Öppet Spår

Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.
Dock undanber jag mig politiska diskussioner, tack!
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli satt på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts… 🙂

Ps! Tjafsa mindre!

520 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Tips på bra serum? Är exuviance bra?

      Vad vill du ha för typ av serum? Fukt, c vitamin, Retinol osv

        Vill ha fukt. Inga syror där man måste passa sig för solen osv.

          It’S SKIN Hyaluronic Acid Moisture Serum, extrapris på Eleven.se nu

      Beror ju helt vad du vill ha för effekt och vad du var för problem. Personligen gillar jag The Ordinary och på deras hemsida kan man svara på ett gäng frågor och så rekommenderar de produkter. Jag gjorde det i vintras och är jättenöjd.

      Ja jag har flera av deras produkter, kostar men är väldigt dryga. Helt klart ett bra köp!

      Exuviance fuktserum är dyrt men härligt. Jag rekommenderar det. Gillar också Beauté Pacifique’s submersive serum. Det är lite oljigare än exuviance men känns bra vintertid när huden börjar strama.

        Tack för svaret 🥰

      Natt eller dag? Tycker skintreat är bra (c vitamin) och prisvärd, men min favorit är Kiehls midnight serum. Lite dyrare men så himla bra! Blir sammetslen i hyn och återfuktad. Provat ester lauders svindyra advanced serum och kiehls är så mycket bättre!

        Natt tror jag! Kiehls gillar jag i övrigt så tack för tipset 🥰

      The inkey list på Sephora fick bäst i test på Aftonbladet, 89kr ⭐️

        Tack för tipset! 🥰

      Medik8 hydr8 serum, bästa mest återfuktande jag testat

      Jag skulle rekommendera att du provade Verso eller Exuviance.

      Hej! Exuviance är fantastiskt. Men ett annat jag använder är Lumene nordic hydra aqua serum. Fick en syra krock i ansiktet när jag bytte till Exuvianceprodukter å använde en Beautépeeling som jag hade kvar. Det tog 3 v innan huden var bra igen å då toppade jag med Lumene å då började det torra försvinna på en stor fläck i ansiktet.

      Codage är kända för sina serum så skulle kika där. Dyra men väldigt dryga och sååå härliga. 🙂

    Vad har ni som INTE tränar för vilopuls? På ett ungefär?

      haha.. what? kollar folk upp sådant?

        Har man en aktivitetsmätare får man ofta veta det. I dag snittar jag 61 i vilopuls men senaste månaden snittar jag 55 (jag tränar dock rätt flitigt).

        En intressant sak jag lärde mig för några är sen; om ens vilopuls plötsligt är ca 10 slag högre än normalt när man vaknar på morgonen har man troligen en infektion i kroppen.

          Haha har inte tränat på flera år och har fortfarande 62 i vilopuls…

            Grattis? Vill du ha medalj eller? Vilopulsen kan påverkas av träning men vad du har för puls är också genetiskt. Men att träna är alltid bra för hälsan så jag vet inte vad du ”haha”:ar för….

              Asså säger haha till allt av typ vana

        Det är enkelt att kolla upp!

      70-80.

      50

      Mellan 40 och 60.

      Brukar ligga runt 55-60

      67 just nu. Varierar lite, vissa veckor nere på 62, andra uppe på 74 typ… Promenerar och kör lugn yoga ibland. Annars avskyr jag träning i traditionell mening..

      Har 55-58 och har fetma.

      45-48, motionerar dagligen.

        Men det står ju ”INTE tränar”?

          Haha det här är så typiskt 😅

          Sorry, missade det.

      Mellan 70-85 ligger jag på. 🙂 Efter corona låg jag ett bra tag på 90-110 men det har gått ner lite nu. Har en pulsoximeter så kollar jämt 😂 Fun fact – vid en panikattack hade jag 145.

      Tror 67-69 kanske

      Ju lägre desto bättre om man tränar.

      Cirka 65

      Ca 80

    Är det Lady Dahmers kille som är den där tränaren hon har ofta med på storyn? Spelar ingen roll egentligen, bara nyfiken 🙃

      Förstår inte varför folk tror hon är tillsammans med tränaren? Dom verkar vara vänner absolut men tvekar på att dom är ihop. Inte ens bekräftar att hon separerat än.

        Har de skiljt sig?????

          Som sagt är inget bekräftat, bara spekulationer.

            ”Inte ens bekräftar att hon separerat än”

            ”Har de skiljt sig?????”

            😅 människor…

          En del har sett hennes man på nån dejtingsida. Och hon har kommit med antydningar på insta.
          Tycker hon ser så lycklig ut ofta nuförtiden.

      Ja jag tror hon är ihop med tränaren. Hon verkar ju inte vara ihop med maken längre. Hon sköter sociala medier för tränarens klubb (hon är typ den enda som kommenterar också). De umgås utanför karaten. Hon målade ett porträtt av honom, gör man så med en random tränare?
      MEN hursomhelst är jag mycket mer nyfiken på om någon här matchat med hennes man ännu? 😀

        Utöver det verkar hon ju tillbringa väldigt mycket tid i lägenheten i stan

          Ja, de turas väl om att bo där antagligen. Eller kanske han har köpt något för bara sig.

        Men vadå random tränare? De verkar ju vara bra vänner och umgås mycket privat? Det är väl inte konstigt då att måla porträtt. Hon har ju gett porträtt till andra vänner också.

          Jag tycker det är ganska intimt att måla någons porträtt sådär, ja. Och att hela utseendeförändringen skedde när hon träffade honom. Och allt hon skrivit på senare tid om att välja väg i livet etc. Jo jag tror nog på att det är något där. Det är väl jätteroligt för henne, mycket fräschare livvstil också jämfört med när hon överåt, rökte och verkade allmänt bitter. Nu är hon som en ny människa.

            De kanske är väldigt nära vänner? Han kanske beställde ett porträtt? Det kanske var en julklapp eller födelsedagspresent?

              Säkert en typ födelsedagspresent, men en väldigt speciell typ av present.
              Jag tycker det skulle vara jättekul för henne om det var sant det här med tränaren. Lite nya perspektiv i hennes liv, en ny kärlek när man börjar bli äldre är uppfriskande och man ser ju att hon tar hand om sig själv på ett helt nytt sätt.

    RECEPT!

    Ge mig era bästa recept på snabbt och gott käk som är perfekt för vardagar 👏🏼😋

      Lasagne (köp färska plattor tar mindre tid i ugnen). Gör köttfärsps med de smaker du gillar, egen vitsås på äkta smör, lite grädde, mjölk och mjöl. Varva plattor, färs och sås i ugnsform.
      Lägg på Oliver och sen riven ost!

        Vad har Oliver gjort för att förtjäna detta grymma öde?

          Hehe…missade att de blev stor bokstav

      Pasta med chorizofärssås. Stek lök, vitlök och klyftade tomater. Stek urgröpt färsk chorizo. Blanda ihop de två steken. I med någon typ av grädde och lite kryddor. Ät med pasta och parmesan.

        Ett annat tips med chorizo är huevos rancheros(?). Jättegott och enkelt. Ja, jag älskar chorizo.

      pasta, kyckling/quorn, stekt zuccini och en burk soltorkade tomater tapenad och 1 mozarella

      Omeletter. Med skinka och riven ost och porjulök etc. Nudlar med olika tillbehör.

      Tortellini med gorgonzolasås. Koka tortellini. Smält 150-200 gram gorgonzola i lite olivolja. Blanda i creme fraiche.

      Tiktokpasta!

      Tiktok pasta som Johanna Toftby har på sin blogg (googla). Lagat ikväll å är löjligt gott!!!

      Snabb lasagne på färska lasagneplattor. Köttfärsen steker man ihop med lite vitlök och rivna morötter och blandar sen i Kelda tomatsoppa. Varva sedan plattor, köttfärs och Kelda ostsås. På med riven ost överst och in i ugnen.

    Hej 🙂
    vad har du gjort idag? Själv har jag kikat på Tusenbröder, packat det mesta inför flytt och handlat på ICA maxi 🌸

      Studerat. Funderat på självmord som vanligt. Mått skit.

        Men 🥺 vet inte vad jag ska säga…hoppas det blir bra tillslut ❤️

          Nämen… Inte kan väl du rädda mig. UwU
          Jag är permanent ångestfylld typ. Studierna går bra, men jag mår dåligt ändå.

            Har du orken att gå till studenthälsan som kan hjälpa dig?
            Du ska inte behöva vara ensam med ångesten ❤

              Jag studerar på distans.

                Du kanske borde börja träffa männiksor? No offence men förstår verkligen inte varför man väljer att plugga på distans. Det är ju på universitet man ska träffa massa nya människor och skapa minnen?<3

                  Man har inte alltid ett val, ibland kommer en pandemi…

                  Har ju också varit en pandemi som bestämt åt oss. Kanske inte i detta fall? Vi har inte återgått till studier på plats än iaf 💔

                    Jag valde distans pga. att jag är i riskgrupp, plus att kursen jag ville läsa inte fanns i min stad och pandemin som sagt… o.O

                Många studenthälsor erbjuder samtal via zoom så kolla upp ditt lärosäte.
                Ta hand om dig , du är viktig, ingen känsla är för evigt, det finns hjälp att få ❤

        Men kan du prata med någon. Blir orolig och hoppas du snart mår bättre. Ta hand om dej. 🐇

          Hjälper inte att prata. Men tack för omtanken. 💕

            Såg ditt svar nu, ursäkta för att även jag föreslog att prata med någon.
            Hoppas att du orkar göra de saker som kan ge trygghet och få dig att må lite bättre en kväll som denna ❤
            Om det finns någon sten som tynger och som du tror att vi här på ÖS kan hjälpa till med,tveka inte att fråga ❤❤

              Ja, det som tynger är min dåliga hälsa som är permanent. Har haft ångest till och från hela livet pga. det och även psykiskt jobbigt på grund av annat också… så…

                Vill bara skicka dig en kram och massa kärlek ❤

                Önskar att jag kunde ge dig en kram.❤

                Men vad starkt av dig att du pluggar. Jag hoppas att ditt mående vänder. Själv har jag mått dåligt pga andra människor som tyngt ner mig nästan hela livet vilket gett mig ständig ångest men jag är ändå så glad, stolt och lycklig över allt jag skapat.

                Var stolt över dig själv och bli din egna bästa vän ❤️ Jag tänker snälla tankar om mig själv och att jag är värd att må så bra jag bara kan.

                  Tack 21:06!!
                  Jag har vänner men har isolerat mig mer och mer senaste tiden, framförallt nu pga. Corona. är så rädd att bli sjuk och permanent skadad, för med min kropp så kommer det ta SÅ mycket hårdare än på en frisk person.

                  Ska försöka tänka positivt. men det är svårt.

        jag vet inte heller vad jag ska säga mer än att jag själv försökte ta livet av mig för ungefär 9 år sen och jag är så så tacksam för allt jag fick möjlighet att uppleva och alla människor jag träffat. allt tack vare att jag inte lyckades dö den dagen. så jag hoppas av hela mitt hjärta att du kommer se tillbaka om några år och känna likadant. kram till dig och hoppas du förstår att det finns massvis med människor som vill ha kvar dig på jorden ❤️

          Tack!!! <3 Jo då.. jag vet att jag har vänner och familj. men det är komplicerat, det är inte allt som behövs för att må bra.

        Vännen ❤️ Vet du. Det som får oss att växa är att gå ut ur vår comfort zone. Det låter väldigt märkligt att skriva till någon som permanent har ångest, men I’ve been there too. Har ännu inte återhämtat mig helt. Men försök bryt mönster i din vardag. Exempelvis:

        – Bli volontär på ett djurhem. Djur ger mer kärlek än man tror.
        – Spara ihop en slant, ta ditt pick och pack, sök på forums och hitta någon ny person att åka på en back pack resa med.
        – Måla! Lyssna på positiv mantra musik varje morgon och manifestera vart du vill vara i livet genom dina tankar. Låter otroligt fjantigt men det känns som att energierna liksom talar med universum och att man indirekt arbetar mot det man manifesterar.
        – Fråga här på Öppet Spår om någon bor i din stad, då kanske ni kan bli fikakompisar och ses över en fika då och då?
        – ….Allt som kan vara utanför din comfort zone och som inte är en del av din vardag redan. Det är då man känner sig levande, och i ditt tillstånd behövs det. 🤍 Ge inte upp. Det vänder. Tro mig, det gör det.

