Öppet Spår

Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.
Dock undanber jag mig politiska diskussioner, tack!
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli satt på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts… ?

Ps! Tjafsa mindre!

465 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Är det någon som minns Karins Konstgrepp? Minns att jag följde henne på instagram och brukade lyssna på hennes och Saras podd, men sen bara försvann hon. Vad hände? Hade så gärna velat hitta podden men den verkar vara helt borttagen.

      Jag undrar också! Hon var en frisk fläkt. Lite som en blandning mellan Lady Dahmer och Kakan Hermansson minus extremfeminismen.

      Karin och Sara blev ovänner och la ner podden. Vad som hände dem emellan tror jag aldrig kom fram.

      Rödhåriga Karin som gjorde lite ”mörk” konst och lyssnade på hårdrock?

      Hade henne på Facebook till nyligen, om det är henne ni menar. Hon har skiljt sig, gått ner jättemycket i vikt och träffat någon snubbe. Postar aldrig om konst längre.

        Kanske kapar tråden men blev Linda Skugge och Malin Wollin också ovänner Eller varför försvann deras podd? Gillar Malins nya med UnderbaraClara men det är nåt piggt med Skugge också.

          Var det inte en karantän-livepodd? Slutade väl när covid-restriktionerna försvann.

            Nej de hade en ”riktig” också.

          Förstår Wollins påhopp på Perelli nu när jag hör att Skugge och Wollin är bundisar.

        Ja det är hon jag menar. Så tråkigt att podden inte finns att lyssna på längre!

        Tack!! Har funderat en del kring Karinskonstgrepp.

        Och exkompisen Sara är @vilkensara på insta, hon är fortfarande kompis med Karins exman Samuel, @samuelpfoto

          Så märkligt. Karin var ju jättenära Saras barn.

          Samuel är väl Saras exman? Inte Karins?

    Jag har varit tillsammans med min kille i snart 6 år (från 20-25). Ibland saknar jag att vara singel. Är det normalt? Jag älskar honom och ser en framtid med honom, men ibland pirrar det när jag tänker på att vara singel igen, dejta runt, ligga med andra.

      Fullt normalt. Den känslan kommer då och då i nästan alla förhållanden men brukar gå över efter ett tag.

      Jag tror det är normalt när man träffar ngn så ungt och det gått några år in i relationen. Men tror intr det är alls lika vanligt att typ 40-plussare längtar eftet uteliv och dejting. Jag är 35 och jättetacksam att inte behöva hålla på med det där.
      Om man känner så så får man ju bara välja hur viktigt det är att ha levt det livet kontra hur mkt ens partner betyder för en.

        Uteliv kan man ju ha ändå, ålder och relationsstatus spelar ingen roll. Dejting och sex med andra kan jag längta efter trots att that är i den åldern men också skönt att slippa Tinder när man hör om idioterna..

          Ts skrev dock bara att det var mer ovanligt i den åldern och det är ju det.

            Men vad baserar hen det på? Inte vad jag sett iaf.

      Man får ju fantisera, tänker jag. Kommer alltid längta lite efter att få bilda familj med Harry Potter, men behöver inte dumpa min lille för det 🙂 m

        Är inte Harry Potter ett barn?

          Haha. Jag utvecklade denna Crush när vi var jämngamla (dvs typ 17 år).

            Och i pjäsen är han väl typ 40.

          Han är född 1980

      Ja väldigt vanligt tycker jag nog. Tycker inte man blir lika ”med i gänget” när man har förhållande. Känns som man missar roligt med vänner men egentligen tror jag inte man gör de.

      Prova att öppna relationen?

        Hur gör man det? Också intresserad.

          Man säger att man vill ha en öppen relation och så börjar man dejta andra

            Inte så lätt som att bara säga det o köra.. Många är emot.

            Kanske behövs lite mer förankring hos partnern än så ?

      Jag skulle säga att det är helt vanligt. Åren emellan 20-30 ändras man ju jättemycket, det är så mycket som händer. Utbildning, jobb och man själv med det. Det man kände/tyckte som 20 åring är väldigt stor skillnad emot hur det är 6 år senare. Man kan ta en paus från varandra och fundera på om det verkligen är det här, man vill ha. Himla trist att binda upp sig totalt för att alltid gå och fundera på ”ifall” När jag var trettio plus (efter flera förhållanden) började jag fundera på, skulle jag kunna tänka mig barn med den här personen och bli gamla tillsammans? Blev mycket lättare då.

    Kan inte alla skriva det dom stör sig allra mest på i vardagen? Alltså inget nån annan gör utan mer händelser eller situationer typ när det första toapappret flisar sig

      När man satt sig ner och glömt något så man måste resa sig igen. Hemskt.

      När jag råkar komma åt Netflix-knappen på fjärrkontrollen mitt i en Youtube video och måste kolla om alla annonser.

      När jag hela tiden trycker ”senare” på någon uppdatering på tvn för jag är inne i något program jag vill se, sen glömmer jag bort och nästa gång jag tittar och tex går in på Netflix och trycker play på en film så stängs hela appen ner och uppdatera rutan kommer upp ??? hände precis

      När det ligger kattsand utanför kattlådan exakt 2 minuter efter att man städat.

        Jaaaa ?

        VARFÖR gör de alltid så?! Jag kan sopa runt den direkt efter min katt har gått på lådan, men 30 sekunder efter jag ställt undan kvasten ska han ner där och sprätta runt. Även om jag inte rört själva lådan, utan bara sopat runt om.

          För att visa vem som bestämmer ?

      Folk som har sina pitbull/amstaffblandningar lös.

        Spela roll ras, alla hundar som är lösa och som ägarna inte har pli på (vilket de sällan har)

          Jo det spelar fan roll. Jag blir kanske sur om det kommer en lös golden retriever hoppandes men inte rädd den ska skada mig, mina barn eller andra hundar.

            Varför blir du rädd för amstaff…? Är ju en av de mest barnkära hundarna som finns.

              Nåt mer än barnkär den är känd för om du kollar statistiken…?

              Jag kan inget om hundar eller hundraser .. men jag är rädd för den pyttelilla hundradels promille hundar som har har sjuka ägare som tränar dem att bli aggressiva. Tenderar dessa knäppisar att välja vissa raser, eller är det helt en myt? Bara en fråga från en okunnig!

                Tror inte det är så vanligt att man tränar sin hund att bli aggressiv då det är ägaren som kommer få stå ut med det 99% av tiden. En del hundar hamnar fel, här har vi en tax som tyvärr är helt loco. En del tränar sin hund att göra utfall på kommando. Men amstaff är kända just för att vara barnvänliga, var det jag reagerade på. Kändes som en onödig rädsla. Hundägare älskar ju oftast sina hundar som om det vore barn, och händer något ryker hunden, så de flesta har bra koll på sin hund. Med det sagt anser jag att alla hundar ska vara kopplade både för hundens och mötandes skull.

                  Amstaff och amstaffblandningar är kända för att vara topp på polisens lista över flest bitolyckor årligen. Jag tvivlar inte på att många amstaffs är barnkära men det är inte vad de är kända för utan ovan.

                    Nja, mot andra hundar. De flesta bett mot människor sker när hundar attackerar andra hundar och ägare går mellan. Skriver flesta, det sker självklart att hundar biter människor annars med.

              Min hund blev nästan ihjäl biten av en amstaff. Det är skillnad på ras och ras, alla har en historia. Läs på.

            Håller helt med dig även om jag inte är rädd för raserna i sig.
            Tycker det säger så mkt om ägarna i sig om man inte har insikten om varför folk blir mer rädda just när dessa raser är lösa eller springer runt barn och låter djuren gå lösa.

          Ingen skillnad tycker du mellan gläfsande småhundar och en övermodig pit?

        Det är så otäckt. Jag är egentligen inte speciellt rädd för hundarna, men däremot så brukar jag bli rädd för personerna som har hundarna. Frågan är vem som borde vara kopplad, hunden eller ägaren? Oftast båda två.

          Jamen precis. Härom dagen stod en suspekt kille (såg påtänd ut el iaf påverkad av ngt)med en pitbull på gatan, visserligen i koppel, men när en äldre man kom gående på samma gata med sin kopplade lilla jycke, ropade killen med pitbullen till mannen ”jag råder dig att gå över på andra sidan gatan, annars är det på egen risk”…Den äldre mannen stod först helt förstenad och såg helt förskräckt ut, men började sedan sakta hasa över till andra sidan..Vad fasen alltså, den killen med hund vill man ju inte möta nånstans..

        Hon skrev ”inte sådant folk gör” men visst

      Folk som går långsamt mitt i gångarna i mataffärer. Ska du leka snigel håll dig iallafall till kanten så man kan få förbi.

        +1 på den.

        Varför blir du irriterad över det? Det är ju ofta jättesnälla människor som går mitt i gångarna.

          Precis, ”snigel” är väl ändå onödigt hårt sagt.

            Beter du dig som en snigel får du ta att bli kallad snigel…

          För att jag behöver komma förbi och det är respektlöst beteende. Ungefär samma som de som inte kan ställa sig åt sidan i rulltrappan.

            Jag tror personen driver med din kommentar om ”barnkära amstaffs” ovan men jag kan ha fel…

              Tror det jag med. 🙂

            Man får säga ursäkta lite snällt och försöka gå förbi, det är inte farligt att öppna munnen. Ingen är tankeläsare att just du ska förbi 😉

              Men man kan ändå bete sig vettigt, man ska inte behöva säga till om självklarheter.

          Hahaha hur vet du det? Och vad spelar det för roll om de är snälla, man blir irriterad ändå.

        Ja eller tränger sig förbi för att sedan gå as sakta! Ja menar tränger du dig förbi mig som redan går väldigt hetsigt då får du ju för fan inte blocka!

      Folk som går långsamt på tunnelbanan/pendeltåget och stannar i dörren för att se åt vilket håll de ska gå eller vart de vill sitta medans massa väntar bakom på att också komma på tåget ?

        Eller de som stannar upp hela flygplanets gång för att packa in sitt handbagage väääligt noga i facket ovanför, gärna oxå börja rota efter saker de skall ha i sätet och stuva om lite i väskan, allt medans andra passagerare bakom, som vill gå in i flyget och sätta sig på sina platser för stå och vänta..

          Missade slottiden en gång för ett tjejgäng som höll på att krångla sådär i evigheter så boardingen hann inte bli klar i tid. Fick vänta 2 timmar på ny tid för att lyfta. Blev lite irriterad på även flygvärdinnorna som inte bara var hårdare mot tjejerna att de skulle skynda sig.

          Flög till Italien nyligen. Planet var redan 2 timmar sent o när vi äntligen fick gå ombord så skulle var och varannan ställa sig i gången för att ta fram saker i sin väska. Trött och irriterad sa jag faktiskt att det är då tame fan att folk inte har hunnit med detta innan.

      När jag måste logga in på typ mailen eller Spotify med lösenord eftersom jag ALDRIG minns

      När jag tappar kammen på morgonen på golvet eller när jag kammar håret på morgonen och det gör lite ont.

      Att soporna är fulla när man behöver slänga mer.

      Då man ska skala ägg, men så fastnar skalet och det lossar äggbitar osv. Nånting säger klick i huvudet och jag svär och kastar hela ägget.

        Igenkänning. Jag ”kan” typ inte heller äta ägg där en del har lossnat, det tar emot

      Plocka bort torktummelludd (stavning)! Det flyger damm överallt!!

      Människor på mataffären som inte kan säga ”ursäkta mig” utan förväntar sig att man ska ha ögon i nacken och se att man blockerar vägen (självklart inte meningen) så istället suckar de högt och viskar något om vilken idiot eller blatte man är men jag har en dubbelvagn Karin. Jag ser mig om hela tiden o h försöker anpassa mig
      Men korridoren är inte gjord för denna typ av vagn så testa säg
      Ursäkta mig om jag e jag är i vägen när jag plockar frukt så kommer jag att säga ”Oj,
      Ursäkta, absolut!”

      Generellt så
      Tycker jag svenskar är skit dåliga på att be om ursäkt och ha lite empati o tålamod?

        Men asså nej nu får du fan ge dig! Så trött på detta svenskar är si och så och detta alltid på ett sjukt nedlåtande negativt sätt.

        Jag håller helt med dig! Öppna munnen och tala om att du vill förbi. Gör du inte det så är det inte mitt fel att du går runt och är irriterad.

      Det är en vardaglig situation tyvärr, de håller seriöst på 24/7: EPA-RAGGARE!! Och även fulraggarna i schletna rishögar. Musiken på högsta volym och glider fram och skrålar och dunkar plåt. Visar röven genom rutorna. Jag kokar, så arg blir jag för det är på riktigt varje dag, dygnet runt.

      Frågade en jag jobbar med vars polare åker runt i såna bilar, om de vet om att en stor del av folk avskyr dem. Hans svar ”ja, det är därför de håller på”. Seriööööööst??????

        Så jävla trashigt, borde förbjudas.

          JA! Alltså, VILL folk ha trashstämpeln frivilligt?
          Eller ja, det är väl kanske vi andra som egentligen gör fel då vi sätter den stämpeln på dem, men, ja..?

