Anna Book pratade Gastric Bypass i Malou efter 10

Igår gästade Anna Toledano Book TV4s studio för att medverka i ”Malou efter 10” dit hon var inbjuden för att prata om sina erfarenheter av att ha gjort en magsäcksoperation (Gastric Bypass).
Jag tyckte det var en riktigt bra medverkan från hennes sida, där hon pratar om förväntningar, resultat och hur branschen behöver erbjuda patienterna mer än bara en opererad magsäck.
Både hon och den inbjudna läkaren – Claes Gedda –   pratar om vikten av att ge psykologiskt stöd till patienterna efter operationen, och att det inte riktigt erbjöds när Anna opererade sig.

En av få gånger där jag inte tänker skoja till det alls med mitt Anna Book-inlägg. 
Den här typen av operationer är ett hyfsat nytt fenomen, där man faktiskt inte vet så särskilt mycket om de långsiktiga konsekvenserna av dem, så att få höra från någon som faktiskt levt med det här en längre tid är ju  jättebra!

Anna får två tummar upp från mig.
Hon påminde mig också om vilken jäkla krigare hon var i Biggest Loser VIP.
Jag anser personligen att man inte ska tävla i viktnedgång, men att Anna hade mer pannben än alla de andra deltagarna tillsammans, det stod klart tämligen tidigt i säsongen.

222 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Mycket av Annas viktras skedde under perioden de skulle vara ifrån produktionen och jobba hemma, om jag inte missminner mig. Samtidigt blev hon extremt solbränd och började vara extra generös med detaljer kring sitt sexliv i pressen. Det figurerade spekulationer kring om hon eventuellt gått loss på den så kallade ”barbiedrogen” då.

    Som sagt, spekulationer…

      Hon blev extremt brun och mörk/hes i rösten också, och rasade i vikt. Det hittades ju vissa substanser i någons hem….
      Kul för Anna att hon fick vara med i tv, och än en gång prata om vissa operationer hos Malou, och Malou kallade henne världens bästa Anna Book så hon verkar gilla henne. Och det visades klipp från Lets dance där Anna blev tvåa, hade hon aldrig blivit idag då det är mer avancerad koreografi idag och mer proffsig dans, inte så enkel koreografi som hon fick göra, det lilla man såg på klippet var inte särskilt bra. Hon är ärlig och ältar inte sa hon hehe

    Vissa saker hon sa kan ju diskuteras, hon är en ärlig person och ältar inte det förgångna tex. Men tycker hon var duktig, uppförde sig bra och så. Nog aldrig sett henne i ett sånt här sammanhang så tänkte att hon kanske kunde bli arg eller något.

    Men varför använder hon filter på alla bilder och när hon kör live? Förstår det inte. Tycker hon ser bra ut.

    Kan man se Biggest loser där hon var med någonstans?

      Säg den kändis i sociala medier som inte använder filter…eller fillers, botox, plastikkirurgi och annat fix…

    Fast vad ville dom få fram med detta? Inte en enda gång nämndes det att Anna i princip gått upp minst 70 % av sina överviktskilo igen, och med andra ord står nästan på ruta ett. En jättedyr och i hennes fall onödig operation om man ser resultatet, det kostade samhället och sjukvården mer än det smakade. Hon var i princip mager efter BL, men det varade bara några månader.
    Alla som läser och tittar på hennes Instagram ser att hon inte alls lever som hon sa på Malou igår, hon måste väl ändå vara medveten om det.

    Jag har 2 bekanta som åt upp sig för att få opereras, och ingen av dom har lyckats hålla vikten, den ene åt choklad i små bitar hela tiden och väger snart lika mycket, och den andre dricker en hel del alkohol istället. Dessa pengar hade behövts bättre i sjukvården än till fetmaoperationer.

      Dina vänner, de la alltså på sig för att FÅ operation? Eller tolkade jag fel?

      Sjukt om så var fallet, och sorgligt att man inte ser en annan utväg från ett maktmissbruk än att bli ännu större för att få operation.

      Ungefär som att krossa sin egen näsa för att kunna få en snudd på gratis näskorrigering.

        Ja dom var överviktiga men inte så överviktiga att dom skulle få en gratis operation, det finns en gräns innan man får operationen bekostad av landstinget.

          Jag dömer inte att de gjorde dt, men tycker det är sorgligt att de inte såg en annan utväg. Min liknelse kring näsan var mest det absurda i att skada sig själv (genom viktuppgång) för att få en operation subventionerad.

          Men jag förstår att det ligger mer än fåfänga bakom ett sådant agerande och min avsikt var som sagt inte att döma någon.

      Uppenvarligen har dina vänner nått slags psykiska besvär som ter sig till att äta, tar dom tag i det så kommer dom går ner i vikt. En operation är inget mirakel utan ett hjälpmedel!

        faaaast hade det bara varit att ”ta tag i det” så tror jag säkerligen många operationer kunde uteslutas.

        Ungefär som att säga till någon att ”du behöver bara bli frisk för att bli frisk”

          Man borde söka hjälp för båda men det är ju enklare att få en operation, att besöka psykolog kontinuerligt efter en operationd det borde vara ett krav!

            Du menar väl ändå att det borde vara en rättighet?

              Nej ett krav! Annars är man inte redo för en livstilsrea och allt vad det innebär med en operation. Har själv gjort en och det är uselt hur det fungerar, knappt nån uppföljning alls eller samtal, det fick jag ta tag i själv.

                Håller med dej att det borde vara en skyldighet för vården att tillhandahålla stöd i någon form efter operation, för det är då allt det riktigt jobbiga börjar.

                Det krävs inte någon universitets utbildning för att inse att maten och kroppens belöningssystem har fyllt en funktion för de som är drabbade.

            Tror inte det ena eller andra är ”enklare”

          Det var ju precis vad läkaren sa, att först måste man identifiera orsaken till övervikt. Är det för att man äter för mycket är det enkelt. Äter man för mycket men att andra orsaker, för att dämpa ångest, beroende etc, kommer de problemen inte att lösas genom en operation. Problemet flyttas då till något annat istället, t ex alkohol.

      Jag känner också personer som ”behövde lägga på sig de där 6 extra kilona” för att få en operation. Själva matvanorna är inte förändrade nu efter op utan det äts en hel del skräpmat och godis i mängder fortf. Obefintlig träning och ingen motion på det.

      Anna har gjort flera fetmaoperationer, hon låg inne samtidigt som mig på lidingökliniken då var det andra gången hon opererade sig (år 2000)

        Men alltså, hon ser ju inte ut att ha gjort något? Eller anses hon ej överviktig idag

          Hon är ju överviktig idag. Hon har varit smalare i två olika perioder, bla efter BLVIP men det varade inte.

        Jag vet iaf att hon gjorde en gbp 2000, kom tillbaka till kliniken ett par år senare (när jag även var där) och fettsög sig.

      Fast sådär kan man inte säga och bestämma utifrån vad dina 2 vänner gör/gjort.
      Självklart kommer det alltid att finnas människor som missbrukar och utnyttjar systemet.

      Jag har själv gjort en gastric och förlorade halva min kroppsvikt och har nu legat viktstabil sedan 3 år tillbaka (opererades för 4 år sedan, har idag ett BMI på 23-24).
      För min del var operationen en livräddare, jag hade aldrig klarat gå ner utan operationen. Och att du då säger att pengarna behövs på andra ställen i vården än viktoperationer är skevt.
      Folk fuskar varje dag med vabbningar och sjukskrivningar. Ska vi dra in dessa också?

        Då låter det ju som att du var en bra kandidat för gastric, precis som det finns många andra bra kandidater där ute. Genom att sålla bort personer som inte är lämpliga kan de få annan, mer passande behandling och de som passar för gastric kan få sin operation fortare. Synd bara att folk inte förstår sitt eget bästa, genom att vara ärlig och uppriktig ökar ju chansen för att få rätt behandling som funkar över tid.

      Känner fyra personer som gjort gastric bypass (varav två i min familj), tre av dessa har nu gått upp nästan lika mycket som dom låg på innan operationen, den fjärde har förvisso hållt sig tämligen normalviktig men istället börjat missbruka alkohol efter operationen. Alla fyra känns som personer som helst bara ville ha en quick fix utan att ta tag i underliggande problem, tyvärr.

      Ja men det är ju för att beteendet inte förändras. Viktuppgång eller vad det nu än är kräver en beteenden förändring. Det är jävligt svårt och tar mycket energi, därför lägger många av. Att hålla vikten misslyckas 90% med när de väl gått ner. Och det är inte konstigt, hjärnan och kroppen vill ha det de blivit av med. Viktuppgång har ofta psykologiska orsaker bakom, precis som t.ex shopping, spel, sex osv. Kan också ha fysiska. Kroppen vet vilken vikt den vill ha och hur mycket fett den behöver. Och stor procent bestäms av våra gener.

