Öppet Spår

Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.
Dock undanber jag mig politiska diskussioner, tack!
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli satt på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts… ?

Ps! Tjafsa mindre!

518 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Känner mig lite ledsen ikväll. Jag frågade min bästa kompis vad hon ska göra på nyår. Då svara hon att hon ska vara med sin pojkvän, mitt ex och hans nya tjej. Det känns som att hon alltid prioriterar att vara med sin pojkvän och hans vänner framför att vara med mig. Och just pga att mitt ex är vän med hennes pojkvän så kan jag aldrig vara med. Hon tycker inte ens om hans vänner men väljer ändå att alltid följa med. Jag prioriterar att vara med henne före allt annat. Nu får jag inte fira med henne i år heller, känns skit

      Hur länge har de varit ett par?

        Ungefär 2 år

      Är du SÄKER på att hon är din bästa kompis? Sett så många gånger att folk sett en viss person som sin bästa vän eller en jättefin vän, men det har inte varit likadant tillbaka. Det gör sönder människor. Tycker du är värd en nyår med vänner som prioriterar dig, om inte denna nyår så nästa <3

        This. Min ”bästa” kompis skulle plötsligt åka utomlands över nyår istället. Men lika bra, sen hon hånskrattade åt mitt val av studier kände jag att det är ingen bra vän.

          Ja, hade en vän som pratade om sin bästis. Sa ”Alltså, jag ÄLSKAR henne. Alltså hon är FINASTE vännen. Jag ÄLSKAR henne så HIMLA MYCKET! Hon är SÅ HIMLA VIKTIG!” Sedan såg jag de hänga och de kändes mer som… Bros? Tror denna bästisen levde ett helt separat liv och såg min vän (som såg henne som bästis) som en skön person att hänga och snacka med, medan hon var ALLT för min vän. Det blir konstigt då.

            Vi är verkligen inte sånna som säger att vi älskar varandra (även om vi gör det), men vi stöttar varandra och hjälper varandra genom att komma med råd i olika situationer. Och ventilerar tankar och känslor såklart. Vi har egentligen bara varandra förutom våra pojkvänner och har känt varandra i över 12 år.

          Men… Ska din kompis inte få åka utomlands över nyår? Fattar inte riktigt att ta det som ett personligt svek, det är väl en ska om ni har haft planer och sedan ska hon plötsligt på en annan middag där du inte får följa med, men man kan väl inte begära att någon struntar i en resa för att stanna hemma med en själv.

            Ja vi hade planer.

              Nej men en utlandsresa trumfar att man har middagsplaner såklart

                Vet inte om du är ironisk och dryg a la bloggbevakningskommenterare, men ska man ställa in något som redan är bestämt gäller det att sköta det snyggt. Det gjordes inte här.

        Jag vet inte faktiskt. Vi skriver dagligen om viktiga saker och finns där för varandra. Vi ses dock nästan aldrig, trots att vi bor ca 1,5 mil ifrån varandra. Jag har också pojkvän men hon är min enda nära vän, och hon har inga vänner förutom mig (och sin kille då). Vi har känt varandra i över 12 år.

        Som att alla har ens 2 val.

          Oj vad arg.?

      Shit, vad fult. Inte ok!

      Testa att sluta prioritera henne och se reaktionen?
      Sen kan du ju fråga någon gång varför hon hänger med de personerna om hon ändå inte gillar dem? Kan inte killen hänga med hennes kompisar?

        Jag tror att hon hänger med hans kompisar för att hon vill vara med sin pojkvän. Jag och min kille har umgåtts ihop med henne och hennes kille, och det är jätte kul. Men om hennes kille har annat planerat så går det före.

          Men om alla ändå har gått vidare med nya relationer kan väl du och din nya kille också vara med dem? Fråga vettja!

            Nej tack! Jag och mitt ex ogillar varandra ganska ordentligt av flera olika anledningar.

              Bara av ren nyfikenhet, hur gamla är ni? Alltså inte ställd som en dryg sarkastisk fråga ?

                25-27 år

          Ja förstår att hon vill hänga med sin kille, men kan de inte hänga med hennes kompisar? Måste de hänga bara med hans kompisar? ??‍♀️ hennes kompisar kommer ju försvinna till slut om de känner att hon prioriterar killen hela tiden.
          Skulle det ta slut mellan dem kanske inte kompisarna finns kvar sen, för att hon inte värderade dem också.

          En kompisrelationer funkar åt båda hållen, jag hade en kompis som sa ”varför hör du inte av dig? Då svarade jag; ”Jaha det är bara jag som ska höra av mig?”
          Lite som en pik till kompisen att hon kunde också höra av sig.

            Hon har inga andra vänner, bara mig?

              Då är ju frågan hur länge till, låter som du lite grand har tröttnat…?
              Är ju inte kul att vara någons andrahandsval, ni kan väl umgås med era killar? Om hon vill hänga med sin kille hela tiden.
              Ledsen om jag kanske låter hård här men tycker inte hon kan behandla dig som hon vill och förvänta sig att du ska vara kvar i hennes liv ?

      Kan du hitta nya kompisar. Så du får vara glad. Är själv deppig i kväll. Kom nu på kvällen.

        Sun downing? Många blir deppiga när solen gått ner.

      ❤️❤️❤️ Jag hade en jobbig dag för någon vecka sedan. Frågade min bästa kompis om vi kunde umgås (hon vet varför den dagen är jobbig för mig) men hon sade: jag ska träna. Jag kommer aldrig ha den vännen på tv som kommer hem och kramar om mig med en burk glass om jag behöver.

      Du förtjänar bättre!

        De där vännerna är nog faktiskt få. Vi är några som är såna, och kanske har höga förväntningar på att få tillbaka samma bemötande. Tråkigt men sant.

          Jag vet – fruktansvärt tråkigt. Alltid så att en lägger ner all sin tid och energi medan den andra tar en för givet.

        Visste hon att det var den speciella dagen för dig?

          Japp. Jag sade det till henne.

        samma här. känner inte att mina vänner bryr sig så mkt om mig… känns som man alltid kommer i 2a hand

      Jag hade också valt att vara med pojkvännen på just nyår. Det är ju inte vilken kväll som helst.. Om det är en seriös relation dvs. Ta det inte personligt

        Håller med! Och TS – du kan ju fira med din pojkvän? ?

        Jag ska vara med min pojkvän, men det är kul att umgås ihop. Är bara ledsen för att hon återigen väljer att umgås med sin pojkväns kompisar framför sina egna.

          Varför vill du ha henne som vän?

          Det är ju uppenbart att din vännina inte ser dig på samma sätt som du ser henne samt att skriver att hon aldrig prioriterar dig. Men det kan vara så att det är DU själv som faktist är problemet i er relation, du kanske kräver för mycket, är för på, är för mycket dramagueen.

            Nej, jag är inte problemet

              Det låter faktiskt så med tanke på hur du pratar om problemet. Väldigt ensidigt och bara från din vinkel.

              En mer empatisk person hade nämnt problemet ur ”bästa vännens” synvinkel också och sedan sagt varför man inte håller med den synvinkel. Men du nämner inte ens din ”bästa väns” synvinkel. Jag tvivlar starkt på att din bästa vän hade själv salt att Hon inte prioriterar dig.

        Exakt – en skitdag helt enkelt

      Men du säger ju att hon endast har en kompis – alltså du.

      Hennes kille vill antagligen fira nyår i ett stort gäng (så som många unga vill) så då har de några andra kompisar och ditt ex plus hans tjej. Du vägrar fira med ditt ex och vill egentligen endast att hon ska fira nyår med dig och din kille.

      Vad händer om du andas ut och tar med din nya kille till det stora firandet? I stället för att vara besviken på henne?

      Känner igen mig i dig jättemycket.

      Ett tips:
      Sluta prioritera henne och försök umgås med andra.

      Jag är äldre nu och ångrade att jag var så lojal och som du, prioriterade min s.k bästis i alla lägen alltid.

      Hon var inte lika omtänksam och har nu ca 20 år efter erkänt att hon var egoistisk. Jag frågade henne eftersom jag burit på tankar som ”varför dög jag inte” och ”är jag inte tillräckligt rolig att umgås med”.

      Snälla och omtänksamma personer blir ofta tagna för givet.

      Snälla mitt tips är att bredda ditt umgänge om du kan, det kommer löna sig. Lägg inte all energi på en sådan vän. Usch, hon borde prioritera dig med!

      Det är ju lite först till kvarn när man planerar för nyår tänker jag. Nu hann hon göra planer med andra innan du frågade, så är det ibland. Det betyder inte automatiskt att hon ”väljer dem framför dig”. Tänker du att hon ska ställa in för att fira med dig och din kille istället? Känns lite tonårigt att tjura över det. Bjud in henne och hennes kille på middag någon vecka senare istället.

        Vi bestämde redan förra nyår.

      Låter som att du behöver prata med henne om det tycker jag! Hon har kanske inte ens reflekterat över att det ofta blir såhär och inte har någon aning om hur du känner.

      Jag tycker generellt att folk ofta har rätt höga krav på vad de förväntar sig att deras vänner bara ska förstå, och går runt och känner sig svikna och ledsna utan att ens ta upp det. Människor fungerar olika, tycker att olika saker är viktiga osv.

      Tycker egentligen inte det är så konstigt att hon vill vara med sin kille, det är ju en rätt ny relation. Det är ju inte heller så konstigt att han hellre är med sina vänner än hennes. Människor upptagna med sina egna liv och känslor, det är ganska lätt hänt att någon annan ibland kommer i kläm liksom. Är man inte öppen med vad man känner, hur ska hon veta?

    Vilken låt i affären skulle få dig att dansa och att sjunga med?

      Ingen

      Ingen

      Dansa loss och sjunga högt, nej ingen. Men röra sig i takt och skämtsjunga med en person som sådär hjärtligt skäms över en, de flesta som iaf är lite roliga.

      Ingen, varför? Så gör man väl inte ?

        Eller hur, väldigt pinsamt beteende.

          Ja fyyyu så pinigt azzå. Gu så kan man bah inte göra.

          Haha töntar. Enda som är pinsamt är fjortisar som är osäkra.

      går typ alltid och dansar i affären eller mimar (hahah) , men den jag lyssnade på idag var Kendrick Lamars senaste album. Då mimas! det mkt!!

      Önskar så att det var socialt accepterat att spontandansa!! Ibland när jag hör en riktigt bra låt kan min kropp knappt hindra sig den vill liksom bara dansaaa trots att jag befinner mig bland hyllorna på Coop typ haha.
      Gör en kompromiss och håller takten med foten eller diggar lite lätt med huvudet, inte alls tillfredsställande :(:(:(

        Tex är New attitude med Patti LaBelle en låt som min kropp hade haft svårt att vara stilla till!

        Stod och väntade på tåget en slaskig novembermorgon en gång, och på perrongen mitt emot stod en ung kille med lurar på och dansade ballett. Det var fantastiskt att se, gjorde min dag! Önskar också att fler (inkl jag själv) vågade släppa ut det där.

        Häromdagen gick dock en annan man fram och tillbaka och sjöng med, ganska högt, till sin musik – någon slags death metal. Det var mindre kul, rätt obehagligt faktiskt. Så ja… man får välja sina stunder kanske.

    Ok för att förekomma – jag VET att många är trötta på det här ämnet, men kanske finns det någon som faktiskt vill, kan och önskar komma med goda råd? Stort tack, isåfall!

    Så: jag började ett nytt jobb i september. I oktober hade vi personalfest och jag kom väldigt bra överens med en manlig kollega, vi hade det riktigt kul och härligt och viss attraktion förekom. Det slutade med att vi ’hånglade’ (herregud har aldrig låtit så tonårig men är alltså 35+). Jag lämnade min sambo dagen efter pga kunde inte leva med vad jag gjort. En stor sorg, såklart, men försökte vara så fair som möjligt i en så jävlig situation. Kände mig hemsk. Förra helgen hade vi AW med jobbet och jag hamnade i säng med den här kollegan. Vi pratade hela kvällen och allt kändes så jävla rätt, bara. Fick veta dagen efter när jag pratade om detta med en annan kollega, att han är sambo sedan 15 år tillbaka samt har ett barn med henne, och jag hade på riktigt ingen aning om detta (vi jobbar på olika avdelningar i stort bolag). Försökte prata med honom efter att jag fick reda på detta, men han undviker samtalsämnet. Jag har tyvärr fått känslor för honom och nu undrar jag därför – någon som kan ge mig goda råd i den här situationen? Har såklart fruktansvärt dåligt samvete för den ovetande sambon, samtidigt som jag är småkär i kollegan. Och det har verkat som att han känner samma för mig och jag misstänker att han inte är så lycklig i sin nuvarande relation. Men vad vet jag!? Och finns det någon chans för oss två? Och hur gör jag för att inte må PISS av tanken på den stackars sambon? Och att jag tar på mig detta ansvar och dessa känslor när han inte verkar bry sig om henne alls.

    Tack snälla för svar!

      Gjort är gjort, men sluta träffa honom är mitt råd.

        Fattar vad du menar – men jag är på riktigt kär i honom. Svårt att släppa, tyvärr..

          Anonym 20:04
          Han har sambo och barn vilket du inte visste från början. Att han undviker ämnet kan bero på att han vet att han har gjort bort sig. Du rtcker synd om gans sambo, hur skulle du reager om det var du som var sambon?

          Han gjorde fel från början.

          Han verkar ju inte vara en superbra människa ändå.

          Gjort är gjort och eftersom du är kär, behöver du fråga honom om han ser en framtid med dig. Gör han inte det är det ju ändå ingen idé att slösa någon kärtid på honom.

          Förstår vad du menar. Men jag pratade med honom igår och han sa till mig att han tycker om mig och vill hänga med mig. Jag VET att jag är en idiot i allt detta, men jag är dessvärre kär. Och har för mycket hopp. Vet inte hur jag ska hantera dessa känslor.

            Att han tycker om dig och vill hänga med dig betyder tyvärr inte att han kommer lämna sin sambo..

              Nä låter som han vill ha dej som sin älskarinna ?

            Hur kär kan man va i en person om man inte ens vet stt denne har barn? Hur väl känner ni varandra liksom ?

              Tror det rätta ordet är förälskad eller att hon kärat ner sig i idén av honom. Lätt hänt att börja fylla i luckorna och måla upp en bild i huvudet om hur fantastiskt det skulle vara om man fick vara tillsammans. Och den bilden krockar ofta rätt rejält med verkligheten om man blir tillsammans senare.