        Förstår

          Men jag vill inte dö i corona. 🙁 Det är sant, jag behöver gå utanför min comfortzone…

            Kan du ej vaccinera dig? 🤍

              Ska sägas att jag också är i riskzon! Jag fick covid i fjol och blev även inlagd, men än lever jag 🙈 Om det kan lugna ner dig!!

        Jag vill inte vara den som är den men nu är jag det. För 9 år sedan hoppade jag från ett fönster i syfte att ta livet av mig. Tanken att jag skulle överleva fanns inte någonstans, på riktigt så hade jag inte tänkt den tanken. Men jag överlevde och jag kan säga att om jag hade tänkt att den risken fanns (att överleva) så hade jag inte gjort det. Eftersom jag hoppade från hög höjd kan du nog anta vilka skador och men jag ådrog mig för livet. Det hade kunnat gå mycket värre och jag är idag tacksam att jag är så återställd som jag är, men fundera lite på vad ett hopp från 6e våningen kan göra. En bruten nacke men ingen död. Vad är värst?

      Legat på soffan/sängen, har semeater. Funderar på att måla om! 😍

      Tusenbröder är såååå bra!

    Hur kan Janni Deler vara en sån extremt okritiserad influenser?

      För att hon har ~good girl aura~

      Förstår inte att hon ör en stot influencer? Så roliga bloggar har dom inte? Tvärtom såååå stela med sin mindre bra engelska 😂 Och sonen som kollar ipad hela tiden. Får inte ihop hur hon/de kan vara populär/a 😅

      Hon avslöjar ingenting egentligen om sig själv eller sin/deras levnadstid. Levt på sin pappas (kanske inte så rena) pengar innan och sedan på Jons. Och sina egna blogg/blogg/whatever pengar. Verkar vara extremt känslig för kritik och vill verkligen inte sticka ut på något sätt.

      Vad är det som man bör kritisera men som inte görs tycker du?

    Kristallsjukan erfarenheter? 🤔

    Jag vaknade upp till världens yrselattack i söndags, kunde knappt ta mig upp ur sängen. Fick en läkartid igår där en läkare gjorde ett test för att se om det var Kristallsjukan vilket det då var i höger öra. Hon gjorde en epley manöver på mig och jag fick order om att hålla mig i stillhet med huvudet rakt som en lucia. Idag, dvs dagen efter, är jag ostadighetsyr hela tiden oavsett vad jag gör. Det är en väldigt annorlunda yrsel om man jämför med innan läkarbesöket där jag fick snurrande yrselattacker. Är detta normalt? Googlar man så verkar typ 90% må tipptopp direkt efter behandlingen men det gör verkligen inte jag… Har heller ingen aning om manövern ens lyckades då jag inte får göra några rörelser med huvudet ännu.

    Finns det någon här som haft detta? Hur stod ni ut och när blev det bättre? Jag känner mig så jäkla hjälplös, bara sitter här…

      Jag brukar undvika att kika på mobilen och bara fokusera på vardagliga uppgifter i hemmet ,utan att titta rakt nedåt eller rakt uppåt. Då känner jag mig stabiliserad. Mobilen är verkligen en utlösare av vertigo för mig.

        Bra råd! När brukar du känna dig återställd?

      Min mamma hade det. Läkaren flyttade på kristaller i hennes öra sedan blev det bättre.

        Åh vad skönt. Är ju det jag har gjort med. Vet du hur lång tid det brukar ta för din mamma att bli bättre?

          Hon lever inte men jag kom ihåg att hon ganska snabbt mådde bättre.

      Hej! Du ska kan behöva göra epleys manöver varje dag (två ggr dagligen) ett tag. Jag fick senast göra det en vecka innan min kristallsjuka la av och jag får det årligen. Kolla youtube, finns toppen instruktionsvideos där!

      Lycka till. Kristallsjuka är läskigt men det är ju inte farligt!

        Tack för ditt svar! Jag fick order om att inte göra några övningar på 48 h men har uppföljning med läkaren i morgon så vi får väl se. Är bara så undrande över den här ”nya” yrseln som kom idag. Har du upplevt det?

      Hej! Läkaren trodde först jag hade kristallsjukan men blev inte bättre. Visade sig att jag hade vätska bakom trumhinnan efter en megaförkylning så fick nån medicin som skulle lösa det som hjälpte!

        Åh nej. Jag hade världens rethosta i 2 veckor, gick över för ca en vecka sedan… Får berätta det för läkaren. Dock gjorde mina ögon såna där rörelser när hon böjde och bände och det var så hon satte diagnosen. Men smart tänkt, tack! 🥰

        Gud!!! Vilken medicin var det? Kan du SNÄLLA kolla upp detta? Jag led av vatten bakom trumhinnan som ung och bar extremt ung konstant, särskild i samband med sjukdom!

        Bodde då i Norge, men här i Sverige säger de bara ”äsch det är nog kristallsjukan, bara gör epleys övningarna”, men det hjälper ju inte 😅

          Extremt yr* 😂

          Rinexin 🙂

      Gick du till en öron-näsa-hals-läkare? Jag fick kristallsjukan förra sommaren och jag märkte hur DÅLIG KOLL de läkare/sjuksköterskor som inte är just ÖNH-läkare har på det. Jag fick som du, att jag vaknade upp till världens yrselattack. Åkte därefter in till akuten senare under dagen då 1177 manade mig till det. Där fick jag tipset att göra såna där övningar själv, vilket jag testade och HERREGUD vad dålig jag blev. Spydde som en gris, efter det satt jag och kväljde (men fanns liksom inget mer att spy). Det var hemskt. Det enda tips jag fick var att fortsätta göra såna där övningar, men varje gång jag gjorde det blev jag så oerhört dålig. Kände då som du, att jag fick en väldigt annorlunda yrsel (faktiskt värre, eftersom det ju innan bara var såna där attacker i vissa lägen). Sedan sa min kusin att jag skulle uppsöka just ÖNH-läkare, vilket jag gjorde och fick en helt underbar äldre man samma dag som jag ringde som satte på mig världens mackapär över ögonen som var kopplad till en asgammal maskin och så fick jag ligga ner och han vred och vände på mitt huvud och han såg min yrsel på skärmen, och fortsatte med behandlingen tills han sa ”så, nu är det borta”. Och det VAR det. Alltså, händer det igen kommer jag DIREKT boka tid hos honom (han heter Jiri Pokorny). Kändes som att han räddade mitt liv<3333

        Men jösses! Jag uppsökte akuten först men blev nekad hjälp och blev hänvisad till min vc. Läkaren jag träffade var fysioterapeut som sedan pluggat vidare till läkare. Jag fick inga glasögon ect. Googlade direkt nu på öron-näsa-hals i min region men det verkar bara finnas på sjukhus och man behöver remiss. Undrar om man kan hitta någon privat tro…

          I Göteborg kan du boka tid direkt hos ÖNH ex på citysjukhuset +7

          De nekade mig också hjälp, men sköterskan som tog emot på akuten (jag var faktiskt på akuten två gånger, första gången jag berättade om och andra gången efter jag spytt som en gris och 1177 IGEN sa ”nu måste du åka in”. kan de sluta säga det när akuten ändå inte tar emot en………) sa åt mig att göra såna övningar, att det är det man gör för att bli av det. Han jag gick till är privat och kräver inte remiss, så boka privat! Du ska inte behöva gå runt med det där!:'( <3

    Ge mig era tips på den bästa höstgrytan! Ska göra en imorgon på högrev

      Myllymäkis texas chili

        Låter smarrigt 😀

      Säger bara Kalops

        Mmm! Helst lagad av en väldigt gammal person. Typ en mormor.

          Haha vilken söt kommentar 😊🥰

          Mormor här… antar att kalops inte är 2021 års mat för ungdomar. Inte ens pepparrotskött kommer på 10 i topp kan jag tro. Av högrev kan du göra hur många grytor som helst och nätet är fullt med fina recept. Lycka till och god middag!

            Hörde förresten att kåldolmar var ett av de mest sökta recepten online det här året. Tror att redig husmans är på väg tillbaka 😊

              I tuffa tider vill man ha husmanskost som påminner en om bättre och tryggare tider=barndom

      Klassisk Beouf Bourguignon, alltid. Med stekt smålök, knaperstekt fläsk och smörstekta kantareller (ska vara champinjoner men kantareller är ju godare).

      Zeinas kitchen har recept på Mexikansk carne adovada och en högrevstaco jag är sugen på att test som verkar jättegoda!

      Mimi Höglin gjorde nån med cola och sånt.. Typ pulled pork fast det va inte pulled pork. Hmm

        Carnitas?

      Camilla Hamids sötpotatisgryta med jordnötssmör!

      Stifado, ICAs recept! Bästa grytan

    Bianca och Philippe har köpt sin drömlägenhet tillsammans, antagligen anledningen till alla grattishälsningar

      Fan va creapy att du har koll på det.

        Eh oj vad creepy när B själv har lagt ut det på instagram 😮

      Undrar hur länge det kommer att hålla den här gången. Tycker att de gör slut och blir ett par igen en gång varannan vecka.

      ”Tillsammans”

        Vad menar du? Han tjänar sina egna pengar både youtube och resturang som för övrigt verkar gå rätt bra.

          Restaurang är sällan något man tjänar mycket pengar på.

            Fast det är inte omöjligt, varken du eller TS vet ju hur bra hand om pengar han har. Osmakligt att bara anta att Bianca kommer stå för allt. Hon tjänar definitivt mycket men alla pengar som företaget får in tar hon inte ut i lön.

        Han har en egen bostadsrätt som han har haft länge = lär ha gjort en hel del vinst på den. Dessutom har hans familj pengar, han kan ha fått det därifrån. Vem vet om håller på med aktier. Osv. Och även om B skulle lägga låt säga 70% och han 30% så köper de ju fortfarande lägenheten tillsammans?

      Caia blev nominerad till nån gala. Det va väldärför?

        Hon kollade för någon månad sedan på en lägenhet som var något större än den där och den lägenheten sa hon var för liten.

        Undrar om hon hittat en lägenhet som på riktigt har någon form av renoveringsbehov, eller om hon kör favorit i repris och blåser ut ett nyrenoverat kök eller badrum.

          Tror absolut att hon kommer totalrenovera oavsett hur ”hemtrevligt” det än såg ut enligt henne. Så att hon får det där sterila hon egentligen inte vill ha. Hoppas inte det var den gammaldagsa 🙁

    Tips på bra märke för högklackade klassiska (ej tant) skor? Kan kosta lite men måste ändå vara relativt bekväma och med minst 5cm klack, föredrar en smal klack framför tjocka!

      Manolo Blahnik eller Jimmy Choo 😄

        Manolo Blahnik är ju tant skor.

      Rizzo gör dom absolut skönaste högklackade pumpsen någonsin. Rimlig prislapp för en kvalitetssko. Har i flera färger och älskar dom.

      https://www.rizzo.se/article/rizzo-azelia-pumps-i-mocka?attr1_id=42&attr2_id=240&gclid=CjwKCAjwh5qLBhALEiwAioods8YjOoELOtWAZyDFWE9v0NZCo9t1lrmfI_nEJu13q97A_xgulsXPeRoCV5UQAvD_BwE

      Stinaaj. Ortopediskt utformade snygga klackar.

      Kolla Stinaa J. Snygga och bekväma (ergonomiska) klackar. Ett budget-alternativ är Clarcks, fantastiskt sköna med en mjuk liten kudde under trampdynan.

      Mangos klassiska pumps!!
      https://shop.mango.com/se/dam/skor-klackskor/asymmetrisk-stilettsko_17110539.html

      Har flera högklackade från jimmy choo, Saint Laurent, Manolo, valentino mfl men Mangos 399 kronors-klackar är de jag nästan alltid sträcker mig efter numera. De är de tveklöst skönaste högklackade jag äger (kan lätt gå i dem en hel dag), ger en väldigt smickrande profil då de är utskurna vid hålfoten, ser betydligt dyrare och lyxigare ut än vad de är.

      När det kommer till lite dyrare segmentet så är Jimmy choo mina favoriter.

    Munsår.

    Jag får munsår i mungipan så fort jag är stressad, på väg att bli sjuk osv. Är som att mungipan kittlar lite sen spricker den. Tror inte det är herpes då jag aldrig får blåsor eller sår och aldrig på läpparna. Bara mungipan. Men kan ha fel.

