Triss i Instastory

Fråga: Hur känns det att få hat via sociala medier och hur hanterar du det känslomässigt? Svar: Det lilla jag får berör mig inte alls. Alltså, jag har svårt att se varför människor som jag inte känner och således inte betyder något för mig, varför derad åsikt om mig skulle betyds något för mig? Det är klart att det inte gör. Jag har alltid varit en person som man antingen inte tål, eller som man tar kulor för. I alla sammanhang. I skolan, på arbetsplatser, i fotbollslaget, i BB, i politiken. Jag har således inget behov av att ”alla ska gilla mig” och då bli man också obrydd inför den som inte gillar en. Oavsett om det visar sig genom kommentarer på insta eller på annat sätt.

That’s ma gurl!
Amilia och jag har exakt samma inställning, vilket är en väldigt skön och trevlig inställning att ha.
Rekommenderas starkt!

Jocke & Jonna ska tydligen starta någon typ av ”sanningspodd”.
Någonting som låter lockande?

Natti D delar inlägget här nedan från kontot @brott_och _straff som skriver om att det nu äntligen  är brottsligt att uppmana till självmord. Lagen började gälla den 1 maj 2021

67 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Jocke & Jonna, snark ?

    Sååå less på Jocke och Jonna. Deras 15 min r slut nu. Dags att lägga ner och fokusera på familjen?

      Och då menar jag att de även ska sluta exponera barnen på sociala medier!!!

        Håller med. De verkar ha gott med pengar, lev livet med familjen och ha de bra, sluta gör massa dåliga program och exponera barnen på sociala medier.

    Ska han berätta sanningen om allt sk*t han gjort för att bli en s.k. kändis? Allt för att synas så använder han sina barn. Så tråkigt!

      Varför vill man dela med sig så mycket av sitt liv? Måste va många sanningar/outa sitt privatliv om de ska fylla massa podd avsnitt?

        Hoppas de outar allt de ljugit om då men tveksamt. Så löjligt hur han numera påstår och använder att han ”bott i trappuppgång”. Det är påhitt, han har inte bott i trappuppgång. De verkar desperata nu, rädda att tappa följare så de inte ska tjäna lika mycket, långa försvarstal, startar diverse företag o massa serier. Han vill inte va känd längre sa han nyligen också.

      Ja att Jocki boii blev känd genom sin blogg där headern var Jocki boi insmetad i riktigt bajs och där han brukade posta filmer med ”dagens runk” *spyr*

    Amilia verkar så dryg och osympatisk

      Du med

      Det var hon även på gymnasiet ?

        Kanske dags att lämna gymnasiet?

          Inte du dock

        Vilket program gick hon?

          Oh det kommer jag inte ihåg. Hon var i året under men skulle gissa på att det var Sam ekonomi, på Jensen Norra. Hon var bra vän med en (då) tjej kompis som båda var super engagerade i MUF (a la blondinbella)

      Härligt, era jävlar. Önskar er alla en solig dag och snart kommer värmen också ☀️

    Så himla upplyftande att gå in och läsa kommentarerna här. Inte ?

      Haha, tänkte samma sak.

    Din attityd av att inte ta åt dig och vara obrydd går tyvärr också över den konstruktiva kritik du får i bloggen, vilket märks i ditt sätt att bemöta kritiken eller låta helt olämpliga blogginlägg och kommentarer vara kvar.

      Vad syftar du på för inlägg?

        Ta valfritt inlägg om Isabella, Anna Book, My Martens, det finns många exempel.

      Ja det faller ju platt om man inte kan ta kritik i sitt jobb. Särskilt platt om ens jobb är att kritisera andra.

        Ironin

    Jag önskar att jag kunde känna så som Amilia beskriver! Jag bryr mig jättemycket vad folk tycker om mig och kan bli supernojig om jag tycker att jag gjort fel eller dumt, även om det inte är viktigt. På jobbet är ännu värre.

    Samtidigt kan jag tycka att det är sympatiskt att bry sig om vad andra tycker. Inte sådär nojigt som jag men att gå genom livet och inte bry sig alls om vad andra tycker verkar inte som en härlig person.

      Jag är likadan och önskar innerligt att man kunde vara lite mer ’obrydd’! Vet inte varför det är så jobbigt med tanken att någon inte ska tycka om en, och faktum är att jag inte är speciellt älskvärd alltid så jag försöker ju inte heller få alla att gilla mig… Känns bara som att typ.. Går man förbi en grupp man känner och de skrattar så får man för sig att de skrattar åt en och går runt hela dagen och tänker på det. ? Stabilt.