      När jag lyssnar på en låt i bilen och min sambo börjar prata PRECIS i mitt favoritstycke? Jag sitter där och är redo att digga järnet och han ba ”får inte glömma att ta upp kyckling från frysen”

        Jaha det var något jag själv i egen hög person gör som jag stör mig på. Det är då att jag kan vara ouppmärksam, som här. Eller när jag är ”dum-lat” (finns det någon benämning?). Typ inte orkar lägga min hårsnodd tillräckligt långt in på soffbordet och det ramlar ned så jag måste böja mig ned och plocka upp det = i förlängningen mer arbete

    Fler än jag som inte liksom har något driv? Får jag en ledig stund är det enda jag vill att ligga på soffan eller att sova (älskar att sova). Känns som att de flesta har många olika projekt på gång hela tiden, träffar folk var och varannan dag osv.. jag tycker att nästan allt man kan göra är tungt och tar energi, orkar inte med misslyckande och motgångar. Har typ inga hobbyer och heller inget givande jobb. Är det fel på mig eller är det bara sån jag var menad att vara?

      Oj va lik din kommentar var som min här under, har ofta sånna dagar när jag saknar driv och det blir pannkaka av allt jag tänkt jag ska göra och slutar med soffan

      För att hitta något driv så kanske du måste hitta någon hobby eller något som är roligt. Vad gillar du att göra förutom att sova? Själv gillar jag att ut och röra på mig , det driver mig. Däremot inte alls att träffa en massa folk.

      Förstår inte folk som alltid är igång och gör massa! Alltid något projekt med sitt hus tex, håller på med någon hobby, städade köket och slängde ihop ett bröd när man ändå var i farten typ.
      Känns som att dom har oändligt med energi och att dom har betydligt fler timmar om dygnet, alternativt inte sover.

      Jepp, jag är avis på dom som har sån energi och driv.

        Sen blir de utbrända, tillfrisknar och kommer med tips till omvärlden om hur man inte blir utbränd (typ Underbara Clara). Trots att deras inlägg om en lugn dag innehåller sjutton gånger mer aktiviteter en man själv hade orkat genomföra på en vecka.

          *än

          Man får ju inte glömma bort att de inte har 8h plus ev restid till ett jobb utanför hemmet. Det vi gör på vår fritid är hennes jobb att göra, tex baka och ordna härliga middagar. Så lyssna hellre på tips från en vanlis o köp en bok om utmattning vid behov.

      Jag har de alltid så. Dock är jag kronisk sjuk. Men min mamma tjatar alltid om att jag måste fixa trädgård. Bygga saker och fan p hans moster. Jag vill bara vara ? men skönt när de är gjort ☺️ Har du sett över så du får i dig allt du behöver?

      Jag är som du. Har mycket närmare till att vi passiv än till att göra för mycket. Känns lite udda i denna värld av stressade personer (kvinnor) som bara skriver massa råd om att varva ner, tacka nej mer, stressa mindre osv.

      Jag behöver snarare kontinuerliga sparkar i baken. T ex som man får av att ha ett jobb. Annars blir jag passiv och med tiden allt mer deppig.

        Ja eller hur!? Det här med att ”lära sig att tacka nej” – hur kan det vara ett problem? ? Jag har iof inte så mycket att tacka nej till.

          Köp hem några paket popcorn att ha i skafferiet så har du alltid en plan b när du inte orkar skaffa annat att tugga på ?

      Har noll driv. Jag tycker om att vara hemma och läsa, dricka kaffe och klappa katten. Gå på loppisar. Jag studerar just nu men jag har inte det där DRIVET som verkar vara norm. Det är inte fel att inte ha detta driv. Det är lika ok att vara nöjd med tillvaron sol att alltid sträva efter något.

    Ni vet när man tänker ”imorgon är jag ledig och jag ska sova ut och äta en god frukost och göra de och de och de och fixa med de och de och de”, lyckades sova ut och äta en god frukost imorse iallafall ??

    Skulle bland annat gått och handlat något gott till middag och lite vattenmelon jag skulle äta medans jag kollar en bra film på kvällen men nä så blev det tydligen inte ?

      Hatar såna dagar..
      Har du ofta såna dagar?

      Var så mycket jag skulle göra idag, gjorde en sak som tog längre tid än planerat så sen gav jag typ upp. När dagen inte riktigt gick som planerad och det kom en motgång försvann all ork?

        Ganska ofta, men de är lite olika, går i perioder.

        Ja en liten motgång så försvinner orken och lusten typ, sen blir jag så besviken när det inte blev som jag tänkte och sitter här utan min melon eller något annat gott att äta och kollar film ?

      Är ofta så. Tyvärr maken också vilket ofta resulterar i ett ostädat hem. Så jäkla frustrerande. Tänker och planerar så mycket, men blir så lite.
      ”Alla” andra verkar få så mycket gjort hela tiden.
      Å andra sidan har vi båda hyffsat slitsamma heltidsjobb. Så kan tycka att vi förtjänar vila då vi är lediga.
      Men ändå…

        För mig löste det sig genom att jag slutade planera så noga och bara körde istället. Allt blir inte perfekt men det blir något iaf.

      Får jag vara nyfiken – vilket åldersspann är du inom? Har du barn?
      Jag upplever att med stigande ålder, ansvar för barn och familj så blev jag bättre på att styra upp mina dagar.

    En fråga (endast) till er som passerat 40: tycker ni livet blivit bättre och bättre med tiden? Om ja, vad är bättre nu? Om nej, vad saknar du från yngre åldrar?

      Spännande fråga, hoppas du får svar! Mvh under 30 ?

      Ja, på så sätt att jag blir mer och mer nöjd och lycklig av det jag har än som yngre då jag hela tiden sökte/strävade mot nästa sak. Känner mig också tryggare i vem jag är och bryr mig mindre om vad andra tycker. Jämför mig inte lika mycket längre. Kan såklart önska och längta ibland men är ändå nöjd med mitt alldeles vanliga liv precis som det är. 🙂

      Allt är bättre tycker jag, ju äldre man blir.

      Bättre: Sexlivet, relationen till min man, trygg i mig själv, har verkligen haft ett roligt och bra liv och satsat på mig men tycker livet blev mkt roligare och meningsfullt än jag kunde tro efter att jag fick barn.
      Varje dag är ngt kul med barnen.
      Roligare jobb också, mer erfarenhet ger mer möjligheter!
      Bryr mig om ”rätt”saker och vänskapsrelationer är inte det viktigaste i livet jämfört när man var 20 typ.
      Ekokomin är bättre och med det bättre boende.

        Hur menar du rätt saker och så är det inte vänner? En av de viktigaste sakerna enligt många… Är det en positiv sak att bli äldre att inte prioritera vänskapsrelationer? Låter sorgligt (och har inte den erfarenheten!)

          Den terapeut jag haft kontakt med under våren tyckte det var konstigt att jag värderade vänner mer än ekonomisk trygghet (och ekonomisk trygghet ÄR jätteviktigt för mig). Så det verkar som att många tycker att man mer ska se vänskap som en liten krydda i tillvaron, en hobby som inte är nödvändig och kan bytas ut. (Men jag gissar att det bara är personer med partner och barn som tycker så.)

            Så jävla sorgligt synsätt. Har vänner med barn och de prioriterar också vänskap, vi är nästan som familj med varandra.

      Håller med om att det är skönt att slippa bry sig så mycket om vad andra tycker och tänker (även om jag har många vänner som också är 40+ som är väldigt måna om att upprätthålla den perfekta fasaden, så den egenskapen hänger kanske inte automatiskt ihop med högre ålder).
      Vad jag dock kan få panik över är hur fort livet går (jag var ju nyss 20) och över att jag har en känsla av att inte riktigt känna mig själv än. Som en sån där kris man kan ha i tonåren.

      Ja livet blir bättre och bättre rent nöjdhetsmässigt. Bryr mig i princip Nadal om vad andra tycker och tänker om mig längre. Lever mitt liv precis som jag vill och är trygg och nöjd med det. Härligt nu nr barnen blivit rätt stora också
      Relationen till dem är så givande.
      Dock ej fysiken. Fasen vad stel jag blivit. Sitter still i soffan nån timme och kan knappt resa mig normalt efter. Måste verkligen behöva återuppta träningen…

        Håller med om det där med fysiken. För mig har det blivit en så påtaglig skillnad på bara några år. Var i toppform mellan 36-40…

      Jag har verkligen noll FOMO nu efter 40. Gör sånt jag vill eller sånt som leder till sånt jag vill och är nöjd med det.

      Det som är sämre är väl egentligen bara kroppen. Skador tar längre tid att läka och jag orkar helt enkelt inte lika mycket.

      Jag saknar att jag var så stark, smidig och snabb. Kläderna satt så snyggt på min yngre kropp. Men jag saknar inte de inre processerna. Mycket tvivel, stress och osäkerhet tidvis. Kände press då i för framtiden. Nu njuter jag bara och gör vad jag vill. En solid tillfredsställelse.

      Relationen till mig själv och andra har blivit sjukt mkt bättre. Lärt känna mig själv och vad som är viktigt. Klyschigt men sant. Det som blir värre och värre är att man blir äldre kroppsligt men också att man får kortare kvar att leva. Vill liksom inte att livet ska ta slut. Önskar man gjort insikterna tidigare.

        Jag känner mig stressad över allt jag ville hinna med men inte gjort än. Typ skriva en bok eller så. Förr var det ”jag har ju hela livet på mig”. Nu börjar jag liksom tvivla på om det någonsin kommer att bli av, och det känns väldigt trist. (Så jag saknar kanske egentligen att kunna drömma.)

      För mig handlar mycket idag om vilka erfarenheter jag fått i livet. Att välja en livspartner utifrån andra grunder än tidigare i livet, där trygghet är viktigare än passion. Livet föll sig också så att ekonomin är 1000 gånger bättre idag än tidigare, vilket öppnar för ett helt annat liv än jag någonsin tidigare kunnat drömma om.

      Negativt så är det hemskt att alla viktiga personer börjar dö/har dött.
      Att min tidigare så stora kamplust för ett rättvist och varmt samhälle har tvärdött för en extremt cynisk bild av framtiden sett till just samhälle och hur människor får (över)leva så gott de kan själva. Pandemin var spiken i kistan där, då jag i all naivitet trodde vi skulle få se människors värme blomma upp och att vi skulle bli tvingade till förändring. Istället blev det tvärtom och människor började hata så mycket mer.

      Är 40. Mkt mkt bättre. Jag har mkt bättre självförtroende och självkänsla numera. Jag känner mig själv och är stabil i mig själv. Utseendevis har jag tappat en hel del men jag mår så sjukt mkt bättre i övrigt. Mitt liv har bara blivit bättre och bättre. Har fått pondus känner jag och folk kör inte över mig som när jag var yngre och jag känner mig respekterad på ett annat sätt. Mår riktigt bra numera. Har tidigare som yngre lidit av utseendehets och ångest. Led även i perioder av social fobi. Allt sånt hade förbättrats enormt med stigande ålder. Skulle aldrig vilja vara 20 igen:) Sedan har jag ju ett bra liv med då jag bor bra, har familj och ett bra jobb med helt ok lön. Det har jag kämpat mig målmedvetet till. Jag hade noll hjälp hemifrån så hade driv att ge mina barn ett bättre liv vilket jag lyckats med. Ta hand om er yngre som ”äldre”.

    Jag och sambon ska till GBG i augusti och kolla Håkan. Men var tar man vägen efter konserten?
    Har noll koll på GBG, så tips mottages!

      Hur gamla är ni?
      Tycker det känns passande att gå på andra långgatan efter en Håkankonsert. Men om 35+ så kanske det passar bättre med tredje långgatan

        Snarare 25+ ?

    Det här måste vara sämsta sommaren jag haft. I juni avverkade jag lunginflammation, bihåleinflammation och öroninflammation på en och samma gång. Var sjuk ett par veckor in på min semester. Sen frisk en vecka. Och nu har jag fått covid. ? nu måste jag ju få vara frisk året ut minst iaf efter det här. Så typiskt såhär sista semesterveckan.
    Ville bara gnälla av mig lite eftersom min sambo tycker att jag gnäller för mycket här hemma annars. ?

      Du vet att du kan sjukskriva dig på semestern också? Så du inte går miste om semesterdagar.

        Ja, men det är lugnt, semesterlönen ger mer än sjukpenning, så det får bli såhär. Orkar inte krångla. ? Jag hade ändå inga särskilda planer för semestern som blivit grusade.

          Neeej spara semesterdagarna såklart!!

            Fast tjänar man på att ta ut semester istället och behöver det så gör man väl så ??‍♀️

              Men då brinner de inne och man kan inte va ledig mer det året…

                Kan jag iaf inte. Vi har redan haft vår brytpunkt för att söka ledig inför höst/vinter. Så hade inte kunnat utnyttja semesterdagarna i år utan hade fått vänta tills efter årsskiftet. 🙂

                  Oj! Vad hårt. Men värt att ha sparade semesterdagar ändå.

      Haha, låter som min vinter. Fick någon slags monsterinfluensa på julafton. Låg däckad till efter nyår. Tre dagar på jobbet, sen fick jag halsfluss. Sen riktigt elak och ihållande förkylning. Sen covid. Sen den jävla skitinfluensan igen. Sen lunginflammation.

      Tror jag var på jobbet sammanlagt typ sju dagar på två månader. Haha, fyyyy fan. Trodde aldrig jag skulle bli frisk.

      Lider med dig! Krya på dig. Klaga hur mycket du vill och behöver!

      Vill inte vara negativ men ändå, var glad att du inte fick cancer.

        Eller zombievarulvsaliens!