    Vad använder ni för att smörja med ni som har likadant? Något supermedel? Många verkar vara mot herpesvirus…

      Jag får ofta munsår på underläppen. När det kliar eller blivit en blåsa lägger jag på tandkräm.

        Hmm ok. Vore ju enkelt. Ska testa på stört.

      Decubal liten salva, bäst till detta (som jag också fått idag..), nagelband, bröstvårtor och sprickor vid analöppning. 😉

        Tack!! En allt-i-allo-kräm alltså.

        Xyloprict är mycket bättre mot sprickor i rumpan. Innehåller helt annat bra änn Decubal.

          Menade xyloproct.

        Decubal är helt klart bästa krämen. Använder den till allt!

      Anti mot munsår funkar väldigt bra.

        😊👍

      Smeta Decubal basic (en liten ”platt” tub) på såren så ska du se att det försvinner. Min son har samma problem – han kan ha ett mungipesår (det är inte munsår, det har ett annat namn men jag kommer inte på det) men sedan vi började med den här salvan så har såren inte uppkommit.

        Men ååh ska köpa på en gång imorgon. Verkar vara en bra kräm det där. Tack för tips.

      Mildison och decubal!

      Jag har nu sprickor i mungipan. Hatar det. Kan vara stress eller järnbrist. Ska finnas någon salva. Haft det en månad nu.?

        Jag ger blod och de har alltid sagt att mina järnvärden är bra i alla fall. Googlade att det kunde vara B-vitaminbrist.

      De kallas för munvinkelragader.

        Aldrig hört. Tack

        Var och sökte vård för detta för någon månad sen. Fick ta blodprov som inte visade något onormalt… får återkommande munvinkelragader men vet inte varför😕

      Använd tandkräm utan skummedel!
      Ca bara Zendium.

        Hjälper ju dock inte mot torra mungipor. Men toppen om man har problem med blåsor!!! Det bästa tipset jag någonsin gott var att byta till Zendium… tackar tandläkaren för det tipset

      Haft hela mitt liv – hydrokortison enda som funkar för mig!

      Får samma, använder anti då, enda som hjälper för mig.

      Läkaren trodde de kunde vara svamp och gav mig en salva som heter cortimyk, funkar bra

        Den har jag hemma. Ska testa!

      Idominsalva… så länge du inte är allergisk mot jordnöt

      Haft detta flera omgångar i 10 år. Det enda som fungerat är bakteriedödande. Kräm med väteperoxid! Kör hårt, du kommer aldrig ha problem igen.

      Zovirax

    Funderar på att skicka enklare vykort till våra framtida grannar i trappuppgången där vi har köpt lägenhet.. Vi är exalterade över bostaden och tänkte via vykortet ”hälsa” samt flagga för eventuella störningar i samband inflytten. Tror ni att det är konstigt eller hade det uppskattats?

      Ganska konstigt faktiskt

      Nej det är lite konstigt. Sätt upp lapp i trapphuset att ni ska renovera och vilka dagar/tider ni förväntar er att det låter som värst (bila golv tex). Mer än så är onödigt.

        Jaha förlåt. Läste det som att ni skulle renovera när ni flyttade in. Men nej, störningar i och med en vanlig flytt behöver ni inte varna om. Jag skulle tycka att det var konstigt med ett sådant vykort från grannar som ska flytta in.

      Hälsa i verkligheten istället.

      Jättetrevligt och kan inte tänka mig att grannarna skulle bli annat än glada.

      Tack för er återkoppling! Vi är ett yngre par som flyttar in bland grannar som nästan alla är 55+. Tänkte att det kanske skulle vara en trevlig grej men förstår att take home message från majoriteten är att det är konstigt! 🙂

      Snälla gör inte det, snart måste vi övriga ursäkta oss för att vi andas.

    Hej! Någon som vet vart det går att streama den norska serien Exit säsong 1?
    På svtplay finns bara säsong 2 tillgänglig 😔

      Maila repris@svt.se Kanske kan de lägga upp säsong 1 igen, beroende på rättigheter.

    Hur slutar man bry sig om folk tycker och tänker?

      Kommer oftast med åldern.

        Vilken ålder?

        /29 år.

          30+ då är det kört ändå.

      Det funderar jag också över. Jag har egentligen inget bra svar. Men jag har ett knep iallafall. När jag börjar tänka alldeles för många negativa tankar om mig själv så påminner jag mig om en sak som en person sa till mig för några år sedan. ”Vad andra tycker och tänker om mig har inte med mig att göra”. Jag brukar också tänka att jag inte kommer ändra mig för någon annans skull. (Så länge som mitt sätt inte gör någon ledsen vill säga). Folk får ta mig som jag är och passar det inte så är det inte min sak. Jag är den jag är liksom med alla mina positiva och negativa egenskaper.

        Tusen tack för ditt svar❤️ Ska tänka så nästa gång

      Du tänker ”de får tycka och tänka det de tycker och tänker och oavsett vad de tycker och tänker får det va så” 3000 ggr eller tills du verkligen känner att du är ok med att tänka så. Sen slutar du också låta andras evt tyckande och tänkande styra vad du gör, hur du klär dig osv utan låter dina egna preferenser styra.

      Jobba med dig själv och ditt mindset. När du börjar bli mer förstående mot dig själv och en mer lycklig person så kommer det där av sig själv.
      Finns extrema mängder böcker och poddar i ämnet. Personligen gillar jag både Jay Shettys bok och podd! Han delar verkligen tankar och tips som är extremt insiktsfulla.

        Tack för ditt svar❤️ Lyssnade på honom för några år sen, ska lyssna på hans podd nu då. Hade ingen aning att han hade en podd🤗

      Det sitter i din personlighet men går självklart att jobba bort. Tror inte det kommer automatiskt med åldern.

    Jag har ett problem.. låg med en kille för en månad sen när jag hade mens. Och sen dess har det svidit i underlivet ibland när jag kissat. Vem någon vad det kan bero på? Har haft min mens en gång efter det ifall det skulle betyda något. Det svider en stund och jag behöver kissa några droppar. Tänker att om det är uvi så borde det väl släppt.

      Någon tuff bakterie som hängt sig kvar? Gå och kolla upp det du.

      Kan vara uretrit eller uvi, kolla upp hos närmaste vårdcentral och be dom ta odling på ditt urin.

      Klamydia?

      Testa klamydia och uvi hos din vc eller köp självtest på apoteket. Om det är någon bakterie som spökar vill du inte gå med det obehandlat för länge, och är det klamydia är det också bra att få veta snarast tänker jag.

      Det kan också vara mycoplasma, ger liknande symptom som vid UVI 🙂 försvinner med en dos antibiotika!

    Varför har folk så mycket pekpinnar kring livsstil och mat här i Sverige? Massa dieter, lägga sig i vad andra äter osv.

      Tror att det kan handla om att man blir matad med detta vart man än är. Sociala medier visar en vacker lögn och folk sväljer lögnen med hull och hår. Jag tror att sociala medier pressar folk mer att ” passa” in i dag än förr.

      Om en kändis är överviktigt så blir den hyllad till skyarna. Går kändisen ner i vikt så ser andra överviktiga det som ett svek. Folk har tappat det logiska tänkandet helt och har oftast ingen egen åsikt. Folk vill inte känna sig utanför och följer efter de andra fåren. De som går sin egna väg, har egna åsikter och kan se världen i en gråskala blir mer eller mindre tvingade att passa in för att göra andra glada.

        ”Om en kändis är överviktigt så blir den hyllad till skyarna.” Var då? Vem höjer överviktiga kändisar till skyarna?

      Tror att bristen på en religion skapar kulter kring livsstilar istället, I kombination med en lätt ökad vilja att samla alla i en och samma åsiktskorridor.

        Tror du är spot on där faktiskt!

      Folk har pekpinnar om allt oavsett vad du än gör.

      I Sverige måste man i princip dölja att man gillar rostat VITT bröd. 😂 här har minsann alla åsikter om allt och utan att man ber om att få höra åsikterna så delas dom hejvilt.

        Haha ja vår förskolelärare försökte övertyga mig om att äta fullkorn rostbröd istället. Jag bara det är mitt fel men om jag vill äta rostat bröd så ska det vara vitt annars kan jag låta bli.

        Så tyvärr barn ni har en fruktansvärd mamma…

    Behöver tips på filmer med spöken, vålnader, andar, gastar.
    Är snorförkyld och utbudet på Netflix är inte det bästa.

      The conjuring 2

        Sett ettan och tvåan so ofta att jag snart kan de utantil.

          Jaha, inget bra tips alltså. 😛

        Haha conjuringfilmerna klarar jag inte av. Kommer inte längre änn 20 minuter i filmen sen vågar jag inte se mera. Gud vad dom är läskiga

      Sjätte sinnet (The Sixth Sense).

      The others. Bästa skräckfilmen ever!

      The Awakening. Riktigt bra om man uppskattar traditionella spökhistorier.

      gerald’s game på netflix är typ lite b men den etsade sig ändå fast i mig så hade tipsat om den. jessabelle är en annan jag tyckte var bra. the haunting of hill house måste du se om du inte sett!! en serie i typ 10 delar om en familj som växte upp i ett spökhus. riktigt bra!! samma regissör har även gjort the haunting of bly manor, helt okej men hill house är bäst. även midnight mass som jag inte hunnit se än!

        Johanna
        Har du sett filmen House on haunted hill?

          oj nä men googlade och får nog spana in den 😍

      Finns ju alltid sf anytime om du vill ha någon speciell film.

      Har du sett Barnhemmet? Den är spansk. Den heter typ The Orphanage på engelska. Den har fastnat för alltid hos mig, så sinnessjukt läskig!

      Titta på serien ”The haunting of hill house”. Så himla välgjord och bra! Jag är långt ifrån lättskrämd och brukar bli besviken på de flesta läskiga filmer då de mest bara är löjliga, men den serien alltså!! Se den!!

    Jag är förkyld, känns så konstigt att vara hemma som sjuk när allt arbete fortfarande sker hemifrån

      Samma här! Har svårt att slappna av och kikar hela tiden på jobbtelefonen 😑

      Men kan du inte jobba när du är förkyld, eller vadå? Alltså hemifrån

        Bara för att man kan jobba betyder inte att man bör jobba. Vissa kanske kan jobba hemifrån med hög feber men är man sjuk är väl hela grejen att man tar ledigt för att låta kroppen vila sig i form igen och inte fokusera på arbete.

        Beror väl på ens förkylning. Om det bara är snuva är det väl ok, men sätter det sig i halsen och öronen också så går det ju inte att jobba.

        Nej jag är manssjuk eller något. Har otroligt jobbig hosta, yrsel och huvudvärk.

        Jag översatte ett dokument, det var det jag orkade med.

    Ok det är oktober och flera månader kvar till julafton. Bara det att jag har fått inse att jag inte kan besöka min något dysfunktionella familj då utan att riskera mitt eget mående. Brukar bli ledsen av att det aldrig kan bli en jul utan skrik/emotionella spel.
    Har ni något tips på vad man kan göra när man firar själv i Stockholm?
    Jag behöver planera redan nu för att hantera ensamheten, annars stressar den mig.
    Funderar på om man kan göra någon dagsutflykt till typ Barkarby eller något skogsreservat och sen komma tillbaka till kl 15. Ni här på ÖS har säkert bättre förslag som jag tacksamt tar emot ❤

      Måste du fira då? Var hemma, ät något gott, kolla på TV/Netflix… gå en promenad. fika själv. Jättemysigt ju. 🙂 Åh vet du vad jag kom på? Kanske ska du följa några träningspass på datorn? Då kommer du förlösa endorfiner och förhoppningsvis må jättebra!

        Roliga träningspass var en bra idé!
        Den tar jag. Då kan jag ha som projekt att leta upp någon på YT som jag kan träna till på julaftonsmorgonen!
        Fika vore mysigt också😊

        Skriver upp tipsen nu

          Och tack förstås!
          Glömde den viktiga detaljen

          Varsågod! 🙂

      Du har ingen vän eller någon kusin (annan släkting) du kan hälsa på? Så slipper du vara ensam.

        Tyvärr☹
        De har redan storfamiljsfirande som jag inte kan inkräkta på och några kusiner hat tagit avstånd från oss

          Vad tråkigt det är så. Läste du fått förslag om att ta in på hotell och det kan väl vara en bra idé.

