Öppet Spår

490 kommentarer

Okey hörrni, situationen att ni är singlar och kan bestämma årtal på personen. Vilken kändis skulle ni inte tacka nej till en het natt med? Jag säger Joakim Berg 1997/1998 och Petter Northug idag

Shia Labeouf när han var med i Sias musikvideo för elastic heart (tror jag? Kanske en annan låt, i en bur)

Richard Gere i filmen Pretty woman ?

Men jaa ??

Eller Gere i en Officer och gentleman?

Eller i American Gigolo

Jaaa, Gere alla årtal, alla dar i veckan.

Vet att Shiah Lebeouf är problematisk, men kolla American Honey om du inte gjort det. Sexscenerna i den är så sjukt sexiga imo.

Tycker också han är sexig. Och han verkar försöka bli en bättre människa nu

Johnny Depp i första Piirates

Alain Delon 1967 och Franz Liszt ca 1840 ?

Alain Delon har jag nog aldrig hört talas om men oj håller med där

En legend inom fransk film, tror han ansågs vara världens snyggaste man när det begav sig. Hade nog kunnat tillbringa en het natt med honom vilket årtal som helst under 60-70-talet ?

Tänkte på parfymen, jag.

Jag hade en crush på Chopin i min ungdom. Och håller i övrigt helt med om Delon:)

Trodde du menade Joakim Lundell när du skrev Joakim Berg först ?

Haha åh nej ?

Han va inte gammal 97/98 ?

Ja me!!!?

Christian Bale. Always and forever.

Eminem då och nu och Brad Pitt i Höstlegender

Brad Pitt ? gärna i Troja eller fight club också ?

Pitt i ”Joe Black” ?

Men ja! Är fortfarande ”kär” i honom i den filmen.

Ja älskar den filmen. Möt joe Black.

Viggo Mortensen tidigt 2000-tal i Aragorn-outfit ?

Skeet ulrich i scream

Keanu när han var med i My own private Idaho.

Antonio banderas på 90talet, Mads Mikkelsen nu, idris elba 00talet…

T.o.m. Cruise i cocktail och Jerry mcguire.

Äntligen kan jag välja att träffa
– Al Pacino ca 1972
-Johnny Thunders 1973/74
-Philip Seymour Hoffman ca 2006
Mick Jagger 1966

Ryan Reynolds för typ 10 år sedan (hade dock inte sagt nej idag heller) och Jude Law i The holiday .

Jude law i the talented mr rippley

Oh aldrig sett den! Tack för tips

Jaa. Eller i Enemy at the gates..

Ola Rapace när han spelade i Wallander eller typ alla män i Chicago fire för några år sedan ?? inte alla män på samma gång alltså men någon av dem ?

Jude Law i The Holiday ?

Leonardo DiCaprio, fram tills att han fick pappa kropp.

Pappa-kropp är bästa kroppen.

Instämmer helt.

Huh? Varför?

Håller inte med det. Men man får nöja sig med en ?

Matias Varela ? jag fick upp ögonen för honom i serien Fartblinda.

John Travolta i Grease ?

Mmmm jaaaa!

Al Pacino i Serpico

Kevin Costner i Bodyguard. ?

Robert Downey Jr i Ally McBeal! (år 2000/01)

Adrien Brody ????

Victor Nilsson Lindelöf, idag.

Henry Cavill som Geralt of Rivia och Christian Fandango Sundgren.

Neymar Jr- NU
Charlie Hunnam – runt 2008-2014

Mmm Jax Teller i de första säsongerna av Sons of Anarchy…??

Håller med om Joakim Berg men jag är inte så kinkig med årtal, men max 2000-2015 haha. Jude Law i The Holiday och Brad pitt när han var med i Friends!

Robert Downey Junior i ”Only you”, tidigt 90-tal.
Ewan McGregor, Trainspotting, senare 90-tal. Jake Gyllenhaal, 2000-tal, Colin Firth OCH Hugh Grant vid tiden som Bridget Jones spelades in. Och herregud en ung Bruce Springsteen!

Hugh och Bruce – jaa

Japp
Både Colin och Hugh i den åldern l itseendet de hade i Bridget filmerna är sååååå min stil
KAN INTE välja
Vill ha båda hahhaah

Russel Crowe år 2000. Under förutsättning att han är in costume som Maximus i Gladiator.

Fast helst utan den där lilla luggen va??

Brendan Fraser i mumien

Jag läste ”i munnen…” ?

Alltså, Brendan som Djungel-George ???

HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA

Åh håller med! Djungelgeorge var en babe, haha!

Henke Larsson 2000

Orlando Bloom vilket årtal som helst

Jude Law i Åter till Cold Mountain.

Kinnaman… alltid.

Word!

James Marsters specifikt som karaktären ”Spike” i serien Buffy the vampire slayer cirka 1998!

Björn Borg 1978

ebba bush, hon har skinn på näsan

EMINEN i filmen 8mile.. ?????

Emin*em i filmen 8mile ?????❤️

Pedro Pascal, idag.

Ben Affleck i Armageddon. Såg den filmen upprepande ggr pga honom:)

Taron Egerton, idag och i Kingsman. Johnny Depp i Chocolat. Viggo Mortensen i Sagan om Ringen.
Ja tack ?

Pedro pascal – helst redan ikväll

Jag dras till ”vackra män” och kvinnor…
Så kanske Lee Felix eller Stevie Boebi.

Sedan skulle ingen av dem vilja ha mig ändå så… 🙂

Kevin Costner i ”Ingen utväg” eller Patric Swayze i ”Dirty dancing” då. Luke Grimes i Yellowstone nu. ?

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Jag blir så trött på att så fort man skriver något om en influencer här så blir man direkt tillsagd (i kommentarsfältet alltså) att avfölja. Skrev tex imorse om LD och hur hon lägger upp 100 stories per dag och hur hon vet bäst om allt och hur hon bestämmer vem som har rätt och fel, gärna med användandet av härskarteknik. Får då som svar ”du vet att du kan avfölja?”

Alltså hela poängen med denna blogg är ju att diskutera, problematisera, debattera kring influencers och vad de gör. Blir därför så trött att svaret på allt är avfölj.

Jesus Adam LD behöver chilla.

Fast om man stör sig på att man vaknar upp till 100 nya storys varje dag, är inte det enklaste att bara avfölja? Så du slipper störa dig.

Man kan väl gillar det personen gjort till största del men sen tycka att innehållet ej behagar längre. Influenserna borde ju lite vilja veta vad följarna vi ha för innehåll om de vill behålla dem

Men det kanske är så att ingen vill diskutera LD med dig i och med att du verkar smått besatt och tar upp henne & hennes rants i typ varenda kommentarsfält på denna blogg? Du verkar inte vilja diskutera utan mest få medhåll ??‍♀️

Smått besatt? Tar upp hennes i varenda kommentarsfält? Imorse var första gången jag nämnde henne här. Men i sann LD-anda: Tar gärna emot bevis på motsatsen! ?

TACK någon mer som såg detta, uppenbara ?

Men det är ju två olika saker. Att prata om fenomenet influensers, deras påverkan på andra, deras samarbeten mm är en sak. Det är en bra och intressant debatt. Men att sitta och gnälla på vad enskilda personer lägger upp på sina egna sidor känns väldigt meningslöst. Och just att gnälla på stories är ju heldumt. Då har man ju själv aktivt klickat in där och tittat, inget som bara råkar dyka upp i ens flöde. Så ja, då undrar iaf jag varför man aktivt klickar sig in och läser om man bara stör sig.

Nu har hon lagt upp några stories till, skynda dig dit & stör dig!

Tack, det ska jag ?

LD har alldeles för mycket tid

Hon kanske skulle ägna sig åt varför barn under 15 år skjuter och är med i gängkrig i Sverige typ.

Varför skulle hon göra det?

Hon vet ju mest och bäst om ALLT. Det är väl dags hon löser gängkriminaliteten nu.

?

Hon får la göra vad hon vill med sin tid? Precis som du, jag och alla andra ??‍♀️

Håller med!!! Snarking betyder att man hatföljer influencers och diskuterar dem på olika forum. Det är samma sak som att skvallra. Människor har alltid älskat att skvallra. ?

Är ni för eller emot att Sverige går med Nato?

För.

FÖR

Emot

Jag har mycket svårt att tro att Sverige skulle klara av en attack. Det blir ju kris så fort elen går eller internet ligger nere.

Hua, tänk när Facebook ligger nere, svåra tider för svensken.

Anonym 20:15
Eller när instagram ligger nere!
Folk får ju abstinens om de inte kan lägga ut sina liv!

Nu känner jag att vi redan glömt sen mörka helgen i januari då nyheter24 bestämde sig för att byta servrar.
Abstinensen hörrni!

Men vilket land skulle vilja attackera Sverige?

Men Sverige har ju redan utsatts för microattacker. Ska vi gissa högt vem som skulle kunna utföra en större attack? Inte i syfte att ta territorium kanske men för att flexa musklerna.

Strategiskt är delar av Sverige viktiga för övertag av tex baltikum.

Tillskillnad från oss är i alla fall Baltikum med i Nato.

Danmark, de vill ta tillbaka skåne

Varsågoda, bara att ta för sig!

Jag tillhör gärna Danmark.

Emot!

Mot

För

Mot!

Nej fan menade FÖR . hahaha

För!

Kan inte ni som är emot berätta varför? Jag har själv dålig koll

Medlemskapet är ju inte bara få att hjälp. Det betyder även att vi ska hjälpa andra länder. Danmark tex som fick skicka soldater i internationella operationer och fick hem dem i kistor. Även om Nato inte kan tvinga ett medlemsland att skicka soldater så ska man bidra med hjälp mot ett angripet land och regeringen bestämmer hur. Det kostar även väldigt mycket pengar. Försvarsbudgeten skulle öka med 0,8 % av BNP vilket handlar om miljarder. Vi ska även vara med i en sammanslutning av länder med ett land som Turkiet. Har svårt att se att våra demokratiska intressen är lika? Det är även en stor provokation för Ryssland om vi skulle gå med och samtidigt tappar vi vår alliansfrihet som många forskare menar på har gjort att vi varit utan krig i 200 år.

En fullskalig invasion av Sverige är nog osannolikt MEN strategiskt är delar av Sverige viktiga för övertag av Baltikum. Framförallt Gotland. Tror ingen trodde att vi skulle ha krig i Europa nu och ändå så pågår det.

Jag är emot NATO-medlemskap av många anledningar. Den främsta är att det orsakar mer spänningar i Europa samt att det inte är ett beslut som borde fattas av våra så kallade politiker. Vi har haft flera år på oss att gå med i NATO men ingen agerar förrän nu på grund av kriget i Ukraina och politikerna är rädda för en svensk attack.

Det är större chans att en terrorist bombar Sverige än att Ryssland går in i Sverige.

Jag ser det iofs som en risk, men om du ser det som en chans att vi kan bli bombade av terrorister så ska jag inte döma. Vi har alla olika drömmar.

I övrigt, ja det är självklart att både politiker och invånare har blivit betydligt räddare för krig i Sverige nu än för 10 år sedan. Det säger sig självt.

Jag ser NATO-medlemskap som en risk – det kommer bli värre om vi går med i NATO så är det bara. Leva under Amerikanskt styre som definitivt har ett finger med i spelet gällande kriget? Nej tack.

Är egentligen emot men tror att det finns större risker för Sverige om man nu har sagt att man ska gå med och att det sen inte blir så.

Emot

Egentligen för, men inte till vilket pris som helst (vår yttrandefrihet, vår demokrati, vårt rättsväsende osv). Ska Erdogan (el annan galen/halvgalen despot) hålla på och skapa drama för att gynna sig själv, så kan vi återkomma med ansökan en annan gång när vi är välkomna. Någon ryggrad får man ju ändå ha som nation.

