlåt mig men jag är ganska så trött på dessa stackars rika flickor som bara måste hitta någonting att gnälla över trots att de inte behöver.

Ok. Så var går gränsen? Är det vid nån viss summa på banken som man inte längre får yttra klagomål? Eller handlar det om en viss månadsinkomst?

Men ge dig om du inte fattar poängen. Seriöst.

Det är klart jag fattar poängen. Tycker dock att du/ni har fel. Det är inte helt ovanligt att diskussioner går till på det viset, med två sidor som tycker olika saker. Verkar dock som att denna fråga är otroligt brännande för er, för mig är den mest en underhållande diskussion där vi tycker olika.

Till dig 13:34. Håll käften.

Tack ❤

Hahaha. Desamma J❤️

Det handlar väl om sammanhanget. De allra flesta som följer henne har nog betydligt lägre budget och kanske inte ens kan få tag i bostad alls. Jag kan prata med mina vänner om hur litet mitt boende är men skulle ju inte klaga inför människor som bor i ett flyktingläger. Man får väl vara lite smidig liksom.

Gud så känsligt. Även ganska magstarkt att likställa nån som inte har råd att köpa en ett/har lägre bostadsbudget än en framgångsrik influencer med någon som bor i ett flyktingläger.

That escalated quickly…

Följer man inte dessa influencers för att följa någon som har ett helt annat liv än en själv? Vill jag följa ensamstående tvåbarnsmorsor i hyreslägenhet i en förort så kan jag ju följa mina vänner bara.

Men herregud det finns ju alltid någon som har det värre. Klart det kan vara frustrerande om man letar lägenhet och tittar på dom med utgångspris i ens prisklass och att sedan se alla lägenheter gå upp med flera miljoner under budgivningen. Jag har själv inte råd med ens en etta i en mellanstor svensk stad men förstår ändå Kenza. Helt orimligt att man inte ska få klaga bara för att ens situation är bättre än många andras, alla har olika utgångslägen.

Va??! Vet du inte att ingen har lidit som Kenza har lidit?

Nicole Falciani kan väl knappast på egen hand ha köpt en lägenhet för 13 miljoner?
Om hon inte har pumpat in 10 miljoner cash så är det svårt att förstå hur hon finansierat det hela.
En ensam person får sällan bolån på mer än tre miljoner.

Nicole har nog gjort en Molly när hon köpte.
Köper 10% av lägenheten och säger sig ha köpt den tillsammans 🙂

Men hon måste ju isåfall köpt ut Erik eftersom hon bor kvar. Så på något sätt har hon lyckats skramla fram de pengarna.

För de flesta tar det många år att få ihop tio miljoner.
Men det verkar gå snabbt för ungdomar 🙂

Vem står för övriga 90 procent?

JA DET VILL JAG LÄSA OM!!
Kenza tillhör väl de influencers som bor rätt ”vanligt”, alltså inte så stort å inte så pampigt i förhållande till hennes ”framgång” och de pengar hon borde ha dragit in genom åren… Var har de tagit vägen ist??

Hon har ganska mycket pengar kvar i sitt aktiebolag. Senast ca 15 miljoner.
Men dessa pengar kommer Kenza inte åt på annat sätt att genom utdelning eller likvidation av bolaget.
Då måste hon skatta också.

Jag ogillar Kenza starkt av många anledningar, men uppfattade ändå inte riktigt det inlägg som åsyftas som klagomål/gnäll. Det ÄR otroligt dyrt med bostader i den storleken inom det område de bor i och vill fortsätta bo i, som någon annan nämnde, troligtvis behöver de buda 12-15 mkr för att vinna budgivningen. Jag upplevde det mer som att hon förklarade anledningen till att de inte flyttat typ igår redan, de väntar på rätt objekt helt enkelt (som många andra som letar bostad). Och ja, det finns folk som har det värre.

Hårt liv.

Nej, inte särskilt. Men allt är relativt.