    Tror ni på astrologi och annat ej vetenskapligt? Jag tycker det är så spännande och är så intresserad av vissa saker, bland annat:
    – horoskop, stjärntecken och att passa ihop med vissa personer utifrån ens stjärntecken. Exempel: det stjärntecken jag tillhör är en så otroligt träffande beskrivning av min personlighet, KAN det vara en slump? Nej enligt mig då allt stämmer läskigt bra på mig. Tror dock det kan bli knasigt ibland, tex när jag läser min systers stjärntecken stämmer ingenting utan hon är den totala motsatsen, men stjärntecken innan hennes är precis som hon är. Ett annat exempel är en kille jag är väldigt intresserad av, vi träffades på jobbet (haha) och det verkligen klickade för mig men jag kunde inte riktigt sätta fingret på varför då jag inte visste speciellt mycket om honom tills jag fick reda på när han är född och vilket stjärntecken han tillhör, han är (enligt astrologin) min perfekta match! Slump?

    – Äta enligt sin blodgrupp. Vad tror ni? Enl dieten för min blodgrupp ska jag tex inte äta kött eller mejerier från djur, det är ej välgörande för mig medan andra blodgrupper ska må bättre av kött. Jag kommer prova detta i höst, så spänd!

    Jag är utbildad på universitet inom ett naturvetenskapligt område, tror alltså på forskning vetenskap siffror osv. MEN också detta hehe!

      Hur kan man tro att stjärnor, som dessutom bytt position sedan de ursprungliga horoskopet uppfanns, kan ha något alls att göra med ens personlighet? Hur? Är det strålningen just den månaden?
      Dessutom är det konstigt att tro att det bara finns 12 personligheter, dvs ca 0,7 miljarder delar min personlighet men ändå har jag svårt att klicka med 1/12 människor. Klickar med 1 på 1000 typ.

      Största beviset på att det är hittepå är ju att de flesta som ”jag är såååååååå en kräfta” visar sig vara tvillingarna när man ser den uppdaterade astrologin. Kolla på rats!t så hittar du ditt verkliga stjärntecken. Det finns 13, inte 12.

      Tycker inte att man är dum som tror på sånt men jag tror att det är själen som söker sig till Det Större, dvs precis som folk som söker sig till Gud.

        Håller helt med om detta! Men när jag påtalar att astrologi är fånigt inför min bror som tror stenhårt på stjärntecken så säger han att jag bara är skeptisk för att jag är en pragmatisk stenbock! Och mina två bästa vänner är jungfru och oxe, vilket är dom två stjärntecken som jag ”ska” funka bäst med. Hmmm…

          Haha, som tjejen i the Bachelor USA

          Han: Hello, I am an astrophysisist

          Hon: Oh wow, I am a Capricorn.

        Haha alltså jag har absolut ingen förklaring till varför jag tror på det eller varför det skulle vara rimligt och jag köper det du skriver, men ändå sitter jag och läser horoskop och bara ”mmm i december blir det svårt med ekonomin” och när jag swipar på Tinder swipar jag bort lejonen för att vi ändå inte kommer passa ihop ?

          Prova att tro på Gud, då lyssnar iaf någon på dig när di behöver kärlek 🙂

            Byta ett flum till ett annat?

        Jag tror man får tänka på det som att människors behov och lust att tro på saker inte har så mycket alls med rationella tankar att göra. Man tror på astrologi eller typ drömtydning för att man har lust att göra det, inte för att det känns vettigt.

        Precis! Mycket konstigt att tro att det bara finns 12 personligheter när det faktiskt finns 16 🙂

      Vore det inte mer logiskt att det är tidpunkten för befruktningen som borde spela roll, inte födelseögonblicket?

      Sedan misstänker jag att om man frågade tusen personer om beskrivningen av deras stjärntecken stämmer så skulle väldigt många svara nej. Personlighet och begåvning är betydligt mer komplex än astrologins ganska begränsade ramar.

      Själv är jag raka motsatsen till allt som sägs om mitt stjärntecken

        Och hur är det med folk födda (mycket) för tidigt/sent? Ska de räkna från bf eller när de föddes.

          Därför jag tycker att befruktningen borde vara viktigare eftersom den är konstant medan födelseögonblicket är helt oförutsägbart. Om ens mamma blir sjuk och man därför måste förlösas för tidigt, får man då helt plötsligt en helt annan personlighet än om man föds 39+6?

            Varför ”tycker” du saker om en livsåskådning du ändå inte tror på?

              Jag reflekterar över hur logiken ser ut inom en livsåskådning, är det verkligen så konstigt?

                Ja ? ”jag tror inte på kristendomen, islam, ufon” och sen en lång utläggning om hur respektive tro ”borde” ha sett ut…

                  Då har vi helt olika syn på detta. Hur ska man ens kunna ta till sig en livsåskådning om det är konstigt att ställa frågor och bedöma logiken i sagda livsåskådning?

                    Fast nej om jag ska hålla en mer seriös ton, där du går bort dig eller varför jag tycker det blir ointressant är att du egentligen inte vet så mycket om åskådning du kritiserar. Det hade ju varit en sak om du varit ordentligt insatt i astrologi och sen fört nåt kritiskt resonemang. Nu resonerar du ju mer runt dina egna föreställningar om astrologi och klappar dig själv på axeln samtidigt, det blir ointressant.

                      Tyckte hens reflektioner var intressanta och relevanta.

                  Finns såna diskussioner ja, det är så det funkar när man diskuterar ur en logisk synvinkel…

              Jag tror en del på det, eller är iallafall lite nyfiken. Men jag ifrågasätter vad man ska utgå ifrån.

          Det undrar jag också. Min son är född genom kejsarsnitt inom ett stjärntecken, men hans beräknade normala födelse hade blivit i ett annat tecken. Så vilket går man efter?

            När han föddes. Nu tror jag inte på astrologi men de som gör det räknar alltid efter födseln, inte när man ”skulle” ha fötts.

              Tack!

        Håller inte med om att befruktningen borde spela större roll, men håller med om att personlighet är komplex. Tycker dock inte astrologin är för begränsad för att kunna förklara personligheten på så många människor, tror liksom att man ligger mer eller mindre på skalan men sen att erfarenheter från livet också kan spela in förstås.

          Varför håller du inte med om det? Födelseögonblicket kan ju variera väldigt av olika orsaker. Har man då en potentiell personlighet dagen innan man föds (den som tillhör perioden när man egentligen skulle ha fötts) och sedan hux flux en annan för att man råkar födas sex veckor för tidigt?

            För att jag inte tror att ens personlighet formas när man fortfarande ligger i magen utan först när man är född och att det är därför ens personlighet stämmer in på det stjärntecken man föds i oavsett om det är för tidigt eller för sent.

              Men tvillingar som har helt olika personligheter (tvåäggstvillingar i synnerhet), hur förklarar astrologin det?

              Jag tror för övrigt att personligheten till stor del är utvecklad vid födseln eftersom den till stor del sitter i gener och i den individuella hjärnans uppbyggnad. Sedan är förstås hjärnan plastisk och ”bygger om sig” efter behov, men grunden finns ju där.

                Vet ej hur astrologin förklarat det, ej insatt såpass, men jag tror inte att de i grunden är så olika eftersom jag tror på stjärntecken ??‍♀️ Tror bara personligheten tar sig uttryck på olika sätt.
                Exempelvis så kan man ju vara introvert eller extrovert, men på väldigt olika sätt.

                Jag tror att vissa saker absolut sitter i generna, tror inte vi är helt blanka papper när vi föds, men att den största delen av vår personlighet formas först efter födseln

      Tror inte på det men har haft det som intresse i mina tonår och något år efter det, det drar igång fantasin. Använt astrologi till skrivövningar (tips för den som vill skriva mer!) . Det är lite som andevärlden för mig – tanken på att spöken eller dylikt skulle finnas är spännande, som en skräckfilm, men jag tror inte på det.

      Jag påverkades också av att en nära släkting till mig var gift med en ”häxa” (hon kallade sig själv det, var en helt vanlig Svensson på ytan och jobbade som lärare), hon höll på mycket med det, New Age, yoga, tarot o.s.v. Jag tyckte det var ascoolt som 15-åring haha och har faktiskt kvar min tarotkortlek från den tiden, fördjupade mig rätt mycket men efter fem år var intresset som bortblåst.

      Jag har dock märkt att de som är riktigt fördjupade i astrologi avskyr horoskop så vill du tas seriöst i den världen så skiter du i horoskopen som du kan läsa i tidningarna, det är bara humbug enligt dem.

      Och något som jag kommer ihåg är att man bör kolla upp sitt måntecken och ascendent, det samspelar med ditt soltecken vilket gör att vissa personer inte tycks agera/vara som sitt stjärntecken.

        Spännande! Och KUL med någon som inte avfärdar det helt, hehe!

        Jag älskar att läsa horoskop i tidningar men tror absolut inte på de dagliga horoskopen, det är alldeles för generellt för att stämma. Gillar dock att läsa Helenas horoskop på Veckorevyn, de känns mer ”pålitliga” om man kan säga så.

        Har stenkoll på sol- och måntecken och ascendenter, tycker det är de som helt avfärdar stjärntecken som borde kolla upp det mer haha!

          Inte Veckorevyn, damernas värld!

          Ja men då så, då är du ju rätt insatt om du kan det där med måntecken och ascendenter ? jag tänkte att det kunde förklara ur ett astrologiskt perspektiv varför din syster är så olik sitt stoltecken.

          Jag tror helt enkelt att den vanliga Svensson-människan inte känner till måntecken, ascendenter, husen, ja sina stjärnkartor helt enkelt ??‍♀️ de tänker bara astrologi = Aftonbladets dagliga horoskoppresentation med tillhörande nummer att ringa för 19.90kr/minut och det ger verkligen en skev bild om området.
          Ibland kan det vara skönt att bara låta sinnet vila i något som inte är vetenskapligt, vare sig det är i tro eller i fantasi.

          Läser ni horoskop för ascendent? Det blir ju fel om man kollar soltecknet. Om man är tex lejonascendent har man lejonet i första huset, om mars och neptunus är i tvillingarna är i det elfte huset (vänner och kollektiv) kanske det kan förutspå att man har en rolig tid med sina vänner osv

        Jag är nog ganska flytande i vad jag tror på, där det kan gå från ”extrema” saker till inte alls så konstiga saker. Horoskop känns svalt för intresset, men i min familj är vi av någon orsak alla samma stjärntecken, finns nån enstaka som har annat. Med familj räknar jag också in syster och hennes familj.

        Jag tror enbart på sådant som fungerar (för mig). Rent praktiskt alltså. Jag kan inte levitera, alltså tror jag inte direkt på sådant. Men det som funkar det funkar. Jag pratar aldrig om det däremot, för ingen har med saken att göra utan poängen handlar bara om vad jag kan uträtta för mig i mitt liv, vad jag kan använda mig av som rent praktiskt underlättar i vardagen.

        Människor som tar betalt för saker inom detta område känns….som att jag genast inte tror på deras eventuella förmågor.

        Kvantfysik är svaret. Allt vi alla kan göra utifrån kvantfysiken, något som är naturligt egentligen men samtidigt inte hör hemma i vår värld av brus och snabba kickar.

      Både ja och nej. Kanske inte tror på astrologi, men på typ medium och tarot. Jag är väl fortfarande skeptisk visserligen, men jag har fått samma svar av flera och då måste det vara något tänker jag.

    Någon här som har koll på aishaummharun på Instagram? Är det någon gammal bloggare?

    Hon verkar jättesöt och rar. Men väldigt mycket tiggande om att man ska klicka på hennes länkar hela tiden. Men det är kanske det som är hennes ”jobb”?

    Såg att hon skulle bli doula och hade ett uppdrag men läste här i ös att det inte blev av sen. Någon som vet varför?

      Denna kommentar kommer upp jämt. Ja hon tigger pengar, hon vill inte jobba och har dålig ekonomi men skaffar ändå massa barn.

        Gör den? Aldrig sett någon skriva om henne här förut, och är ändå inne på ös ofta.

          Hur kan du ha missat det??

            Uppenbarligen har jag det, eller så har det inte varit i varenda öppet spår.

          Du har aldrig sett? Du skriver ju i din kommentar att du sett kommentarer om henne på ös angående doula? ?

            Ja jag såg en kommentar om henne i förra ös tror jag. Men aldrig sett om henne innan. Det var så jag hittade till henne.

              Okej fattar, lät lite lustigt bara. Men hon nämns väldigt ofta här och alla undrar samma sak om tiggandet, hon verkar inte vilja jobba men behöver pengar då de inte klarar sig helt på bara hennes mans lön. Och så skaffa de ett till barn på det. Jätte bra.

                Såg det nu att hon nämnts ofta när jag googla henne + bloggbevakning.

                Ah ligger hemma sjuk i covid plus dubbel öroninflammation så är kanske lite otydlig. Men var iaf nyfiken varför hon aldrig fullföljde sitt doulauppdrag. Har som sagt bara sett henne nämnas 1 gång innan. Visste inte vem hon var ens.

                  Är väl lite det jag skrev att hon inte verkar vilja jobba, fick kalla fötter kanske eller något och därför inte fullföljde det.

                  Om jag minns rätt så visste inte kvinnan som ville ha Aisha som doula att Aisha själv var gravid och hade vissa graviditetskrämpor, så hon avbröt samarbetet då hon ville att Aisha skulle kunna vara 100% fokuserad som doula, vilket kunden ansåg att Aisha inte kunde vara som gravid.

      Tycker hon verkar väldigt märkligt med allt det där tiggandet faktiskt. Skamlöst t.o.m.

        Ja det känns märkligt. Att hon skriver typ ”åh klicka på detta OM ni vågar” osv.

        Hon la ut förlag om att ha en babyshower på sin insta så alla kunde skicka presenter och ge ett bidrag till vagnen?