Emot. Ryssland kommer inte invadera Sverige på samma sätt som de gjort med Ukraina, inte ens chans, och oavsett är jag lika mycket emot Nato idag som jag var för ett år sedan.

Jag är emot. Och då vill jag klargöra att jag är det med inställningen att jag inte tror att Ryssland har haft avsikt att invadera Sverige.

Med den utgångspunkten var mitt skäl att vi förlorat vår tradition av att vara en neutral nation. Vår utrikespolitiska ställning har helt förändrats på grund av förhastade beslut baserade på panik. Jag skiter fullständigt i hur mycket hyckleri som fanns i samband med vår neutralitet. Jag har endast Sveriges intresse i denna frågan.

Jag tänker även på konsekvensen av att behöva bidra till Nato och inte bara på det skydd ett medlemskap skulle innebära.

Nu är jag för men endast av anledningen att vi nu har förlorat vår neutralitet och kommer aldrig få tillbaka den igen. Därför hade det ju varit bra om vi kunde gå med. Men nepp det kan vi inte på grund av Erdogan som är smygkompis med Ryssland och inte ens borde få vara en del av Nato egentligen. Han skiter också i några kurder som viftar med pkk flaggor i Sverige.. han har satt sig på tvären av andra anledningar. Och nu har detta politiska spel gått så långt att även om vi hade haft en chans att få ett ja av Turkiet om några månader så har senaste incidenterna nu lett till att Erdogan inte ens kan låta Sverige gå med på ett bra tag.

Dessutom har vårt terrorhot ökat nu med anledning av den senaste koranbränningen, som ironiskt nog går i linje med SDs intressen samtidigt som Ulf försökte uppmana Sverige till att sitta still i båten på presskonferensen igår.. synd att han skulle göra det utanför turkiska ambassaden just och ingen annanstans för det blir ju självklart att det är en tydlig uppretning som idiot erdogan inte heller kan förneka. Inte första gången Pakistan bränner koraner liksom ..

Det bästa hade varit om vi inte varit så snabba på bollen i våras och känt av läget lite mer men även sossarna ville väl göra allt för att inte tappa röster (röstar på Socialdemokraterna själv). Ingen hade ju kunnat förutse detta men man kan inte låta bli att förvänta sig mer framförhållning av våra politiker. Innan vi stod bredvid Biden och klappade händerna så kanske Turkiet hade visat sitt motstånd lite tidigare. Då hade vi kunnat dra tillbaka vårt visade intresse och ändå kunnat behålla lite ryggrad och neutralitet utan att försöka förhandla med Erdoğans helt orimliga krav som helt går emot Sveriges yttrandefrihet och övriga lagar. Men var man verkligen tvungen att ge tillstånd utanför turkiska ambassaden? Vi har ju redan tummat på yttrandefrihetslagen gällande att inte skada våra relationer till andra nationer? Här saknar jag kunskap.

Samtidigt undrar jag hur länge vi kan leva i demokratier öht för folk verkar ju fan helt dumma i huvudet. Men det är lätt att sitta här och vara efterklok med facit i hand I know..

Ah ne vi har grävt ett hål djupare än dess like helt förgäves. Så från början var jag var mot och nu är jag motvilligt för.

Sverige har aldrig varit neutralt, den där förmenta neutraliteten du vill bevara har alltid bara varit en fasad. Sverige var en aktör under andra världskriget till exempel, och till råga på allt på Tysklands sida. Djupare än så har neutraliteten inte suttit.

Jag skrev ju att jag skiter fullständigt i vårt hyckleri vad gäller vår neutralitet. Det handlar mer om det politiska spel som vår neutralitet gått ut på. Det är visst lite djupare än så. Även om vi exporterat vapen och var aktörer under andra världskriget så har vår falska fasad av neutralitet accepterats av omvärlden. Det är just därför jag menar att neutraliteten har spelat en roll i vår utrikespolitiska ställning trots att den varit falsk. Och i denna frågan har jag alltså bara Sveriges intresse av historiskt långa fred i åtanke och inte vårt hyckleri. För det är jag medveten om.

Bara en fråga? Tror du verkligen att ett land skulle utesluta att invadera Sverige bara för att de sägs vara neutrala?

Nej det tror jag inte och jag vet inget garanterat heller. Man utgår ju från spekulationer för ingen kan ju veta vad andra länder kommer göra egentligen.

En fråga till dig bara. Tror du verkligen att ett land skulle utesluta att invadera Sverige bara för vi är med i Nato? Lika naivt om du fråga mig. Den dagen kommer komma när Natos tillförlitlighet testas på riktigt och den dagen kommer det antingen leda till att det blir ett tredje världskrig eller att alliansen inte är så lojal på studs som folk vill tro. Båda scenarier är skräckscenarier så jag väljer att tro att Sverige hade kunnat glida på sin falska neutralitet och varit i fred en stund till. Men som sagt nu är jag för ett Natomedlemskap på grund av vårt förändrade politiska spel. För det är alltid ett spel, ett spel som andra antingen spelar med i eller testar spelreglerna på.

Lyssnade på Patrik Lundbergs vinterprat och grät.
Handlade om dels hans egna adoption men också det journalistiska arbete han gjort med att kartlägga oegentligheter inom adoptionsbranschen. Allt från stulna barn till falska papper, mutor osv.
Hur ser ni på adoption? Ni som är ofrivilligt barnlösa, hur tänker ni?
Jag har själv turen att ha kunnat få biologiska barn. Så det är svårt att veta exakt hur jag hade tänkt kring det om läget var sådant att det var min enda möjlighet till att få barn.
Jag har en vän som nyligen har adopterat ett barn. Har svårt att inte tänka på allt hemskt man hört om adoptioner senaste åren men förstår ändå deras val. Hon är en väldigt fin mamma och de har en jättefin relation men tänker ändå på hur barnets framtid kommer att se ut och bara hoppas på att allting har gått rätt till i den adoptionen.

Jag tänker på en influencer som haft svårt att bli gravid och är helt NEJ emot adoption. Jag har svårt att förstå den biten.

För mig är ett barn viktigare än ett biologiskt barn. Så har jag alltid känt, även långt innan jag blev mamma (dock biologiskt).

Åh, skulle vilja lyssna på det där avsnittet. Förstår att det har en helt annan vinkel än min kommentar.

Jag vill inte ha barn bara för att ha barn. Är inte barnkär på det sättet som en del är. Så har alltid känt att om jag inte kan få biologiska barn köper jag hellre typ 3 hundar. För mig handlar det mer om att göra en del av mig och min man till en ny person. All vår kärlek till ännu mer kärlek. Hade tur att bli gravid och få en son och älskar livet som mamma.

Jag fattar att om jag hade adopterat hade jag känt liknande känslor, men jag hade aldrig känt ett tillräckligt behov av ett barn för att adoptera. Det handlar om något annat större än att jag ville bli mamma.

Jooo men att besatt kämpa i många många år för ett barn och…

Jag har helt enkelt förmågan att snabbt älska fler. Ett barn är ett barn, för mig ❤️

Såklart ska inte barn tas från sina föräldrar men det finns ju otroligt många barn som inte har föräldrar (antingen döda, försvunna eller oförmögna att ta hand om dem). Går allt rätt till är jag för❤️

Det är väl just det här som har varit problemet. Att väst har haft en sån utbrett naiv syn på adoptioner och att det är just behövande barn som adopteras. Det är därför kidnappningar och barntraficking blivit en stor del av utländska adoptioner.
Oegentligheter har framkommit i typ alla länder där det är vanligt förekommande med internationella adoptioner och det hsr förekommit in på 2000-talet.

Men många har nära eller avlägsna släktingar som kan ta hand om dem, så det finns inte så där rasande många barn som man tror. Det är bara det att släktingar ofta diskvalificeras pga fattiga.

Var helt för adoption när jag var yngre men efter att jag började följa stulen_identitet, Jyothimma mfl är jag helt emot adoption från andra länder. Närstående adoptioner är en helt annan sak.

Hoppas och vill tro att adoption idag inte är lika smutsigt som tidigare.
Såg en dansk dokumentär ”Adoptionens pris” om en flicka Masho som adopteras från Etiopien till danska föräldrar. Var säkert 10 år sedan jag såg den och mårctyå fortfarande illa när jag tänker på den. En adoption som verkligen inte gick rätt till.

Åh ja, minns hur dåligt jag mådde av den och hur flickan behandlades 🙁

Ja helt hemsk. Undrar hur det går för Masho idag? Vill så innerligt gärna att hon idag har det bra trots allt. Men har samtidigt svårt att tro att psyket klarar det hon tvingats utstå.
Vet att adoptionsföräldrarna fick mycket kritik i Danmark efter dokumentären sändes i alla fall.

Jag vet inte om jag kommer kunna få barn. Har enbart råkat ut för missfall och klockan tickar och jag blir bara äldre… Men jag är tveksam till adoption, just p.g.a. risken med stulna barn och pengar som hamnar i fel händer/korruption. Bara för att jag är en västerländsk kvinna med ”mycket pengar” så är det inte rätt att kliva över lik för att få barn. Då blir jag hellre familjehem i framtiden (även om jag självklart vet att det inte är samma sak som att vara förälder!). Det måste finnas gränser… Ska inte ens börja ranta om surrogatmödraskap – det är riktigt sjukt när det inte är altruistiskt. :/

GODA RÅD PÅ VÄGEN INFÖR SEPARATION
Snart flyttar jag och sambon isär och delar vårdnaden om vårt 3 åriga barn. Vad hade ni önskat att ni hade vetat innan separationen?
Försöker förbereda mig så bra det går men är svårt att veta hur allt kommer kännas och fungera när det väl är dags.

Jag har inte barn eller separat.
Men i mpnga forum så är klädesplagg och skor mycket diskuterat. Många kläder följer inte med hem eller försvinner. Samma sak med jackor och skor. Det bästa om båda hade varsin garderob så att barnet inte behöver dra kläder fram och tillbaka. Samma sak med jackor och skor.

Fast barnet har väl en uppsättning kläder på sig, inklusive ytterkläder, vid bytet?

Nina
Ofta i forum så kan man läsa om att jackan eller skorna är trasiga eller för små. Det innebär att en av föräldrarna måste köpa nya jackor och skor eftersom de andra har ” kommit bort” hos den andra föräldern.

Ja men hur ska det gå till rent praktiskt? Byta kläder på barnet vid bytena? Om bytet sker vid förskolehämtning, två uppsättningar kläder/ytterkläder där?

Nina
Man klär väl på barnet innan man går iväg från hemmet.? Vud helgen tror jag inte att man lämnar kvar jackor och skor.

För oss har det fungerat super att dela. Vi har en ryggsäck som vi slussar mellan oss saker i och vi turas om att tvätta upp.
Sen har iof mitt ex nyckel hem till mig så han kan hämta upp något som han känner fattas (bor när förskolan) och jag är inte petig med att han inte får gå in i mitt hem.
Har något kommit bort hos honom så ber jag om en swish och ersätter det som gått förlorat.

Jag och mitt ex separerade för 8 år sen, vårt barn var också 3 då. Försök alltid ha en bra relation till varandra, även fast det känns lönlöst ibland. Vi bråkar ibland men säger alltid förlåt. Jag ser honom som min familj än idag, fast mer som en störig bror då. Som någon annan skrev så har vi våra egna garderober men delar på kostnader för ytterkläder och skor.

Skriv kontrakt sinsemellan på sådan ni kommer överens om nu. Bestämmer ni er för ett gemensamt konto för kläder osv då skriver ni med det i kontraktet. Bestämmer ni er för något kring högtider, skriv det i kontraktet. Allt ni tar upp och är överrens om nu är inte säkert att ena parten bryr sig om om ni blir osams eller den ena träffar någon ny osv.
Ha två kopior ifall det blir strul, då kan man iallafall dra fram det och visa att ni en gång kom fram till det tillsammans.
Be gärna två vänner skriva under det ungefär som vid testamenten, det blir lite mer på riktigt då.

