Öppet spår

497 kommentarer

Mmmm rabarberpaj med massa vaniljsås avnjuts i detta nu ?? Trevlig lördagkväll!

Men va fan, skulle såklart bli ett eget inlägg, va bra ???

Bra recept??

Förskolelärare, vad har ni i lön?

Föräldraledig just nu men innan dess ca 24000 i månaden.

Som utbildad med examen ? Svårt att tro

Enligt lärarförbundet är startlön i sthlm 38-42k men undrar om man kan få så högt.

I tex. Stockholm kan du säkert få det. I en mindre stad, som Skövde där jag bor, vet jag nyexade som fått mellan 32-35 iallafall ?

Missade att du skrivit startlön i just Stockholm ? men det tror jag du kan få!

Har flera vänner i olika kommuner och anställda i Stockholms stad som tjänar 38-42k som utbildade förskolelärare/lärare

Jobbar i Finland och där följer lönerna kollektivavtal. Nyutexaminerade förskolelärare tjänar inte mycket mer än barnskötare. Finns barnskötare som jobbat länge och efter diverse ålderstillägg tjänar mer än förskolelärare. Tycker absolut att de också förtjänar sin lön, de gör ett lika viktigt jobb och är där sina 8 timmar precis som lärarna. Men överlag borde ju allas löner höjas.

Men förskolelärare har utbildning och större pedagogisk kunskap och ansvar. Arbetsuppgifterna skiljer sig väl också åt angående dokumentering, planering osv. Iaf i Sverige. Utbildning ska löna sig!

Är nån motiverad att plugga till förskollärare där då? Känns ju lite ovärt.

Finns väl nog de som studerar men sen ändå arbetar med annat eller studerar vidare. Tyvärr allt för få som vill arbeta med det ansvaret och mängden planeringen för den lilla skitlönen.

Min systerdotter nyexad fsklärare, mindre ort utanför Malmm: 33 000
Men det är verkligen olika, så man kan inte säga att man inte tror på ngn som ev har mindre/mer.

30.500 ingång

Jag har 38.450. Har bytt jobb många gånger och det har bidragit till att få upp min lön. Har jobbat i Gbg och Halland. Exades 2017.

Jobbar i Sthlm. Har 39500 kr i lön. Ganska nöjd.

Oj. Här omkring i Sthlm borde du absolut ligga över 40. Varför nöjer du dig med din lön?

Känns som jag missat något? När blev lönerna såhär höga??

Visste du inte det?? Ingångslönen för förskollärare är såklart över 40! Mkt mer än ingångslönen för utbildade jurister, läkare, gymmasielärare och civilingenjörer. Vet väl alla! Högst rimligt dessutom!

Obs! Ironi ??

Haha men eller hur. När jag var färdig som jurist, då var min ingångslön 33.000. ?

Fast det beror ju lite på NÄR man kom ut i arbetslivet också. Skillnad på ingångslön idag och typ 10 år sen

Fast ingångslönen för många jurister idag är 33. Även lägre ä 33.

Ja det är olika i olika yrken, inget nytt?

Haha ja och en läkare som ofta har något års erfarenhet går in på AT-lön ca 31000 i vgr

Ouch. Som AT-läkare i Norge var min lön på över 70 000

Min ingångslön var 28 000 kr men x antal år senare (färre än 10 år) är lönen tredubblad. Och lönen på 28 000 kr vet utan bonus. Så visst, ingångslönen är inte särskilt hög men löneutvecklingen kan vara desto snabbare. Jag har dock hört att även ingångslönerna har höjts rejält sedan jag började.

Fast ingångslönerna är väldigt höga för förskollärare pga bristen. 38 är inte konstigt.

Det beror väl på hur länge man arbetat som förskollärare och vad för erfarenhet man har tidigare? Själv examinerad i januari och vet ingen av mina kurskamrater som fått 40 eller över 40 som nyexad i Stockholm men strax under med någon tusenlapp. Men vad vet jag, kanske förhandlade vi alla dåligt. Var dock i kontakt med lärarförbundet för rådgivning så fick tips på hur jag skulle förhandla lönen. De utgick från åldersgrupper när jag pratade lönestatistik och sedan skiljer det någon tusenlapp beroende på kommun och om det är kommunal eller privat verksamhet. Till dig som söker arbete just nu: Lön är viktigt men inte allt! Vad finns det för förutsättningar på den aktuella arbetsplatsen för dig som förskollärare att genomföra ditt uppdrag? Hur ser arbetslagen ut? Hur många förskollärare arbetar på förskolan? Hur mycket planeringstid får du? Hur stor är barngruppen? Osv! Bra förutsättningar som planeringstid och antal andra förskollärare på arbetsplatsen skulle få mig att välja en litelite lägre lön

Känner ingen som ligger över 40 000 här i Sthlm. Innerstan eller utanför? Kommunalt eller privat?
Jag jobbar privat och skulle jag byta tror jag ändå jag hamnar ca 39 000-40 000

Fideli, hur länge har du jobbat?

I 12 år

Fideli!!! Hur är allt med dig?

Finemang! Något särskilt du tänkte på?

Min kompis, 24år grammar och helt nyexad, blev erbjuden jobb i mindre stad (80’000 invånare). Hon löneförhandlade just och går in på 33’000kr. Hon hade gjort reaserch och var nöjd med det budet (fick 1000kr mindre än hon själv begärt).

Sthlm , 40,800

Det heter och framförallt uttalas förskollärare. Lär er någon gång!

Läser det som förskoll-ärare

Ingen bryr sig och alla kallar er dagisfröknar när ni inte hör.

Ett äpple är ett äpple oavsett om den blivit klyftad o skalad.

Säger hellre dagisfröken

Tja, information om lön är allmän handling när arbetsgivaren är offentlig, t.ex. kommun. Du kan maila de kommuner du är intresserad av och begära ut lönelistor för anställda med viss yrkestitel (de ska skickas anonymiserade då men kan t.ex. visa anställningsår eller andra faktorer som arbetsgivaren själ har att ta hänsyn till). Missa inte det om du söker jobb i offentlig sektor 🙂

Ca 40.000 Skåne i förskoleklass

32 000, jobbat i 4 år.

39500. Malmö Stad. Arbetat i 4 år som legitimerad förskollärare, arbetade innan dess som barnskötare i 12 år.

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Varför är ssk så bitchiga?

Stressade?

Man bemöter ändå kollegor trevligt tycker jag.

Men kollegor arbetar man MED. Man ventilerar med sina kollegor. Tror ssk blir ganska illa behandlade av patienter osv. Lägg på lite stress på det. Men tycker ofta dom flesta är trevliga.

Undrar om det är för att de håller nycklarna till medicinskåpet? Inte ens läkare har det.

Jag tycker att receptionister inom vården generellt är mest bitchiga och oförskämda

Då behöver dom byta jobb. Man ska bemötas med respekt och vänlighet. Jätteviktigt för man ringer ju för att man mår dåligt. Anmäl till patientnämnden.

Kan folk snälla förstå att om man anmäler till Patientnämnden så kommer klagomålet till chefen för mottagningen som besvarar det – dvs inte ett skit händer…du kan lika gärna maila chefen. Annars – anmäl till IVO!

Men gud kan ni sluta anmäla småsaker till IVO? Typ som att en receptionist är otrevlig? Har ni napoleonkomplex?

receptionisten på min vårdcentral är världens gulligaste! tänker alltid att hon passar så bra på sin arbetsplats ?

Så tråkigt att du fått uppleva det, i vilka situationer?:/ är själv ssk och är alltid snäll mot patienter och kollegor. Bemötandet är så viktigt ?

Finns så många snälla och framförallt proffsiga syrror! Snälla ta inte åt dig för du är säkert en av dem.

Jobbar administrativt på en akut, blir väldigt ofta bemött så dåligt av ssk. Första gången de hände hade jag ont i magen resten av dagen, nu har jag vant mig men de är så trist.

Jag tycker generellt SSK är otroligt trevliga och bemöter mig väldigt fint, däremot håller jag med om att de man först mötet på akuten oftast kan vara riktigt otrevliga och ibland även nedlåtande samt förminskande.

Jobbar som medicinsk sekreterare på Sahlgrenska, där hälsar de knappt på oss…

Oj, tycker alltid de är så supergulliga.

Spännande att du tycker det! Är själv ssk och håller inte alls med, då är både undersköterskor och läkare ”värre” enligt min personliga erfarenhet haha.. Har något särskilt hänt?

Det är synd om er sjuksköterskor- läkare som skriker på er och undersköterskor som snackar skit i fikarummet om er. KRAM❤️

Det finns otrevliga människor inom alla professioner. Går inte att dra en profession över samma kam. Har stött på riktigt otrevliga oavsett namn på skylten ?

Håller med dej. Syrrorna är de gulliga ju..

Det upplever jag med, eller tyyyp, för det är framförallt bland sjuksköterskestudenter?

De hittills få (peppar peppar) gånger jag varit i kontakt med sköterskor har de varit rätt vänliga, nån enstaka bitch.

Undersköterskor är tusen gånger värre. Särskilt uskor på äldreboenden. De är rent utav vidrigt elaka både mot de boende och varandra.

Möter många både uska, ssk och läkare pga sjukdom och alla är genuina. Några äldre uskor är otrevliga och fördomsfulla. Men de är så få. Jag är bara så tacksam att de finns ❤️

Undrar också varje gång jag kommer i kontakt med en. Varför väljer sådana människor ett sånt jobb? Verkar hata att ha kontakt med människor som behöver hjälp.

Hmm. Jag har jobbat mycket med ssk och kan hålla med till viss del. Det finns ganska många som är en särskild typ. Ofta +50, väldigt bossiga, besserwissers, och ”härdade” som ofta tycker folk ska rycka upp sig och sluta gnälla utan att ens orka sätta sig in i andras situation. Men det finns också många som är superfina och sympatiska. Ofta yngre som är mer positiva till jobbet och vill jobba mer i team.
Men varför är så många otrevliga? Tror det finns risk att i hårda yrken bli bitter, stressad och tappa tålamodet med människor. Jag arbetade tidigare inom socialtjänsten och wow, där mötte jag också en del bitches…. :/ Också det ett tufft jobb där man riskerar att tröttna på människor.

Jag tänkte på socionomer när jag läste den här tråden. Är själv socionom och kände redan på programmet att halva klassen var..speciella.

Usch vad synd. Min klass var helt okej men på mitt allra första jobb, ekonomiskt bistånd i en väldigt utsatt kommun, tittade jag runt mig på APT. I princip alla hade en min som naturligt skapade en skarp rynka mellan ögonen och mungiporna var helt neddragna. Jag tänkte shit ska detta vara jag om 7 år? :/

Asså är också socionom, håller med om att många är lite märkliga. Men oftast är de trevliga ändå. Förutom cheferna. Verkar vara 80% skitstövlar, förstår verkligen inte varför visa vill bli 1:e eller Ec.

Har aldrig träffat på en bitchig ssk. Då har jag flera OP bakom mig, har legat inlagd tre gånger i mitt liv, varit otaliga gånger på VC och akuten. Mitt intryck är att vårdpersonal rent generellt behandlat mig fantastiskt väl, i synnerlighet ssk och usk. Har någon gång stött på någon person som verkat stressad men alla har varit proffsiga, vänliga, varma etc. Och då har jag verkligen inte varit ett solsken själv alla gånger ?

Har en enda gång i mitt liv träffat en ssk som i mina ögon betedde sig orimligt, dock ej otrevligt. Jag hade fastnat med handen i en slipmaskin, slipat av 30-40% av tre fingrar på längden och kom in på akuten. Hon ville att jag skulle tvätta ordentligt med tvål och vatten för att få bort allt skräp (typ sågspån etc) så hon kunde se ordentligt. Jag höll på att svimma av bara tanken. Tror jag började gråta (hon var rätt påstridig, ”skrubba hårdare” typ). Men till hennes försvar var det nog ingen big deal för henne, dom ser ju en del, medan jag kände mig som ett offer i motorsågsmassakern ??

Någon som fått barn med en partner med psykisk ohälsa? Hur har det gått och hur har ni hanterar det? Hur har fördelningen av ansvar varit? ”Räcker” det med kärlek och att man verkligen vill fixa det? Eller blir det en ensam kamp man kämpar?

Förstår att det är otroligt individuellt men söker tankar och erfarenheter.

Jag tänker att det kanske beror på typ av psykisk ohälsa och vilka symtom personen har av sin psykiska ohälsa. Är det tillfälligt eller mer permanent?

Permanent men som är under kontroll nu och hanterbart. Är rädd för att ett barn ska utlösa något pga stress osv. Diagnoser: ångest, ptsd och schizofrena inslag.

Tror nog att du får räkna med att vara den trygga punkten och den som tar huvudansvaret. Och sen ta i beaktande vem som kan vara ett stöd om du själv skulle krascha!

Instämmer.

Ja, och det är ju inte säkert att man vill.

Har barn med någon som nyligen fått en bipolär diagnos efter många års utredningar hit och dit. Han kämpar med ångest och stress är inte hans starka sida, om man säger så.
I min erfarenhet kommer du få dra det tunga lasset på många plan. Nu vet jag ju inte hur er dynamik är, eller hur din partner funkar i jobbiga situationer, men tänk på hur han har reagerat i väldigt stressiga lägen innan. Ett barn, hur underbart och fantastiskt det än är, bidrar med sjuuuukt mycket stress, särskilt i början. Är du beredd på att vara den starka och trygga för er alla även om du själv behöver hjälp? För enbart kärlek räcker inte.
Vad säger han själv?