        Tycker dock att de som är så härligt obrydda ofta är väldigt ohärliga människor

        Jag tycker inte du skall oroa dig så mycket för det. Alltså, för mig så hänger det där lite ihop med en hel bunt andra känslor och personlighetsdrag. Jag uppfattar ofta att folk som bryr sig mycket har en tendens att vara ”lite känsligare” överlag vilket ofta menas att de är sympatiska, varma och att de genuint bryr sig. Och jag hade hellre varit det alls dagar i veckan. Dessutom kan man träna sig till att känna sig mer obrydd och ”hårdare”om det verkligen är ett problem x

      Hon skriver i och för sig att det är de som inte känner henne och som hon inte känner som hon inte bryr sig om vad de tycker. De som är nära henne bryr hon sig säkert om ifall de tycker illa om henne, i och för sig min egen tolkning av texten.

      Det är sund att fundera över hur man beter sig, och hur andra uppfattar ens beteende. Jag läste ett citat nån gång som har fastnat (kan ha varit Maya Angelou) och det var ungefär ”Människor minns inte vad du sagt, men de minns hur du fick dem att känna sig”.

    Att det skulle ta såhär lång tid att bli olagligt att uppmana till självmord är helt galet, det borde skett efter att Marcus hängde sig i direktsändning och det var väl ändå tio år sen. 🙁
    Bättre sent än aldrig, antar jag.

      Ja helt galet. Vad ledsen man blev av att läsa de där sms:en, sjukt slut med där hon vill få det att låta som att hon är den oroliga flickvännen eftersom hon antar att resten av konversationen är raderad. Hela hennes plan gick säkert ut på att få uppmärksamhet själv som den sörjande flickvännen.

      Det finns verkligen alla sorters människor.

        Nu skriver du om nånting annat

          Fast sms finns i inlägget ovan, klicka bara vidare i det inbäddade inlägget. Det är hemskt att läsa… Tror att det finns en dokumentär om fallet också.

            Det har ingenting med Marcus att göra som jag skrev om ovan.

      Ja och tänkt vad sjukt att det finns sådana som uppmanar till det. Verkligen sadistiskt. Men nu hoppas dom åker dit.

      Vad är det för direktsändning du nämnde? Har aldrig hört om den… men fy så hemskt det låter. ?

        Googla fram den på P3 Dokumentär.

      Googlade detta då jag missat det. FYFAN för folk. Kan inte i min vildaste fantasi ens förstå hur man kan hetsa någon till självmord eller ens skriva ”Jag ska till jobbet så kan du göra det snart!”. Att det skulle ta 10 jävla år innan denna lagen kom. Helt ofattbart.

    Är nog dock inte jättelätt att bara skita i kritik och hat. Hon har nog ingen aning om hur mycket skit vissa får och hur man påverkas av det.

    Önskar också att jag brydde mig mindre om vad andra tyckte om en. Jag är väldigt rak och ärlig av naturen men tar alltid åt mig när jag får kritik för det. Vore skönt om jag bara kunde acceptera hur mina känslor fungerar och stänga av andras recensioner av mig konstant.

      Ibland är det bättre att hålla tyst än att vara ”rak och ärlig”.

        Håller med 08.12. ”Ärligheten” ofta ses som ett frikort för att kunna vara elak/okänslig – det är ju okej för ”man är ju bara ärlig”, som att det ändamålet alltid helgar medlen.
        Och när det kommer ett ”men jag är bara ärlig” är det ofta precis efter något åsikt eller kommentar som inte ens var nödvändig från början.

      Väldigt rak? Om du sårar människor bör du tänka om!

      Jag drar alltid öronen åt mig när folk beskriver sig själva som raka och ärliga. Eller säger att de alltid säger vad de tycker. Det är i sort sett alltid de minst sympatiska personer man kan ha runt sig och inte sällan är de socialt inkompetenta. Den som är vänlig och omtänksam är INTE rak och ärlig utan socialt anpassad och smidig.

        08:30, Håller med även om jag tycker att du har lite fel i sista stycket. Det är viktigt att kunna vara ”rak och ärlig” när det behövs. När vänner och kollegor beter sig illa eller när någon som exempelvis är i en destruktiv relation ber om råd.

        Att opåkallat delge sina tankar och åsikter om allt och inget och själv betrakta det som ett hedervärt personlighetsdrag gör en däremot till en rätt odräglig människa att ha att göra med…

          Sant, men jag får nog tycka det är skillnad på att ha en ärlighet vara rakryggad och att beskriva sig själv som det. Jag har tillexempel en fallenhet för att ljuga men jag Gör det aldrig, om det inte är helt och hållet nödvändigt – därför känns det långsökt att jag skulle använda de orden för att beskriva mig själv.

      «Jag är en skitstövel och beter mig som en d*ck mot andra men blir superkrenkt om någon påtalar detta.”