      Det är så synd om henne. Hon har haft säkert fem olika personligheter. Hon var tidigare helt gränslös om sina barn. Vad hon skrev om framförallt ena dottern låter jag vara osagt.

        Ja om hon varit gränslös mot barnen kan vi lämna utanför ? Vet du vad hon hette när hon bloggade förut?

        Hon verkar himla rar nu, jag kan dock bli provocera på tiggandet. Hon skrev något nu om att hon kämpat så mycket för att kunna köpa en ny vagn. Kämpat med att lägga ut adlinks alltså?

        Men i övrigt verkar hon väldigt snäll. Har hon landat mer i sig själv och mår bättre nu kanske? Och därför hade massa andra, sämre personligheter förut?

          Hon har varit en storsamlare på vagnar förut, köpt och sålt vidare och behållt osv ??? men ja deras ekonomiska situation är nog ganska illa nu

          Vad menar ni med olika personligheter? Tänker att hon antagligen har ändrats mycket sen hon blev troende. Men har hon varit olika sen dess också?
          Menar inte att ni ska berätta vad hon gjort mot dottern.

          Så hon började blogga?
          Hon körde live på facebook väldigt mycket för några år sedan, trodde det var därifrån hon fick följare och fick ett ansikte.

          Det märkliga med det är att hon hade en helt ny vagn som hon fått köpa lite billigare, men hon sålde den för att den var i ”fel färg”, då har man det nog inte så dåligt ekonomiskt ändå?

      Såg nu att hon eventuellt vill ha en ”digital babyshower” så att hennes följare kan vara med och samtidigt också bidra till en vagn och ge presenter ??

        Men hjälp, skäms man inte att hålla på sådär ?

        Så enligt henne så är det en följare som föreslog att hon skulle ha en digital babyshower så dom får vara med, skicka presenter och bidra till vagn?

        Blir alltid så nyfiken på om det är sant när folk skriver att en följare sa detta, fått såå många frågor om mitt nagellack så här kommer en länk, en följare ville att jag la fler länkar, många ville veta hur jag kokade mitt ris så här kommer mitt recept.

          Om man inte känner personen utan enbart följer den. Skickar man seriöst presenter eller bidrar till något? Kanske jag som är elak men skulle någon jag följer typ fylla år skulle tanken inte ens slå mig att jag borde skicka en present, swisha en slant eller så.

          Så märkligt.

          Lite roligt att en av frågorna på hennes frågestund var i stilen med ”ge mig tips på det bästa elavtalet”
          Och passande nog så hade hon en länk på det…

            Ja hon verkar ha fått den frågan iaf två gånger också ?

            Men sen väldigt mycket. Tips på långa klänning, soffor mm. Varför skulle man fråga just henne om sånt?

              Exakt?! Så svårt tror jag inte någon tycker det är att googla.

                och varför skulle man vända sig till just henne och fråga om klädtips? Hon som är helt täckt och endast visar ansiktet och aldrig ens visar sina kläder. Känns långsökt ? Mer rimligt att man frågar någon som man tycker klär sig snyggt eller som håller på med mode.

            Haha det med elavtalet var ju påhitt och skrivet av henne själv såklart!
            Som typ alla frågor! Det är bara för hon vill länka och få klick

        Inte en chans i helvetet att en följare ”hittat på” detta… hon kan framstå som gullig och härlig hela dagarna men har man följt henne ett tag märker man tydligt att det är något som inte står rätt till med henne, otroligt skev självbild och nån slags allergi mot arbete?? Det finns hundra ursäkter för allt och så fort hon blir ifrågasatt så är alla såå elaka och ska sluta lägga sig i.. häromdan basunerade hon ut att hon minsann ville föda helt ensam och bad om tips från de som gjort det men när någon frågade varför hennes man/sambo inte vill vara med blev hon så kränkt och sa att man inte ska lägga sig i hennes liv. Problemet är ju att hon fläker ut sitt liv för allmän beskådan. Får panik av denna människa på så många sätt, men ännu lite mer av alla korkade följare med heja-rop som glatt swishar pengar till nån som alldeles själv satt sig i skiten ekonomiskt fleeera ggr. Ugh. Tack för mig.

          Haha bästa kommentaren ever!

      Jag förstod det som att tjejen som ville anlita aisha (såklart) ville ha henne tillgänglig inför förlossningen men att aisha endast kunde ställa upp mellan vissa tidpunkter och att det då krockade ? Verkar vara en väldigt spec person med stora problem åt alla håll och kanter. Vill inte jobba, har det knackigt med sin man ofta (som även måste ha två jobb för att det ska gå runt hemma) och hon själv sitter och internetshoppar ist för att spara de små slantar hon får in ?

        Har själv anlitat doula, från seriös doulaföretag. Och det låter väldigt märkligt och naivt att tro att man kan vara tillgänglig vissa tider? Min doula var tillgänglig hela graviditeten som stöd och hade jour veckorna innan och efter beräknad födsel tillsammans med back up doula som jag också hade träffat innan.

        Såg att hon skrev på nått inlägg ”imorgon ska jag vara med på min första förlossning som doula”. Så hon måste ju avbrutit i sista stund verkligen. Och det måste varit igångsättning eller kejsarsnitt om man vet exakt dag? Vilken stress för den födande!

      Var tvungen att gå in och kolla nu. Det kan ju inte rimligtvis vara så många följare som vill att hon ska tipsa om saker utan hon själv som skickar in frågor? Och att det i USA är jättevanligt att styra upp sin egen baby shower och att en följare kommit med förslaget om att ha en digital så att de också kan bidra till present?! Alltså så många frågor detta väckte!

        Ett förklätt tiggeri med babyshowern.

          Ja visst är det så. Jag förstår inte att en person har samvete till det?

            Och mycket ”som jag kämpat ihop till att köpa det här”. Att lägga ut massa adlinks dagligen är väl motsatts till att kämpa ihop sina pengar.

      Finns troligen ingen på insta som tigger och tjatar så mycket, det blir komiskt. Men ja, väldigt lättförtjänta pengar om man lyckats få många att klicka. Han brukar ”se fel” på pris för att få fler att klicka på länkarna?

      Dessutom kopierar hon personers röst och uppträdande. Sånna hon ser upp till. Hennes sista insta där hon pratar, pratar hon exakt som Lady Dahmer gör. Exakt på pricken. För ett tag sedan pratade hon som Hanna Thorin.
      Hon är så trasig trasig trasig.

        Känner verkligen inte igen Lady Dahmer i henne. Hanna vet jag inte vem det är. Men tycker hon verkar lycklig och välmående och inte alls trasig. Varför skriver du så?!

          Lycklig? Följer vi samma person. Hon gråter ut i lives om hur dåligt hon mår över sin ekonomi framförallt men även sitt förhållande.

            Förlåt men att trycka ner en människa på sättet ni skriver om att hon tigger och dylikt, det är lågt.

            Aisha försöker vara en influenser genom att kolla på de andra influensers och utan riktlinjer, guider på hur man är influenser. Jag tror mycket av ert hat grundar sig i att hon blottar sig så pass mycket och ni går på där hon är sårbar, ekonomi, klädsel, ”tiggeri” och shoppingbehov. Helt ärligt blir jag provocerad för att folk ifrågasätter varför hon inte visar harun men när Kenza gör samma sak med Nikola har ingen frågat ett skit. När Rebecca Stella lägger adlinks till sina inlägg och ”se min vardag på tiktok” så får även hon pengar på era klick men det är ingen som säger att hon tigger för hon bor som en Hollywood Housewife. Att helt plötsligt ALLA influensers skaffar Youtube, tiktok för deras visningar och PENGAR MINSKAR från Instagram är inte tiggeri? A Aisha är så öppen om sin situation ger er tillåtelse att snacka skit, vilket är fel. Stötta och var snäll mot en medmänniska så kanske det blir bättre med er egna självkänsla istället.

              Fast tigga gör hon ju? Kolla upp vad ordet tigga betyder.

              Hon skriver dagligen ”snälla klicka på mina länkar så jag kan köpa detta”. DET är att tigga när hon ber folk att snälla klicka och klicka så hon får in mer pengar. Sen får man väl tycka att det är okej, men det är ändå att tigga.

            Ej lycklig! Hon vet inte ens vem hon själv är.och ett till barn i detta…? Hennes barn är uppe och härjar sent på kvällarna.hon orkar ej natta dem och beklagar sig över dem och skriker på dem! Man undrar vad gör hon då när liven är av!

      [Borttagen kommentar]

    På måndag börjar jag jobba igen efter 4 veckors semester och har sån ångest över att behöva börja jobba igen.

    Vad gör ni dagen innan jobbet börjar igen efter ni varit lediga?

    Vill få en bra söndag och inte slösa bort den på att ligga i sängen och räkna timmarna.

    Skulle vilja äta en god frukost på balkongen när jag går upp kl 6 men tveksamt om jag har ro till det när jag mår såhär.
    Hade gärna städat och fixat så allt var fint och så inför veckan för mår alltid bättre när allt är i ordning (men samtidigt nedstämd och ångest så vet inte hur jag ska lyckas). Vill må bra och försöka vara så positiv som möjligt inför jobbet för självklart blir det inte roligare av att gå in med denna inställningen. Men jag fastnar i mitt negativa tänkande.
    Just nu är jag så negativt inställd på det så önskar nästan att jag bröt benet eller något så jag fick vara hemma ?

    Just nu är denna känslan så stark så det känns som att hela min semester har varit skit. Jag vet att jag gjort saker jag tyckt om, vet att jag mått bra men när jag mår dåligt känns det som att jag aldrig mått bra, kan inte minnas känslan. Vad var det för mening med semester när den slutar såhär?

    Känner mig så jävla sämst också för jag inte lyckats städa idag. Har verkligen inte kunnat komma igång. Så besviken på mig själv, har bara slängt bort denna dagen så varför ens försöka imorgon? Hatar att jag tänker såhär, känner mig barnslig och konstig men vill bara skita i allt nu. Ligger och gråter för jag är så besviken på mig?

    Fattar inte varför jag är sån här. Har add så kommer igång med städning och den biten förstår jag, men resten? Varför i helvete ligger jag och gråter för att jag inte gjort det jag hade tänkt idag? ?

    Sorry för klag, behövde få skriva av mig lite. Men tar tacksamt även emot lite stöttning ?

      På riktigt. Det kunde vara jag som skrev denna kommentar. PÅ PRICKEN!
      Har bråkat med min man hela dagen idag, mest mitt fel naturligtvis på grund av all denna ångest.
      Borde också ha städat idag då vädret varit halvkasst men inte ens det lyckades jag klara av…

        Tråkigt att du bråkat med din man 🙁

        Är det ångesten och bråken som gjort att du inte städat?

        Hoppas vi båda vaknar imorgon och mår bättre. Att vi har den där känslan som gör en pepp så man får saker gjorda.
        Denna dagen kommer nog kännas mindre kass då, för blir alltid så stolt över mig själv och mår så bra om jag städar och får saker gjort?

      Trivs du på ditt jobb? Jag börjar också jobba på måndag efter 4,5 v semester och känner inte alls ångest över det, och då är jag ändå en rätt ångestfylld människa, för jag känner att det ändå ska bli roligt att komma tillbaka och träffa kollegor, hjälpa patienter osv. (Jobbar som ssk) Trivs väldigt bra med jobbet, avdelningen, kollegor, arbetsuppgifter så det känns mest kul att börja igen efter en bra semester. Hoppas du (och alla andra) kan få känna så också ❣️

      Mina bästa tips är väl annars att inte göra så stor grej av morgondagen. Du kommer liksom vara ledig om 5 dagar igen, det är inte sista gången du är ledig eller har semester.
      Det är skönt att städa men det kan du även göra på måndag efter jobbet. En god frukost är trevligt men det kan du också göra på tisdag innan jobbet.
      Allt du kan göra på semestern kan du liksom göra även när du jobbar, det finns ingen anledning att begränsa saker till 4 veckor på sommaren. Gör allt du vill även under veckorna du jobbar! Så lyxigt att hitta på roliga och mysiga saker en helt vanlig tisdagkväll eller torsdagsmorgon.
      Kram till dig ?

        Trivs inte helt på jobbet så det är väl en del i det såklart.
        Sen har jag även svårt att komma in i rutiner igen och blir bekväm hemma, skönt att inte behöva vara social och trevlig om man inte har lust?
        Jag är inte otrevlig mot kollegor, främlingar eller dom i min närhet men har jag inte lust att prata med någon på min fritid tex så kan jag ju dra mig undan. På jobbet har man ju inget val liksom.

        Låter som en underbar känsla och som att du verkligen hittat rätt jobb, blev så glad av att läsa det och glad för din skull fast jag inte känner dig! ?

        Åh vad kloka tankar!
        Du har såklart helt rätt i det. Får försöka få in saker jag gillar i vardagen och inte bara koppla det till när jag är ledig.
        Kram?

      Det känns lite konstigt att ge ”vanliga” tips för det låter ju inte som du helt mår bra❤️ Men annars skulle jag aldrig städa sista dagen på semestern, känns att slösa bort den så tänk inte på det. Om du inte har så mycket ork så kanske ändå försöka vara ute imorgon? Ta en promenad, kanske träffa en vän och finns ingen ork alls så bara lägg dig utomhus på en filt under ett träd. Kanske får du känslan av att du utnyttjat sista semesterdagen lite mer än att bara ligga i sängen.

        Jag gillar typ att städa? alltså har svårt att komma igång ofta, speciellt nu när det varit semester och alla rutiner är åt helvete, men det ger mig någon bra känsla. Känner att jag verkligen gjort någonting som jag kan se tydlig skillnad på. Vet inte riktigt hur jag ska förklara. Blir mindre stressad också om det är städat, nu är det rätt rörigt.

