Öppet Spår Midsommar Edition 2

Midsommarkrans på ett bord och texten Öppet spår Midsommar Edition

Bloggen tar en välbehövlig paus under midsommarhelgen, så håll till godo med Öppet spår Midsommar Edition i dagarna tre.

Och precis som vanligt gäller…

Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill. Dock undanber vi oss politiska diskussioner.

OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.

Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli satt på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts! Ps! Tjafsa mindre!

Och just det, Camillas mamma och syster håller koll på att ni sköter er lika exemplariskt som vanligt, även under midsommarhelgen.

Glad midsommar!

280 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Dåligt samvete, min gamla mor är på boende och ensam, vågar knappt tala om att vi firar midsommar med vänner. Tyvärr är hon fem biltimmar bort så det går inte att fira en liten stund med henne. Sån klump i magen

      Förstår dig. Men hon vill nog helst av allt att hennes barn ska må bra och ha roligt. Du kan ju besöka henne en annan dag när det passar bättre. Ta med dig fika och mys bara en hel dag med henne. Ni kan beställa mat och titta film, eller gå ut på en picknick om hon är i skick för det. Hon uppskattar nog hellre kvalitetstid med dig än att gå på midsommarfest ?

      hon är ju inte helt ensam på boendet, dom har säkert en mysig dag där tillsammans ❤️

      Hon har ingen telefon så du kan ringa henne efter att midsommar är över eller nu innan då? ? eller kanske ringa till avdelningen och be dom hälsa henne glad midsommar? ? hoppas du får en trevlig midsommar trots allt iallafall ?
      /säbo personal.

        Ringer henne varje dag, hon är antingen arg som ett bi eller drogad, hon är tyvärr inte snäll. Men jag vet att hon är olycklig och ledsen, men hennes sätt att dra med sig anhöriga ner i hennes depression är inte vad jag önskar någon. Snart kommer hon till Säbo och jag hoppas det blir bättre då.

      De kanske har något firande tillsammans där hon är?
      Bestäm någon annan dag då ni kan ha en egen midsommarafton. Ta med en liten stång, mat, blomsterkransar, musik osv till henne och fira rejält.

      De flesta boende har midsommarfirande, hon sitter nog inte ensam.

      När jag jobbade på äldreboende ordnade vi midsommarlunch med sill, nubbe, jordgubbstårta etc. Vi pyntade den annars tråkiga matsalen med svenska flaggan, blommor och midsommarstänger

        Jobbar på boende och de flesta anhöriga kommer före, efter(, eller inte alls.) på högtider.
        Ingenting att ha dåligt samvete över. Man har ett eget liv och boenden har bemanning.
        På mitt boende firar vi med midsommarmat, tårta, alkoholfritt bubbel och umgås.
        Som anhörig ska man inte känna tvång att hälsa på utan det gör man i den utsträckning man kan och vill. Många tycker att det är för jobbigt att hälsa på och gör det knappt alls, personalen dömer ingen. De är det vi är till för. 🙂 glad midsommar ???

      Relaterar så till ditt dåliga samvete men jag brukade göra så att jag besökte mamma någon dag innan eller efter vid högtider för de som jobbar gör allt för att boendena ska få en fin midsommar ? idag är min första midsommar utan min mamma då hon gick bort i januari så jag rekommenderar dig verkligen att besöka medan du kan ?

        Usch vi svenskar är helt otroliga, är inte föräldern glad och pigg så dumpar man dom på ett boende och klagar på att man ska behöva ha dåligt samvete på högtider och dylikt. Man skäms.

          Vad ska man göra då? De flesta är på jobbet 9h om dagen plus pendling, sen hämta barn på fsk, hur tycker du vi ska hinna med en gammal också? På riktigt? Har man en dement förälder hemma så hinner den väl slå ihjäl sig på dom timmarna, eller rymma och tappa bort sig i skogen ?

          Min mamma var sjuk i alzheimers och den dagen polisen ringde och hittade henne ute i snöstorm i tofflor kunde jag inte bli allt annat än överlycklig att få ”dumpa” min mamma på ett boende som gjorde allt för att hon skulle få en fin sista tid i livet.

          ”Är inte föräldern glad och pigg” – du inser att det är ett heltidsjobb att ta hand om någon som är dement eller i dåligt skick? VARFÖR i hela världen skulle jag som anhörig få för mig att jag är bättre på det jobbet än någon som är utbildad undersköterska med erfarenhet? Det är ju inte bara hej och hallå och mysiga fikastunder, det är medicinering och duschar och måltider (intravenöst för vissa), det är rutiner och kunskap. Det handlar för fasen om kompetens och ett drägligt liv, inte moral och tycka-synd-om. Sluta med den här hjärndöda pekpinnedebatten.

            Och ett tillägg: hur fasen tror du systemet överhuvudtaget skulle funka om jourhavande sjuksköterska ska åka runt till 500 privata hushåll istället för samlade sjuk- och ålderdomshem. Idioti.

            Gulligt att du tror att alla som arbetar med äldre är utbildade undersköterskor. Lol.

          Du tycker alltså på fullt allvar att man ska säga upp sig från sitt jobb. Flytta ifrån sin egen familj för att ta hand om en förälder som behöver medicinsk hjälp 4-5 gånger dagligen.
          Det är inte bara på helger och högtider jag är ledsen för min mor, hon maler i huvudet hela tiden.

          Jag tycker att du ska skämmas över ditt sätt stt skamma personer som ordnat vård och boende till sina sjuka föräldrar. Bor man på ett boende så gör man det av anledningen att man behöver bo där. Att man behöver omvårdnad och tillsyn för att vara trygg och må bra. Det räcker inte att ringa ett boende och säga ”nu flyttar mamma in”. Behovet bedöms. Anhöriga har ofta tagit mycket ansvar innan men till slut går det inte längre. Det är inte att dumpa, det är att ta ansvar.

    Ni vet när man har en sådär barnsligt mysig crush på någon och han nuddar ens hand…
    Var med om det igår och lever på den känslan fortfarande.??

    Mvh 30 år

      Ååh! Vet precis.

      Har stort hoppas att uppleva det med en tinderkille jag skriver med nu. Lär antagligen bli besviken ? Men hade varit dröm

      /34 år

      Update: tror han har tjej enligt en story han la upp idag??

        ????

          Vad?

          Många likes men kan nån förklara för vad emojisarna betyder?

            Chockad tror jag fungerar i sammanhanget

        Nej fy vad tråkigt. 🙁 Alltid trist att upptäcka sådant när magpirret redan infunnit sig.

          Egentligen kanske lika bra eftersom jag haft en crush på honom sen 2017…?
          Dock är jag inte helt säker längre på om denna tjej är hans tjej ändå, la ihop lite detaljer. Inte omöjligt dock så jag utgår från att det är så, så kan jag bara bli positivt överraskad???

    Har varit ifrån min kille i tre veckor av fem och kommunikationen funkar inte alls. Det gör mig otroligt nervös då vi förmodligen kommer bo i olika städer ett tag i höst. Vad borde jag göra?

      Ta upp det när ni ses igen. Sakligt utan anklagelse ”det här och det här fungerade inte, så här får det mig att känna, hur kan vi lösa det när vi ska vara isär igen?”

      Han kanske också tycker att det har fungerat dåligt. Hoppas att ni hittar en lösning!

        Ah har kanske varit lite för på där, av stress att det ska bli nån snöbollseffekt när vi väl ses igen som förstör stämningen då. När vi ses kommer vi vara på semester som vi båda ser fram emot jättemycket så vill inte ha en massa bagage fram tills dess. Ska prata med honom idag på telefon men sen kanske jag gör som ditt råd och chillar lite tills vi kan prata irl. Tack blev lite lugnare nu.

      Bra ändå att ni fick prova på det lite. Tror man måste hitta sitt egna sätt att kommunicera. När jag och min nuvarande bodde långt ifrån varandra brukade vi skriva långa mail ett par gånger i veckan. Andra vill kanske höras via korta meddelanden flera gånger per dag, en annan ringa varje kväll etc. Fråga honom om han är nöjd med kommunikationen nu och vad ni kan göra bättre nästa gång.

      Om det är till nån tröst så var jag helt förstörd när min kille inte hörde av sig när jag var utomlands en sväng i början. Visade sig att han bara ville att jag skulle ha kul och tänkte att jag var den som fick höra av mig när jag hade tid, att han inte ville störa. 100% missförstånd och sånt slöseri av känslor att jag oroade mig ?

    Brukar ni handla när influencers lägger ut samarbete 20% kod eller adlinks? Vilka influencers blir ni sugna på att handla av och vilka saker stör ni er på?
    Jag kan börja. Tycker det är sjukt löjligt när det är ngn influencer som inte ens tränar som helt plötsligt har ett samarbete med ex Stronger

      nej, bara om det är saker jag redan hade tänkt köpa. typ sminkprodukter man redan använder, eller nån hemsida där man redan spanat in en topp eller nått. men ärligt talat så försöker jag undvika att klicka på deras annonser & länkar och går hellre in på sidan själv så man inte sponsrar dom!