    Bland det fånigaste i programmet är när Anna poängterar att hon deltog i BL VIP och att hon äter fisk och grönsaker. Hennes bilder vittnar om något annat. Hon får väl vara rund bäst hon vill men hon kan sluta låtsas att hon äter så rätt och så lite.
    Sedan håller jag inte med Camcam att hon var intelligentare än alla andra i BL för det är vad ”ha mycket under pannbenet” betyder.

      Men det står inte ”under pannbenet ” utan om att ha pannben och det är något man har i tävlingar där jag kommer ifrån. Kanske dialekt men ändå inte samma.

        Exakt. Att ”ha pannben” har inget med intelligens att göra, det innebär bara att man är extremt envis och inte ger upp. ”Att ha något innanför pannbenet” däremot syftar på hur smart man är.

        Nej det är inte dialekt utan ett vedertaget uttryck, du har rätt Lady.

        Trodde det var ett annat ord för vinnarskalle.

        Okej du har rätt och jag läste för snabbt men i sak tror jag ändå inte att det stämmer. Anna visade inte mer pannben än vissa andra.

      att ”ha pannben” kan vara direkta motsatsen till att som du skriver, ”ha mycket under pannbenet”.

      I min värld är det nästan enklare att ha lite mindre innanför pannbenet som stökar till det för att kunna ”ha ett pannben”, de som bara matar vidare utan att känna efter liksom.

        Ja i tävlingssammanhang är det dumt att övertänka saker och bättre att gå på instinkt.

          Exakt, att påbörja en konsekvensanalys under ett lopp där hälarna efter 12h är en slafsig massa är nog inget som gör någon till vinnare…. ?

      Biggis, du kanske borde läsa på om vad det betyder att ha mycket pannben innan du talar om för alla vad det betyder.

      Men nog är det väl massa grönsaker på de bilder hon lägger upp? Jag tycker att det visas ofta till middag.

        Jaså?

        Från och med nu lär det bli det iaf, iaf det som visas upp.

          Den maten hon visar upp är långt mycket bättre än vad de flesta av er här äter. Visst det är godsaker och fikabröd också, men min erfarenhet är att det är sånt som de flesta andra äter också. Jag gör det dock inte då jag äter ketogent.

            Åh berätta mer om vad läsarna här inne äter. Vad äter ”vi här inne” en vanlig dag?

            Ahahahahahahahhaahahahahahhhhhhaaaaaaahahahahahahahahahahahahah!

              Ursäkta, Anonym 18:20 var den roligaste kommentaren jag någonsin läst.

            Äter du så som Anna äter en vanlig dag? Eventuellt de dagar det är kalas skulle jag säga.

    Jag såg inte programmen men om man är med i Biggest Looser eller genomgår en sån operation så är det väl för att man vill minska i vikt.
    I BL gjorde Anna bra ifrån sig, det är så, men hon har ju gått upp riktigt rejält igen. Så är det ju bara.
    Nån måste hjälpa henne få sin självkänsla tillbaka. Hon lägger på filter och hon äter sånt som man inte bör äta om man inte vill gå upp eller behålla vikten.

      Loser stavas med ett o 🙂

        Tror programmet stavar det med två O

          Nej, programmet stavar också med ett o, antagligen för att det är så det stavas.

        Det är en ordlek. Loser syftar på förlorare men loose syftar på att något är löst, t.ex kläder.

          Ja, men programmet stavas med ett o.

    Vet inte riktigt, kändes som att elefanten i rummet var att Anna numera är ungefär lika stor som innan men det nämndes inte. Det hade varit intressantare och ärligare att ha ett samtal om varför hon och många andra går upp all vikt igen efter en gastric bypass.

      Kraftig övervikt, gör en GBP och blir smal.
      Åter kraftig övervikt, är med i BL och blir smal.
      Är återigen överviktig.
      Allt detta trots att hon äter fisk och grönsaker, och äter bara pyttelite.

      Nått som inte riktigt stämmer här.

        Det är ju bara att kolla på hennes Instagram och på livesändningar där man ser vad hon äter. Sitter och doppar kakor i nutella och trycker i sig i livesändning.

          Den där formuleringen du precis använde. ”trycker i sig”, är ett typiskt sätt att uttrycka sig nedlåtande om överviktigas matvanor. När man beskriver hur överviktiga äter så använder man ofta negativa ord som trycker, moffar, stoppar, kastar etc. Det är inte hjälpsamt.

            Sant, har otroligt svårt att någon skulle skriva detsamma om Kenza eller Bianca om de satt och åt kakor under en live…

              Bianca är väl urtypen för ohälsosam person? Jag ser henne inte som hälsosam bara för att hon är smal.

                Håller helt med, men ändå ses ju hennes kropp (bland annat skapad av ätstörning) som ”goalz” hos unga kvinnor. 🙁

                  Ja, så sorgligt.

            Trycker i sig små portioner fisk och grönsaker ?

          Jag tror faktiskt inte hon äter så mycket varje gång. Hon äter ofta dock, då det är det de som är gbp-opade måste göra iom att de äter så lite varje gång. De gånger jag kollat på hennes livesändningar där hon ätit och druckit har hon suttit med samma kopp och samma kaka i evighet.

      Tycker inte alls det ser ut som när hon var som störst. Vet inte hur hon såg ut innan operation, men inte tycker jag att hon såg så stor ut nu att en operation krävs.

    Svårt detta med fetmakirurgi. Ibland utmålas det som den bästa lösningen på långvariga viktproblem som någonsin funnits, men faktum är att det inte är en perfekt lösning. Visst finns de som gått ner i vikt, håller den, och mår toppen, inga problem. Men å andra sidan finns de som drabbas av fysiska besvär såsom behov av akuta toabesök, och tarmvred som kan ha dödlig utgång… Även de som ersätter sin matmissbruk med alkohol, droger, sex, när de inte längre kan dämpa känslorna med stora mängder mat. Och ja, som Anna de som gått upp vikten igen. Jag har själv emellanåt funderat på en operation, då jag kämpat med vikten sedan barndomen, men jag tvekar då jag inte vet om det faktiskt hade ökat min livskvalitet. Finns inga garantier.

      Ja alltså hela konceptet bygget ju på att den här typen av operationer är det minst dåliga alternativet. För den som provat allt men ändå inte kunnat nå normalvikt. Där fetman riskerar så pass mycket sjukdom och tidig död att det överväger riskerna med operationen. Man ska verkligen ha respekt för operationer i buk, mag-tarm systemet och att man ser andra bli smala och må fantastiskt bra är liksom bara en del av det som vi ju alla vet. Alltså, kan man inte hålla vikten efter operationen så är man tillbaka på ruta ett vad gäller risken för komplikationer relaterade till fetma OCH man har ett gäng potentiella problem kopplade till operationen och det är inte alltid det visar sig direkt.

        Ja, där har du nog helt rätt, att det bör ses som en sista utväg. Jag är ju tyvärr fet (BMI 33-34) men samtidigt är jag helt frisk, aktiv, mår toppen på alla sätt (förutom att valkarna är lite i vägen när jag yogar) så det lockar inte om jag skulle operera mig, bli normalviktig, men samtidigt behöva söka vård för tarmvred eller liknande… Jag har faktiskt testat en medicin som jämförs med gastric bypass då den ger liknande effekt (men givetvis enbart så länge man tar medicinen), men tyvärr så gick jag upp de kg den fick mig att gå ner. Nej jag kämpar nog på ett bra tag till på egen hand och har i alla fall målet att absolut inte gå upp i vikt i alla fall.

          Tror du tänker klokt!❤️

            Mm jag vilar i lugnet att jag tror jag kan stanna på denna vikt faktsikt, för den har jag haft ganska länge. Har en vän som behöver gå ner för att få IVF, så just nu har vi varandra och peppar med bra recept och promenader ihop. 🙂 På något sätt är det ganska skönt att tänka nej jag skippar den där kakan, för kan jag så kan min vän och hon måste ju få sin efterlängtade bebis!

          Precis, och de komplikationer man kan få är verkligen inte roliga, ofta saker man kan få dras med över lång tid. Om jag vore du hade jag heller inte gjort ingrepp i min friska kropp.

          Tror det kan ha med dina hormoner att göra, insulin t.ex. Testa lchf och se om det stabiliserar sig.

      Såg på ett program med en läkare som gör dessa operationer att ca 5% av de som opereras lyckas att hålla vikten nere, inte så god prognos.

        Åh fy vilken trist siffra…

        Det stämmer inte, av folk som går ner i vikt UTAN en operation är det bara 5% som behåller vikten (antar att du refererar till det amerikanska teveprogrammet My 600 pound Life där siffran 5% nämns?)
        Tror inte svenska sjukvården skulle operera så många patienter om bara 5% håller vikten. Finns mycket forskning att ta del av i SOREG-registret.