          Eller köper du hem massa god mat och massa godis och chips och ser på serier hela dagen.

          Har du frågat eller antar du bara att du inte kan ”inkräkta”? En kompis till mig kommer vara med i oss i år, ringde bara och frågade min farmor som vi kommer vara hos om det är ok och hon sa självklart och bad om eventuella allergier.

      Jag hade bokat ett hotell någonstans.

        Det vore mysigt. Kanske kan hitta ett billigt hotell i någon annan stadsdel/skärgården som man lätt tar sig till. Tack!

          Du ljuger inte när du säger att du inte kommer att vara hemma. Samt att du inte kan göra något för att komma då du har bokat ett rum.
          Om det finns ett fik öppet så köp något gott och ät på rummet.

          Ta med ljus som går på batterier och lyxa till det rejält.

            Men vilken bra idé!
            Då behöver jag inte vara orolig för att de kommer hem till mig för att hämta dit mig. (Ingen överdrift, de är gränslösa)

            Jag blev rörd nu. Tack!

              Om de skulle komma och ringa och fråga när du kommer hem så vet du faktiskt inte när du kommer hem. Du kan komma hem halv elva på kvällen eller fem på eftermiddagen dagen efter.
              Det kanske finns en resa över jul med något resebolag eller om en färja har en julresa.

              Det är bara fantasin som sätter gränser.

                Uppskattar det här mer än du anar ❤

                Tittade på Ving och en weekend mellan 24-26 December Stockholm-Berlin skulle gå på runt 4000 -4800för en person.

                  Det vore häftigt! Så underbart fint av dig att kolla upp! Vilken omtänksam personal du är 💗
                  Jag har hund så tyvärr kan jag inte flyga. De som skulle kunna vara hundvakt firar jul med hundrädda personer. Kanske skulle kunna ta tåget till typ Malmö? Aldrig varit där. Har vi någon mysjulig stad här i Sverige?

                    På en del färjor så kan man ta med sig hunden när man reser.
                    https://www.stenaline.se/fragor-och-svar/om-batresan/djur-med-pa-resan

                    Resor med tåg inom Sverige så rekommenderar jag Örebro.

                      Men vad roligt!
                      Min hund älskar att åka pendelbåtarna. Det där skulle han om möjligt älska ännu mer!

                      Här satt jag och var ledsen när jag skrev mitt första inlägg. Det här känns bättre och bättre!🥰

                    Malmö är fantastiskt kring jul. Bo på hotell MJs. Ät mat i saluhallen (glöm inte köpa med några praliner upp till hotellrummet). Strosa i vacker stad med många parker för hunden ❤️

                      Vad bra! Tack för tipsen!

                    Göteborg eller Malmö, om du vill resa utanför Sverige finns Köpenhamn.

                      Göteborg vore något. Tack!

                Jag åkte själv till galway en jul. Fantastiskt mysigt och kan varmt rekommendera!

      Vill bara säga att jag förstår dig och känner med dig. Förra året var jag helt ärligt såå glad för att pandemin hindrade mig från att åka tåg 5 timmar iväg till min dysfunktionella familj. Firade med sambons istället… I år blir det samma skrikfest som vanligt… Så ja något bra tips har jag inte men vill skicka lite bra vibbar och förståelse. ❤

        Tack!
        Känns mindre ensamt när fler vet hur det är.
        Jag har önskat en jul utan bråk så länge som jag kan minnas. Förstår inte vad de får ut av att dra ner alla i det där negativa under den dag som borde vara mysigast på året?

          Det skrivs ganska mkt här på öppet spår om ensamhet. Kanske hitta ngn ny vän på det sättet? Som också vill ha någon att fira högtider och födelsedag och semester med. Och kanske något däremellan.

          Jag kan heller inte förstå hur mina föräldrar inte bara skärper sig vid högtider och födelsedagar iaf? Otroligt.

        Vill inte vara oempatisk här, men kan du inte bara skita i dem? Å undrar de varför, så säg att du är för gammal för bråk och skrikfest och att du väljer att fira jul med människor som bryr sig om varandra istället. Alt hellre sjäv än att delta i deras jippo? Blod är absolut inte tjockare än vatten.
        Kram!
        <3

          Lättare sagt än gjort.
          Jag jobbar på att ta mig ur det galna.
          Hjärtat vill inte acceptera det som hjärnan har insett.
          Det här blir första julen som jag på riktigt inte firar med dem.
          De accepterar inte ett nej. Om man har föräldrar som respekterar gränser förstår jag att det låter konstigt att vara rädd för att de ska komma och försöka tvinga in sig i sitt hem, men det vore inte första gången de gör det.

            Vad modig du är som vågar tänka och planera att du kan göra något annat än att vara med din familj på jul

      Känner mig dig ❤️ ångest inför jul-perioden börjar nu. Jag hade hoppats på fint väder och snö och åkt ut i skogen (men göra det även om det inte är snö förståss). Kanske Tyresta eller Hellasgården och gå ett spår, ta med någon god matsäck och ta lite fina bilder.

        Och det kräver förberedelser, vilket gör att man ser fram emot det. Sånt tycker jag om 😊
        Kan kombinera det med hotellvistelse på natten. Heldag utan att någon granne märker att man är ensam och ingen risk för att ens föräldrar står utanför ytterdörren

      Har ingen familj. Det händer att jag fått barmhärtighetsinbjudningar från kompisar som jag tackar nej till. Kan inte tänka mig något mer deprimerande än att inkräkta på någon annan familjs jul och bli sedd som den ensamma stackaren.
      Min lösning är att jag jag jobbat de senaste 20 jularna. Kommer hem på kvällskvisten efter en skön dag på jobbet där bara en handfull arbetskamrater befunnit sig. Kunderna har varit glada och tacksamma att vi funnits där för att hjälpa dem.
      Jag tänker lite på alla de som stressat i månader med att handla julklappar som mottagarna inte blev nöjda med. Stressat hela veckan med att handla och laga mat. Jag tänker på alla dysfunktionella släkter som träffas, dricker lite för mycket, tjafsar. På mamman som diskar och plockar julklappspapper från golvet. På hur ihåligt det känns när något man laddat för tagit slut på nolltid.
      Och sedan är dagen slut. Nä, jag vet inte om det muntrade upp dig men julen är inte mycket att hänga i julgran för väldigt många människor.

        Vi kanske kan mötas upp på ÖS på kvällen?
        Om du jobbar i butik är det en sån som mig som du glädjer. Ett leende och småprat där gör mycket.
        Önskar också att du en dag får en jul där någon annan ger dig lika mycket glädje som du gett andra de senaste jularna ❤

          Jag var sjuk förra julen och slapp därmed fira med min familj och var ensam hela dagen till på kvällen då mon dåvarande sambo kom hem. Fan den bästa julaftonen jag haft i hela mitt liv trots sjuk.

          Tack gulliga du!

        Jag gillar inte julen. Hade jag haft jobb skulle jag gärna jobbat på julafton.

        Jag vill verkligen, å de inbjudandes vägnar, poängtera att ni absolut inte inkräktar när vi bjuder in. Jag firar alltid med min lilla familj, jag och min syster, hennes man och barn, samt mamma. Jag bjöd in min kompis som inte kunde åka hem förra julen. Ni inkräktar inte! En riktig vän vill mycket hellre dela julen med dig än att veta att du är ensam. Våga lita på att de som bjuder in faktiskt vill ha dig där, även om jag förstår att det kan kännas annars.

        (Med det sagt vill jag inte förminska att det kan kännas så för dig.)

          Och jag vill även poängtera att man kan fira jul/inte fira jul på precis det sätt som känns bäst för en själv.

          Jag vet inte om jag vågar berätta för någon att jag inte kan åka hem över jul. Alla tror att jag är uppväxt i den perfekta familjen. Ingen har sett hur det är bakom kulisserna, förutom de släktingar som slutade umgås med oss…
          Hur erkände din vän för dig att hon inte ville åka hem?

            Vi är väldigt nära och hon berättade för mig att hon tyckte att det var jobbigt inför julen, att hon helst inte ville åka hem men ville inte vara själv. Hon kände precis som du när jag bjöd in henne, att hon inte ville ”förstöra” vår jul typ. Men det var en jättefin jul och jag hoppas att hon vill vara med oss i jul också. För oss var det självklart att hon skulle vara med oss i stället för att vara ensam. Och OM någon i min familj hade ifrågasatt det så hade jag firat med henne i stället.

              (Om det nu var dig jag svarade innan..)

                Det var det.
                Alla tips här i tråden om utflykter, hotell och båt verkar roliga så nu har jag börjat se fram emot att planera en julafton helt på mina (och hundens) villkor 😊
                Kanske ska våga bjuda in mig till nyårsafton. Har spenderat de senaste åren ensam. Vore nog bra att försöka bryta den traditionen

                  Vad bra att du fått tips som passar 😊 du kommer säkert att få en mysig jul med hunden 💕

          Tack för att du säger det! Det jag menade med inkräkta är att det känns extra sorgligt att vara utomstående en sådan dag som är så starkt förknippad med familj och gemenskap. Då känner man sig extra ensam trots att man är bland andra.

            Jag förstår det och vill verkligen inte påstå att du inte får känna så. Ville bara säga att vi som bjuder in gärna vill ha er med på vår jul. Annars bjuder vi inte in er 😊❤️

      Å kära du. Har samma situation fast jag har egna barn så ändå inte samma. Fattar att det känns svårt. Men var stolt över dig själv som prioriterar din hälsa!

        Tack! ❤

      Bjud hem någon eller ett par som du vet att det funkar med ?

      Volontära någonstans kanske? 🙂

    Felicia bergström… vad tycker ni om hennes senaste vlogg? Tycker det känns så märkligt att lägga ut så hur man gråter mellan ”tagningar” i vloggen. Blir det uppmärksamhetssökande eller ett sett att visa upp hur verkligheten kan vara?

    Hur gick det med tips på hus till Mirka? Fanns det något rimligt hus för henne att hyra? Tänker på inlägget häromdagen.
    (Ingen diskussion nu om att man inte ska skaffa hundra barn osv).

      Undrar vad det skulle kosta att bygga ett nytt hus som man är med och designar.

      Finns ju ganska många hus runt om i Sverige att hyra om man kollar blocket osv, men de ska ju vilja hyra ut till henne också. Första valet är nog inte någon utan fast inkomst.
      Men såg att hon kollat på lägenhet i närheten så barnen får gå kvar i skolan, hoppas hon kan få den. 🙏🏻

    Förlåt för samma kommentar som sist, men den blev godkänd så sent så jag fick inga svar. Uppskattar tips. Ska till bm på fredag men är ju bra att va påläst tänker jag.

    Behöver lite råd kring graviditet, vikt och smärta. Ska försöka fatta mig kort. Jag är överviktig (bmi 34) och gravid i vecka 18. Min barnmorska sa på första besöket att jag måste ta kampen mot vikten direkt för det kommer inte bli lättare att gå ner 50 kg när jag redan behöver gå ner 20 kg. Okej, fair enough, hon har ju inte fel… Så jag har inte gått upp i vikt ännu – wohoo! Men nu till mitt problem. En grej som hjälper mig hålla vikten är att jag promenerar mycket och länge. Jag går 2 timmar per dag minst, ganska raskt tempo. Och till min stora fasa TROR jag att jag börjar känna av foglossning. Det stramar ner i ljumskarna och höfterna känns liksom ömma och konstiga? De senaste dagarna får jag för mig att smärtan blir värre efter promenader. Jag skrev ett meddelande till bm som svarade att vi kan prata mer om hur man mildrar foglossning vid nästa besök men att det inte alls är farligt och att jag bara ska fortsätta promenera vidare och fokusera på annat än smärta. Jag är så otroligt rädd smärtan ska bli värre. Just nu är den väl okej, har inte sinkat mig så mycket, men oroar mig hur den ska utvecklas… Är det någon här som har råd och tips? Om man bara kämpar igenom smärtan kan det bli bättre då? Eller värre…? (Läst om tens och bälte redan!)

      Men lyssna på din kropp, gå dina promenader tills kroppen säger ifrån, ingen här vet ju någonting om dig.

        Nej men klart ingen vet hur min kropp känns men är mer ute efter tips från de som känner igen sig och absolut inte ville offra promenaderna när gravidkroppen strejkade.