      Känner alltid att jag blir extra anti mot produkten när en influenser tjänar slantar på samarbete.
      Då sjunker märket som en tung sten i djupt vatten trots det kunnat vara intressant.

      Det är ändå rea överallt hela tiden, så 20 % känns inte som något pangerbjudande!

      Aldrig! Blir snarare tvärt om att jag absolut inte vill ha skiten.

      Brukar söka upp koder hos microinfluencers på instagram om jag behöver köpa något. Finns ju allltid koder till stronger/aimn/lyko etc..

      Nej men har gjort det om jag behövt en sak just då. T.ex behövde jag trådlösa hörlurar och Spökpodden hade precis då rabatt på just de jag tittade på, klart jag använde koden.

      Handlar typ alltid när Helen Torsgården har rabattkod. Hon har en så speciell dragningskraft. Man vill köpa allt hon tipsar om ?

    Någon med erfarenhet av att be om omrättning på en tenta? Hur gick det?

      Vi hade tentagranskningar innan betygen rapporterades in i ladok. Du kanske kan begära ut din tenta från studentcentrum, se över och sedan fråga examinatorn. Rättningen kan ha gjorts av studenter som extraknäcker så examinatorn kanske inte kan avgöra direkt, men ta och maila.

      På ”mitt” uni där jag jobbar har vi examinationsombud per fakultet som studenterna kan kontakta för exempelvis överklagan av betyg. Kolla om ni har något sådant, ett tips!

      jag gick så långt att jag skrev ut min och min kompis tenta. Jag fick underkänt och hon godkänt. Vi hade pluggat tillsammans och hon började bara 2 dagar innan omtentan. Hon hade bara använt sig av det material jag skrivit så jag blev chockad när bara jag kuggade omgång 2. Jag tog med våra två tentor och hade jämfört våra svar, visat på frågor där hon fått fler poäng än mig och frågade varför. Min lärare sa att hon egentligen också skulle blivit underkänd men att man inte kan underkänna någon i efterhand, så hon godkände min tenta.

      Lång process, men jag är så glad att jag stod upp för mig själv. Kanske du kan jämföra ditt svar med någon annan? Eller ifrågasätta varför du fått längre poäng på en fråga.

      Be kan man göra men det är inte troligt att det kommer ske. Beror kanske på vilket universitet/högskola det gäller men omrättning är inget man har rätt till enligt lag. Tentarättning och betygssättning är myndighetsutövning och kan inte överklagas. Det studenter har rätt till är att få en motivering till sitt betyg, vilket ofta sker genom skriftliga kommentarer. /Undervisat på Stockholms universitet & Uppsala universitet sedan 2006.

        Jag läste på Umeå universitet, men jag kanske var ett undantag. Not sure

    Gud så högtider är boring. Midsommar, jul, påsk osv. ZNARK. LÄNGTAR tills jag inte bor i Sverige längre och inte blir medtvingad på denna sk*t haha.

      Fast jul och påsk firar man väl i de flesta länder eller är det typ Mellanöstern du ska flytta till? 🙂

        Nej men bor jag inte i Sverige kan inte släkt och familj tjata på mig lika enkelt hehe.

          Bir utomlands, firar inte ett skit ❤️

            Låter helt j*vla amazing

          Bott utomlands i 10 år och precis flyttat tillbaka till Sverige. Ser inte fram emot det här med att ”behöva” fira med familj igen. Jag älskar faktiskt en del högtider, tycker t.ex. det är mysigt med jul (pynt, musik, mat, baka, ljus), men vill inte gå på stressiga, krystade familjemiddagar och stresshandla presenter åt en massa människor bara för att. Har de senaste 10 åren mestadels bara haft avslappnade, mysiga dagar med min sambo där vi gjort vad vill – promenerat, spelat spel, kollat film osv. Så förstår dig helt på den fronten.

            Det är väl bara att fortsätta med det då? Trist att ha sån tråkig familj.

              Är nog lättare sagt än gjort för de flesta, inklusive mig själv. Man känner en skyldighet gentemot t.ex. förälder, syskon, syskonbarn osv. som vill att man ska komma. Fördelen när man bor utomlands är att man kan säga att man inte kan åka till Sverige över t.ex. jul för man måste jobba i mellandagarna (oavsett om det är sant eller inte) och ingens känslor blir sårade och man känner sig inte taskig. Svårare att göra nu i Sverige då det är såpass nära och jag inte har ett jobb där man jobbar på julafton och andra högtider.

              Ja, tråkigt att det är så, men kan inte heller säga att det är för att just dem är tråkiga. Vi är bara väldigt olika, samt det finns en del konflikter/spänningar som aldrig riktig lösts, så tycker det alltid känns så krystat att då vid högtider försöka låtsas som att allt är prima. Och avskyr hela grejen med julklappar och stressa efter presenter och köphetsen kring det.

                de* jag vet haha

      Ingen kan tvinga nån. Du har rätt att vägra och slippa.

      Hade en förälder som värderade släkten högt och tog med en på tråkiga släktmiddagar vilka varade i dagar för att de bodde i ett annat län. När jag började säga nej i tonåren och det inte hade någon betydelse så började man förstå hur man var värderad. Föräldern frågade ju faktiskt aldrig vad man tyckte eller ville.

      Kan bara tipsa om att säga nej, och om du är vuxen och flyttat för att studera så bara strunta i dom. Var med studentkompisar istället eller vilka du vill. Det behöver inte vara så drastiskt att man flyr landet ?

      Högtider firas överallt. Många länder firar dessutom än mer än vad vi gör här. Sluta gnäll!

        Har man nya vänner och bekanta tar det ju ett tag innan någon ”tvingar” med en på firande. Och jul tex firar ju de flesta med familj så har man familjen kvar i Sverige kan man lättare sitta ensam, om man vill.

        Men jag får väl ändå tycka dom är absurt tråkiga haha? Är allt som inte är positivt gnäll? Finns säkerligen många fler med mig som tycker såhär Jag tycker verkligen alla högtider är jättetråkiga.
        Och jag firade tex inte jul för sa att jag var sjuk och kommer göra det igen til the day I die haha. Men min sambo (som firar jul själv med sin familj, vi firar ej tillsammans pga astöntigt) vill fira midsommar så då gör jag det hans skull. So I will keep on gnälla o k e j suris???

          Jösses….

      Jag gillar inte heller högtider. Tycker de ofta känns så krystade… :/ Men tror det beror på att jag kommer från en väldigt dysfunktionell familj och mest har dåliga minnen från högtider i barndomen. Kan verkligen avundas de som längtar efter jul påsk m.m. och har trevliga middagar med en familj där folk inte är alkoholister och ska bråka med varandra hela tiden.

        Kan verkligen förstå det. Jag brukade älska högtider men ju äldre jag blir desto mer ointresserad är jag av min släkt och familj. Det är aldrig några intressanta konversationer och jag är ofta mer irriterad på dom än ngt annat. De är jättefina och det finns mkt kärlek men jag… bryr mig liksom inte. Förmodligen ngt fel på mig haha. Har velat fly landet i flera år och nu är jag snart färdigpluggad och vet mer eller mindre att nu om ett år bor jag i ett annat land där jag inte känner ngn och kan omge mig med människor som är som mig. Och jag behöver aldrig komma tillbaka till detta tråkland.

          Jag bor i detta ”tråkland”. Struntar I alla sk högtider. Dock väljer jag att bo kvar. Älskar bland annat årstidsväxlingarna.

          Hahaha men jisses. Säg bara nej!

          Mtp ditt extrema gnäll tror jag att karma kommer att ge dig barn som älskar och kräver högtider.

            Kan och vill inte ha barn 😉

      Vilket j-a trams, hur gammal är du? Det är ju bara att säga nej.

        Men gud så alla ska va seriösa, får man inte diskutera ngt utan att få en knäpp på näsan haha? Måste vara svårt att föra diskussioner med er ? är 30 ??????????

          Är ju du som barnslig. Flytta från Sverige så vi och din familj slipper dig här?

            Hur kan man bli så personligt förolämpad över att någon inte gilla sill och små grodorna?

              Hahahahaha verkligen.

    Intimfråga!

    Okej. Så, jag har just upptäckt att det vuxit ett par hårstrån, 7-8 st kanske, på insidan av en av dom yttre blygdläpparna. Alltså den sidan som ligger mot den inre blygdläppen. Hur märkte jag då detta? Jo, jag har fått ett sår på just den blygläppen. Hårjävlarna har alltså ”gnidit upp” huden och gett mig ett j-a skavsår, på insidan av blygläppen ??? Gör ont som fan, bad är uteslutet osv. Nu till frågan:

    Hur blir man av med dessa hårstrån? Att raka, vaxa eller dyl är omöjligt. Huden där är allt för tunn och känslig, och utväxt skulle skapa ett ännu värre helvete. Kan man göra IPL eller dyl där? Funkar det när den underliggande huden är så tunn, och rödrosa? Finns någon där ute med erfarenhet som kan ge mig hopp. Jag kreverear verkligen ??? Hjääälp miiig ???