Mitt barn var 2 vid separation och mina tips är:
– Var ett team, även om det är svårt ibland så kommer en god relation göra livet för alla såå mycket enklare.

– Om ni har en bra relation, hitta på saker tillsammans med barnet och visa att även om ni inte lever ihop så är ni fortfarande föräldrar tillsammans.

– vi har delat på alla utgifter som rör barnet och bara haft en uppsättning ytterkläder som vi skickat emellan.

– Dela på VAB och läkar/tandläkarbesök. Och var flexibla även när det gäller den andres dagar. Att ge och ta kommer underlätta mycket.

Jag och mitt ex är långt ifrån perfekta, men jag är jävligt stolt över hur vi har lyckats sätta vårt barn främst och har nu en drömrealtion som föräldrar utan drama där vi bara vill vara dra väl och samarbetar.

ovanligt att han det så!!mina barns pappa skiter i ungarna, är snål, ointresserad av dom, betalar inget förutom minimum underhåll och dom ses max 1-2 dygn i månaden…………

Beklagar att ditt ex visade sig vara ett sån skit. Alla barn förtjänar att ha föräldrar som bryr sig och som vill finnas i deras liv.

Jag förstår att de punkter jag radat upp är omöjliga om man har en medförälder som är ointresserad från början. Min egen pappa var exakt som ditt ex och vet hur min mamma fick kämpa.

Vad sorgligt. Beklagar. Stackars barn.

?

Tänker att det här med umgänge dig och exet och barnet är något man får ta lite som det kommer. Inte se umgänge som målet och att inte umgås tillsammans som ett misslyckande . Funkar det så jättebra såklart. Men om inte, tex förvirrande och jobbigt för barnet (som då träffar ena föräldern kort för att sedan åka hem till bara en av er) eller om det blir konstig stämning, konflikter så är det verkligen helt ok om ni inte ses också. Värna om att ha bra kommunikation, det räcker verkligen gott och väl!

Någon som har erfarenhet av att jobba på Teleperformance ?

Jag jobbade där 2015-2016! Vad undrar du över? ?

Ja, hur så? Jag jobbade där för 20 år sen… du också?

Har precis gjort slut med min man under veckan efter ungefär 13 år tillsammans. Otroligt att det kan göra så ont även om man vet att det kommer leda till att man mår bättre när man väl är ute ur det. Försöker sörja det som inte blev som att det verkligen är något som dött, för att inte behöva tänka på det med sorg senare i livet utan kunna gå vidare. Har någon bra tips på lite ljusglimtar för att ta sig igenom det här?

Gör saker som du tycker är roligt. Umgås med människor som får dig att skratta, titta på en film du vet att du skrattar mycket till. Allt kommer bli bra!

Separerade efter tio år tillsammans för några år sen, på mitt initiativ. Det är så skönt att bo själv, att kunna göra vad jag vill, när jag vill. Jag har en ny kille sen några år men vi bor inte tillsammans.

Sitter i samma sits. Ett beslut jag tagit själv efter 10 år och nu en månad senare känns det faktiskt lite lättare. Tror jag sörjt en hel del senaste två åren då jag känt att det borde ta slut. Nu känner jag mest saknad. Den man liksom skickar en nyhet till och ba WTF!? Den man ringer och frågar VAD SKA JAG GÖRA?

Vad kan man göra för sin käresta på alla hjärtans dag som inte är corny/töntigt?

Jag skulle laga en favorit rätt och baka något. Sedan skulle jag duka fint och ta fram levande ljus.

En lapdance, woho.

baka choklad, med majs i

Arbetar inom vården vilket innebär ett yrke där majoriteten är kvinnor och många arbetat (nästan) hela sin livstid inom yrket. Har ett par stycken på mitt jobb som är ständigt negativa till allt, klagar på allt, ingenting fungerar, ingenting kommer bli bra osv osv osv. Blir så galet trött på dessa personer och försöker undvika dom men det går ju inte alltid att göra. Är så lätt att dras med i deras negativitet.

Har ni något bra tips för att hantera sådana här personer? Något bra att säga? Alla tips är välkomna! Tack!

De kan alltid säga upp sig?

De kommer stanna för alltid, även fast ”allt” är så dåligt

När de klagar säg ”hur ska vi göra för att få det att fungera bättre tycker du?” Men jag förstår precis, har en kollega som är likadan oavsett om det är jobb, samhället eller åt på tv man diskuterar….

Jobbar inom barnomsorg, så det är också ett kvinnoyrke. De äldre kvinnorna är så sjukt negativa och gnälliga om allt, och de snackar skit om allt från vårdnadshavare till personal och allt de inte får köpa in och så vidare. Undrar egentligen vad de säger om mig nör jag inte är där, liksom. De gnäller högljutt om X person har stängning/öppning för det kommer innebära SÅÅÅÅ mycket extrajobb för dem. Och X barns mamma är helt värdelös och ugh. Jag pallar inte med det. Kommer jag också låta så när jag passerat 50? Har jobbat med detta i drygt tio år och jag känner mig inte så bitter på livet än, men är rädd att jag ska bli likadan.

Nu tappade jag tråden, ursäkta. Det jag gör är att jag försöker hålla mig till de som inte är bittra och försöka stänga av det och inte ta det till mig. Det är inte lönt att säga emot eller försöka resonera med dem, de vill inte ha svar eller lösningar.

Min rädsla är också att bli likadan. Fy så hemskt! Sjukt egentligen när det är ett omhändertagande yrke vi har. Kan faktiskt tänka mig att det är liknande inom barnomsorgen.

Alexia
Jag tror att mycket handlar om hur de ser hur sämre allt har blivit. Ingen politiker lyssnar, många föräldrar kan vara jobbiga och barngruppen blir större och mer högljudd. De kanske har nått toleransen för länge sedan och har ungen annanstans att ventilera.
Samtidigt om de äldre slutar att jobba och skolar om sig så kommer bristen på personal bli ännu högre.

Vem vet många kanske känner sig i underläge då det är stor skillnad på den utbildningen de gick och dagens utbildning. Det kan vara känsligt när nya och yngre kommer in på arbetet med mer kunskap och liknande. Många kanske känner att de inte duger och att de snart kommer att bli ersatta.

Sitter och gissar nu bara för fullt.

Tror många äldre blir så pga många år i arbetsliv och är inte lika stresståliga m m. Man kan faktiskt förstå det.

Var tvärtom. Ta bara upp saker som varit bra, som funkar bra.

Jag försöker verkligen det!

Varje gång de säger något negativt så säger du något positivt med ett stort leende.

Exempel:
Suris: Fy vilket tråkigt väder!
Du: åh jag tycker det är så mysigt att vara inne och pyssla när det regnar!

Suris: jag tycker chefen är dum!
Du: Jaha jag tycker hen är riktigt trevlig och verkar ansträng sig för att försöka göra förbättringar!

Suris: allt blir bara dyrare och kaffet smakar dessutom surt!
Du: igår fyndade jag billig köttfärs och lagade goda biffar, vill du smaka? Dessutom är det här teet riktigt gott!

Var jobbigt positiv så lär de väl fatta att du inte vill sitta och gnälla.

Haha, tack för bra repliker! Super! Ska tänka på de som ”surisar” när de pratar framöver

Trist att en del fastnar med samma jobb så länge som de inte trivs med. Finns alla möjligheter i Sverige att skola om sig upp till 50-55 års ålder.
Men är för många läskigt och istället ska det bli gnälligt och bittert.
Jag tröttnade på mitt jobb och satte mig i skolbänken vid 39 års ålder. Yrkesutbildning på 1,5 år och har nu jobbat inom det i ett par år och är så nöjd.
Våga ta språnget!

Vad läste du för något? ?

När mina kollegor klagar brukar jag alltid fråga vad de själva gör för att det ska bli bättre, frågat om de gett några förlag till chefer/ledningsgrupp eller i vissa fall sagt rent krasst att det ju är högst frivilligt att jobba just där så om det är så dåligt kanske det är bättre att byta jobb! Ifrågasätt! Trivs du så säg det och säg att de kan klaga utanför jobbet.

Tro det eller ej. Alla gillar inte sitt jobb. Det är inte mer än att det betalar det som måste betalas.

Mitt tips till dig, är som alla andra här, säg upp dig, ge upp, lämna.

Hej!

Åh fy, fattar precis. Vi kallar dem ”missnöjespatrullen” på mitt jobb. Sitter gärna i fikarummet och klagar och klagar på precis ALLT. Men när det väl bränner till och de kanske får chansen att framföra sin åsikt mer konkret, uppåt, ev.förslag på vad som kan göras för att kanske nå en förändring och förhoppningsvis förbättring, då är det ofta knäpptyst från denna typ av människor.

Har klena tips att ge, då det brukar vara som att hälla vatten på en gås…men ett är att helt enkelt fråga vad de har för ev förslag till att nå förbättringar inom respektive ”klagämne” för dagen, samt påtala, att sitta på kafferasten och gnälla, faktiskt enbart alstrar ännu mer negativitet och tråkig stämning på arbetsplatsen och det börjar liksom där, trevlig stämning, roligare att gå till jobbet, osv.

Ställ fram en skål med citroner i fikarummet! Kanske de förstår hinten. ?

Tips på en snygg och hyfsad rymlig ryggsäck med plats för laptop?

Älskar Sandqvist ryggsäckar! Har haft min i 6 år och den är fortfarande snygg!

Köpte en på Amazon.se
Den har flera fack och är jätte rymmlig även om man har i en laptop.

Finns nog ganska många olika modeller på amazon ?

R
Tur att man kan söka.?
Annars har Netonnet ett ganska stort utbud.

Fast nu frågade hon ju inte om var man kan köpa säck. Hon bad om tips på specifika ryggsäckar ?

Lululemon, Sandqvist.

Har en svart Sandqvist ”Dante Vegan”. Snygg, stilren och praktisk. Rymmer det mesta och lite till. Använt den i stort sett dagligen i ett år nu och är väldigt nöjd.

Har en duchebag som jag älskar!

Är ni nöjda med era liv?

Jag själv känner ofta att ”var det såhär det blev nu?”. Arbetar på ett jobb jag aldrig trivts på men söker inte nytt, känner mig ensam men orkar inte lära känna nya personer och tittar knappt min man i ögonen under veckorna då vi bara försöker överleva småbarnsåren. Ni hör ju hur deppigt det låter! Man hör ju om andra som tar tag i sina liv och åker iväg till ett hundhem i Thailand och lever sitt drömliv. Det kommer aldrig hända mig tror jag? Jag är för lat och trött? Tack för mig

Vad får du energi av? Kan du bjuda in mer av det i livet?

Älskar småbarnsåren och mina underbara ungar (även om de gör mig tokig varje dag också haha). Älskar mitt jobb, nu mer än någonsin. Min relation skulle dock kunna jobbas på (ointresse av min partner dock). Och ja, minus 15 kilo (så kläder satt snyggare men också mindre värk i kroppen). Känner mig enkelt ensam också. Och jo, sa jag att jag vill ha ett till barn?

Men för fasen, bara sök någon utbildning! Finns annat i livet. Bara gör NU!!!

Tror du ska börja med småsaker.

Finns det utrymme för att du ska kunna utöva nån hobby typ 2 timmar per vecka? Kan du och din partner ha barnvakt någon gång per månad och gå på dejt? Finns det något du kan göra för att jobbet ska kännas lite mer uthärdligt? Finns det nåt du kan höra för att öka chanserna att få ett nytt jobb? Kanske kan du bara bestämma dig för att dansa ihop med familjen efter middagen en vardag? Hoppa i soffan med barnen? Vad som helst som är annorlunda mot hur du gör nu är bra tror jag

Är nöjd i livet i helhet men är också inne i småbarnsåren och det är tufft. Denna vinter har mina barn varit sjuka extremt mycket. De har knappt gått på förskolan sedan början av december. Jag är föräldraledig med ett barn som sover kasst på nätterna, så har ingen större möjlighet för vila på dagarna. Just ju handlar allt om att ÖVERLEVA. Det är fan inte roligt nu med högre kostnader, sömnbrist delux, sjukdomar som avlöser varandra och allt annat som är. Försöker tänka att snart kommer våren och då blir allt lättare.