          Men om kroppen strejkar kan det ju sluta med att du knappt kan röra dig alls.

      Ät mer high volume low cal om du inte kan gå promenader. Finns en del bra konton på instagram angånde detta 😊

        Japp, det äter jag redan. 🙂 Är inte så orolig för kosten helt ärligt, äter bra senaste veckorna och saknar inte snasket (herregud vem är jag?!). Men för mig har alltid kombinationen promenader och bra kost varit oslagbar. Tror jag blir lite mer drabbad av tankar på mat när jag inte promenerar så mycket… Rastlöshet som kickar in kanske.

        Som riktar in sig på gravida? Låter märkligt och farligt att hårdbanta som gravid

      Jag gav dig ett ganska långt (och sent) svar sist men tips om att ta kontakt med fysioterapeut. Du kan få bälte, tens, rehabövningar, akupunktur osv. Har man svår foglossning så är det ett riktigt jävla helvete kan jag lova dig. Det vill du förebygga så gott det går.

        Åh tack, ska genast in och kolla!

          Ja! Inget revolutionerande jag skrev så klart. Men promenader är slitigt för en kropp mez foglossning och mer eller mindre omöjligt för en kropp med riktigt svår foglossning.
          Cykling eller typ vattengympa!
          Vill du inte gå till gymmet så brukar man kunna och gymma pp rehab om du har kontakt hos fysioterapeuten. Så kan du cykla och göra rehabprogram.

      Gick också dagliga promenader, slutade dock sista månaden pga is och vågade inte.
      Hade väl inte foglossningar direkt men hade en nerv i kläm lite då och då i höften och fick ett bälte av sjukgymnasten som hjälpte mycket. Höll ihop höfterna skönt och kunde gå mycket längre! Negativa var bara att jag blev kissnödig snabbt, haha.

      Hej! Ville bara säga att man INTE rekommenderar överviktiga gravida att GÅ NER i vikt under graviditeten. Det vet du säker men bara utifall att <3 Att stanna på samma vikt funkar fint. Xx

        Är det så? När jag googlat runt och baserat på vad bm sagt så är det okej att gå ner lite i vikt om man lider av fetma. Men själv har jag bara satt målet att gå upp LITE i vikt, helst stanna på samma vikt. Jag tänker liksom inte ligga och ha ont i magen av hunger bara för att inte gå upp några kg, det låter för mycket som tortyr. Hade en period i början av graviditeten när jag var så gaaaaaalet hungrig, det var verkligen hemskt, men då fick det bli frukt och lite solrosfrön (inbillar mig fettet i fröna gjorde mig mer mätt? haha) och gick väl okej.
        Min smala vän är gravid samtidigt (men i vecka 30 nu) och en period gjorde hon en Sandra Bejer och åt tårta eller kanelbulle från EH vareeeenda dag. Dog lite av avundsjuka men men livet är orättvist… 😛

      När jag hade foglossning hjälpte det att gå vääääldigt långsamt, undvika trappor, inte sitta med korsade ben och sova med en kudde mellan knäna. Gick jag i normalt tempo fick jag betala priset några timmar senare. Det lärde jag mig den hårda vägen ett par gånger när jag ignorerade att min kropp sa ifrån.

    Halloj! Någon som har något bra tips på hur jag får kläder sålda via tradera? Är det bättre att ta allt till en loppis nästa gång jag rensar garderoben, kanske?

      Jag brukar göra klädpaket i olika storlekar sen för ett rimligt utropspris. Ca 50kr. Då brukar jag få slutbud på mellan 400-700k. Skriver tex ”stort klädpaket lindex addidas h&m stl 36” som rubrik. Få sånt som lockar och om någon skriver tex lindex så kommer klädpaketet upp. Så mitt tips är att det går lättare att sälja klädpaket en enskilt plagg på tradera. Gäller både dam, herr och barnkläder.

    Ge mig era bästa tips på goda, billiga maträtter! Både med och utan kött. Jag börjar: Okonomiyaki (japansk kålpannkaka) och pasta con carote, enkelt, billigt och svingott 🙂

      Indisk daal

    Någon som följer claudia.gullstrom på instagram? När hon visar upp kläder så påstår hon ofta att hon har storlek 34 eller xs/s på kläderna. Vilket för mig är helt förbluffande. För jag tänker att Bianca drar dom storlekarna, inte denna kurviga donna 🤔

      Vad spelar det för roll? Helt ärligt varför bryr du dig?

        Till 20:40. För att jag får intrycket av att vissa skäms OM man skulle dra en större storlek. Bisse visade upp kläder från Gina, medium och large. Känns rimligt. Om en ljuger om storlekarna blir det ju missvisade för människor som tycker sig ha en liknande kroppsform. De gör ju trotts allt reklam för kläder.

          Fast du bidrar ju till utseendehetsen när du ifrågasätter om hon verkligen är en XS/S, vem är du ens att kommentera det.

      Bianca har snarare XXS och/eller 32. Hon kan absolut ha den storlek hon påstår, varför skulle hon inte kunna det?

      34 är inte så litet som en del tror, inte heller S.

        ”34 och S är inte så litet som vissa tror”

        Öhhhhhhhhhhhhhh……..

          TS fick det ju att låta som bebisstorlekar ungefär. Ta en S på Lindex t.ex. och jämför med andra S, de varierar som sjutton. Filippa K har så stora storlekar, så även Gant.

            Gant har stora storlekar? Jaha, det var därför jag fick ta XXL på min hoodie istället för M eller L, för att de har så stora storlekar, då förstår jag.

              1: hoodie ska vara stor
              2: har S i normala fall och anser att mina blusar och klänningar i XS är lite för stora 😊

                Deras hoodies ser inte ut att vara så stora på deras modeller dock.

      Jag är lång (177) väger 100 kg, har stora bröst och har allt som oftast M på mina tröjor och toppar. Ibland funkar S, beroende på passform. Ibland har jag L, om de är tajta i ärmarna eller om jag vill ha en mer loose fit. Vissa plagg smiter åt som attan över brösten att det bara är hoppa över den typen av plagg (om plagget inte ska se ut som en säck). Underdelar som sitter i midjan är i storlek M, ibland S. Aldrig L. Sitter de mer på höften behöver jag större storlek pga röv och lår hehe.

      Alla kroppar är ju oerhört olika och man drar olika storlekar beroende på hur kroppen ser ut.

        Jag är 170 och väger 53, är en 36/38 eller S, ibland M också. Visst att kroppar är olika men jag tror också tyvärr att många skäms, och gärna vill ha en mindre storlek än vad som kanske egentligen skulle passat dem.

          är 168 och väger ca 61, och jag har också 36/38 eller s/m. så det där är nog helt beroende på hur ens vikt är fördelad!

          Absolut, så kan det vara. Storlekar kan ju också vara väldigt olika beroende på märken men även inom samma märke beroende på modell och material. Jag köper den storleken som sitter bäst på min kropp. Men just därför borde man ju inte poängtera storlekar överhuvudtaget. Eller vikt heller, för den delen. Jag väger alltså nästan dubbelt så mycket som dig och ändå kan vi ibland ha samma storlekar.

          Det spelar absolut ingen roll.

      Hon hittar på. Ser ut som en storlek 38. Snygg kvinna!
      Länge klippte jag bort lappen med storlek på alla kläder. Skämdes över allt som inte var S eller max 36… Barnsligt men så blir det när man växer upp med Kate Moss som förebild och en ätstörd mamma.

        Tycker hon ser ut som jag typ i kroppen. Jag har 36-38.

        Jag håller med, hon är väldigt snygg! Jag har ungefär samma kroppsform som hon och växte upp när Britney Spears (som ALLTID var vältränad och hade magtröja) var störst i världen och low-rise jeans som visade allt hull runt midjan i kombination med tröja som slutade strax över naveln var högsta mode… har fortfarande extremt stora komplex för att jag inte passar i såna kläder och skäms lite över att jag måste ha strl 38 i byxor för att de ska sitta snyggt. Det sitter så otroligt djupt tyvärr.

          Skulle vara drömmen att ha 38 i byxstorlek. Jag har 40 nu. Dock hade jag 42-44 för 3 år sen, så är ändå lycklig 🤣

      Jag har haft xs/s konstant trots att jag gått upp 10kg. Nu har jag gått ner lite igen, men M var alltid för stort. Hade M som oversize på t shirts.

    Finns det någon här som jobbar som översättare och kan berätta lite om hur det är och hur det funkar med arbetsgivare, arvoden etc?

      Jag gör det, bästa jobbet en aspie. Jobbade på en statlig myndighet i tio år, bra betalt, fast månadslön. Numera frilansar jag, sämre betalt men stor frihet. Se till att komma in någonstans, sedan får du utvidga ditt kontaktnät. Lycka till!

      Bästa jobbet! Vanligtvis är man frilansare och debiterar per ord. Jag som främst jobbar med undertextning tar dock betalt per filmminut i stället, men per ord är absolut vanligast. Tyvärr kan det vara lite svårt att komma in i branschen, men om man söker sig till seriösa uppdragsgivare får man göra översättningsprov och visa vad man går för. Efter det börjar jobben trilla in.

      Jag är utbildad översättare och frilansade i några år, men till sist stod jag inte ut längre.
      Man måste vara lite speciell för att orka grotta ner sig i heltidsöversättande i längden. Det blev för tröttsamt för mig med alla ointressanta ämnen man är tvungen att läsa in sig på. Obs jag översatte inte skönlitteratur, har inte den känslan för svenska språket att jag kan återge en författares personliga stil. Jag översatte facktexter, manualer, broschyrer etc.

    Ni som haft barn hyfsat tätt, tänker Max 18 månader mellan. Skulle ni snälla kunna berätta för och nackdelar?

    Vill ha en tredje men vet inte hur länge jag ska vänta ..

      Jag fattar inte hur man ens orkar skaffa två barn?!

      Med vänlig hälsning, enbarnsmorsa och ständigt TRÖTT!

        Av någon sjuk anledning tycker jag att det är enklare med två barn än ett. 😅

      Det skiljer 14 månader på mina och det var sjukt tufft första 6 månaderna (och andra graviditeten så tätt inpå.. fy fan att jag ens överlevde den) men nu är barnen bästa kompisar! Så väldigt värt det men det var svårt att inse det i början 😅

        Wow grymt jobbat!
        Vad var det som var tufft? När blev det liiiite lättare? 🙂

      14 månader mellan mina och jag har bara upplevt fördelar. Kan inte komma på något negativt.
      Idag är de tonåringar och har alltid haft en jättefin relation och månat om varandra.

        Hur var det i början? Var det jobbigt att ha två bebisar samtligt?

      Hinner du med två om du får en tredje tätt m andra? Alltså hur blir det för ettan

    Lästips, SvD: Sara dömdes för förtal av [känd komiker]

    Vill ha en pälsjacka liknande den Carrie Bradshaw har, fast i fuskpäls.

    Någon som spanat någon liknande och har tips? 😊

      H&M hade en riktigt snygg för några år sedan, kanske finns på Tradera/Blocket?

          Men tack! 😍❤

            Det var så lite 😃❣️

    !Rekryterare/Folk som kan saker!
    Jag är sugen att plugga utomlands (BA) och har bra betyg men inga fantastiska utan kommer då söka universitet som är rankade likt de bättre svenska på t.ex times rankning. Är intresserad av ekonomi.
    Då till frågan, bryr sig arbetsgivare ens mycket om vilket universitet man studerat på? Kan det vara en fördel att till exempel pluggat i ett engelsktalande land eller spelar det ingen roll om jag ändå är duktig på engelska? Ser man hellre att arbetssökande har gått i Sverige så man vet vad kan? Borde jag skjuta upp utlandsstudier till en eventuell master?
    All input uppskattas

      Gör det du vill och tycker blir roligt. Vart du pluggar spelar ingen roll, det enda man tittar på är typ av utbildning samt nivå. Lycka till!

      Det beror på vad du har för ambitoner skulle jag säga huruvida det spelar roll eller inte.

      Jag har studerat utomlands och tog min BA på ett toppuniversitet i USA, men gjorde första två åren på ett community college. Sedan pluggat en master på ett också väldigt bra universitet i UK och USA.