För mig var det faktiskt lättare att dra det tunga lasset när jag hade en partner som inte klarade av att dra något lass alls. Fanns inget val.
Mitt första barns pappa och jag hade ungefär samma ork, stresstålighet och förutsättningar, vilket ledde till mindre uthållighet för min del eftersom det ju fanns någon som kunde ta över.

Jag skulle nog inte våga, ifall det skulle hända igen.

Snälla, gör det inte. Det är inte värt risken.

Schizofreni är ju 10 gånger vanligare om man har det genetiskt – hade aldrig chansat och skaffat barn.

Intresserad. Fast i vårt fall är det jag som har psykisk ohälsa. Kronisk utmattning som blivit bättre.

Otroligt stor skillnad på vad man har för psykisk ohälsa och om man har bearbetat/fått hjälp.
Jag har gad och ptsd från barndoms trauma. Så kan svara för mig själv. Jag återupplever mitt barndomstrauma genom mina barn på ett sätt. Jag blir även otroligt arg över att de får uppleva en fin barndom medan jag blev slagen/förstörd(obs inte arg på barnen). Jag fick massa känslor jag inte trodde jag hade. Och kan titta på mina barn ofta och tänka ”hur kan man vilja någon så oskyldig illa” eller tänka på hur man kan slå ner en fem åring. Det är jobbigt. MEN dom upplever inte mitt trauma. Dom blir inte påverkade av mina känslor utan det sitter mer i huvudet som jag försöker vifta bort. Jag går mest igenom det bara. Det viktiga är att inte barnen påverkas.

Tack för din kommentar. Min partner har också ptsd från barndomstrauma. Det var en vinkel jag inte tänkt på förr.

Ett tillägg. Jag tror att en sak som gör allt lite jobbigare för mig är även att min dotter ser EXAKT ut som mig. Så jag ser mig själv springa runt. Detta var dock inte jobbigt när hon var liten men nu som 4-6åring blev det värre. Och jag ser hennes huvud dunkandes i golvet men det hände egentligen mig och såklart aldrig henne. Jag får sånna typer av flashbacks. Men blir inte påverkad av dem i form av panikångest eller så.Men det är nog extremt viktigt att prata om traumat om din partner vill. Min partner låter mig prata men vågar inte riktigt ta upp det själv. Jag är dock ingen sämre förälder pga mitt trauma tror jag. Utan som jag skrev innan, det finns bara i huvudet.

Jag förstår dig! En gång skrek jag på mitt barn på ett sätt som var (eller kändes) exakt som jag blev behandlad i min barndom. Det är min värsta händelse någonsin. Känner stor ånger och hatar att mina trauman kom fram på det sättet, för mitt barn förtjänade inte det. Det har inte hänt igen (många år sedan nu). Jag själv blev också slagen som barn och har tänkt exakt samma tanke som du – HUR kan man? Och om det beror på egen ohälsa osv, varför gjorde man inte något åt det?

Ville bara säga att jag förstår dig ??. Jag själv upplever inte den där ilskan du bär inom dig och ville mest med stor ödmjukhet säga att om du inte redan har/tar hjälp med de där känslorna så kanske det kan vara värt att göra så. Du förtjänar att må bra all the way.

Jag har. Har väl varit lite svajigt sen han var i 20-årsåldern och när vårt barn var några månader gick han ner i en rätt djupt depression och var inlagd till och från i två år. Det var otroligt tufft, tog i princip allt ansvar för barnet själv men hade som tur var många bra människor runt mig (kompisar, släkt, förstående arbetsgivare osv). Tror att jag nånstans kom till en punkt när jag tänkte: okej, han kommer kanske inte att överleva men jag kan inte göra nåt åt det, jag måste fokusera på att ta hand om mig och mitt barn. Jättehemskt, men till slut blir det så. Dock hade jag inga tankar på att lämna, det var mer att jag stålsatte mig och distanserade mig i fall han skulle lämna oss på ett eller annat sätt.
När barnet var ca 2 år fick läkarna äntligen ordning på hans medicinering och sen dess har allt varit rätt stabilt. Rädslan för att han ska bli sämre igen finns kvar trots att det har gått ca 7 år och vi har hunnit få ett barn till, tror att den kanske alltid kommer att finnas där på gott och ont.
Svårt att råda nån till nåt men kan ju vara skönt att höra att det ändå kan bli helt ok?

Avlastning är A & O se till att få hjälp med så mycket som möjligt i små doser som din partner kanske skulle kunnat hjälpa dig med annars finns risk att du bränner ut dig och då är det 2 föräldrar på knäna.

Hjälp med hämtning på förskolan 1 gång i veckan eller 2 gånger i månaden. Någon övernattning hos mor & far föräldrar om de är med i bilden, någon natt i månaden översovning. Eller avlastning några timmar så ni kan storstäda hemma, stor handla men också bara få göra något mysigt eller bara vila upp er. Små & stor avlastning alltså.

Bra också att kanske inte amma så du kan få hjälp med matning och det är ett bra sätt för partnern att hjälpa till då det ”endast” kräver närvaro, kärlek och så en fin stund som är bra att kunna dela på och bra om du behöver få gå en promenad och någon annan hjälper till med maten.

Gör det inte.

Min ena förälder blev plötsligt svårt psykiskt sjuk när jag var i tonåren. Varit sjuk sedan dess, över halva mitt liv. Jag har inte en normal förälder-barn-relation till min förälder eftersom jag ofta fått vara den vuxna.

Alltså NEJ, jag skulle aldrig någonsin skaffa barn med någon med svår psykisk sjukdom i bagaget. ALDRIG.

Jag har gått igenom liknande, min mammas sjukdom bröt ut när jag var 13.
Sen fick jag bära henne genom alla år.
Lyssna, älta, bli skammad, bli utskälld, få veta vilken besvikelse jag var osv…..hon var bra på att dölja sin sjukdom för de flesta.
I hennes ögon var jag hennes sjukdom personifierad.
Det var först när hon dog och jag läste alla papper från läkare som jag förstod att hon var sjuk och att jag inte var värdelös.

Jag hade aldrig skaffat barn med någon jag vet är sjuk.

Hur tror du de psykiska besvären skulle påverka barnet? Min pappa fick sen jag blev vuxen svår depression och psykos och det var fruktansvärt att bevittna som vuxen, och jag har många gånger tänkt hur ofantligt tacksam jag är att han inte blev sjuk när jag var liten, för det hade varit obeskrivligt otäckt och satt sina spår. Jag hade inte velat utsätta mitt barn för den risken faktiskt.

Tänk också på ev ärftlighet till barnet

Hade inte gjort det. Både för din, den sjukes och barnets skull.

Jag och min partner gjorde slut för att han vill ha biologiska barn och jag 1) lär inte bli en bra förälder och 2) lär föra mina problem vidare. Tänk på barnet i första hand.

Varför görs micropopcorn inte i mindre påsar? Hatar att äta kalla popcorn så känner mig alltid stressad ? plus att jag aldrig orkar äta alla. Och skulle aldrig få för mig att poppa på spisen.

Kalla popcorn som är så gott, helst en dag gamla??

?

Omg BÄSTA snacks ??? kalla som gärna stått framme en helt natt!

Värm dom nån sekund i micron då ?

I vilken vecka gick ert graviditetsillamående/-kräkningar över?

Vecka 11 ungefär båda gångerna har det försvunnit från en dag till en annan.

Det vanligaste är runt v 12-14. Men för mig när barnet var fött båda gångerna.

V 16 för mig.

Det gick över i vecka 36+2 när jag födde.

Första barnet – vecka 18
Andra barnet – vecka 16

Vecka 20-22 med båda barnen.

För två veckor sedan i vecka 15?

V16. Kämpa på, det blir bättre för de allra flesta i andra trimestern! Jag kan äta mat igen, det trodde jag inte. Du kommer att komma tillbaka till dig själv förr eller senare.

Efter en viss vecka (14 tror jag i Sthlms region i alla fall) kan du om det är riktigt illa få Ondansetron utskrivet. Det var min räddning.

Mina allvarliga kräkningar (upp till 8 gångar dagligen) höll på till vecka 17, lugnade sedan ner sig och försvann helt i vecka 24-25. Tror däremot jag har hyperemesis, så det är/var inte det som kännetecknar ”vanlig” gravidillamående som generellt slutar mellan vecka 11-15.

Ps. Tveka inte med att be din barnmorska om receptbelagda preparat om illamåendet blir för outhärdligt! Det finns hjälp. ?

Följdfråga! Hur tidigt brukar det börja?

Varierar säkert mycket.. För mig runt vecka 5 om jag minns rätt.

Aldrig för mig, andra graviditeten nu och är i v. 33 🙂 har mått topp hela tiden båda gångerna.

Börja v.4 slutade runt v.26

V7 med första och v34 med andra

Runt vecka 11.

Vilka är era smultronställen i Sverige?

Säger jag inte! Vill inte att fler kommer dit? för trots turistvänligt område har det i alla år jag åkt dit bara varit jag just där?

Håller med haha skulle aldrig berätta (om det inte är ett redan känt ställe)

Askersund är så vackert och relativt lite med folk.

Har ingen aning om vad det är för stad, men kan det stämma att det fanns ett avsnitt i rättegångspodden om ett styckm*rd från Askersund? ? Ryser fortfarande av tanken!

Ja det mordet hände där. Men staden är mysig.

Är så äckligt ”fascinerad” av det mordet. Av styckmord överlag men det avsnittet har jag hört så många gånger! Så jävla sjukt så det finns inte.

Ljugarn, Gotland

ja vi hyrde flera år hus på ljugarn. Haparanda och norrland är också fint.

Haha, ”Norrland är fint!”
Mmmm, det är 60% av Sveriges yta – ett riktigt smultronställe!

Höga kusten tycker jag är vackrast i Norrland.

Gotlands omysigaste ju? /gotlänning

Jasså varför?

Så mycket badortskänsla där, snobbigt och enda platsen där det BARA bor turister vilket sätter sina spår.

Dock roligt att titta på husen där, som ser ut som skärgårdsvillor. Men tycker själva folket som hänger där är snobbiga.

Snobbighet är relativt inser jag. Har aldrig upplevt det du beskriver där men bor ju i Stockholm. Snobbighetens huvudstad.

Det är ett ställe där det bara bor turister, där det är typ djungelns lag som gäller i trafiken och människor verkar glömma bort hur man för sig på ett trevlig sätt.. stort plus är ju dock raukfältet Folhammar, det är mysigt på våren och hösten.?

Bara mött enorm vänlighet och finns ju knappt trafik haha

Karlskrona och skärgården där.

Glass är livet! ??

En av mina större sorger, speciellt sommartid, är att jag inte kan äta vanlig glass längre.
Sorgligt.

Grattis till ett ändå ganska sorgfritt liv, om detta är en av dina ”större sorger”.

Tack! Jag var även 100% seriös, så det var fint att du förstod det 🙂

??

Omg det finns folk till allt ? man kan inte ens få vara ledsen att man inte kan äta glass utan att någon ska komma och ha åsikter om den kommentaren

Sorbet ?

Galet gott ibland! Älskar mjukglass men det kan jag bara äta om jag vet att jag ska hem sen, laktosintolerans❤️?

Hallå, testa Lidls glassar! Jag är förvånad över hur SJUKT goda dem alla är. ?

Eller Ica basics strutar med vanilj och nöt/chokladtopping ? smakar som mjukglass

Instämmer!! Bor utomlands nu där det inte finns Lidl, och saknar fortfarande deras vanilj och chokladglass ?

Ni som har erfarenhet av otrohet! Hur upptäckte ni att er partner var otrogen?

Magkänsla och alla tecken fanns där. Han hörde inte av sig lika ofta och ville sällan ses. Han hade ett nytt kompisgäng som jag inte fick träffa. Han slutade också låta mig använda hans telefon (de var på den tiden då jag ännu hade en nokia knapptelefon och hans hade internet som jag brukade använde för att kolla facebook).

Vi mötte i misstag en kille ur kompisgänget på stan och efter det fick jag ett facebookmeddelande av en tjej som sa att de hade träffats under 2 månaders tid och hon inte visste att han var i ett förhållande förrän killen vi träffat avslöjade det.

F-n vad dålig stil av killen. Det är nästan värre än ett snedsteg när lurendrejeri pågår under en tid så där.

Definitivt värre! Det är ju aktiva val VARENDA gång det ljugs. Människor med affärer alltså, usch. Kanske finns ett fåtal undantag om det gäller människor i extremt destruktiva relationer där det upplevs/är svårt att lämna partnern pga diverse anledningar men annars: FY. Har ingen respekt för den typen av människor ?

Hittade ett taxikvitto i hans byxor när jag skulle tvätta. Kollade upp adressen och där bodde en tjej som han hade jobbat med tidigare.

Kan tänka mig hur det knöt sig i magen när du såg hennes adress. Vilket svek…

Erkände han att det var otrohet då? Bara att träffa en gammal kollega är ju inte konstigt.

Att ta taxi hem till en kollega utan att berätta för sin sambo är väl en stor jävla rödflagg?

Ja kanske men man får väl prata om det?

Det får man ju anta att dom gjorde.

Du antar helt rätt.

Ja men därför jag frågade. Om hon dumpade bara sådär eller om han erkände?