Missunnsamhet är inte klädsamt.

Vad är det för fel på den mamman som ställer till en sådan scen??

Yasmine Winberg ska vara med i Nordegren & Epstein i P1 kl 15:04 idag.
En influencer skulle också vara med tyckte jag mig förstå. Missade vilken.
Yasmine är en av författarna till boken ”Badfluence?”

Clara Lidström, ”Underbara Clara”

Sånna här saker är givetvis inte okej men just denna berättelse går till listan över saker som aldrig hänt.

Såklart en jäkla klumpig sak att påpeka men det verkliga problemet ligger väl i mammans reaktion? Genom att gråta och bli ledsen så förstärks ju det negativa i ordet tjock. Dottern lär ju sig att det är dåligt om man råkar ha gått upp i vikt och något man bör skämmas för. Om mamman bara struntat i den fåniga kommentaren så hade det sänt ut väldigt mycket bättre signaler till dottern kan jag tycka.

Det är nog så man tänker att man ska agera men om man blir väldigt ledsen så kanske det är svårt att finna sig i situationen. Har hon dessutom blivit mobbad så är hon mer sårbar.

Och sen kan man ju också undra om det är vettigt att ignorera och inte visa att det är fel att kommentera någon annans utseende så?

Jag fick en gång höra:’kolla vad tjock hon är’ av ett barn när jag gick hand i hand med min dotter. Tyckte själv att jag var fiffig när jag utbrast ’ja visst är jag fin?’ I efterhand kom jag på att min dotter då kanske börjar sträva efter att bli tjock vilket kan bli en hälsofara för henne?! Så nästa fråga lyder: GÖR MAN NÅGONSIN 100% RÄTT SOM FÖRÄLDER? ????

Fast om man blir SÅ ledsen över en sådan kommentar kanske det är dags att ta tag i sina problem. Jag menar inte att det är fel att bli ledsen och/eller ta åt sig, men att sitta och gråta sådär framför sin dotter över en liten kommentar? Gråt ut i duschen istället.

Som sagt: gör man någonsin rätt som förälder? Dessa pekpinnar ??

Exakt ? lätt att säga hur mamman borde reagera, men om ”kompisen” inte sagt något, hade det inte funnits något att reagera på.

Ingen strävar efter att bli tjock.

Fast nu kan man påverka det

Om man mår så jävla dåligt över det att man behöver skriva inlägg om det och grina i en timme framför sitt barn. Alltså, har hon ingen spegel eller?

Jag tror inte för ett ögonblick att hennes 10-åring skrivit det där.

Är för övrigt gravt allergisk mot föräldrar som påstår att deras barn sagt kloka saker i bloggar, på Twitter m.m. när det är så uppenbart att det är föräldern själv som skrivit texten.

Förlåt men det där är verkligen inte skrivet av en 10 åring. Väldigt manipulativt av denna Malin att blanda in sin dotter i det här.

Ordet tjock har aldrig haft en positivt innebörd. Det här med att ständigt kommentera andras kroppar är i övrigt bara vansinne. Jag förstår verkligen reaktionen och jag tror att meningen med att lyfta fram det ut barnets perspektiv ger ämnet mer tyngd.

Ja klart det ger mer tyngd om hon låtsas att hennes barn har skrivit det, det är manipulativt som fan.

Men hur vet du att det inte är 10-åringen som skrivit det?

För att 10-åringar skriver inte sådär. Och även om hon skulle gjort det så är det ju mamman som sagt åt henne att göra det, för att det ger mer tyngd som du själv säger. Allt för extra klick och sympatier.

För längesen hade det visst en positiv innebörd.

Jaja, men då måste vi ju backa ända till 1700-talet. Eller nåt sånt.