          Klart de skulle. De trycker ju i folk injektioner nu som mer stjälper än hjälper.

        Stämmer inte! Nu har jag inte siffrorna i huvudet men den är hög. Samt att 90-95% är nöjda med att blivit opererade. Annars skulle knappast vården ens utföra GB??

        Jag brukar se det programmet, men de människorna väger över 200kg…. Vissa upp till 300 ?

      Region Skånes överviktsenhet arbetar så. De erbjuder samtal, råd och stöd för att få en hållbar viktnedgång som kvarstår.

        Det är ju jättebra. Hur länge erbjuder de det? Tror många behöver stöd för att psykiskt hantera den förändring en fetmaoperation innebär.

      Det krävs definitivt en livsstilsförändring för att behålla viktnedgången av en GBP. Jag har väldigt högt BMI och sökte hjälp av vården för jag lyckades inte gå ner i vikt själv efter många försök. Jag fick remiss till en överviktsenhet. Första gången pratade jag med läkare som frågade hur jag känner för GBP, jag är öppen till det men inte förrän jag gjort en livsstilsförändring som faktiskt håller. GBP orsakar ofta att kroppen inte kan absorbera vitaminer lika bra så man måste ta tillskott och jag är sämst på att komma ihåg att äta piller. Så vi kom överens om att jag en tid ska få behandling av dietist och se hur det går. Jag har lärt mig mycket, inte bara om näring (det kunde jag faktiskt ganska mycket om pga mina tidigare försök) men även psykologiska råd hur jag ska hantera med att orka fortsätta veckor det känns extra svårt. Jag har inte behandlats så länge men det känns bättre och bättre. Vi får se om GBP-samtalet blir relevant igen, jag kanske lyckas gå ner så pass mycket med dietisten att mitt BMI inte kvalificeras längre. Det vore helt okej också. Jag vill vara realistisk med min viktnedgång och kan jag gå ner i vikt utan operation vore det faktiskt toppen.

        Jag håller tummarna stenhårt för dig! Visst är det så, att det absolut bästa för kropp OCH psyke är att ”på egen hand” gå ner vikten. Själv kör jag Viktväktarna och jag mår faktiskt riktigt bra av smarta knep som sänker kaloriintaget (havreris istället för vitt ris, massor av grönsaker och minska på pastan osv). Vet att de var mossiga och hetsiga förr, men jag upplever att upplägget idag är sunt och bra, i alla fall för mig. Har en vän som gick ner 20 kg för 3 år sedan med VV och hon har faktiskt hållit sin vikt. Så visst finns det hopp för oss som inte vågar hoppa på en operation. <3
        (Obs ej reklam för VV här haha utan förstår att det inte är passar alla. Så glad för din skull dietisten hjälpt 🙂 )

          Tack så mycket! Jag är väldigt nöjd med min dietist, hon är som en psykolog också vilket är så bra. När jag försökt gå ner själv har den mentala belastningen blivit så jobbig att jag gett upp gång på gång. Nu får jag jättebra råd och lär mig att inte vara så hård mot mig själv. Exempel på jobbiga känslor hon hjälper mig att hantera är när vågen visar att jag gått upp ett halvt kilo en vecka trots träning och kaloriunderskott, ledsamheten när min tallrik ser ut som en barnportion jämfört med min familjs som inte försöker gå ner i vikt och svårigheten att slappna av och unna mig en bulle med en vän trots att jag bestämt att jag ska göra det i förväg. Kul att du trivs hos VV! Lycka till <3

            A
            Önskar dig verkligen lycka till ❣

    Om man inte ändrar sitt sätt att äta och motionera kommer ingen viktoperation eller en bantningskur att hjälpa, det verkar inte Anna Book förstå. Det hjälper inte ens att vara bästis med experten My Martens som extremtränar och lever på kostschema men bara blir tjockare.

    Det krävs en total omläggning av sitt ätande och aktivitet, och det för resten av livet inte bara några månader.

      Exakt, och man måste också ha kaloritänket. Det spelar ingen roll om man äter ”små portioner” eller ”bara plock” (läs tapas), om man inte har koll på det totala intaget per dag. Om man vill gå ned/behålla vikten kan det också va bra att inte slösa flera hundra kalorier per dag på olika typer av vätskor, typ sötade iskaffes…

        This ?? Otroligt lätt att komma upp i höga kcal med vissa livsmedel så man tror sig ätit en liten portion men ändå fått i sig >800 kcal. Väg allt(!) om du försöker gå ner i vikt är mitt tips. Uteslut ingenting för då ledsnar man tillslut. Och låt det ta tid, man kanske lagt på sig under 5-10 år, inget man blir av med på några månader.

          Men hur gör man om man är överviktig men blir ätstörd av att mäta och väga? Alltså uppriktig fråga.
          Jag behöver gå ner ca 15 kilo (efter en depression) och har inga störningar eller ångest kopplat till mat så länge jag inte räknar och väger. Men så fort jag börjar logga kalorier så slutar det med att jag tävlar mot mig själv att äta mindre och mindre och till slut äter jag inget på flera dagar.

          En uppriktig fråga alltså.

            (Alltså söka hjälp så klart om man är ätstörd men hur ska man gå ner i vikt UTAN att bli ätstörd. Nedgången ska ju ändå vara hållbar)

            15 kg behöver inte betyda att du är ohälsosamt överviktig(troligtvis inte alls). Ta hellre tag i din ätstörning. Kolla även in My Westerdahl på bl.a. insta.

              Jo, jag behöver gå ner femton kilo. Detta av medicinska skäl.

            Vad svårt. Jag själv ser det som en möjlighet att äta så mycket som möjligt inom ramen för mina kalorier.

    Övervikt är ju ett psykologiskt orsakat problem. Alla med mer än något kilo extra har ju överätit en längre tid, det gör man inte om man mår bra. Så det borde ju verkligen ges psykologhjälp till överviktiga, gärna i första hand innan man börjar fundera på kirurgi.
    Alla kan gå ner i vikt genom att ställa om kosten, att många går upp igen efteråt är ju för att de faller tillbaka i tröstätandet. Så psykologhjälp borde vara obligatoriskt.

      Exakt så är det! Någon äter för att stilla oron i magen, andra dricker alkohol medan vissa tar till annat. Så jag tror också att det är samtal som behövs i första hand, inte kirurgi.

        Region Skånes överviktsenhet arbetar så. De erbjuder samtal, råd och stöd för att få en hållbar viktnedgång som kvarstår.

      Sen finns det oss som har svårt att gå ner i vikt (och bevisat medicinskt). Har ätit levaxin i 15 år, slåss med vården för att få annan medicin. Enda gången jag går ner något kilo är när jag ligger på nästintill svält. En vettig läkare beskrev att min kropp går på halvfart, och det märks verkligen med allting. Har många problem som medföljer sköldkörteln inte bara vikten.

      Så man ska då inte döma alla som är lite större att de inte gör annat än äter/äter fel.

        Mycket viktig poäng – det finns många fler orsaker till övervikt än överätning. Men absolut, många kanske skulle vara behjälpt av samtal.

          Hur blir man överviktig om man inte överäter?

            Men läste du inte vad anonym 07.59 skrev?

              Jo. Jag frågade vad exakt som orsakar övervikt om personen inte överäter. Hormonella problem (sköldkörtelproblem till exempel) kan orsaka ökad hunger. Reagerar man på det genom att äta mer går man ju upp i vikt. Men det krävs ju att man äter mer än man gör av med, annars går man inte upp i vikt.

                Överätning är ett symtom, det finns många bakomliggande orsaker. Som att högt blodtryck är ett symtom men orsaken kan vara många olika saker.

                  Ja, men som sagt: orsakerna till ökad hungerkänslor kan vara många, men stoppar man impulsen att överäta går man inte upp i vikt, oavsett vilka orsaker som gör att man vill äta mer än nödvändigt.
                  Det är inte farligt att vara hungrig, det är egentligen ett normaltillstånd för oss människor. Får vi bara i oss i närheten av vårt dagliga kaloribehov så är lite hunger mellan måltiderna inte farligt.

                    Seriöst, 10.06 skärp dig! Det är sådana som du som skammar alla oss sjuka och som är tjocka pga det.

                    Åh är det inte farligt att vara hungrig?? Du har precis löst problemet med övervikt. Grattis.

                    Säger du det till en anorektiker också ”bara att äta, det är inte farligt!”

                    Håller med dig Anonym 10:06. Min gamla PT (som också är utbildad dietist) äter Levaxin och är med i flera grupper på FB för folk med sköldkörtelproblem. Extremt många i dessa grupper klagar på att de inte går ner i vikt, är överviktiga osv. Så fort hon försöker påtala att man går ner i vikt om man ligger på underskott blir hon överöst av kommentarer om hur fel hon har och att det inte funkar för alla att gå ner i vikt genom kaloriunderskott och folk går även till personangrepp. Det är lätt att hitta en yttre faktor att skylla på när det egentligen bara handlar om att man äter för mycket. Börja väga maten och räkna kalorier så att du vet vad du stoppar i dig, så ska du se att du går ner i vikt trots att du äter medicin. Simple as that.