Ännu större rödflagg när det är från kollegan och hem. Kl 04.30 på morgonen.

”Jobbat över..”

Ja 4.30 om man varit ute på krogen och de inte var vänner är konstigt..

Hahaha det var med nya tjejen på hans jobb som raggade på honom från första stund (har fått höra det i efterhand av gemensamma vänner). Minns när jag var med honom på en kick off hans jobb hade och hon seriöst står och flirtar med honom mitt framför ögonen på mig och han bara står där och liksom älskar uppmärksamheten. Minns att vi bråkade i taxin hela vägen hem den kvällen.

Sedan så erkände han några månader senare att de legat borta på kurs. Han grät och ångrade sig, ”det var inte meningen.” Alltså jag kan seriöst inte ta den meningen på allvar efter alla dessa år haha. Du ramlar ju liksom inte in i f****n på någon?! Sitter och skrattar när jag skriver detta ? men jag kommer ihåg att efter att han berättade för mig så gick jag och spydde på toaletten. Mådde så himla dåligt.

Jag såg det inte coming alls. Han var liksom allt för mig, och jag för honom trodde jag. Vi hade varit ihop i 3 år, bott ihop i 2. Vi pratade om att köpa hund och andra planer, som par gör. Allt kändes bra tills allt det ovan hände liksom. Är inte arg/ledsen nu men jag var det i flera år. Det var svårt att gå vidare men jag är på en mycket bättre plats nu. Motsatsen till kärlek är inte hat utan likgiltighet, som de säger, men det stämmer faktiskt.

Satt vid hans dator när hans familj bar på besök, gick igenom hans konversationer på Skype. Såg att han hade skrivit med hans fd kk. Han hade frågat om hon ville ligga med honom, hon tryckte på att men du har väl sambo? Ja, men hon vill aldrig ligga. Då låg vi ändå typ två-tre ggr i veckan. För att han tvingade mig. Jag konfronterade honom på nåt sätt efter att hans familj åkt hem och han blev tårögd och drog nån jävla snyfthistoria. Det blev början på slutet av våran relation, sjukt skönt att bli av med en sex- och p*rrberoende idiot faktiskt 🙂

Ugh avskyr porrkillar. Anledningen att man inte vill hela tiden med dem är ju för att det är så avtändande med en porrmissbrukande man, men det förstår de ju inte.

Ett år efter att jag gjort slut fick jag reda på att han haft tjej hela tiden vi varit tillsammans. Jag var alltså ”den andra kvinnan” utan att veta om det. Och det värsta var att vänner som jag ansåg var nära vänner visste om det, men inte sade något. Dom vänner vi träffats igenom! Jag visste att han dejtade andra när vi träffades (gjorde jag med) men inte att han faktiskt var i ett förhållande och fortsatte vara det under hela tiden vi var i ett förhållande. Han bjöd in mig att träffa hans föräldrar, fira midsommar ihop osv osv. Jag misstänkte verkligen inte ett smack.

Gjorde slut inte för att jag inte var kär (var verkligen tokkär), utan för att han var så opålitlig och gjorde mig ledsen så ofta att jag till slut inte hade något val. Det blev tortyr att vara tillsammans. Han försvann ibland, ställde in planer i sista sekund eller dök bara inte upp (trots att han själv hade tagit initiativ till/planerat dejten/resan etc.) Och så kunde jag inte få fatt i honom. Telefonen avstängd. Ibland i dagar. Och där stod man med packad resväska… Sedan dök han upp/hörde av sig efter ett par dagar, var supercharmig och ville till varje pris prata/förklara osv. Det gick ju ett par gånger men när man såg mönstret vart det omöjligt att vara ihop. När jag efter ett år fick reda på att han haft flickvän under hela ”vår tid” blev allt solklart. Den där midsommarresan då han inte dök upp (trots att han sovit hos mig under natten och bara skulle hem för att packa), det var ju för att hon, hans flickvän, plötsligt fått ledigt från jobbet och överraskat honom med det, så han åkte med henne istället. Osv, osv osv… Dock har detta lärt mig att hålla uppsikt över plötsligt irrationellt beteende. Inte råkat ut för otrohet sedan dess men drar direkt öronen till mig om en kille börjar krångla, så dom killarna blir heller aldrig pojkvänner. Behöver inte sånt. En gång räcker.

Han måste ju vara sjuk? Det är helt otroligt hur folkhae mage ?

Är det ”värt” att bygga pool i sin trädgård när man bor i Sverige?
Älskar att bada och ligga på en madrass och guppa, men ni med erfarenhet. Värt priset/månadskostnad(?) och hur länge nyttjar ni den?

Beror ju på var i landet du bor, så klart. Men pool som är uppvärmd några grader kan man ju bada ibåde på vår och höst.

Stockholm, så vädret är varmt och har en ganska oblåsig tomt. Men det är ju en ganska stor utgift så är osäker på hur ”värt” det faktiskt är ?

Vill du lägga ner typ fyra femhundratusen på det? (Bara pooltaket går på över hundra tusen).
Isåfall absolut. Du kan ju använda poolen från maj-sep (ännu mer i södra Sverige såklart).

Det ökar ju också värdet när man ska sälja sen, så blir inte bara en kostnad ?

Inte nödvändigtvis och speciellt inte in de säljer om många år. Se det som konsumtion och ta därefter beslut om det är värt.

Ja ja ja! Vi har dock köpt en ovanmark pool och byggt in i altanen. Alltså vi nyttjar den hela sommaren! Nu har vi startat igång värmaren och har än så länge 25 grader i den. SÅ värt att slippa dra till en strand med sand och grejer osv. Bara sola hemma, bada vid behov. Inte så dyrt. Vi köpte en ovanmark för 4000kr på rea och sen har maken byggt in den. Lätt värt det!

Skönt! Men det som tar emot lite är att vi har 400 meter till en sjö (dock ej strand utan klippbad). Är det idiotiskt att bygga pool eller ska vi bara vara nöjda med det vi har?

Bygg pool! Alltså det är en sån vardagslyx ?

Bygga pool är det bästa beslutet vi gjort. Det kostade över miljonen men vår livskvalité sen bygget blev klart har ökat. Vi badar från mitten av april – oktober och har såklart uppvärmt vatten.

Såklart?

Jaa alltså vill du bada ute i april, maj eller oktober utan uppvärmt vatten så får du väl det också.

Så dyrt??

Vad blir kostnaderna för er månadsvis? Skjuter det i höjden? ?
Kommer behöva lägga minst 600 troligtvis då vi har en ganska högt lagd tomt så blir infinity (dyrare än ”vanlig” när jag googlar).

Varför måste ni ha infinity bara gör ni har en hög tomt? Är väl bara att bygga in i altanen på samma sätt? Vi har också en högt belagd tomt och sutteräng, men byggde ändå in vår pool i altanen. Infinity är väl mer om man har sjöutsikt.

Det finns ingen yta för att ”bygga in” en pool, den måste ligga utåt = infinity, annars kanske jag hade kunnat sparat lite pengar på det. Men tyvärr, med tanke på hur min tomt ut. Älskar den dock ?

”Tyvärr”… ja nej men vad synd det är om dig!

Haha, ja, verkligen ? Det är en rektangel som ska fyllas med vatten så hade hellre betalat runt 200 istället för 600 bara för att konstruktionen måste se annorlunda ut…

Vi har ett barn på besök hela helgen. Eloge till föräldrar som orkar hålla ett sånt här jävla tempo hela tiden, haha. Och då är barnet ändå ganska stort och väldigt snällt, omtänksamt och väluppfostrat.
Herregud, det händer ju nåt hela tiden.

Man vill säga upp sitt föräldraskap ofta.

Vi är ett barnfritt par, strax över 30 och vana att bara chillaxa på helgerna. Sovmorgon, långfrukost, kanske en promenad. Lite träning kanske, eller soffhäng. Möjligtvis något festligt någon kväll.

Men nu är det liksom upp innan sju, fixa frukost, underhålla barnet, fixa mellis, underhålla barnet ute, fixa lunch, spela spel, fixa mellis, göra fler roliga aktiviteter samtidigt som den lilla människan snackar öronen av oss, fixa middag och göra någon lugn aktivitet. Sen natta. Och likadant nästa dag.
The frick? Var är mitt soffhäng? Var är min middagslur och seriemaraton?

Älskar att ha ungen på besök, men det blir skönt när hen åker hem. Föräldrar har min djupaste respekt.
Är helt slut.

Det där är anledningen till att jag bara skaffade ett barn. Många föräldrar inser verkligheten när det är för sent..

ETT barn här också.
Ska sterilisera mig.

Vilken verklighet? Tio snabba år av småbarn och sedan är allt så mycket lättare. De växer upp superfort och sedan är det bara kul och spännande och de sover längre än du på helgen, jag lovar!

Nej tack! ? Barn är verkligen inte för alla.

Ja lite så. Mina är långa gängliga tonåringar nu som bara visar kärlek och lojalitet. Jag är den lyckligt lottade som fått dem.

Då har du haft tur också.. många tonåringar är ganska mkt jobb.. ?

Det är verkligen inte allas uppfattning och verklighet! Låt folk bestämma själva vad de vill göra och försköna inte.
/förälder

10 år är en ganska stor del av ens liv, särskilt ens friska, pigga liv. ”10 snabba år” låter som man tänk att man ska leva för evigt.

Oh jag tänker precis tvärtom – är så glad att jag har två barn i typ samma ålder (1,5 år mellan). Man behöver inte aktivera dem eller roa eller leka med. De leker så fint själva. Hade jag haft en hade jag känt mycket större press att engagera mig i lekarna, eller jaga playdates mm.

Oj, tur för dig.. mina leker verkligen inte fint.. så kan gå hur som helst.

Har ett ensambarn som är 3,5 år och hon leker själv hur länge som helst. Är nog mer personlighet/ temperament hur man leker, verkligen inte alla täta syskon som kan leka tillsammans utan att en förälder.parerar konflikter.

+1. Inte min grej alls faktiskt.

Det känns som man konstant måste fixa måltider när man har barn/passar barn ?

100% sant ? Det är bland det jobbigaste med att ha barn tycker jag ? Särskilt eftersom jag själv är dålig på att äta varierat/hyfsat nyttigt och regelbundet ?

Mina föräldrar har pool och de ångrar att de inte skaffade en mycket tidigare. De badar varje dag mellan slutet av maj och mitten av september typ. Perfekt om inte har nära till bad

Tips är att dela på sig på dagen. Jag och min kille tar förmiddagen, eller eftermiddagen med barnet, sen ser vi på serier och sånt ihop på kvällen. Men funkar inte såklart alla lediga dagar, men gör mkt för ens mentala hälsa när man får några timmar själv under dagen.

Haha, barn är inte för alla. Är så otroligt nöjd med att vara barnfri! ?
Då gillar jag ändå barn, har en del i min närhet. Men eget? Aaaaaaaaaldriiiiiiiig ?

Tänk på att barn växer.
Efter att man är barn blir man en vuxen människa.

Jag är mamma till tre barn, dessa barn är numera vuxna och som 50-åring kvinna har jag nu tre vuxna människor i min umgängeskrets som är ”mina barn”, de är jättetrevliga, de har fantastiska vänner och de och deras vänner bjuder in mig och pappan ibland till deras roliga fester, bröllop, dop etc.
Mina barn som var ”jobbiga” och inte lät mig sova till 12 på söndagarna (cry me a river) är numera en stor del av mitt sociala liv!

Fastna inte i fasa för småbarnsföräldrarollen, livet är långt!

Men hon är ju barnfri och vill vara det, behöver inte övertalas!

Nej självklart behöver hon inte övertalas men hon verkar tro att föräldrar bara har det jobbigt. Det är ju 10% av sanningen. Resten är positivt. Det betyder ju inte att hon måste skaffa barn, men hon kan sluta tycka synd om föräldrar eftersom fördelarna med barn visar sig mer och mer med tiden. Det är ju bra att veta för den som har vänner med barn och tycker synd om dem.

Jag tycker inte synd om föräldrar eller tror att allt är dåligt/jobbigt. Jag säger bara att ni gör ett bra jobb?

Det var supertydligt?

Du missuppfattade hennes inlägg helt ju ? Det var ju positivt mot föräldrar.

Håller inte med om att det är 10 % jobbigt och resten positivt! ?
/förälder

Jag fasar inte för någonting, eftersom vi inte ska ha barn. Jag försöker bara säga att vi är helt slut efter en helg med glad och snäll nioåring. Heja er som har barn på heltid/halvtid! Vilket hästjobb ni gör!

Fast om du har en nioåring hos dig är det ju inte som att ha sin egen nioåring hemma.
Hemma har barnet sitt eget rum och även vänner, en förälder roar inte en nioåring 24/7 liksom. På din text trodde jag du hade hand om en treåring.

Kan ingen här bara ta beröm och säga ”heja oss, vad bra vi är”?

Men precis?! ?

Men gud är barnet 9 år och du behöver underhålla det konstant? ? mina barn är 4 och 5 och det är inte alla på den nivån

Känns ju taskigt att bjuda hit barnet och sen inte hänga? Hen har ju dessutom inga leksaker eller prylar med sig, så vad ska hen göra hela dagarna? Förutom äta mellis 300 gånger om dagen. Kolla på tv? Givande.
Klart vi hittar på aktiviteter tillsammans? Det är ju därför hen är här.