      Om det bara är 7-8 hårstrån kan du väl plocka dom med pincett?

        Ja, men då kommer dom ju tillbaka ? Är desutom livrädd för vad utväxten kan ställa till med. Dessa 8 små hårdjävlar har alltså skavt upp ett jättesår, 2.5 cm långt. Tänk vad stickig utväxt kan ställa till med ?

          1. Du ska inte få 2.5 cm långt sår av 8 hårstrån. Många har hår på insidan av de stora blygdläpparna och det brukar inte ge sår.

          2. Om du noppar dom växer dom inte ut stubbigt utan mjukt, men du riskerar ingrodsa hår.

          3. Gå till läkaren. Mvh läkare

            Tack ?

      Det är inte herpes som är sår? Herpes är extremt vanligt så ingen shade över det, jag har själv haft ett lindrigt utbrott för ca 7 år sedan som inte kommit tillbaka igen. Men iaf, första dagen med utbrottet trodde jag att jag skurit mig med rakhyveln, jag upptäckte det för det sved när jag kissade. Men efter ett par dagar hade jag flera små sår i underlivet och drog då slutsatsen att det var herpes. Jag tänker att håret kanske inte är så strävt att det kan gnugga upp till sår? Bara en första tanke som dök upp när jag läste din kommentar

        Hur då? Herpes får man ju inte sådär hux flux. Det är ju en STD eller något man har i kroppen efter tidigare smitta, som sedan kan bryta ut igen. Eller? Så för att få det behöver man ha haft sex med någon som har. Jag har inte haft sex alls, på aslänge, så att ha blivit smittad den vägen är uteslutet. Har heller aldrig haft herpes tidigare, så att det skulle bryta ut spontant sådär känns ju inte rimligt. Smittar ju inte luftvägen precis. Har heller inga blåsor el. dyl bara en lång ”reva” med avskavd hud, precis där dom nya håren ligger emot och skaver. Ska dock ta det säkra före det osäkra och besöka en läkare efter helgen. Tack för tips ?

          Men jag tror faktiskt herpes fungerar ungefär så som du tycker är orimligt? DVS att det kan bryta ut lite när som helst och att det inte spelar någon roll om det var 10 år sen man hade sex. Var och varannan människa har ju herpes också.

            Jepp. Mitt ex smittade mig, fick utbrott när jag låg med ny kille pga viruset blev triggat då av hans kroppsvätskor typ. Ca 8 månader efter ?

            Och tydligen kan det komma när fan det vill ?

          Jo, det är precis så herpes kan funka. 80% av jordens befolkning har någon form av herpes, men oftast ligger viruset latent i kroppen. Läs mer här: https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-dig-som-undrar/konssjukdomar-och-hiv/herpes/

          Jo hux flux får du faktiskt herpes och kan vara vilande i kroppen och bryta ut långt senare i livet, eller så bryter det inte ut alls.

            Eller ja hux flux, könsherpes får du ju naturligtvis av samlag men det behöver inte bryta ut med en gång. Jag har ingen aning om när jag blev smittad, kan vara allt mellan 14-23 år (troligtvis det senare men ja, du fattar nog min poäng). Men I mitt fall fick jag utbrott pga nedsatt immunförsvar och uvstrålar. Har inte solat solarium sedan dess (idag skulle jag inte sola solarium i vilket fall) men det kan vara som du förstår ett knepigt virus. Men hoppas du slipper det iaf.

              Man kan få munherpes på könet med… I know ???

      Ligger ett svar till dig i modd (vet inte hur pass mode kommentarerna släpps igenom i och med Camillas frånvaro) Men min första tanke var att det kanske är h e r p e s ?

        Nope. Inte. Har kollat. Ett ”vanligt” skavsår, fast på ett mkt ovanligt ställe ?

      Har också hår på insidan. Trodde det var normalt? Är ju inte på själva slemhinnan, men måste ”dra” i läppisarna för att få bort med rakhyvel.

        Jo, dessa djävulshår är på själva slemhinnan ?

        Läppisar???

        Har också hår där. Rakar varje gång jag duschar så hinner de aldrig växa ut så mycket.

      Ajdå låter jobbigt. Har tyvärr inget konstruktivt tips, men kanske döpa stråna om de nu ska vara kvar. Enligt egen nyfunnen erfarenhet kan det vara bra för acceptansens skull.

        Men även sådant i underlivet kan fixas med laser. Kontakta en klinik.

        ?Touché ?

    Det är så jäääävla varmt ?

      Hatar det.

      Sitter framför min AC. 🙂 Mmm.

        Har satt igång fläkten i sovrummet på högsta styrka och jag och min unge ligger framför den och ser på Vaiana. Ser verkligen inte fram emot att stå framför en varm spis senare.
        Det får gärna bli typ oktober nu tack.

          Oktober! Min favoritmånad. Önskar bara det fanns lite rosa dagar på hösten. 🙂

            Ööh röda menar jag så klart. Vad är en rosa dag, Samsung….?

              Tyckte det lät gulligt, tänkte typ rosa hösthimmel 🙂

              Jag reagerade inte ens eftersom oktober är rosa månaden, tänkte att du ville ha bröstcancer-awareness i längre utsträckning ?

          Men klaga inte på svenska sommaren. Det är fan inte bra.

            Älskar ofta varmt väder, men tror man är lite ovan va? Blev helt sänkt. Blev som en chock efter max 20 grader och nån regnskur samt en ganska kall vår att plötsligt en dag hamna uppåt 30 grader..

            Jag älskar den svenska sommaren jämfört med helvetesvärmen i södra Europa. Tycker isf det är värre att beklaga sig över regnet som många gjort nu i början av juni. Regnet är livsviktigt för bönderna, för att slippa skogsbränder som vi ser i Spanien, och för att vår natur ska vara grön och fin. Vi har verkligen tur här i Sverige som inte har värmebölja med 40 grader som många länder lider av nu…

              ?

      Alldeles för varmt. Vore perfekt med 20 grader och lite vindar… eller om man var lite rikare och kunde flytta till ett ställe med pool, men just nu är det outhärdligt. Jag blir lite impad över att en del tål värmen så bra och orkar precis som vanligt. Min migrän frodas av värmen och jag svettas nåt enormt. Men snart är det höst igen. ?

        Men ärligt sluta gnäll. Vi har typ två varma veckor på sommaren och 8 månaders vinter. Orka

          Inte sant. Kan ofta vara 30 grader hela juli och halva augusti. Iaf i Skåne. Husen är dessutom byggda för att stänga inne värme och inte stänga ute den…

            Ja men flytta till Antarktis då, hur fan kan man gnälla när vi bor i ett land där vi har varmt väder typ 1 månad om året OM VI HAR TUR

              Precis. Låt oss som gillar att bada njuta nu. Blir så negativt att klaga på 25 grader. Folk åker utomlands och vill ha varmare!

              Men haha! Flytta söderut om du tycker det är så hemskt med skandinaviskt väder då?

              Haha jäklar var alla tar det personligt här om någon ogillar värme och någon annan ogillar högtider.? Och varför flyttar inte du till typ Egypten om du älskar 40 grader och sol i 6 månader varje år?

      Det är underbart, har legat vid havet sedan kl 09 och kom hem nu. Badat säkert 15 gånger

      Ja en ren mardröm

      Det är så jävla underbart! Är tyvärr inte ensam, annars hade jag suttit kvar på den klippa jag kom till i eftermiddags. Har fått massa färg och min klockbränna skojar man inte bort?

      Skaffa en fläkt och sluta gnäll.

    Glad midsommar från en rastplats där vår bil gick sönder, i 30 gradig värme och långt från både hem och tänkt destination ?

    ✨Livet ändå ✨

      Fy faaaan, lider med er men glad midsommar ???

    Bästa stället att bo i Göteborg?

      Eriksberg. Sannegårdshamnen. Lindholmen.

        Skiten tillhör ju Hisingen

          Vet du – det har du fan rätt i! Du är ett geni med dina geografikunskaper!

            Vem vill ens bo på Hisingen. Seriöst

              Seriöst! Älskar hisingen! Ovan nämnda områden är toppen. Även kville!
              Bor nu i johanneberg och är inte asförtjust.
              Olskroken är också nice

                Okej men skulle aldrig sätta mina fötter där. Bdalen

                  Nä det märks att du aldrig varit där.

                    Jobbar där så jo och vill därför inte bo där

                  Fast hela Hisingen är inte skit. Och folk har fastnat på att Hisingen är såå hemskt pga allt som hänt i biskop osv. Men som personen ovan sa, Eriksberg osv är fina och härliga ställen att bo på.

