Hannah och Magdalenas bokpodd verkar ha gått i graven, innan den ens publicerat ett enda inlägg.
Med tanke på vad Magdalena Graafs nya podd ska handla om, så var jag nästan på väg att radera uttrycket här ovan, men har det kvar som en liten påfartsramp till resten av det här inlägget.
Magdalenas podd kommer nämligen handla om sorg, en plats för samtal, där man både är inne och petar i känslorna, samtidigt som man förhoppningsvis även kan hämta styrka därifrån.
Sorg överlag. Sorg tar många skepnader. Du behöver inte ha förlora ett barn, för att du ska känna att ditt liv går i spillror.
En skilsmässa, ett jobb, att förlora en social status, ett djur..
Sorgen är där. Den är så övertygande och tung.
Sorg är sorg. Och vi måste lära oss att övermanna den. Mästra den, tämja den. // Magdalena Graaf
Jag hade tänkt skriva om sorg här nere, men efter att ha raderat min text flera gånger så inser jag att jag inte riktigt är där än.
Jag tror att det här kan bli en jättefin podd, trots att jag personligen inte känner mig redo att lyssna på den än.
Jag vill inte ens glänta pyttelite på locket till sorgen, för den beter sig lite som min personlighet – svart eller vitt/av eller på/allt eller inget – så om jag gläntar på locket och släpper fram den tsunami av sorg som ligger där under och bubblar, så är jag rädd för att jag aldrig kommer kunna få på locket igen.
Vad tror ni om Magdalenas poddidé?
Föregående inlägg 
Känsligt och svårt ämne, hoppas podden blir fin och bra.
Men undrar orsaken till att bokpodden inte kommit
Jag hoppas också att podden blir bra men jag kommer inte lyssna. Har följt systrarna länge och vet att dom inte har nån skyldighet att redovisa för oss läsare. Men när man hejat på deras idéer och sen inte får nån förklaring om varför podd uteblir och bok dröjer ledsnar man.
Grejen är den att sorgen blir oftast inte mindre för att man stänger den inne. Man måste försöka hitta sitt sätt att bearbeta den på. Prata med någon, skriva ner sina tankar på papper, sjunga om det, skratta åt det… det finns inget rätt eller fel, förutom att bara låta den ligga och gro.
Man måste ingenting. Alla får hantera sin sorg på sitt sätt så länge man känner att man mår bra och kan hantera den.
Och sorg blir aldrig mindre.
Precis. Att stänga inne den är ju dock också ett sätt att bearbeta den för en del.
Fast det bearbetar ju ingen sorg om man bara lägger locket på!
Intressant psykoanalays dock, att bloggbevakning som går runt på att ”glänta på locket” och grotta ned sig i andras olycka för att sedan korsfästas här, inte klarat att möta sina egna känslor..
Jag hoppas jag aldrig slutar med självinsikter som gammal
Fast jo, för en del så är det ett sätt att bearbeta sorgen. Även om andra gör det på andra sätt.
Hur man än gör så kommer ju personen man sörjer aldrig komma tillbaka, om hen dött alltså. Det är ett faktum och något vi alla måste förhålla oss till. Självklart kan det bearbetas på olika sätt och för en del kanske det innebär just acceptans och att lägga locket på vad gäller känslor och gå vidare med sitt liv. En undran – vad tänker ni det är för risker med ett sådant beteende? På vilket sätt skulle det vara farligt om det ”kommer ikapp en”. Och på vilket sätt kommer det ikapp en?
Och sorgen kommer ikapp en då och då även om man gått i terapi och ältat sorgen (menar inte ältat som något negativt här) öppet. Ibland sköljer sorgen över en helt enkelt. Låt folk sörja på det sätt de själv tycker är bäst. Ingen sorg är lätt att bära på, man får helt enkelt göra det man kan för att leva vidare.
Personligen bearbetar jag bara ensam i mina stängda rum
Vem är pappa till Isak?
Det är väl en finsk(?) man som inte förekommit i offentligheten och som behandlade M illa.
Läs hennes bok ”det ska bli ett sant nöje att döda dig”
Jag tycker att sorg är ett viktigt och stort ämne att prata om. Så om podden kommer att hjälpa NÅGON, även om det bara är en människa så är det bra. Jag mår bättre när jag kan prata med någon då svåra upplevelser jag har upplevt känns tunga och trycker. Lyssna på och läsa om andras upplevelser hjälper också. Sorg är jobbigt och svårt men en del av livet.
Vad tror ni om Magdalenas poddidé? Som svar tror jag säkert det kan hjälpa Magdalena men ställer mig högst tveksam om den kan bidra med ngt för mig personligen.
Jag hoppas att det blir en bra podd, sorg känns som något viktigt att prata om och jag hoppas att alla typer av/orsaker till sorg kommer att tas upp.
Många verkar tro att sorg är något som ska lösas. Ett problem som man pratar igenom, dissikerar och sedan kan lägga åt sidan. Så kanske det är när man går igenom en skilsmässa, förlorar jobbet eller ”sin sociala status” (vad det nu ska betyda). Men sorgen efter en älskad person går inte att lösa eller lägga åt sidan. Den blir aldrig mindre. Man kan handskas med den, glömma den ibland, men den kan också slå till med full kraft åratal efter att de gått bort. Man kommer aldrig igenom den sorgen och jag tror inte heller det är meningen. Hur ska jag kunna sluta sörja min mamma och allt hon inte får uppleva? Man lär sig leva med den och man blir lycklig igen men sorgen efter dem finns alltid kvar. Det känns som att jag bär på en skål med glasskärvor. Jag kan plocka upp minnen av henne och titta på dem och glädjas åt dem men om jag är oförsiktig så skär jag mig och sorgen väller fram. Och så vill jag att det ska vara, jag saknar henne varje dag och sorgen påminner mig om hur mycket hon betyder för mig.