Livet är inte alltid en fest och personligen har det gjort väldigt mycket för mig att ta bort Facebook & Instagram. Vill inte se allt det perfekta hela tiden. Och även om någon visar en ”nyanserad” sida så är merparten det positiva. Har man det då lite extra tufft är det lätt att jämföra och känna att ens liv inte är så roligt.

Låt oss gissa på att du är mellan 20-40 år (småbarnsåren brukar vara där någonstans) men för att göra det lite mer konkret säger vi att du är 30. Du har ca 35 år kvar att jobba! Sök nytt jobb eller till en utbildning ? arbetslivet är för långt för att vara kvar på något bara för att ?

Småbarnsåren kommer ta slut! Försök att hitta saker i vardagen som är roliga. Våra barn är betydligt lättare när vi är ute. En dag hemma framför tvn låter skönt och gött men slutar ofta i bråk hemma hos oss för barnen blir för understimulerade. Sedan är återhämtningen för en själv sjukt viktig! Som de säger på flygplan ”ta på din egna säkerhetsmask innan du hjälper någon annan”. Du måste hitta något i din vardag som ger dig energi för att orka.

Ja. Du är för lat och vill att andra ska lösa dina problem

Ja, men exakt!! Det är de som är problemet! Haha det är därför jag går i dessa tankar men är för lat för att göra något, vilket är deppigt! Otroligt att det finns så fina och omtänksamma människor i kommentarerna som peppar och kommer med tips när man är så icke lösningsorienterad som mig! Tack ❤️

Varför har du själv satt dig i den här situationen?

Jag avskyr när jag gnäller så när jag är missnöjd sätter jag mig ner och gör en plan för hur jag ska sluta vara missnöjd.

Nu är jag ex missnöjd med mitt kompishäng så nu har jag sagt till min man att jag vill umgås mer med mina/våra vänner också har jag/vi gjort upp en plan på hur det ska ske.

Har två tips på poddavsnitt från Bortom Ekorrhjulet, om hur man funderar ut vad som ger en glädje och syfte i livet – samt hur man kan göra små men effektiva förändringar i sin vardag, även om man har barn och begränsad tid osv:

https://open.spotify.com/episode/6XuvT7njK0bmxCeaF2KmXR?si=A6nVjLwTTBuIeo_JwvPk9Q&context=spotify%3Ashow%3A2VzWcnSVbSvO5IEANCbcut

https://open.spotify.com/episode/7t46lY2377NfhFziTslR2C?si=o7xjf01nTHqZnB5UJIUI5g

Jag har själv hittat mycket livsglädje i att gå back to basics: vad gjorde mig glad när jag var yngre? Om livet var ett enda långt sommarlov: vad skulle jag fylla det med?

Det måste inte vara vuxna, ansvarstagande grejer. Det FÅR vara ”fjant” och saker man bara pillar med för skojs skull. Som förälder har du redan ett vuxet, ansvarstagande uppdrag. Däremellan måste man få sätta guldkant på tillvaron och drivas av något annat än plikt eller produktivitet.

Jag har återupptagit några fritidsintressen jag pysslade med som tonåring, och skalat bort annat ur mitt liv (ytliga bekanta osv) som jag inte vill ödsla energin på. Mår bättre så, känns som att jag är mer ärlig och mer nära min egen kärna liksom!

Jag tror du behöver en större förändring, det brukar hjälpa! Jag var/är likadan som du. Blir lätt bekväm och lat fastän jag inte är helt nöjd. Jag var på samma jobb i fem år och stod i slutändan inte ut med mina kollegor eller mina meningslösa arbetsuppgifter. Så jag sökte en utbildning jag påbörjat nu och kommer byta bransch helt och hållet! Känns bra att jag kommer lära mig något som inte alla kan, tror det är nyttigt att ha ett sådant arbete. Så kör på, sök utbildningar! Finns kortare på YH 🙂

Finns det någonstans där man kan köpa riktiga tavlor som inte är snordyra? Kanske någon sida där hobbykonstnärer säljer sina tavlor eller så.

Kolla på tradera, många säljer sin egen konst där. Jag målar halvabstrakta kvinnokroppar i färgglatt tema om det skulle vara något, haha.

Kolla på sidan Etzy.

Kolla på tra dera, många säljer sin egen konst där. Jag målar halvabstrakta kvinnokroppar i färgglatt tema om det skulle vara något, haha.

Auctionet kan du hitta riktiga guldklimpar på (en samling auktionshus)

Etsy är jättebra! Har köpt mycket konst där ifrån.

Vad går gränsen för snordyrt?! Inte många som är villiga att betala ens vad en hobbymålare vill ha

Exakt.

Tror ni konst är billigt – då gillar ni inte konst på riktigt.

Födde barn för 9 månader sedan, slutade amma för en månad sedan. Mensen har inte dykt upp ännu och jag börjar bli orolig. Någon som varit med om samma?

Tog längre tid efter mitt amningsavslut att få tillbaka mensen. Det är inget ovanligt

Tog tid för mig med efter första barnet att få tillbaka mensen. Men om du haft samlag kan det vara värt att ta ett grav-test, min bästa väninna blev gravid på första ägglossningen (innan mensen kommit igång) med sitt andra barn.

Du är inte gravid?

Vad är det roligaste/pinsammaste era barn utsatt er för? Jag var med min treåring på Junibacken häromveckan och gick med honom på toa. När han var klar passade jag på att kissa också, men han ville ju ut direkt och fortsätta leka. Och jag har inte riktigt hängt med i hur lång han blivit, så rätt som det var låste han upp dörren för att springa ut. (Han har aldrig nått upp dit förrän nu) Japp, där fick övriga föräldrar se mig med neddragna byxor halvt stående för att försöka hinna hejda sonen att slänga upp dörren! Får bjuda på det! ?

Har en femåring som är väldigt verbal. Ibland säger hon saker som får en att skratta och ibland vill man bara sjunka genom jorden. Som när vi sitter på ett snabbmatsrestaurang och hon Tittar på några barn som inte sitter still när de äter och hon säger att det är synd om de barnen som inte vet hur man gör på restaurang.

Det var väl inte pinsamt för dig, men för de ouppfostrade ungarnas föräldrar(får man hoppas).

Min dotter när hon var typ 3 år. Sitter på McDonalds, en svart kvinna sitter vid bordet bredvid varpå dottern pekar och med hög röst utbrister ”Titta mamma! Hon har mörkbrunt skinn!’
Jag ville dö och den stackars kvinnan såg ledsen ut.
Det var många år sedan nu men minns det med skam som om det hände igår.
Fattade inte varför dottern reagerade som hon gjorde. På förskolan hon då gick på fanns både barn och personal som var varierande grad mörk hud. Min systers man är från Indien och rätt mörk..

Åh det påminner mig om när min äldsta var runt 2 och fick en svart barbiedocka med McDonalds happy meal, varpå hon högt och ljudligt deklarerade att hon hade fått en bränd flicka???

Eller som min kompis barn sa när han såg en svart person: ”Titta mamma, bapan”! (Han menade alltså apan ?)

Fy vad vidrigt. Kom inte och säg att det är barnets påfund. Ett barn ser inte hudfärg, ett barn ser människor. Rasistidioter till föräldrar, ”ursäkta språket”.

Självklart kan barn se hudfärg, precis som vuxna, såvida de inte är färgblinda.
Däremot tror jag inte på det där om apan…gäsp liksom.

Givetvis, jag skrev i affekt. Barn ser att människor är människor skulle jag kanske förtydligat. Men kallar de människor apor undrar jag hur föräldrarna talar hemma. Blir mörkrädd, för den ihopblandningen gör faktiskt inte ett barn.

Vår, då fyraåring, pekade på sin lilla svarta plastfigur föreställandes en stående gorilla med upplyfta armar och sade lyckligt: ”-titta pappa!!”
Hans pappa är en medelålders vit man. Så barn kan säga knasiga saker!

?

Kanske du hade kunnat avdramatisera det med att le och säga ”Ja, visst är hon vacker”?

Omg nej vad cringe ?

Förstår inte varför det måste ”avdramatiseras”? Sen tycker jag folk projicerar en massa på människor utifrån ansiktsuttryck. Jag är mörkhyad och inte skulle jag bli ledsen om någon kommenterade det. Vad konstigt om det är sant att hon blev ledsen men tror antingen ts läst in intryck fel eller att det är något mer som inte sagts här.

Det var det som vart så jobbigt, att kvinnan verkade sårad.
Men visst kan jag ha läst in något som inte stämde. Hoppas ju det.

Inte extrempinsamt. Men igår kallade mitt barn killen som levererade mat för pappa. Pekade flera ggr och sa ”pappa”.
Ska tilläggas att hans pappa är svart och det va också budet. Så ser man mig och mitt barn ser man ju att han har en pappa som är svart.

Ååh, knöt sug i magen av att bara läsa.. Haha, undrar verkligen vad som rör sig i våra smås huvuden..

Ja asså ska tilläggas att vi lever ihop, pappan och jag och barnet. Så han vet väl förhoppningsvis vem hans pappa är. Pappan va inte hemma vid tillfället. Så fick ju verkligen en känsla av att det såg ut som att barnet inte visste vem som är hans pappa. Snygg va budet också.
Barnet tog även tag i budets ben haha.

Glömmer aldrig när min dotter högt beklagade sig på Ica att jag JÄMT köpte öl och drack. Jag hade då köpt två folköl till en uppkommande söndagsmiddag. Lät ju sisådär när det kom ur hennes mun.

Hahaha skrattar rakt ut! Barn och deras tankar! ?

Haha, åh! Min dotter sa, också på Ica, att hennes mamma (dvs jag) ÄLSKAR öl. Jo, jag dricker en varje kväll. En alkoholfri. Hon har inte ens någon uppfattning om att det finns öl som barn inte får smaka … ^^

Haha mycket sånt får man höra när man jobbar med barn, finns inga hemlisar då heller… ”min pappa sitter jättelänge på toaletten och läser och bajsar”. ”Min mamma har en fjäril tatuerad på snippan”.

Jag är gravid med vårt tredje barn. Oplanerat. Har två underbara barn och är nöjd med dom. Har funderat mycket på abort, har till och med ringt abortkliniken två gånger men klickat av och gråtit för att hela mitt ”väsen” skriker att det är fel.
Börjar nu känna att jag går in i en allvarlig depression, avskydde första året som mammaledig och är grymt förlossningsrädsla. Egentligen vill jag nog ha tre barn, men sista hade fått komma som tvååring. Vi har alla förutsättningar att välkomna ett barn till, båda fast jobb, bostadsrätt som storleksmässigt är ok (en fyra så lite trångt men ändå inte så farligt), stabilt förhållande sen lääänge. Min sambo vill också behålla så jag står här själv med mina abort tankar. Hur ska man hitta glädjen, hjälper inte att man mår piss varje dag, orkeslös och illamående. Känner mig så ledsen hur jag än väljer att göra så känns det inte bra. Lämna gärna diskussionen om hur jag blev gravid utanför (jag har ätit preventivmedel så ingen behöver banna mig för det).

Är föräldraledig med tredje barnet nu. Jag älskar inte första året utan ser det mer som en transportsträcka ? hade inte velat vara utan det heller men jag föredrar lite äldre barn. Påminner mig själv om det när det känns tungt. Det handlar om 1-2 år i starten, sedan är det över. Sedan är det bara det roliga kvar ?
Om du är förlossningsrädd kan du be om att få aurora samtal. De hjälper dig och de ska vara mer lyhörda på förlossningen då med! Vården ska såklart alltid vara lyhörd men har man gått på aurora är de extra obs. Det är vad de berättade för mig på mina samtal inför andra förlossningen ☺️

Kanske du kan gå och prata med någon? ❤️ Ibland så hjälper det en att sortera bland känslor och tankar när man söger saker högt, och när man lyfter bort vad man bör och inte bör känna.