                Jag tror också att det är förälskelse. Attraktion och förälskelse är ju som steg ett som senare kan övergå till djupare kärlek.

                  Att vara förälskad och kär betyder ju samma sak. Älska kommer senare och är en djupare känsla ja.

                    Jag tänker också det. Eller jag brukar se ”kär” som mer intensivt, det sitter hårdare och är svårare att komma över än när man bara är ”förälskad”, men det är absolut inte samma sak som att ”älska”.

            Jag har varit i sitsen där killen du är småkär i är. Jag sa att jag tyckte om den andra jättemycket, och jag gjorde verkligen inte det. Men mer som ett sätt att fly vardagen och inte som i att jag ville lämna min familj. Tillslut vägde ångesten i hur fel det var över vad otroheten gav och jag avslutade det. Det har gått över ett år nu sen jag avslutade men tänker fortfarande på honom någon gång varje dag och det gör ont. Men jag vet att det var rätt. Så mitt råd är att ta det ut innan det blir mer känslor, byt jobb om du måste! Ingenting gott kommer komma ur detta.

            Det säger han nog för att hålla kvar dig, kanske ha dig på sidan av? Han har varit otrogen mot sin sambo och verkar inte ångra det och undviker ämnet. Han har ju inte sagt att han är kär i dig och nu vill va med dig istället. Risken är att du blir kärare och blir den andra kvinnan hur länge som helst om du inte stoppar detta nu.
            Om du verkligen vill så kan du ju fråga hur han ser på er som nån skrev här. Men han verkar ju inte tagit några steg mot det och det är ett stort steg att lämna ett förhållande med barn i.
            Han framstår som nån annan sa inte heller som en jättebra person.
            Känslorna kommer gå över, tro mig.
            Tycker hans sambo har rätt att veta dock… För han lär göra detta igen.

            ”Jag är dessvärre kär”
            Det låter som om du tror att det är något viktigt? Kära blir folk hela tiden. Det är inget viktigt. Folk är otrogna med kollegor hela tiden pga att de känner sig smickrade av intresset. Du fick fusisi närhet och uppmärksamhet och känner dig därför kär. Om ni inte ses mer går förälskelsen över.
            Däremot, om man är kär och den andra också är kär, och båda är singlar, då kan det finnas något intressant. Men inte annars. Vill du ens ha en snubbe med ett barn och en fru? Bonusfamiljer är det jobbigaste som finns.

              Så jävla bra kommentar, haha ”det låter som att du tror att det är något viktigt?”

              Som att ”för att man är kär” så är det på något sätt den objektiva sanningen för hur man måste agera i situationen. Lite som att säga ”jag är så arg på min kollega, jag måste mörda honom”. Nej, man kan känna saker utan att man måste agera på det. Det fungerar så hela tiden…

            Ja, förlåt mig, men du är en idiot om du fortsätter detta, speciellt eftersom du nu vet att han har sambo och barn. Lämna honom och låt honom inte utnyttja dig!!! Ha lite självrespekt och skaffa en man som inte varit otrogen mot sin sambo och som antagligen kommer vara det mot dig också.

            Fortsätter du med honom kommer han så småningom göra samma sak mot dig som mot sambon. Tycker du det känns ok, kör på…annars, spring…

            Du lämnade din man efter ett ligg med kollega eftersom du hade fått för dig att det skulle bli du och kollegan. Det kommer aldrig bli ni för tyvärr var det du som drog nitlotten. Du är ett lika stort r*vhåll som kollegan. Din man hade tur för nu slipper han en partner som knullar andra bakom hans rygg. Men fortsätt du med nån som bedrar sin fru, skulle han mot förmodan lämna och bli ihop med dig. Så kommer han att bedra dig också i sinomtid och då blir det inte kul att jobba på samma ställe efter det.

              Nu läste du tokigt tror jag. TS låg inte med kollegan innan hon lämnade sambon, utan hånglade på en julfest. Lämnar man sin relation efter ett hångel så är han uppenbarligen inte lycklig i relationen, jag tolkar det verkligen inte som att hen lämnade för att bli tillsammans med kollegan.

              Tycker TS låter som en empatisk och fin person som försöker navigera en svår situation.

              Måste tyvärr dock instämma med kören här, det känns inte troligt att han lämnar, och gör han det så är det fortfarande en man som är kapabel att ha en affär bakom sin sambos rygg – Inte ett bra val för dig.

              De goda nyheterna är att förälskelser går över! Du har några tuffa månader framför dig men lovar att det kommer släppa, och då kommer du vara tacksam att du inte svek din egen moraliska kompass (som du verkligen verkar ha!) och var delaktig i hans svek mot sin sambo. Det ordnar sig det här! Foka på annat så går det över.

          Det är hormoner-får du tänka. Han är säkert en skitstövel som gör så här. Mind over matter nu!

          Du kommer över honom med tiden, lovar. För din egen skull; gå vidare till en man som inte varit otrogen mot sin sambo. Låt honom inte utnyttja dig. Men om du nu måste träffa honom, ställ ett ultimatum om att du inte kommer ligga med honom sålänge han är tillsammans med sin sambo så får du svart på vitt hur kär han verkligen är…

      Du gör rätt nu och avslutar allt med den här killen. Killar ligger för att de kan, inte alltid för att de är kära så att du vet.

        Dessutom tenderar de att vara otrogna med tjejer de finner mindre attraktiva än frugan.

          Haha va?

            Läste någon studie på det. Män tenderar att vara otrogna med kvinnor de inte riktigt faller för.

              Har sett flera exempel på att det stämmer. Kvinnor som de anser ”inte är fina nog” men som duger till att ligga med, och så den söta, fina hedervärda frun/flickvännen därhemma. Jag själv träffade en kille för många år sen som då hade en paus med sin nuvarande fru, och han tröstade sig med mig under deras uppehåll. Sen när de blev ihop igen så kastade han bort mig som skit. Ser dem på stan ibland och då ser han jättenervös ut.

                Alltså de där kunde varit jag som skrivit var med om exakt samma sak?

                Vet inte om jag tycker det är så märkligt att dejta någon när man har paus i sitt äktenskap, men sen välja att fortsätta relationen med frun istället för personen man hängde med under pausen..

                  Det beror på hur man sköter det. Dessutom erbjöd han mig pengar för att ligga med honom efter att jag sa att jag inte ville, och det gör honom automatiskt till en douche. Punkt.

                  We were on a break!!!

      För din egen skull borde du antagligen undvika personen. Vilken gris usch. Men full förståelse om det är svårt också. Lycka till!

        Ja det är så svårt. Jag är ju kär. Och fått känslan av att han är det också..

          Fattar. Tror många sådana män bara utnyttjar en. Försök vara snäll mot dig själv hur du än gör och följ hjärtat. Man lever bara en gång! ❤️

          Inte ett råd som kommer få några likes direkt, men sätt kanske en tidsgräns i ditt huvud för hur lång tid du ger honom att göra slut med sin sambo. En månad tex. Om han inte gjort det så måste du göra slut. Se till att få ordentligt bevis om han säger att det är slut med sambon.
          Sen för att vara pragmatiskt, vara kär är bara en härlig kemikaliecocktail din kropp serverar dig, han är bara en vanlig (svinig) man och det finns garanterat nån bättre därute.

            Alltså om man behöver ha bevis är det inte nån att bygga nåt med. Säger bara RED FLAG. Spring fortare än snabbt.

          Det låter inte som det. Och även om han skulle vara det verkar det inte som han vill lämna sin sambo för detta.

          Är du kär så kör på? Man lever bara en gång. varför ska han vara med sin sambo om han är olycklig i den relationen? Slöseri med tid. Fråga rakt ut och hoppas på det bästa. Annars berätta för hans sambo och byt jobb ??

            Män har inte sex med andra för att de är olyckliga. De har det för att de kan, och det brukar också göra samlivet med frun mer spicy.

          Men han är såklart inte kär! Då hade han inte hållit på och haft sex med dig efter en jobbmiddag. Hade han varit kär skulle du ha blivit uppvaktad på riktigt och han skulle antagligen redan pratat med frun om separation. Män som är kära tvekar inte.

          Att vara kär är ju trevligt, men inte en anledning eller ursäkt att fortsätta med ett beteende du vet är fel?

      Förstår helt vad du går igenom. Det är verkligen skit. Tips: läs boken Utan eget ansvar av Lena Andersson. Lycka till ❤️

        Mycket bra tips!?

      Låter inte som att du lämnade din sambo för att vara rättvis och för att du inte kunde leva med vad du gjort, utan att du lämnade din sambo för att du trodde att du nu hade en chans med din kollega du var så störtkär i efter att ha hånglat med honom vid ett tillfälle (lol). Den här kollegan kommer att fortsätta fira sin bröllopsdag med sin fru, och han kommer glatt att fortsätta leka mamma, pappa och barn och du kommer att få ta konsekvenserna av en obekväm arbetsplats och att komma hem till en tom lägenhet efter att ha gjort dig av med din fasta och trygga punkt för en man du inte ens har känt i tre månader!

        Må så vara, men att FRÅGA HONOM är det viktigaste! Fråga, fråga och fråga. Beroende på hans svar, kommer du att fatta. Är svaret svävande ”gillar dig men kan inte bryta upp” är det knappt någon idé. Är det ”jag bryter upp NU” är saken givetvis annorlunda.

        Men du måste ställa en rak fråga. ”Vill du vara tillsammans med mig till 100 %?”

      Tough love: LÄMNA. Han vill förmodligen inte ha dig en tisdag kl 18 i soffan med makaroner och köttbullar till middag. Han vill bara ligga och när det passar honom. Om han är så olycklig så hade han sagt det, avslutat det.

      Och nästa råd är att bara släppa det helt och hållet. Hans problem. Du kan ju kontakts henne. Men eftersom du inte vetat så hade jag bara släppt. Klippt bort hnm ur ditt liv så mkt du kan. Dina känslor är för att du ”inte kan få honom”.

      Säger detta som om du vore min vän! Och ur erfarenhet. Jag va den han (dock mitt ex då) va otrogen med, så fort jag fick veta klippte jag allt. Då kom han med jordens offerkofta och drog haranger om ”det är dig jag vill ha, men du förståååår inte, kan inte göra slut” osv osv osv.

      NEJ. Köp inte det! Du är värd så mkt mer ??

        Har typ samma erfarenhet. De lämnar aldrig sina fruar/flickvänner/sambos…. Det gjorde inte den jag träffade iaf ?

          Nej nej, de är inte ute efter ett nytt förhållande. De vill bara ha kakorna och äta alla..

          Självklart finns det dom som behöver sista knuffen att göra slut. Men denna grabben är definitivt inte en sån person. Han är glad sålänge han kommer undan med sin otrohet. Öööörk nej SLÄNG honom och gå vidare!

            Förlåt men skrev du 35+? Herregud.

              Va? ?

      dumpa. han va otrogen o han vill nog bara ha en liten kul lek ett tag. märkligt att inte ens säga något då ni pratar med varandra en hel kväll.
      bra du lämna din sambo

    Någon som vet något om Celina Ryden? Nagelfixaren? Minns att hon fixade typ allas naglar. Hur var hon som person? Var det något särskilt som fick folk att dra sig ifrån henne? Vad tycker ni om henne?

    Är bara genuint nyfiken och vill lägga näsan lite i blöt <3

      Hon håller fortfarande på i alla fall, ser henne typ dagligen på Tiktok. Tror hon slutade jobba med influencers för att de var så kassa på att hålla tider. Har för mig att hon dessutom bara höll på med massa nailart och ville göra coola naglar, men många influencers ville mest ha neutralare naglar och då ville hon hellre ta andra kunder som ville ha det hon gillade bäst att göra. 🙂

    Nyårstips sökes! Drinkar? Aktiviteter? Dekorationer? Snacks? ?

      Drink: French 75 är fräsch, god och enkel att göra! https://www.tasteline.com/recept/french-75/

      Aktivitet: Musikquiz brukar vara uppskattat. Gör ett eget med lite olika teman.

      Monopol ?

        så lätt, bara köpa de lila

      Kan tipsa om något jag bjöd på förra året som snacks/förrätt
      Hade baguetter jag delade och in i ugnen så dom Blev rostade sen på med 2 olika färsk ostar, tomat vitlök olja och prosciutto sen lite havssalt det var så uppskattat och ska göra i år igen, men i år tänkte jag testa ha smör och vitlök på baguette bitarna innan jag kör in dom i ugnen ?

        Crostini typ? Svingott

      Förrätt: rösti med gräddfil, kaviar (eller tångkaviar) och rödlök.
      Varmrätt: färsbiffar med fetaost och örter (valfri färs, jag är veg funkar fint), hasselbackspotatis, egengjord bea och ugnsstekt spetskål med brynt smör och rostade hasselnötter.
      Dessert: chokladmousse med hemmagjorda kanderade mandlar som topping

      Taost Skagen
      sedan något gott med pommes
      och sen marängsviss. ?

      Snacks: Lättsaltade lantchips med creme fraiche, hackad rödlök och löjrom.

        Tack för den! Ska köra den på fredag kväll!

        Mmm, yummi, men fy farao vad dyr löjrommen är nu alltså och svårt att få tag på öht, iaf här nere.

          Sant. Funkar ju med stenbitsrom också. ?

          Sikrom är ett jättebra alternativ!

      Drinkar kan jag nada om. Men dekorationer! Köp typ paljetter, de kan du spara och återanvända sen! Ha ett färgtema, typ svarta detaljer ? Massa ljus, blommor, duka antingen samma färger eller i massa olika!

      ÄLSKAR DUKNINGAR! ??

      Banan, melon, kiwi och citron.

        I en EPA.

      Glitter överallt! Mat som känns lyxig (löjrom, ostron, hummer(sås), svenskt kött/fisk, sällskapsspel som charader (”Med andra ord” är grymt kul), fejkljus överallt så slipper du tänka på brandrisk, doftpinne här och var, gott om dricka + snacks.

    Era bästa tips för en lång flygresa?

      Stödstrumpor
      Brusreducerande hörlurar
      Drick mycket vatten

      Kompressionsstrumpor, nackkudde, fuktkräm, drick ordentligt med vatten, gå upp och gå med jämna mellanrum. Underhållning finns det ju gott om på flyg nuförtiden, och om det som finns inte passar så kan man ju ha back-up i form av böcker och nedladdade filmer och poddar.

      Gå ombord SVINtrött och sov hela resan xD

        Bästa. Somna innan take off, vakna av att hjulen slår i marken ??