      Jag har hittils jobbat i internationella sammanhang (städer, sektor och arbetsplatser) med människor från alla håll i världen. I dessa sammanhang upplever jag att det är en stor fördel att ha gått på ett mer välkänt och erkänt universitet, för att det är såpass stor konkurrens redan och så många kvalificerade personer omkring. Jag kan ju inte säga helt säkert om det är så, men jag tror att jag till viss del haft lättare att få intervjuer iallfall på de jobb jag velat ha, tack vare ryktet skolorna jag gått på har. Folk hajar till lite liksom. Men när man väl är inne på jobbet spelar det ingen större roll helt ärligt.

      Så det beror på, vissa sektorer och yrken kan du dra nytta av ett riktigt bra universitet. T.ex. om du vill jobba internationellt på konsultfirmor som McKinsey och dyl. så kan ett bra universitet väga tungt i rekryteringen. Men vill du syssla med något mer ”vanligt” skulle jag säga att det inte spelar någon enorm roll vilken skola du gick på.

      Oavsett vad du väljer, såvida inte du/din familj har stora tillgångar, överväg om kostnaden är värt det gentemot vad du har för ambitoner efter dina studier. Jag gick som sagt två år på community college först, dels för att som svensk hade jag inte en tillräckligt bra profil för att komma in på toppuniversitet direkt efter gymnasiet. Men till stor del också för att få ner kostnaden lite. Mina två år på universitetet jag tog examen för kostade ca. 100k USD totalt, plus två år på CC för ca. 30-40k USD. Det är inte lite pengar precis. Mastern fick jag nästan helt täckt av stipendier. Hade lite stipendier under min undergrad, men det absolut mesta täckte jag med CSN lån och privatalån. För mig var det värt det i slutändan då jag fick en väldigt bra ingångslön. Har nu jobbat heltid i ungefär tre år och har kunnat betala av alla privata lån helt (som låg på ca. 650K SEK totalt). Har fortfarande kvar en skuld hos CSN på dryg en miljon kornor. Skulle kunna betala av den helt imorgon om jag ville dock med det jag sparat ihop och ändå ha bra med pengar på sparkontont.

      Så, det kan absolut vara värt det – men det finns aldrig några garantier. Man kan bli sjuk eller vad som helst och då riskerar man stå där med enorma lån. Jag tog en risk och det funkade bra, men det är viktigt att fundera över. Jag ångrar inte valet jag gjorde, det var fantastiskt givande att få studera utomlands i min undergrad och säga vad man vill om USA:s utbildningssystem, men deras elituniversitet är det av en anledning. Man får sjuk tillgång till så många resurser på alla sätt och vis. Så har man möjligheten att göra det utan några större uppoffringar eller risker skulle jag rekommendera det alla gånger. Men i verkligheten är det relativt få som kan göra det. Det har också inneburit mycket stress och press för mig alla studieår och i princip fram till kanske förra året. Så skulle jag ge ett allmänt råd: satsa på att gå på ett bra universitet i Sverige med goda relationer till andra bra universitet utomlands. Satsa hårt på din utbildning så du har chans att åka på ett utbytesår istället. Sen kan du satsa istället på att köra en master utomlands om du fått blodad tand för att studera utomlands. Fördelen med masterstudier är dels att de är kortare = inte lika stora kostnade, samt att det finns flera stipendier för internationella studenter generellt att få jämfört med undergrad-nivå.

      Som ett tillägg till ovan: om du har tänkt att direkt flytta still Sverige efter dina studier skulle jag ännu mer råda att starkt fundera över om plugga en hel utbildning utomlands (såvida du inte har stora stipendier eller redan väldigt mycket pengar) verkligen är den bästa grejen att göra. Sverige har ganska låga löner, väldigt bra livskvalitet absolut. Men relativt till vad du förmodligen måste lägga ut för utbildning, så blir det svårt att det ska vara värt med de lönenivåer som finns i Sverige. Jag vill så småningom flytta tillbaka till Sverige, men jag är fullt införstådd med att det kommer innebära att gå ner rätt rejält i lön – även om jag får en hög lön på svenska arbetsmarknaden. Därav var min plan alltid att jobba utomlands minst 4-5 år efter alla studier för att kunna få ihop tillräckligt för att betala av lån och spara ihop en trevlig summa pengar.

      Nu spammar jag kanske, men kom på en sak till. Allt jag skrev om ovan är mestadels för engelsktalande länder såsom USA (i sunnerhet), England/UK, Australien osv. Detta just eftersom du nämne att studera på engelska. Men det kan finnas bra alternativ utomlonds på engelska som är inom t.ex. Europa som inte kostar skjortan på samma sätt. T.ex. University of Amsterdam är väldigt bra på många områden och har många utbildningar på engelska och har en mer överrenskomlig kostnad för utbildningen (ca 2000 EUR per år har jag för mig). Så det finns bra alternativ som inte kostr sjukt mycket om du verkligen vill plugga utomlands. Men skulle säga att på dessa skolor är det mer isåfall själva upplevelsen av att plugga utomlands kanske än hur mycket det kan hjälpa i jobb senare. Men erfarenhet av att bo utomlands kan ju ofta vara en merit i många sammanhang oavsett.

    Jag skrev för ett tag sedan om att jag ville vinna tillbaka mitt ex och många av er tyckte jag borde låta bli ock att ett x är just ett x av en anledning.
    Och vet ni, ni hade så jäkla rätt! Det visade sig att han hade varit otrogen sååå han är och kommer
    alltid förbli ett x!
    Tack för era goda råd! 🙂

      Hej! Jag var en av dom som skrev till dig. Jag blir glad av att läsa detta. Det här kommer stärka dig inför framtiden. Du har nu fattat att det inte är så farligt att vara ensam och du kommer aldrig mer nöja dig med något som inte är bra.

        Verkligen! Hellre ensam än att vara med någon illojal som inte uppskattar en.

      Good for you. Now you can start repeat playing the ultimate break-up song: ”Untouchable Face” by Ani DiFranco. Enjoy!

        I’ll listen to it right away 🙂

          Just what you needed, right?

            Indeed 🙂

          Lägg till Praying med Kesha i uppspelningskön också!

            Det ska jag göra 🙂 kul med musiktips 😊

    Är det någon här som käkar keto? Hur funkar det för dig i såna fall? Mår du bättre än innan? Favoritrecept?

    Jag är kort, 157.
    Överviktig och drar typ XL i kläder.

    Jag söker som en dåre efter bra strumpbyxor som inte är långa (svårt för en kortis) och inte för små i lår/röv. Vissa får jag inte upp över röven, gaaah!
    Många hasar också ner mellan benen.

    Är det någon raring som sitter inne på bästa strumpbyxorna till en sån som jag?
    Prövade Indiska strl L/XL men för små..
    Svarta heltäckande som är snygga till klänning.

      Jag brukar köpa på Lindex, storlek 52-54. Är en XL vanligtvis!

        OCH ha ett par trosor över strumpbyxorna.

      Asos!! Både petite och curves!

      Gudrun Sjödén gör jättebra strumpbyxor

    Nån som har erfarenhet av att arbeta internt på Academic Work? Skulle vilja höra lite inside information.

      Fick jobb som key account manager i januari 2018. Slutade efter två veckor. Vidrig företagskultur där man går över lik för att tjäna pengar. Alla mina kollegor var brats. Det var ryggdunkar, fistpumpar, klockringningarna när man drog in ett sälj. Gick inte att koncentrera sig på kontoret då det konstant skulle spelas peppig housemusik som man kunde veva till. Blingiga klockor, guldhalsband, backslick. En kollega till mig vägrade gå iväg med panten när vi hade städvecka på gemensamma kontoret för han ville inte att ”folk skulle tro att han var fattig”. Värsta jobbet jag haft någonsin.
      Men! För den som gillar det där – karriärmöjligheter, pengar, provision – så är det nog världens bästa ställe. Jag var verkligen helt fel person på fel plats.

      Har inte arbetat där själv men har många bekanta och vänner som har. Håller med ovan, extremt sjuk företagskultur. En av mina bekanta berättade att det helt plötsligt kunde sättas igång en låt som alla skulle göra ”partytåg” runt kontoret till (ni vet när ett gäng lägger händerna på axlarna på personen framför och går/dansar/joggar) för att tagga igång humöret. Extremt hård dresscode där bland annat kostym på fredagarna ingick. Inget för mig, men är man en person som gillar den typen av internationell företagskultur så är det säkert roligt… Haha.

    Jag bor i lägenhetshus med åtta våningar. Är det jättekonstigt och creepy att sätta upp en lapp i trapphuset om att ”bus eller godis-ungar” är välkomna att ringa på vår dörr?

    Jag är inte en obehaglig människa, har bara aldrig haft busellergodisbesök och tycker det verkar gulligt.
    Vad skulle ni som föräldrar tycka? Konstigt, misstänksamt, creepy? Eller trevligt och roligt för barnen?

      Jag hade uppskattat det jättemycket! Tycker att det kan vara jobbigt att ringa på hos människor helt random (även på Halloween) för att reaktionerna kan vara så olika. Hade varit jätteskönt att vara säker på att de man går till blir glada av att små spöken ringer på!
      Mvh mamma

      Det låter väl trevligt? Eller? Är det en kuggfråga 🤔

        Haha, nej, ingen kuggfråga. Undrade bara hur det skulle uppfattas. Man vill ju inte att grannarna tror att man försöker creepa på deras barn.

      Hade verkligen uppskattat det! ☺️

      Jättetrevligt! Måste vara svårt som barnfamilj att veta i våningshus. Man vill inte gärna att ens barn ska få skäll. I radhus/villor är regeln tänd pumpa = ok att plinga på. I alla fall här vi bor.

      Bara positivt! Skulle bli glad å mina barns vägnar.

      Tack för alla svar 🙂

      Det är väl en jättebra idé! I USA tror jag ”signalen” är att man ställer ut en pumpalykta 🙂

    Vilken händelse i världen har du starkast minne av?

    Jag skulle säga Tsunamin 2004.

      Tsunamin 2004 och World Trade Center 2001.

      Estonia

      9.11.2001

      Utöya och wtc

      Utöya. Alltså… fortfarande helt mållös när det kommer till det.

      Utöya. Berörde mig djupt.

      det med josef fritzl tycker jag var skakande och som etsade sig fast länge

      Estonia. Vaknade av klockradion på morgonen och nyheterna där de berättade om olyckan och att det låg folk i vattnet. Jobbade dessutom i Värtahamnen då och brukade därifrån se båten Estonia i Frihamnen. Minns den tryckta stämningen i fikarummet den dagen.

      Utöya. Mest för att man läste/hörde om en smäll inne i Oslo också, och där har jag min bror. Fick inte tag på honom direkt den dagen så hann få riktig jävla ångest. Tillslut svarade han såklart. Fyfan.

      Bataclan. Sov inte på hela natten, bara följde nyheterna.

      Tsunamin. Minns ju 11 september också men inte på samma sätt, var bara 9 så förstod inte så mycket.

      Sen är det ju inte en världshändelse men skolattacken i Trollhättan. Det var en väldigt konstig upplevelse. Känns fortfarande lite overkligt.

      Tjörnbron (googla för helsike) Olof Palme utöya Estonia diskoteksbranden i Gbg 9-11

        Finns en jättebra P3 dokumentär om tjörnbron. Tips!

      Explosionen i Beirut

      Förutom tsunamin 2004, 9/11 och utöya så var jordskalvet, efterföljande tsunamin och kärnkraftolycka i Japan 2011 väldigt drabbande. Minns hur jag följde nyheterna där man såg städer slukas av vatten i realtid

      Fotbolls-VM 1994.

      Vilken glädje och folkfest det var denna varma sommar.

    Hotelltips i Amsterdam, jag och sambo på weekend i november 🙂

    Skrev om min pappas hjärntumör i ett öppet spår för ett tag sen, nu finns det en sak jag verkligen inte kan sluta tänka på och jag vet ännu en gång inte var jag ska vända mig. (plus min kurator har ej tid för mig just nu)

    Nu har han slutat äta. Vi får tvinga i honom näringsdrycker men det går knappt heller, det börjar verkligen närma sig slutet nu och något jag absolut inte kan sluta tänka på är vad som kommer hända när han dör, eller ja precis efter han dött. Har sån ångest över hur allt kommer vara, kommer vi bara åka hem från sjukhuset och fortsätta livet som om ingenting hänt? Äta middag? Gå och lägga oss som vanligt? Hur fan ska man ens kunna komma hem till samma hus och fortsätta leva som vanligt?