Har träffat många av den äldre generationen som inte ser det som något ”fult” att vara tjock. Inte så konstigt heller kanske, med tanke på vad många i den äldre generationen varit med om. Tänker man tillbaka på hur det var att växa upp under 30 eller 40-talet så fanns det nog viktigare saker att tänka på än ens utseende. Jag minns hur min farmor (född 1920) brukade berätta hur hon och hennes 7 syskon levde under tiden de växte upp. Det var hårt och slitsamt. Det var inga lata dagar med att vara ledig på helger utan som 12-åring jobbade hon, passade sina småsyskon och gick i skolan. Jag minns hennes berättelser om hur Sverige påverkades av andra världskriget och mycket annat som vi, den yngre generationen aldrig behövt vara rädda för.
Många av oss har aldrig upplevt krig, svält, fattigdom eller sjukdomar som spanska sjukan, polio etc.

Jag tror många helt enkelt är alldeles för lättkränkta idag och det kommer nog från folks alldeles på tok för enkla liv. Helt enkelt avsaknad av riktiga problem.

Ja, jag tror inte att det är att vi är lättkränkta, utan helt enkelt att vi har olika syn på vad som är vackert och vad som är fult. Mina förföräldrar benämner ofta vikt som något ganska neutralt, likt ögonfärg. Det är likt att det är en komplimang att säga att någon hat blivit solbrun efter en semester i Sverige, samtidigt är det något negativt i många andra delar av världen.

Min pappa satt som politisk fånge i fängelse under några år på 80-talet (i ett annat land alltså). När han kom ut vägde han 45 kg (och är över 180 cm lång). Han svor på att aldrig mer gå hungrig och säger att folk är galna som svälter sig själva via lågkalori-shakes o.s.v.

Folk är för veka och löjliga. Alla tonåringar lider plötsligt av könsdysfori och social fobi så de klarar inte av att gå i skolan. Vad ska de ens göra av sitt liv?! Om de inte kan klara av att gå ut högstadiet hur ska de någonsin få ett jobb, egen lägenhet, egna relationer? Jag fasar för hur många förtidspensionerade tokar Sverige kommer ha om 10 år.

+1000000000

Egen lägenhet får man knappt ändå.

Jo. Om man inte har kraven ”ska ligga innanför tullarna och kosta max 6000 kr/månad”..

Duuu jag bor i en småstad som också har en högskola och det är ganska kö på ettor och annat som unga och studerande etc har råd med. Det är inte bara i ”storstan” (Sthlm är en håla globalt sett men iaf) som det är svårt med bostäder om du trodde det. Och i småstäder finns inte möjligheten att bo en mil utanför om du inte har bil pga kollektivtrafikens brister.

Mina farföräldrar var så fattiga att min pappa fick bo på barnhem när han var liten. Innan min farfar dog var det enda han åt ; varm mjölk med socker. Och han levde längd på den dieten. Min pappa är riktigt tjock. Det var som att varje gång han åt som vuxen så var han orolig att det var sista måltiden på länge….
Han är glad över sina kilon då ”klarar han sig en vecka, inga problem”

Bullshit. De som är gamla växte definitivt inte upp när det var fint att vara tjock.

Nej precis. Slank var modet även på 30-och 40-talet.

Va, det har väl ingen påstått? Jag menade mer att för vissa är det inte så farligt med övervikt för motsatsen är värre för dem? Har man upplevt riktig hunger kan man istället glädjas åt extra kilon.

Cam – jag antar att du precis som jag inte först tänkte på den otroligt självklara och kloka aspekten att det är mammans reaktion som är det mest problematiska? Vad andra människor säger har man lite makt över men däremot ens egna reaktion. Mammans reaktion har verkligen visat dottern att det är fullständigt fruktansvärt att någon säger att man är tjock, så till den milda grad att dottern måste trösta sin mamma som brutit ihop.

Helt absurt och jag är rätt irriterad på mig själv som inte såg den aspekten direkt. Önskar att inlägget hade tagit med den analysen också då den är betydligt mer intressant än att gå total affekt kring body shaming.

Precis – jag tänkte heller inte så, rent spontant, utan det var först sedan jag läst några svar som jag insåg. Det stör mig! Att jag inte tänkte så omedelbart.