      Over ear hörlurar, vekväma kläder,

      Ta med en gurka skuren i stavar. Som vatten i fast format. Ögondroppar och saltvattenspray håller slemhinnorna i schack.

        Saltvattenspray till håret, eller? Förlåt en dum!

      Klimatkompensation ??

      en längre tågresa

    God Jul! Hoppas att din julafton blir precis som Du vill ha den!

      Camcam hoppas lilla snöboll (skriver jag rätt nu?)mår bra. Puss på nosen till henne och THK. ??

      Tack och detsamma önskar jag dig ✨❄️

      Testade positivt för covid-19 idag, så det blir inte alls som jag tänkt ? min sons första julafton också och har inte ens köpt en gran eftersom vi ändå skulle vara bortresta och fira med släkten ?

        Samma, så blir hemma medan min kille åker till sina föräldrar (han har jobbat borta sedan förra veckan så ingen risk att jag smittat honom). Egentligen inte hela världen men kommer kännas lite ensamt och deppigt den 24.

        Vet du, din son kommer inte minnas att den va tråkig. Nu kanske han inte minns den alls iof men tänk ist att få fira en liten, intim julafton bara ni tre ? Så mysigt!

          Nej för honom spelar det ingen roll, men hela släkten har sett fram emot det så mycket ?

    Vad har ni för små ovanor som ni gör men egentligen skulle vilja sluta med?

      Köper celsius i tid och otid.

      Jag snusar… och är för stor gottegris
      2 saker jag måste sluta med men kan inte…

        Samma, men gått över till Nikotintuggummi och nu kan jag inte sluta med fanskapet..

      Jag drar bort hår från mina ögonbryn när jag har tråkigt eller är stressad. Typ tittar på tv och drar bort hårstrån utan att tänka på det. Har inte haft hela ögonbryn på 20 år typ ?

      Köper cola zero typ varje gång jag är i en affär ? Småäter godis i tid och otid…

      Kollar mitt exs och hans nya tjejs Instagram för att se vad de lägger upp. Men jag kollar mindre och mindre iaf jag så jag hoppas att jag snart lyckas sluta att kolla vad de lägger upp ?

        Varflr gör man det? ?

      Äter för mycket mat och snacks, för att det är gott helt enkelt. Men onödigt och jag blir bara fetare. :/

      Använder alldeles för mycket nässpray. Ska ta tag i det. Nån gång. ?

        Samma, hemskt att vara täppt i näsan. Paniken när man skall sova och inser nässpray flaskan är slut..

          Eller hur? Och lyckan när man hittar en gammal Otrivin mentol under madrassen… Hjälp!

        När jag har använt för mycket nässpray brukar jag avvänja en näsborre i taget. Då kan man andas i alla fall, när avvänjningsnäsborren är täppt.

      Kollar mobilen. Har inte ens sociala medier sedan flera år tbx men ändå ”kollar jag mobilen” 48ggr per dag. Typ snabbgoogla något/någon. Och sedan fastna en stund. Alltid fastna. The ? ? is real! ?

        Bloggar är också sociala medier ??

          Har ingen blogg

            BB är en blogg.

              Med betoning på har. Har inte sociala medier, alltså är inte innehavare av. Jag har inte BB. ? är inte Camilla. Hoppas det klargör ?

                Nä men du kollar bloggen = bloggen är ett socialt media. Socialt media är inte ett konto på ett ställe.

                Fattar hur du menar, meeeen om man ska vara hård så är detta inräknat som soc.media ?

                  Du fattar obv inte alls vad kiwin menar.

                  Det är som om du svarar på vad du önskar jag skrivit, istället för vad jag faktiskt skrev, trots förtydligande. Intressant… ??

      Petar i näsan ?
      Måste verkligen skärpa mig och jobba bort den ovan, det är ju svinäckligt.

        Ugh samma här, verkligen det enda jag typ… hatar mig själv för? Men det är så svårt att sluta, det kliar alltid och känns som att det finns saker som måste ut. Så himla tvångsmässigt…

    Alltså sitter här helt förtvivlad och besviken.

    Jag har dejtat nu en kille i några månader som har varit så underbar och snäll mot mig. Så omtänksam och behandlat mitt barn så fint. Tar alltid tid till en och försöker göra en nöjd. Hans barn och jag kommer så bra överens. Vi har umgåtts som en familj allihopa. Vi planerade att fira jul och nyår tillsammans. Han har verkligen varit så underbar berättat dagligen om hur han äntligen hittat rätt och tycker om mig så mycket. Vi har gjort framtidsplaner och sommarplaner med barnen.

    Jag åker till mitt hemland två veckor vi smsar och ringer varandra dagligen. Han kommer till mig direkt när jag landat. Vi umgås och planerar helgen. Han blir sjuk vi ses inte den helgen. Sen ser jag på hans gamla Instagram att han följde massa tjejer. Jag nämner det kort bara typ :”så många tjejer du följde förut?”

    Efter det meddelandet som jag skrev så har det varit total tystnad. Han svarade inte på det så jag skrev igen och ”så tyst” hans svarade att han inte var perfekt och önskade mig lycka till att hitta den perfekta mannen. Jag skriver vad hände här? tystnad igen han svarar inte. Dagarna går; jag tänker han vill väl ha tillbaka sin hemmanyckel och hörlurar för 2000 kr som jag fått låna. Jag frågar hur han vill göra hämta grejerna eller ska jag skicka med posten? Tystnad han har inte svarat på 5 dagar.

    Alltså vad hände, hur kunde det vända så fort? Han är någon jag hade daglig kontakt med så saknar honom så mycket och vill bara vara med honom. Saknar hans barn.

      Vad händer om du ringer, svarar han inte då? Tonen i sms kan ju vara så klurig att tyda, så ni måste ju prata med varandra ordentligt för att reda ut vad som hände.

        Jag tror inte han hade svarat. Jag skrev sen att jag saknar och tycker om honim mycket han svarade inte på det.

          Usch. Finns tyvärr inget att göra. Släpp honom, fokusera inte på det som varit bra eller sådant du hoppats på utan tänk på hur han beter sig exakt just nu. Han är sådan och kommer aldrig bli nån annan. Låter som en narcissistisk skithög.

          Hur gamla är barnen?

      Herrejösses… Släpp honom tänker jag. Det hade varit en sak om du skrivit något JÄTTEtaskigt men du uttryckte en ganska mild osäkerhet du hade som du förmodligen behövde prata med honom om.

      Det är VÄLDIGT TYDLIGT att han inte kan kommunicera. Det finns ingen chans på jorden att ni någonsin skulle kunna lösa en konflikt med den där kommunikationsstilen… ”Lycka till att hitta den perfekta mannen” nej ingen är perfekt bla bla men HERREGUD vad lätt det kommer vara för dig att hitta någon bättre xD

        Håller med! Han är verkligen inte frisk som gör så här. Låt honom hålla sig borta. Bäst så!

      Det där är så sjukt!! Måste ju triggat något som hänt tidigare och han blev knäpp? Har ni träffat varandras barn på den nivån du beskriver måste han ju förklara sig.

      Låter som en psykopat.. Att han var överstreckad och översvallande liksom och sen minsta lilla grej blev han så kall och barnslig. Sjukt.
      Eller så har han varit i ett förhållande med nån jättesvartsjuk och fick panik. Men det måste man ju kunna prata om, så farligt var inte det du skrev. Att inte svara nåt annat än det där?? Behåll de två tusen du och glöm tönten.

        Tänkte exakt samma, att han kanske har erfarenhet av tidigare svartsjuk partner och såg en röd flagg. Men då måste man väl kunna kommunicera de gränserna.

        Min första tanke oxå faktiskt. Han kanske inte är psykopat per se, men något är skumt, för så reagerar man normalt sett inte på ngt så hyfsat trivialt. Antingen har han riktigt dåliga erfarenheter av svartsjuka i tidigare förhållanden, eller så har han ngn slags ”lättkränkt diagnos” Måste dock tillägga att jag har svårt för den typen av inlindad ”btw kritik” som ”så många tjejer du följde förut” och hade personligen aldrig skrivit så till någon jag dejtar, eller öht rotat i hans gamla IG. Vad vill man med det liksom.

      Oj vilken skum reaktion. Påminner om en kille jag dejtade, rolig och gullig på alla sätt, men så råkade jag fråga vad hans tatuering föreställer (som han designat själv), det var tydligen hans namn men inte så välgjort ? Jag sa så klart att den är snygg etc. Men han blev som förbytt och ghostade mig. Vissa är lite väl känsliga mot all form av kritik antar jag.

        Vad fan är grejen med att killar ghostar plötsligt direkt det blir någon liten motgång?

          Mammapojkar hela bunten.

          De är inte så intresserade som de låtsas utan tar vad de uppfattar är en bra ursäkt att slippa fortsätta. Feghet helt enkelt. Om du ghostar slipper du ju förklara dig och ta ansvar för ditt agerande.

            man är aldrig skyldig att förklara sig

            spela roll varför någon inte vill ses längre

              Skyldig är man ju inte på det sättet att någon kommer och arresterar dig om du inte förklarar dig. Men om du dejtat någon seriöst i flera månader så är det ett väldigt svinigt beteende att bara ghosta istället för att höra av sig och avsluta det. Det är liksom minimum anständighet att göra det.

                Exakt.

      Jag tror att det vore bra för sig att kolla upp om narcissister och the silent treatment samt lovebombing. För din skull.
      Känner tyvärr igen det som du går igenom och lider med dig.
      Försök att samla information, sörj och var försiktig ❤️

        Wahhh detta!!!!! Låter exakt som mitt ex. Allt var superbra ena sekunden, sen kunde jag HELT SERIÖST säga ”vargar är vackra djur” och han vägrade prata med mig på dagar. Sen kom det ju fram att jag inte ”förstår vargdebatten”, att jag typ hoppas att barn kanske en dag ska dö av vargen osv, alltså det var sinnessjukt beteende. Och så där höll det på dag ut och dag in i 1,5 år, behövde ÅR av terapi efter det där. Har än i dag svårt att småprata för är rädd för att saker ska missuppfattas. Snälla dra, han är cray cray!

          Gud vad hemskt!
          Känner igen situationen om att få höra hur fel man var för att man sa ngt enkelt. Stannade tyvärr fler år.
          Det är hemskt.
          Och du TS, det är inte värt det. Det knäcker hela ens jag.
          Läs på och bearbeta att det finns en systemati i det hela.

          Låter som mitt ex också! Man blir helt fuckad i huvet till slut. Det går så långt att man inte vågar säga någonting till slut eftersom vad som helst kan misstolkas.
          Kram på dig!

      Sen ser jag på hans gamla Instagram att han följde massa tjejer. Jag nämner det kort bara typ :”så många tjejer du följde förut?”

      Känns som nått undanhålls här, att nått mer sades eller hände.
      För det kan inte gå från 100 till 0 OM det var allt som skrevs.

        Jo det kan ju det, om människan är knäpp. Flera exempel här uppe.

        Hmm nu vill jag inte rättfärdiga killens reaktion men när man plockar ut den meningen så kan jag inte låta bli att undra:

        Följde – past tense. Gamla Instagram? Inte aktivt konto? Dvs: oj vad många tjejer du följde förut innan vi träffades?

        Det hade jag reagerat på om nån snubbe sagt till mig. Jag har nolltolerans för svartsjuka och hade nog ev dragit mig tillbaka där

        Inte total ghost som den här killen och speciellt inte om det finns barn inblandat. Men jag tycker inte TS ställde en helt oskyldig fråga här, jag tycker det tyder på svartsjukt beteende att störa sig på en sån liten skitgrej från det förflutna och ens ta upp det med honom. Som att anklaga honom för att han en gång i tiden varit singel och träffat andra? Eh, ja?

          Är med dig på detta. Hade inte ghostat kanske men garanterat blivit både triggad pga tidigare svartsjuka partners, och absolut känt viss avsmak och ifrågasatt om det var möjligt att gå vidare med att dejta personen.

          Att ifrågasätta den typen av vanor som pågick innan relationen tycker jag verkligen inte är okej, oavsett hur försiktigt man gör det.

        Folk är knäppare än du tror. Skönt för dig att aldrig ha stött på en galning.

    Hur går podden för bingo och Katrin efter flytten? Någon som vet?

    Hur kan man sitta på så höga hästar som Leila Lindholm? Är ju inte första gången hon är ute och vevar mot nån som hon anser har använt hennes recept. Samtliga bakprofiler har ju recept på tex bullar, kladdkaka, blåbärspaj. Hur kan man vara så småaktig som hon är? Och vad gäller Rocky road så finns det ju en uppsjö av snarlika recept bara man googlar. Och hon är definitivt inte den enda som har dumle i sitt recept.
    Också lite roligt när man kollar på deras konton. Leila har betydligt mindre följare än bl.a Camilla Hamid, Baka med Frida, Fredriks fika mm. Verkar som hon är lite bitter att hon inte är största bakprofilen längre.

      Sedan vet vi inte om någon har köpt boken för att sedan lägga upp receptet på nätet. (Tänker på en tävling där en deltagare blev anklagad för stöld av recept)
      Ett grundrecept kan ingen äga och receptet var väl inte helt exakt lika?

      Finns det någon tröttare bagare än Leila? ?

        + att hennes recept blir inte bra ??‍♀️

      Haha ja, pinsam är bara förnamnet. Jag kan tänka mig att hon var en av de första som hade dumle i sitt ”försvenskade” Rocky road-recept för typ sådär 15-20 år sedan men sedan har det ju med tiden blivit etablerat och det är ju ingen jätteunik grej med dumle i hemgjort julgodis. Som att ta cred för att ha marshmallows på varm choklad eller dutta ner malen ingefära i kolakakor.. wow liksom!

      Tror definitivt hon är bitter pga hon ändå satt ganska ensam på tronen om ”bakdrottning” på sin tid. På den tiden var hon lite unik och nytänkande och syntes överallt.. sen kom sociala medier och större kreatörer dök upp och tog över hennes roll som hon innehaft själv under en lång tid. Jag älskade att titta på hennes program och köpte alla hennes böcker när jag var liten men idag är hon totalt ointressant bland alla andra betydligt mer inspirerande bak-kreatörer och dessutom tycker jag alltid att hon verkat självupptagen och stirrade alltid in i kameran med ett fejkat leende i sina program.
      Sedan undrar jag hur bra hennes butik går.