Gör abort, om du ångrar dig bli gravid igen.

Var i liknande sits för fem år sedan. Nu har jag tre barn, en nioåring, en sjuåring och den oplanerade fyraåringen. Och jösses vilken underbar unge hon vuxit upp och blivit. Det var ju hon som fattades!
Sambon steriliserade sig när jag väntade henne så något fjärde barn blir det dock inte.
Det kommer bli bra. Se till att få prata med någon om förlossningsrädslan. Och nej bebistiden är ingen höjdare, men sedan när de växt till sig lite så är det mestadels kul. Och att få följa tre syskon och deras sinsemellan relationer till varandra är så underbart.

Barn som har svårt i skolan:

Har ett barn som har så svårt med både siffror och bokstäver, hur motiverar jag på bästa sätt?
Jag hörde som barn alltid till de bästa i klassen i alla ämnen, utan ansträngning (gymnastik undantaget där jag hörde till botten)
Mitt barn är precis tvärt om, extremt duktig på idrott av alla slag, naturligt skicklig på allt sportsligt.
Mycket frustration och tårar, vi har svårt att förstå varandra, jag berömmer givetvis där jag tycker det är lämpligt men kan inte tjoa och hurra för undermåliga prestationer. Är så rädd att förstöra hen, läsning ska ju vara roligt, och handstil anser jag är viktigt att det i alla fall är läslig text. Det logiska tänkandet funkar inte så bra helt enkelt, enkel matematik blir fel, alternativt ska det räknas på fingrarna.

Hur önskar ni som hade svårt i skolan som barn att era föräldrar hade hjälpt er? Hur hjälper ni som har mindre duktiga barn era barn?

Jag var inte duktig i skolan och minns att jag ofta önskade att mamma eller pappa kunde sitta bredvid och förklara och inte bara förhöra för det gick ju inte in. Nu som vuxen har jag pluggat flera år på universitetet och har två utbildningar så det går att få tillbaka glädjen.

Jag sitter alltid med med läxor annars blir siffror och bokstäver fel. Men det är som att hon har jättesvårt att ta in instruktioner

Mitt syster har svårt för instruktioner. Visade sig att hon hade en språkstörning. Låter värre än vad det är. Hon kan ju prata och läsa och allt sådant. Men just att studera och ta till sig av det hon läser var fruktansvärt svårt för henne

Hur gammal är ditt barn? Känner lärarna att hen inte är på ”rätt” nivå?

Går i första klass så det är kanske väl tidigt att döma ut allt men i min familj har vi haft så lätt i skolan så det känns så svårt att hitta ett sätt att kommunicera. På ett sätt är jag helt enkelt för korkad att sätta mig in i hur svårt det faktiskt kan va för andra

Min dotter fick vid 10 års ålder en dyslexidiagnos och fick då en hel del hjälp från skolan.
Blev så mycket bättre och hon fick en förklaring på varför hon haft så svårt.
Kan det kanske vara det?

Misstänker någon mild form av autism, eller koncentrationssvårigheter

Få henne utredd. Jag mailade skolsköterskan och hon skickade remiss till logopedmottagning.
Antar att skolsköterskor även kan skicka remiss för npf-utredningar också. Så viktigt att få hjälp så tidigt som möjligt.

Nina
Finns en diagnos som innebär att man har svårt med både siffror och bokstäver. Kommer inte ihåg vad den heter dock. Dyskalki? (Svåra ord )

Reagerar på att du inte vill ge positiv feedback på sådant du anser undermåligt. Tror du behöver tänka till kring uppmuntran och beröm. Om du mäter barnets prestation mot dina förväntningar blir det kanske inte så mkt beröm alls. Om din nivå just nu är att barnet ens ska sätta sig och försöka så blir lättare att ge beröm, tex vad bra att du försöker, vad bra att du fortsätter fast jag ser att du tycker det är svårt och så vidare.

Läs för barnet, gör det till en mysig grej.

Mitt ena syskon hade väldigt svårt med läsning, alltså riktigt svårt. Vi andra syskon har snarare legat i framkant. Våran mamma la mycket tid på att läsa för vårt syskon, uppmuntra att försöka och ge beröm oavsett om resultatet blev ”perfekt” eller inte. Mitt syskon har nu två. universitetsexamen före 30 års ålder.

Gaah skrev ett långt svar men den här bloggen har ju problem 83% av gångerna man skriver en kommentar.

Berömgrejen lät lite skum: jag menade bara att jag inte ger beröm i stil med ”woooow du är verkligen BÄST I VÄRLDEN på det där!!¡” när det inte är sant.

Tack för tips om läsning, vi försöker läsa lite varje dag, utövet läseläxan.

Då förstår jag hur du menar! Nej men ska ju inte överdriva, det kommer ju barnet märka. Men fokusera på att berömma försöken och ansträngningen mer än resultatet är en tanke

Ditt barn har rätt att få stöd från skolan med detta. Exempelvis med hjälp av specialpedagog för att hitta sätt som fungerar för hen. Lyft det med barnets lärare. Har själv ett barn med vissa svårigheter i skolan och vi har stöd av specialpedagog och en resurs som arbetar med en mindre grupp barn ?

Det är dåligt med resurser där vi bor, enooormt långa köer. Det är inte skolans fel, jag sitter gärna o hjälper mitt barn med läxor men jag är rädd att jag stjälper mer än hjälper.

Instämmer! Och gör det så tidigt som möjligt. Det är hemskt att ha besvär som man inte kan beskriva för föräldrar eller lärare och barnet får bara sämre och sämre självkänsla. Finns massa hjälpmedel mm som gör stor skillnad. Jättekonstigt att skolan inte tagit upp det med dig/er.

Hmm första mattelärare, i lågstadiet, sa att det är postivit för lärandet att räkna på fingrarna eftersom det stärker taluppfattningen.

När jag läser din kommentar får jag känslan av att du försöker hålla tillbaka ganska negativa känslor kring sitt barns (uteblivna) prestationer. Kanske är det bara är jag som läser in för mycket, men är du säker på att ett ogillande inte sipprar fram när ni läser läxor ihop?

Jag bygger nu vidare lite på ”temat” en tråd i ett tidigare inlägg idag. För jag började spåra iväg i tankarna ?

Jag växte upp i Sthlm innerstad med ”vanliga” föräldrar. Inte rika men tillräckligt för att resa mycket, åka till sommarhuset på sommaren och få fina födelsedagspresenter. Ni fattar.

Under hela min uppväxt har jag liksom tänkt att om jag kämpar hårt i skolan, skaffar en bra utbildning och sen jobbar hårt så kommer jag tjäna så pass mycket pengar att jag kan köpa ett sommarhus och resa när jag vill och köpa det jag vill.

Så jag pluggade civilekonom på Handels, gifte mig med en man som pluggade civilingenjör på KTH. Vi är nu ca 30-35, har båda rätt så bra jobb inom våra yrken men inte några chefsjobb eller så liksom. Tjänar någonstans mellan 45-55 kr/månad var. Har två underbara små barn.

Men alltså vi har verkligen inte råd med något av det jag ”trodde”. Då är vi inte slösaktiga och jag fattar såklart att vi har det bättre ställt än jättemånga andra. Men… jag vet inte. Jag blev nog lite ”ställd” när jag läste den där tråden och insåg att det kryllar av typ 20-någonting-ungdomar som köper våningar på Östermalm, reser till Maldiverna och är ute på krogen varje helg och köper Chanelväskor. I vårt fall äts så mycket upp av bolån och räkningar och sen lite sparande.

Jag känner mig nästan lite… lurad? Haha förstår någon vad jag menar eller svamlar jag bara? Jag älskar min familj och mitt liv och jag tycker ju att jag har det bra! Men jag fattar liksom inte hur folk gör för att ha råd med allt som jag trodde att jag skulle ha råd med vid det här laget.

(Obs! Jag fattar att man tex kan dra ner på alla onödiga utgifter för att spara till tex en drömresa eller en insats till sommarhus, men det är inte min poäng. Det känns som att alla runt omkring mig har råd att unna sig massa vardagslyx men sen OCKSÅ resa och köpa hus och större lägenheter.)

I Sverige är det väldigt svårt att leva så gott på vanliga löner. Det som räknas som en bra lön i Sverige är inte så högt om man ser internationellt. Jag och min man har också bra löner och jag är så tacksam för att aldrig behöva oroa mig för hade en motsatt uppväxt mot din. Dock så blir man ilurad att utbildning och anställning ska göra en rik. Investeringar eller driva bolag kan göra dig rik och du är smart och långsiktig. Det tar dock tid om du inte vill ta stora risker och då förlorar du kanske allt.

Det handlar mer om vad vad spenderar än vad man tjänar. Galet att folk som tjänar så pass bra inte tycker att de har gott om pengar.
Jag har alltid varit en ”arbetare” uppväxt med föräldrar som inte slösade och har lärt mig en viss kunskap om grundekonomi.
Kan ju tilläggas att föräldrar idag skall ha råd med vissa saker som inte fanns förut som dyra telefoner och abonnemang till alla i familjen och tv-abonnemang och grejer. Dessutom har folk en tendens att betala lite extra för att slippa göra saker själva, vilket tillslut blir en stor summa pengar. Tex hemkörning av mat, äta ute etc.

Jo men nu handlade ju inte tråden om att jag inte förstår var pengarna tar vägen eller att jag inte har en god levnadsstandard, utan var mest bara en reflektion att jag trodde att jag skulle ha bättre ekonomi vid denna ålder om jag följde ”planen”.

OCH icke att förglömma hur mycket mindre man faktiskt får netto vid högre löner också. 50k brutto ger ju typ 35k netto, medan 30k brutto ger runt 23k. Såklart det är skillnad men 50k är ju ändå en hög lön och man får inte så abnormt mycket mer än en lön som är under medel.

Ja det är också så sant! Jag är generellt för skatt och betalar gärna mycket skatt men visst kan det göra en lite bitter när man å ena sidan får behålla så lite och å andra sidan ser på när politikerna beslutar sånt som man inte själv håller med om.

Det är ju ändå 12000 mer i månaden…
Det man inte kan tror är ju att man kan välja en dyr bostad, dyra resor, barn och sommarstuga.

Vi sparar och upplever att vi har gott om pengar för vardagen. Men vi köpte ett hus för 3,5 miljoner och begagnad bil. Har även gift oss och köpt en hund samt skaffat barn. Jag har jobbat sen 2017 och min man sen 2014. Vi har INTE råd att köpa så mycket dyrare hus eller semesterhus eller ny bil. Skulle absolut kunna göra det, men då skulle vi ha noll och ingenting kvar. Är man rik som ts menar kan man göra det utan att behöva vända på varje krona. Är jättenöjd med min ekonomi och jag det bra, men jag är verkligen inte förmögen!

Folk i allmänhet har ofta väldigt höga konsumtionslån idag, det kan vara en stor del av det du ser.

Jag tror faktiskt att ni med era löner ”bör” ha råd med typ resor och sommarhus.
Vi har små barn och jag och min partner tjänar kanske ungefär 30k mindre än er varje månad. Och jag tycker vi lever ett helt normalt liv med hyfsat boende, bil och ok standard. Behöver inte vända på varje kroma och har en bra vardag men kan inte åka på en massa resor eller köpa sommarhus.

Precis, men allt beror ju på var man bor. Sthlms innerstad har ju andra priser än utanför stan/andra orter i landet. Sommarhuset kanske kan bli möjligt om ts flyttar en liten bit från city?

Ja säkert! Men då skulle min levnadsstandard sänkas på andra sätt. Tex har jag gångavstånd till mitt jobb nu och vi nyttjar att bo i stan mycket då vi gillar att gå ut och äta och våra vänner bor i stan.