              Vi är många som vill bo här, haha 🙂

      I lägenhet?
      Bodde i Vasastan, älskade läget och lägenheten men orkade inte med alla skränande inslussade jalla jalla från förorten på skitgymnasiet GTI.
      Flyttade till lorensberg, underbart på alla sätt. Lugnt och skönt! Bra skötsamt folk och mysiga restauranger. Dock svårt med bil om du inte vill betala 5000kr/ månad för garageplats en km hemifrån.
      Flyttade ut till Eriksberg och bor lugnt i fin ny lägenhet med parkeringsplats runt hörnet och kajen tre minuter bort. Lugnt och fint, finns mycket caféer och restauranger men är lite för nytt område för att det ska kännas mysigt. Allt är liksom lika gammalt och det ger en speciell känsla. Saknar sekelskiftslägenheterna i stan men uppskattar lugnet utanför stadskärnan. Saknar inte butikerna i stan då jag nästan är mer nere på stan nu än när jag bodde där.

        Tack för fint svar ❤️ allt är så jäkla dyrt bara. Vill egentligen bo i Hovås där jag är uppvuxen (inte Hovås Hovås utan innan Hovås) men fan vad dyrt det är och så fult det har blivit.

          Krokslätt!!! Lätt bästa stället! 5-10 min till stan, fina naturområden i safjället och nära till maxi. Perfekt 🙂

    Efter den senaste tidens frågor och diskussioner kring att det bara är dom som är smalast, rikast och ligger mest som svarar på kommentarer kring detta, föreslår jag ett samlat grepp. För visst kan det inte vara samma personer som toppar alla frågor?

    Jag börjar: 175 cm, 57 kg. 37 000kr. 6 år, 1-2 ggr månaden.

      168cm väger mig aldrig. 35000 och ligger aldrig och kommer aldrig ligga heller. Usch.

        Usch?

          Ja i mina ögon usch. Blotta tanken skrämmer skiten ur mig.

      Haha det var nog jag som skrev det, att de som vill skryta lite har en tendens att svara på sådant. 😛
      Men jag kan hänga på här och få er andra att må bättre. 161 cm, 90 kg, tjänar 30 000, 6 år långt förhållande och ligger i genomsnitt hmm 5-6 ggr per månad tror jag. Tjock och fattig men fan vad underbar man jag har iaf. ❤️

        Ungefär samma här. 157 cm och 87 kg. Samma med relation och ligg. Tjänar typ 34 innan skatt beroende på OB-timmar eller om man orkat ta nåt extrapass. Är rätt nöjd med livet trots att jag inte är smal, snygg och rik eller ligger varje dag. ?

          Vad härligt. 🙂
          Kan säga att jag var 1000 ggr olyckligare när jag vägde 55 kg för 15 år sedan. Gravt deprimerad. Idag är jag glad. 🙂 Eller… Nä, för jag fick missfall för en vecka sedan och det är för jäkla tungt och sorgligt. Men i övrigt så är jag glad och nöjd med livet, tacksam för så mycket.

            ❤️❤️

        Jag är erkänner mig också skyldig till en sådan kommentar.

        Men visst det kan också vara så att Sveriges ekonomiska elit älskar att jänga på bloggbevakning/ familjeliv/ Flashback och svara på kommentarer om sin lön.

          Ja och glöm inte att väldigt många forskare hänger här också. 😉

      157cm vikt vet ej kanske 60, typ 55000 före skatt, 4 år förhållande. Ligger en gång i veckan

      167 cm, 53 kilo, 42 900, 7 år, typ en gång i månaden.

      172cm vet inte vad jag väger. Vet inte vad jag tjänar. Jag klarar mig, det är huvudsaken och jag kan inte påverka min lön men den är väl ok antar jag.
      Singel och dejtar inte atm så ligger inte särskilt ofta alls. Legat 3ggr på hela 2022 med 2 olika killar.?

        170. Pendlar mellan 67-68. Tjänar 29400 efter snart 4 år på statlig myndighet ?. 9 år och två barn. 2-3 gånger i veckan om jag inte har mens då.

        Hur kan man inte veta vad man tjänar?? Det hör till att va vuxen.

          Varför måste du lägga till något otrevligt? Gå vidare om du stör dig, random person på random blogg för fan. Bloggbevaknings läsare i ett nötskal.

          Då är vi lika ovuxna, det hör till vuxenlivet att kunna bete sig och vara trevlig.

      Jag är fattig, fet och sen länge trött på sex.

      169cm, ca 90kg, 38000, 5 år, aldrig.

      174cm, 74kg, 60000:-, 16år och typ var tredje månad. ?

        LMAO jobbar du som eskort?

          Är det det enda jobbet där man kan tjäna dessa summor menar du?

      179 cm, 68 kg, 49500 kr, 6 år och typ 1 g/månad

      161, 63 Kg, 28 000 (nu är jag föräldraledig så får betydligt mindre), 2 år i september, 3-5 ggr I veckan (trots bebis på ett halvår). Känner mig vaken smal, snygg eller rik ?

      Tror aldrig jag svarat på en sådan fråga men gör de nu.
      165, 77kg, 32k, 11år och 1 gång varannan månad kanske. 2 ggr senaste månaden men de är ett undantag ?

      175 cm, 63 kg. 26500. 1,5 år, 1-3 ggr veckan.

      33 år. 167 cm, 88 kg, 45 700kr. 16 års förhållande, ca 1 gång i veckan

      160 cm, 65 kg, 11000 (CSN…), inga år och har inte legat med någon på fyra år. Skönt!

      170cm, 72 kg, 33000kr, ca 1 år och just nu ca 1 gång månad pga graviditet som fuckar up mina slemhinnor.

      160 cm, 59 kg. 24000kr. 5 år och 2 barn ligger 3-4 gånger i veckan

      172 cm, 57 kg, ca 70 000, 6 år, 1-5 ggr/vecka

      163, väger 81kg. Sjukskriven! Så noll fet kassa ?

      157cm, väger 90kg, tjänar 36000, varit tillsammans 8 år, ligger max 2 gånger i månaden men oftast mindre än så.

      Varken smal, rik eller ligger mycket.

    Är bitter och arg. Har inga kläder som passar, äter man som en gris blir man en gris. Tar en choklad till…

      Grisar är supergulliga ?

      Är på samma plats i livet ? Men har börjat göra en förändring så hoppas på att lite fler kläder passar om några månader ?

      Grisar är jättegulliga. Och dessutom: ju större man är, desto svårare blir man att kidnappa 😉

    Hur skadligt är det egentligen att äta 100 gram choklad per dag? Jag undviker allt annat onyttigt, dricker inte alkohol eller röker osv osv. Äter nyttig mat och väger ”normalt” MEN min stora, stora last i livet är choklad. Älskar att äta det haha…Hur farligt är det för min hälsa egentligen tror ni? Jag har ätit choklad i många år varje dag men börjar bli lite nojjig över om det kan påverka mig på något sätt

      Tänderna bör ju ramla ut snart tror jag men om din tandis säger att allt är bra så är det väl det. Om du får i dig all näring du behöver, och chokladen inte tippar ditt totala kaloriintag över dagsbehovet, så är det väl ingen fara. Vad skulle faran bestå i liksom? Kakao och kakaosmör i sig är ju inte ohälsosamt. I ”fulchoklad” finns ju en del mättat fett och socker men om detta är en liten del av din kost i övrigt så spelar det väl ingen roll. Är väl totalen som räknas tänker jag. Kom dock just på att 100g choklad ger ca 600 kcal. Så då måste man ha ett kaloribehov på ca 6000 kcal för att chokladen ska stå för 10% av intaget. Det är ju behovet för manliga elitidrottare. Så njae, 100g choklad/dag är nog ingen toppenidé ändå…

        Tänderna ramlar INTE ut för att man äter choklad varje dag.

        Ts tror absolut inte det är någon fara.

          Nej tänderna behöver man inte oroa sig för så länge det inte är en chokladbit i timmen. Frukt är ju inte bra för tänderna heller men ingen som skulle oroa sig för att de ramlar ut om man äter en apelsin om dagen.

        Kolla på % av dagligt intag på förpackningarna och uppskatta mot resterande dagligt intag (måltider mm) ??‍♀️ Om det inte ger dig ångest alltså, då är det säkert mer hälsosamt att bara käka lite choklad än att hamna i ätstörningshålet

      Det är nyttigt med choklad. Fortsätt med det så kommer du att leva tills du blir 100.

    Är i exakt samma situation. Tänker varje dag att imorgon ska jag inte äta några sötsaker. Och tror att jag kommer att känna mig smal om jag bara hittar kläder som passar. Guess what? Det funkar inte.

      Skulle vara svar till Ubbe ovan.

    Mina föräldrar har ett sommarställe där det alltid har varit ett traditionellt midsommarfirande men som av naturliga skäl varit inställt i två år. Sitter själv hemma och önskade mina syskon en glad midsommar i vår syskonchatt. Visar sig att firandet är igång igen i år och att två av mina syskon är på sommarstället med våra föräldrar. Jag och en syster har inte ens blivit tillfrågade. Hur sjutton tänker man som förälder då? Är så himla ledsen… ?

      Men va? Har du pratat med dom?

        Nej. Vill inte fråga dem när jag är arg och ledsen så jag avvaktar lite.

          Tycker nog att det kan vara bra för dem att se att du är ledsen och arg.