Ändå – kommentaren som fälldes VAR knappast menad som en komplimang. Jag har själv fått liknande kommentarer då jag som yngre hade 10 kilos övervikt och en kompis som jag inte sett på länge, klev av bussen och inte sa ”Hej!” eller nåt liknande utan: -Lika äcklig fet som vanligt! Med ett leende. Jag minns att jag blev helt chockad, låtsades att jag inte hörde, varpå hon ställde sig rakt framför mig och utbrast med hög och tydlig röst: -LIKA ÄCKLIGT FET SOM VANLIGT! Hade det hänt idag hade jag vänt på klacken och gått, men nu var jag för mesig så jag bara log lite generat och mumlade nåt.

Andra (män, då) har sagt: -Hur mycket VÄGER du egentligen? med ett hånleende. Eller: -Ursäkta mig men visst har du LAGT UT?!? Eller: -Du är då inte lika smal som brorsan HAHAHA! Eller (på ett cafe´ så alla kunde höra:) -Var det inte du som skulle BANTA?? Eller: -Ska du inte med in och fika? (Jag svarade:) -Nä tack. Han sa: -Det är bra, du behöver ändå banta.

Listan kan göras lång, inser jag nu. Och samtliga kommentarer var avsedda att trycka till. Och jag var inte ens speciellt överviktig, en lagom rundnätt tjej på dryga 20.

Jag tror aldrig att jag visade nån reaktion. Men bara det faktum att jag minns det, så väl, efter alla dessa år…..

Löjligt. Är det verkligen bodyshaming när någon påpekar att man blivit tjock?

Haha ja såklart?

Hur då?

Vikt är inte en big deal för alla. Att påpeka någons viktuppgång/nedgång kan likställas med att påpeka ny frisyr eller tröja. Själv påpekar jag dock inte vikt då folk är lättkränkta, men jag vet att många äldre inte bryr sig utan gärna påpekar utseende. /Ts

Själv kommenterar jag inte viktuppgång eller -nedgång då jag vet att det i sin tur kan vara kopplat till känsliga saker som personen tycker är jobbigt att ta upp så som sjukdom, depression, osv.

För den delen så är jag mer intresserad av andra saker när jag träffar på vänner och bekanta än deras siffra på vågen.

Såklart det finns mer intressanta saker att diskutera, men nu pratar vi väl om det ytliga man lägger märke till? Om du träffar en kompis som färgat håret lila och piercat näsan, tänker du inte på det då?

Ja, men en ny hårfärg är väl sällan kopplat till sjukdomstillstånd eller ångest, depression, sorg osv. Den har man antagligen aktivt valt själv. En förändring av vikt kan bero på annat som man kanske inte vill ta upp vid mjölkdisken på Coop.

Och är man nära vänner är jag mer intresserad av vännens mående än hur vikten har påverkats av detta.

(Inte sagt att all viktändring beror på saker som detta.)

Oj, är väl sällan folk har frisyrstörningar.
Har själv haft bulimi i 35 år så vikt är rätt känsligt för mig (är riktigt fet)

Frågan är väl snarare varför man känner ett behov av att påpeka det när man träffar på någon som blivit tjock. Eller smal också för den delen. Finns det inget annat man kan prata om…?

Ja men det kommer ju alltid att finnas idioter som säger sånt ändå. Det hade varit bättre om mamman föregått med bra exempel då istället och visat för dottern att man inte ska ta åt sig av såna idioter.

Det håller jag helt med om. Hennes reaktion gör nog mer skada än själva frågan.

(Däremot att man inte ska ta åt sig är ju också att säga att det är något negativt. Bättre att lära dottern att man inte kommenterar andras utseende. En del är tjocka, en del är långa, ljusa, mörka osv.)

Ja fast det fins ju som sagt alltid idioter som kommer att göra det, och då kan det ju vara bra att veta att det dom säger inte betyder något och att man inte ska ta åt sig oavsett vad det är dom kommenterar.