Obs obs! Bara för att ingen ska missförstå: det här är ingen klagan att jag är missnöjd med mitt liv eller undrar hur jag ska kunna prioritera om för att få råd med ett sommarhus! Utan mer att jag känner mig lite snopen och här på kvällskvisten började fundera och analysera lite ?

Beror lite på hur långt man vill ha till sommarhuset. Det är väl så att man måste leta längre bort nu än folk gjorde för 30-40 år sen. Jag bor i Gbg och många små hus som var sommarstugor och som låg en halvtimme från stan har nu blivit ombyggda med
fastboende folk.

100% igenkänning på detta. Jag och maken har båda studerat i cirka 5 år på universitet. Vi har idag runt 45-50 k båda två. Vi bor i ett ”normalt – men lite finare” område i Mellansverige, har ”normal” bil, äter ”normal” mat och unnar oss rätt så sällan lyx. Men vi går typ bara runt. Egentligen inget utsvävande leverne – men förstår förstås att vi är priviligierade ändå. Särskilt i den ekonomiska tid vi idag befinner oss i. Men (!) vi upplever ändå att vi under studietiden visualiserade oss framtiden som något annat rent ekonomiskt? Att vi skulle kunna unna oss mer än vad vi idag har råd med! Märkligt ändå.

Inte för att vara sån men både du och ts, med de lönerna ni och era sambos drar så SKA ni kunna leva i bra mycket mer ”lyx” än medelsvensson. Medellönen i Sverige ligger väl på typ 35 eller nåt, ni är ju ganska långt över det. Om ni börjar granska har ni garanterat dyra vanor ni inte tänker på.

Fast det jag tror att många inte förstår är hur dyrt det är att bo i Sthlm om man inte vill bo i en ”billig” förort med lång pendling in till stan. Vi bor i en lägenhet i stan och den äter upp stor del av vår inkomst. Och då har vi bra ränta.

Skulle vi flytta till en annan stad skulle vi inte kunna behålla våra jobb och säkert få gå ner mer i lön. Att flytta till en billig lägenhet i en förort och pendla in till jobb, vänner och familj för att ha mer pengar till att typ resa utomlands ”hjälper” ju inte direkt min känsla att vara ”lurad”, om du förstår hur jag menar?

Blir nyfiken på hur mkt ert boende kostar?
Jag som skrev att vi har cirka 30k mindre än er och ändå tycker vi lever hyfsat. Bor inte i centrala Stockholm. Men i centrala Göteborg. Vår boendekostnad är 12000 kr (trea). Totalt har vi cirka 25000 kr i räkningar.

Det lät billigt, hyr ni? De flesta av mina vänner landar nog på 20-30k i månaden på boende lätt med amortering, ränta (även om den är ok är det ju mkt pengar om lgh är dyr) och avgift. Sthlm innerstad då, pratar lgh som kostar kanske 7-8 miljoner.

Ja runt där rör det sig ja.. ? //TS

Såg inte din kommentar! Men alltså jag sitter i samma båt ish och det är ju verkligen en scam att man ska utbilda sig för att få the good life haha. Mina föräldrar kunde typ amortera sitt bolån på 10 år med normala löner, jag som är höginkomsttagare får kämpa för 35 ?

Det har ju med fantasipriserna som har blivit på bostadsrätter. För tex de som kunde köpa sig en lägenhet på nittiotalet när marknaden var låg, ja de har ju lätt kunnat betala av sina lån. 7-8 miljoner kommer ju bli svårare att få ihop. Och nu med högre räntor så

Vid närmare eftertanke är det säkert mer regel än undantag med närmare 30k eller till och med mer bland de som har en typ trea eller fyra inom tullarna. Då behöver man rätt mycket i bruttolön för att ha råd att köpa chanelväskor och what not utöver att spara, brukskonsumtion, gå ut och äta ibland, kanske ha barn, resa till ”normala” resmål etc. 🙂

Ja vi hyr vår lägenhet. Så vi bor absolut billigare än i en bostadsrätt (om man amorterar) men å andra sidan äger vi ju inget…
Skulle vi dock haft 30 k mer i lön hade det inte varit ngt problem att betala 10-15 mer i boendekostnader. Hade fortfarande haft råd att resa.

Amorteringen är ju dock lite som att sätta undan pengarna på ett sparkonto. Så länge inte marknaden kommer krascha

Det vore intressant (och ganska relevant) att veta vad ni betalar för ert boende?

Hehe förlåt, kanske knasigt av mig men känns lite privat på något sätt. Haha. Men man kan ju gå in på typ Hemnet och se vad en trea/fyra kostar i stan och sen göra en ungefärlig beräkning på tex en banks hemsida eller så, på vad lån & amortering kostar om man har 15% i insats. ?

Ja för så mycket orkar man engagera sig i nån annans liv ?

Nu kommer jag inte från en fin familj utan hyfsat medelsvensson, men om jag jämför min uppväxt (under 90-tal) med idag så tror jag att vi i allmänhet lever mycket mer slösaktigt idag oavsett klass. Förut köpte man inte kläder varje månad, hade inte lika mycket leksaker till barnen, inte lika mycket onödiga prylar (tänk bara telefoner, datorer, airpods, flera olika spelkonsoler med en massa spel, abonnemang på netflix och spotify osv osv) köpte inte snabbmat i samma utsträckning och åt mer falukorv och pulvermos. Köpte inte lika mycket inredning, åkte inte till Ikea en tisdag för att man tyckte att vardagsrumsmattan helt plötsligt inte kändes 100% rätt. Vi är nog inte ”lurade” för att vi inte har jämförelsevis samma löner där pengarna är värda lika mycket, utan för att vi tror att vi behöver en massa andra saker för att leva normalt.

Och med det menar jag att vi kunde resa och ha sommarhus för det var liksom det pengarna gick till.

Ligger säkert mycket i det du säger.

Eller hur. Jag är uppväxt i ett fint villaområde k Stockholm och det var självklart att man inte alltid hade råd med den dyraste glassen. Tänkte senast idag på att jag samlade på streckkoder från juiceförpackningar för att skicka in och få en pocketbok. ”Pengar växer inte på träd” var mammas standardreplik. Jag upplever tvärt om, att min generation spenderar väldigt mycket mer än våra föräldrar.

Titta man på statistik så har hushållen mycket mer pengar över idag än för 30 år sedan.

Sen har ju dock just hus och även sommarhus blivit väldigt kostsamt. Resa däremot är ju ofta billigt, men här anta jag att man tänker sig en lång resa med mycket hotellboende?

Men får jag fråga varför ni vill bo i stan? En kort bit ut är prisbilden helt annorlunda och ni får mycket mer pengar över .

Visst får du fråga det! Är uppväxt i stan, våra vänner (de flesta med barn i samma ålder) bor i stan, vi älskar barnens förskola och skola, både jag och min man har gångavstånd till våra jobb, vi tycker om att spontant kunna gå ut och äta en kväll eller gå i butiker utan att det ska behöva läggas tid på att ”åka in”.

Jag skulle kunna tänka mig att bo i villa en bit utanför stan för att få egen tomt och så men då snackar vi ju ännu mer pengar. Att flytta till lägenhet utanför stan vill jag helst undvika om jag kan.

Då låter det som att ni skall bo i stan. Men då behöver man väl knappt bil och kan spara in på det. Skall man dock ha sommarhus kanske man behöver bil.
Kan dock tilläggas att mina far och morföräldrar tog tåg och sen cykel för att komma till sina sommarstugor

Ja visst! Hehe alltså återigen: jag förstår att det är prioriteringsfrågor och att det finns olika saker vi kan spara in på till förmån för andra saker. Jag är med på det. Tråden handlade liksom inte om att jag ville ha ”spartips” utan var mer nyfiken på själva känslan/insikten.

Med det sagt – är helt med på det du säger och blir absolut inte stött av ”spartipsen”! Tycker over all att det har varit en jättegivande och trevlig tråd och tackar för alla kloka tankar och inputs från er alla!! ❤️❤️

Men alltså, hur är det möjligt? Vi har hälften ungefär. Bor i hus i ett rätt bra område nära Gbg, bara ett vuxet barn hemma numera. Bil har vi, vi svälter inte. Dock har vi inte råd att resa utomlands, som det är nu. Att bara gå runt på det ni har, låter jättekonstigt. Du har inte glömt någon extra bil, ett gäng ungar, hästar eller annat 😉 Skämt å sidan, jag skulle inte bli glad med den typen av inkomst och inte få något över. Tips, spara kvitton på allt ni faktiskt handlar och kolla kontoutdraget varje månad för att se vad det är som får vingar. Konsumentverket har väldigt bra mallar för ungefär vad man ska klara sig på. Det är dock inte basert på lyxiga vanor, men det hade ni ju inte.

Samma här! Jag pluggar och jobbar extra i butik på helgerna, får in ca 20 per månad inklusive barnbidrag (2 barn), och min och min sambos lägenhet kostar 13.000 i månaden – trots det sparade jag exakt 100.000 under 2022! Jag har svurit att aldrig någonsin ta ett lån (förutom CSN och bostad, såklart), och det har jag hållit. Min bil har jag cashat, alla mina tidigare telefoner har jag cashat, skulle aldrig få för mig att köpa något nytt när det gäller möbler/bilar/teknik osv. Lever i tron om att man helt enkelt inte blir lyckligare av det. Har dock alltid känt att jag kunnat leva fritt och kunnat köpa vad jag vill. Köper dock alltid bara EN foundation, EN mascara, EN hudprodukt osv då jag gillar att leva minimalistiskt. Barnen får åka på aktiviteter/lekland så gott som varje helg, så det går ingen nöd på dem. Hatar att spontanshoppa och alltid gjort, givetvis köper jag nya plagg ibland men då ska jag inte ha kunnat släppa tanken på plagget. Köper jag barnkläder så kör jag tradera, får av mormor osv – barnen känner ingen skillnad om plagget är nytt eller sparsamt använt av någon annan. När jag handlar mat så handlar jag så gott som enbart den kedjan jag arbetar på så jag får maximala poäng som möjligt och personalrabatter. Nu när jag läser min text så låter det väldigt snålt och tragiskt (haha), men det är bara en livsstil jag haft sedan yngre tonåren. Växte upp med en ensamstående mamma som verkligen inte hade ett välbetalt jobb men var outstanding på att hushålla med pengar men ändå ge oss känslan av att vi alltid fick det vi ville ha, så jag antar att jag bara gått i mammas fotspår. Det går VERKLIGEN att spara pengar/ha pengar kvar om man bara vill! Min främsta anledning att ”snåla” är för att kunna jobba mindre och vara mer med barnen. Innan jag började plugga jobbade jag max 100 h/månaden och det funkade strålande och jag har alltid haft mycket sparpengar! Jag har även fått ett stort arv som jag inte rört och satt in på ett räntesparkonto ? Så vill man – kan man! Det blir en rolig livsstil till slut och jag känner mig otroligt lycklig i livet och känner ingen som helst avsaknad av något!

Jag förstår hur man kan spara in på olika utgifter och leva sparsamt. Det var inte min poäng med tråden. Men intressant att höra hur ni har gjort och härligt med din positiva kommentar!

Skattar man inte också 50% om man tjänar över 50k?

Nej. Du tänker på marginalskatt som endast gäller en del av lönen. Brytpunkten för statlig inkomstskatt är lite mer än 50k/mån, på allt som går över det betalar man ytterligare 20% i statlig inkomstskatt, utöver kommunalskatten (dvs runt 52% marginalskatt). Så man betalar ju aldrig 50% skatt på den delen av lönen som är under brytpunkten

Fast det kryllar inte av människor som har råd med fint boende, bil, två barn, lyxiga väskor och dyra resor. Det du ser är ju bara en del av deras liv.