        Försökt svara ett tag nu. Läst igenom ditt svar flera gånger för jag kommer av mig och vet inte vad jag försöker säga längre ?
        Skulle skriva något mer än städning men står tydligen still i mitt huvud nu.

          Dra en gång en podd du gillar. Städa och plocka så länge som avsnittet är. När det är slut tar du ännu ett avsnitt eller känner dig nöjd med vad du åstadkommit.
          Själv måste jag göra så för att få till disken. Så svårt stt starta men sen brukat det bara rulla på.

      Relaterar till 100%. Jobbar som lärare och även om jag trivs bra på jobbet så avskyr jag att börja jobba efter ledighet ? Efter varje lov får jag jobbångest.. Nästan dumt att jobba som just lärare för mig då det blir så många små jobbuppehåll ? Tror det handlar om förändringen för mig, har lite svårt för omställningen. Sen efter ett par timmar på jobbet så brukar det kännas jättebra! Något som hjälper mig lite är att förbereda mig mentalt genom att typ köpa ny almanacka, planera veckan osv. så att hjärnan kommer igång lite. Det beror ju såklart lite på vad man jobbar med vad som passar!

      Du har redan fått bra tips och stöttning. Jag brukar också ha jobbiga känslor sista dagarna på semestern. Man har hunnit bli bekväm och typ fått nya goa rutiner och bara tanken på att börja jobba igen känns ångestfylld. Vet att jag kände så redan som liten i slutet av sommarloven också. Men bara efter första timmarna tillbaka till jobb/skola kommer jag in i det igen. Och det känns ändå okej.
      Men är det att du har jobb du vantrivs med så kanske du seriöst ska fundera på att skola om dig. Jobbet är en så pass stor del av livet , så så viktigt att man trivs åtminstone någorlunda med det man gör. Kanske något jobba-hemifrån-jobb?

      Det kanske inte är en större tröst men MÅNGA är lediga just nu, så om inte du jobbar inom vården (eller liknande yrken där jobb kan ökas när folk är lediga) så är det förhoppningsvis inte någon större stress. ❤️ Juli och första veckan i augusti brukar vara populära semestermånader på mitt jobb vilket innebär att man saaakta kan komma in i rätt tempo.

      Tänk även att det bara är ett jobb. Seriöst, du kommer att behöva tid att justera till rutiner och tider, men förutsatt du inte har ett jobb med strikta arbetstider kan du ju checka in lite senare eller ut lite tidigare ?

      Min stora tröst är:

      1. Det är helt normalt att känna ångesten och att man delar den med många.
      2. Det brukar gå över snabbt.
      3. Sörjer ihop med kollegorna:)
      4. Sommaren är långt ifrån slut:)
      5. Man kunde haft noll semester eller jobbat på ett hemskt jobb.

    Någon mer som har reagerat på att det är helt tyst från Gabjoss? Hoppas allt är bra med henne och bebisen???

      Nä, du är inte ensam. Har reagerat på det jag med. Följer henne så smått på Instagram och försöker ha lite koll bland storys ifall bloggen blivit uppdaterad, men icke. Hoppas hon lyckas fullfölja graviditet som planerat, till att börja med.

      Har också sett detta. Brukar knappt följe henne men läst hennes inlägg om ev cancer och följt henne lite nu under grav när hon verkar mått så dåligt. Hoppas hon är okej

      Tror hon är okej, Adidasmannen lägger upp stories ibland. Tror inte han skulle gjort det om hon varit med om missfall eller att något hemskt har hänt.

      Jag tänker precis tvärtom. Så länge det är tyst så är nog allt bra. Så fort det händer något så uppdaterar hon konstant.

      Hoppas det är för att det är helg, då brukar hon inte uppdatera. Hoppas hon mår bra ❤️

    Tycker Emelie B (lillasyster till fellsis) är så mysig att kolla på, bra videos och hon är duktig på att inreda och pyssla osv, men blir så förundrad hur hon jämt kan må så dåligt, syrran med, jämt är det ju något. Synd såklart men ja, man undrar ju.

      Jag undrar varför inte hon fick åka med familjen till Dalarna över midsommar, hon mådde ju dåligt över att inte ha någon att vara med alls. I övrigt verkar båda systrarna lite klena fast på olika sätt.

        Jodå hon nämnde att hennes mamma sa hon kan följa med men enligt henne behövde hon jobba och kunde inte. Trodde deras yrke gjorde att man kunde jobba lite var som helst och bestämma en del över sin tid men tydligen inte ??‍♀️

        Det är inte jätte ofta hon följer med när fellsis och mamman åker iväg på roadtrips och liknande. Deras mamma verkar förövrigt såååå mysig och snäll.

      Hon har ju förklara att hon mår dåligt över att bara vara hemma. Tror inte youtube passar henne eller någon som har lätt att må dåligt, man är mycket ensam med sina tankar.

    Var hade ni valt att flytta för ett åretruntboende i Dalarna? ? 40-årigt par utan barn som gillar både natur och äta ute.

      Falun!

      Mora!

      Avesta är en härlig stad! Lagom stor men ändå liten. Nära till allt och relativt bra kommunikationer.

      Fin natur finns det i hela Dalarna. Även bra mat, men så klart finns det större utbud i Falun och Borlänge. Jag hade satsat på Siljansområdet; Mora, Rättvik eller Leksand. Men det är bara för att jag själv bor här och älskar det ❤️

    Jag har bara en kompis och hon bor i Skåne (jag i Stockholm). Detta känns så himla jobbigt (alltid såklart) men särskilt nu när jag börjat dejta lite. Nu träffar jag en kille som verkar ha ett riktigt stort ungänge, mycket planer på sommaren, nära med sin familj o så. Min semester är redan slut men när han frågar vad jag ex gjort på en helg så är det alltid samma som att ha städat lite, kollat serier, kanske gått och simmat. Skäms över detta men vet att jag inte borde. Just den här killen verlar även tycka att det faktiskt är lite konstigt att jag inte hänger så mkt med vänner…

      Hur kommer det sig att du inte har några vänner i Stockholm, har du precis flyttat dit? Om du också är från Skåne finns det säkert många bekanta eller ytliga vänner som också hamnat där nu som du skulle kunna ta upp kontakten med igen. Självklart inget att skämmas över, inte konstigt heller, vad får dig att tro att han tycker så? Han kanske tycker om dig och har märkt av att du är ensam ofta?

        Nej, jag är uppväxt här och har alltid haft få vänner tyvärr så det är inget nytt. Min kompis flyttade till Skåne för några år sedan, en annan vän tappade jag helt kontakten med för länge sen (hon har med flyttat såg jag när jag kollade upp henne för en tidsedan). Har några bekanta som aldrig vill ses/hinner inte så fick sluta fråga till slut. Jag tycker det är skanfyllt alltid men just i dejtandet blir det så mkt tydligare helt plötsligt… att jag liksom varit med min kompis en gång sedan vi började dejta och det var när hon var här på semestern ett par dagar…

          Tack för ditt vänliga svar förresten ??

      Min pojkvän sedan tre och ett halvt år tillbaka hade när vi träffades (och har än idag) ett relativt stort umgänge i olika kompisgäng och är väldigt nära släkt och allra främst familj. Jag personligen hade en nära vän i en annan stad, ingen kontakt med min pappa och en problematisk kontakt med min mamma samt i princip ingen kontakt med släkten. Jag skämdes så, allra helst när det blev mer seriöst och det blev så tydligt att jag satt ensam på högtider som julafton och aldrig umgicks med någon. Min fantastiska pojkvän välkomnade mig med öppna armar till sitt umgänge, sin familj och sina traditioner. Idag har vi gemensamma vänner som jag lärt känna via honom och en helt underbar ”bonusfamilj” i hans familj. Firar små som stora högtider med hans släkt och familj och ingen ser det som konstigt. Kontentan – du behöver inte skämmas! Älskar han dig (kanske är tidigt nu, men det kommer ju) så vill han ditt bästa och kommer inte se ner på dig.

      Har inte heller vänner eller familj att umgås med och skäms också över det

      Jag har heller inga vänner i staden där jag bor samtidigt som min sambo är väldigt utåtriktad och har sina vänner. Jag skämdes också i början men har mer och mer landat i att olika människor har olika livssituationer. För en del har det ju bara blivit så, man kanske haft otur, kanske inte mått bra, kanske prioriterat annat osv osv.
      Men jag förstår att du tycker att det är jobbigt för det gör jag också stundtals, som när jag skulle på konsert nyligen tex och inte hade nån att ta med så min sambo fick ”ställa upp”. Men jag lovar att han kommer inte se ner på dig eller tycka negativt om dig. Förhoppningsvis så tar han det för vad det är och kanske kan du lära känna nya människor via honom. ?

      Förstår att det kan kännas jobbigt, men ha i åtanke att du dejtar honom och han dejtar dig. Inte dina vänner. Allt annat är egentligen inte väsentligt.

      Jag är säker på att han hade kunnat introducera dig för sina vänner och att du på så sätt hade kunnat lära känna fler. Jag tycker inte alls det är pinsamt att inte ha många vänner, tvärtom är det nästan lite jobbigt när ens partner har FÖR många vänner då det får mig att tänka att en del av dessa vänskaper enbart är ytliga och då personen är så himla upptagen med alla andra vänner och deras tycken om allt och inget.

      Har du familj? Kan du hänga med dem? Jag hänger typ bara med min man och närmsta familj (sistnämnda som besöker mig/oss någon gång i månaden och som jag även besöker en gång i månaden). Bor i en stad 2 h ifrån alla vänner och känner ingen här (förutom min man då). Är inte heller så bra på att hitta vänner, så har accepterat att jag bara har min man. Men jag gillar att det är så. ? Skulle jag ha börjat dejta hade jag nog förklarat att jag är så upptagen med jobb att tiden för att hitta vänner inte finns samt att jag inte riktigt orkar ytliga vänskaper utan föredrar få väldigt nära (som din vän i Skåne).

      ❤️

      Åh igenkänning!

      Blev kallad ensamvarg av mitt ex.

      Alltid jobbigt när killar ringde och frågade vad gör du? Vad har du gjort idag/helgen?

      Då hade jag njutit av att vara ensam, läsa, gåttcen promenad, sovit, städat osv.

      Ljög ibland.

      Jag hade inget ”gäng” och skämdes. Likaså när någon kille sagt att jag ska ordna en fest med mina vänner. Och jag liksom inte hade ett självklart hänt att dra ihop.

      Men sedan blev jag äldre och slutade skämmas! Idag säger jag ärligt att jag gillar att vara själv och ta det lugnt.

      Vi är flera liknande på jobbet och skojar om att vi är introverta. Så skönt!

      Du är inte ensam. Var ärlig och lev med någon som förstår dig.

      Jag har man och 2 barn idag. Jag kan vara mig själv till 100% och det är så förlösande skönt.

    Gabjoss???

    Angående reels på Instagram.

    Jag har googlat för att förstå vad det är och förstår väl litegrann, har fortfarande problem att förstå skillnaden på stories dock.

    Min fråga är nu var jag ser dessa reels?
    Jag vet ju var man hittar det vanliga flödet och stories men ska man trycka någon annanstans för att se det?

    ?

    Instagram har verkligen blivit så mycket sämre efter den senaste uppdateringen. Jag får heller inte bort den svarta bakgrunden. Är det någon som gillar uppdateringen?

      Reels är ju i utforskarläget eller vad det kallas. Sen om du tittar på en reel och sedan bläddra uppåt så kommer nya reel upp, så det är slumpmässigt.
      Mitt flöde blev också svart bakgrund trots att min profil är med vit bakgrund, va hände med det ?

      Hatar svarta bakgrunden så nu kollar jag bara stories, och aldrig inlägg. Reels är inte min grej, inte därför jag är på insta. Men förstår samtidigt behovet av att ha en tjänst som levererar vad som går hem. Bara att vi som är lite äldre (?) tappas bort på vägen.

        Hatar också det svarta som kom. Kan man ta bort det?

    Längtar så sjukt mycket till hösten, min favoritårstid!! Bara en månad och några dagar kvar, sen är det äntligen september ♥️♥️♥️

      ???!

      Vad är det bästa med hösten tycker du? ? gör du något speciellt då?

      Åh, jag gillar sommaren, men hösten och vintern fram till januari ??? Saknar mysiga stickade tröjor.

      Jag med 🙂

      Åh, längtar också. Luften brukar vara så härlig att andas, fortfarande sol men inte för varmt. Löven skiftar färg… allt blir mysigare. Som att man börjar förbereda sig för en lång vinter. Jättemysigt. Skulle gärna ha september året om. ?

      Jag längtar också, kommer vara höggravid, laga goda grytor och förbereda hemmet för lilla flickans ankomst.

    Tips på youtubers som har en feel good-vibe över sig? Har så svårt för de flesta pga cringe eller känns inte helt äkta. De enda jag tycker om att se på är Maja Nilsson Lindelöf och Alexandra Bring ☺️ Söker fler liknande härliga och goa tjejer! Tipsa tipsa

      Sabina Olsson!

        Verkligen!!! Sabbe är bäst

      Emma Chamberlain

      Vad söker du för innehåll?

      Ribecka, amalia braunsthal

    Var kan man hitta kläder för en kortis (158 cm) som mig? Sk midilängd går ju till fotknölarna på mig. Asos petite känner jag till sen innan.