      Är inte hon en föredetting? Hon är ju aldrig med i några program längre vad jag vet, skralt med kommentarer på sin Instagram… Känns som Leila-hypen är gone sedan länge.

        Ja hon är en föredetting. En bitter och pinsam sådan.

    Blir så avundsjuk på Pernilla och hennes tjejkompis gäng, måste va helt otroligt kul att ha sånna vänskaper. Tycker de är så fina med varann och verkar ha så kul

      Samma här.
      2023 ska bli året jag skaffar fler vänner, i alla fall kvinnliga sådana. Killkompisar har jag men ett gött tjejgäng vill jag hemskt gärna vara en del av någon gång i mitt liv?

        Jag söker också vänner. Förstår inte hur man ska få vänner i vuxen ålder 🙁

          Genom intressen och på jobbet. Men man ska ha lite tur också. Våga ta kontakt med någon du tycker verkar trevlig.

            För mig är det dock svårt. Jag håller på med en sport där de enda i min ålder är killar. Äldsta tjejen under mig är 19. Jag är 30.
            Och på jobbet är det också mest killar och ingen i min ålder. De två jag pratar mest med är 22 och 38.

              Fast åldern är inte så viktig. Mina två bästa kollegor som jag umgås mest och helst med är 23 och 59. Jag är 40.

                Samma här. 42år med bästa vännerna som är 30 och 55. Vi tre har så himla kul ihop när vi lyckas få till en kväll.

                Precis. Åldern är helt sekundärt, det är ju personligheten man klickar med. Själv har jag vänner som både är tio år yngre än jag, samt ngra som är över tio år äldre. Det är superkul och otroligt berikande att ha vänner i ett brett åldersspann.

                Nä det vet jag. Men jag är i en plats i livet där jag kanske vill vara på en jämn nivå med andra. Har träffat en genom klubben, hon är född 70. Trevlig, ja, men hon har gjort det där med barn och gjort karriär och allt.
                Har en typ kollega som är 20, vi klickar såååå bra och henne skulle jag kunna umgås med, men hon har också allt det framför sig som jag redan gjort. Dömer inte ut dem för att de inte är i min ålder, men någon i min ålder hade varit väldigt skönt också, mer så mina tankar går.

        Det vill jag också ha. Mina vänner har inte alls samma intressen som mig, det är fika, promenader och brunch om och om igen.
        Jag dör av tristess.

        Vart är alla livliga, festliga och impulsiva vänner?

        Är också Avis på Pernilla men glad för hennes skull.

          Jag är hääääär??

          Fika och sånt där är visserligen trevligt, men längtar efter någon som vill göra saker och som är öppen för att prova på saker! Och ha allt från middagar med spel och vin hemma till gå på guidad tur på random slott. Alltså, jag älskar att göra allt så länge mitt sällskap är bra?

            Snälla säg att du bor i min kommun!

            Nej men ärligt vart i landet bor du? Du kan ju säga närmsta storstad eller nåt sånt om det känns bättre.

              Göteborg är närmsta stora stad! Men bor bra geografiskt så har ca 1h till t.ex Jönköping och lite så. Var har vi dig??

          Fast de sakerna är väl precis det P & kompani gör när de träffas.

      Samma här. Jag är 32 och har 2 vänner, känner mig ofta ensam och önskar att jag hade fler. Ibland kan jag tänka att det är tur att jag fyllde 30 under pandemin för jag hade ändå inte haft några utöver familjen att bjuda in till en fest.

        Var bor viiii, tänk egentligen hur många sköningar som hänger här?

        Och osköningar förstås, som överallt annars?

        Usch de där är min rädsla också, är så normaliserat att man ska ha så många vänner/stort umgänge som ska fira en. Jag fyller 30 nästa år och har 2 nära vänner (som jag knappt träffar längre) och min pojkvän, försökt hintat om att jag vill resa bort på min födelsedag och vore kul om han tog tag i det eller i alla fall visade lite mer intresse men får se vad som händer ? menar inte att han ska betala, betalar gärna för mig själv, innan nån ska påpeka det.

          Jag tror på två saker:

          1. Att förvänta sig tankeläsning är att bädda för besvikelse. Du får tydligt rätt uppochner säga vad du drömmer om för din födelsedag och vad du väntar dig – eller hade uppskattat, snarare – av honom.

          2. Att små sammanhang är kanon! Jag är en person med relativt många vänner sett till denna tråd. Och vet du, jag har haft en sån där 25-årsfest med 25 pers och utgång. Och jag har haft mindre födelsedagsfirandet (framförallt efter utbrändhet) där jag tagit lång vinlunch med två kompisar, eller enkel pizzakväll och bärs med två andra. Jag väljer HELT klart det senare alternativet, alla dagar i veckan! Jag tycker det låter supermysigt och drömmigt att du firar med endast två vänner – eller åker iväg med din sambo. Vilken kvalitetstid! Eller så gör du båda till och med? Tänk en vinbrunch med kompisar, en middag med familj och helgen efter en weekend med killen. Då jäklar har du ju firat järnet – men BARA med kvalitetstid i små sammanhang! ?

      Träffade en av mina fina vänner via denna bloggen! Tack vare att jag frågade om nån beställt från ett klädmärke, en speciell skjorta som är halvt svart, halvt leopard. Jag fick den av henne tillslut, och där fann vi varandra ?❤️

      Vi har förvisso inte träffats pga avståndet men pratar ofta och om aaaallt! Räknar henne som en av mina närmsta ?

        Vad kul!

    Jag har slutat att äta socker och försöker hålla mitt kaloriintag på en rimlig nivå.

    Ikväll är jag sugen på snacks. Jag har typ glömt vad man äter om man inte mölar godis.

    Äpple? Ett jävla glas vatten?

      Vatten är faktiskt jättebra på att dämpa godissug!

        Dippa morötter i något gott! Frusna vindruvor är svingott också. Såna där daddelgrejer, fan heter det? Som choklad fast gjort på daddlar. Alltså hatade första månaden som ”sockerfri” men det finns ett fåtal snacks som funkar tillräckligt! Lycka till

      Jag brukar hyvla äpple med osthyvel och lägga upp i en liten skål. Blir lite mer av snackskänsla än att bara att äta ett äpple som vanligt.

      Vatten är alltid bra.

      Dadlar med smak av sur cola. Jag tar en och sen är sötsuget stillat för ett tag framåt.
      Eller att borsta tänderna.

      Kanske en kopp te? Eller några goda nötter. Kanske rosta nötterna så blir de ännu godare. Eller lite frukt? Grönsakstavar med någon enkel dipp?

      Jag äter ingenting. Går det också.

      Äpple, apelsin/clementin – gärna i skivor
      Vindruvor
      Fryst mango
      Morot/gurka/selleri med dipp
      Fruktsallad, ev. m vaniljkesella
      Vatten med is/citron
      Mineralvatten
      Dadlar
      Gör en smoothie

      Finhacka banan och apelsin och blanda ihop, älskar den blandningen.
      Fast när jag undviker socker så undviker jag även frukt så det där är olika för alla.

      Men gott är det!

      Enda som funkar är att äta ordentligt med mat så du är mätt. Äter du sen pga uttråkning, gör något. Promenad, städa eller vad som helst.

        Nja jag blir alltid sugen på nåt sött efter maten, oavsett vad eller hur mycket jag ätit

          Antingen äter du något sött då eller så låter du bli. Bestäm dig bara. Det är så vuxenlivet fungerar.

            Haha jag skrev inte att det var ett problem för mig?

            Haha men snälla nån, om det vore så lätt som du får det att låta för alla skulle det knappast vara en fråga för diskussion.

            Även om jag är övertygad om att samtliga här inne rent intellektuellt har förmågan att förstå och tvinga sig själv att gå emot sina biologiska eller psykologiska instinkter kan det finnas flera olika skäl till varför något som är enkelt för en person, t ex att avstå från att äta något som, utifrån behovet av näring för att överleva, är överflödigt, är väldigt svårt för en annan.

            Det krävas oproportionerliga mentala ansträngningar för vissa att avstå, som i sin tur innebär att personen behöver göra avkall på andra saker denne kan behöva lägga sin kraft och mentala energi på.

            Lite ödmjukhet inför att alla inte delar samma svårigheter eller besitter samma förmåga att hantera dem vore klädsamt.

          Det blir du för att dina måltider innehåller för mycket kolhydrater. Det triggar sötsuget.
          Om du minskar på dem och ökar fettet och dessutom ser till att du får i dig protein som kroppen kan ta upp, kommer ditt sötsug minska och kanske tom helt försvinna eftersom du blir mätt på riktigt av maten.

      Löser kanske inte ditt sug idag, men skiva och frys bananer. Ta sedan 1 skivad fryst banan, några msk grekisk naturell yoghurt och om du vill nån msk kakaopulver. Mixa med stavmixer till glass. Jättegott ?

      BORSTA TÄNDERNA! Bästa jag gjort för tappar suget helt ?

        Borsta tänderna, lägg en ansiktsmask och på med mysigaste kläderna sedan spelar man tv-spel till läggdags. Noll snacking.

      Mörkt bröd, sedan ostskivor och överst smöret + paprika.

      Smöret smakar mindre om man brer in det i brödet.

      Ät dig mätt på näringsrik mat och snåla inte på fettet(det naturliga), så har du de bästa förutsättningarna till att inte känna sug.

      Se bara upp med alla dadeltips. Ganska kaloririka små rackare det där.

      Coca cola zero blev mitt substitut, fungerar fint

        Ja jag håller med. Alla säger att lightprodukter triggar sötsuget och att man därmed ofta trycker i sig ännu mer socker, men dricker jag en cola zero till maten är jag absolut inte mer sötsugen efter det.

    Hur gör du när du känner att du inte vet vad du vill och vill ta reda på det? Till exempel ta ett större beslut som rör karriär, flytt eller liknande

      Jag går och mal det lite i huvudet och sedan tar jag en halvdag eller så i tystnad och skriver ner alla lösa tankar, förhoppningar, rädslor, fördelar, nackdelar, vad jag tror att jag vill osv, Då brukar det börja klarna för mig.

        Lyssnar till min intuition.

      Frågar mamma

      Tarotkort. 😉

        Det gjorde jag med förut men fick bara upp en massa läskiga kort så gjorde mig av med min kortlek. Det värsta var att allt stämde sen, skitläskigt ju. ??

          Åh nej! <3 Men du, tänk såhär, de där jobbiga sakerna hade hänt även om du inte sett det i korten… 😉

      Pratar med föräldrarna som alltid kommer med smarta tankar hur gammal jag än blir. Det kan såklart appliceras på andra som känner en väl.

      Testar att säga idén till någon annan. T.ex. ”jag har fått ett jobb i Gbg och är sugen på att ta det”. Testandet gör idén mer verklig och när (om) den bekräftas av andra känns det än mer troligt.

      Slutligen pratar jag högt med mig själv på hemmaplan för att försäkra mig själv att jag är med på bollen.

      Frågar pappa❤

      Pratar med min mamma ❤️

      Lyssnar till min intuition ?

        Hamnade fel ?

          Denna med ? Camilla, vad pågår egentligen?

      Frågar Gud. Han svarar alltid! ❤️

      prövar. Kanske flyttar man tillbaka eller vidare.

      Fick ett tips någon gång. Tyvärr kommer jag inte ihåg det ordagrant men det var typ att man aldrig ska fatta beslut baserat på vad man är rädd för ska hända utan vad man hoppas på ska hända. Eller något sådant.

      100% magkänsla! De gånger jag tagit stora beslut baserat på logik och rationaliseringar har det blivit pannkaka och jag har fått ångra mig och göra om senare. Känner ofta tydligt vad som känns rätt i magen, måste bara våga strunta i vad hjärnan tycker är klokt och förnuftigt haha

    Vad är viktigast för dig i val av arbetsgivare? Tex lön, karriärsmöjligheter, arbetsuppgifter osv

      Att arbeta för något meningsfullt. Jag skulle aldrig kunna jobba för ett företag som bara vill tjäna pengar. Sedan värdesätter jag gott teamarbete och en bra chef som tror på mig. Lön kommer nästan längst ner på listan.

      Att ha ett jobb jag är stolt över. Och där man kan utvecklas framåt mycket samtidigt som man tjänar tillräckligt för att kunna ta hand om min familj. Har äntligen ett sånt jobb. Har aldrig nånsin varit stolt över ett jobb förut trots att jag arbetat i över 20 år.

      En balans av lön, arbetsuppgifter och ansvar/arbetstider. Och förmåner och villkor. Tex skulle jag kunna få 10k mer i lön om jag bytte till ett visst jobb, men då blir det längre dagar och mer ansvar och 10k extra är för lite för att det ska vara värt det enligt mig. Bättre karriärmöjligheter, men jag värderar min fritid högre 🙂 tjänar dock tillräckligt för att leva ett bekvämt liv så hade nog tänkt annorlunda om jag haft en väldigt låg lön idag.

      Teamet, chefen, atmosfären.
      Möjlighet till deltid.
      Acceptans för varandras olikheter, en vilja att både dela med sig av sina egna kunskaper och inspireras av andra.
      Rimliga förväntningar och att tidplaner, budget etc går ihop någorlunda.
      Att de värderingar som företaget säger att de står för efterlevs.
      Kunna planera sin egen dag.
      Blev ganska mycket ?.

      att de har humor

      Flexibilitet, möjlighet att kunna styra min egen tid genom att t.ex. jobba hemma ofta och kunna flexa ut en längre lunch vid fint väder eller en friskvårdstimme för att träna. Jag jobbar gärna hårt och mycket, men det finns få saker som dränerar min motivation så som att känna sig instängd och tvingad.

      Jag har en för min ålder och erfarenhet för hög lön, och äckligt många förmåner. Flashigt kontor med feta fester, aws, gratis frukost/snacks/dryck. Förmånscykel och fan och hans moster. Men jag har jättedåligt ledarskap och saknar kollektivavtal, och det har fått mig att inse att det viktigaste för mig är bra chefer och en stabil organisation.

        Hur gammal är du och vad tjänar du? Vilken lön skulle du ”nöja” dig med på en arbetsplats med tydligare struktur och ledarskap?

    Vad gör man på nyår när det bara är jag, min pojkvän och min barndomsvän? Vi är 30+

    Gud vad ensamt det låter, och ja, det är det också.

      God mat och sällskapsspel

        JA! Det låter supermysigt och jag hade gärna hängt med er. Att omge sig med några av dem man gillar mest. Enda skillnaden är kanske att ni är uppklädda och äter något extra kul. Den skillnaden gör så mycket. Ha det så kul nu!