Har man inte barn, haft turen att ha föräldrar som kunnat hjälpa en köpa lägenhet, man tjänar bra så har man ju råd med saker som man inte har om man har en massa utgifter kopplade till hus, barn, bil osv.

Tyvärr är vi nog generationen som inte kommer få det bättre än våra föräldrar.

Jag har börjat inse det. Alltså det där sista du skrev. Och det skrämmer mig nästan lite. Jag hade en så fantastisk uppväxt och minns att vi hade så roligt och jag fick uppleva så mycket kul och spännande. Jag vill så gärna ge mina barn det. Såklart att tid och kärlek är det allra viktigaste – och det får de och det fick jag! Men kan inte låta bli att sörja lite att de nog inte kommer att få lika mycket som jag fick.

Se över ett liv och vad ni tycker är viktigt. Är det tid och upplevelser med barnen så kan ni säkert spara in på utekvällar (det om ngt går det ju mycket pengar på).
Utflykter med barn behöver inte kosta mycket. De behöver inte åka på tivoli för dyra pengar utan det kan gå lika bra med utbildning naturen och ha picknickmackor med sig.

Hänvisar till mitt svar på din kommentar om bilen ? (mitt svar Anonym 22:30)

Jag tror också man råkar slå ihop t.ex. olika människor och influencers i huvudet. Typ:

Kenza har sommarhus på landet + Michaela Forni har lägenhet i Marbella + Hanna Friberg köpte just en ny Chanelväska + mina kompisar på Instagram käkade just sjurätters avsmakningsmeny i helgen = ALLA gör ALLT hela tiden, och här sitter jag och måste välja.

Sanningen är ju att alla väljer. Kompisarna som käkade sjurätters kanske inte gör några fler dyra grejer den månaden t.ex.

Men handlar inte mycket om arv? Dvs många av de medel och övre medelklassfamiljer jag känner har fått hjälp till boende/pengar/stugor/resor av föräldrar eller annan släkt. Nästan ingen i dagens läge med era löner kan leva så gott utan tillskott.

Har ni koll på var ni lägger pengar? Är det främst boende, eller har ni kanske (onödigt) dyra bilar, matkostnad? Ofta är det ju så att de som reser mycket sparar in på annat. Arv är inte heller ovanligt. Många fler än man tror har haft en mormor, farfar osv som levt billigt och sparsamt och lämnat flera hundra tusen efter sig + boende utan lån.

De tjänar mer. 45-55 är ingen jättelön i Sthlm med de utbildningarna. De är belånade upp över öronen. Och många lönearbetar inte, de driver egna bolag. Vääääldigt få blir rika på att jobba för någon annan.

Men ja, framförallt boende var ju enormt mycket billigare när vi växte upp.

Säger inte heller att det är en jättelön men medellönen ligger väl kring 33000 eller något sånt?

Ja absolut, det är ingen dålig lön. Men de ni jämför med, framförallt i innerstan, tjänar nog i många fall väldigt mycket mer.

Men vad gööör dom??? Jag vill typ gå runt och fråga! Vad borde jag ha pluggat till? Jag hade MVG i allt, hade kunna valt vad som helst. Var valde jag fel? Alla kan ju inte ha egna framgångsrika företag, då skulle de väl knappast ens ha tid att resa liksom.

Haha ja det är en bra fråga. Har du haft tjäna pengar som syfte när du valt jobb och arbetsgivare? Jag gick också handels, tog examen 2011. De flesta som tjänat bra valde consulting eller tech. Nån enstaka entreprenör (sällan de smartaste, men hårt jobbande). Jag valde tech.

Sen flunsorna – beroende på hur stor du är in du ju få flera hundra papp för ett Instagram-inlägg. Många resor är ”recensionsresor”.

Och det har ju flödat pengar inom VC senaste åren, lär bli tightare för många nu.

Banking var av förklarliga skäl skapligt dött när vi tog examen (får se om tech får samma öde nu….), men är nån enstaka som lyckats där också.

Mina bekanta (25-30 år) som tjänar 70/80k i månaden och mer har valt management consulting (på något relevant bolag, dvs MBB/tier 1 och ev tier 2) eller banking och sedan har vissa fått strategi, BD och liknande roller inom industrin alternativt högre positioner inom mindre bolag eller startups.

Inte illa att tjäna 80K och vara 25… men då kanske man har väldigt långa dagar istället?

Unpopular opinion om management konsulter men hur kan man ha så hög lön som ung konsult när man är helt ny i arbetslivet? Som managementkonsult ska du ge expertråd i bland annat försäljning, kriskommunikation, innovation och utveckling av varumärken kan en 27-åring verkligen göra detta utan arbetslivserfarenhet?

Jag tänker att ni tjänar relativt lite för att ha gått Handels och KTH. Jag är lärare (i Sthlm) och tjänar samma summor. En vän som gått Handels tjänar nu vid 40-års ålder runt 180.000 (riskkapitalist) och vänner i samma ålder som gått KTH och jobbar inom tech runt 70-80 iaf. Sen tror jag många unga lånar till konsumtion tyvärr.

Haha jag håller med! Men tanken är ju att de juniora gör analysen medan partners tolkar, ger mycket input och kommer med expertråd. Med det sagt… det är ju lite av ett luftslott. Och till anonym 22:15, det är absolut väldigt långa dagar så man ger ju upp en massa annat

Till anonymsomanonym (kunde inte svara på din kommentar) – misstänkte att det var så men jag tycker ändå det är konstigt att en junior anställd har så hög lön. Det är ju inte så i andra yrken då man ofta går in i en junior roll med låg lön och jobbar sig uppåt ?

Jobbar med företag som anställer unga managementkonsulter och de lönerna du nämner stämmer i mångt och mycket och det tycker jag är konstigt

Managmentkonsult här ?‍♀️ tjänar 65 efter 7år (på big4). Börjar man på tier1 kan man räkna med 50 och uppåt direkt från skolan

Ja men de med medellön bor väl knappast i en 4a i innerstan med två småbarn?

Priserna på bostäder har väl ändå gått upp rejält, även på fritidshus? Jag har ”tillgång” till sommarhus eftersom mina föräldrar äger varsitt, men hade inte haft råd att själv köpa sommarhus av den kalibern de äger (sjöutsikt), och det hade nog inte mina egna föräldrar heller haft i min ålder– de har ärvt sina sommarhus som köptes av deras föräldrar på 1950-talet. Tror inte det är helt ovanligt när det gäller sommarhus att de går i arv i släkten, faktiskt.

Jag tänker att ni har stora utgifter. Båda har riktigt bra lön, så om ni inte har råd att spara och resa osv så kanske ni har skapat en för dyr ”vardag” för det? Dyra bolån med höga räntor? Mycket abonnemang? Bor i dyrt område?

Jag är och min man är i samma ålder som er, vi tjänar drygt 30 000 i månaden och bor i ett stort fint hus osv. Har två barn. Vi klarar oss bra och kan spara osv. Hade vi har era löner skulle vi verkligen kunna ha råd att resa och spara mer.

Ja så är det ju, det vet jag! Vi har prioriterat att kunna bo bra inne i stan och så. Det är jag ju medveten om. Men trodde inte att det skulle bli på bekostnad av det andra. Trodde att jag skulle ha råd med allt. Naiv – japp! Haha.

Åh detta hade kunnat vara jag som skrev din kommentar. Så har jag känt det senaste åren och gav mig fan på att bygga upp en ordentlig buffert/ betala av lån.
Jag och min sambo har lagt om hela vårt tankesätt kring ekonomin, vi sparar ca 10-15k i månaden per person som vi sen amorterar av på vårat lån boendelån. Målet är att vårat minska vårt lån och på så sätt öka vår levnadsstandard. Tog hjälp av kontotricket på Instagram, fungerar!!!

Vad kul att ni lyckats med det! Just nu har vi absolut inte de summorna att lägga undan. Vi sparar några tusen (typ 2-4) i månaden men de går till barnens sparkonton och vår det-gick-åt-skogen-buffert.

Hittar inget konto som heter så? Hittar bara en kurs för över 500 kr.

Sök på @overtillannat ❤️

Tror dina föräldrar låg en bit över medel ifall ni hade råd att resa, sommarhus och fina födelsedagspresenter. I alla fall om det var under 90/tidigt 00-tal ?

Min familj reste utomlands 2 gånger när jag var yngre och det sparades ihop pengar en längre tid för sådant. Fina presenter var saker för någon hundralapp. Min familj hade ingen stuga, de som hade en sommarstuga ägde den med släkten.

Skulle säga att det var normalt då i alla fall, om jag utgår från min och mina vänners uppväxt. Det är kanske egentligen konstigare att medelsvenssons under de senaste åren kunnat resa x antal gånger per år, renoverat hemmet utifrån senaste trenderna, äta ute på restauranger, shoppat kläder varje månad och gett barnen presenter för tusentals kronor.

Haha jag känner lite samma. Jag och min sambo har bra utbildningar, lyckade karriärer (gud låter så töntigt!!) på pappret och jobb där jag tror folk tror att vi liksom badar i pengar. Vi bor i en tvåa i Sthlm och har iofs sommarstuga men att lyckas köpa villa i en förort ligger lååångt borta! Det blir en astronomisk månadskostnad även om vi kan lägga in mer än minimum kontant. Jag är väldigt nöjd med mitt liv och vad vi har men kan liksom bli lite förundrad att även med ”toppjobb” går det inte att köpa hus, men mina föräldrar kunde det på 80-talet fastän de hade vanliga jobb och ena arbetade deltid/pluggade.

Jag kollade igenom de svar du fått nu och känns som en del misstolkade dig! Jag svarade precis här ovanför och förstår vad du menar. Det handlar liksom inte om att spara 10 000 kr mer i månaden när den stora haken stavas Sthlms bostadspriser. Det går ju inte att jämföra villa i mellanstor stad och i Sthlm, det är förmodligen mer än det dubbla priset.

Ja visst är det så att det är dyrare i innerstan i Stockholm. Men då har man valt att bosätta sig där oxå. Man kan lixom inte få allt. Jag hade oxå kunnat bosätta mig i centralaste Göteborg, fått en dubbelt så hög hyra och haft bil. Ja då hade typ hela lönen varit uppäten på direkten

Vill inte kritisera eller låta negativ eller otrevlig men känner, utifrån alla dina kommentarer, att du genomgående har missat helt vad syftet med min tråd var. Hela min poäng var att jag under min uppväxt hade den (absolut naiva) föreställningen att jag borde kunna få allt om jag kämpade hårt, pluggade och skaffade ett bra jobb. Sen nu har jag insett att så var det ju verkligen inte. DET är själva reflektionen och diskussionen. Är du med?

Rationellt förstår jag ju allt du skriver och förstår att verkligheten för mig just nu är så – dvs att jag måste välja och prioritera. Men det förtar ju inte känslan att jag på ett lite barnsligt sätt är besviken över att jag slitit så hårt och gjort allt ”by the book” och nu ändå måste välja, (medan man ser ungdomar som verkar bada i pengar för att de jobbar som influencers).

Kan verkligen förstå att det inte känns så kul att behöva välja bort ich prioritera hela tiden.
Jag tror mångas reaktioner handlar om att man kanske tänker att ni har typ allt..? Asså vi lever på en totalt inkomst på cirka 60k i månaden, jag och min sambo med barn. Och det är ju så vi lever. Att man måste välja och prioritera i vardagen hela tiden. Men jag tror att många med mig kanske tänker att om vi hade haft 40-50 k till i månaden så hade man inte behövt välja och prioritera hela tiden.
Sen fattar väl alla att det spelar roll vilka boendekostnader man har och så där.