      Zalando har mycket petite! Är också 158 ?‍♀️

      Barnavdelningen

        Kappahls barnavdelning har faktiskt bra kläder 🙂

        Annars har SHEIN (!!) massor kläder i sin petite-avdelning, bl.a. byxor som är perfekta för den längden.

        Kolla även trekvartsbyxor (exempelvis i Bikbok) om det är byxor du söker, de brukar passa perfekt som ”vanliga” jeans till korta ? Gina har även en del jeans som är bra för kortisar!

      Vet inte om det fortf finns men tidigare hade topshop ganska stort utbud av petite

    Tips på youtubers som har en feel good-vibe över sig? Har så svårt att se på de flesta pga cringe eller känns inte helt äkta. De enda jag kollar på nu är Maja Nilsson Lindelöf och Alexandra Bring ☺️ Skulle vilja ha tips på fler liknande goa tjejer!

    Började precis ösregna så stängde av tvn och satte mig på balkongen, så mysigt! Bara åska som saknas ??

    Vad tror ni om systrarna Amanda och Filippa Fransson, har någon av dom opererat rumpan? Eller är det resultat av deras träning?

      Gener i kombination med träning gissar jag på.

    Har varit på släktkalas idag. Orkade verkligen inte med allihop, så jag gömde mig på toaletten eller på baksidan typ 75% av tiden. Gick och la mig direkt efter maten, dvs typ kl 18.
    Så himla social och trevlig av mig.

    Nu behöver jag kissa, men orkar inte gå in i huset och träffa alla igen.

      Kissa i nån buske!

        Haha, Tack för tipset 😛 lyckades smyga in obemärkt.

    Hejhej!

    Letar efter en norsk typ disco-låt och det är svårare än jag trodde för det visar sig att alla norska låtar på topplistan handlar om sprit.

    Den har typ orden ”först så tar vi vodka, sen 20000 jäger” i sig. Det är allt jag vet. Nån som tjänar igen?

    Sen undrar jag om nån varit på turnén med Miss Li, Magnus Uggla och Petter, och hur den var?

      20 000 Anders Nielsen?

      Det är inte typ Afterski med Broiler? Inte riktigt de orden du sökte men enda norska sån låt jag kan komma på tyvärr ?

      Är det inte bäverhoist?

      Tack för svar! Lyssnat igenom de här förslagen, det är inte dom, men många norska låtar om sprit finns det ?

        Det är ingen med Freddy Kalas då?

    Är det någon som en bostad genom bostadsförmedlingen Stockholm och kan dela med er av era erfarenheter?
    Hur längesen stod ni i kö? Hur var processen? Gick ni på många visningar innan ni fick en lägenhet?

      Hade 12 år i kötid, tackade nej till flera som jag var på plats 1 på pga område och att det varit botten lägenhet osv. Sen fick jag en i Täby, nybyggd med balkong och bra storlek, tackade ja utan att gå på visning (fanns inget att visa vid tidpunkten man skulle tacka ja) bara sett en ritning. Vet inte vilken plats jag hade på den, det fick man inte se men måste varit 1 eller 2 för fick välja mellan 2 olika lägenheter som jag hade satt första och andra val på.

        Tack för svar!

      Stod i kö i 10 år. Fick en lgh i nybyggt hus söder om söder, eftersom huset var nytt fick jag rangordna lägenheterna och fick en av dem jag önskade. Hade inte fått den om det bara varit en lägenhet som utannonserades. Om du inte redan gör det så gå in varje vecka och kolla vad som kommit upp, regelbundenhet ger resultat!

        Tack för svar!

      Min kommentar är lite läskigt lik den första du fick från anonym. Stod 11 år i kö, har också fått en lgh i Täby, nyproduktion med balkong, några våningar upp. Fick rangordna vilken lgh jag helst ville ha utifrån vilken våning de låg på så antar att jag hade bäst köplats av de som sökte till samma lgh.

        Täby är ett fint område ändå!

      Stod i kö först 5 år. Fick en nyproducerad 2a i Haninge. Sa upp den för jag köpte hus och nu efter husförsäljning har jag med 8 års kötid fått en 4a i Vega.

      Stod i bostadskön i ca 2 år, blev erbjuden en nybyggd lgh i Jakobsberg. Superfin i lugnt område. Tackade ja på ritning och fick rangordna lgh. Fick mitt andrahandsval. Mycket nöjd.

      Fick en lgh 5 år efter jag ställde mig i kö (på 18-årsdagen), jag fick den alltså för jag hade stått längst som 23-åring! Ungdomslägenhet men blev av med kötiden. Ingen visning pga covid, väldigt speciellt att se lgh första gången när man kommer dit och ska bo där. Charmig 50tals(?) 1a på 41kvm i Blackeberg ?

      Tack för alla svar!

      Jag var för trött igår så orkade inte svara ordentligt men det var intressant att läsa. Det är en helt ny värld för mig då jag flyttade till Stockholm pga jobb och inte satt mig in i det tidigare.

    Influencers som lägger ut på insta någon följares kommentar/meddelande om att ”du är så vacker/genuin/ödmjuk etc!!!” Skrytigt så jag spyr

    En geting bet mig mellan benen idag. Vill bara klaga på det, känner mig förnedrad.

      Bet? ?

        Ja juste de sticker, tänkte väl på en myra kanske?

          Haha jag trodde du menade att den på riktigt bet dig och blev rädd att man måste oroa sig för det också ?

        hänt mig med när jag solade

        tror getingen var hungrig

    DRÖMTYDAREN; ÄR DU HÄR?!

    jag har drömt i ca två veckor nu, inte varje natt men återkommande, att jag är tillsammans med en känd sångare, vi är så kära och reser runt världen och väntar sedan barn tillsammans! Wtf? Har inte varit nåt stort fan men nog lyssnat på bandets musik längs med åren!
    Är nog själv gift, har 2 barn och är lycklig i förhållandet!

      It’s only a dream..

      Är du nog själv gift? Inte säker? Eller din dröm darling som nog är gift? Klurigt..

      Vem??

    Till er som gjort en viktresa (20-30kg). Hur kom ni igång? Jag börjar och får det att hålla i runt en månad men sen trillar jag tillbaka till slöandet och dåliga kostvanor. Tänker att inflationen borde sporra lite, blir dyrt att köra bil så promenad till jobbet blir mer ekonomiskt. Samma med maten, allt är så sjukt dyrt så borde inte köpa onödiga grejer bara för att det är gott. Trots dessa tankar kommer jag ingenstans och det har börjat gå så långt att jag inte längre vill vara social utan snarare isolerar mig hemma med familjen ?

      Börja träna så du får upp pulsen till maxpuls ett par minuter. Det hjälper för mig för att hålla igång motivationen och suget efter att träna (blir beroende av känslan efteråt!). Med det kommer massa andra positiva bieffekter som att jag dricker mer vatten vilket leder till att jag äter mindre mat och går ner 🙂

      Mät och väg dig och bli peppad av din viktnedgång. Skriv ner och kolla på siffrorna o få pepp! Bestäm dig för att köra i sex månader o håll dig till det.

      Tack för tipsen! ?

      Viktväktarnas app och att min sambo och jag gjorde resan ihop.

      För mig funkade det att göra det tillsammans med någon, i mitt fall mamma. Då kunde vi peppa varandra, ringa varandra om vi behövde stöd, ringa och klaga när vi var sugna på något gott, tipsa om recept osv. Ts hjälp av någon!

    Någon som ser love island uk? Tankar ?

      Blir förfärad det känns så ”efter”? Typ 1832? Killarna är ”coola” & tjejerna är slampor? Och vad var gårdagen, baka pannkaka om en kille?

    Jeans åker ALLTID ner och är så jävla stora vid rumpan för att jag svankar. Gnäll out.

      Livrem?

        Hatar skärp! Kan en kändis ha jeans utan skärp kan fan jag det haha

          Det är ju förstås en hel del som kändisar kan göra som folk i övrigt inte kan

          Klart du kan, men då får du ju leva med att de kasar ner. Eller skaffa hängslen.

            Nej de SKA sitta uppe de sitter ju uppe på alla andra

              Skaffa jeans som passar dig istället

      Lägg ett veck i linningen och sy en söm så det blir typ som en trekant. Oj så svårt att förklara. Lägger du den i sidosömmen blir den ”osynlig” eller i sömmen bak.

    Vi eller aldrig, vad är era tankar/åsikter hittills?

      Tragiskt att en ung kvinna kan anse sig ha ett bra sexliv fast hon har ont vid varje samlag. Hoppas hon får hjälp att med sin vestibulit!

      Och jag höll på att skratta ihjäl mig när kommentaren ”vad skönt att det är tjejer så att det inte blir så mycket toxisk maskulinitet” kom. How very Tumbler of you…

      Att alla är småbarn som sökt dit. Förutom han barchefen som ser ur att vara pappa till sin tjej.

    Hårvårdstips sökes!

    Hur går man tjockt fint hår?
    Fungerar vitamintillskott? Oljor? Schampoo?

    Har mycket tunt, fint, spikrakt hår som är fnasigt i topparna och blir lätt fett.

      Du kommer aldrig få tjockt hår, man har det går man har. Oljor och vitaminer kan funka om håret går av och slits mycket och på så vis upplevs som tunt. Men har man tunt hår så har man, liksom. Inga oljor i världen förändrar dina hårsäckar eller gör dina hårstrån tjockare.

        Och men hur får man det att se bättre ut så? Du frisk och starkt som möjligt? Finns ju grader av tunnhet liksom.

      Pånyttfödelse av nåt slag, kanske hinduism skulle va nåt.

        Haha tack för den

      Min kompis använder den där infusion från Kenzas märke. Bara den, inte shampoot osv. Hennes hår ser MYCKET tjockare ut, så skulle ge den 5 av 5 faktiskt. Men det är ju bara en styling produkt, det går ju ur vid nästa tvätt så håret blir ju inte tjockare på riktigt. Tror inte man kan påverka det utan man får fuska sig till det.

        Tack ändå bra tips!!
        Menar liksom hur man får det då tjockt och starkt och friskt SOM MÖJLIGT. Fattar ju att det är mina gener det är fel på. Men det kan ju vara mindre slitet/friskare och på så vis se tjockare ut.

        Eller som ditt tips, med hjälp av en stylingprodukt.
        Tack ska prova den. Vad heter Kensas märke?

          The Every heter hennes märke.

          I mitt svar som hamnade i modd skrev jag om produkter från Nioxin som också är bra mot tunt hår. ?

      Hårolja i längderna, och Dallas thickening spray i rötterna som du fönar upp med rundborste när du tvättat det. Du kommer inte behöva tvätta lika ofta.
      Se till att klippa med jämna mellanrum, borsta inte när håret är blött.

      Skrev ett rätt långt svar till dig men det verkade hamna i modd. Kika in imorgon kanske, då har förhoppningsvis Cam hunnit godkänna kommentaren. ?

      Lägg i en toning i håret, alt färga el slinga det. Vi färg el slingning blir håret porösare och upplevs och ser lite tjockare ut samt ger mer textur i håret. En toning gör iofs håret lite mjukare men det brukar göra att håret ser ut att ha lite bättre kvalitet, mer glans & lite fylligare. Oljor tynger ju ner, så nog inget för tunt rakt hår direkt. Vitaminer och öht allt man stoppar i sig, visar ju sig på både hud & hår, men kan ju aldrig göra ett tunt hår tjockt.

    Influensers på Instagram som uppmanar följarna att ställa frågor och säger att de ska svara på tio stycken, och sedan är typ nästan hälften av frågorna de väljer inte ens frågor utan bara beröm, typ ”ingen fråga men vill bara säga att du är så fin ❤️”, och så svarar influensern ”åh tack ❤️”

    Kul och ofta välförtjänt med beröm såklart, men sååå tråkigt och ointressant att läsa? Vad är syftet?

      Håller med. Designbymirelle är expert på att visa upp att hennes följare älskar henne ?

      Tjänar dom något på det? Alltså av att många kollar deras storys, är delaktiga och ställer frågor, röstar på olika saker osv.

      Tycker det är många som skriver att man ska ställa frågor, sant eller falskt, be om tips osv men sen gör dom aldrig något med det.
      Som Therese Lindgren när hon frågar vad folk helst vill se för youtubevideo så blir det ibland ändå inte det som fick flest röster eller inte ens något av alternativen. Vad är poängen då?

        Det ger väl engagemang på kontot som de kan visa upp för företag som gör reklam med dem?

        Algoritm. Ju mer för svara, skriver meddelande, röstar, ju fler människor ser inläggen.

    Någon mer förskollärare här inne som är less på sitt jobb och vill jobba med något helt annat istället?

    Jag står knappt inte ut, vill plugga något annat egentligen men har inte råd just nu ?

      Japp! Sa upp för på stående fot för tre månader sedan och hade min sista dag i fredags.

      Du behöver ju faktiskt inte plugga något annat med en gång. Jag resonerade att om jag ändå ska ha ett jobb som sliter ut mig fullständigt psykiskt och fysisk och ger dåligt betalt, så kan jag fan kika gärna jobba med vad som helst. Skrubba offentliga toaletter, jag bryr mig inte. Då blir jag i alla fall inte spottade på, slagen, får tinnitus och går hem med dåligt samvete och vaknar med klump i magen.

        Spottad på??? Slagen??

          Japp. Dagligen. Det är ju inte mindre otrevligt bara för att det är barn som gör det. Att bli spottad i ansiktet är inte min favorit, oavsett storlek på spottaren.

            Nej de är det ingen som har påstått. Blir väldigt väldigt förvånad bara då jag själv jobbade på förskola när jag va lite yngre i ungefär 5 år och detta hände aldrig någon av oss i personalen.