          Glömde nämna att hon är en väldigt social person med mycket vänner.

      Låter inte ensamt, tycker jag. Min man och jag sitter ofta hemma själva på nyår. Det är den sämsta högtiden. Kallt och jävligt, folk har för höga förhoppningar och man kan inte gå hem tidigt.

        Tycker om nyår. Gå ut och äta och dansa. Eller åka på kryssning.

          Kryssning är min mardröm, haha. Sitter gärna hemma på nyår och alla andra dagar.

          vad är grejen med att åka runt på en färja i vattnet?

      tycker det låter mysigt! fixa lite goda drinkar – typ varje person fixar en eller två olika drinkar vardera. Sällskapsspel med lite fart i – otippat men vi har haft riktigt kul till mästarnas mästarespelet, någon god mat – trerätters om ekonomin tillåter.

      Tycker det låter mysigt. Du kan ju fylla ett rum med människor men det är ju ändå de två du tycker mest om!

      Ät god mat. Sällskapsspel som funkar för 3?

      Blir bara jag och min man i år. Alla vänner har planer på annat håll. Men det gör inte så mycket tycker jag. Mysigt att laga lyxig mat och kanske se någon film eller liknande. 🙂 Ska ta ett gravtest den 31e så får se om jag är gravid eller om det är fritt fram med champagne. Tänker att båda sakerna är trevliga på sitt sätt…
      Ni kanske kan spela något trevligt sällskapsspel om ni gillar sådant? Då känns det som att man hittar på mer än bara tjötar. 😉

      Låter mysigt och normalt. Alla tror att alla andra är på en stor fest någonstans och så är det verkligen inte.

      Spela sällskapsspel och ät en supergod middag 🙂

      Jag kommer vara själv med mina två barn i år (3 år respektive 11 månader) Min barndomskompis med familj som vi firat med senaste åren ska åka utomlands i år. Jag tycker det känns väldigt skönt. Vi har på oss myskläder, jag lagar deras favoritmat (inget fancy) sen vaniljglass med strössel vilket min treåring älskar. Sen myser vi väl i soffan och ser en film tills de somnar. Och jag själv lär nog somna innan tolvslaget också. Nyår är ganska överskattat tycker jag. Det är egentligen bara en vanlig dag, det blir vad man gör det till.

      Alltså jag tycker nyår är så överskattat. Man behöver inte göra en stor grej av det.
      Jag tycker ni alla får varsin rätt att laga, en gör förrätten, en huvudrätten och en efterrätten. Sen kan ni ju spela bingo lotto om ni bara vill ha något att göra, mysigt lättsam underhållning. Eller så är ju sällskapsspel så kul också! Kan tipsa om Exit-spelen! Väldigt roliga!
      Eller kör hemmabio! Mjukiskläder, massa snacks, godis, bubbel och kolla någon bra film som har höga betyg på IMBD. Och njut! Känn inte avundsjuka för att ”alla andra” är ute på fest osv, så onödigt.

        Håller verkligen med, jag kommer sitta själv och har noll ångest över det. Det blir vad man gör det till.

    Kan inte Rebecka Stella kicka Mickis från podden? Hon är så tråkig och deras snack är bara ??? Fredagsavsnitten däremot ??? Rebecca och Mange är sååååå roliga

    Någon som testat att försöka ”optimera” chansen för ett visst kön på er bebis? OBS vet att det mer eller mindre är 50/50 men finns ju vetenskapliga belägg för viss påverkan utifrån när i menscykeln samlaget sker exempelvis. Jag har två döttrar och testade att ha sex närmare ägglosssning (enlighet med babydust method och Shuttles method) och fick idag reda på att det visst är en lillebror i magen. Hade varit glad för en donna till men visst är det speciellt att faktiskt få en son. I USA pratar man om gender sway vilket jag tycker är ett bra ord för det är ju egentligen mest för skoj sen vet man ju inte vad som avgjort det slutgiltiga könet. Någon som testat själva? 🙂

      Känns som du surfat på en annan typ av ”dark side of the internet” lite för länge men kul att det ”funkade” för dig, i guess.. ?‍♀️

      Att det hänger på när i menscykeln det sker.. Alltså ? Äh jag tror inte på sånt. Fertilitetsfönstret är inte jättestort, tror verkligen på slumpen. Och/eller gener typ. Och ren tur ?

      Det vet man ju visst – spermien har antingen en x- eller y-kromosom med sig. Det finns inget sätt att garantera eller ändra kön, bara tusen myter som lever kvar eftersom det blir rätt varannan gång…

    Kommer ev behöva omplacera vår hund pga aggressivitet vi inte kan hantera. Innan någon kommer med pekpinnar, det är sannolikt medfött då flera syskon har samma problem. Han har stamtavla, alla tidigare i stamträdet som går att spåra finns i SKK:s register, BPH på två generationer bakåt, vi träffade båda föräldrarna innan och har tät kontakt med uppfödare, etc. Tror vi bara haft otur ?

      Jobbigt läge.

      Inte för att vara ett as här, men till vem tror du att ni skulle kunna omplacera? Det är väldigt få som är sugna på en aggressiv hund.

        Det är på vissa sätt världens bästa hund, tror han skulle funka med typ ett äldre par som bor på landet. Men det blir för mycket för honom med allt som händer i vårt bostadsområde och liv vilket gör honom utåtagerande. Han behöver lugn och ro på ett sätt vi inte kan ge honom tyvärr.

          Så han och hans syskon har ett medfött behov av lantliga pensionärer?
          Om hunden är kroniskt och medfött aggressiv är omplacering inte ett bra alternativ för varken hunden eller det nya hemmet.

          Herregud vilka svar. Självklart behöver du inte avliva en hund bara för att den är reaktiv. På vilket sätt har du själv arbetat för att din hund ska må bättre?

      Tyvärr är en del raser helt sönderavlade.
      Om syskonen i kullen har samma mentalitet så är nog avlivning ett bättre val. Att omplacera hunden innebär att ni lämnar över problemet till någon annan.

      Avliva hunden?

        Ja, det gör man med aggressiva djur.

          Borde göras med aggressiva män också

      Ibland kan det vara så att du måste avliva hunden – för hundens skull. Jag fick avliva vår hund som bara var två år på grund av mentala problem. Han var livrädd för allt.

        Avliva hunden för hundens skull? ? För att den är rädd?

        Nu vet jag inte vilka åtgärder du vidtog innan detta, och jag får hoppas och tro att du gått varenda kurs, träffat varenda privatinstruktör och hundpsykolog och veterinär innan det beslutet togs. 2 år är ju ingen ålder heller, många hundar mognar mentalt först då.

        Vill inte döma dig och din situation eftersom jag inte vet något om dig – men att sitta i ett kommentarsfält på en blogg och argumentera om avlivning för djurets egen skull (utan smärtsam sjukdom som anledning) låter som att man tar det som ett lite väl lättvindigt alternativ. Vi människor är allt experter och på att rättfärdiga våra egna själviska beslut

      Snälla gå och prata med en hundpsykolog på Hundens hus först! Låt dom ge dig tankar, idéer och tips till vart du kan vända dig. Ta inte råd från folk som inte är utbildade!

        K.
        Man behöver inte vara utbildad för att förstå att något är fel på hunden. Har hela kullen samma problem med att de blir aggressiva så är det något som är medfött och som inte kan tränas bort.

          Jo, det behöver man. För väldigt hög procent av hundar som är utåtagerande visar sig ha ont någonstans. Man behöver utesluta mycket innan man väljer att avliva.

            Håller helt med. Det finns inga dumma djur, troligen försöker de säga oss något… och då är det vårt jobb som djurägare att försöka lista ut vad. Man går inte bara och avlivar en hund som är ”jobbig”, inte i min värld iaf.

              Precis!❤️

              Tack, tappade hoppet lite där ett tag. ❤️

              Det finns inga dumma djur men det finns djur som har såpass stor medfödd aggressivitet att de själva mår dåligt och att de är en fara för sin omgivning och då är tyvärr avlivning ofta det bästa alternativet. Men då ska man självklart utesluta åtgärdbara orsaker först.

                Absolut är det så. Allt är ju så individuellt och beror på vad aggressiviteten grundar sig i tycker jag. Finns det ingen medicinsk orsak återstår ju träning, träning och åter träning. Lyckas man genom mycket träning inte säkra omgivningen (tex om hunden bits) eller ge sin hund ett drägligt liv där den kan lämna hemmet utan att vara livrädd… ja, då kanske man börjar närma sig ett beslut om att avliva.

            Hur ska en hundpsykolog berätta var hunden har ont? Ta den till en veterinär

              För att vi lägger ihop ett plus ett och samarbetar med veterinärer. Vet att titeln låter flummig men veterinären är inte alltid bra på att koppla ihop saker och tittar oftast väldigt snabbt och lätt på hunden om man inte kommer och säger att man misstänker något specifikt. Fysioterapeut behöver även ibland kopplas in?

          Snarare något som skett under valptiden. Den deterministiska genmodellen är förbisprungen sedan lääänge. Epigentetik är en mer aktuell förklaringsmodell. Så jo, lite utbildad/påläst behöver man vara…

          Ps. Inte konstigt att gamla kunskaper hänger kvar. Så har ju alla det. Men när det handlar om beslutsunderlag för att döda någon känns det ju rimligt att vara lite extra undersökande och kritisk.

      Ta hjälp och säkerställ om det är medfött fel först. Är det det så avliva!

      Är det en hane kan det hjälpa att kastrera, att omplacera kan göra hunden ännu mer aggressiv. Man ska inte flytta över en aggressiv hund, då f0r dom ta det svåra beslutet att avliva om det inte funkar.
      Jag har sett ett exempel på en aggressiv hund som blev lugn av kastration på nära håll.

        Och att veterinären säger att om hunden har stora problem så kvarstår dom oftast efter kastrering?

          Här gjorde det inte det, det skadar ju inte att prova.

            Jo det kan faktiskt skada ibland och göra problemen värre. Vill man testa bör man överväga kemisk kastrering först isåfall, kastrering är i väldigt få fall lösningen på ett beteende då beteendet redan finns där och inte går att trolla bort utan träning.

        Lugnt temperament är ingen garanti vid kastrering. Hunden kan vara precis lika aggressiv eller värre efter. Träning eller att omplacera är mycket säkrare och innebär inte en operation.

      Kolla upp dogsofpegasus på insta, tror även hon har en podd och en youtubeserie, kanske kan hitta något där som kan hjälpa?

        Kolla hellre upp hundens hus podd och instagram. Anders Hallgren, Cilla Danielsson, Eva Bertilsson etc?

        Men nej, inte den idioten.

          Man behöver väl inte kalla folk för idioter bara för att man inte delar deras syn på hundar? Jösses.

            Delar deras syn? Det hon håller på med är djurplågeri och gör man det är man en idiot.

          Tycker hon verkar duktig på många sätt.

            Då tycker jag att det är dags för dig att läsa på.

              Jag har läst på. Jättemycket. Hon får ung. samma kritik som Milan. Artspecifik och individspecifik kommunikation eller människocentrerad dressyr. Två läger helt enkelt. Samma lika inom hästvärlden. Är alltid för den som kan rädda hunden (eller vilket djur som helst) till ett mer harmoniskt liv. Känns inte som ett svårt val. Funkar det för djuret är jag ett fan. Helt enkelt ?

      Ändå bra tänker jag att ni själva ser att ni inte kan hantera hunden. Tror tyvärr det finns många som TROR de kan hantera sina hundar när de i själva verket inte klarar av dem…
      Lider med er ♥️ Har ni tömt ut alla möjligheter att själva försöka jobba med hunden? Typ frågat/tagit hjälp av experter? Checkat all status hos veterinär? Aggressivitet kan arbetas bort i många fall ♥️

      Jag blev biten av en aggressiv hund som barn. Han skulle egentligen ha avlivas efter att han bet ett annat barn innan mig men de tvekade och omplacerade. Aggressiva husdjur har ingen plats i världen är mitt svar. Du gör dem ingen tjänst.

        Det blev jag också. Av en omplacerad polishund. Blev rätt ordentligt skadad. Hunden fick leva vidare, åtmnistone ett tag till.

      Om du vill omplacera, fundera först över hur stor risken är att de nya ägarna kommer till samma insikt som du och också vill omplacera. Det kan bli många hem för en hund som troligtvis redan mår ganska dåligt. En aggressiv hund är svår att leva med även för kunniga hundmänniskor, så den nya ägaren måste verkligen veta vad hen ger sig in på om det ska vara en bra idé. En död hund lider inte, så om det känns osannolikt att hunden kommer att få ett bra liv – och du har uteslutit smärta – så är avlivning enligt mig ett bättre alternativ än omplacering.

    Bryter ihop snart….
    Varit sjukstuga här hemma varannan vecka senaste månaderna. För att få en mysig jul med familj som är utspridd i Sverige så har jag och bebis isolerat oss senaste 3 veckorna. Vi är friska. Snart jul! Så gick sambon på julledighet igår och idag är han sjuk. När han blir sjuk blir han alltid SJUK med stora bokstäver. Så nu kommer jul bestå av sjuk sambo i sovrummet och jag och bebis själva. Ätit upp alla kolor jag gjorde till jul och ska snart gå på tomtarna. Sen kanske jag kan rycka upp mig ??

      Uuuusch vad segt!! Men finns det inte liten chans att han återhämtar sig till jul? Det är ju ändå två hela dagar kvar (och 3 nätter!)

      Usch då, en sjuk man är typ tortyr. Min blir också döende av minsta lilla halsont… Skickar en kram!

        Men gud vad larvigt? Verkligen inte alla män som är så…

          Inte alla, men många (de flesta)

      Åk på julfirandet med bebisen och låt sambon sova och vila hemma? Lämna mat och en trevlig julfilm till honom. Sen kan ni ha en egen liten julafton ihop när han är frisk igen

      Skulle du och ditt barn kunna åka iväg själva till de delar av familjen som ni kan träffa? Hellre att en förälder plus bebis får uppleva en fin jul, än att samtliga sitter hemma och är missnöjda. Sambon klarar sig ju.

        Han blir alltid sjuk i minst en vecka. Aldrig att något vänder över natten. Men jag håller alla tummar… firandet är på annan ort så vi behöver sova kvar och har nog inte hjärta att han är själv hela julhelgen. Sen är det en nyfödd på firandet och vågar inte riskera att bebisen blir sjuk om vi skulle insjukna där.

          Är det covid han har?