      Va? Låter förfärligt. Det där får dom ju åtminstone förklara. Måste finnas någon anledning bakom. Eller ett missförstånd. Lider med dig ?

        Kan ju vara att de har trott att jag har planer men oavsett så tycker jag att man bjuder in alla och de som kan komma kommer.

      Fy fan vad taskigt!!

        Ja… Det tycker jag också. Förstår inte varför.

      Helt sjukt beteende som förälder. Bläää.

        Ja, jag förstår inte hur de tänker. Min syster, som inte heller blivit inbjuden, förstår inte heller.

          Åk dit du och fin syster och ställ era päron mot väggen! ?

    Undvika solen?
    Hej! Jag ställde en fråga förra ÖS om pigmentfläckar och sa att jag skulle fundera på att lasra dom under hösten då man ska undvika sol nära behandling. Fick ett svar jag funderat över, typ: ” Men man ska ju alltid undvika sol. Varför göra behandling och sen sola och få tillbaka pigmentfläckar?”
    Undviker folk solen till 100 %? Jag älskar solen, tar gärna en promenad i vårsolen, åka till stranden på sommaren och njuta i kvällssolen på altanen! Men jag gör det ju med måtta, smörjer in mig och sätter mig i skuggan om jag är ute länge. Hur gör ni? Blev så förvånad över svaret jag fick, lät som personen aldrig gick ut….

      Jag undviker att sola. Alltså ligga på stranden mitt på dagen i bikini och stekas av solen i flera timmar. Annars klart det kan bli en promenad i solen eller sitta en stund på balkongen. 🙂 Men egentligen ska man ha SPF 50 i ansiktet året runt varje dag om man vill undvika rynkor och fläckar. Jag har det bara sommartid men är inte utomhus supermycket helt ärligt. Påtar man i trädgården massor så är verkligen solskydd och hatt ett måste.

      Solar aldrig ngnsin ansiktet. SPF 50 året runt varje dag. Är jag på promenad på dagen har jag keps eller hatt, solar jag kroppen (ytterst sällan och med SPF 50 på hela kroppen) har jag hatt eller keps. Har pigmentfläckar i ansiktet som jag envist kletar in Yellow cream från Dermaceutic sedan 4 mån tillbaka (har faktiskt hjälpt) tills jag har råd med proffsbehandling (är student). Mina pigmentfläckar gör att jag känner mig ful och smutsig så är verkligen supernoga plus att det gör en rynkig och är LIVRÄDD för rynkor hahahah.

      Du bränner dig inte/ utsätts inte för skadlig UV strålning när du tar en kvällspromenad.

      Jag är aldrig i direkt solljus mitt på dagen (eftersom jag avskyr det).

      Självklart undviker jag inte solen! Men skyddar mig med solkräm när det behövs.

      Jo då. Från och med i år har jag helt slutat sola och undviker absolut solen mitt på dagen (typ 10-17), precis som folk i mer sydliga länder alltid har gjort. Då fokuserar jag istället ”innomhusgrejer” eller är i skogen el dyl. Utomhusgrejer gör jag mest morgon och kväll och behöver jag vara ute när solen gassar kör jag svala hyfsat heltäckande kläder, spf 30-50 i fejjan, på händerna etc, och så väljer jag skuggs där det går. Kan låta dramatiskt men känns som en ren befrielse. Är naturligt väldigt ljus i huden och bränner mig lätt. Sååå skönt att ha bestämt mig för att embracea det och sluta jaga den där j-a brännan. Gillar inte ens att sola så det är verkligen inte värt det. Har haft en otroligt nice sommar hittills. Bara njutit utan att känna någon som helst press. Tror aldrig jag kommer sola igen. Saknar det inte ett dugg.

        Men, bada??

          Bada och sola är väl inte samma sak? 🙂 Finns parasoll och tunna tunikor att ha över sig när man är på stranden. Jag brukar bara vara på stranden kanske wn timme runt kl 16 så blir inte någon megabränna då. Men är badkruka. 😛

            Oj, va lite. Men men alla är olika…

          Alltså jag är i princip en delfin. Vatten är min hemmaarena ? ? Jag vågsurfar, kitesurfar, windsurfar, badar och simmar så ofta det går. Just bada gör jag dock senare på dagen (eller tidigare) numera (utom vinterbada, det går bra när som ?). När man surfar i strålande sol är man ofta väldigt skyddad: våtdräkt, rashguard, spf 100 I fejjan, hatt ibland osv osv. Det är dock sluthängt på beachen för mig (dagtid). Som sagt, bästa beslutet ever ?

      Hela livet har jag haft vitiligo och har med det varit tvungen att vara försiktig i solen.
      Det började med några få fläckar. Men idag är jag i princip pigmentlös överallt.

      Jag går inte ut någonstans utan solskydd och keps. Spf 50 i ansiktet och 30 på övriga kroppen. Klär mig nästan uteslutande i tunna svala heltäckande kläder. Långärmat, långbyxor etc.
      Är jag på stranden sitter jag i skugga. Sitter jag på uteservering sitter jag i skugga, eller har ryggen mot solen. Badar jag gör jag det i en rashguard.

    Tre graviditeter senare, hur gör man för att få bort sina trivselkilon igen? Jaa äta mindre och röra sig mer förstår jag, men konkreta tips på små eller stora saker som kan bli hållbara över tid och som gör skillnad?

      Gå med i Viktväktarna!

      Gör små förändringar i maten som är lätta uppoffringar för dig. Tex ha en rutin med vad du äter till frukost så behöver du inte ens tänka på det, jag kör samma med lunch också (alltså lite variation såklart men samma bas), undviker massa såser och efterrätt/fika om det blivit mycket och försöker ha ett långt fönster mellan middag och frukost. I övrigt äter jag allt pga inte funkat med dieter, speciellt inte när man lever med barn. Styrketräning ett par gånger i veckan för att få snyggare form.

        Och se till att det du gör verkligen är enkelt, alltså ska din ”nya” frukost typ vara en smoothiebowl med hemmagjord frögranola på så tar det ju längre tid och du behöver mer saker hemma och då är det lättare att man går från rutinen och äter något annat som finns lättare tillgängligt och troligen är onyttigare. Så se till att det är riktigt enkla förändringar. Jag brukar förresten hålla mig till 3 mål om dagen och inget mellan också.

      Undvik socker och läsk och passa på att gå, gå, gå!

      Bygga muskler säger jag. Styrketräna alltså. Du blir starkare, piggare och får en högre förbränning dygnet runt. 45 min två ggr I veckan räcker gott till att börja med, med minst två vilodagar emellan (promenader, yinyoga och annan lugnare motion går såklart bra). På dessa 45 minuter kör du 10 min uppvärmning och kanske 5 basövningar (kallas basics om du söker på styrketräning för nybörjare). När du blivit starkare och piggare kommer du få lust att göra mer, vara mer aktiv i vardagen, och då kan du plussa på med mer styrketräning/annan träning du gillar. Pluss att du slipper räkna kalorier. Ät varierat och ordentligt så du blir mätt bara (många kvinnor som börjar styrketräna äter alldeles för lite).

      Personligen älskar jag Sara Dahlström avs övningar. Hon ger superbra instruktioner och kör med fria vikter (i princip alltid att föredra). Stirra dig inte blind på hur hon ser ut. Hon har haft en hjärntumör stor som en tennisboll som pajjat hela hennes hormonsystem så hennes ämnesomsättning är annorlunda än vår. Hennes mål är nog också annorlunda då hon tävlat i strongwoman etc. Men hon är en jätteduktig PT och hennes program är toppen (googla så finner du). Olga Rönnberg är också bra men kan få enkla saker att låta lite väl komplicerade ibland (för många ord helt enkelt). Är det läskigt? Träffa en PT 3 ggr. Förklara att du vill ha ett basics-program du kan klara själv, för att bli starkare och piggare, men behöver hjälp att komma igång och känna dig trygg. 3ggr räcker, jag lovar. Inte raketforskning det här ? Avs gym så gillar jag 24/7 bäst för dom är snorbilliga och har tjejgym, men välj det som är närmast/enklast för dig. Har du inget gym nära, skaffa vattendunkar i olika storlekar (eller några hantlar och kettle bells från blocket/marketplace). Eller gummiband (kolla Saras gummiband-guide först). Kommer gå fint detta. ? Hejja dig ?

    Jag och min man har ingen att fira med idag. Vi får alltid styra upp träffar och firanden med familj och vänner och i år sa vi att ”nej nu är vi trötta på att alltid rodda och fixa och planera, nu får vänner eller familj fråga oss”… Ingen har frågat. Snacka om att den taktiken backfired. Känner mig ledsen och bortglömd och ganska oviktig (uppenbarligen) för folk omkring mig. Är det fler som sitter hemma själva? ?

      Jajjemän, jag har ett skov just nu så jag ligger hemma och mår dåligt. Jag bryr mig dock inte så mycket om midsommar, så tycker mest synd om mig själv för att jag är sjuk.