        Jag förstår att det kan finnas medicinska problem, men samtidigt låter det otroligt att en kropp klarar att leva på färre kalorier utan att förlora i vikt? Det hade ju varit en enorm fördel förr i tiden under svältperioder, och även idag i länder med svält. Att behålla vikten trots brist på näring.
        Obs jag raljerar verkligen inte nu. Jag undrar på allvar hur det isåfall fungerar, om man med sköldkörtelproblem drar ner på maten och ändå inte förlorar i vikt. Hur kompenserar kroppen de färre kalorierna om den inte förlorar i vikt?

          Googla ”biggest loser study”, där förklarar de bra hur fd BL-deltagare behövde dra ner på kalorier och öka på träningen flera år efter att de tappat vikten för att behålla sin nya vikt. Kroppen kompenserar, den är riktigt smart, det är därför vi har lyckats överleva så mycket svält, naturkatastrofer, och liknande under perioder när vi inte haft samma lyx som idag.

            Biggest loser-personerna har ju en historik av överätning. Såklart måste de förändra sin livsstil totalt. Det betyder inte att de måste äta mindre än vad till exempel jag gör, som är normalviktig och har koll på mitt kaloriintag. Men de måste äta mindre än vad de gjorde tidigare, självklart.

              Nej, du missförstår. Det handlar inte om att de måste äta lika mycket/lite som en normalviktig utan mindre.

                Nej, det behöver de inte. De är vana att äta mer än nödvändigt, men deras kaloribehov är på inget sätt reducerat jämfört med andra. Däremot sjunker ju kaloribehovet för varje kg man tappar, eftersom mindre massa kropp ska hållas igång. Om jag går ner fem kilo nu och vill stanna där, måste jag äta mindre om jag vill hålla vikten eftersom en kropp på 58 kg gör av med mindre energi än en kropp på 63.

                  De har fuckat upp sin ämnesomsättning. Bara googla på studierna som gjorts.

                    Jag har googlat massor och allt jag hittar säger att metabolismen går ner för varje kilo man förlorar, vilket är helt normalt. En person som har vägt 50 hela livet har liknande förbränning under en dag som en person som väger 50 idag efter en viktnedgång från 80, om de har liknande andel muskler och liknande livsstil.
                    Men självklart betyder det att personen som vägde 80 är van att äta för en 80-kiloskropp och måste lära sig äta mindre, äta för en 50-kiloskropp.
                    Men båda svälter ihjäl efter ungefär lika lång tid om de inte får mat. Det är inte så att den som gick ner från 80 kg går ner mindre vid svält och klarar svält bättre.

                      Det är inte det jag hittat.

          Nej om man äter tillräckligt lite så måste man väl ändå gå ner i vikt? Energin som behövs för att driva kroppen måste ju ändå tas någonstans ifrån, hjärnan kan ju inte jobba och hjärtat slå på ingenting, någonstans ifrån måste ju energin tas ifrån.

            Självklart är det så. Jag förstår inte den här myten som lever vidare, om att tjocka som går ner i vikt sedan på något magiskt sätt går upp igen av att äta sitt dagliga energibehov.
            Däremot sjunker ju energibehovet med varje kg man tappar. Det du håller vikten på när du väger 80 kg går du ju upp i vikt på när du väger 60. Man måste ju göra en ny beräkning av behovet när man gått ner lite.

              Sen kanske mängden energi någon behöver äta är lägre än för någon annan pga en massa olika orsaker. Och då blir det förstås betydligt svårare. Men i grund och botten så måste ju energin tas från någonstans ju.

        Samma här, fast med en annan sjukdom. Äter 100% rätt men har låg metabolism.

      Så smala kan inte tröstäta och överlag äta dålig kost?

        Man fortsätter ju inte vara smal om man överäter. Dålig kost har ju inte med saken att göra, äter man dålig kost blir man inte fet så länge det är fler kalorier ut än in.

          Har en bekant som lever på pizza och vin en i stort sett men han är smal som en sticka, men så ohälsosam man kan bli! Han har en väldigt aktiv ämnesomsättning! Så det stämmer inte alltid.

            Gissar att han också dricker en hel del kaffe och röker? Och att han faktiskt inte äter så mkt mer än den där pizzan, vilket innebär att det totala intaget av kalorier under dygnet ändå är under ”normalt” intag.

            Pizza och vin är dålig kost, men det betyder inte att han äter fler kalorier än han gör av med. Man blir inte automatiskt fet för att man lever ohälsosamt, det är antalet kalorier in-ut som avgör.

            Du kan äta två pizzor om dagen- och hålla vikten. Det handlar inte om vilken sorts mat utan mängden kalorier.

            Problemet är väl att när det är pizzadags har man kanske börjat dagen med en gofrulle, fika på stan, pizza på kvällen och den chips och götter. Då är vi på en annan nivå.

            Men sen är frågan hur din polare ser ut i tarmar och blodkärl och rent allmänt när det gäller värden.

            De som säger att de kan äta huuuuur mkt som helst gör oftast det under EN måltid, den äter de inget mer under hela dagen. Jag har träffat MÅNGA som påstår att de minsann kan äta hur mkt som helst av allt utan att gå upp i vikt men jag kan lova att ingen o då menar jag ingen har sett dessa personer göra det mer än under enstaka måltider sen går de tillbaka till svält igen.

        Klart de kan men om de gör det under en längre period kommer de sluta att vara smala.

        Det är klart att smala kan äta mycket och dåligt utan att gå upp i vikt. Många inklusive jag gjorde det i ung ålder, men förr eller senare kommer det resultera i viktuppgång. Som 30+ kan jag inte längre äta som när jag var 20+ om jag vill behålla vikten. Jag antar att jag om 10 år får ställa om portions storlekarna samt fett och kolhydrat-fördelningen igen.

          Du sa ju precis emot dig själv. Förr eller senare kommer dåliga vanor att leda till viktuppgång.

            om man äter mer än vad man förbrukar så går man upp i vikt. Många som äter som hästar och är smala rör på sig så pass mycket att kalorierna förbränns. När du blir äldre ändras ämnesomsättningen och det är lättare att lägga på sig även för en som varit smal hela livet. Fast om du inte äter mer än du förbränner går du inte upp – om du inte har en sjukdom då förstås.

            Det sa hon ju inte? Hon sa att smala kan äta mycket och dåligt utan att gå upp i vikt. Vilket hon INTE gjorde när hon var ung. Däremot att det kan visa sig när man blir äldre. ”Förr eller senare” är något som du själv har lagt till.

              Smala kan äta dåligt, men inte mycket i längden, utan att gå upp.
              Äter man mycket varje dag under en längre period går man upp i vikt.
              De som tycks äta mycket gör det sällan hela dagen varje dag. Många skippar måltider och då sjunker kaloriintaget även om det man sedan äter är chips och läsk.

              Jag citerade henne inte Linda….

          Min bekant är 40 så jag betvivlar det ?

            Dåliga vanor leder inte till viktuppgång. Dåliga vanor kan ju vara att äta dåligt och för lite, då blir man smal.
            Viktuppgång orsakas av att man äter för mycket, spelar ingen roll hur nyttigt man äter, är det mer än dagsbehovet går man upp i vikt.

              EXAKT!!!

              OCH ”sanningen” att ämnesomsättningen förändras radikalt i takt med ålder är inte riktigt korrekt, det sker endast små förändringar fram till när du är i medelåldern.

              Det är ditt rörelsemönster som ändras, dina vanor, din ekonomi.

              Små, små förändringar du inte tänker på själv. Du har råd med bil- cyklar färre sträckor, har egen inkomst som gör att du själv kan välja utemat oftare, stillasittande jobb osv osv.

              Åldern påverkar, ja, men inte på det viset många tror.

          Det har nyligen kommit ut en stor studie om att förbränningen inte alls förändras mycket under livet. Iallafall inte förrän man är ungefär i pensionsålder. Så detta är en långlivad myt, däremot rör sig de flesta mindre och kanske har råd med mer/godare mat när de är 30+ Mot 20 års åldern ☺️

      Njae, detta är till viss del en myt. Ordentlig övervikt/fetma är en komplex sjukdom där psyket kan spela in ja, men också andra komponenter såsom genetik, tarmflora, medicinering, socio-ekonomiska förhållanden när man växte upp, m.m. Förra året sändes ett avsnitt Vetenskapens värld som tog upp vissa av dessa faktorer (tarmflora, antibiotika i spädbarnsålder m.m.), jag vet inte om det ligger uppe på Play, kan rekommendera det annars. 🙂 Även forskaren Erik Hemmingsson har skrivit böcker och debatterat om orsakerna bakom övervikt och att det inte är ett så lätt problem att lösa för individen.