          Nässköjare kanske? Finns tips om det i någon tråd i detta ÖS. Dom som tipsar skriver att förkylningar går över på halva tiden etc. Jag ska prova ?

      Vi har varit friska hela hösten och idag testade vi positivt för covid-19 ? ska också på julfirande på annan ort och vår bebis första jul. Så lider med er och tycker så synd om mig själv med ?

    Till alla hedningar, och andra, önskar jag ett gott solstånd! Hell Sol! Jai Suray!

    Förlåt men här kommer en gravidkommentar!

    Jag och min sambo försöker få barn och .in mens är nu 8 dagar sen. Jag har haft lätt mensvärk till och från senaste veckan och Igår hade jag pyttepytte lite brunaktiga flytningar. Tog ett gravidtest från clearblue som visade gravid men dessvärre även ett litet felmeddelande i hörnet. Sedan har jag tagit två till test som båda var negativa. Vad gör jag nu? Kan jag vara gravid trots allt?
    Och Jag ska bli fertil igen from 26e december, vågar jag lita på det?

      Har du haft covid nyligen? Min mens var 2 veckor sen efter covid med hög feber. Gjorde gravtest flera ggr och höll på att bli knäpp.

      Ta ett test med morgonurin imorgon

      Ta fler test imorgon!

      Eller låt bli att testa hysteriskt. Vänta och se.

    Haft ett otroligt stressigt år både på jobbet och privat. Har tappat mycket hår. Tips på att få igång hårväxten igen? Vitaminer? Hårolja? Rosmarin? Börjar bli desperat.

      Ashwaganda ska tydligen vara bra för hårväxt och avstress? Läste också att en bra mage är A och O för hår och hud! Typ mat med probiotika och antiinflammatorisk kost?

      Biotin-tillskott finns lite olika
      Sidenörngott
      Borsta inte håret när det är blött
      Tvätta det en gång i veckan men sulfatfritt schampo
      Använd inga värmeverktyg eller fön

      Nioxin är svinbra. Kör hela kuren med schampo, balsam och treatment.

        Jag tappade hår ett tag efter avslutad kur. Jag tror håret behöver sina vil och väx-faser enligt eget schema. Nioxin kan starta upp alla hårsäckar så man får fylligare hår tillfälligt men när alla växer samtidigt så fäller de också samtidigt. ?

      Förutom en bra kost(och sluta stressa), är MSM och kollagen mina bästa tips.

        Och ricinolja i hårbotten.

    Hur besviken kommer inte Kenza bli om hon väntar ÄNNU en pojke? ? Kommer säkert bli en tripp utomlands för IVF med gender selection nästa gång (dvs några månader efter hon nyser ut denna bebis) #4under5#girlafterboys here we come!

      Kenza om någon känns väl som att hon kommer bli glad oavsett kön på bebisen.

        Tror hon verkligen önskar en liten minime mer än något. Hon är ju inte främmande till känslan av avund och tror hon avundas tjejkompisarna som levererar söta flickor på löpande band typ.

          Jag har en son och en dotter och min son är 100% en miniatyr-jag. Min dotter är totalt annorlunda, både till utseende och personlighet.

      Varför tror du det?

      Följer inte henne så har ingen koll men har hon uttryckt att hon vill ha en tjej? Annars är detta en väldigt oförskämd kommentar. När jag väntade mitt andra barn och fick veta att det var en till pojke fick jag flera frågor om jag var besviken…. Har aldrig blivit så paff och arg på folk. Jag hade blivit gravid vilket inte var en självklarhet (gjorde ivf) och hade precis fått veta att det växte en frisk och fin liten pojke i min mage. Och folk hade mage att uttrycka sig så. Så nej, vissa saker säger man inte om man har ett uns normalt hyfs i sig.

        Håller med! Detta är vi så sjukt?!! Som att man skulle bli gladare för det ena eller andra könet? Det är absurt. Allt man vill ha är väl en frisk och stark unge?

          Många blir gladare för det ena ja, vanligt att önska sig. Däremot frågar man ju inte folk sånt, om de är besvikna ?

        Oj, tråkigt att du hade en sån upplevelse. Hon har uttryckt att hon skulle tycka att det vore roligt med en tjej denna gång men inte mer än så, måste finnas ”värre” saker att önska sig tänker jag? Känns som många som skaffar en tredje (särskilt efter två pojkar) ska vara övertaliga i hur glaaadaaa och taaacksamma de skulle vara för ytterligare en pojke men kan vara i mitt huvud bara.

        Håller med, jag brydde mig inte heller vad det blev för kön på mina barn. Friska barn är i slutändan det viktigaste och inget man borde ta för givet. Men oavsett vad man tycker om det så vill ju många ha ett visst kön och blir rejält besvikna när det inte blir så.

        Är det inte också vanligare att skaffa ett tredje barn när man redan har två av samma kön?

      Håller med till 100 %! Lyste igenom i hennes senaste vlogg ?

      #4under5 ?

      Tror hon blir exakt noll besviken? Känns som att hon mer är tacksam över att hon faktiskt kan bli gravid igen. Så länge det går bra och bebis mår bra tror jag hon är glad. Vet inte om vi får olika vibbar av henne eller vad det är men hon känns som den som absolut MINST bryr sig om kön på bebis?

        Intressant att man kan uppfatta samma person på så olika sätt!

        *bebisen

          *bebis

            Nej.

      Känns kanske som du projicerar lite….

      Oj varför? Jag har en son och skulle gärna ha en son till. Skulle bli glad om det blev en tjej också, men det känns mer självklart att bara få söner ? om det så är en eller fyra stycken ??‍♀️

      Men om man nu önskar liiite extra en flicka efter två pojkar, är det så farligt? ? Tror dock hon bara är tacksam över att ens vara gravid.

        Farligt och farligt… Klart det inte är men det blir ju det barn det blir. Ska man gå runt och känna besvikelse mot barnet då om det skulle bli en pojke? Det var en kvinna som skrev på nåt forum att hon alltid önskat sig en flicka men fick en pojke. Sen några år senare fick hon en flicka och att känslorna för sonen då svalnade en del, för det var ju en flicka hon alltid velat ha och sonen var ett ”andrahandsval”. Vissa människor borde verkligen inte skaffa barn.

          Nej fyfan vad sorgligt. Jag är tredje dottern i vår familj. Har hela livet hört att ”vad synd att dina föräldrar inte fick en pojke sista gången gillt”. Det har varit så kul att höra, man känner sig så uppskattad och önskad ?

    Era roligaste och bästa tips till charader? Ska passa 3 barn på 8-12, en 18-åring och 5 vuxna ?

      Karaktärer från Disney filmer
      Djur
      Fordon
      Yrken
      Karaktärer från filmer

      Rumpcharader körde vi mycket förr, mellan 13-22 år typ. Lite löjligt kanske, men ganska kul om man är i ett sällskap som kan bjuda på sig själva.

      https://sondagsaktivitet.blogspot.com/2013/04/rumpcharader.html?m=1 finns beskrivet där hur man gör

      Gör egna charader av de personerna som ska spela, typ ”pelle på jobbet” ”anna när hon är hungrig”

    Är man snål om man inte köper julklappar till vuxna människor?

    Lång historia kort så blev det så att vi firar jul hemma hos oss. Vi har knappt pengar men alla verkar ta för givet att vi ska köpa mat (för ca 15 vuxna och ett gäng barn) vilket vi gjort för jag orkar inte annat. Men vi har ingen möjlighet alls att köpa julklappar utöver det, förutom till barnen. Kan dock inte låta bli att ha dåligt samvete ändå, vet att andra har köpt till mig fast att jag sagt tidigare att jag inte vill ha julklappar.

      Kutym om man är så många är väl ändå knytis-aktigt? Dvs man hjälps åt? Snåla gäster

        Ja jag vet inte, har faktiskt inte firat så här stor jul förut och aldrig haft det hemma hos oss. Mina föräldrar erbjöd sig att betala men det känns inte rätt heller i och med att vi alla är vuxna människor och det är inte deras ansvar heller.

          När vi höll i julen så hade vi plötsligt fått en insättning på 2000:- av min pappa. Blev så glad och tacksam.

      Julmaten hjälps vi alltid åt med i vår familj, för att det inte ska bli för mycket för den vi är hos och vi ger bara julklappar till barnen. Du behöver inte ha dåligt samvete för att du inte köper till andra vuxna. sätt en rosett på all mat om någon säger något!

      Er present till alla är att ni fixar med maten och alla har någonstans att vara, så säg det när maten serveras:
      ”Varsågoda och god jul från oss! Hoppas allt smakar!”

      Och ta sen emot klapparna du får utan dåligt samvete ❤️

      Nej, man är inte generellt snål för det, det är jättevanligt att bara köpa till barn och kanske kombinera med någon lek eller secret santa så att varje vuxen får typ ett paket.

      Men om man håller i julfirandet så är det bra att på förhand stämma av planeringen med dem som kommer. T.ex. säga ”vi kommer prioritera mat och klappar till barnen i år och har inte råd att köpa till alla, så ni vet. Hur har ni tänkt kring det?”. Öppen kommunikation vinner alltid över att gå och oroa sig sådär. Att det kommer fram under julklappsöppningen att alla andra vuxna köpt till er men inte ni till dem kan kanske bli lite stelt…

    Någon mer som är orolig ang regeringens info om att man ska förbereda sig för strömavbrott? Helt sjukt, Sverige 2022. Tack miljöpartiet

      Hur är det miljöpartiets fel? Det ser ju likadant ut i hela Europa.

        Deras linje hjälpte ju inte precis…

        Deras politik går ju dessa konsekvenserna. Det är ju bland annat de gröna i tyskland och Frankrike som också stängt ner kärnkraften där.

        Lätt att vara efterklok.
        Kul också att allt vänsterfolk försöker får det till sittandes regerings fel

          ”vänsterfolk försöker få det till regeringens fel”?

          Nu sa ju dock kommentaren att det var MP:s fel. Hur tänkte du där?

          Sittande regering ha väl knappt hunnit bildas. Jag tror verkligen inte att någon tror att hela Europas energikris är Uffes fel.

      När stormen Gudrun härjade i början av 2000 talet så var strömmen borta i flera dagar. Vi klarar oss då vi har vedspis i köket och ett förråd av ved. Men det är ofta som veden bli slutsåld under hösten på senare år.
      Det är värre för stadsfolk som är beroende av strömmen på ett annat sätt än på landsbygden.

        Under kriget så fick hungriga barn komma och bo hos min mammas familj på en gård på landet. Staten gick in och skjutsade ut de mest undernärda. Landsbygden hade mat och värme medan stadsbor hade det knapert.

          Ändå tror många Stockholmare att de skulle klara sig själva i en kris.

            Jasså var har du fått det ifrån?

              Var några här på ÖS som var rätt kaxiga. Men det var kanske inte representativt.

                ”Några i ös” = många stockholmare? Nej, det är inte repesentativt.

        Under Gudrun var vi utan ström i 23 dygn! Jag var tonåring då, men det var ju helt galet.
        Idag bor jag i lägenhet i stan och utan ström blir det väldigt svårt väldigt fort. Men det är givetvis inte tal om att stänga ner strömmen i flera dygn i taget.

      Nä, jag känner mig inte orolig. Tycker det är bra att de varnar, för de vill väl förebygga kritik tänker jag. Nu har de sagt att man ska köpa sig en vevradio, så sitter man där utan sen kan man ju inte gnälla på ebbiz

      Nej. Det är väl mycket bättre med planerade strömavbrott än oplanerade som uppstår titt som tätt?

        Normaliseringstänk.

        Tänk om man sagt så till någon typ 1997. De hade trott du var knäpp..

          1997 hade vi strömavbrott varje gång det blåste. Eller snöade. Eller regnade. Eller åskade.

            Anonym 22:06
            Det var samma här, vid minsta vind eller snöflinga så kunde strömmen gå. Den var borta ett par timmar, kom tillbaka och gick sedan igen.

      Nej, inte orolig. Visst blir det lite obekvämt om det blir så men inte hela världen med planerade strömavbrott.

      Mer orolig att Ryssland vill gå in i ytterligare ett EU-land. Inte bara för kriget (som självklart är hemskt) men även hur det påverkar hela EUs ekonomi.

        Ryssland har inte gått in i något EU-land.

        Sen när är Ukraina ett EU-land?

        Putte har fullt upp i Ukraina

      Moaha, i vilken regering har miljöpartiet haft makt? Det enda miljöpartiet får är skäll för beslut andra tar

        miljöpartiet satt ju i regeringen men hoppade av typ ett halvår innan valet..

          De har haft så oproportionerligt mycket makt. Tyvärr

        Det är allmänt känt att miljöpartiet fick igenom en energiplanering trots deras minimala inflytande. Som gåva för alliansstöd.

      Bryr mig f*n inte längre, det blir som det blir.

      tänker det är bra för vi konsumerar så mycket ändå

      Är inte ett dugg orolig.
      Tror inte att stömmen kapas flera dagar i sträck om det nu skulle vilja sig så illa, utan något dygn max, och det klarar ju de flesta utan problem.

        Kul för de som har spädbarn eller sjuka anhöriga de vårdar…

      Läs på. En anledning till elbristen är även EU-regler som bestämmer att vi måste exportera en stor del av vår egen el. De flesta svenskar är galet okunniga om EU och hur de har förstört för många länder.

    För ungefär 1-1,5 år sen började jag få brus i öronen som lät typ som en torktumlare. Gick till en läkare som sa att det är stressrelaterad stress. Hon kallade in en annan läkare för säkerhets skull och han bedömde samma. Jag pratade med min psykolog om detta, och han intygade om att stress kan få märkliga konsekvenser. Jag ÄR piss-stressad och det är skitjobbigt verkligen. Men jag kan liksom ändå inte släppa att det HÄR skulle vara stress? Jag ”hör” en torktumlare i endast ena örat i några sekunder, sen är det tyst, sen repeat i typ 1-3 dagar, sen försvinner det i dagar, veckor, månader och kommer tillbaka. Alla prover ser ju bra ut, öronen ser bra ut, men tycker bara att det låter…… inte stress-relaterat. Vet liksom inte om jag ska gå till en till läkare, för det känns ju så jävla dumt när jag fått min ”dom”. Men kan typ inte landa i att det är så bara.. någon som har tips, råd, tankar…?

      Stressrelaterad tinnitus ska det såklart stå ?