    Så jag vill slänga ut frågan hur det va för er som förlorat en förälder ni fortfarande bodde med, för jag har verkligen så svårt att tänka mig hur det kommer vara. Trots att det är individuellt så har jag aldrig hört någon prata om det här, och det är något som håller mig vaken om nätterna

    Förlåt för rörigt inlägg, det är nog mest ångesten som skriver just nu

      Är ledsen för det som du går igenom just nu, och kommer hamna i framöver ❤️ Du skulle kunna kolla upp om det finns sorgegrupper som du kan delta i sedan när det är aktuellt. Ibland har kyrkan sådana, eller sjukhuset kanske också vet var det kan finnas. Där kan man dela erfarenheter med de som går igenom samma sak.

        Har kollat detta! Verkar inte finnas här omkring😔 Tror även jag hade tyckt det va rätt jobbigt. Min relation med pappa och hans cancersituation är dessutom så speciell så jag har inte kunnat relatera till någon alls under denna tid, så stödgrupper och så har varit jättesvårt😕

      Jag förlorade min mamma för ett par år sedan. Hon dog plötsligt så jag fick aldrig ta farväl. Vi stod varandra mycket nära. Första tiden var hjärtskärande. Begravningen ännu värre. Men sedan, en dag, kom insikten att hon skulle ha velat att jag levde vidare. Så jag gjorde det. Jag saknar henne fortfarande varje dag, men jag lever, lever vidare. Tror din pappa skulle säga samma sak.

        Tack för att du berättar❤️

      Usch vilken hemsk sits du är i, blir så ledsen för din skull.
      Många tankar och frågor, det förstår jag, då du går igenom mångas värsta mardröm.
      Kan inte svara på dina frågor, men min pappa gick bort när jag var 6 år, men vi bodde inte tillsammans. Jag saknar honom varje dag, pratar med honom, ber om hjälp i vissa situationer osv.. han är med mig hela tiden, men i mitt hjärta. Tiden läker inga sår, men ärren bleknar.
      Ville mest skriva att man kan ringa 112 och be om att få prata med en jourhavande präst. Det kan vara skönt att få prata med någon om dina tankar och funderingar.
      All kärlek och styrka till dig!

        Tack❤️❤️

      Vill förtydliga-

      Det jag har ångest över är tiden precis efter hans död. Alltså timmarna efteråt, hur man beter sig och hur man känner och allt det. Är inte så jätteorolig för sorgen i sig då jag aldrig varit nära min pappa (dessutom känns det som att han dog för ett år sen för han varit jättesjuk länge)

      Ber om ursäkt att jag va otydlig!

        Min bror dog i en hjärntumör för några år sedan och jag minns att den natten när han dog kunde jag inte sova för att det enda man hörde var hans andning (de har en väldigt speciell andning i slutet av livet). Dagarna efter var overkliga. Det man hade gått igenom var overkligt och det kändes som att man själv inte ens levde, att livet tog slut för det var så svårt att förstå att det fanns ett liv utan honom. Tiden efter att en familjemedlem dör är speciell och den är olika hos alla. Alla i min familj reagerade t.o.m. olika på hans död. Både jag och min pappa fortsatte med jobb och skola efteråt, för min pappa var det jättebra att få göra annat. Jag grät inte särskilt ofta, varför vet jag inte riktigt men det var som att jag hade accepterat att detta skulle hända och att det inte fanns något att göra åt saken. Jag tror att man ibland kan känna att folk har förväntningar på hur man kommer att reagera på döden, men jag tycker du ska känna efter själv vad som känns bäst. Det finns inget rätt eller fel.

      Hej, pappa dog hemma så det är inte exakt samma. Men ja, livet fortsätter efteråt. Mat ska ätas och så vidare. Det känns helt sjukt, men samtidigt är det vardagen som tar oss vidare. Minut för minut.
      Skickar dig en stor kram, jag vet vad du går igenom och det är hemskt. Men du klarar det. Och tiden läker kanske inte alla sår, men det blir en skorpa på dem iallafall.

      All kärlek till dig. Du kanske skulle kunna höra med kyrkan om de har någon grupp eller diakonissa att prata med? Miste själv min mor när jag var 16. Jag är gott vuxen nu men jag skulle önska att jag hade fått hjälp av någon utomstående att förstå vad sorg var och att det är lov at vara ledsen. Hoppas du får tag i någon som kan hjälpa dig och finnas där för dig. Kram!

      Jag förlorade min mamma när jag gick på gymnasiet, hon hade också en hjärntumör.
      Din oro och ångest över hur det kommer att vara efter är inget konstigt, det är svårt att försöka hålla tankarna borta från det. Det jag ändå skulle vilja skicka med dig är: hur mycket du än funderar, oroar dig och ängslas över det, så kommer du aldrig att kunna vara förberedd på hur det kommer att kännas när det väl händer. Som sagt, jag vet hur svårt det är att låta bli att tänka på det, men försök för din egen skull. Jag hade önskat att jag själv hade spenderat mindre tid med att oroa mig över vad som blir efter, för det är ju jobbigt nog med allting annat som kommer med en dödssjuk förälder. När man lägger till ångest inför tiden efteråt på det så blir det bara ännu mer outhärdligt.

      Jag lovar dig att man tar sig igenom det som blir efter – hur obegripligt och svårt det än känns just nu och kommer att kännas då. En dag i taget.
      Ta hand om dig! ❤️

      Det är väldigt svårt att svara på hur du kommer att reagera och hantera sorgen efteråt, alla reagerar ju olika. Det jag kan säga är att när jag var 14 år så dog min pappa som jag bodde med. Allt jag kunde tänka på på vägen hem från sjukhuset var att jag inte för mitt liv kunde förstå hur människor kunde vara ute och gå, hur bilar kunde köra på gatan eller hur fåglarna kunde sjunga i träden och fortsätta leva som att inget hade hänt! Min pappa hade ju dött och därmed hade min värld rasat och fryst fast på samma gång. Men för alla andra så rullade ju livet på som vanligt, och det tvingar ju en själv att också hänga på så småningom.

      Jag hade inte mycket till matlust efter att han dött men hade en mor som såg till att jag fick i mig lite ändå, jag gick och la mig och somnade på kvällen om än på en blöt kudde, jag fortsatte att andas och göra alla de basala sakerna som krävs för att leva även om det låg en tung och sorgsen dimma över allt.

      Sen en dag så kunde jag plötsligt skratta åt skämt igen utan att känna skam och efter det började jag sakta men säkert komma tillbaka till livet och leva som vanligt igen. Men första året efter hans död skulle jag inte säga att jag levde som vanligt, jag snarare Överlevde bara.

        Min pappa dog när jag var 16, bodde då hemma med båda mina föräldrar. Han dog plötsligt så jag hann inte tänka samma tankar som du innan. Det finns så mycket att skriva, många har skrivit bra saker ovan. Ett mantra jag hittade på i mitt huvud och upprepade den första tiden var: ”någon dag kommer det att bli bättre. Om inte imorgon, så kanske i övermorgon, eller om en vecka, eller en månad, men det KAN ju inte fortsätta att bli sämre och sämre för varje dag hela livet, så NÅGON dag måste det vända och bli bättre”. Det mantrat hjälpte mig på något sätt. Idag (10 år senare) är saknaden fortfarande stor, särskilt nu när jag fått barn, men den är väldigt annorlunda idag. Jag gråter nästan aldrig längre, kanske om jag kommer över något filmklipp där man hör hans röst, det är fortfarande tungt. En sak som jag ångrar idag är att jag inte gick och pratade med någon, jag var ju tonåring och försökte skydda mig själv genom att verka tuff. Skojade bort skolkuratorn framför mina klasskompisar osv. Men det gjorde nog att sorgen tog längre tid att bearbeta. Efter några år gick jag i terapi och det hjälpte mig mycket. Du kommer att klara det, hoppas att du har några andra personer i din närhet som kan stötta dig ❤️

      Jag vet inte hur situationen ser ut för just din pappa. Men jag kan berätta hur det ofta kan gå till när en person dör. Under förutsättning att det finns en sjukdom som inte går att bota, alltså en palliativ diagnos.

      Precis som du redan märkt vill eller orkar din pappa inte äta eller dricka mer. Det här är helt naturligt och en del av döendet. Var inte rädd. Din pappas kropp kan inte längre tillgodogöra sig det han får i sig. Att ge mer vätska (som till exempel dropp) utgör oftast (jag kan nu INTE tala för din pappas situation, utan från min kunskap och erfarenhet) en stor belastning för kroppen och bidrar till ett lidande. Vad ni kan göra för att hjälpa honom (om ni vill, naturligtvis gör personalen på sjukhuset det annars) är att hjälpa honom att fukta munnen, och att smörja läpparna med cerat. Om han vill och orkar dricka eller äta något så ska han självklart göra det. Men var lyhörd för hans signaler.

      Hur länge själva processen att dö tar är individuellt och går egentligen inte att svara på. Ofta kan personalen ana att döden kan vara dagar bort, eller timmar bort. Men situationen kan alltid förändras! En person som vi trott inte har lång tid kvar, kan piggna på sig, och leva en period till och vice versa.

      Beroende på vilken överenskommelse som finns med anhöriga så kommer personalen kontakta er när de ser en förändring i tillståndet, ofta att vi ser att personen försämrats.

      Döden är när personen slutar andas. Du märker att andetagen slutar komma. Ibland kommer en liten suck. Personen har i de allra flesta fall innan detta haft flera långa andningsuppehåll, som för dem som är med kommer att kännas evighetslånga. Om inte personalen är i rummet då, så påkalla personalens uppmärksamhet, genom att tex ringa på klockan/larmet. Ni behöver inte göra det på en gång om ni inte vill, ni kan vänta någon kvart eller så.

      Ibland kan personen dö när de är ensamma. Kanske att anhöriga gått på toaletten just. Ibland kan vi som vårdpersonal tänka att de vill dö ifred. Detta finns ingen evidens för, utan det är vår erfarenhet som säger det, då vi sett det så pass ofta.

      I normala fall i överenskommelse med den sjuka personen och/eller dennes anhöriga så påbörjas ingen hjärt- och lungräddning. Detta kan låta hemskt, och jag hoppas ingen tar illa upp av detta. För att klara av hjärt- och lungräddning krävs en frisk kropp. Det är oerhört påfrestande för kroppen och det gör ont när revbenen går av. För någon där döden är förväntad till följd av svår sjukdom är detta oftast bara en plåga.

      När personen dött, när det inte kommer något mer andetag så kommer personalen på sjukhuset att ge er anhöriga den tid ni behöver för att kunna ta farväl. Om behov finns kan de be er vänta utanför rummet en liten stund, ofta kan de bjuda på något litet att äta eller fika (i alla fall på min arbetsplats), och ”göra iordning”. Det innebär att man kan bädda fint/rent i sängen, tvätta av personen om det behövs och plocka i ordning inne i rummet. Ibland kan man flyttas till ett annat rum, det kan finnas särskilda ”visningsrum” som är anpassade för just det här.

      Antingen innan eller efter detta kommer en läkare eller sjuksköterska att dödförklara personen. Det innebär att lyssna på hjärta och lungor, titta så att pupillerna inte reagerar på ljus och känna på pulsen. En död människa har ingen puls, pupillerna kommer inte att reagera på ljus och det hörs inga ljud från hjärta eller lungor. Dödförklaringen kan göras med anhöriga närvarande om de vill, på sjukhus är det ofta så. Om en person dör på annan plats kan ibland dödförklaringen göras vid ett senare tillfälle.

      Det är ni anhöriga som kommer att få kontakta den begravningsbyrå ni väljer. Det behöver ni inte göra på en gång, utan ni kan vänta tills ni kommit hem och till nästkommande dag. Om det är så att en person dör utanför sjukhuset så behöver begravningsbyrå kontaktas ganska omgående, då det är de som ska ordna med transport av kroppen från hemmet.

      Därefter kommer ni få stanna med er pappa så länge ni vill. Och om ni vill gå på en gång så är det inte heller något konstigt, ingenting ni ska behöva ha dåligt samvete för. För en del personer kan det betyda mycket att få vara kvar en stund, medan det för andra bara känns jobbigt. Hur en person reagerar när en älskad människa dör är individuellt. Ha inte dåligt samvete om du känner lättnad. Det är helt okej att känna så! Det är helt okej att känna att döden kommer som en befrielse för en persons sjukdomslidande. Alla känslor är okej att känna.