Åh, blev glad av att läsa detta! Mina barn är 12 och 13, och jag längtar efter att de blir vuxna (alltså, älskar dem nu också såklart) för jag tror vi kommer ha så kul ihop!

Ja vuxna barn är som att ha bästa vänner som samtidigt är dina egna familjemedlemmar, det är en skön sorts relation.

För vissa. Många har inte den relationen med sina barn/föräldrar så man kanske inte automatiskt ska förvänta sig det. Ja, även de som haft en bra uppväxt.

Ja men majoriteten av familjer har ju faktiskt en bra fungerande relation och majoriteten av barn har far-mot-föräldrar som älskar dem osv.
Varför måste man påpeka hur dåligt det kan gå bara för att någon skrev positivt om föräldraskap?

Jag menar de familjer som haft en bra och normal uppväxt. Man kan verkligen inte förvänta sig bästisstatus med sina vuxna barn? Jag har inget emot mina föräldrar och älskar dem men jag har flyttat ganska långt bort och vi är inte jättenära. Och detta är inget ovanligt bland vänner och bekanta.

Oj, känner ingen som är bästis med sina föräldrar.

Jag känner många som är det/ En annan.

Ja men det är inget man kan förvänta sig, är inget självklart.

Nej, men föräldrar kan känna att de har en relation med vuxna barn som liknar den man har med en bästa vän. Det betyder självklart inte att en vuxen person ser mamma och pappa som bästisar. En ung vuxen har ju fokus framåt, medan en äldre vuxen har skapat något och ser till det.

Fast hur kan de ha det om barnet inte ser det så? Jag och de flesta jag känner har inte en sån relation med våra föräldrar och jag tror inte de känner det heller, de vore märkligt då vi inte medverkar till det liksom.

Är heller inte ung vuxen utan 30+

Väldigt snart är de tonåringar och föräldrarna gör allt för att de inte ska sova till 13 på helgen!

Är ensam med min 1.5 åring hela helgen, bor även i en stad där vi inte har så många vänner än. Bävade lite för det här, tänkte att det kanske blir segt och ensamt men NEJ! Har haft en jättemysig dag med den lille och har hunnit med bus i lekparken två gånger, läst böcker på biblioteket, ätit picnic och badat badkar. Asså är trött som fan men gud vad jag älskar min bäbis.

PS, klockan sent. Ska aldrig skriva något om barn igen, blev ju jättelång meningslös diskussion. Jag ville bara säga ”heja alla vårdnadshavare”, men det gick ju jättedåligt, haha.

Folk är knäppa… Tycker du hade ett fint och positivt inlägg! Och verkar va en fin vän till barnet och föräldrarna!

Ibland får man totalt knäppa kommentarer här, andra gånger jättefina… Det är ett lotteri. Jag förstod ditt inlägg iaf. 🙂

Det är väl ganska osmakligt att spekulera kring då hon inte är speciellt känd.

Hon är ju offentlig och har valt det. Innan han ”försvann” la hon ut många bilder och ofta. Efter det lägger hon ofta ut gamla bilder på honom. Om han vill vara privat kanske inte hans offentliga flickvän ska lägga ut info/bilder om honom.

Jag har precis gått ut skolan (master). Och fått ett väldigt intressant sommarjobb på ett stort och väletablerat företag. Jag borde vara glad och tacksam (vilket jag är!) men känner mig samtidigt ännu mer rädd, nervös och som ett vilset barn i vuxenkläder.

Det här är som 29-åring mitt första ”vuxna jobb” som är ordentligt anknutet till vad jag studerat. Jag är rätt blyg bland folk jag inte känner så väl (vet inte hur mycket det märks utåt) och tänker ofta vad andra ska tycka och tänka om mig. Särskilt att tabba mig och göra fel. Är också rädd att bli sedd som dum, konstig och korkad. Alla de här tankarna blir värre nu på en arbetsplats kring massor av erfarna och kompetenta människor. Försöker jobba bort tankarna men det är svårt… har jobbat en vecka än så länge.

Känner någon igen sig? Vad kan jag göra för att försöka jobba på mig själv? Går i terapi för min ångest, och osäkerhet. Men det är så omfattande att faktiskt jobba med det i praktiken.

Känner igen mig 10 000%. Förstår dig och din ångest väldigt väl och jag känner exakt likadant fastän jag är 36 år. Utbildade mig sent i livet och känner mig därför väldigt färsk/rookie i mitt yrke fastän folk förväntar sig att jag ska vara en ledare och kunna typ allt. =ångest!!

Mina tankar är först o främst grattis till jobbet!

Sen: tror inte det finns några genvägar. Man måste pusha sig igenom det jobbiga och bygga på sig med erfarenheter och endast då kan man bygga på sitt självförtroende. Var någon som sa att ”sannt självförtroende kommer av erfarenhet” och jag tycker det ligger mycket i det.

Ta chansen med sommarjobbet att fylla på din ryggsäck med erfarenheter och du kan ju alltid hänvisa till att du är ny och håller på att lära dig, försöker och gör ditt bästa.

Jag känner med dig och lider av exakt samma problem. Men vi får kämpa på och till slut kanske vi har fått den där erfarenheten att vi till slut känner att fasen jag är ändå helt okej på det här ändå. Och så länge man är trevlig och go längs vägen så hoppas och tror jag att det kommer att gå bra. Heja dig! ❤️☺️

Vad fint skrivet. Ska verkligen ta med mig av det du skriver! Tack snälla ❤️

?❤️

Rekommenderar att pröva kbt – där kan du få hjälp och verktyg att hantera situationer där du känner sig obekväm. Finns lättillgängligt på appar numera, ex Mindler. Och kom ihåg att de flesta känner som dig ibland. Lycka till!

Känner SÅ igen mig. Men de vet att du är ny på jobbet och dessutom nyexad så har du bra chef och kollegor kommer du få bra hjälp och stöd. Försök bli kompis med dina kollegor. Jag är också väldigt introvert och det tog extremt mycket energi (och några aw om jag ska var helt ärlig) så är jag nu tillsammans (sen 7 år tillbaka) med en (inte nu längre) kollega, en annan är en av mina bästa och mest lojala vänner och en tredje är numera min chef (dock på ett annat företag). Ge dig själv lite tid men jag rekommenderar verkligen att försöka lära känna dina kollegor, var ödmjuk, våga be om hjälp när du behöver det och bara var ärlig. Kanske kan du erbjuda att köpa en kaffe och snacka i 15 minuter. Folk gillar ärliga människor! Som mer senior har jag aldrig problem med folk som ber om hjälp, väljer dom 1000% före folk som tror att de kan allt och vägrar be om hjälp förän det är försent.

+1 på sista meningen här.
Som nyexad förväntas man inte kunna allt. Man föräntas vilja lära och förstå, och vilja göra rätt, och därför ställa massor av frågor och be om feedback. Jag har haft adepter som ställt noll frågor och suttit och väntat på att jag ska märka att de inte kommer framåt. Hopplöst. Har också haft adepter som ber om exempel på liknande case, läser handledningar och ber mig förtydliga när de inte riktigt förstår. Guld.

Har inget jättestort råd men ett citat som en kompis sa till mig, angående blyghet på ny arbetsplats: ”Det är ju klart att man är. Du hade ju tvärtom uppfattats som helt SINNESSJUK om du kommit in som helt grön med dunder och brak och tagit över hela rummet”. Rent socialt alltså, det är okej att växa in i arbetsplatser med tid. Att växa in i relationer med kollegorna, att växa in i sina arbetsuppgifter och sitt ansvar. Det är inget som förväntas av dig över en natt. Så andas och ta det som det kommer. Visa framfötterna med tiden, behöver inte göras första dagen.

Du/Din kompis har helt rätt ? det stämmer verkligen, vore faktiskt sjukt att bara komma in som tasmanska odjuret typ haha..! Dumma tankar som spökar när jag blir osäker antar jag. Tack för din kommentar, jag ska verkligen ta med mig och ta det som det kommer (och andas, är dålig på det).

Jag kände exakt samma när jag började mitt jobb för knappt ett år sedan. Ett ingenjörsjobb som jag tänkte att jag var för ”osmart” för att ha, trots att jag utbildad. Tänkte hela tiden att ”när ska de komma på att de anställt någon som inte kan något” men vips 8 månader efter jag fick jobbet så blev jag befordrad. Jag är också en blyg person, anser jag, men har vuxit så otroligt mycket med jobbet då man träffar nya människor varje vecka och har idag inga problem med att ta för mig lite mer ☺️

Du kommer klara det galant. Utav varje utmaning växer man ju ❤️

Tack vad skönt att höra att fler har samma erfarenhet. Och vad fin kommentar, tack ❤️

Undrar jag med!

Någon som sett filmen ”what is a woman” och kan ge lite reflekterande tankar kring den? Tycker den verkar bra, men har inte lust att spendera pengar om så inte vore fallet.
Är den värt pengarna?

Håller inte med Matt wash i allt men i just transfrågorna så är han någon jag sympatiserar med. Vill också se what is a woman.

Jag och sambon hittade att streama den gratis. Var bra tyckte jag. Höll en oväntat saklig nivå också.

I dag har min snart 2,5 åring testat mitt tålamod. Lyssnar inte på vad jag säger. Springer mot bilar, äter ingen mat. Vill inte gå dit eller hit..

Till slut började jag gråta och sa till mina föräldrar att jag inte vill vara mamma.

Jag skaffade barn med en man som visade sig ha ett alkoholmissbruk. Därför bor barnet på heltid med mig. Han dyker upp ibland men är på det stora hela ointresserad av barnet.

I dag när vi var ute i lekparken med en grannkvinna kom hennes man hem från jobbet.
Han kom fram till deras två barn och visade kärlek och närvaro.
Mitt barn satt och tittade med tindrande ögon vad jag uppfattade. Jag tycker så synd om hen som inte får det av sin pappa.
Dom gick hem och jag tänkte på hur underbart det måste vara för henne att få avlastning. Och vuxet sällskap. Någon att bolla tankar med med. Någon som ger henne en kram.

Jag känner mig så ensam!
Bitter.
Ledsen.
Lurad.

Blir det någonsin bättre?

Du kan börja med att ta av dig din offerkofta. Du valde att skaffa barn? ??‍♀️

Men hon har väl rätt att tycka att det är jobbigt ibland?

Och du kan försöka vara trevlig. Har du inget snällt att säga kan du vara tyst. Eller gå ett par dagar i TS skor innan du öppnar grötluckan..

Fy fan vilken oskön kommentar.

Gå och lägg dig anonym, så får vi hoppas att du vaknar på ett trevligare humör imorgon.

Fy fan för dig!

Och? För det får man väl deppa ihop ibland och tycka att det är skittungt. Det är verkligen inte samma som att man har en offerkofta på sig. Tvärtom söker hon ju stöd för att orka vidare, hur mycket mer ansvar kan man ta?

Tur du inte är mitt barn. Då kanske jag hade garanterat ångrat barnafödandet. Bete dig.

Men sluuta med den här otrevliga beteendet. Bara scrolla förbi istället för att lägga tid på en onödig kommentar

Att, i skrivande stund, 11 personer har gillat den kommentaren…fy fan.

Din morsa ångrar varje dag att hon inte gjorde abort.

Jag hade också valt att skaffa barn men hade blivit otroligt besviken och ledsen om pappan bara drog. Vilken sorg, och för barnets skull också.

Man skulle ju aldrig skaffat barn med någon man visste skulle dra.

Kom ihåg att ditt barn kommer komma ihåg att du fanns där för den. Och jag vet att de är tufft att vara förälder och det får du känna. Du har ingen närstående som kan avlasta dig ibland?

Har aldrig haft kontakt med min biologiska pappa eftersom att han är missbrukare och jag tyckte de var jobbigt ibland för att alla andra hade pappor men inte jag. Men nu i efterhand så är jag glad att jag slapp träffa någon som valde bort tre barn för sitt missbruk.

Blev tagen av ditt inlägg.

Hoppas framtiden bjuder på mycket fint för dig och ditt barn.

Tänker att ibland gör barn inte alls som man önskar och vill men du är allt för detta barnet och gå in o kika på det nu när det sover och känn hur extremt viktig du är för denna lilla människan.

Men det är ju också viktigt att du får må bra så försök ta all hjälp du kan få och gör saker du mår bra av för att ladda om batterier.

Kan inte bidra med så mycket mer än att jag önskar dig och den lilla all lycka framöver och hoppas att livet blir bra för er.

Har själv ett barn i samma ålder och har så himla många gånger tänkt på hur otroligt starkt det är att uppfostra ett barn själv.
Det är liksom tufft att göra det på två….
Men jag hoppas att du har den kämpigaste tiden förbi och snart blir ditt barn mer och mer självständigt.
Har du ngn avlastning från mor eller farföräldrar?
Vi har inte det men har ett kompispar i samma situation. Vi har börjat använda varandra lite som avlastning. Tagit varandras barn några timmar här och där så att man hinner andas. Kanske finns det ngn i din närhet som kan hjälpa till med avlastning?
Har man själv barn i ungefär samma ålder så tycker iaf jag att det inte gör så mkt till eller från atr ha en extra i några timmar.
Kan säkert hitta på facebook grupper eller liknande om det inte finns ngn i din närhet.