        Hehe, fnissade åt ”stressrelaterad stress”

      Jobba med acceptans. Det är typ det man kan göra. Förhoppningsvis kanske det försvinner när stressen är borta och du är återställd

        Ja du kanske har rätt. Tack ❤️

          Hade exakt samma! Räknade verkligen timmar, dagar, månader och år som jag hörde det där ljudet. Misstänker att det var/är stressrelaterat vilket gör det till något slags moment 22 eftersom tinnitusen i sig är otroligt stressande.. Till slut började jag bara acceptera att det fanns där och slutade att aktivt lyssna efter om ljudet var där eller ej. Efter det så blev det så mycket bättre. Upplever att det kan komma om jag är väldigt stressad eller spänd någon gång men det är inget som ger mig ångest på samma sätt.
          Vill bara skicka med dig att det blir bättre! Hade själv önskat höra det när det var som jobbigast.

            Tack så mkt ❤️ känns jävligt skönt med någon som haft samma!

      Jag trodde jag fick tinnitus efter en konsert i tonåren, sen som 25-åring gick jag på massage och hon sa att mina muskler bakom öronen och i nacken var så spända att det var det som orsakade allt ljud, trodde hon skämtade. Men hon hittade punkterna och det kändes som att en ballong sprack bakom örat och sen var min tinnitus borta! Det höll i ett år, jag är alltid så spänd i nacken så det har en benägenhet att komma tillbaka. Gå på massage!! Hitta någon som har bra koll på nacke/huvud/axlar. Det förändrade mitt liv, går minst en gång om året och TYSTNADEN efteråt är helt galen, bästa som finns.

        Är det sant? Vad sjukt! Jag har varit på sån vanlig massage, men då har det ju inte varit mkt fokus på dom områdena. Ska absolut kolla upp och testa, tack! Skulle kunna förklara varför det bara är på en sida också ju

          Ja det var helt galet! Minns att jag ringde hela min familj bara för att säga att det var helt tyst helt plötsligt haha, jag var så glad! Efter 10+ år av susande liksom. Och ja det skulle absolut förklara varför du bara har det på en sida. Hoppas du hittar någon bra! Jag har lärt mig mina ”punkter” idag så jag kan släppa lite på det genom att trycka till ordentligt, då blir det lite tystare.

            Jag förstår det! Helt otroligt! Och grattis ?

        Får man fråga vilken stad du bor i och vem du går till? Har tinnitus sedan några och hittar verkligen inte rätt i djungeln av behandlingar och utövare osv.

          Sthlm! Gick till kry fysisk vc

            Åh, bor i Sthlm. Du vill inte ge namn på utövare eller specifik vc? Fattar om inte, men vore så hjälpsamt.

      Det är inte osannolikt att du vet bättre än läkarna avs din egen hälsa och kropp. Om du känner så starkt att deras besked inte stämmer så kan du ha rätt. Kroppen är väldigt klok och bra på att signalera. Många av oss har däremot glömt hur man lyssnar. Alltså, gör det som känns rätt för dig. Det är trots allt du som har det yttersta ansvaret för din hälsa. Lycka till ?

      PS. Patienter som tar eget ansvar genom efterforskningar, frågor osv stämplas ibland som ”jobbiga” av vårdpersonal. Kom då ihåg att sk jobbiga patienter också är dom som, med bred marginal, har bäst utfall. Så låt inte andra människors stress och sköra egon hindra dig ifrån att ta ansvar för sin egen hälsa. Det vinner ingen på. ?

        Tack snälla ❤️

      Du säger att du är ”piss-stressad”. Två läkare och en psykolog säger att det är stressrelaterat, ändå vill du ha ytterligare ett uttlåtande. ??

        Vill bara påpeka att jag träffat 10+ läkare i år, inom fyra olika specialiceringar. Alla hade fel. Everyone!!! Fick rätt på saker och ting tillslut med egen kraft. Så nu slipper jag äta tre tunga mediciner för resten av mitt liv, ha en obotlig diagnos och se fram emot ett liv med tilltagande smärta och funktionsnedsättningar. Detta är andra gången i mitt liv jag stöter på läkare efter läkare som har fel. Första gången var inte lika allvarlig (septiskt tendovaginit) men även då träffade jag tre! läkare, som alla hade fel fel fel. Så jag fick diagnostisera mig själv och då plötsligt blev det OP direkt för det var ju såklart som jag misstänkte. Och jag önskar att jag var någon slags anomali men desvärre är det inte så. Sånt här händer hela tiden. Och det är dom ”besvärliga” patienterna som har störts chans att få rätt på det. Så jag hoppas verkligen alla som känner i maggropen att en diagnos inte stämmer tar tag i det, oavsett hur många läkarbesök/utlåtanden som behövs.

    Jag vet inte vad jag ska skriva, bara känner att jag måste det för att jag har så jäkla mycket ångest. Jag sitter här tre dagar innan jul och jag har knappt lyckats köpa några julklappar till mina tre barn. Vi har haft knapert under många år men jag har alltid lyckats ordna lite, men detta år…allt är kaos.
    Nästa år vid den här tiden vägrar jag att sitta här och ha ångest över jul. Jag kan måla ok, säger andra i alla fall och har tänkt i många år att jag ska försöka våga och satsa. Börjat måla på tavlor och skriva på en barnbok för att försöka förändra våra liv. Så jag börjar planera och sedan fegar jag ut och tänker att jag inte klarar det, att jag är sämst. Ingen idé att ens försöka. Mitt självförtroende är min största fiende. Är det försent nu i dessa svåra tider? Vi befinner oss på botten, så jag har egentligen inget att förlora nu. Ändå är jag så rädd. Snälla hjälp mig, peppa mig. Kan man lyckas? Hur gör man? Snälla inte massa negativitet, det har jag redan mängder av och klandrar mig själv hela tiden att jag inte är stark nog att vända och klara allt!

      Varför skulle du vara sämst? Go for it! Jag tror på dig.

        Måste ju fasen våga, är bara så rädd för att misslyckas för då har jag ”förlorat” min dröm och mitt sista hopp! Men TACK så himla mycket för peppen, den gjorde skillnad?

          Det är inte ovanligt att vara rädd för att leva livet fullt ut. Många är rädda för det. Så att du är rädd gör dig inte sämre, det gör dig mänsklig. Jag tvekar inte en sekund på att du kan uppnå allt du helhjärtat vill. Men, för att det ska gå smidigare och vara roligare på vägen tänker jag att du nog skulle vinna mycket på att öva upp den sanna super kraften självmedkänsla. Så här kommer en länk med både förklaringar, instruktioner och tips ? Jag tror verkligen på dig. Vill att du ska kunna tro på dig själv också ?

          https://www.doktorn.com/artikel/sj%C3%A4lvmedk%C3%A4nsla-f%C3%A5r-dig-att-m%C3%A5-b%C3%A4ttre/

          Man kan misslyckas på vägen mot framgång. Det är många som ”misslyckas” och reser sig många gånger om, och tillslut lyckas!
          Om du gör det du gillar att göra så är resan MOT framgång nog rätt rolig ändå.
          Måla på fritiden och ha ett någorlunda bra betalt jobb som grundinkomst.. lite åt gången. Så kommer du framåt.

          Har du ett jobb?
          Annars är ju det prio ett, men du kan självklart måla och skriva på fritiden.

      Finns det liv finns det hopp, ingenting är någonsin kört. Livet är NU så KÖR!!! Du klarar av allt du vill, allt annat är en illusion. Om du kan föreställa dig det i ditt huvud så kan du också skapa det i verkligheten. ??

      Jag tror på dig ❤️

      Har också varit på botten ekonomiskt och hur klyschigt det än må låta så har du bara två alternativ, ta tag i det eller ligg kvar där. Våga chansa med målandet! Vad är det värsta som kan hända? ?

      Får jag komma med en annan input utan att låta för oskön? Tycker självklart som de andra, att du ska måla och våga pröva din dröm!

      Men om ni just i detta nu har det så knapert att ni inte har råd att köpa ens en liten julklapp till era barn och dessutom har tre barn så kanske din energi och ork gör sig bäst till att försöka hitta ett mer välbetalt jobb och jobba upp en buffert? Just nu alltså. Sen när ni kommit ”ikapp” lite kan du väl måla och skriva på fritiden och våga skicka in till förlag?

      Man ska såklart ha drömmar och våga försöka förverkliga dem. Men antalet som kan försörja sig på barnböcker i Sverige är extremt litet. Har man tre barn att försörja kanske det därför är mer rimligt att satsa på något mer tryggt.

        En undran bara, julafton är på exakt samma datum varje år. Om man har dåligt med pengar och får panik veckan innan att man inte kan köpa julklappar (finns inget måste här) så är det inte helt omöjligt att man kan lägga undan pengar i förväg varje månad på ett julklappskonto så vips har man pengar nästa år till julklappar. Det kanske t.o.m räcker med 100 kr/månaden som automatiskt överförs till det kontot. 1200 kr är bättre än inget. Eller om 100 kr är svårt, 50 kr är bättre än inget. Julafton är liksom ingen överraskning.

          Hur kan det vara så svårt att förstå att det finns människor som inte ens har 50kr över – Att pengarna är slut långt innan månaden och man hackar sig fram. Det spelar liksom ingen roll att julafton kommer varje år, om varje år ser ut så.

          Det kan också röra sig om psykisk ohälsa, svår skuldsättning eller en ekonomiskt misshandlande partner. Självklart förstås TS konceptet ”spara”, varför komma med ett sånt tips?

        Bra skrivet och jag håller med, i all välmening ❤️. Självklart ska du måla och skriva men har du kniven mot strupen så att säga och ser det som ett sätt till försörjning så bidrar det också till en enorm press att prestera och ett nederlag kan komma att kännas ännu värre om du spenderat tid på målande istället för jobb.

      Billiga julklappar behöver inte vara dåliga.
      Är du talangfull på att måla kanske en tavla kan vara en fin julklapp till barnen? Beroende på hur gamla de är…
      Måla ett motiv som du vet varje barn gillar.

      Jag känner igen mig litegrann i att vara feg.
      Men du kan! Bara du utmanar dig själv lite åt gånger, så kommer du se hur mycket du klarar!
      Det är aldrig försent! Skriv små mål varje dag och bocka av dem (för att på så sätt verkligen SE vad du lyckats med.)
      Sätt lite lagom svåra mål, och jobba dig framåt, beröm dig själv för de framsteg du gör. Bara att du vågar göra något nytt ÄR ett framsteg!
      You can do it! <3

    Har ni tips på brittiska krimserier? Hittar inte längre något som jag inte sett. Svtplay och Tv4 Play går det ju att få en överblick över, men HBO och Netflix är helt oöverskådliga tycker jag, så där vill jag gärna ha tips. Jag gillar sådant som Scott & Bailey, Broadchurch, Happy Valley, Hidden, Shetland etc.

      Slow horses

        Tack för tips, den verkar bra. Men finns tydligen bara på Apple Tv+.

          Åh ja just det. Tänkte tipsa om The light in the hall, men den finns nog inte heller på Netflix eller HBO. Kommer inte på något på Netflix eller HBO på rak arm. Mare of Easttown var väldigt bra, dock ej brittisk.
          Men Netflix kodar ju allt noggrant. Om du söker på koden 1192582 kanske du hittar något som passar dig.

      Grace! Mycket bra. Finns på svtplay.

        Ja, den är bra. Har sett den och alla andra krimserier på svtplay.

      Marcella! Finns på Netflix

      Line of duty är ju den bästa! Vet ej var den finns längre dock.

      Hustle! Kanske inte riktigt krim, men klurigt och välskrivet så ge dom en chans

    Är det nån som vet hur det går för 13barnsmamman på Onlyfans? Kommer hon att kunna försörja sig?

      Och… någon som vet vad för bilder hon lägger ut där?!

      Är sjukt nyfiken på vad hon lägger ut.

      Haha var det på riktigt!? ? trodde det var ett riktigt dåligt skämt…

    Snälla ge mig tips på hur jag snabbt kan återfå mitt smaksinne inför julhelgen. Tappar det varje gång jag är förkyld men nu känner jag mer stress att det ska ta längre tid än vanligt innan nåt smakar igen, och vill inte gå miste om julens goda. Om det ens är möjligt att göra nåt… har aldrig funkat förut hah

      Det är ju flera dagar kvar! Det borde ge med sig till dess. Jag tappar också alltid lukt och smak när jag är förkyld och det brukar hålla i sig i ca 3 dagar

      köp en nässköljare (köp den som ser ut som en stor spruta, den är bäst) och köp eller blanda egen koksaltlösning och skölj två gånger i varje näsborre morgon och kväll. FUNKAR! Hade problem i många år varje gång jag blev förkyld men fick till slut detta tips och det har fan förändrat mitt liv.

        Detta!! Har också en sån som ser ut som en stor spruta och den har fasen förändrat mina förkylningar!!! Börjar skölja så fort jag blir snorig och fortsätter till jag är frisk. Halverar tiden som sjuk! Får inte längre trånga bihålor, mycket mindre slemhosta, sover bättre etc etc etc. Tipsar alla jag känner om denna pang-uppfinning!

          Då var det jag som ska köpa en nässköljare så fort jag får råd. /En annan anonym

            Annars går det lika bra med en 1/2 liters petflaska. De med ”nappflaskkork” typ Imsdal.

    Saknad aldrig glömd, erkännandet

    Jag har haft en kompis i flera flera år nu och vi hörs nästan varje dag.
    Men nu på sistone har jag känt att hon hela tiden ska ha all uppmärksamhet typ. Om jag skriver att jag har en jobbig dag och är ledsen så kan hon typ skriva åh nej, Kram. Och sen ingenting mer. Inget för att få mig att må bättre.

    Men sen kan hon skriva om kille hon matchat med på tinder som hon har inte hört något från honom på tre timmar och hon är sååååå orolig och nervös nu. Sen massa saker om henne. Så typ 90 % av det vi skriver handlar om henne. Typ att killen hon pratar med tycker att hon är så otroligt bra på att lyssna och att hon kommer med så bra och fina råd till honom.

    Och jag har försökt prata med henne om det så många gånger. Men hon blir bara sur då och säger att hon är så sjukt upptagen så hon har inte tid att svara mig. Men 15 minuter senare kan hon skriva om någon kille igen och allt handlar ännu en gång om henne. Medan jag har förlorat en familjemedlem i år och har varit otroligt ledsen men svarar ändå på allt hon skriver och jag försöker finnas där för henne och stötta osv, komma med råd och försöker göra så att hon mår bättre.
    Men hon kan skriva typ en mening till mig när jag är ledsen. Och sen tycker hon typ att den konservation är klar så vi kan prata om henne istället.