Varför i helvete behöver man säga det till nån?? Whyyyyyyy!?
Håll käft!

Läste hennes blogg (mest förut) hon gick ner massor av kilon för några år sedan och då poserade hon på helfigursbilder och skrev mycket om hennes viktnedgång, tror hon gjorde någon operation ( i samband med viktnedgången också ) sen när kilona började läggas på igen slutade hon skriva om vikt och inga helfigursbilder på sig själv.

Det jag menar är att hon själv förmedlar till sina döttrar ( varav den äldsta har lidit av ätstörningar) att man duger endast som smal. Tragiskt men det är hon själv som bidrar till vikthets och bodyshsming.

Det är verklighetsförnekelse att tro att bara ätstörningar som anorexia och bulimi är skadliga. Många feta människor har problem med hetsätning och matberoende. Fetma och och mycket fett runt organen är farligt. Självklart bad sig ”kompisen” illa åt. Men är du en bra vän eller familjemedlem så försöker du hjälpa din vän eller släkting med matmissbruket. Vem vill se någon man älskar dö i förtid?

Det är ju Fnulan som ska skämmas.

Håller helt med att det var en taskig och onödig kommentar men att den här Fnulan behöver skriva om det och dessutom låta sin 10-åriga dotter göra ett inlägg, som för övrig inte verkar varit skrivet av just en 10-åring men men…. fick lite dåliga vibbar av detta, alltså mer av att outa själva händelsen än att bli kallad tjock.

Och så gör cam cam ytterligare en grej av det. Pinsamt

Ja det här inlägget fick en felaktig vinkel tycker jag. Det är mamman som har ansvaret för hur sin dotter ska lära sig att stå emot yttre faktorer. Att veta att tjock är dåligt är ju värre än att någon ofiltrerad sanningssägare susar förbi i periferin.

Kommer vi någonsin komma över grejen med att kommentera andras kroppar? Tappar förhoppningen mer och mer ju oftare jag stöter på sånt här ?‍♀️

Avdelning saker som aldrig hänt

Tycker flera inlägg där hon påstår dottern har skrivit låter som en vuxen har skrivit

Gör hon det här ofta? Stackars barn. Hon borde låta bli att lägga sina problem på en tio-årings axlar.

Förlåt med #SSIH2020

Alltså BB:s kommentarsfält är verkligen som en friend’s club för mig. Älskar att kunna surfa in här och läsa det som skrivs. Här finns verkligen alla typer som i riktiga gäng, den tjuriga, den petiga, den positiva, den som alltid säger emot allt etc. ? ville bara säga det. Det är en nice community. <3 tänk om vi hade varandra i det verkliga livet!

Vad har du för gäng egentligen? ? Få här inne jag skulle lägga någon energi på i verkliga livet. Tycker många verkar extremt negativa.

Jag skulle då inte vilja ha det här gänget i verkliga livet….

Vad gör ni här nu då? Nätet är också på riktigt och det är här nu tydligen lägger tid och energi. Sjukt att göra det om man inte gillar det. Själv tycker jag som TS, oliktänkande är nyttigt och alla kan inte vara ense om allt. Då hade ju inget i världen funkat.

Alla kanske inte är här inne 24/7

Är det någon som veta vilka andra brottsdomar Dasha har utöver sin knarkdom? Det står på Mr Koll att hon har flera brottsdomar

bara att gå in på lexbase och söka där, varje dom kostar 89 kr att läsa och kommer som pdf-fil till din mail. eller så kan du maila tingsrätten hon blev dömd i och få papprena hemskickat gratis.

Ge inte pengar till det där skitföretaget.

Finns dom på lexbase. Går att få tre gratis domar med koden rättegångspodden. Osponsrat tips?

Tack! Ska kolla upp domarna nu på studs

Och som sagt, går alltid att maila aktuell tingsrätt och begära ut domen sen när de tre gratis domarna på lexbase är använda ??