2,5 års åldern innehåller mkt trots. Våra barn testar våra gränser och det är en viktig del i deras utveckling. Jag minns att jag skällde ganska mkt på min dotter nör hon höll på sådär, hon bara skrattade och jag vart provocerad och så slutade det alltid med att hon grät. Sen hittade jag en text om olika barnuppfostran metoder, den förklarade att barn skrattar precis som en hund som viftar på svansen när den är underlägsen för att göra den andra (arga) motparten glad. Jag läste också mkt kring mjuk föräldraskap och istället för att skälla försöka avleda med annat. Det var inte alltid lätt men det hjälpte mig.

Det är viktigt att få avlastning ibland. BVC brukar vara bra på att para ihop o olika föräldragrupper och även de med samma ”behov” som ensamstående. Är du med i ngn sådan? Kanske ni kan hjälpas åt ibland så ni får lite vila en icke ensamstående får när ens partner avlastar än?
Gällande att barnet växer upp utan pappa, ja de kanske kommer vara jobbigt för henne/honom, där blir din roll extra viktig och du kommer behöva ge dubbelt så mkt kärlek för att ditt barn ska få fin självkänsla, vilket du kommer klara ❤️ moderskapet är tungt ibland men också så berikande, fantastiskt och det är ingen annan som kommer se upp till dig så mkt som ditt eget barn. Ta hand om dig ?

Tack för goda råd. Är i en liknande situation, där pappan lämna pga. att barnet var allvarligt sjuk vid födseln. Nu mår 2-åringen bra, men hennes mamma mår lite sämre efter allt som varit.

Vilken ynklig mansbebis!
Vilken empatistörning vissa måste bära på: här är ett liten nyfött barn – svårt sjuk, här är barnets nyförlösta mor- MEN, det är syndast om mig, mansbebisen! Jag klaaaarar inte detta!
Hoppas du får den hjälp och stöd du behöver. Vilket jobb du har gjort!

Tack för din omtanke, du satte verkligen ord på mina känslor!❤️Precis så!?
Tyvärr inte, men har förstått att man får jaga hjälpen. Blivit avbokad 3 ggr för stödsamtal nu under senaste 6 månader.

Barn i den åldern gör sådant. Känns som att du behöver bearbeta andra grejer som inte har med barnet att göra. Sluta tala med dina föräldrar om att du inte vill vara förälder. Det är omoget och kan bidra till mer negativa tankecirklar. Barnet har ju bara dig nu och det har inte bett om att bli fött. Försök starta tänket från en annan vinkel som är mer konstruktiv.
Ja, det blir lättare och bättre. Barnet växer och du blir starkare sakta men säkert. Sorgen och kanske lite skuld över situationen kan sitta i resten av livet dock. Det kan du behöva snacka om med någon.

Men vadå ”sluta…” det är väl jättebra om hon kan lufta sina känslor med andra vuxna som står henne nära? Ska hon hålla allt inom sig? Det är inte farligt eller osunt eller omoget att känna olika saker. Det är helt mänskligt.

Att tala så till sina föräldrar upprätthåller en attityd som inte kommer gagna henne eller barnet. Det är Lotta på Bråkmakargatan över det beteendet. Man bör tala ut om hur slitigt det är och fråga om lite hjälp dock.

Eller så kan människor bara få vara just det – människor. Det är klart att man kan sitta hemma i sin soffa med en kopp te och iphonen i handen och beskriva precis hur en person ”bör göra” för att vara så (tex) effektiv som möjligt. Men där och då i stunden kanske man behöver säga till sina föräldrar precis just hur det känns i magen just precis då? Och få en liten kram och bekräftande, stöttande ord. Därefter kan man vara konstruktiv och lösningaorienterad.

Jag har alltså varit i samma situation, skulle lagt till det.

Fast va..det är väl jättebra om hon kan få ventilera med sina föräldrar.
Mkt bättre än till exempel att skrika på barnet eller liknande (säger inte att ts skulle göra det men många föräldrar gör det)
Det är stor skillnad på att få uttrycka negativa känslor i stunden och på att få runt och tänka negativa tankar kring barnet konstant.
Det är också fullt rimligt att ts tycker att situationen som ensam förälder är tuff, det betyder ju inte att ts älskar sitt barn mindre eller inte behandlar sitt barn bra och är en toppenmamma.

Ja! Hon måste få prata och säkert också få lite avlastning då och då. Men att avstå från att yttra dramatiska saker som inte går att fixa ändå, kommer ta henne längre.

Nej. Att avstå från att säga så till sina egna föräldrar kommer vara sig göra till eller från för henne, eller för barnet.
I bästa fall är det lyhörda föräldrar som stöttar henne lite extra i nuläget.

Bottennapp att säga ord som i praktiken innebär att barnet som förlorat en av sina föräldrar redan, förlorar den andra också. Liksom, varför ens gå där?

Trotset kommer att gå över. Jag vet hur jävla jobbigt det är. Jag har inga råd, tyvärr, men jag skickar kärlek och goda vibbar till dig. Har du möjlighet att skicka iväg barnet till dina föräldrar eller något sånt bara för en helg? Att få egentid gör så mycket. Man kan ladda batterierna i alla fall.
Blir det för mycket, så sätt barnet framför en iPad en stund. Du är en jättebra mamma❤️

Det blir absolut bättre!! Min äldsta är snart 5 och det är redan väldigt mycket lugnare.

Sorgligt angående barnets pappa, men tänk på att det du gör och din plats i barnets liv är så oerhört viktigt. Barn behöver trygghet och kärlek, det är det allra viktigaste.

Finns det andra vuxna i din närhet att få hjälp av? Morföräldrar eller likande?

Tycker också anonym 21.07 skrev väldigt bra, tankesätt är superviktigt.

Angående avlastning så behövs oftast inte så långa stunder, 20 minuter avslappning i fred etc gör stor skillnad.

Är i en liknande situation och förstår att du är matt. Får du någonsin vila upp dig? ❤️

Ja, det blir bättre! Livet går upp och ned. Just nu är det tungt för dig och du längtar efter att livet ska vara lättare. Fullt förståeligt!

Kram på dig – det kommer bättre dagar!

Ja, det blir bättre. Det är så mycket lättare med större barn tycker jag. Åtminstone just det här med att känna att ens tålamod testas hela tiden och att man aldrig får chans till en paus. När barnen är större går det att dra hemifrån för en promenad, handla själv, allt sånt.
Har du några kompisar som vet din situation och som du kan dela saker med? Det behöver inte vara att dela allt det jobbiga alla gånger, men att ibland få dela saker om sitt barn, och prata om vuxna saker, kan hjälpa mycket. Jag är ensamstående på heltid och har tyvärr ingen släkt i närheten som kan avlasta mig, men för mig gör det jättemycket att skriva till mina kompisar på typ Messenger på kvällen om ditt och datt medan jag pysslar runt efter att barnen har somnat. Jag har varit väldigt tydlig med de närmaste kompisarna om att ibland vill jag få skriva om alla framsteg mitt barn gör, just för att jag inte har någon annan att dela det med, och att jag uppskattar att jag får göra det fast jag fattar att det inte är lika magiskt för dem. Det hjälper jättemycket att ha någon annan som kommer ihåg att nåt av barnen skulle ha teateruppvisning och frågar hur det gick eller som också blir glad när jag berättar att ett av barnen lärt sig cykla.
Har man inte kompisar som kan ställa upp på det ska man inte underskatta Facebookgrupper. Bara det här att aktivt få nåt slags vuxen kontakt att dela sin tillvaro med!

Mina barn är 11, 9 och 8 och varit ensam med dem på heltid i fyra år eftersom deras pappa blev svårt psykiskt sjuk. Det blir bara lättare och lättare. Man hittar strategier. Däremellan känner man sig sjukt otillräcklig, och det är också okej. Men kommer du åt den där ensamheten litegrann kommer det att bli lättare. man behöver sitt sammanhang. du fixar det!

Ni som älskar era jobb! Kan ni inte skriva:

-vad ni jobbar med
-vilken utbildning ni har eller vad som ledde in er till det jobbet
-Vad ni tjänar

Mvh //Är ofantligt villrådig i mitt yrkesliv och funderar på att byta bana men vet inte om jag klarar det.

Jag älskar mitt jobb! ??‍♀️

– Civil utredare på polisen.
– master i rättsvetenskap
– Strax över 30’ i månaden. Så helt klart en skitlön. Fortfarande värt det dock, lätt bästa jobbet!

Skitlön är det ju inte.

Jo, allt under 40 är en skitlön med dagens inflation.

Haha herregud. Verklighetsfrånvänt.

Jag tjänar typ hälften. Vad har jag då, megaskitlön som inte går att leva på?

Ja har du 5års utbildning, csnlån för det och bara tjänar 15k så har du inte en bra lön. Annat är väl marknaden om man är obildad.

Jo, det är det. Jag har en femårig utbildning och tjänar bara strax över 30’ (ej min ingångslön). Inom polisen höjs dessutom lönerna otroligt långsamt. Jag vet administrativa assistenter som tjänar mer än mig trots att mitt jobb är svårare och mer krävande.

Samma jobb, utbildningsnivå och lön. Ääälskar mitt jobb men efter fem år av universitetsstudier förväntade jag mig bättre lön

Här är en till!

– advokat
– juristexamen
– cirka 50 i månaden exkl. löneväxling för pension och rörlig bonus på årlig basis

Trodde advokater tjänade mycket mer än 50.

Missade du ”löneväxling” och ”årlig provision”?

I praktiken skulle ju denna person kunna ha 10 000 kr/månad till som löneväxlas varje månad och sedan så kanske hen får ut i snitt 300 000 kr en gång om året i provision.

Inte trådstartaren, men det beror nog helt på om det är inom humanjuridik eller affärsjuridik. Man kan bli advokat efter 3 år så yngre advokater tjänar inte megasummor. Sen är det ofta rörliga bonusar. Men ärligt talat tror jag folk har en galen bild av vad ”vanliga” advokater tjänar, typ att vi tjänar och kan ta ut hela vårt timarvode som lön. Inte riktigt ?

Haha typ ? Jag är inte advokat (inte tagit advokatexamen) men jobbar inhouse (som bolagsjurist) där jag varit 3 år i min tjänst. Tjänar 54′.

När dom blir partners ja, när dom är nybakade, nej.. Dom flesta blir dock inte partners då dom lämnar yrket innan det kan bli aktuellt. Slit är bara förnamnet (finns vissa små byråer som är undantag men allt för få). Kan faktiskt inte komma på något annat yrke som kräver universitetsexamen med vidrigare arbetsförhållanden. Kanske vissa läkarroller. Kanske… Hoppas dock saker och ting har förändrats jättemycket de senaste åren och jag får rejält med mothugg från aktiva advokater. Hoppas hoppas… ?

Tyvärr inga mothugg här! Jag är senior på byrå nu och på ett sätt är det bättre, samtidigt inte. Jag kan styra mer själv nu. Men det var nog värst som yngst. Undrar ibland hur fan jag står ut en vecka. ? Är så sugen på ett vanligt jobb på en vanlig arbetsplats där man kan vara sjuk en dag utan att det blir en total katastrof, där jag inte behöver fundera på om jag hinner till mataffären efter jobbet innan den stänger (kl 23) och inte alltid släpa den jävla datorn med mig överallt.

Eller svara på mejl när du är helt nyförlöst, 70 missade jobbsamtal och med sekreteraren i väntrummet med en massa briefing och dokument hon ska leverera/hämta. Konstant! Tills ssk tar din dator ifrån dig med våld för att du ska amma ? Detta är alltså Sverige för bara några år sedan, på en av de största mest namnkunniga byråerna. Hoppar man inte av är man för 17 tokig. Bli inte advokat säger jag bara. Finns massa andra yrken jurister kan ägna sig åt. Och räknar man ut timpenningen för advokater är lönen ett riktigt bottennapp. Att jobba 80-timmars veckor är nämligen i princip standard. Tjänade 54´000 brutto som restaurangchef (+ lite dricks). Visserligen med mkt ansvar för större events (bröllop, produktlanseringar etc) samt stort vinkort, men jobbade bara 40 timmar per vecka. Övertiden under högsäsong (10-20%, aldrig mer) var alltid betald/kompades. Och jag behövde aldrig någonsin ta med mig jobbet hem. Inte en enda gång på sju år! Skämtar inte när jag säger att restaurangbranschen kändes som ren semester. Råder verkligen alla tänka till innan dom blir advokater!

Fyfan låter vidrigt!

Jag jobbar inom humanjuridik och går i princip aldrig hem efter kl. 18, datorn lämnar jag på jobbet (om jag ej ska jobba hemifrån eller vara i rätten morgonen därpå såklart), telefonen brukar ladda ur i jobbväskan så alla vet att det är helt meningslöst att försöka få tag på mig innan 08:45 när jag hunnit ladda den och fått i mig morgonkaffet hehe. Men självklart finns det också dagar då förhandlingar drar över, förordnanden kommer in med kort varsel, klienter går bananas eller när jag måste jobba över för att förbereda en förhandling på bästa sätt och då är det inte livets glammigaste jobb. När jag är ledig ansvarar en kollega för allt som är akut i mina ärenden, inklusive att kolla min mail varje dag. Under min föräldraledighet var det fullständigt självklart att jag jobbade 0 och ingenting, entledigades från mina uppdrag om klienten inte kunde tänka sig att någon av mina kollegor kom i mitt ställe genom substitution. När jag kom tillbaka hade jag glömt alla mina lösenord ?. Och beaktat ovan är jag nöjd med min lön (och älskar mitt jobb).