              Säkert någon med diagnos eller annat avvikande beteende. Det är inte det normala bland förskolebarn.

                Både ock. Vi har väldigt många barn med…bristande uppfostran. Eller nåt. Slåss, sparkas och skriker ”jävla hora” om dom inte får precis som dom vill.
                Vi har barn som smugglar med grejer hemifrån. Nålar, knivar osv.

                Vi har dessutom problem med att sommarlediga tonåringar kommer och hänger på förskolagården. Bajsar i buskarna, stjäl grindlås och ringklockor, pangar rutor osv osv. På dagtid är dom där och rycker i dörrarna, sliter upp grindarna och bankar på rutorna så yngrebarnen blir rädda.

                Toppenställe! Rekommenderar varmt. Eller nåt.

                  Låter helt galet. Jobbar också med barn och visst kan sånt hända men så många och så unga? Antar och hoppas ni gjort soc.anmälan.
                  Angående ungdomarna borde ni testa att ringa polisen, inte ok beteende. Är ju ingen allmän plats, blir ju olaga intrång.

                    Med tanke på hur du beskriver stället kanske det hjälper att bara byta arbetsplats? Detta är ju inte det normala.

                  Små barn som smugglar med sig knivarna och nålar? Sparkar och slår er i personalen och kallar er jävla hora? Haha förlåt men alltså va? Börjar tro du trollar nu eller vart i helvete jobbar du nånstans?

                  Min tid som personal på förskola va helt magisk och så mysig, så mycket kärlek och skratt man fick av barnen, alla mysiga utflykter till skogen med matsäck och biblioteket och teatern. Vi skrattade personal och barn och hade så kul tillsammans

                    Trollar inte. Jobbar i Malmö. Eller ja, jobbade. Har sagt upp mig.
                    Har jobbat på många olika ställen i Sverige och även om Malmö är värst så går trenden tyvärr åt det hållet. Inte alla barn och inte överallt. Men klimatet blir hårdare och hårdare, samtidigt som respekten för kompisar och vuxna försvinner.

                      Jag upplevde samma utveckling på en förskola i Örebro. En av de äldre pojkarna försökte alltid slå ner ettåringarna. Han spottade på personal som försökte hålla honom borta därifrån. Just spottandet mot personal hann bli ett problem där innan jag flyttade och bytte arbete.

        Förskollärare har ju inte dåligt betalt? Även om man kan tycka att det är dåligt i förhållande till utbildning, ansvar mm. Är själv pedagog och har svårt att se vad jag skulle kunna byta till för (okvalificerat) jobb med liknande lön.

          Jasså? Jag har precis preciiiis kämpat mig upp till 27. Min syster jobbar på industri och har 26. Såatte.

            Oj! Är van vid storstadslöner antar jag…
            Men inte skitlön ändå. Är din syster outbildad då? Kan ju krävas viss kompetens för industri också.

            Stockholm har bra löner för förskollärare. Resten av landet, dåliga. Generellt.

              Jag bor i Göteborg. Har jobbat på statliga myndigheter i 7 år. Har masterexamen och tjänst med stort ansvar. Förskolepedagoger i mon närhet tjänar upp till 5000 kronor mer än mig.

                Än jag….

                Tack för (förlegad) input.
                Se info från isof, Institutionen för språk och folkminne för uppdatering.

                https://www4.isof.se/cgi-bin/srfl/visasvar.py?sok=****&svar=27068&log_id=728772

            I min kommun har fsk 40.000

    Hallå, är det någon som vet om Amanda Fransson och hennes syster Filippa har gjort bbl, eller ser deras rumpor ut sådär naturligt/tack vare träning? ?

      Vet vet jag såklart inte men tycker det ser ut som om att låren matchar rumpan – dvs man kan inte ha en större rumpa med pyttesmala lår. Tycker det ser ut som om att det är pga träning

      Det är inte pga träning, deras pappa är plastikkirurg.
      Hade en vän som säsongade med dem, hon berättade att de försvann i 6 månader och sen kom tillbaka med mycket större rumpor 🙂

    Är tjejeä och har många mörka skäggstrån på hakan! Sååå fult, och hjälper knappt att raka för blir stubb typ direkt. Men sägs att man inte ska plocka för det ökar hårväxten. Nån som har nåt tips? Vill helst inte gå till nån salong eller liknande.

      Tjej ska det stå

      Hur skulle det öka hårväxten genom att plocka? Hur skulle det gå till i kroppen, liksom?

      Och OM det nu funkade så, så skulle ju alla män som började bli flintis plocka sitt huvud i jakt på ökad hårväxt.

      Plocka på. Öka kan det ju inte göra, tänker på alla sönderplockade bryn under 90 talet folk fortfarande klagar över inte har kommit tillbaka ordentligt.

      Plocka på, det är en myt att det skulle öka hårväxten

      Man kan också vaxa eller ta bort med laser o liknande på salong.

      Jag kör med epilator, tar seriöst 1 minut och är borta i ca 3 veckor 🙂

      Hej! Kan verkligen rekommendera laser för hemmabruk. Har funkat super för mig, med mörkt hår och ljus hy. Har en från Braun som var rätt dyr men så värt.

        Jag lasrade mitt ansikte för små brustna ådror och lasern smälte lite av mitt fett i ansiktet. Så var försiktig och kolla vem som gör det om du går på salong.

      Laser!!! Laser! Kan inte säga det nog. Hitta en bra och seriös klinik i staden du bor. Det kostar en slant men SÅ bra det är! Bästa pengarna jag någonsin investerat.

        Kan bara hålla med! Har lasrat benen, under armarna, bikinilinjen samt ansikte/hals och det behövdes bara 4-5 ggr beroende på område. Helt klart värt pengarna och ser också det som en investering i mig själv.

    Jag vill ändra på mitt liv. Mig själv. Jag vill bli lugn, jordnära, ha nära till mina riktiga känslor och kunna påverka dessa helt själv.

    Typ finna mitt inre? Läsa böcker istället för att skrolla tiktok, umgås med mig själv istället för att jaga ”vänner” som aldrig hör av sig om jag inte gör det. Sluta bry mig om hur andra lever sina liv, och hitta mitt egna lugn.

    Min första plan är att börja jogga (gjort det förut och aldrig mått så bra som då). Men sedan vet jag inte vad mer jag ska göra.

    Har ni några tips? Känner bara vilsen, och stressad typ.

      Låter ju bra de exempel du nämner. Kanske gå en kurs på fritiden? Vara i naturen. Umgås med djur ger en rätt bra perspektiv på livet också tycker jag ?

      Är böcker din grej? Annars hitta saker som du verkligen njuter av. Jag försökte med böcker, gillar det såklart, men jag finner mitt lugn i att pyssla med akvarium och växter. Tänker att du måste hitta det som ger just dig lugn i själen.

      Ställ dig ofta frågan ”vad behöver jag” testa att ställ den utifrån perspektivet nu vs långsiktigt. Agera i enlighet med svaret. Om nu vs långsiktigt skiljer sig åt så gå på det långsiktiga. Gör en lista på det du vill sluta göra, beteenden du vill bryta. Gör en till lista med beteenden du vill ha istället. Välj något/några i taget och öva dig på det nya.

      Anteckningar i mobilen, använd ofta och gärna. Skriv av dig, skriv listor, skriv vad du vill, vad du önskar, vad du inte vill. För min egen del är det min mest användbara app och jag skriver ner precis allt och inget i den. Kan vara saker jag vill ska ske, vardagsmiddagar vi äter, personer från förr jag saknar i livet, böcker jag vill läsa, att jag inte kan en enda modern nederländsk författare (men har läst många franska författare, både moderna och förstås klassiker – ja jag såg matchen ikväll och är inne i Fra-Ned-tankar :D) osv. Så då använder jag min mobil då och då ja men det är inte till fb/insta/Google/blogg utan det är till självreflekterande tankar och drömmar.

      Andra tips:
      Jogga och läs böcker jaa. E-böcker i mobilengiööar jag som variation till vanliga, apropå att göra vettiga saker i moben.

      Långpromenad – ca 30 min är för lite.. gå ca en timme bort, kaffe/glass/dopp och gå tillbaka 🙂

      Skriv ett brev till en gammal vän eller släkting

      Ta upp nån gammal eller ny hobby, måla/franska/sticka/virka/klättra osv.

      Lycka till! Återkom gärna i ös 🙂

      Satsa på att bli ekonomiskt oberoende. Den här kvinnan kan visa vägen:

      https://efficientbadass.blogspot.com/

      Jogga
      Beställ lite böcker på Bokus
      Börja på yoga eller padel, eller typ något Svenssonsaktigt
      Köp lite doftljus
      Lägg undan mobilen mer
      Sov minst 8 h
      Skänk saker och kläder du inte använder
      Laga mat från grunden
      Lyssna på ljudböcker
      Var mer i naturen
      Vinterbada

      Lite tips för inte ro och frid ??????

    Jag är poly – fråga vad du vill

      Vad är din favoriträtt?

      Varför?

        Vill inte begränsa mig till en partner

          Är en partner bi?
          Läste om plyfamiljen och dör har även killarna en relation.

          Om en relation tar slut rämnar allt då?

            Ens partners behöver ju inte va ihop med varandra. Det känns ovanligare, att alla har ett förhållande med varann.

      Tror du att duplantis slår nytt världsrekord imorgon?

        Nej

        Och det är natten till måndag

      Borde jag skaffa billig vanlig dammsugare eller dyr sladdlös?

        Vanlig! Mer kraft i sladd

        Det blev 100 gånger smidigare och bekvämare att dammsuga sen jag köpte en dyson, värt varenda krona ❤️?

        Köp en Dyson! Ett av de bästa köpen någonsin ?? mitt golv har aldrig mått så bra ?

      Är det lätt att hitta partners? Finns det många som är det eller går med på det liksom?
      Är du med ett av könen eller båda?

        Tkr många på tinder skriver att de är poly så ja det känns lätt.
        Endast kvinnor.

      Hur började du leva så? Hade du en partner då? Är sugen på ett mer öppet förhållande men vet inte hur jag ska lägga fram det. Tror inte monogami är den rätta/bästa vägen för långvariga förhållanden alltid.

        Har alltid haft det så. Vissa förhållanden har varit stängda ibland men återkommer alltid till öppna relationer.

        Du får helt enkelt bara säga som det är, att du vill träffa andra också.

      Vad blir det för väder imorgon?

      Har du levt ett normalt liv? Trauma? Känner du inte att livsstil är dekadent och lustfylld på ett negativt sätt?

        Nej jag tycker min livsstil är lustfylld på ett positivt sätt.

          Inte samma anonym som ställde frågan men jag beundrar verkligen dig och andra som kan leva så. Teoretiskt känns det som det smartaste sättet att leva men jag är alldeles för osäker, hade inte pallat.

      Jo tack, det vet vi att du är..

      poly vill ha kex?

    Jag och min pojkvän har varit tillsammans i åtta år och har till stort sett ett bra förhållande men det finns en del saker som gör mig tveksam på vårt förhållande. Jag är en sprallig person som vill ha full fart och som har många vänner och vi umgås ofta. Min pojkvän är lugn och tillbakadragen och har väldigt få vänner, ingen han har regelbunden kontakt med. Jag försöker om och om igen att få med honom på olika saker men han totalvägrar och jag försöker också pusha honom att ta upp kontakten med sina vänner. Han säger att han känner sig obekväm och är för blyg för att umgås med nya människor och att ingen har tid med honom. Det här leder till att jag i min tur får dåligt samvete över att hitta på grejer med mina vänner när jag vet att han sitter hemma utan något sällskap. Har någon ett tips vad man ska kunna göra eller är det bara att acceptera att vi inte längre är rätt för varandra?

      Jag förstår inte varför det här påverkar ert förhållande till den grad att du tror ni inte är rätt för varandra. Låter som att han är introvert och du extrovert. Ni är olika helt enkelt.

        Kan tillägga att jag är introvert och oroar mig exakt för att träffa en kille som tänker som du verkar göra. Att jag kommer vara för tråkig för honom att vara ihop med ?

          Speciellt efter 8 års tid

      Stör det din kille då att du är ute? Jag är som din kille. Tycker om att vara hemma. Har svårt i nya sammanhang, det är liksom jobbigt på riktigt för mig och tar otroligt mycket energi att vara social och lära känna nya personer. Jag störs inte av att sitta hemma när sambon gör annat. Ibland hänger jag med, ibland vill jag vara hemma. Jag tycker oftast om de stunderna och det är dessutom bra för vår relation då jag får tanka energi ifred.

        Nej det stör inte min kille att jag är ute. Han själv vill vara ute på saker men vill inte komma ut med mig för att han är just obekväm. Han mår med andra ord dåligt över att han sitter hemma och inte gör något. Men tycker jag har gjort allt vad jag kan för att peppa honom att komma med. Jag skulle inte ha något emot ifall han vill vara hemma, men tycker inte om när han mår dåligt över det men inte gör något åt saken.

          Finns kanske inte så mycket mer du kan göra? Det måste han lösa själv.

      Om han är helt ok med att sitt hemma när du träffar vänner så skulle jag aäga att det är ett icke-problem.
      Jag är väldigt mkt mer social än min sambo. Innan vi fick barn träffade jag mkt kompisar när han jobbade kväll och helg.
      Även nu träffar jag oftare kompisar (med barnet eller utan) än vsd han gör. Ibland är han med, men ofta inte.
      Om han inte störs av att du träffar kompisar förstår jag inte problemet. Så länge han är nöjd med att vara hemma så tänker jag att du också borde kunna leva med det.
      Man är olika helt enkelt.