      När sedan man känner att man inte vill vara kvar hos den döde så får man gå hem. Det kommer att kännas hemskt att gå hem och fortsätta sitt liv. Det kommer göra ont. Var inte rädd för att känna. Det är naturligt. Ibland känns det absolut ingenting, det är också helt okej. Det är en sorgeprocess. Den kommer att pågå hela ditt liv men mer närvarande och smärtande i början.

      När ni gått hem så kommer personalen att föra kroppen till ett kylrum på sjukhuset. Obduktion brukar i normalfall inte göras i såna situationer. Det är väldigt ä, väldigt ovanligt.

      Om ni anhöriga vill så kan begravningsbyrån ordna med att man får se personen fler gånger. Om ni har funderingar om detta, prata med begravningsbyrån! De är experter på vad som händer efter att kroppen förts till kylrummet. Min kompetens sträcker sig inte längre än till kylrummet.

      Det jag berättar är hur det fungerat på de arbetsplatser jag varit på. Kanske fungerar det annorlunda där din pappa vårdas.

      Jag hoppas mitt svar varit till någon hjälp, och önskar er lycka till på den svåra vägen.

        Vilket fint svar❤️

        Tack så mycket för att du tog tiden att skriva det här, behövde verkligen den infon❤️❤️

      Min pappa dog i januari 2021. Han var jättesjuk, så på sätt och vis var det väntat men jag tror ändå jag hamnade i någon slags chock när det hände. Det tog nog faktiskt några dagar innan det riktigt sjönk in och jag verkligen förstod att han var borta för alltid på riktigt. När mamma ringde och berättade att han somnat in fick jag först panik och grät hysteriskt, men efter en stund var det som att jag intalade mig att det inte var sant. Sen grät jag inte på flera dagar.
      Efter att han dött fick mamma vara kvar på sjukhuset ett tag, men sedan åka hem. Jag och mina syskon samlades hemma och bara satt och snackade. Vi beställde pizza och drack vin och pratade om pappa hela kvällen. Minnen blandat med hur vi skulle göra med begravningen (mitt under corona, så det var ju lite speciellt).
      Man tänker sig att inget är som vanligt när något sånt händer, men sanningen är att livet liksom fortsätter ändå. Man måste fortfarande göra allt det där som man vanligtvis gör som får livet att gå runt. För egen del tycker jag också att följa mina vanliga rutiner hjälpte mig.
      Jag är ledsen för din och din familjs skull <3

    RS-VIRUS 🦠😡🥵

    Jag ställer min fråga till er med en bebis och syskon på förskola. Låter ni syskon gå till förskolan? Jag har en bebis på tre månader och syskonet är två år. Skulle vilja höra tankar från andra föräldrar gällande detta…

      Nej, självklart håller jag storasyskon hemma. Har man ingen skolplikt så ser jag inte någon anledning till att ta den risken att ha syskon på förskola i den kritiska tid som är just nu.

      Vi har låtit storebror stanna hemma av olika anledningar. Delvis för att folkhälsomyndigheten rekommenderar det men den främsta är att störebror fick RS när han var tre veckor, höll på att dö hemma på skötbordet, vi fick åka ambulans, bli inlagda i en vecka och han hade svårt med andningen samt slem ett långt tag därefter. Särskilt när han sedan blev sjuk igen, vilket barn med RS i tidig ålder oftare blir…
      Är ärrad för livet och har fått mycket problem med ångest osv när barnen blir sjuka.

      En nära vän jobbar på barnakuten och berättar att det är helt fruktansvärt så sjuka dom små barnen som kommer in är, och värst är att akuten nästintill alltid är full med sjuka RS barn så dom kan inte få 100% den vård som dom behöver. Jätte läskigt!!
      Håll de syskon som går hemma, träffa inte andra barn, gå inte på kalas, träffa absolut inte folk med förkylningssymtom osv. är min väns och folkhälsomyndighetens råd. Så det gör jag!
      Om det är något man ska ha respekt för när det kommer till sjukdomstillstånd hos barn så är det just denna typen av sjukdomar! Så tänker jag i alla fall.

        Det gör du rätt i. Tycker det är så egoistiskt av föräldrar att utsätta bebisen för saker i onödan. Helst när det varnas så mycket för det.

      Lyssna till läkarna istället och håll förskolebarnet hemma till vågen är över.

      Jag har mitt barn på förskola nu. Syskonet är 1 månad gammal. Men då går mitt barn på en väldigt liten förskola (endast 20 barn totalt) och alla föräldrar är supernoga med hygien och att hålla barn hemma vid minsta lilla så det känns tryggt. Personalen är noggranna dem med.

      Håll äldre syskon hemma den korta tid som bebisen är så liten och skör!

    Lyssnade på ett avsnitt av Wahlgren & Wistam där Sofia berättade att hon regelbundet drogtestar sina barn. Inte för att någon av dem någonsin tagit droger, utan bara för att ”vara säker”. Jag tyckte att det lät så himla konstigt. Om barnet umgicks i stökiga gäng eller hade blivit ertappad med droger hade det kanske varit en bra strategi men utifrån vad Sofia berättat i poden verkar det ju vara skötsamma barn. Vad tycker ni om själva grejen? Integritetskränkande? Märkligt? Supersmart?

      Med tanke på hur vanligt det är med droger redan i högstadiet (säljs i skolorna!) kan det nog vara en himla bra idé. Kanske märkligt men samtidigt, det är väl en förälders jobb att se till så att barnen håller sig undan från massa skit?

        Absolut! Men drogtesta? Jag tänker snarare att det är en förälders jobb att bygga en så pass nära och trygg relation med sitt barn att man kan lita på och prata med barnet.

        Som sagt; om det är ett barn som hamnat på ”fel spår” och förbrukat förälderns förtroende osv så kan det kanske vara nödvändigt att gå ett steg längre för att ta sitt föräldraansvar etc etc. Men innan barnet visat minsta tecken på att det skulle vara opålitligt?

        Mitt barn är fortfarande en bebis så jag kommer kanske tycka annorlunda i framtiden men det känns oerhört främmande för mig att drogtesta barnet varje helg om man har en sund och ärlig relation, känner barnets kompisar och har koll på vad barnet gör i stort…

          Det är dock väldigt naivt att tro att det bara är barn som har hamnat på fel spår/med fel umgänge som använder droger. Jag bor i en mellanstor stad och redan -06 var jag en få som inte rökte (narkotika), t.ex. Det var verkligen extremt etablerat redan då – särskilt (!) bland de som kom från bra socioekonomiska förutsättningar och som det gick bra för i skolan. Det var också dessa som i större utsträckning testade andra droger. Det var så man festade, helt enkelt. Idag är tyngre droger betydligt vanligare

          Jag har också barn, inte i den åldern och vet inte själv om jag skulle drogtesta 😅. Men barn berättar inte allt för sina föräldrar. Finns säkerligen undantagsfall men även ”skötsamma och ordentliga” barn gör dessa saker. Polisen uppdaterar t.ex. ofta om detta i sociala medier.

          Jag hade en jättefin relation med mina föräldrar och jag vet hur mycket dom är emot droger. Och jag har ändå gjort saker som dom aldrig hade kunnat tro om mig i tonåren.

      Lite märkligt tänker jag spontant…

      Var går gränsen? Testa dem för könssjukdomar regelbundet också? Kroppsvisitera för att se så de inte skaffat tatueringar eller piercingar i smyg? Och vad gör hon den dagen ett barn vägrar pissa i en burk/lämna blodprov? Håller fast dem? Klart man ska ha koll på sina barn men också lita på dem. Det finns en balans.
      Mina föräldrar var galet kontrollerande! Jag fick inte gå på ”skoldisko” (de ansåg det perverst med nattklubb för barn), sova över hos vänner eller min snälle stabila nördiga pojkvän utan skulle hem senast kl 23:00, jag fick inte följa med på klassresor (då bara super och ligger alla var de säkra på)… Detta gällde alltså tills dagen jag flyttade hemifrån. Bakom deras rygg skar jag mig armarna pga ångest, rökte gräs, rökte cigg och surfade på pro-ana sidor. Så även om jag gick på fest eller drack alkohol så hittade jag mina sätt att vara rebell på.

        ”Inte gick på fest”* skulle sista biten vara så klart…

        Ja, precis som du skriver kan ju barn hitta på vad som helst, oavsett hur mycket koll föräldrarna (!) tycker att de har. Många föräldrar vill säkert inte att barnen ska ha sex, men det är inte olagligt att ha sex. Det är däremot olagligt att både bruka alkohol (innan 18) och narkotika.

        Hoppas så klart inte barnen skulle hållas fast 👀 men antar att det kan ske någon annan konsekvens. Vet som sagt inte om jag själv någonsin skulle drogtesta mina barn, men det kanske inte är superkonstig idé. Precis som att vem som helst kan testas för dopning och preparat på ett vanligt gym.

          Skulle ha tyckte att det var otroligt integritetskränkande om mina föräldrar hade drogtestat mig när jag bodde hemma, trots att jag aldrig brukade någon annan drog än alkohol.

          Att det är olagligt känns inte relevant faktiskt. Man går ju inte heller igenom deras väska för att se om de snattat varje gång de gått i en affär. Jag kan förstå om man som förälder drogtestar om ens barn har ett konstaterat drogproblem. Men att drogtesta dem utan någon sådan anledning lär ju knappast leda till något gott.

    Ux-designer/interaktionsdesigner, nån som jobbar som det och kan berätta hur det är?

    Ja för dem flesta är det jättejobbigt att förlora sina föräldrar. Men åren går och smärtan släpper. Sedan kommer man ihåg fina minnen och det känns lättare. Men i början är det tufft.❤

      Nej smärtan släpper inte alltid. Den ändrar bara form. Det gör ont även när tiden gått.

    Är det ens möjligt för GabJoss att ta en bild utan att puta med röven? Måtte inte folk tro att hon har så stor röv som hon försöker ge skenet av det beror ju på att hon vrider bäckenet ur led för att lyckas puta extra mycket.
    Och sen det där ”Sprättbenet” i hennes reklamsamarbeten. Alltså på riktigt, är det bara jag som blir störd varje gång?!

      Men varför spenderar du din tid och energi på att låta dig bli provocerad över så meningslösa saker? Eller ens alls för den delen.
      Avfölj henne, logga ut från Instagram och gör något som gör dig glad istället.
      Lyckliga människor stör sig inte på andra 💕

      haha ja det såg faktiskt roligt ut för varje story, höften flyttade sig lite mer ju mer man bläddrade 😂

    Har förlorat min bebis och vet inte hur jag ska gå vidare <\3 Har någon här varit i samma sits?

    Ni som har haft diskbråck, hur länge tog det innan det läkte ut av sig själv? Jag går nu in på nionde månaden som sjukskriven och kan gå korta korta promenader, ca 5-10 minuter i taget, ett par gånger per dag. Blir galen. Det känns som att det aldrig kommer att bli bra. Ska jag ligga hemma i soffan resten av mitt liv??

      Vill du inte operera dig? Minns så tydligt hur jag vaknade ur narkosen och hur nästan all smärta i benet var borta. Det var som att livet kom åter! Fy fan för tiden innan operationen. Jag hade inte pallat med att rida ut stormen och självkäka

      Gå till läkaren. Jag hade diskbråck i ländryggen, ont som fan med ischias. Det kan ta fem år att läka av sig själv sa läkaren (vårdcentralen, sen specialist i stan och sen en operationsläkare), de rekommenderade operation. Jag tog bort det som klämde nerven och redan samma dag som jag var klar med operationen hade ischias försvunnit och jag kände hopp. Tog lite tid att komma igång med kroppen men följde rehabiliteringsråden och mådde sedan bättre. Inga problem idag men försöker att träna upp ryggmusklerna. Lycka till!

        Jag har varit hos läkare. De sjukskriver, skriver ut medicin och säger att det ska läka av sig själv. De vill inte operera om man inte fått känslobortfall i benen eller kissar/bajsar ner sig säger de.

          Men tack för ditt Svar💕

          Förresten, hur länge hade du ont innan du fick operation?

    Vi vill köpa hund och är intresserade av rasen lagotto romagnolo men det verkar nästan omöjligt att få tag i. Har sökt på kennlar men de jag hittat (som föder upp rasen i Sverige) vill inte ens ta emot intresseanmälan på grund av stor efterfrågan.. hur gör folk?