Mellanstadielärare, 33500 efter fyra år i yrket (dock ej storstad där lönerna är högre). Fyra års utbildning. Trivs superbra med mitt jobb, roligt och varierande. Meningsfullt och kreativt. Tiden går aldrig långsamt och eleverna ger så mycket tillbaka. Loven är ett plus! Inte ett jobb man väljer för löneutvecklingen men jag trivs ändå väldigt bra ?

Städerska, 24.500 har ett ob utöver det så brutto ligger alltid mellan 29.400-29.800

Varför har bara jag en skit lön?
Socialpedagog,
Yrkesutbildning 2 år
Tjänar 35

Inte skitlön alls! Herregud. Särskilt med ganska kort utbildning.

Det är väl ingen skitlön!

Du har ju bättre lön än mig (lärare) trots fyra års universitetsutbildning, så inte alls dålig lön!

Skevt.

Ja väldigt hög lön för en socialpedagog! Antingen har hen jobbat väldigt länge, haft tur och/eller är man. Har aldrig hört på maken.

– tingsnotarie (på en tingsrätt)
– juristexamen
– 31 400kr (ej förhandlingsbart)

Mitt jobb är tidsbegränsat så är också lite villrådig inför nästa steg:)

-enhetschef för en enhet inom kommunal hälso- och sjukvård
-utbildad och legitimerad fysioterapeut med några fristående kurser efter examen
-46200. Trygg och stabil anställning, jobbar dagtid helgfri måndag-fredag. Älskar mitt jobb! Lönen är verkligen inte allt.

Lönen är inte allt så tjänar du över 40′ ? världsfrånvänt.

Eller hur, det är ju jättebra.

Jag är fullt medveten om att jag har en hög lön, och det är jag otroligt tacksam över! Tack vare min lön klarar vi oss utan att behöva sälja hus och bil nu när vi under en period endast har en inkomst i familjen. Tror inte att någon som känner mig skulle kalla mig världsfrånvänd.
Min kommentar att ”lönen är inte allt” var mer syftad till att det inte bara är lönen som spelar roll för att jag tycker om mitt jobb. Hade älskat mitt jobb lika mkt ifall jag haft 25’ (men hade troligtvis känt att det arbete jag gör var värt mer).

Du har 10000 mer än jag har, jobbar som universitetsbibliotekarie och har gjort i 15 år. Blir nästan ledsen av att läsa vad folk tjänar här och att de dessutom tycker det är skitlöner.

Jag anser inte att jag har en slutlön. Tvärt om! Jag är fullt medveten om att jag har en relativt hög lön.

*skitlön

Elevassistent på lågstadiet
– Givande på alla plan, kommer till jobbet och GÖR skillnad varje varje dag. Får chansen att hjälpa barn som ex inte har det bra hemma, vägleda de genom livet och göra avtryck som de kommer ta med sig i livet.
– Jag är utbildad barnskötare, men funderar på lärare
– 25,3. Men då är jag 21 och ingen universitetsutbildning ?

Är du elevassistent till en elev? Jag är lärare och beundrar verkligen våra en till en-assistenter som sitter HELA dagar med en (ofta ganska krävande) elev. Ibland hoppar jag in om någon elevassistent är sjuk och förlåt men det kan vara sååå påfrestande och tradigt att vara med en och samma elev dagarna igenom. Så en stor ELOGE till er ?

Tack! Ibland är jag. Då en elevs assistent OFTA är sjuk… Ja, de dagarna är riktigt tuffa. Men jag vet i slutet av dagen att jag räddat den elevens dag, utan mig/annan assistent hade det blivit fullständigt kaos..
Men oftast sitter jag med ett större gäng elever som behöver extra stöttning i uppgifter. Då de lätt fastnar, tappar fokus osv. Inte en och en.

Socialsekreterare inom barn och unga
Socionomutbildning
43850 i lön efter 11 års arbete

Lokförare, ett års utbildning, tjänar runt 36 000 plus ob och tillägg.

Jag verkligen älskar mitt jobb! På riktigt! Ibland blir jag förvånad över känslan haha. För det är egentligen ”inget speciellt” men det har också växt fram.

– Jobbar som controller i en kommun
– kandidat inom Företagsekonomi
– 46tkr

Ekonomiassistent
3-årig ekonomisklinje på gymnasiet
45000kr i månadslön med möjlighet till bonus
Har jobbat över 20 år inom den rollen, därav den högre lönen som ekonomiassistent. Är den generationen som inte var tvungen att plugga efter gymnasiet, vi har kunnat jobba oss till en karriär.
Kan tillägga att jag älskar mitt jobb!

– Driver en agentur inom marknadsföring
– Flertalet kurser (+ böcker), inom digital marketing, SoMe marketing, email marketing, copywriting, IU + UX design, storytelling etc.
Tar konstant nya kurser.
– Min fasta inkomst ligger på 130k men tjänar upp till 300k vissa månader pga kommission, tex under Black Week

Jag älskar mitt jobb så mycket! Har jätte trevliga klienter som är både roligt och inspirerande att ha en relation med. Det är väldigt kreativt vilket jag älskar men det allra bästa är friheten över min tid och inkomst.
Vill jag ha en högre inkomst så skaffar jag fler klienter och vill jag åka med barnen på tivoli en tisdag så gör jag det. Sen är det väldigt mycket jobb och jag jobbar alla dagar i veckan, samt är alltid tillgänglig dygnet runt.

Juristexamen och jobbar som jurist på hr-avdelningen på ett större företag. Tjänar strax under 60000, vilket jag är nöjd med, men kan inte räkna med någon direkt löneutveckling om jag stannar kvar.

– Maskinoperatör inom teknisk textil
– Samhällvetenskapliga på gymnasiet (fick jobbet via en kontakt)
– 29.000 plus ob, bonus och fackliga förmåner

Jobbar inom HR på ett medelstort bolag. Har treårig högskoleutbildning, tog examen för ett år sen. Tjänar 39.000kr.

Är du nöjd med utbildningen? Var i landet läste du? Jag går och väntar på antagningsbeskedet. Alltid kul att höra vad andra tycker 🙂

-konsult
-civilingenjör
-36300 grundlön men får ut ca 36000 efter skatt tack vare diverse tillägg som konsult

Har det för övrigt rätt chill på jobbet, givande men absolut inte stressigt. Värt investeringen

Är hyfsat nyexad

Ska inte säga att det är ett jobb utan ett uppdrag. Är ”heltidspolitiker” kommunalt så blir arvoderad då jag sitter i flera nämnder och kommunala bolags styrelser.
Får ut 28,500:-.

Är hittills väldigt nöjd med mitt val av utbildning för det var öppnat dörrar och hjälper mig att kunna testa de inriktningar jag hittills tagit:

Jobbar som Customer Success Manager/Strategisk projektledare
Har en Master i företagsekonomi och management
Tjänar 47 000/mån + 5-10 000 i snittbonus/mån + kvartalsbonus om jag når mål som kan skilja sig en del.

Haft som ambition att alltid tjäna minst +10k över min ålder. Fyllde precis 30.

Jag älskar också mitt jobb som sjuksköterska i hemtjänsten, vidareutbildning inom organisation och ledning och jobbar i Norge. Tjänar cirka 90k i månaden, men jobbar extra utöver 35,5t per vecka. Är 35 år 🙂

Vill också tillägga att det är stressfritt, jobbar 7,5t pass.

– Jobbar på ett techbolag utomlands med försäljning
– Utbildad ekonom i Sverige men halkade in i techvärlden och blev kvar
– Får ut ca 58′ efter skatt (88′ före skatt) i kronor

Trivs jättebra på mitt nuvarande jobb och är glad att jag tog risken att göra något som inte var direkt kopplat till min examen. Började med en lön på ca 24 som nyexad (hade säkert fått mer i Sverige med min examen om jag följt en mer traditionell yrkesbana) men tjänade redan inom 5 år över 120′ kr per månad så risken var absolut värd det och jag har aldrig känt mig låst till en viss karriärbana nu. Valt att byta till en annan typ av roll nu som betalar lite mindre men som gör att jag kan spendera mindre tid på resande fot.

Jobbar som HR-specialist. Pluggade HR. Tjänar nu 54 000, min ingångslön vad dock 22 000 när jag tog examen för 4 år sedan

– junior redovisningsekonom
– pluggat ekonomi och statsvetenskap på universitetet
– 33.000 kr

– Mellanstadielärare
– Grundskoleutbildningen 4-6
– 45.000 kr (förort, Göteborg)

Verksamhetsutvecklare/kma-ingenjör
Gick byggnadsingenjör (högskoleingenjör)
45000 efter 1 år

ÄLSKAR mitt jobb verkligen ☺️ Så utvecklande och varierande. Aldrig samma saker varje vecka utan alltid något nytt.

Någon mer än jag som fått kortisoninjektion i ögat mot inflammation? Blev det bättre?

Vad för inflammation?

Undrar om ditt inlägg är anledningen till varför jag drömt att mitt öga var fucked up??

Det är farligt att äta micropopcorn, det finns bättre och nyttigare sätt att göra popcorn på?

På vilket sätt är det farligt?

Men inte godare.

Källa på det?

Om man får i sig stora mängder PFAS under lång tid kan dessa ämnen ha skadliga effekter på människors hälsa. Det är dock ingen fara att äta micropopcorn då och då. Däremot är det onödigt att PFAS finns i förpackningen, eftersom det finns andra alternativ. Det är bra att som konsument ställa krav på tillverkarna.

Flitigt använt ämne
PFAS är en grupp av ämnen som tyvärr finns i vår miljö. De har använts flitigt i brandskum och för impregnering. Eftersom de finns i miljö hamnar de också i maten och vi får i oss ämnet genom dricksvattnet och till exempel genom att äta fisk.

Vi exponeras också till viss del indirekt via livsmedelsförpackningar (till exempel fettavstötande pappersförpackningar till micropopcorn) som kan innehålla PFAS som migrerar från förpackningen till livsmedlet. Kunskapen om hur mycket PFAS vi får i oss via livsmedelsförpackningar är begränsad.

Mer att läsa finns på Livsmedelverkets hemsida om giftigheten hos PFAS

Sitter inne för rånförsök, tidigare dömd för narkotikabrott och sexuellt övergrepp på barn.

Jag tycker det är så nonchalant av Kenza att lägga upp på instagram och tigga trädgårdshjälp när hon inte ens orkat bry sig i att komma ihåg vem som var där sist. I den verkliga världen har alla kunniga och kompetenta trädgårdsanläggare fullt upp tills i höst men här knäpper vi bara med fingrarna.

Usch!! Jag brukar inte bli upprörd men det känns så himla drygt. Vi minns alla våra hantverkare och alla vi har fått hjälp av och då har vi renoverat i nästan 2 år.

Varför är det viktigt att komma ihåg det? De utför ett arbete, precis som vem som helst. Minns du vad din brevbärare hette som lämnade din post sist? Eller vem som satt i kassan sist du handlade mat? Kliv ner från dina höga hästar och sluta vara så självgod.

Korkad jämförelse ?De är anlitade av Kenza. Därav har de aktivt sökt upp firman och borde då ändå ha ett hum om vad firman iallafall hette. Inte har du anlitat din kassörska eller brevbärare?

Jag vet tyvärr inte vad brevbäraren heter men jag vet hur hon ser ut. Aldrig pratat med henne eftersom hon sitter i bilen och bara kör förbi. Folket i kassan på Ica vet jag definitivt vad det heter eftersom de har namnskylt och är trevliga. Men det är väldigt konstig jämförelse. Man ringer ju upp hantverkare och har löpande kontakt med dem, är det inte konstigt då att inte minnas vilka de är? Höga hästar är det väl snarare du och Kenza som sitter på, bara knäpper med fingrarna så kommer hjälpen och man behöver inte ens lägga namnet på minnet.

Varför skaffa ett torp med trädgård om man inte ens vill fixa själv?

Man kanske vill ha en fin trädgård, men saknar kunskaper om trädgårdsskötsel och saknar intresse för att lära sig? För mig vore drömmen att ha en trevlig och lummig trädgård som är så välplanerad att man får njuta av olika slags blommor från tidig vår till sen höst. Mitt trädgårdsintresse sträcker sig ungefär så långt att jag har en liten gräsmatta samt en låda med lite örter och sallad. Även om jag drömmer om en fin trädgård tycker jag ändå inte att det är värt att betala någon för att göra allt jobb, men Kenza verkar gärna satsa pengar på det. Om hon inte hoppas på att få allt i spons såklart.

Är väl inte alls svårt att föreställa sig? Man vill njuta av lugn och natur?

Kanske en dum fråga, men kan man träna innan man sköljt av sin BUS eller blir man fläckig och får ojämn färg pga att man svettas?

Jag upplever att det blir ljusa ränder efter sportbh:n om jag tränar innan jag sköljt av

Det gör inte så mycket om det skulle bli det, huvudsaken är att jag har bruna armar och ben till midsommar?

Testa så får du se ?

Förstår ju att det inte behöver bli fult, men är inte kanonsugen på att testa för skoj skull när jag vill känna mig fin.?

När jag har gjort det så har jag blivit grön där typ sportbhn suttit (mer svett antagligen) samt byxlinningen, så jag skulle nog inte chansa ☺️

Vad har fått er att må bra idag? ?

Jag var ute i skogen och hittade årets första kantareller, blev så glad när jag såg första ? en riktigt bra förmiddag idag!

Gud vad roligt! Jag längtar efter att få på semester så att jag också kan starta svampsäsongen! ?

Finns det redan??