    Har ni något förslag? Borde jag bara bryta med henne eller?

      Sluta svara på allt hon skriver, fortsätt skriva om ditt och om det känns som att hon inte fattar, så kanske det är bättre att bryta med henne.

        Ja gör likadant mot henne ?

      Om du inte känner att hon ger dig någon glädje i livet, bryt.

      Ja eftersom du pratat med henne och hon inte ändrat sig eller ens vill det. Egocentrerad… Bryr man sig på riktigt gör man inte så. Hon verkar bara vilja ha åhörare, inte vänner.

      Gör slut! Om du försökt ta upp det med henne flera ggr och hon inte är det minsta mottaglig så får hon stå sitt kast. Hennes förlust, inte din. Tips: appen GoFrendly om du vill hitta en/flera nya vänner. Ta hand om dig. Den som har dig som vän ska skatta sig lycklig, men du förtjänar en minst lika fin vän tillbaka.

      Personligen hade jag brutit kontakten, och det har jag även gjort med personer som har varit så som din kompis. Du förtjänar någon som visar ett lika stort intresse för dig och ditt liv som du visar henne. Nu vet jag inte hur tydlig du har varit mot henne men du skulle kanske kunna försöka prata med henne en sista gång och säga något i stil med: ”Jag blir ledsen när du inte frågar mig någonting om mitt liv för då känns det som att det inte är så viktigt för dig..”. Ja, kanske inte exakt de orden men hoppas du förstår hur jag menar, vissa människor behöver extra mycket tydlighet för att de ska bli medvetna om hur de är mot andra. Men om hon inte tillför något positivt i ditt liv så hade iallafall jag brutit kontakten som sagt.

      Ni pratar aldrig med varann? Ni träffas inte? Du kallar henne kompis?

      Men gud. Det här skulle kunna vara exakt min ”kompis”. Hon beter sig på exakt samma sätt. Jag har t.o.m fått ”haha jobbigt” om jag mått dåligt över något och ibland kan hon i samma meddelande typ skriva ”haha jobbigt. Jag köpte en påse skumtomtar och tryckte hela?”, i samma meddelande. Slutar alltid svara då.

      Samma person tror att jag är korkad och blev chockad när jag berättade om mina tankar på att plugga till jurist, hon trodde jag med mitt industrijobb var för korkad? samma person ska alltid hävda sig, alltid vara lite bättre, skryta om saker. Hon vet att jag har haft problem med ätstörningar och jag har bett henne att inte prata om mat och kroppar. Ändå kan hon skriva ”jag var tvungen att köpa S, fattar du!!! Har så tjocka lår?”.
      Hon unnar mig inte framgång i livet eller med killarna. Och nu har hon träffat en sen några månader. Sen de träffades har hon inte pratat med mig, bara slänger allt i ansiktet på mig med sociala medier. Kommer duga igen när det tar slut, men då kommer inte hon duga, jag är värd bättre. Och det är du med. Verkligen värd bättre. Klipp!!! Gå in i 2023 utan din kompis, jag går in i 2023 utan min. Vi behöver inte såna människor i våra liv??????

      Jag har en vän som är lite på samma sätt, helt ärligt så har jag accepterat henne för hur hon är. Vi har varit väldigt nära vänner i 15 år ungefär och kommer fortsätta vara det livet ut, men jag vet vad jag får och inte får från henne, och det är helt ok 🙂 Hon har en massa jättefina sidor, vi har väldigt roligt ihop och hon är en snäll och givmild person. Men enormt egocentrerad. Så vi pratar om generella saker och om hennes grejer, men vill jag ha stöd och tröst vänder jag mig inte till henne utan till andra vänner.

      Är jag nere och inte orkar lyssna på henne så säger jag det, att jag älskar henne men inte har kapacitet just nu pga har en dålig dag. Tog mig många år att inse att jag kunde göra så och det funkar, hon kör liksom inte över för att hon skiter i andra utan hennes världsbild ser väl ut så att hon inte riktigt ser andras behov. Hon får vara så, älskar henne ändå.

      Sen kan det ju såklart vara helt annorlunda i ditt fall, annat som inte funkar och så – Men av det lilla du skrev här så låter det som att du kanske helt enkelt får välja att accpetera relationen för vad den är, eller bryta. Men man kan ha fina vänskaper som ser olika ut, är allt jag försöker säga 🙂

    Känner mig totalt värdelös.
    Ensamstående mamma på 100%
    Till två tonåringar
    Ännu en jul när det bara är vi tre.
    Min pappa firar med sin fru och mina styvsyskon och deras familjer .
    Jag är inte inbjuden och han vet att vi är själva. Min underbara mamma är tyvärr död sedan 16 år .
    Ännu en jul där jag gråter av ensamhet när inte barnen ser .
    Jag ville så gärna ge mina barn en stor familj med kusiner och mostrar ,fastrar o farbröder.
    Ville bara skriva av mig

      Vad händer ifall du frågar din pappa om ni också kan komma? Eller du kanske inte vill fira med dem?
      Iaf, så, försök göra det mysigt för er tre. Gör er tradition och skit i allt det andra. Det är inte som att alla stora familjer är så mycket lyckligare. Men vad gör dig och dina tonåringar glada? Gör det och må gott i det!

        Pratade med min pappa och sa att vi är själva i år igen . Då fick jag bara : oj vad tufft för dig ,till svar . Sen berättade han hur mycket folk dom sak ha hemma och hur mycket mat han ska laga .
        Vi har ingen vidare kontakt och bodde bara tillsamans tills jag var runt 5:år
        Men han är trots allt mina barns morfar och min ända släkting . Jag blir otroligt ledsen när han gör så här emot oss

          Inte ovanligt att pappor beter sig så här med nya familjer. Tycker tradition och familj oftast faller på kvinnorna att upprätthålla. Karlar följer bara med.

          Så du har inte frågat?

          Förstår att du önskar en inbjudan. Förstår! Men om du vill dit – FRÅGA!

      Inte alltid bättre med fler folk och speciellt inte för barn. Jag kommer från stor släkt och kände mig typ alltid bortglömd i ett hörn. Sen när man kom hem igen på kvällen och var bara vi i familjen så var det som bäst. Lugnt och mysigt. Fokusera på att ha en riktigt mysig jul bara ni

        Tack ?

      Åh, jag förstår dig! Vill bara ge dig ett annat perspektiv; när jag växte upp så var det jag, min bror och vår mamma från det året jag fyllde 5. Vi firade alla jular bara vi tre, och det var helt fantastiskt mysigt. Mamma fixade så god mat, vi kollade film och spelade ca 1009999 omgångar Monopol. Nej, det var inte storslaget men jag fick umgås med de två jag älskade mest av allt i hela världen.
      Klipp till nu! Vid jul firar vi vartannat år med min mans jätte-familj (de är FEM brorsor med respektive och barn). Det är så mycket stoj och stim och stök så det är inte klokt! Min yngsta frågade häromdagen om vi inte kunde fira med mormor istället, för det är mycket mysigare, och jag håller verkligen med!

      Dina barn är säkert jättenöjda med att fira jul tillsammans med sin fina, älskade mamma ♥️

      Nej men vetu! Jag fattar, fattar att det är tungt. Sörj det lite, och sen, sen skiter vi i dem! Du och dina barn kan få en fin jul bara ni! Och gör den sån som ni vill, välj de aktiviteter som ni gillar! Spela spel, eller tv-spel, ta en promenad till en kyrka, tänd ett ljus, laga mat tillsammans. De kommer kunna minnas hur ni gjorde julen speciell och att ni hade mysigt!

      Jag har växt upp i en liknande konstellation som du beskriver. vi var bara fyra på julen – och det var det mysigaste jag visste (och vet!) Det är inte människorna som gör julen och julstämningen. Det är de små sakerna, spänningen och förväntan. Och de finns oavsett om ni är två eller 25 som firar.

      Ge dina barn oförglömliga minnen genom egna traditioner, julmagi, mysig stämning och överraskningar.

    Min kompis är i LA med sitt svenska nummer igång. Ringer vi till varandra på vanlig samtalstaxa eller räknas det som utlandssamtal? Betalar jag en extra avgift om han ringer mig?

    Vi har fått olika svar varje gång vi har frågat fvåra kundtjänster, han har 3 och jag Telia. Någon som VET?

      Du betalar vanlig samtalstaxa. Han gör det inte.

    Stackars Henrik i ”Bonde söker fru”, vill bara ge honom en stor kram ❤️

    Jag vet inte vad jag ska skriva, bara känner att jag måste det för jag har så mycket ångest. Jag sitter här tre dagar innan jul och jag har knappt lyckats köpa några julklappar till mina tre barn. Vi har haft det knapert under många år men jag har alltid lyckats ordna lite, men detta år… allt är kaos.
    Nästa år vid den här tiden vägrar jag sitta här och ha ångest över jul. Jag kan måla ok, säger andra i alla fall och har tänkt i många år att jag ska försöka våga och satsa. Börjat måla på tavlor och skriva på en barnbok för att försöka förändra våra liv. Så jag börjar planera och sedan fegar jag ur och tänker att jag inte ens klarar det, att jag är sämst. Ingen idé att ens försöka. Mitt självförtroende är min största fiende. Är det försent nu i dessa svåra tider? Vi befinner oss på botten, så jag har egentligen ingenting att förlora. Ändå är jag så rädd. Snälla hjälp mig, peppa mig. Kan man lyckas? Hur gör man? Snälla inte en massa negativitet,det har jag redan mängder av och klandrar mig själv hela tiden för att jag inte är stark nog vända och klara av allt!

      Lyckan ligger inte i många presenter. Försök göra julen så mysig och rolig som du bara kan. Det beror lite hur gamla barnen är men en skattjakt inomhus eller en picknick utomhus?

        Tack för svar, håller med om vad du säger! Det är dock så oerhört svårt med barn och förväntan. De största som är 11 och 8 år blir det svårt med men till tvååringen ”återanvänder” jag de äldre barnens gamla leksaker jag gömt undan innan. Hon skulle nog gilla en skattjakt också, tror jag! Tack för tips❤️ Jag vill bara så gärna ändra vår tillvaro, så jag kan ge dem vad de vill ha (inom rimliga gränser givetvis!). Åttaåring har räknat ned dagarna hela december och jag har fått en klump i magen varje dag när han utbrister ”bara 23 dagar kvar till jul!”. Barn älskar ju allt med julen☺️ Men återigen, tack för tips och input❤️❤️❤️

      Jag ber om ursäkt för två kommentarer. Trodde inte att den första gick igenom då allt låste sig?

      Dessa högtider och vad de ofta resulterar i gör mig så ledsen. Det är ju fan fruktansvärt att folk ska känna sig stressade över det ena än det andra. Känna sig otillräckliga för sina nära och kära. Ensamma. Högtider kan vara underbart men också vidrigt. Vet inte vad jag vill ha sagt, men du är långt ifrån ensam ♥️

    Tips till alla som bor i Västmanland och i synnerhet i Sala, handla inte på WASON om ni står för allas lika värde….

    Hur många ggr per månad flyger Gizmolina? Sådan miljöbov

      Det där är en person som lever i nån rosa fluffvärld

    Vad är det med Daniela Rathana? Hon är överallt och jag förstår verkligen inte hypen? Lyssnade på Fördomspodden med henne och hon verkar så oskön och falsk

      Det är nog snarare en stark manager/agent/team som ligger bakom bokningarna för tv osv ..

      Fattar inte heller. Var förband till Håkan Hellström och det var nog det sämsta jag hört. Veckan innan var per Andersson förband, mycket bättre! (Var på 2 konserter)

        Jag med! Jag var där då och skämdes rejält. Såg hennes arsle och underliv mer än vad jag hörde hennes så kallade sång.

    Jag är lite nyfiken på hur ni andra ser på död och sorg? Känner ni stor sorg när någon dör, sådär så att ni blir sänkta i flera månader och ständigt tänker på personen ?

    Jag är ibland lite orolig för att jag ska vara lite känslomässigt störd som inte känner sådan stark sorg vid dödsfall. Kan det bero på att jag aldrig bondat med någon annan tillräckligt starkt? Eller har det att göra med att jag överlag inte blir så stressad av förändringar och inte heller känner nostalgi så lätt?

    En av mina föräldrar är död och visst var jag ledsen när det hände. De närmaste veckorna efter dödsfallet brukade jag låta tårarna rinna tyst när jag satt på bussen på väg till jobbet, men inte så mycket mer än så. Men har absolut inte haft svårt att gå vidare eller så att jag längtar efter min döda förälder mer än någon enstaka gång.

    Jag är rädd att jag inte kommer reagera starkare om min man skulle dö heller. Jag är helt enkelt inte beroende av honom, på samma sätt som jag inte var beroende av mina föräldrar, så jag tror att livet bara skulle gå vidare (om hans död inte skulle råka bli supertraumatisk på något sätt, då kräver det säkert mer bearbetning). Ännu räddare är jag för att jag inte skulle sörja mina barn ”tillräckligt”. Jag tror dock att jag skulle göra det, för bandet mellan oss är så starkt. Men tänk om?

    Är det ”normalt” att inte bli så påverkad av sorg? Betyder det bara att man har starka coping skills när det gäller att hantera förluster eller är det ett tecken på att man innerst inne inte älskar andra så mycket?

      Du kanske har lite anti-sociala drag i dig? Man kan ju ha drag från den mörka triaden utan att vara fullfjädrad psykopat. Min man är lite så.

      Tror det har att göra med att du helt enkelt avskärmar dig och kan hantera sorg utan att det förgör dig. Sedan om du älskade dina föräldrar och älskar din man – det vet bara du.

    Vad fort Gynnings lugg växte ut.

    Det ska rätt mycket till för att sorg ska bli onormal, människor är olika och reagerar olika. En del är väldigt matter of fact ”nu är det såhär och det får jag acceptera och gå vidare” andra bryter ihop helt och är alldeles till sig av sorg. Du kan även vara båda dom personerna men vid olika dödsfall. Så tycker inte du ska oroa dig för det. Och att du säger ”tänk om jag inte älskar mina barn tillräckligt” är ett bra tecken på att du faktiskt älskar dina barn tillräckligt och mycket. Du skulle inte ha dom funderingarna annars.

    Hur är det med Margaux nu och vad gör hon, någon som har koll?

    Har Gynning och Victor gjort slut?

      Det undrar jag också.

      Nej ,de är särbos.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.