      Men riktigt ruttet av dina när och kära, förstår att det gör dig ledsen. Det kan inte vara så att folk är så vana att ni styr upp saker att de tror ni redan haft planer?

      Rätt mycket slump i det där också tycker jag? Vissa år frågar 5 personer, vissa år 0. Så jag hade inte tagit för hårt på det första året, nästa gång kanske ni får en massa inbjudningar.

      Jag sitter också själv. Har inte rört mig från soffan på hela dagen (förutom för att hämta dricka).

      Åhh vad tråkigt, så ledsen för er som ansträngt er så ❤️

      Jag är alltid ensam på midsommar, jag har vänner men ingen frågar mig. Min partner är underbar han jobbar en vecka i taget och är borta och sa att han skulle fira med mig om han kunde ❤️ Men jag var inställd på att ha världens bästa lediga dag. Sov utan väckarklocka, hängde i dansstudion och köttade tre timmar, sedan tog jag en löptur i kvällssolen. Nu ska jag sitta vid datorn och skriva. Ser fram emot tunnbrödsrullar med proteinella och marmelad innan jag sover ?

      Jag försöker ❤️ men hade varit fint om någon frågade. Bara en gång.

      Jag har en hel del vänner men ingen har frågat mig om midsommarfirande heller vilket kan kännas tråkigt, jag har dock efter lite funderande insett att alla mina vänner är sådana personer som väntar på inbjudan från andra och i princip aldrig styr upp något själva och att det troligtvis är därför jag ej fått någon inbjudan.
      Vissa är ju bara sådana till sin personlighet, det behöver inte handla om att de ej vill umgås

      Jag, mannen och barnen firar alltid själva – dock 100% självvalt.
      Tror dock många firar själva men det är inte det som syns på sociala medier?

    Kanske lite sent på bollen men provar ändå. HUR äter man mindre portioner? En normal portion för mig har alltid varit långt över genomsnittet. Tar liksom alltid en stor portion och tänker att jag måste äta upp för vill inte slänga mat. Kan inte få in i mitt huvud att bara ta hälften första gången. Känner mig alltid stressad när jag äter då min sambo alltid äter sjukt fort och jäktar till nästa portion så det är som att jag måste ta det jag tror jag vill äta innan han tar portion 2. Hur lär man om hjärnan? För jag vet ju att de är stora men när jag är hungrig ser min hjärna inte hur stora portionerna är.

      Du kanske behöver mäta upp maten? Med tex decilitermått.

      Jag hade samma problem. Inte med stressande sambo men jag blev typ stressad av at jag var rädd för att bli hungrig för jag ätit för lite. Det resulterade i att jag åt asstora portioner.
      Jag provade att köpa mealsizers på apotea och för mig funkade det jättebra. Sallad mätte jag inte men kolhydrater och protein, tillslut vande jag mig vid portionerna och använder dem bara nu när jag känner att jag är påväg åt för mycket igen.

      köp mindre tallrikar så får inte så mycket mat plats. Tallrikarna nu är ju gigantiska inte konstigt att man lassar på massa mat.

        Min spontana tanke också, käka på assietter och vila lite innan du tar nästa portion så hinner du känna om du är hungrig fortfarande eller lagom mätt

      Undrar alltid vad en normal portion är. Är jätteliten i maten så t.ex köttfärssås gjord med 500 gram köttfärs, då har jag matlådor i 1.5v. Laxfiléer, är 1st en portion? Jag äter en halv?

        Har lite samma problem. Gillar heller inte att känna mig proppmätt så jag slutar hellre äta ”en tugga för tidigt än en tugga för sent”. Har på sistone insett att jag får i mig för lite kcal så nu har jag börjat kaloriboosta min mat, för att få i mig mer näring och energi utan att behöva äta så mycket större portioner. Kort sagt extra olja, nötter, frön och protein i allt. Tex boostar jag morgongröten så en skål gröt (inkl växtmjölk och tärnad frukt ovanpå) ger 700 kcal. Kör jag en bostad smoothie till det får jag 900 kcal totalt, inkl 42g protein, bara till frukost, och håller mig mätt och glad i 5+ timmar ? Detta trots att gröten bara är knappa 2dl mat totalt (+växtmjölk och fruktbitar då). Med fler kalorier har jag blivit så mycket piggare, orkar träna tyngre/mer osv osv. Önskar jag kommit på detta tidigare. Vet inte om du besväras av att du äter lite men om du gör så testa att kaloriboosta. Har gjort all skillnad i världen för mig. Funkar dock tyvärr inte med att lägga till en ? varje fika, eller äta ? istället för ”riktigt mat”. Kvaliteten på kalorierna är rätt avgörande ☺️

    Ensam på midsommar; jag tycker inte det är jobbigt att vara ensam i sig, det jobbiga är däremot vad man ska säga till omgivningen att man ska göra. Någon annan ensam som kan relatera?

      Kan man inte bara säga som det är och säga att man inte har lust att fira? Spelar de ngn roll vad andra tkr?

      Så lämde jag förra julen. Min familj bor långt bort och jag ville inte resa pga pandemin. Så stannade hemma. Den 24e följde jag med mannen till hans familj. Den 25e stack han själv dit och jag var hemma med katten och såg mysiga julfilmer. Jag var så klart välkommen till mannens familj igen men tyckte på riktigt bara det var mysigt att få egentid. Men mina kollegor fick typ stroke av att höra det och tyckte sååååå synd om mig… Trots att jag var nöjd?? Alltså folk är helt otroliga ibland med att projicera allting på en… Man ska nog bara skita i vad andra tycker. 😉

      Relaterar! Samma med semesterplaner, känner mig som ett ufo om jag skulle berätta att jag gör nåt ensam, så gör typ aldrig det pga omgivningens kommentarer.

    Kommer att få ta över en katthane på 15år. Vill inte bidra till att det blir flera hemlösa kattungar men kan katter i den åldern fortfarande göra kattungar. Vågar jag kastrera en sån gammal katt?

      Det där är en fråga du bör ställa till en veterinär . Åldern kan nog ställa till det, men det beror mycket på kattens kondition också

      Hej!
      Vad kul att du tar över en lite äldre mise, hoppas det kommer gå bra ?
      Jag tog över en honkatt när hon var 11 år och kastrerade henne. Jag rådfrågade och hade god kontakt med veterinären om risker osv, så prata med din veterinär. Är katten pigg i övrigt tror inte jag det är ett problem med kastration. ?

    Manlig gynekolog?!?!?
    Ska på koll hos gynekolog pga framfall.
    Ser nu att jag ska till en ”gubbe” på 58 år.
    Känns så .. äckligt. VARFÖR vill en man utbilda sig till gynekolog och undersöka kvinnor.
    Nä, känns som en snuskgubbe och jag mår illa av blotta tanken att han ska gräva i mitt underliv ?

      Då får du väl byta? Har alltid manliga gynekologer de är bäst.

        Efter mkt googlande så är det tydligen inte tillåtet att kräva läkare av visst kön.
        Helt jädra sjukt. Kan gå till manlig läkare när det gäller rätt mkt. Men inte för att blotta mitt underlig för. Han är en gubbe som lever på att undersöka kvinnors underliv.
        Jag kräks

          Lite långsökt ändå att nån går söker läkarlinjen, går utbildningen, gör AT, gör ST och sen äntligen får snuskgubba loss framför Brittas bäver.

          Tycker din attityd är vidrig. Att du tycker det känns konstigt att visa upp ditt kön för en manlig läkare har du rätt att känna. Men att försöka få det att framstå som att läkaren är konstig för att han som man väljer att arbeta med gynekologi? Helt fel.

          Även fast man inte har rätt att kräva läkare av ett visst kön, så brukar de flesta vara rätt tillmötesgående om du har en rimlig anledning till varför du önskar en läkare av ett visst kön. Jag har t.ex. blivit utsatt av övergrepp av en (manlig) gynekolog tidigare, så numera är läkarebesök överlag och i synnerhet gynekologbesök väldigt jobbigt för mig och en manlig gynekolog känns i princip oöverkomligt än så länge. Har aldrig haft problem med att få kvinnlig gynekolog när jag förklarat varför.

          Med det sagt, trots min egen erfarenhet, så håller jag inte med dig om din attityd gentemot manliga gynekologer. Jag tror att de allra allra flesta är helt reko människor utan några baktankar som bara vill ge bra vård och valt just gynekologi av anledningar som inte har med något fult att göra. Men för egen del just är det så att även om jag logiskt vet det, så hjälper det tyvärr inte känslan jag har – dock ligger det hos mig och är orsakat av en viss gärningsman, inte av alla oskyldiga manliga gynekologer.

            Va måste man ha en anledning? Dåligt.

              Vad jag förstått så kan du alltid be om en kvinnlig gynekolog MEN det kan ju vara så att svaret blir att du får vänta X månader längre. Som nämnt tidigare, det är stor brist på gynekologer! Så de kan inte knäppa med fingrarna och få fram en kvinnlig på en minut. Särskilt inte om det rör sig om ett akut problem som måste undersökas inom några timmar (misstanke på utomkvedshavandeskap, vriden äggledare osv).