        Men hur blir man överviktig av alla dessa orsaker om man inte också äter mer än vad kroppen gör av med?

          Att man äter mer än vad man gör av med är ett symtom. Det kan finnas flera olika bakomliggande orsaker.

            Problemet är väl att vissa har väldigt trög ämnesomsättning och kanske behöver ligga på 500kcal om dagen för att gå ner vilket är klart jobbigare än för mig tex. som går ner om jag ligger på 1500kcal.
            Min dotter har både anlag för fetma samt äter psykmediciner som orsakar övervikt. Om vi gjorde exakt samma diet skulle jag gå ner i vikt och hon skulle kanske stå stilla i vikt istället för att gå upp.
            Det är inte omöjligt att gå ner men kräver mycket mer tyvärr?

              Nej ingen har ”trög” ämnesomsättning. Ingen behöver ligga på 500 kcal om dagen för att gå ner i vikt. Då skulle vi även ha sett normalviktiga personer på bilderna från nazitidens koncentrationsläger. Däremot är det svårt att ha koll på hur mycket man faktiskt äter.

                Fel. Hypotyreos resulterar bland annat i långsam ämnesomsättning.

                  Jo men det är ett sjukdomstillstånd som kan behandlas. I många fall däremot äter man betydligt mer än man tror, och får alltså inte alls i sig bara 500 kcal. Däremot borde ingen någonsin försöka äta bara 500 kcal, det är helt orimligt lite.

          Precis som anonym skriver så är överätande ett symtom av allt det andra. Om t.ex. dina mättnadshormoner är obalanserade så kommer du ha svårt att känna mättnad = tendens att äta oftare och mer. Vi har en stark överlevnadsinstinkt inom oss som säger åt oss att äta när vi känner hunger.

          Ett stort problem är att man ser att de med störst övervikt redan som barn är överviktiga. Som barn har man inte kontroll över sin egen kost och därför är det lätt att vänja sig (av sina föräldrar) vid att äta för mycket, fel sorts mat (typ donken och godis), på fel tider m.m. Att då bryta den vanan när man kanske i övre tonåren inser hur man bör äta, omringad av familj som äter på ett visst sätt, är faktiskt inte så lätt. När man väl har nått övervikt eller fetma så kommer kroppen att kämpa för att du stannar på din högsta vikt. Otroligt smart! Det har vi evolutionen att tacka för! De som inte passade på att äta när mat fanns på stenåldern, ja de dog ju sedan tidigare än de som vräkt i sig när tillfälle gavs. När din kropp får signalen att du håller på att gå ner i vikt så får den panik, ser svält och död framför sig, och skickar ut signaler som säger åt dig att äta mer, gärna av näringstät mat såsom fet, salt och söt mat… Allt det sker undermedvetet då våra hjärnor inte har lärt sig hur man hanterar det överflödssamhälle vi lever i. Detta skriver Hemmingsson om i sina artiklar och böcker, svensk forskare.

            Ja men i slutändan är det när vi äter mer än dagsbehovet av kalorier som vi går upp, och när vi äter mindre går vi ner. Såklart är det alltid psykiska orsaker bakom att man äter för mycket, men om man till exempel inte har tillgång till mat så går man ner i vikt oavsett hur många signaler kroppen skickar att den vill äta.

              Ja, men om man har 100 personer och låser in dem i ett rum helt utan mat i 14 dagar – tror du att samtliga har tappat exakt X kg efter de två veckorna? Det har de inte. Utan de har tappat olika mycket vikt beroende på sådant vi ej kan styra såsom tarmflora, genetik, ålder, m.m. Som nämnts tidigare så är inte enbart att man överäter en anledning till övervikt. Vissa har lättare att överäta p.g.a. störda mättnadshormoner t.ex. men vissa har också lättare att gå upp i vikt då deras fysiologi helt enkelt ser annorlunda ut än personen bredvid dem. Vi har olika individuella förutsättningar att gå ner (och upp!) i vikt, vilket gör problemet väldigt komplext och förklarar varför t.ex. fetmakirurgi eller medicin som liraglutid INTE löser problemet för varenda person som provar.

                Nej alla tappar inte samma antal kg, men i procent av kroppsvikt kommer alla att tappa liknande mängd kroppsvikt. Alla går ner i vikt dramatiskt av att fasta så länge.

                  Nej inte ens procentuellt kommer alla att tappa liknande mängd. Ledsen men du har fel.

                Håller helt med. Så mycket hormoner som spelar in. Äter du mycket socker/kolhydrater och är insulinkänslig så kommer du snabbt gå upp i vikt och det triggar även hungerhormoner. Dvs hur du äter ändrar din hormonbalans och tarmflora och gör att det är svårare att gå ner i vikt. Lchf funkar för väldigt många med de problemen istf att räkna kalorier och vara hungrig.

                  Nej, det där är fel. Lchf fungerar därför att man äter färre kalorier genom att äta så.
                  Om du äter lchf och äter 3500 kcal per dag går du upp massor.

                    Nix. Finns studiet på det också. Genom att du inte frisörer insulin så tar kroppen inte upp/lagrar fett. Äter mycket mer kalorier nu än tidigare, ändå har jag gått ner i vikt och hållt mig där i tolv år. Att äta lchf minskar även hungerhormoner sp jag håller mig mätt länge men det jag äter är kaloririkt (och näringsrikt). Bara kolla in på en fb-sida över alla historier om gravt överviktiga som nu är normalviktiga och de äter inte kalorisnålt.

                      Men du äter ju ditt dagliga kaloribehov, eller hur? Om du gör en beräkning över några veckors tid ligger du i genomsnitt på ditt dagliga behov. Annars skulle du öka i vikt.
                      Det du förmodligen inte gör är småäter, eftersom fett ger mättnadskänsla. Därför funkar lchf.

                      Detta stämmer absolut inte.

                    Kalorier påverkar oss otroligt olika beroende från var det kommer. 1000 kalorier från kolhydrater/socker ger ett jädra insulinpåslag och ökar fettinlagringen vs 1000 kalorier från protein och fett som håller dig mätt länge. Kroppen är ingen förbrönningsugn utan mer komplex och behöver rätt näring.

                      Det där är helt fel.
                      Vet du vilken kategori personer som är smalast i Europa?
                      Unga italienska kvinnor.
                      Unga italienska kvinnor äter generellt sett många kolhydrater (i Italien är det vanligt att äta pasta varje dag). Ofta en onyttig frukost i form av kaffe och 2-3 småkakor. Socker och kolhydrater! Det de däremot inte gör är småäter. Ingen fika eller mellis där inte. Och inget godis. De håller nere sitt totala kaloriintag och är därför smalast i Europa. Har inget med socker och kolhydrater att göra, bara kalorier in-ut.

                      Det är olika från person till person hur hormoner och tarmflora funkar. Liksom olika hur man mår på p-piller. Äldre italienska, är de också smalast i Europa?
                      Kan garantera dig att jag äter mer kalorier nu än innan lchf. Väldigt mycket kokosolja, majonnäs, olivolja, bra, ägg, nötter. Förut en massa lightprodukter. Mående i jämförelse- trött, grinig, uppsvullen i magen, snabbt hungrig. Nu jämnt humör, platt mage, blir aldrig vrålhungrig.

                      Italienare över lag är Europas smalaste befolkning, trots pastan!
                      Har du blivit smalare har du reducerat dina kalorier och du ger ju själv förklaringen: du håller dig mätt längre, alltså småäter du inte.

                      Tråkigt att du inte tror mig och alla som äter lchf. Så glad att jag skippat att räkna och tänka en kalori in en kalori ut. Alla kroppar funkar inte så. Läs på diet dockor om studien som gjordes på att äta 8500 kalorier om dagen, vad som hände beroende på om personen åt kolhydrater eller lchf.
                      Kul för italienarna då, min kropp funkar inte så iaf, har provat ”pastadieten” och blev väldigt svullenni magen och hungrig snabbt. Tror man måste lära sig hur sin egen kropp funkar. Om du mår bra på en light-kost eller om du behöver mer fett.

          Obalans i kroppen. Olika faktorer som ovan finns skrivet. Hormonella besvär.

            Vilken obalans då? Vad betyder obalans i kroppen?

              Finns en hel del att läsa hur t.ex. stress påverkar kroppen negativt. Likaså hur dålig och/eller för lite sömn kan påverka kroppen negativt (vilket ju ofta beror på något). Dessa faktorer kan så klart göra att en individ tar fel beslut och/eller äter sämre men det behöver inte bero på sådana faktorer. Ämnesomsättning som inte fungerar som den ska. Obalans i kroppen är ofta = hormonella besvär. Finns ju många hormoner som ska samverka, och dessa kan vara mer eller mindre känsliga beroende på t.ex. sömn, stress, ägglossning, menstruation och så vidare. Det finns som sagt en hel del att läsa om detta om du är genuint intresserad!