Jag var på Tea story och fikade. Jag väger ca 63 kg. Ägaren skrek så alla hörde vad tjock du är. Inte klokt. Har inte mått bra av det. Vilket kvinnoförakt. Fanns massa män där som vägde mycket mer men han gav sig på mej?

A men på allvar.
Helt orimligt beteende, oavsett om någon vägde mer än dej där inne så ska väl inte någons vikt basuneras ut. Vad hade han, någon personlig gissa vikten tävling eller vad? Eller var det Katrin Z som hade klätt ut sig?

Tack. Nej han mår ju själv inte bra och är överviktig.

Bättre att lära dina barn ge bra svar på tal till alla dessa gränslösa häääärliga människor som baaara är så självutnämntunderbart härligt ärliga.

Oftast prominenta spacklade 50 taggare som tar för sig av livet och serverar sanningar till alla åt höger och vänster.
(Obs min egen privata bild, inte alls 50 taggare)

Men vad sjutton ska man svara- kanske bara jaha, det tycker du. Hur är det med din egna vikt, vad saker väger verkar ju vara ngt du gillar att prata om

*inte ALLA 50 taggare ska det stå….

Eller hur! Lär ungen att ge svar på tal för sören. Min go to är ”din mamma” typ inte tjockare än din mamma skulle jag sagt till henne. Funkar 9/10 ggr, tips!

Har alltid gillat Fnulans blogg, men det här fick mig bara att må dåligt…Har en mamma som alltid har klagat på sin kropp, kallat sig själv fet osv. Fick sitta med henne i provrum när hon skulle prova kläder och min uppgift blev då att säga ”jag tycker du är fin mamma” medan hon hävde ur sig att hon skulle sluta äta osv.

Jag är idag 25 och har haft anorexi sedan jag var 14 år…Jag hoppas att Fnulans dotter är starkare i sig själv än vad jag var

O apropå vikt så sitter Tingeliin o gör reklam för nått företag som gör näringsdrycker.
Hon gör reklam för allsköns skit .. allt för pengar ?

Hoppas så innerligt att du kommer må bättre framgent. Kram

Skulle till M…

Tack snälla!

Är det någon mer som känner att barnet fick ta ansvar över hennes mammans känslor och välmående?
För reaktionen kändes som att barnet fick ta på sig en vuxenroll. Hjälpa sin mamma emotionellt att hantera och försvara henne. Oavsett om hon tog på sig det ansvaret själv, är det barnets sak att ta sin mammas strider?

Det är inte en okej sak att få till sig. Det är bara en fundering om vem som tog ansvar för vems känslor här?

Ja, verkligen. Blir ledsen när jag hör det. Sådär ska inget barn behöva ha det. Hon borde bekymra sig mindre för sin vikt och mer för att inte ge sina barn psykiska problem.

Men eller hur. Min mamma var väldigt närvarande, pedagogisk och urlugn när jag växte upp. Nästan för lugn till den grad att jag ibland undra om hon var känslokall till vissa saker. Men sen när jag blev äldre hade vi ett samtal om detta och hon sa att så många gånger hade hon bara velat bryta ihop och gråta i en pöl på golvet men att hon hade oss barn att tänka på. Att vi behövde omsorg, mat och trygghet. Att hon istället grät bakom stängda dörrar för att inte skapa oro i oss. Även om jag kan tycka att hon kanske borde visat sig lite mer sårbar ibland under uppväxten är jag så otroligt lycklig lottat som fick leva så länge som ett oskyldigt barn, att jag var skyddad så länge ifrån världens grymheter och fick bara vara ett fritt glatt barn så länge som möjligt. Barn ska inte behöva oroa sig om pengar eller hur livet ska gå ihop.