Jag trodde jag skulle vakna upp och må skit idag för jag blev bra full igår, blir så lätt bakis men kände absolut ingenting idag? så det blev en bra dag, la mig på altanen hemma hos mina föräldrar och solade och käkade jordgubbar.

Mindre bra: glömde ta av strumpor (dock låga) och klockan så nu har jag vita fötter och en vit ”klocka” på armen?

Blev så förvånad! Hittade inte jättemånga och det är ju dom små, men tillräckligt för att steka till två mackor och dom små försvinner ju inte när man steker ? om några veckor om det regnar lite och blir varmt så poppar nog mycket upp 🙂

Låter som att du haft en underbar dag! Är jordgubbarna goda? Inte ätit några än.

Hoppas du lyckas sola bort det så du slipper att ha en klocka och strumpor hela sommaren?

Är jättedålig på svamp men jag trodde det var på hösten folk plockade kantareller? har du egna svampställen också??

Det finns ju olika goda, dessa var från Finnerödja, tror jag. Goda, men inte godast. Men klart bättre än de spanska och belgiska som funnits i affärerna under våren, svenska jordgubbar är ju något speciellt??
Finns något skånskt ställe på B har jag för mig som har jättegoda jordgubbar, och även något på A, ett mansnamn+efternamn, vars jordgubbar är de bästa jag ätit?

Haha hoppas kan man, men jag spelar också tennis så framförallt fötterna är vita varje sommar, spelar mycket så hinner aldrig komma ikapp med fötterna?

De första sommarkantarellerna kommer lagom till midsommar. Eller något tidigare vid gynnsamma väderförhållanden.

Tränat och umgåtts med vänner och familj hela dagen ?

Att solen kom fram efter 2 så då blev det fika på stan. Scones och kaffe. ?

Jag kom precis hem från Jesus Christ Superstar i Scandinavium med min älskade mor och det har gjort mig så glad idag! Vilket mästerverk.

Älskar JCS! Har sett tre olika uppsättningar nu var det en del år sedan sist. Måste kanske kolla efter biljetter nu när jag såg din kommentar?

Den var helt fantastiskt bra! Dock sista föreställningen i Sverige så om du inte har något emot Finland så kör!

Jag var också där igår kväll! Vilken scenografi och vilka röster ?

Jag mådde väldigt bra av att få sovmorgon och sen avsluta dagen med middag på stan och musikal ☺️

Ni som varit otrogen! Vad var orsaken till att ni var det?

Enligt min psykolog självskadebeteende. Tror hen har rätt, men också någon slags flykt från tristessen.

Aggressiv och hårdhänt pojkvän. Kom till skolan med blåmärken runt handlederna så kompisar började reagera. Fick uppmärksamhet av en annan kille, mitt sämsta och bästa beslut i livet.

Noll uppmärksamhet och bekräftelse från min partner. Vi hade pratat om det många gånger utan skillnad. Sedan var det en man som uppvaktade mig och jag blev smickrad av att äntligen få höra att någon tycker jag är vacker, och då var det lätt att trilla dit.

Mår fortfarande dåligt av tanken att jag var otrogen men hade noll känslor kvar för honom, ingen ursäkt jag vet. Gjorde slut med honom 2 dagar efteråt och berättade faktiskt aldrig att jag var otrogen.

Ville göra slut men kunde inte förmå mig. Försökte så många gånger men han lät mig aldrig komma till punkt. Kom alltid på massa idéer kring hur vi kunde fixa saker, tända gnistan osv, och genomförde dom. Han gjorde ju allt rätt och förtjänade verkligen inte att bli dumpad. Jag älskade honom bara inte. Hade aldrig älskat honom trots att jag försökt med varje fiber i min kropp (han var verkligen en bra kille på alla sätt). Så jag lät mig charmas av en snubbe på jobbet, vi hamnade i säng efter en AW, jag blev förälskad och det var det. Efter att ha legat med någon annan kunde jag bara inte gå tillbaka till min kille, kroppen sade ifrån, den skrek verkligen. Så till slut kunde jag göra slut, trots hans invändningar. Men det satt allt för långt inne. Finns bättre sätt. Han är dock gift med tjejen han blev ihop med bara någon månad efter, har en drös fina barn osv så det gick ingen nöd på honom. Men som sagt, det finns bättre sätt…

Ligger hemma med förkylningen från helvetet. Har varit sängliggande i 3 dagar nu. Kan gå upp nån halvtimme åt gången men till slut gör huvudvärken att jag måste lägga mig igen. Vad kan jag göra för att lindra just huvudvärken? Känns inte som bihålorna, men jag har hosta, ont i halsen och feber som kommer och går. Inte covid. Har tagit Alvedon och Ipren, dricker vätska och har ätit så gott jag kunnat. Men huvudvärken ger sig aldrig.. kan inte sova ordentligt heller pga den… 🙁

Treo är det bästa mot huvudvärk då det innehåller koffein och är blodförtunnande. Ta tillsammans med två Alvedon. Krya på dig!

För mig hjälper en kall handduk, brukar blöta en liten handduk och lägga den i frysen ett tag och sedan på huvudet. Brukar ligga i så mörkt rum som möjligt och somna med handduken på huvudet.

Hur vet du att det inte är covid?

Tagit snabbtest. Samt att jag brukar få exakt såhär när jag har luftvägsinfektion vilket jag har nu. Har precis blivit frisk efter en lunginflammation dessutom.

Någon som vet ett bra spahotell i Sverige där SPA entré ingår både på ankomst och avresedagen??

Det enda hotellet som jag vet erbjuder detta är Hotell Havsbad men det vore kul att prova något nytt ställe. Jag hittar bara hotell som ger typ fyra timmar på ankomstdagen vilket känns supertråkigt och alldeles för dyrt.

Tacksam för hjälp!

Varberg kusthotell hade det sist vi var där!

Arken Spa!! Obs åk INTE till Vann i Bohuslän, utan Arken utanför Göteborg. Rekommenderas varmt!

Strandbaden i Falkenberg ?

Ystad Saltsjöbad. Falkenberg Saltsjöbad. ? Älskar dem!

Strandbadet i Falkenberg hette det nog förresten! ?

Falkenberg strandbad (strandbaden på insta)

Åh stör mig också på det! Incheck vid 15 och då ska allaaaa checka in, till spa där man hinner vara typ till 18 för sen måste man byta om till middagen för att den är förbokad. Slutar alltid med att mina spa-vistelser kännns hetsiga?

Jaa men eller hur?? Meningen med spa är att man ska slappna av, blir ju motsatsen.
På havsbad får man iaf tillgång till spa innan incheckning, hela ankomstdagen (inkl. kväll då) och sen nästa dag också. Känns så mer prisvärt och man får frihet att göra lite som man vill. Känns så uppstyrt men max 4 timmar bad och sen middag.

Aldrig varit på spa, vad exakt gör man mellan måltider?

Åker du till Falkenberg lägg till upplevelse till Spaat också. Då får man gå olika stationer med en riktig nice upplevelse utöver det vanliga.

Ästad vingård är fint också, men vet inte om det ingår bad hela vistelse..

Var på Falkenberg strandbad i förrgår, hade spa 18-00 och på avresedagen 9-14. Men det varierar mellan olika paket och beror på vem du bokat genom. Vi tar aldrig middag på spa-hotell, äter lite medhavd charkbricka i badrocken, på rummet, sen spa igen.

Någon som följt Rebecka Westin och sett någon uppdatering från henne? Saknar hennes videos på YT men man har ju fattat att hon dragit sig bort alltmer från att göra content. Är inne och kollar hennes Instagram ibland men inte sett något på länge. Undrar bara om hon ”förklarat” något eller skrivit någon uppdatering på läget. Synd om hon slutar helt då hon varit en av mina favoriter på YT länge!

Lite sent nu, men hoppas några fortfarande är online ? nån som har tips på fitnessklocka eller vad man kallar det? Hade en fitbit för några år sedan och var nöjd med den (den la av typ samtidigt som de lanserade deras månadsavgift). Vill kolla steg och hjärtslag som minst, helst även sömn. Ska tåla att badas med, men dyker inte eller simmar för träning eller så. Skulle jättegärna (men inte ett krav) vilja kunna se kartor så som man kan på Apple watch. Och gärna tracka sömn. Måste kunna stänga av WhatsApp/övriga notifikationer, vill inte att den ska hålla på och vibrera hela tiden. Har Android! Tips? Gillar fitbit men jag förstår det som att deras nu för tiden kräver ett abonnemang och det vill jag inte ha.

Jag har fitbit. Inget abonnemang

Vilken modell har du? 🙂 Och kan du se graphs och sånt? Eller är det så att man ser basic data men det övriga är för abonnemang? Har även sett att de erbjuder träningspass osv i abonnemanget men det är ju enkelt att inte använda. Men vill gärna se just grafer osv över steg, hjärtslag och helst sömn (och gärna menscykel kom jag på nu)

Har en alta hr. Den reggar steg puls sömn. Får inte några andra notiser. Så nöjd! Betalar inget abonnemang. Köpte min för under 400 för ett år sen.

Jag har charge 4 och ser grafer och staplar och skit.

Garmin

Tack! Någon speciell model som du rekommenderar?

Jag har en Venu Sq och är nöjd, recensionerna är väl lite sådär, men det är ju individuellt vad man tycker.?

Kolla in Garmin vivomove. Väldigt nöjd med den!

Är Katrins insta nere?

Nej, jag kommer in.

Antonija o Oliver har gjort slut?

Gamla nyheter.

scrolla några inlägg ner..

Får jag fråga varför den ledsna ??

Och?

Häromdagen, typ i förrgår tror jag?, märkte jag att det svider/sticker i mina armhålor lite emellanåt och jag som alltid är svettig har nu helt torra armhålor trots typ årets hittills varmaste dagar?? Googlade mig till att det kan bara svettutslag, någon annan som haft? Hur länge är det såhär??
Jag har alltid använt vanliga deodoranter, typ alltid olika, men testade för lite sen Dove utan aluminiumsalt, någon annan som reagerat på den?

Skulle tippa på att det är gifterna du stängt in med aluminiujmet som nu kommer ut.

och irriterar huden(skulle det också stå)

Benjamin har spammat sönder sin insta med nya albumet ? vad tycker ni, jag har inte lyssnat än

Nu går min hjärta igång att tänka, hur funkar det med marknadsföringslagen ??

Har ni haft värre smärtor i ryggen efter massage? Vilken massage tycker ni är bäst?

Någon som har erfarenhet att skaffa barn som ensamstående? Hur gick ni tillväga? Vart börjar man? Har man hårdare krav i Danmark än i Sverige? Och är väntetiden där lika lång? Är det värt att gå igenom processen och sen uppfostra ett barn själv? Är 34 och singel, vill inte vakna upp om 10 år och ångra att jag inte försökte skaffa barn! Har inte varit barnsugen tidigare utan har börjat fundera på detta för drygt 1år sedan.

Åker du till Danmark kan du i princip börja med inseminationer i Augusti. Du behöver er göra blodprover, kolla könsjukdomar, cellprov mm( står på varje kliniks hemsida vad man behöver göra för blodprover)
De är väldigt slappa jämfört med Sverige, här du får räkna med väntetid minst 1-2 år då det är stor brist på sperma och du måste göra mer psykosociala kontroller mm, vilket du slipper i Danmark.
Min bästa kompis skaffade barn själv nyligen via Danmark och det tog henne 2 månader att komma igång och 3 försök med öppen donator till hon blev gravid. Det kostade ca 30.000kr (hon ville inte ha anonym då hon anser att det känns bättre att barnet kan få veta sin biologiska pappas identitet när denne blir myndig).

Åh skulle gärna tala vidare. Sökte hjälp i december och började med besök redan i januari. Står dock i kö nu för nästa läkarbesök som sker i höst. Sökte via 1177.

Det är halva priset i Danmark jmf med Sverige, kanske lite mer än halva nu pga nuvarande växelkurs men prisskillnaden är betydande. Detta plus att det är mindre krångel, kortare väntetid, och att det är mindre chans att barnet ovetandes springer på sina halvsyskon för att donatorn bor i grannbyn gör att Danmark hade vunnit för mig. Vet också några som gjort det i Danmark och varit mkt nöjda. Så Danmark skulle nog vinna här, för mig.

Skulle säga att det är fullt rimligt och fungerande att skaffa barn som ensamstående om du har stöd och avlastning från till exempel dina föräldrar. Att skaffa barn helt själv utan någon möjlighet överhuvudtaget till en paus någon gånh skulle jag avråda ifrån.

Varför uttalas chèvre som chevré av så många? Är det verkligen en försvenskning av ordet att flytta accenten?

Chäv rä borde det väl uttalas om det ska försvenskas?

Hur ska det uttalas? Har alltid sagt chäävr

Korrekt!

Får matbutiker sälja gamla produkter?
Dvs att utgångsdatum har gått ut helt?
Vet ju att det säljs med kort utgångsdatum.

Hör med Livsmedelsverket.

Tack tänkte om nån jobbade i butik.
Trodde de behövde märka ut reavaror att de är gamla men tydligen inte på ica butiken jag går till

De kanske har missat. Säger du till så sänker de priset åt dig 🙂

Tror inte att de missat, utan detta är reavaror som butiken skyltar med stort. Så de är redan rabatterade.
Men det står inget varken om utgående datum eller utgått datum.
Jag ska bli bättre på att kolla varan när jag köper.
Nu senast gällde det choklad och tyckte den smakade konstigt, så var den flera månader gammal ?
även om kanske inte just choklad blir gammal men denna smakade inte bra

Choklad blir absolut gammal, fettet härskar och det smakar och luktar urk.
På billigare sorter så ”vitnar” den och ser tråkig ut. Kan ske före bbd om den utsätts för temperaturskillnader.