                Ja jag känner till allt detta, men i slutändan är det ju för att dessa orsaker får oss att äta mer, som vi ökar i vikt. Hormonell obalans = ökad hunger. Äter vi då mer, går vi upp i vikt. Äter vi inte mer trots ökad hunger går vi inte upp i vikt.

                  Vi är programmerade att äta när vi är hungriga – precis som vi vill sova när vi är trötta, gå på toa när vi är nödiga osv. Varför tror de som varit smala/normalviktiga hela livet att man får ett liv med härlig livskvalitet om man går runt hungrig konstant? Det är otroligt lätt för någon som har haft tur i kroppslotteriet att slänga ur sig sådant, men när det väl kommer till kritan tror jag inte ni hade tyckt det var så trevligt att konstant behöva akta sig för mat och glatt omfamna känslan av hunger. Det går emot våra naturliga instinkter. Släng gärna in den sociala aspekten i mixen också! Där vi ofta förväntas gå på AW, kalas, fester och liknande där det serveras söt/fet mat och alkohol/läsk. Är det verkligen så lätt att alltid säga nej och sitta där med en morot och en flaska loka? Våra instinkter är starka och vi är inte mer än människor = söker njutning och hög livskvalitet oavsett om det rör sig om vila, mat, sex, lek eller annat…

                    En AW är inte det som gör mig tjock! Såklart kan jag gå på AW och dricka öl och äta chips ibland. Det är vad jag äter varje dag som påverkar vikten.

                      Man blir inte tjock mellan jul och nyår utan mellan nyår och jul. ?

                      Det är också lite av en myt.

                      Att det vi gör varje dag påverkar mer.

                      Studier (från USA) visade att den extra mängd mat som intogs vid högtider var ingenting som personerna i studierna kompenserade för under resten av året. Så de gick successivt upp i vikt över tid, sån smygande övervikt.

                      Nu har de ju thanksgiving och jul och allt där under lång period, men det är ändå något att tänka över.

                      Och nej, du har rätt, en AW är dock inte I samma liga som det jag beskrev, utan något som säkerligen jämnar ut sig över tid.

                    Jag har varit smal som en sticka hela mitt vuxna liv och det konstiga är att jag nästan aldrig känt av hunger vilket har gjort att jag inte alltid ätit regelbundet och jag har alltid ätit jättemycket när jag fått mina älsklingsrätter. Har visserligen alltid varit aktiv och rört mig mycket sen barnsben men nästan aldrig ätit kakor, bullar, chips och läskedrycker… Har kanske lagat största delen av vad jag ätit själv eftersom snabbmaten inte är speciellt god. Kanske har jag haft tur men när jag ser ner i handlarkorgen hos många tycker jag inte att det är så konstigt att det finns så många överviktiga som kämpar på.

                      Anonym 09;22, din kommentar tillför ingenting utöver att att du gav uttryck för din fördom om att överviktiga bara äter snabbmat, kakor, bullar, chips och läskedrycker. Du har tydligen alltid varit smal, du kanske borde förstå att du inte har kunskap eller erfarenhet av hur det är att leva med övervikt?

                      Men gud vad duktig du är. Känns det bra nu? Fullständigt meningslös kommentar som bara handlar om att visa din egen förträfflighet.

                      Anonym 9.22 sa inget kontroversiellt. Men såklart blir man överviktig även av hälsosam mat om man överskrider sitt dagliga kaloribehov.

                      Ja alltså det är ju inte bara överviktiga som handlar skräp och vad som är ”normalt” idag verkar ju ha förskjutits något enormt jämfört med säg 100 år sen. Inte konstigt att många upplever att de ”äter bra” när de äter en kost som idag anses helt vanlig. Hur ofta är det rimligt att äta godis till exempel? Varje dag eller en gång om året? Den som äter ett par hekto i veckan anses ju knappast vara en frossare idag. För ja, det är otroligt mycket i olika kundvagnar som inte alls är hälsosamt, matleveranser av färdiglagad mat åkte runt överallt, massor av restauranger fulla med folk. Och nej, som sagt är det naturligtvis inte bara feta människor som gör detta och jag vet förstås att man kan äta nyttig hemlevererad mat eller ute. Men om det normala var att alla endast åt MAT och undvek processad mat så hade övervikt inte varit ett så stort problem i samhället. En del kan äta en trerätters ute med alkohol till och fortsätta vara smala. För andra sabbas hela veckans försök eftersom det helt enkelt blir för mycket energi. Naturligtvis är det inte kul att vara den som måste avstå.

                      Nu kommer såklart någon svara att just den är sjuk etc och bara äter fisk o grönsaker i små portioner och ändå är fet och så må det vara. Men det gäller knappast hälften av befolkningen.

                    Men att gå på kalas och äta gott och mycket betyder ju att du måste röra på dig lite mer för att bränna de extra kalorierna du fick i dig. Om man kalasar titt och tätt så kommer det att visa sig på vikten. Det är summan av allt du gör varje dag som blir resultatet på vad du blir. Tror bara att man måste vara medveten om sitt intag och inte lura sig med att ”det var ju bara en gång!

                    Ja precis, tyvärr är det orättvist men det är ju så det är. Och det är ju tyvärr inte vara något enstaka tillfälle där vi måste ha viljestyrkan att tacka nej och avstå. Någon har bakat på jobbet, någon fyller år, hela julen, grillfest, all inclusive-semestern, restaurangbesök osv. Ätande tillsammans är en så central del i hur vi umgås och det är idag förhållandevis billigt och enkelt att bjuda på något gott och det förväntas även till viss grad. När vi har tillgång till bra mat i vardagen och fyller upp vårt energibehov varje dag så blir de här små extragrejerna lätt det som får det att tippa över om man inte kompenserar för det. Även om man väljer Loka oh morot hälften av gångerna så kanske det fortfarande inte är nog och hur uppmuntrande känns det.

          Kolla också på vad ”maten” innehåller(och då menar jag inte energimässigt). Där har du ett svar.

      Om du med psykologiska orsaker menar hjärnans fysiologi stämmer detta. Att genom terapi och viljestyrka få bukt med sina missbruksproblem är inte riktigt så enkelt som det kan låta men det går absolut. Det vi kallar missbruk rent språkligt är en konsekvens av hjärnans belöningssystem. Hjärnan styrs av en rad olika signalsubstanser och av våra hormoner som påverkar våra val och vår sinnesstämning. Hjärnan består av två väldigt olika delar, det som i dagligt tal kallas för den logiska hjärnan och reptilhjärnan. I den logiska delen fattar vi genomtänkta beslut och de flesta idag vet att övervikt inte är bra och är man överviktig vet man att man borde jobba med att gå ner i vikt. I reptilhjärnan sitter våra instinkter, det är den delen som signalerar fara, hot, mm och det är även där hjärnans belöningssystem sitter. Hjärnan gillar belöningar och beroende på arv är vi programmerade att gilla vissa belöningar mer än andra. En del belönas av sex, andra mat och sedan har vi alla träningsfantaster och ja de tränar för deras hjärnor belönas med endorfiner. Det betyder inte att det är kört men det är inte så enkelt som det låter att det är ju bara att gå ner i vikt. Sedan finns andra ärftliga faktorer som spelar in avseende just övervikt såsom personens ämnesomsättning som även den påverkas av att vi rör för lite på oss.

        Nej, det där har motbevisats nyligen. De jämförde stammar i Afrika med jaga-samla-livsstil med västerlänningar med stillasittande liv, och ämnesomsättningen var lika oavsett livsstil.

          Ok tack den undersökningen har jag inte läst så kan inte uttala mig. Ämnesomsättning är dock inget som är stabilt över tiden och man vet att den avtar under livstiden. Den är även intimt kopplad till testosteron.

            Ämnesomsättningen avtar mycket senare än man tidigare trodde. Det är förändrad livsstil som gör att vi lägger på oss i medelåldern.
            https://www.dn.se/vetenskap/minskad-amnesomsattning-inte-orsak-till-viktokning-i-medelaldern/

          Visst var det den studien som även såg en stor skillnad i tarmflora mellan de två grupperna och hade en teori att det spelar in hur väl vi håller oss normalviktiga?

            Nej där stod inget om tarmflora, bara om livsstil.

              Okej, sorry! Tänkte på Vetenskapens värld där de tog upp detta, då tittade de också på tarmflora som en förklaring. 🙂

        ADHD hos framförallt kvinnor ökar risken för överätning och andra ätstörningar. Har man ADHD är man mer impulsiv och detta måste uppmärksammas mer. Med tanke på hur många som förmodligen går obehandlade och odiagnosticerade.