Vi levde många år i vad jag nu inser vad nära fattigdom och väldigt knapert men mamma visa aldrig hur hårt det egentligen var, jag kände mig aldrig orolig och förstod aldrig hur ”knappt” vi hade det. Jag minns bara en idyllisk barndom och en mamma som kunde trolla med de enklaste medlen. Ett barn ska inte behöva ta ansvar för vuxnas känslor.

Beklämmande att en förälder gör ett barn till megafon, mot omvärlden, genom en käck och lillgammal barnförklädnad. Extra pinsamt när mamman ofta projicerar ut skuld på sina bloggläsare, t.ex genom att tigga kommentarer, och på ett gnäll-gulligt sätt förmana läsarna för dåligt kommenterande.

Att höra att man blivit tjock, är det verkligen det värsta som finns? Borde vara lika accepterat att säga det som ”guud så smal du är” som jag hela tiden får höra ?

Och det tycker du är härligt att höra eller?

Nej men det slänger folk ur sig utan att blinka. Men det motsatta, att kommentera att någon är tjock är ju tabubelagt.

Man ska egentligen ge fan i att kommentera andras kroppar. Blir bara irriterad över denna dubbelmoral.

Ja men varför vill du att alla ska ha det lika illa då?
Så snarare borde ju båda vara oacceptabla?
Det är förresten inte alls tabu, folk säger sånt hela tiden, bara läs om folks erfarenheter här i kommentarerna.

Ingen borde kommentera någon annans kroppsform oombedd. Det är obehagligt att få sin kropp kommenterad tycker jag.

Jag misstänker att du tycker det är jobbigt att ofta få höra att du är så smal. Och jag tänker att det nog faktiskt inte är roligt heller. Också ett sätt att kommentera utseendet.

Eller så håller man käften oavsett om en person är tjock eller smal.

Vad svarar man bäst på en sådan kommentar? Man bill ju få till ett riktigt bra svar, så att den andre fattar att den gått långt över en gräns.

Fråga: Vad tjock du blivit! ”nyper till i magen”

Svars alt. 1: Hellre lite rund, än lika korkad som dig!

Svars alt. 2: Och själv då? Du verkar ha ätit en del semlor på sistone.

Svars alt. 3: ?

3: och du har blivit än mer korkad/dum/valfritt adjektiv ?

Bättre att va tjock så det syns än så det hörs brukar min farbror säga.

Jag är tjock, du är en idiot, jag kan banta.

Jag kommenterar aldrig folks kroppar och tycker det är onödigt men tycker att det låter sjukt att sitta och grina framför ens barn för att någon sagt att man är tjock. Kvinnor borde ta efter män lite grann. Har sett hur min bror och hans kompisar kan klappa varandra på magen och skämta om vikt här och där och det är inga sura miner. Man kan liksom inte börja gråta för att man är tjock och om man tycker det är så jobbigt så får man väl gå ner i vikt? Det visar ju bara på att hon ser tjock som något fult, inte personen som sa det (trots att personens kommentar var helt onödig och korkad)

Ja gud ja, brukar säga till folk att de har stora eller sneda näsor och dra lite i dem. Är det så himla jobbigt så får de väl operera sig??

Snacka om att läsa in något som inte alls står där. En näsa kan du inte påverka förutom med operation, och om man mår så jävla dåligt över att vara tjock kan man faktiskt påverka det.

Hon grät inte för att hon var tjock utan för att hon fick en elak kommentar om det.
Och man kan ju de facto ändra på sin näsa. Går snabbare än att gå ned i vilt. Poängen här var: kommentera inte andras utseende.

20.23, det är ointelligent och nonchalant att säga så.
Jag har en bekant som fick en infektion så hon var tvungen att ta cortison ganska länge. Hon gick upp 15kg.
Har en granne som fick problem med sköldkörteln och gick upp nästan 15kg hon också.
Det finns saker som gör att man blir tjock och inte kan banta.

Ja fettaktivismen/aktivisterna är ju ett så mycket större hot mot folkhälsan än andra grupper är i samhället.