Sorg behöver inte enbart handla om att ha förlorat någon.
Det sa jag inte heller….
Håller verkligen med dig anonym! Många tänker att sorg är en process som tar slut. Oavsett vad det handlar om.
Wow vad fint beskrivet. Förlora min mamma för fyra månader sen, hon blev 54 år. Vet inte hur det nånsin ska bli lättare.
Kramar till dig anonym
Eftersom jag tycker att hela poddkonceptet – sitta och snacka löst utan någon vidare plan är sådär och bjuder in till låg nivå då det ska vara så spontant, ”härligt” och flamsigt tror jag inte att maggans podd kommer passa mig. Vilka poddar finns det som inte är true crime och håller någon form av nivå?
Många! T.ex P3 dystopia, P3s musikdokumentärer, konspirationspodden, flertalet andra men oftast de med specifikt tema, eller någon slags vetenskaplig anknytning
Varför skulle inte ämnet sorg passa henne?
Beror väl på upplägget på podden. Om hon bjuder in gäster med olika kunskaper tex.
Jag tänker ofta på att sorg kan skilja sig åt mellan olika kulturer. En nära vän som kom hit från Indien för 15 år sedan har hjälpt mig så mycket kring mina egna tankar om att förlora någon man håller kär. Vi förlorade varsin familjemedlem ganska nära i tiden och jag kom på mig själv med att bli lite provocerad av att hennes sorg inte var så nattsvart som min var. Men när vi verkligen pratat igenom det så började jag nästan avundas att hon fått med sig en så mjuk och fin (?) syn på döden från sitt hemland. Där ser man döden som att den går hand i hand med livet, särskilt när någon är lite äldre och har ”levt klart” ses det som en fin resa från livet till döden och även om man saknar personen så har man så mycket acceptans för den oundvikliga döden. Så klart är det svårare att acceptera när någon så ung som Isak går bort, han borde ju ha haft så mycket framför sig… 🙁 Men har verkligen fått mig en tankeställare av min vän, att jag inte behöver frottera mig så mycket i sorg och mörker som vi ofta gör i norden när någon har gått bort. Idag kan jag gå till en grav och le och skratta åt roliga minnen ihop och det känns fint och värdefullt för mig. Är även helt övertygad om att det finns ett liv efter döden men det är en annan story…
Liv efter döden ser jag inte som en ”annan story” utan fundamentalt i hur man hanterar sorg. Tror man på ett liv efter döden, tror man också på att detta liv endast är en väg till det eviga livet, som man når efter döden. Det skänker förtröstan och hopp till de efterlevande och gör att saknaden inte blir lika tung att bära.
Rutten kommentar!!!
Jag hoppas och tror att det kan bli en jättebra och fin podd om man handskas med den rätt.
Låt mig gissa Åsa.. du har tre barn med tre olika män (minst en av dessa är av utländsk härkomst),jobbar som undersköterska och dricker en aning för mycket vin?
Obs fördomar endast baserad på din kommentar.
Men vad fan är det för fel på er.
Fint ämne och hoppas verkligen Graaf får all hjälp hon behöver för att bearbeta sin sorg ❤️
En annan sak jag vill ta upp – känns dock fel i sammanhanget – är Biancas rant på stories igår. Jag har nog aldrig varit med om någon som s*juter sig själv i foten såpass mycket som hon gör. Jag har tidigare följt henne och tyckt hon verkade driven och rolig, men med en sådan rant, då bevisar hon just att hon har noll förståelse för kritik mot henne och att hon är otroligt ointelligent. Inte undra på att hon ”älskar” sin pappa så mycket trots att han lämnade dem och att hon har sånt agg och attityd mot sin mamma som går på nålar med henne. B om någon förtjänar faktiskt inte sin följarbas eller sitt varumärke.
Håller med. Det är rent av pinsamt när hon tror att hon ger svar på tal men hon har ingen aning om vad hon pratar om ens. Att hon kan anmäla Camilla för falsk marknadsföring får mig att skratta och det visar hur ointelligent och omogen hon är
”Lyckan är din ensak
Lyckan är privat
Men sorgen måste delas
Annars blir den alldeles för stor”
– kent
Jag tror att podden blir bra, o kmr att fylla en viktig funktion. Öppet o ärligt om sorg. Få är så brutalt ärliga o öppna som Magdalena. Hon gläntar på dörren o delar med sig av sin glädje, sorg, lycka, olycka, vardags-bekymmer m barnen, hemmet, festligheter. Allt är inte bara glamour o skratt. Det vet vi alla. Älskar hennes okonstlade o raka sätt. Nu verkar hon ha hittat sin trygga klippa, som hon kan luta sig mot o som ”ser” henne, i Louie. All kärlek o lycka till dem❤️. Hoppas Magdalena fortsätter vara som hon är, unik. Kramar!
En podd om sorg kan vara bra – fast inte med MG. En podd om böcker kan vara bra – fast inte med MG och Barbie-sister.
Lite intellekt kunde hjälpa enormt
Hon är verkligen den sista människan jorden som jag skulle vilja dela min sorg med!
Håller med, bara att höra hennes röst, får mig att aldrig vilja lyssna på något hon säger. Med all respekt för hennes ofattbara förlust, men jag känner att hon borde gå vidare.
Men oj, gå vidare? Det behöver man väl inte göra? Hon bearbetar ju, och kommer förmodligen göra det till hennes sista andetag.
Det finns redan en helt fantastisk podd på ämnet. Utan Dig heter den. Maggan kommer aldrig lyckas göra en lika bra så lämna det till den som kan istället.