De får sälja varor märkta med ”bäst före” efter passerat datum men inte ”sista förbrukningsdag” .

Det är tillåtet att sälja varor som passerat bäst före men inte varit som har en sista förbrukningsdag och den är passerad.

Tack ok! Har alla varor även ett förbrukningsdatum eller det kanske bara är vissa varor?

Jaha det visste jag inte att butikerna får!

Bäst före är en garantifråga från tillverkaren. En åsikt alltså. Sista förbrukningsdag handlar om fara för liv och hälsa (att maten kan vara hälsovådlig efter datumets utgång). Det förstnämnda lägger sig lagen inte i. Det andra är absolut olagligt. Du får ju inte utsätta folk för fara.

Köpte mariekex på ICA för någon månad sedan. Tyckte dom smakade lite märkligt och efter tre fyra kex gav jag upp och började läsa på paketet. Hade receptet ändrats? Nope, men bäst före gick ut i januari 2018. Kexen hade härsknat. Men de var ju inte hälsovådliga, smakade bara inte så gott. Fick typ 20 kr i kompensation när jag reklamerade (tror kexen kostat 6-7kr). Ärligt misstag av ICA och osis för mig. Inte så att hela hyllan var full av gamla kex. Men hade det varit en produkt med sista förbrukningsdatum (typ köttfärs) hade den ju hoppat ned från hyllan och krupit iväg själv för länge sedan, så det är rätt stor skillnad på märkningarna.

Om du har sparat kvittot, så du kan styrka inköpsdatumet för produkten, så går du tillbaka och får pengarna tillbaka! Kort datum får säljas ofta till ett rabatterat pris men inte något som gått ur datum.

Tack, det var lite så jag tänkte att det borde vara. Ska göra det! ?

Någon som arbetar
Inom grundsärskolan som socialpedagog? Vad har ni tjänat?

Får bara ångest när det diskuteras löner här o h undrar
Verkligen om de lägger till lite eller varför jag har så dålig lön? spontant tänker jag att beror på att jag är utländsk, mörkare än standarden,
Och kvinna

Beror väl också på ditt val av yrke. Jag som är ssk tjänar liksom 26 500 så är ju inte ens nära vad alla i detta kommentarsfält gör. Får väl bli byte av yrke haha 🙁

Jobbat som elevassistent och undersköterska….
Är lååååångt ifrån lönerna.

Också ssk, 29500 efter alldeles för många år. Känner mest att jag borde gjort ngt annat med mitt liv.

Jag vet inte hur representativa de är som svarar på den typen av frågor. Ibland när man läser öppet spår känns det som att alla 1. tjänar jättemycket pengar, 2. tränar stenhårt sju dagar i veckan, 3. dricker ett halvt glas vin högst två gånger om året.

Medianlönen i Sverige är 32 400 kr, så rent statistiskt är det väl vad som kan räknas som ”normalt”.

Du är inte ensam, så fort jag såg frågan ovan scrollade jag förbi svaren.

Brukar också scrolla vidare. Får ångest av de trådarna + hur mkt folk har sparat. Känner mig bara värdelös ?

Beror helt på vad man jobbar med såklart. Men ja, när det pratas löner här inne slängs det med rätt höga summor generellt.

Tänk inte så ❤️ folk överdriver rejält här.

Det är bara folk som vill skryta och skrävla som svarar på den typen av frågor.
Inget att bry sig om.

Sen är det så att alla kan inte vara höginkomsttagare, samhället skulle inte kunna gå runt om alla jobbade på ”kontor”. Sen så förtjänar många yrken mycket högre lön…

Har du bett om högre lön? Jag har alltid tjänat bra jmf med andra för min yrkesroll, erfarenhet, utbildning osv. Dessvärre inte för att jag varit bättre än andra på mitt jobb, utan för att jag varit bättre på/mer bekväm med att snacka om pengar och argumentera för min sak (påläst, rak i ryggen och med absolut självförtroende). Jag säger inte att du har fel, jag är visserligen kvinna, men svensk och vit så jag har ingen erfarenhet av din verklighet. Men jag vet varför jag alltid legat i topp lönemässigt, som kvinna och i snitt 10 år yngre än mina kollegor (de flesta manliga), och det är inte för att jag varit bäst av alla på mitt jobb, utan för att jag varit påstridig vad gäller pengar.

Jag är vit, blond kvinna som jobbar på en statlig myndighet. Fattar mina egna beslut, gör utbetalningar själv. Ligger under 30” så fick lätt ångest när jag såg lönerna där uppe. Tänker dock att det alltid mynnar ut i skryt. Vi är två enheter och jag ligger rätt högt i lön ändå. Så bara hos oss är det 35 personer som tjänar under 30 eller strax över… ingen har svarat på ämnet ovan…

För att de som tjänar mycket gillar att gasta om sin lön medan de som tjänar mindre skäms lite och håller tyst. 🙂
Jag tjänar ”bara” 29 600! Tycker om mitt jobb och har inte lust att byta för att tjäna ett par tusenlappar mer. 🙂 Pengar är inte allt i livet. Hade jag velat bli rik hade jag inte utbildat mig till det jag arbetar med.

Och ”spontant” tänker jag att du är ett troll. ?

Har någon här en Emma säng? Är den så bra som många tycker? Är det värt att köpa den?

JAAA!!! Bästa köpet jag gjort.

Undrar verkligen vad som hände med Isabelle Strömberg? Hon brukar försvinna titt som tätt men nu är hon ju helt borta sen typ 2 år tbx. Vad gör hon nu?

Har fortfarande insta. Tror hon flyttade tillbaka till Östersund eller var hon kom ifrån.

Någon som har erfarenhet av att dejta någon som är kriminell/sitter inne? Hur funkar det och hur gick det till?

Ingen erfarenhet av det men skulle aldrig göra det.

Gör det inte! Herregud, varför??

Fråga LD?

???

Jag har, och det är inget vidare om jag ska vara ärlig. Visst, när det var bra var livet väldigt roligt men när det inte var bra var det ett helvete. Dyra restaurangbesök och partykvällar som jag aldrig behövde betala en krona för, dyra och fina presenter och ett liv fyllt av spontanitet och äventyr där jag kände mig levande varje sekund. Även: Psykisk misshandel, hans missbruk som gjorde honom lynnig och extremt paranoid (svartsjuk och hotfull). Att få stå och vänta på konstiga ställen medan han träffar sina ”kontakter” och att vänta på honom när man bestämt träff någonstans för att sedan inse att han inte kommer dyka upp (och inte har hört av sig). Och det värsta av allt är när man till sist får nog och lämnar och då får leva med rädslan för hot eller att han plötsligt dyker upp bakom ett hörn. Aldrig mer säger jag bara.

Var på bröllop idag. Var några barn med o jag blev förvånad över hur vissa uppfostrar sina barn. Några ungar i 7 års åldern stod o slet i paketen till brudparet. Föräldrarna stod typ bredvid o sa ingenting till barnen. Brudparet såg helt chockade ut. Tillslut sa brudens mamma till barnen o då vaknade föräldrarna. Ett av barnen blev dock helt tokig o skrek att det var hans paket. Vågar inte föräldrar säga åt sina barn eller orkar de bara inte bry sig?

Alltså du kan ju inte dra alla föräldrar på en kam för ett par föräldrar var respektlösa. Föräldrar är folk i allmänhet. Som skriker på varandra i trafiken, som är otrevliga på jobbet, som tjafsar med kassörskan på Ica. Du har föräldrar som är trevliga, som drar gränser. Du har föräldrar som skiter fullständigt i sina barn och låter dom bo på familjehem. Vad vill du vi ska svara på? Ja här var det uppenbart några föräldrar som inte bryr sig.

Och du verkar tycka ungarna ska göra som de vill utan att bli tillsagda på ett bröllop.
Ungar fri från uppfostran ska inte vara i möblerade rum.

? Var skrev jag det. Ts stod ju uppenbarligen och tittade på utan att säga till barnen? Vågar inte folk prata med andra längre heller?

Malin skriver ”vissa uppfostrar”. Det är väl inte att dra alla över en kam?

Inredare! Vad fick ni för ingångslön som utbildad inredare? Inte styling av bostäder utan mer privata bostäder och så renoveringar?:-)

Kan vi prata lite om Jessica Wahlgrens val av bröllopsfrisyr? En hårkrona? 90-talstribute? Fin brud men förstår inte frisyren?

Kan vi prata lite om Jessica Wahlgrens val av bröllopsfrisyr?

Jessika Wahlgren har gift sig igen! Härligt!

Men är det bara jag som reagerar på frisyren??????

Känns som om det fattas en prinsesskrona eller något på tofsen? Eller varför ha en toft så långt bak som står upp? Aldrig sett, ny trend?

Kollade nu. Håller med, ser väldigt konstigt ut.

Sjukt skum frisyr!

Jag vet! 90-talsfrisyr? Hårkrona? Ironi?

Jessica Wallgrens tofs på huvudet, varför? Blev slöjan inte klar i tid men de behöll den tilltänkta tofsen att sätta fast den på eller är det en polsk 10-åring som piffat håret inför sitt stundande kalas? Var det mest bisarra jag sett på länge, trodde först de missat att kamma ner ngn hårlock??

Insåg nyss, nu när Skilda världar går i repris, att när jag ser Sandra Beijers namn här (ingen jag följer eller skulle känna igen på stan) så tänker jag på Sandra Bovallius.

Jag började följa henne i samband med missfall i mars. Har precis gått igenom mitt andra missfall. Uppskattar verkligen hennes öppenhet, för man känner sig mindre ensam. Det är så få som pratar om dessa saker i ens närhet. :/ Och ingen vill vara den första att ta upp det…

Har också uppskattat hennes inlägg om att sätta sina egna gränser. Folk vill gärna ge oombedda råd om surrogat, ryska kliniker, adoption m.m. men sådant måste varje par själva få känna sig bekväma med. Jag sa själv till en vän nyligen att ”hur många missfall ska man orka?” och fick tillbaks ett käckt ”så många som krävs! Vissa får inget barn förrän efter 8-10 missfall så det är bara att köra på!”. Fy fan. Jävligt lätt att säga när man själv inte sett ett foster i toaletten, skrikit av smärta på badrumsgolvet, kräkts av morfln man fått för att dämpa det onda… Göra det 10 gånger? Alltså…

Helt med dig! Det är så lätt för andra att ha åsikter när de själva inte gått igenom något liknande eller samma sak, det blir lätt så okänsligt..

Önskar dig all lycka i framtiden ❤️ Jag gick igenom 3 missfall och 1 MA innan jag tillslut fick min son, och då ska vi inte tala om alla månader som det inte blev något alls. Tog 28 månader av försök ? alla vänner fick såklart plusset på första försöket och det gick hela vägen. Folk fattar verkligen inte hur jobbigt det kan vara

Nu skriver jag lite sent och borde kanske vänta till nästa ÖS, men testar ändå.
Någon mer än jag som tänkt på det här med att vi inte har någon barnvakt/nanny/au pair-kultur i Sverige?
Vi åker gärna iväg och är au pairer i andra länder men har liksom inte tagit med det tillbaka? Jag tänker främst på ensamstående föräldrar utan familj eller stödsystem nära, hade det inte varit toppen att kunna anlita en pålitlig barnvakt från en agentur eller liknande? Eller, om ekonomin finns, ha en nanny eller au pair?
Även för familjer med två föräldrar men som kanske ändå inte har vänner eller familj som kan ställa upp som barnvakter. Tänk om de kunde anlita någon för kvällen och därmed gå ut på en date night eller åka iväg på den där 40-årsfesten?

Eller bara att grannen längre ner på gatan passar barnet? Tonårs-tjejen eller killen som vill tjäna extra pengar?
Någon som har någon idé om varför detta inte slagit igenom här i Sverige?

Vi har det. Det kallas för dagis och dagisfröken.
Think about it.

Känner inte igen mig. När jag växte upp hade många AuPair (uppvuxen i en av Sthlm lågskattekommuner). Det var inte bara dom rikaste som hade AuPair utan även många av radhusfamiljerna. Känner t.o.m en familj som hade hund-AuPair (dom hade två hundar men inga barn). Detta hörde dock inte till vanligheterna men AuPair var det många som hade. Från USA, från Lettland, lite från all over the place. Så för mig har Sverige absolut en Aupair-kultur. Och vill man är det ju bara att skaffa. Finns agenturer som sköter det praktiska och regelverket kring AiPair är ju tydligt så testa om du är sugen. Alla jag känner har varit jättenöjda med den hjälp dom fått av sina AuPairs ?

Jag är så olyckligt kär i människan som visat mig vad lycka är. Det enda jag vill är att vara med honom men det spelar ingen roll vad jag säger. Jag är rädd, för jag börjat tänka att livet inte är värt att leva utan honom, och det är inte värt att leva om jag inte får känna det som han fått mig att känna igen. Jag vet inte om jag vill dö, men jag vill verkligen inte leva med den här känslan längre. Jag är rädd för mig själv. Varit i kontakt med psykolog och självmordslinjen men inget hjälper, inget dämpar det jag känner.