Det dör fler i övervikt än undervikt i hela världen, trots all fattigdom och svält. Så jag skulle säga att det är ett ganska stort hot om man pratar folkhälsa i alla fall.

Man blir helt matt när man läser alla vidriga och fruktansvärda kommentarer. Om det är någon som ska skämmas så är det ni som kritiserar mamman. Snacka om mom-shaming. Mamman skulle inte gjort så, mamman skulle gjort så här, mamman gjorde fel, mamman är en idiot, mamman skulle inte sagt så osv.

Det finns en speciell plats i helvetet för kvinnor som kritiserar andra mammor och kvinnor. Ingen ska ta andras skit. Har ni inget snällt att säga så säg inget alls.

Att damen tog sig friheten att kritisera en annan kvinnas kropp negativt OCH dessutom utan samtycke rör och klämmer på Fnulans mage är för jävligt. Hade det varit en man som gjort så då jävlar men det är ok att en kvinna behandlar en annan kvinna så. Det är aldrig ok att kritisera och dömma någon annans kropp och ALDRIG rör någon annans kropp utan 100 % samtycke!!

Ni kastar så mycket skit och kränker mamman och det säger allt om vilka genomruttna människor ni är.

Det är sådana som ni som uppenbarligen har stora problem med er själva att ni bara måste kräka av er till andra.

Det är bra att Mira lär sig att elaka kommentarer och tafsande på andras kroppar utan samtyckte sårar. Det ÄR Mira som skrev der. Om man läst Fnulans blogg så vet man hur Mira skriver. Jodå barn vet mer än vad man tror, barn kan mer än vad man tror och har åsikter om elaka människors vidriga beteende.

Är det fnulan själv som är på besök?

Nope! Det är det inte. Samma person som skrev under Fnulans senaste inlägg. Det kan bloggbevakningen och Fnulan intyga då jag uppgav min e-postadress och det finns endast en i Sverige som heter exakt så. Jag! 🙂

Hoppas du får fin dag i solen och blir överöst med leenden och glada hälsningar. Tillbaka till Fnulans blogg. Var bara här inne för att stå upp för Fnulan. <3. Första gången jag ens var inne på denna blogg. Och sista. Här gror och växer hatarna, mobbarna och förövarna.

Det är så hjärtskärande gulligt att så många bry sig så mycket om en annan människas hälsa. Ibland till och med en total främling. Jag är säker på att det finns en speciell plats i himlen för er storsinta och omtänksamma människor. Aaahhhh! <3 Vad skulle vi tjockisar göra utan er? *skakar på huvudet* så att dubbelhakan slänger från sida till sida- å inte ens då, inte ens då märker jag själv att jag är tjock- nää lucky me att det finns ärliga människor som " säger som det är" .. så att jag vet.! Tack <3 !!

Utan er tror jag att samhället skulle stanna upp. Dels skulle vi ju inte ens veta om att vi verkligen är tjocka/feta/fläskiga men sen skulle vi dessutom vara helt ovetandes om vår hälsa!!
Vi tjockisar kan ju faktiskt dö….!!!?. Vi kan också bli SÅ sjuka att vi belastar ( i dubbel bemärkelse ) sjukvården, ja och inte nog med det…. sen kan vi tydligen dö också.
Så tack alla normsmala människor för att ni orkar och är så ini helskotta gulliga! ( Fett gulliga, faktiskt! )
Puss!
Fortsätt- ni behövs verkligen.
Utan er- skulle alla dö till slut! Läskig ( utan socker) tanke.

I feel very grateful that I read this. It is very helpful and very informative and I really learned a lot from it.click here
data science course in hyderabad

I think I have never watched such online diaries ever that has absolute things with all nuances which I need. So thoughtfully update this ever for us.
big data course in malaysia

This post is very simple to read and appreciate without leaving any details out. Great work!
best data science courses

Having you on the team makes a huge difference. You always find a way to get it done – and done well!
https://360digitmg.com/course/data-analytics-using-python-r