          Du har riktigt märkliga tankar. Men jag har alltid fått en kvinnlig gynekolog när jag bett om det. Aldrig några problem.

          Fast om det finns kvinnliga gynekologer så kommer ju ingen neka dig.
          Jag jobbar inom en helt annan del av sjukvården och vi byter så långt det är möjligt utifrån patientens önskemål.

          Oftast beror det ju på att ngt traumatiskt har hänt osv – inte att ”en manlig läkare är ett äckel”?

      Va? Är man en snuskgubbe så finns det lättare sätt att snuska sig än att utbilda sig i över 10 år…

      Läkare är ofta intresserade av en viss specialitet för att vetenskapen intresserar dem. Gynekologi kan vara intressant då barnafödandet är intressant, fertilitetsproblem, m.m. Hormoner, gyncancer och allt kring det. Intressanta ämnen helt enkelt.
      Sedan är det brist på gynekologer idag, så specialiserar man sig på gyn får man bra lön och jobb lätt överallt. Det är även relativt enkelt att starta egen klinik, tjäna bra, slippa jobba helger och jour. Man kan även åstadkomma mycket med små medel, t.ex. rädda liv via cellprov, läkemedel mot uvi och svamp, m.m.

      Jag har varit hos manliga gynekologer och de har varit 100% professionella och duktiga. Synd att gå miste om en gyntid för man hänger upp sig på vem man ska till. Nej du kan säkert boka om, om du vill vänta i flera veckor till….

        ? detta exakt. För att kvinnokroppen är så speciell och komplicerad

      För läkare är det ofta så att de fastnar för en specialitet för att de trivs bra i just den arbetsmiljön. Det är JÄTTEolika. Min storebror (som iof är gay haha) sa att han näsan blev gynekolog för han bara tyckte det var så trevligt och liksom ”chill” arbetsmiljö med en lagom arbetstakt.

      Jag har bakfall ? efter två besök hos olika gynekologer utan att få hjälp, träffade jag till slut en ”gubbe” som sa: självklart ska vi hjälpa dig!

      ❤️?

        Jag har också bakfall men får inge hjälp. Vad fick du för hjälp?

      Kvinnors underliv är ju inte på något sätt äckliga.

      När det kommer till gynekologer så har alltid dom manliga varit bäst. Tagit mig på allvar och varit proffsiga och utan krusiduller. Enda gången jag var lite tveksam var när en riktigt snygg ung student skulle göra undersökningen för det kändes genant. Men dom skiter ju i det. Dom ser det bara som en kroppsdel precis som om dom skulle undersöka magen eller öronen typ.

      tänker du så om kvinnliga urologer också? att de utbildar sig till läkare för att få titta på snoppar hela dagarna och fantisera om det eller vadå? alla jag har pratat med är överens som att manliga gynekologer är bäst! de är alltid respektfulla och försiktiga, vill inte ens räkna upp hur många gånger de kvinnliga gynekologerna har råkat klämma en i blygdläpparna med sina jävla instrument och ba svarar oops.. har aldrig haft liknande problem med en manlig!!

        Haha kom att tänka på när jag skulle göra ett vul och gynekologen (kvinna) vände sig om lite för att trycka på datorn och körde in staven i röven på mig? hoppsan

          #sakersomintehänt

      Jag trodde det skulle vara jobbigt med en manlig och tänkte lite som du men när jag väl var där var det inga problem. Ville byta till en kvinnlig gynekolog. Men tänkte skit samma behöver ju hjälp. Fick samma bemötande jag tidigare fått från en kvinnlig gynekolog.

        Samma här!

        Samma här ?

      Dom bästa gynekologer jag haft har varit män. Varför vill kvinnor bli urologer? Knappast för att dom är pervon…

      När man är läkare ser man inte kroppen så som vi gör. Det handlar mer om spännande mekanik och biologiska processer etc. Gynekologi är ett väldigt brett område där mycket kirurgi ingår, vilket lockar många. Hela reproduktionsprocessen är ju också spännande (alla startade ju som två könsceller, även män). Gynekologi är ju liksom läran om mekaniken & processen som leder fram till mänskligt liv. Hur kan det inte vara spännande, för vilken läkare som helst? ?

      Hade en helt fantastisk manlig gynekolog, faktiskt mycket duktigare än många kvinnliga som jag upplevt som både kärva och ganska hårdhänta.

        De jag upplevt som otroligt hårdhänt har varit kvinnliga barnmorskor som gjort cellprov. Aj…

      Gjorde gynundersökning på vårdcentralen och då sa den (kvinnliga) läkaren attt ”Egentligen ska vi vara två”. Så även om du kanske inte kan byta läkare så kan du nog i alla fall be om att det är någon mer med i rummet.

      Jag tycker inte heller det är klokt att en man väljer det yrket. Men iallafall, för att svara på din fråga. Jag har förut begärt kvinnliga gynekologer men det hade dem inte, däremot begärde jag att åtminstone en kvinnlig anställd skulle vara med på mina undersökningar vilket de aldrig nekat!
      Prova att höra om du kan kräva en kvinnlig undersköterska/sjuksköterska eller liknande ?

    Av någon anledning glömde jag bort en tampong från igår morse (!!) Kände en unken doft och insåg på em att fan – jag glömde ta ut tampongen. Luktar fortfarande äckel från underlivet 🙁 nu har jag fått feber och frossa. Antingen solsting eller infektion ? Fattar inte att jag inte märkt den när jag varit på toaletten..

      Nu för tiden kan man väl ha tamponger i i 8 timmar? Står i förpackningen har jag för mig och man kan ju sova med dem. Men det där med feber och frossa lät ju inte bra.

        Igår morse är ju dock bra mycket mer än 8 timmar, mer omkring 36 timmar eller så. Hoppas Spillivinken åkte till sjukhuset eller iallafall ringde och rådfrågade.

          Oj, missade ”igår”! Sorry!

      Vet inte hur vanlig tampongsjukan är men kan ju vara bra att hålla koll på symtomen (TSS på 1177).

      Ring genast 1177. Att du har feber tyder på infektion och du kan behöva antibiotika.

      Ringde du 1177? Hur gick det?

    Alltid solkräm, keps, solglasögon och är i skugga när det går. Gillar inte sol.

      Svar till pigmentfläcken.

    Skrev förra öppet spår om en pappa på min förskola som jag jobbar på, som jag såg på Tinder.
    Nästa vecka börjar vi med sommarförskola i kommunen (vilket betyder att jag kommer jobba på ett annat ställe innan min semester och några av barnen går där det är närmast geografiskt om de inte är lediga, och inte på det vanliga stället. Dvs inte träffa barnet+pappan förrens till höstterminen när allt återgår till det vanliga igen). Så nu under kvällen när jag swipade runt lite på Tinder så dök han upp igen och jag tänkte att vafan, varför inte och gillade honom. Blev ingen match direkt, dock efter typ 15 sekunder, så antingen en bugg som gjorde att det tog lite tid eller så var han inne samtidigt. Det blev mest lite artighetsfraser om vädret och typ ”dig känner jag ju igen”.
    Haha aja tänkte bara passa på att nämna det här eftersom några faktiskt bemödade sig att svara ? Jag vet ju fortfarande att det kanske skaver lite, både hos mig och hos några av de som svarade. Men det har handlat om typ tre meddelanden var, och jag vet att jag kommer kunna skilja på arbetsliv och privatliv så oavsett om det inte blir något mer skrivet eller ens nån träff irl under sommaren. Jag är mest lite glad att jag fick en matchning med en snygg kille haha, sånt är alltid bra för självförtroendet ??

      Hejja dig. Hoppas faktiskt på att det blir toppen för er. Så kan du uppdatera oss sedan. ??

        Åh vad gullig du är ?
        Har dock inga direkta förväntningar alls, men som sagt jag är ändå glad att jag vågade se vad som hände. Sen lär det väl visa sig under dom kommande dagarna om det ens flyter på att konversera i textform eller om vår ”relation” är dömd till att bara säga godmorgon vid lämningar, och nån enstaka gång prata om barnets dag om vi råkar ses vid hämtning också.

    Är det nån mer här som funderat på att sluta banta? Känns som att det inte funkat så bra att hålla vikten genom åren utan bara periodvis. Är 43 år nu, ca 170 cm, ca 85 kg. Gått mycket upp och ned i vikt mellan 65-85 kg.
    Har läst ”Slutbantat” och en bok om att sluta hetsäta, tydligen strular det mycket med kroppen att dra ner för mycket på maten. Nån som har bra tips på hur man ska lyckas äta regelbundet, inte småäta vid stress och inte kvällsäta när man varvar ner? Vill inte gå på nån diet för har gjort det många gånger så nu triggar det bara igång hetsätning direkt.

      Bästa jag har gjort. Googla på inuitivt ätande och lyssna på Maintenance Phase podcasten.