      Nu har jag tyvärr inga källor, men vet att jag läst att många som gör dessa op utan rätt psykologiskt stöd har en ökad chans att bli alkoholister. De har använt mat som tröst, när de inte kan göra det vänder de sig till något annat istället.

        Ja visst är det så. Övervikt är ju ett symptom på dåligt psykiskt mående. Kan man inte tröstäta kanske man tar till alkohol istället, eller andra substanser.

          Fast vissa överäter för att det är gott också, för att de gillar mat liksom.

        En ökad risk, inte chans.
        Risk: negativt
        Chans: positivt
        Sannolikhet: neutralt

        Kopplingen till alkohol för överviktiga ligger i socker. Det är inte nödvändigtvis alkoholen som triggar hjärnans belöningssystem utan sockret, som ofta är orsaken till övervikten till att börja med. Man ersätter socker i fast form till flytande form.

      Konstigt att det inte är vedertaget att använda ordet matmissbruk i samband med gravt överviktiga personer som behöver opereras för att minska i vikt. Som med allt annat missbruk krävs det stora egeninsatser och stöd och hjälp för att komma ur sitt missbruk och vara kvar där. Det räcker inte med en halv matsäck.

        Ja. Det tänker jag på varje gång jag ser såna här kroppspositiva konton på Instagram, fettaktivister.
        Det är ju sjuka människor, människor med ett svårt matmissbruk. De borde få psykologhjälp och kanske psykiatrisk hjälp.

          Men kroppspositivism handlar inte om övervikten utan om att överviktiga ska accepteras och inte dömas för sin vikt. Jag tycker det inte är för mycket begärt att överviktiga ska behandlas med respekt som normala människor, både av läkarkåren och av allmänheten.

            Ja, men samtidigt är det svårt sjuka människor som exponerar sig. Det känns skevt.

              Så en sjuk människa skall inte få synas och behandlas med respekt? Gäller det även tex cancersjuka? Eller de med andra allvarliga sjukdomar?
              Är det bara de som är överviktiga som skall gömma sig och skämmas för att de är sjuka? Det om något känns skevt…

                Du missförstår helt. Sjuka ska självklart behandlas lika bra som friska.
                MEN dessa kroppspositiva konton innehas av personer med ett svårt matmissbruk som riskerar deras hälsa. De exponerar resultatet av sin sjukdom och har följare som till stor del fascineras av detta resultat. Som tittar på resultatet av ett missbruk. Ungefär som om de följde en heroinist som la upp bilder på sitt missbruksliv. Och det är ok, men jag tycker samtidigt det är tragiskt att dessa personer inte får vård och professionell hjälp för sitt missbruk.

                  Mat behöver alla för att leva-heroin, alkohol och crack behöver man inte för att överleva. Att jämställa mat med knark-även om mat kan missbrukas-är farligt. Träning kan också missbrukas. Bantning och svält kan missbrukas. Var ska vi dra gränsen för vem som ”får synas” utan att andra blir obekväma?
                  De flesta till nästan ingen följare tänker inte att oj-nu vill jag blir tjock också! Istället är det ofta människor med svåra/dolda ätstörningar som får en liten tröst och respit i att se människor som inte är smala men som ändå är glada och får känna sig likvärdiga. Det är en grotesk myt att kroppspositiva sprider ett tjockhetsideal, men de ger tröst åt oss alla som levt kanske större delen av våra liv med svält, bulimi och tvångsträning. Vi måste inte hata oss själva.

                    Det är ju dock väldigt många av kontona som påstår att de mår så bra, är så friska, tränar och äter nyttigt. Kommenterar ngn följare att de (följaren själv alltså) behöver gå ner i vikt för att orka ngt eller bli av med smärta så kan de kommentera att det inte alls har med övervikten att göra. De normaliserar en farlig livsstil.

              Man ska få ta plats även om man är sjuk, handikappad etc. Ska vi ha tillbaka samhället där sjuka gömdes undan tycker du? Jag vill själv inte vara överviktig men har slagits mot ätstörningar hela mitt vuxna liv. Svultit, haft bulimi, övertränat. Att se människor som är överviktiga som trivs med sig själva ÄNDÅ får inte MIG att vilja bli överviktig eller tänka att nu måste jag bli tjock också. Det handlar inte alls om det. Men det får mig att sluta misshandla sig själv så hårt, för man har rätt att finnas, trivas, slippa tråkas och vara glad även om man inte är smal. Förstår inte varför det sticker så i ögonen på en del att man får finnas och synas även om man inte har wn perfekt kropp. Man behöver inte betala priset att plåga sig och be om ursäkt till de smala för att få finnas

    Överviktsvården skulle behöva utvecklas överlag skulle jag säga. Det finns en anledning till att någon blir överviktig, och den är ofta psykisk, men ändå så har de inte med psykiatrisk vård i behandlingen, varken om man väljer en operation eller en medicinsk behandling.

    Väljer man operation så blir man opererad och sen släpps man till vårdcentralen utan uppföljning på sjukhuset och väljer man ”medicinsk” behandling så har man ett år oavsett hur det går när det året är slut.

    I slutet av denna månaden gör jag en s.k ”tummytuck” pga att mina magmuskler inte letat sig tillbaka efter 2 grav. Hängig buck check. Psykiskt påfrestande. Fysiskt påfrestande. Kan inte träna bål, stärka rygg. Jag får bekosta den helt själv. Hade jag däremot ätit mig till att lida av fetma. Hade jag fått en operation gratis.

      Gratis och gratis man betalar för fan skatt! Bra att hjälp finns, sjukt hur man kan vara missunsam mot det. Själv har jag ingen lust att bidra med barnbidrag åt er som självmant skaffat barn men bara gilla läget!!

      Vad innebär tummy tuck? Att dina muskler sys ihop p.g.a. diastas eller att överskottshud tas bort? Ursäkta okunnigheten, men min poäng är att fråga dig om det är ett medicinskt problem du har? För givetvis ska inte landstinget bekosta operationer som enbart är estetiska.

      Fetma är klassat som en sjukdom och det finns diagnoskoder. Därmed är sjukvården skyldig att erbjuda hjälp och behandling, och där kan fetmakirurgi ingå för vissa. I vissa fall ingår även kostnad för att ta bort överskottshud OM den ger medicinska besvär såsom svampinfektioner m.m. Vad är det du upplever som orättvist här? Tycker du de som utövar farliga idrotter ska bekosta sin vård själva? Eller de med anorexi, som svält sig till undervikt och behöver dropp, terapi, och annan vård, ska de också betala ur egen ficka kanske? För om kvinnors komplex över hängig mage efter graviditet ska bekostas blir det inte så mycket över till de med faktiska sjukdomar.

        Hon skriver ju dock att hon inte kan träna bålen eller stärka ryggen. Det är väl högst medicinskt? Det kan ju också vara psykiskt påfrestande.

        Jag skulle dock inte vilja ställa dessa mot varandra. För det första är det svårt att få en operation pga fetma, för det andra är det, som många skriver, ett ”easy fix” av SJUKVÅRDEN eftersom den hjälp som verkligen behövs inte sätts in. Precis som sjukvården snabbt ordinerar medicin mot t.ex. ångest som ju i allra högsta grad allt som oftast (om inte alltid) är ett SYMPTOM för något annat. Men medicinen kan dämpa det symptomet – ångesten – istället för att behöva bekosta det som är ORSAKEN till ångesten. Precis som med operationer för fetma.

        För det tredje; att kvinnor som fött barn inte får hjälp med sina besvär är dessvärre oerhört vanligt (likväl kvinnovård i övrigt) och det är en egen fråga som behöver väldigt mycket uppmärksamhet. Men det ska inte ställas mot andra problemområden.

          Är det medicinskt så kan man få vård via landstinget och behöver inte bekosta något själv (om man inte är otålig och vill ha det gjort asap).

          Håller helt med dig i att vården älskar quick fixes, SSRI är ett ypperligt exempel på detta, förskrivs i alldeles för stor omfattning och får det att verka som att en miljon svenskar lider av någon slags depp-bakterie när det egentligen är vårt störda samhället som driver oss att må skit…

          Personen ovan var dock den som gnällde om att hon inte får sin operation bekostad medan feta tydligen har det så lätt inom vården trots att de ”själva orsakat” sin sjukdom. Så den biten kan du ju ta med henne? Jag gillar heller inte att ställa dessa mot varandra, det är onödigt. Men att estetisk kirurgi inte ska bekostas med skattemedel ja det står jag fast vid.

            Ja, mitt svar var till er båda. Svaret till dig var delen att det verkar vara medicinsk utifrån hennes beskrivning. Delen om att inte ställa dessa två problemområden gentemot varandra var mer riktat gentemot henne, av just den anledningen du skrev 🙂

            Tillägg: ”hängig mage” kan ju vara högst estetiskt jobbig, och det får man bekosta själv. Håller med dig där. Men det KAN också vara problematiskt om det är mycket häng/hud och då är det ju en annan femma

      Man väljer inte fetma, liksom du inte har valt att få separerade magmuskler.