      Du kanske är rak och ärligt på ett riktigt bra sätt, men ibland upplever jag att folk som beskriver sig så har en tendens att tro att alla andra är väldigt intresserade av just deras åsikt. Min mamma är sådan. ”Shit vad FET du har blivit. Hur mycket har du gått upp?” kan hon kasta ur sig utan en tanke på att jag har känslor. Då tänker jag alltid att varför har hon ett så stort behov av att vräka ur sig sådant? Att vara rak och ärlig på ett bra sätt kan snarare vara ”På sistone verkar du lite nere tycker jag. Säg till om jag kan hjälpa dig på något vis” istället för att bara tänka det men låta bli att säga något… Jaja, bara en tanke.

        Usch, vilken mamma….

        Hoppas att allt är bra med dig, trots hur din mamma agerar.

    Om du ständigt får negativa ”recensioner” från andra är det kanske läge att granska dig själv lite mer ingående med en ärlig blick…

      Skulle vara svar till Anno.

      Skillnad på konstruktiv kritik och hat/mobbing. Tror inte på att man ska ändra sig för andras skull utan var sig själv och sen kommer de personerna dras till en som vill vara med en, och de andra slipper man. Win-win!

    Klokt av Amilia! Så borde människor tänka även utanför sociala media. Men det är ju inte helt lätt – jag hoppas att hon genuint känner så och att det inte bara är en fasad av självförsvar.

    (Och så typiskt med två män med beslutsamt sammanknipta käkar intill en kvinna med lite lös, halvöppen mun och smått förvirrad uppsyn…… Den eviga normen.)

      Och sladden virad runt brösten, såg jag nu!!!! Lite smygbondage ovanpå det hela, det blir fint det.

        Jag håller med dig men även den andra killen har sladden runt sig.

    När jag var yngre brydde jag mig extremt mycket om vad andra tyckte och tänkte om mig så mobbningen gjorde extra ont eftersom jag åt upp varenda ord. Nu när jag är äldre kan jag inte bry mig mindre.

      Det var samma för mig. Jag har upplevt en stor sorg i vuxen ålder då det känns som att mobbarna definierade mig och satte mig i ett fack innan jag själv fick bestämma vad eller vem jag var. Låter luddigt kanske, men jag har sedan liten haft svårt att tro på mig själv och mina egna beslut, alltid behövt rådfråga allt och hålla innan jag bara kör. Ibland när jag anstränger mig för att vara lite utåtriktad och PÅ, så känner jag mig extremt smutsig och fejk efteråt (är introvert och hatar kalltjöt men i vissa situationer måste jag släppa på det något).

        Det har följt med mig också. Jag har alltid haft dåligt självförtroende och självkänsla på grund av all mobbning under mina skolår och tvivlar mycket på mig själv även nu som vuxen. Har svårt att förstå att det jag gör faktiskt är bra och kunskaper jag har lärt mig själv och jag undviker allt som har med relationer och sex att göra. Jag känner inte att någon någonsin kommer tycka om mig för den jag är för det har ingen annan gjort så även om jag inte längre bryr mig om vad andra människor säger om mig så är jag fortfarande den osäkra lilla tjejen inombords.

          Förstår precis vad du menar ❤️ det är hemskt att det kan sitta i så länge. Man vågar inte tro att någon skulle tycka annorlunda om en för man har fått uppleva motsatsen så många gånger. Men, lovar att det blir bättre!

            Jag hoppas det ❤️❤️

    Men nyfiken på det här med att vara obrydd av vad andra tycker om en. Jag anser mig trygg i mig själv med god självkänsla och allt men oj som jag anstränger mig för vänner, arbetskamrater och annat ska tycka om att snacka, anförtro sig och vara trygga runt mig. Vill att folk ska prata bra om mig när jag inte är där. Är å andra sidan väldigt extrovert.

    Är det inte en biologisk mekanism, att vi inte vill bli uteslutna ur gruppen och därför bryr oss?

      Men de personerna känner du ju? Naturligt och bra att man bryr sig då! Det är anonymt hat som diskuteras här.

    Igen – varför har de virat sladden runt Jonnas bröst?!? Är hennes deltagande i programmet sexuellt?? Varför ser hon så förvirrad ut? Medan männen ser nöjda och starka och beslutsamma ut??? Varför???

      Jocke har likadana sladdar runt sin bröstkorg men de syns sämre på grund av den mörka tröjan. Men den är där om du kollar.

      Valentina: Men om du kollar lite noggrannare ser du att Jocke har sladdar runt bröstet, det ser ut som om det ska likna någon typ av lögndetektorer.

      Btw, jisses vad du läser in /ser saker som inte är där…

    Fattar inte heller hur man kan ta åt sig av anonymt hat om man är vuxen. Känns väldigt jag-svagt. Andra människors åsikter om mig är ju liksom inte riktigt min concern om jag inte är dem nära. Önskar att fler kände så, då hade inte Bianca behövt gråta i varannan video (vilket ju bara gör det roligare att fortsätta mobba henne).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.