      Jag. Jag har slutat för typ ett halvår sedan. Har försökt gå ner i vikt i många år men ironiskt nog är jag tyngre än någonsin nu?! Också läst Slutbantat och kände igen mig mycket i att man blir mer besatt av mat när man förbjuder sig att äta vissa livsmedel. Jag har tagit bantandet så långt så jag för 2 år sedan gick på en medicin man injicerar i magen för att ta bort aptiten. Den fungerade (tänker mig att en gastric bypass känns så, jag blev mätt på en banan till lunch!) Men tyvärr blev kroppen immun vid maxdos och hungern återkom. Inte värt pengarna, den var svindyr. 🙁 Jag är så jäkla ledsen emellanåt att jag inte lyckas gå ner lite men orkar inte bråka mer med kroppen nu…
      Så vad gör man? Jag tror man ska försöka lägga till istället för att ta bort! Ta inte bort kolhydrater utan lägg till grova grönsaker och ät sallad med varje måltid. Försök också känna efter hela tiden om du är hungrig eller mätt, sugen eller törstig osv. Är du sugen på choklad, ta fram några rutor och sitt och ät dem med andakt, njut och kär inte bara in 3 stycken på samma gång i munnen (sötsaker kan verkligen trigga att jag inhalerar det!). Jag tror man behöver sakta ner, känna efter, vara snäll mot sig själv, komma ihåg att maten ska ha näring i sig så vissa måltider äter man för att få i sig massa nyttigt och några andra för att det är väldigt gott. Den där balansen… Svår att hitta men jag har själv tänkt sätta igång med detta nu. Och tänker inte fokusera på vikten.

        Är också inne på att lägga till bra saker. Det där med att äta medvetet tror jag också på! Mycket av det jag ätit blir liksom i farten, tänker att det är helt okej med ett glas fil till lunch medan jag springer runt och fixar om jag ändå inte är så hungrig. Men blir ju bara backfire senare under dan. Så att sitta ner och äta bra måltider till frukost, lunch och middag kommer förhoppningsvis hjälpa.
        Bra jobbat av dig att bryta bantningscirkeln ändå! Är tufft bara det. Tror man får acceptera att gå upp en del i starten när man släpper gamla mönster och får nya bättre vanor.

      Jag kör periodisk fasta, och äter faktiskt vad jag vill mellan de klockslag jag äter (dock bara mat och fika på vardagar). Sen på helger äter jag något gott som sista grej. Inget är förbjudet, jag har bara ”schemalagt” det som man blir helt besatt av om man bantar (godis, kakor, chips, choklad etc).

      Inte banta!!! Att leva på för lite kcal i förhållande till behov är sunk för hela systemet. Kroppen tror den svälter, ämnesomsättningen går ned och mentalt vänjer du dig vid den lägre energinivån (tror det är normalt att orka så lite) och börjar anpassa livet efter det. Sedan blir du plötsligt chockhungrig och måste ha en ?till varje pris, eller tre. Kroppen tror ju att den svälter så den blir som en målsökande missil avs kaloririk mat.

      För mig funkar periodisk fasta (5:2) bäst om jag snabbt vill gå ned några kilon (inte för snabbt, 0.5-1kg/v). Kör inte fastedagarna i rad utan när det passar (dagar jag vet att jag tex ska vara hemma mkt och schemat inte är så hetsigt). Och, trumvirvel tack, koffein!!! Koffein är mitt hemliga vapen under fastedagarna. Gillar inte kaffe så jag tar en koffeintablett tillsammans med mitt morgonte (köper tabletterna från bulkpowders). Blir jag hungrig/trött vid lunch tar jag en tablett till med en kopp te (en kompis som gör detta föredrar Celsius energidrycker istället men jag gillar inte läsk). När jag tillslut blir hungrig for real (vid 14-snåret ungefär) äter jag en tallrik tjock krämig grönsakssoppa (ångkokade blandade frysgrönsaker körs i bleder med lite växtmjölk, lök, + ev vitlök, brynt i 1msk bra olja, god fond och valfria örter/kryddor tills det blir Yoghurt-konsistens). Gör en hel blender med soppa (1-1.5l) som jag micrar och äter av under resten av dagen/kvällen. Mättar bra och innehåller lagom lite kcal. Sedan äter jag såklart normalt alla andra dagar (icke fastedagarna dvs). Träning på fastedagarna är en kass idé, men lugna promenader går bra ?

      Detta är dock inte ett sätt att leva permanent utan mer ett verktyg jag kan plocka fram ur arsenalen om jag känner att det behövs. Vet en som gått ned 16 kg på detta vis, och hållit sig där. Hon körde 5:2 i ca 2 mån, sedan paus ca 2 mån, och så på’t igen. Tog ett år att gå ned alla kilon men vart inte så jobbigt och har hållt i sig (även efter graviditet etc). Nu kör hon bara 5:2 vid behov, som efter jul tex ? Hon har nu hållit vikten i fyra år, efter enligt egen utsago varit överviktig sedan tonåren, trots mer eller mindre konstanta bantningsförsök.

      För att permanent hålla vikten och må så bra som möjligt förespråkar jag styrketräning (så man blir starkare, piggare och orkar mer). Är man starkare förbränner man mer, och man orkar också göra mer vilket i sin tur förbränner lite till. God spiral mao ? Plus att styrketräning är enkelt, tar lite tid i anspråk, kul och lättillgängligt för alla (utvecklingen går så ruskigt fort i början också så man blir tokpepp av bara det). Och när man blir starkare och piggare vill man plötsligt göra en massa annat kul och bra (gå oftare/längre, hoppa hopprep, simma, klättra, dansa osv osv). Det går liksom av sig självt ? ? ?

        Har smått börjat förstå hur dåligt det är med alla dagar där jag ätit 1500 kcal för att gå ner (har aktivt liv) och hur mycket skada det gjort. Visst det har funkat klockrent för att gå ner i vikt många ggr, men inte på sikt uppenbarligen, på sikt har det dragit ner min förbränning och strulat med mina hunger- och mättnadssignaler.

        Haha ja älskar koffein och så har jag tagit aptitdämpande piller (lagliga), den kombon gjorde att jag överlevde på väldigt lite mat utan större hunger. Men förstår ju nu att detta inte var så bra för mig. Önskar att jag kunde dieta i korta perioder bara som kanske du och din vän, men har blivit mer som en livsstil där det alltid är diet varvat med hetsätning när kroppen inte pallar.

        Älskar styrketräning ?❤️ Tränar rätt mycket. Därför extra ”orättvist” att inget av resultaten syns pga pajjar allt pga svält och hetsätning.

      Har en väääldigt lång kommentar som är fast i modd. Tar tbx den då den delvis handlar om 5:2 och jag såg (för sent) att du undanber dig diettips. Förlåt!

      Lång historia kort: Ät mer, inte mindre! Ät mycket av högkvalitativ mat (grönt, fibrer, fullkorn, bra fett och protein). Begränsa dig inte där utan ät varierat och ordentliga mängder, så du blir mätt och håller dig mätt länge (fram till nästa måltid i alla fall). Suget efter annat där emellan blir mindre om kroppen verkligen får vad den behöver. Är det svårt vill jag tipsa om siten recept under tian. Otroligt enkla recept som alka kan följa, med enkla råvaror som finns i varje butik. Att banta över tid är förödande för kroppen och ämnesomsättningen. Du ”wackar” ditt system eftersom kroppen tror att den svälter. Att styrketräna är ett bra komplement men satsa på maten först. Väldigt många kvinnor äter på tok för lite mat, och då blir kroppen som en målsökande misil avs snabba kalorier, så plötsligt är man chocksvulten och måste bara smälla en ?. Tror verkligen det blir bra detta. Du har helt rätt inställning så du är redan på väg. Håller på dig ?? ?

        Mitt svar hamnade därnere ?

      Tack snälla för era svar och att ni delar med er av era erfarenheter ❤️

    Ingen fara ? Intressant läsning ändå.
    Bra sammanfattat, tror det är samma jag är inne på. Dvs äta bra mat och tillräckligt mycket. Om man har problem med hetsätning eller tappa kontrollen så är det också viktigt att inte småäta mellan måltiderna (läste i bok om terapi vid hetsätning). Det var något om att småätande är lite av en trigger och det är lätt att det blir mer och mer (alltså om man har den här typen av problematik). Så det rådet försöker jag följa också.
    Tack för pepp! ?

      Jag veeet att detta kommer bli bra för dig. Är bombsäker! Var snäll bara, mot dig själv och mot kroppen ? Tänk på hur lång tid som lagts på att röra till det för systemet. Då kan det ju få ta lite tid att ställa ting till rätta också ? Du verkar väldigt klok så du tar säkert ett steg i taget men många (läs jag ?) blir ju tokfrustrerade så fort man inför en förändring och resultaten inte kommer genast. Det är så orättvist mot kroppen som så länge blivit drilla till att göra på ett vis, att den ska kovända och genast göra tvärt om. Man får ju ge stackarn lite tid att fatta galoppen liksom ? Önskar dig en tokhärlig sommar, med massor av god bra mat, ordentligt med ”snyggkänsla”, och gott om”spring i benen” ?? ?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.