        Fetma går dock att läka genom minskat kaloriintag. Diastas går inte att läka utan kirurgi.

          Berätta gärna om en långsiktig ”läkmetod” för fetma. Det du föreslår, minskat kaloriintag, fungerar för väldigt många en mycket begränsad tid. Det finns ingen effektiv långsiktig behandlingsmetod för fetma, inte ens kirurgi är bevisligen en sådan.

            Minskat kaloriintag fungerar hur länge som helst om man först botat den psykiska ohälsa som ledde till för stort kaloriintag. Att äta för mycket och gå upp i vikt beror på att man inte mår bra.
            Det är inte minskat kaloriintag som inte fungerar i längden, det är psykiskt dåligt mående som gör att man äter för mycket.

        Det är känsligt det där, att kanske tycka att det är ett eget val att välja att missbruka. Såväl mat som droger eller alkolhol.

          Jag tycker också att det är ett missbruk och förstår att man behöver hjälp för att sluta överäta. Fetma läker dock ut av ett minskat kaloriintag, såklart kan man behöva professionell hjälp för att klara att minska kaloriintaget, men oavsett hur man uppnår ett minskat kaloriintag så förlorar man vikt av det.
          Diastas kräver kirurgi så det kan bara lösas av vården.

    Enligt fb skulle Anna ha räckt upp handen när Malou sa att de skulle gå över till att prata om endometrios. Jag såg klippet med Anna men just denna detaljen var inte med i klippet. Skulle inte förvåna mig om Anna skulle säga ”jag har det! jag har det!” eller något liknande.

    Tycker inte att Anna skötte detta snyggt. Hon ljuger och förskönar saker och sin livsstil. Det hon lider av är ett missbruk och hon äter onyttigt dagligen samt ett sjukt behov av att visa upp allt hon äter.

    OT: haha tänkte för mig själv ”undra hur många influensers som kommer att säga ”gud vad skönt det var att allt låg nere igår”. Två hittills.

    Men så pinsamt! Hon sa återigen att hon blev tjock från första början för att hon åt för lite. Ja, då var det väl tokigt att göra en operation vars syfte är att man ska äta mindre. Hon får väl försöka tvinga i sig rejält med mat nu, så att hon går ner i vikt igen, eller? Hon pratade med både läkare och dietist i Biggest Loser, och efteråt sa hon att hon kommit till insikt om att hon hade ljugit för sig själv, men nu är hon verkligen tillbaka på ruta ett igen.
    Fisk och grönsaker – not so much. Däremot har jag sett att hon till och med steker vitt bröd i smör.

      Fisk och grönsaker! ? För mig får hon äta precis vad hon vill och jag kommer aldrig att håna henne för vikt, utseende osv men att hon ständigt kommer med dessa lögner är bara pinsamt. I senaste Insta-story visas bullar, croissanter, italiensk skinka, pizza och en kötträtt upp. Vi som följt Anna på Insta de senaste åren vet att det väldigt sällan handlar om fisk och grönsaker till lunch eller middag.

    Problemet med dom här operationerna är tyvärr att den som väljer att göra operationen oftast ser operationen i sig som lösningen på problemet och inte går till botten med vad som ligger bakom. Att skylla på att vården inte ger rätt hjälp är oftast ett sätt att slippa ta eget ansvar vilket man ser om man som jag är med i olika grupper på tex FB med personer som gör dessa operationer. Man kan redan på förhand ana vilka som kommer att nå sina mål efter operationen och det är dom personer som tar tag i sin psykiska ohälsa innan de gör operationen och som därmed är väl insatta i att operationen i sug inte är en quickfix utan just ett redskap att använda

    Det hade varit så gött om Anna lagat massa kaloririk mat och lagt ut på IG, och sen, ta daaa, inte åt stora mängder av den själv utan successivt gick ner i vikt utan att skylta med det.

    Nu trot jag dessvärre inte det är så, maten hon lagar äter hon av också, och det är inte riktigt rätt proportioner mellan grönsaker, protein och fett för att det skall stämma med vad hon sa på tv.

    Hon äter säkert bra och nyttig mat- men sen allt annat också. Så i sak har hon rätt, men hon väljer att plocka bort vissa detaljer.

    Ämnet är onekligen intressant. Men att ta dit Anna Book som är en patologisk lögnare som inget annat gör än äter och visar sin matlagnings-skills på sina lives är så patetiskt. Denna madam har många ”cravings” därav viktuppgång. Inte bara maten utan även stressen att inte få vara ” någon”. -Uppträda är det enda jag kan! Som hon brukar säga! Anna Book har säkert fått med sig råd och stöd för hur hon ska leva från läkare m.m. Men ingen ska tala om för Anna Book hur hon ska leva (äta) sitt liv. För hon vet bäst ?. Jag har tagit del av hennes lives under ca ett (1) års tid och snart hoppar det grodor ur hennes mun. Jag tycker det är under all kritik av TV4 att låta Anna Book representera GBP det måste väl finnas andra som har större nyhetsvärde än denna rent ut sagt vidriga och oförskämda människa.

    Sorgligt att höra att hon tydligen inte ens kan sköta vitaminintaget alla gånger. Hur svårt kan det vara? Undrar om hon intar drycker i samband maten i stället för att dricka före eller efter. Då spolas maten ner i tarmen, och hon kan äta mycket mer.

      Mycket märkligt. Det är ju ändå en vuxen människa det handlar om. Och innan operationen utförs så får man väl träffa en psykolog för att bedöma om operationen är lämplig för en? Blir ju livsfarligt att utföra operationer på folk som inte ens är mentalt kapabla att ta sina vitaminer regelbundet efter operation.

    Jag tycker inte alls Anna Book pratade GBP!
    Anna Book pratade som vanligt mest om Anna Book.
    Man fick veta
    – hon blev viktmobbad (även när hon inte var tjock)
    – hon har aldrig överätit
    – hon har pcos
    – hon är en ärlig person
    – hon har varit deprimerad
    – hon äter mycket fisk och grönsaker
    – hon vann BL VIP
    – hon kom 2:a i Let’s Dance
    – hon fick en panikattack på Mc Donalds
    – läkarna på Ersta har räddat hennes liv 2 ggr

    Jag trodde att man skulle få veta hur hon mådde efter op, vad som var det jobbigaste, om hon ångrade den nu när hon gått upp så pass mycket igen, vad innebär dumpning, hur kan hon äta så mycket som hon gör nu, har hon några råd till de som funderar på att operera sig osv.
    Att hon skulle behövt (behöver) stöd från psykiatrin håller jag med om men det beror på andra saker än hennes GBP

    Malou måste var den sämsta intervjuaren någonsin. Allt är ’en stark historia’ men inte vågar hon ställa några vettiga motfrågor inte. En väldigt naturlig fråga måste ju vara varför Booken nu åter är överviktig. Varför ifrågasätter hon inte ’fisk & grönsaker’ ljuget? Booken fick åter 15 minutes of fame i rampljuset men ljuger fortfarande som en häst travar. Ät mindre, motionera mer, ljug mindre, skaffa ett jobb!

    Så passande av henne att lägga upp filmer om hur de överraskar dotterns chef med massa bullar och sen får pizzor och annan icke-nyttig mat, obs INTE fisk och grönsaker! Är väl ytterst få som tror att hon äter måttligt? Räcker ju liksom inte att säga att man tar en skön morgonpromenad för att kompensera, behövs en rejäl livsstilsomläggning för människan…

      Känns som att fisk och grönsaker blir ett nytt tonfisk och bajs-uttryck à la Anna

    Det jag inte förstår är hur varken Malou eller 4an reagerade på att det inte alls är 20 år sen. Hon gjorde den 2008 alltså 13 år sen. ??‍♀️

    Senaste Instastoryn hos Anna Book visar varför hon har gått upp i vikt, hon fick en panikattack av McDonalds för folk skulle tro att hon åt hamburgare…men inte på den pizzerian hon verkar äta skräpmat i princip varje dag?

      Historien om panikattacken på Mc Donalds har hon använt förut, för flera år sedan så det är inte alls nyligen det hände (som hon påstod).
      Tror inte det har hänt öht

    TRAMS! Att ens låta Book vara med i tv över huvudtaget är bedrövligt! Finns väl många andra som beter sig bättre än Anna Book som förtjänar uppmärksamhet! Denna oerhört egoistiska,självupptagna kvinna bör hålla sig till sina livesändningar! VEM anser idag att anna book är en folkkär artist???

      Ingen egentligen. Media driver med henne och utnyttjar hennes behov av bekräftelse vilket är ohederligt och cyniskt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.