      Fan vad skön kille. Min är likadan och jag älskar det. Hade aldrig orkat en super-extrovert partner, det hade dränerat mig totalt – och då är jag inte ens introvert. ?

      Vad vill han själv? Är han nöjd så låt honom vara.

    Ni andra studenter, hur gör ni på sommaren? Jobbar ni, läser ni sommarkurser, är lediga eller annat? Personligen jobbar jag, dels för erfarenhet men också för att jag behöver inkomsten då jag inte vill leva på sparpengar. Har dock så många kursare som är lediga och reser massor. Hur får man ihop det rent ekonomiskt?

      Jobbar mycket resten av året och lägger undan pengar.

      Är föräldraledig under sommaren. Men har även en partner och gemensam ekonomi.

      Jag ska jobba hela sommaren med undantag för två veckor. Hade såklart varit skönt med mer ledigt men är samtidigt skönt att kunna tjäna pengar. Får lite ångest och fomo nu när jag ser alla andra vara lediga men har pga mitt sommarjobb kunnat spara pengar till en vinterresa vilket kommer vara underbart då.

      Det går väl inte att vara ledig om man har ett SGI att skydda.

    Är 20 år och har under en rätt stor del av mitt 1,5-åriga förhållande pendlat mycket i mina känslor. Det var såklart det där pirret i början men nu rullar det mest på känner jag. Han är en jättefin person och jag vet inte varför jag någonstans känner att det vi har inte duger. Misstänker att jag är bekväm i att ha ett i övrigt problemfritt förhållande med någon som tycker om mig för den jag är, än att jag faktiskt är KÄR i honom som person. Är rädd att jag misstar mig och att det egentligen är bra som vi har det. Dessutom är jag rädd att det här typ ska vara ”min enda chans”, att jag ska bli ogift och barnlös om jag gör slut. Det är så svårt det här.

      Finns två sidor i det här. Den ena är att de allra allra flesta förhållanden kommer ha svackor eller bli ”svalare” efter nyförälskelsen. Vill man ha ett långt förhållande får man ibland kämpa och stå ut med såna perioder, värt det om man vill och älskar varandra. Å andra sidan är ditt förhållande relativt ungt. Och du också! Tycker inte man bör nöja sig bara för man känner sig trygg.
      Kan nästan garantera att detta inte ör din enda chans!

    Behöver nog bara höra en solskenshistoria….blev precis dissad av en jättefin kille på tinder som jag klickade suuuperbra med, ville inte att nån av våra dejter skulle ta slut och det var längesen jag kände så. Men han ”kände inte gnistan”. Helt ok såklart men är ledsen. Nån som kan ge mig lite hopp ?? Orkar inte gå på fler meningslösa dejter när det enda man får efter två träffar är ”det var jättekul att hänga med dig men jag är inte kär tyvärr…” (well vem är det ?). Och nej vill inte ha dating-tips bara nån fin historia om nån som faktiskt lyckats träffa nån online trots mängder av halvdåliga dejter hehe

      Haha men gud, vill de va kära efter två dejter? ???‍♀️

      Träffade några paddor på en dejtingsida innan jag träffade min nuvarande partner..nu har vi varit tillsammans i 10 år. Jag kan säga att det var inte kärlek vid första ögonkastet men vi hängde ett tag tills det växte fram..det är fint…
      Att inte bli kär någon efter två dejter låter som en bortförklaring för något annat..klart man inte blir kär efter två dejter..

      Lycka till. Så småningom kommer du hitta din..♡

      Ja! Jag hade typ gett upp hoppet, så gick in en måndag på Tinder och bara tryckte nej på typ alla. Tills EN kille dök upp. Han ❤️ Vi messade lite samma dag, på kvällen kunde han knappt lägga sig för han ville fortsätta skriva. Dagen efter babblade vi i telefon och träffades samma kväll – nu snart tre månader senare så va vi hos hans familj igår och imorgon ska vi ha mysdag. Det liksom klickade, va enkelt och bekvämt. Finns ingen jag vill ha mer än honom. När jag låg sjuk i covid kom han hem till mig med mat utanför dörren osv. Världens finaste.

      De är få, men de finns ❤️

        Grattis till din guldkille! ??

          Hoppas och önskar att alla får träffa en kille som är lik honom. Han är en riktig pärla ❤️

      Haha brukade känna exakt samma! Så många dåliga dejter och ointressanta killar. Hade rätt nyligen dejtat en kille som flyttade utomlands och en som var på tok för klängig. Bestämde mig för att skriva hej till alla jag hade i listan och sen rensa, men lessnade och raderade appen. Två månader senare kom jag krypande igen (kommer ju inte träffa mannen i mitt liv sittandes hemma och han RÅKAR knacka på dörren för att låna socker..). Återinstallerade appjäveln och lovade mig själv dyrt och heligt att tacka ja om det bjuds på dejt, vara lite öppensinnad. En av killarna jag skrivit hej till på automatik fanns kvar i listan och frågade om vi skulle ses. Han var inte ens favoriten i listan. Men jag gick. Och det visade sig vara han med stort H. Dom säger ju att man behöver kyssa några grodor innan man möter sin prins. 4 år senare och vi bor ihop, har hund och bil och pratar framtid ihop. Jackpot till slut, tack Tinder!

      Det får jag också alltid höra. Hade två tinderdejter förra veckan, båda dissade.
      Nu skriver jag med några men är egentligen inte intresserad, så trött på’t.

      När jag var singel och killarna drog ”inte-kär-efter-två-dejter” så konfronterade jag dom typ och sa nej det är inte jag heller men vi hade väl kul? Bla bla, manipulera lite genom att indirekt dumförklara deras ”ursäkt”. Hälften av alla dessa män blev jätteledsna när jag dumpade dom ngn månad senare så I guess att man bara behöver sätta dom på plats ibland. Hej och hå

    Är ni rädda för åskan?
    Själv så tycker jag att det är mysigt och vill gärna att det ska åska ibland, men sen när det väl åskar så är jag livrädd, är jag utomhus så blir jag i panik och rusar in, helst under bordet, men försöker vara lugn så att mina barn inte ser mig vara rädd, men svårt att hålla lugnet om det är nära. ?

      Har blivit mer rädd för förra sommaren såg jag hur en blixt slog ner i ett egnahemshus och det började brinna.

      Absolut inte rädd, tycker bara det är häftigt. Så liten risk att nåt händer.

      nej för jag har ett hjärta av sten

        Det har du rätt i..

          det var ett skämt …. för sten leder inte ström ?

    Ang. Familjen Zytomierska & rimer, någon annan som är nyfiken på vem som är hemma med barnen när samtliga vuxna är och äter middag/festar?

      Katrins mamma är ju väldigt ofta med på resor dom gör.

      Nova kanske, hon var med dem i Spanien häromdagen iallafall.

      Katrin har sagt i podden att hon har lämnat barnen själva (när hon varit iväg på padel iaf) vet inte hur de gör med festandet…

      En gång skickade dom iväg Ringo och Falke SJÄLVA i en båt i skärgården. Falke är typ 5 år.

      Nova är numera 19 år och är med och festar. Så icke hon.

    Förra helgen överraskade min pojkväns släkt mig för att jag fyllt 30 år. Det är bara det att jag absolut inte gillar varken överraskningar eller att stå i centrum. Det var lekar och skämsgrejer hela dagen och kände mig så ledsen efteråt samt att jag mådde dåligt under tiden. Min pojkvän hade inte fått veta något annars hade han avstyrt såklart. Han försökte hela dagen styra om uppmärksamheten till annat än mig. Fick sen höra att släkten tyckte jag var otacksam och tråkig som inte ”släppte loss”. Känner mig så ledsen och besviken att de inte tänkte efter hur jag är som person och vad jag skulle uppskatta. Kändes mest som att de ville ha en anledning att festa och dricka alkohol.

      Haha åh, så fint av dem såklart men är som dig: vilken jävla mardröm ? Klassikern när extroverter tror att alla är som dem

      Äh vad löjligt av dom att inte tycka att du var tacksam. Alla gillar inte överraskningar.

    Är redan så less på alla valkampanjer/annonser som alla partier gör. 50 dagar till och orkar inte mer. Jag hatar dem. Jag blir förbannad varje gång dem dyker upp överallt där jag är, youtube instagram, tv4play. Jag känner att jag klarar inte längre! Låt mig va! Hur gör jag för att bli av med dem? Jag får till och med annonser på TikTok, hur vet jag inte för jag gillar aldrig dem.

      På ig kan man ju välja bort annonser genom att trycka på de tre prickarna och gå vidare…

    Tips på vad man kan göra när ens partner… alltid typ tror att man ljuger eller ”hittar på saker?” T.ex. idag, pratar med en annan familjemedlem om covidvaccin och jag säger att jag har tagit min tredje spruta (i mars) och hen säger ”nej det har du inte, när gjorde du det? Jag har bara tagit två” och jag svarar att jo jag har visst tagit min tredje och berättar när och andra detaljer för att hen ska komma ihåg och hen fortsätter med att ”nej jag tror dig inte” och sen när man bevisar (genom att visa vaccinpass) att jag visst tagit 3 vaccin? När jag säger till min partner att hen visst också tagit tre och ber hen uppdatera sitt vaccinpass och gör det och inser att jo, vi båda har tre så är det bara ett ”jaha jag trodde fel.” ALLITD såhär.

    Kan ev. ha tre glas vin i mig men är bara irriterad och less på denna situation.

      Låter ganska stört… Säg till på skarpen och att han får skärpa sig. Skulle inte orka med en sån person.

      Låter som små barn gör typ… Så övertygade om att de har rätt. Att ens partner anklagar en för att ljuga liksom??
      Nån diagnos?

        Manipulationsteknik hos narcissister. De försöker gärna förvilla vid diskussioner, förminska din intellektuella kapacitet och gå emot dig för att få dig ur gängorna.

      Sluta ljuga så är problemet löst…

        Hon ljuger ju inte?!

    Lovisa Worge la upp för någon dag sedan om samarbete med PCR-bilen. Hon skrev ” perfekt inför Frankrike” men om man är vaccinerad , behövs test då? Har inte hört något om det.

      Nej, om man är vaccinerad så behöver man inget test. Såg att Kenza la ut samma sak innan hon åkte till Paris

    Funderar på att flytta till Österlen. Var är det bäst att bo?

      Oj, behöver mer fakta. Känner du till Skåne sedan tidigare? Ska du bo året om eller söker du sommarhus? Var jobbar du, med vad?
      Generellt gäller ju att huspriserna är som dyrast vid kusten. Simrishamn är största orten med flest bekvämligheter. Sedan är huspriserna lägre i områden som inte räknas som Österlen, men som är tillräckligt nära (fast stockholmare på semester tror att de är på Österlen). Sjöbo, norr om Ystad, Degeberga-trakten tex. I många av dessa orter är SD starka, inte så pittoreskt kanske 😉 Jättesvårt att tipsa om ett specifikt ställe när man inte vet dina förutsättningar.

        Ystad tillhör inte Österlen!

    Vad hade ni gjort om er partner inte ville ha sex? Och inte velat det på ca 6 år. Inga kyssar, inget smek. Kramar och hålla om går bra, men inget mer.
    Vad hade ni gjort om ni älskar honom. Lämnat?

      Ja tyvärr. Skulle inte kunna vara i ett långvarigt förhållande uta intimitet. Skulle sluta med att jag blev deppig/var otrogen. Det är, för mig, en viktig pusselbit i det stora pusslet.

      Prata med honom!? Varför vill han inte?

      Inga kyssar ens? Nej, då känns det som en kompis mer, skulle inte kunna ha ett sånt förhållande.

      Kanske prata om möjligheten till ett öppet förhållande? Och parterapi?

    Någon som vet vad som hänt denna gång med Vanessa Valderramas assistent? För någon vecka sedan skrev hon ett kryptiskt inlägg om att allt inte är perfekt och att hon bara vill ”att det ska bli bra för alla men det går inte”. Och idag bekräftar hon på story att Bea slutat hos henne, hennes andra assistent som slutar. Varför? Är dom underbetalade? Kräver Vanessa orimligt mycket av dom, barnpassning etc?

    Det här med influencers blir svårare och svårare att förstå för mig som växte upp på 1970- och 80-talen utan sociala medier. Men att vara influencer innebär alltså i princip att få betalt (bli miljonär) för att skriva om och visa upp sig själv i olika kläder och poser…?! Ungefär som boken ”MIna klasskamrater” på 1970-80-talen där klasskompisarna skrev om sina hobbies, favoritdjur och -maträtter och lade till foton på sig själva från Domus´s fotoautomat…fast i dag ger det bokstavligt talat miljoner i intäkter varje år?! Sanslöst…man kan alltså bli influencer och miljonär utan vare sig utbildning, erfarenhet eller något att bidra med som hjälper mänskligheten framåt…så länge man gör reklam för ”rätt” grejer?! Är det så vet jag inte om den nya utvecklingen fört oss framåt…att dagligen se influencers visa upp sitt nya läppstift (med adlink) och posera med familjen framför kameran på restaurang känns inte särskilt sunt. Och alla dessa inlägg: ”ni är många som frågat om min blus/läppglans/solglasögon och här hittar ni länken…”. Nej, det känns inte bra. Dessa influencers känns för mig som arbetslösa/sjukpensionärer såtillvida att de har tid att pyssla med sig själva hela dagarna…skillnaden är att någon betalar dem för att göra det och dessutom visa upp det för omvärlden. Kanske borde Arbetsförmedlingen tipsa fler klienter om influenceryrket…?!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.