Ja absolut och det är ju inte meningen att klaga och låta bortskämd ❤️ förstår att vi har det bättre än många andra. Men tror också att man påverkas mycket av sin omgivning. Många runt oss har ju mycket mer pengar än oss och åker till lyxhotell på tropiska öar varje år och har ändå råd med skidsemester och segelbåt och allt vad det är. Mycket ligger ju i att man jämför sig och det är ju dumt. Men i och med att jag är uppväxt här har jag ju också alltid haft denna typ av människor omkring mig och det har byggt upp dessa förväntningar.

förstår inte hur det kan bli så? jag är ensamstående men två barn. har bara 3500 i underhåll m inga pengar fr pappan i övrigt. en lön på 30.000 kr. har jättegod ekonomi,bo- sparar till barnen, sparar i fonder varje månad och sparar flera tusen till ett annat konto per månad. har över 800.000 i fonder och 60.000 kr i ett konto där jag bara kan ta av till resor extra utgifter.
bor i en hyselägenhet har några få räkningar, ingen bil , inga lån, inga skulder och köper det vi behöver.
Hur kan det inte gå i hop med att ni har en hushållinkomst på 2 löner på närmare 50.000 kr var ?
Är inte dömande – bara nyfiken för jag förstår inte.. det är så många som säjer som dig.

Du svarar på frågan själv: du har hyresrätt, få räkningar, ingen bil…

Vi har höga amorteringskostnader, ränta på bolån, rätt ny bil på billån, mycket räkningar i form av gymkort, streamingtjänster, etc. Csn-lån båda två, städhjälp. Då äts den inkomsten upp snabbt. Det är inte så att jag inte förstår var våra pengar tar vägen.

Sent på bollen men tycker det är en intressant fråga och något som jag och mina vänner ofta diskuterar. Vi är en rätt homogen grupp med höginkomsttagare som bor i sthlms innerstad men upplever ändå att vi har mindre än vad våra föräldrar hade. Har inget svar men tror det beror på flera faktorer; dels har det blivit dyrare, och inte lite dyrare utan bostäderna är enormt mkt dyrare än för våra föräldrar. Men dels har vårt konsumptionsbeteende förändrats, vi förväntar oss mkt mer.. kanske för att det finns mkt mer utbud. Vårt beteende kring mat har också förändrats, vi äter ute mer, take-away samt köper dyra råvaror då matlagning har blivit ”fint” numera. Så många saker bidrar till lägre marginaler. Men det är deprimerande oavsett 🙂
Sen en annan sak; vad jobbar ni med? Med tanke på era utbildningar gissar jag inom teknik eller IT och då är lönen ni har ganska låg. Jag jobbar som relativt hög chef på ett stort bolag och har tack vare det insyn i löner för min avdelning och en normal lön är runt 55-60′ i månaden och det är ingen chefslön eller så. Det går upp till 70-80 för vissa experter. Så ett tips i all välmening är att kolla runt – ni förtjänar högre lön 🙂

My är utsatt för SABOTAGE på sin blogg!!!!!!!!!

Hahahaha absolut sabotage, kan inte vara nåt annat!!!!

My som lägger upp en gammal bild och låtsas att den är ny. Hon säger att snön smält bort, tror hon vi är blinda och inte ser skillnad på hur hon ser ut nu?

Tidningen (GP?) som gjorde snyftreportaget om hur hon är förföljd av stalkers borde göra en uppföljare kring detta SABOTAGE!

Fast så stor grej gjorde hon ju inte ens av ordet

Aktiviteter för 17åring

Min kusin som är 17 vill hälsa på mig en vecka (i Stockholm). Vad tycker 17åriga tjejer/dagens ungdomar om att göra? Känns som att det enda jag gjorde i den åldern var att fika och plugga… Help <3

Farmen…
Alltså Viktor han är ju bara för dryg och snackar massa skit, har dålig attityd,luras och paktar hej vilt.

Såg lite av Farmen idag och tänkte vilket skitprogram. Vem ser ens?
Men ja, klart oskön han verkar. Spelar han för kamerorna eller är han så på riktigt? Och hur har det klippts?

Ni som har barn, hur lång tid tog det för er att bli gravida? Jag och min man försöker men det går inte och det känns som att alla andra lyckas på första försöket (även om det inte är så).. ?

På första försöket med första, efter fyra månader med andra. Var under 30 år vid båda tillfällena
Tar det mer än ett år så sök hjälp.

Typ två år med första och fem månader med andra.

Blev gravid på första seriösa försöket, slutade i tidigt missfall. Blev därefter gravid direkt igen, är nu i tredje trimestern. Men det är ju väldigt vanligt att det tar längre tid. Hoppas det går vägen för er också snart!!

Har skaffat mina barn på egen hand. Tre inseminationer tog det med första. Med andra gjorde jag fyra inseminationer och blev gravid på fjärde men fick missfall. Gjorde då ivf och blev gravid på första återföringen.

Tio månader med första och åtta månader med andra. Alltså helt normalt, även om man alltid bara hör talas om dem som blir gravida på första försöket.

Visst känns det så! Självklart hade man unnat alla att det ska gå första gången men det känns skönt att läsa att det tagit tid för fler och att det till slut gick ❤️ / ts

Exakt, folk som blir preggo direkt är malliga och vill gärna berätta om det. Så det blir alltid väldigt extremt med bara ”första försöket
” vs 5 års IVF. Trots att de flesta ligger närmare mitten.

Såna här trådar ger därför sällan en rättvis bild. Precis som att tråda om ”hur ofta ligger ni?” får oproportionerligt många svar med ”varje dag”. Trots att par i genomsnitt ligger en gång j veckan.

Läst nånstans att det i snitt tar sju månader och typ 85% lyckas inom ett år.

För oss tog det två år inklusive IVF.

För mig gick det på första försöket, men har flera runt mig som det tagit längre tid för. Allt från ett år till fyra år. 50% blir gravida inom 3 månader, så det är ju många det går lätt för. Men också många som det tar tid för. Jämför dig inte med andra! Ni gör inget fel och om det inte funkar naturligt så sök hjälp. De allra flesta lyckas till slut ❤️

På Vårdguiden står det att 50 % blir gravida inom 6 månader?

Två barn, första försöket gällande båda.

Samma här

Gravid på första försöket, fick missfall men blev Gravid direkt efter det , hann aldrig få mens emellan.

2a försöket med barn nummer 2.

Har ätit bidrottninggele båda gångerna om man nu tror på sånt…

Första försöket 3 gånger

Vad alla lyckas på första försöket!? vi är på försök nummer 8 nu och det har hänt absolut noll än så länge?‍♀️

Kände samma.. är såklart glad att det funkar så bra för vissa men kan inte hjälpa att känna sig dålig att man själv inte lyckats ?

Håller tummarna för er ❤️

/ ts

Håller tummarna för oss båda!?

2 år första, 1 år andra

Tror verkligen det är väldigt få som lyckas på första försöket, så ta de kommentarerna med en nypa salt ??

5 månader. Försökte inte aktivt (ha koll på ägglossning, strategiligga etc) utan fortsatte som vanligt och slutade bara med skydd.

Vi ville inte känna press och gav det 1 år, skulle det inte gått vägen då hade vi nog försökt mer aktivt.

Hoppas det går vägen för er!

Lite över två år tog det.

Första graviditeten blev på första försöket men slutade tyvärr i missfall.
Nu är vi på försöksmånad två och hittills ingenting.
Som andra skrivit så kan det ta längre tid, men sök hjälp om det gått över 1 år

Nej då, det är bara de som blir gravida på första försöket som skriker jäkligt högt om det. 😉

Jag började försöka för 1,5 år sedan och har haft två missfall men noll bebisar.

Finns det någon vettig/seriös sida för dejting eller är det mesta skräp?

Match.com

Nej fy. Har aldrig sett så många fula män på ett och samma ställe. Dessutom kunde de kontakta en fast man inte matchat, en mardröm.

?
Inte första gången jag hört detta! De sägs vara fula men seriösa.
Bra karriärer med bra inkomst och villiga att skämma bort en….MEN (alltid ett men) så är de fula som stryk. *suck*

Det är väl att oftast så att de snyggaste inte hänger på sånna dejtingsajter..: utan de kan ragga på egen hand för det mesta.
Hur seriös är du om du klassar alla som fula? Det är ju tyvärr lite så det blir med internetdejting att det blir väldigt ytligt först då alla dömmer efter bilder .

Alla som jag känner som träffat sina partners via dejtingsidor har använt tinder, inkl jag! Ett tips är att inte swipea bort killar som inte skrivit nåt om sig själva, haha. Både jag och min bästa kompis killar hade endast foton på sina profiler, vilket jag först tyckte verkade typ ”oseriöst”, men det säger ju inget alls om personen egentligen. Lycka till!

Vet någon hur man kan skicka efter svamptabletter receptfritt från Finland eller annat land där det fortfarande säljs på apoteket? Typ Diflucan.
Har tidigare fått bekräftat att jag har kroniska problem men det är så omständigt få det utskrivet på vårdcentralen.
Har beställt från ett finskt apotek de senaste åren men den sidan ligger nere sen några månader.
Så vet någon av ett apotek i annat land som skickar till Sverige?

Oh, hade jag gärna också velat få tips om.
Socker triggas min svamp av. Så tröstlöst.

Har någon testat laser under ögon för att få bort rynkor? Vill så gärna testa men har aldrig gjort ens vanlig kemisk peeling och är typ livrädd ??

Läste om nån som hade Brazilian Bum bum cream i ansiktet för att den tyckte att det ”stramade upp”. Förmodligen bull, men billigare och så gott som riskfritt jämfört med laser ?

Har aldrig testat den i ansiktet men fan vilken kräm! Värd varenda krona.

Hur länge varar resultatet?

Vad är det som är bra? Har tittat mycket på den men känner mig lite snål

Jasså? Slätar den till rumpan?

Ångrar bittert att jag lasrat i ansiktet. Fick inflammationer och mindre volym i ansiktet.

Vad var det för laser?

Fraxel. Var nöjd några veckor efter det läkt. Men det var ju bara för att det var lite svullet. När svullnaden lagt sig helt så hade jag tappat volym i ansiktet. Mer på en sida än den andra. Sedan fick jag vad som liknar rosacea.

Jag har gjort ipl i hela ansiktet. Värsta jag gjort. Nu är huden så känslig och mina pigmenteringar blossar upp bara jag ser sol i SMHI appen

Ja, har läst att så många är missnöjda med ipl:(

Ni som spelar tv-spel, har ni några favoritspel? Hade gärna velat hitta något nytt spel att testa. Har inga särskilda preferenser så uppskattar alla tips! ?

Jag spelar Switch (vill köpa PS 5 men herregud vad den är dyr) och spelar Witcher 3 på den bland annat som jag älskar. Men favoritspelet är Zelda Breatg of the Wild och Mario Odyssey. Älskar också spelen med Kirby för det är gulligt och så avkopplande!

*Breath

Uppskattar verkligen det ”nya” sackboy. ?

Alle
Hade demot till ps3 när det kom ut.
De pratade på svenska och det var jätte gulligt. ”Kom igen säckis!!)

Oj vilken svår fråga.
Har du en dator eller en konsol?
Det är den största frågan. Sedan vad tycker du om för typ av film? Ja det är fn udda fråga då du frågade om spel. Men spel kategorin är jätte stor och kan skilja sig enormt i samma tema.
Vill du ha ett spel att slappna av till eller ha en stark story?

Tycker också det är så svårt att hitta nytt när det finns så himla mycket! Jag spelar mest på datorn men har även en konsol jag spelar på ibland. När det kommer till film så tycker jag om sci-fi/fantasy.
På sista frågan säger jag båda två! Haha. Tycker om att variera men föredrar nog framförallt spel man kan sitta en hel kväll och ”mysspela” om du förstår vad jag menar.

Fiona
Om du har en dator så rekommenderar jag sidan steam. Rekommenderar även spelet Stardew Valley. Det är ett spel som är mysigt och köper man det på steam så kan man modifiera spelet. Man kan lägga till tex nya djur, växter, karaktärer m.m
Sök på youtube och se när folk spelar.

Tack snälla för tipsen, jag har köpt Stardew Valley på steam och hittade även ett annat spel som heter Stray som verkade härligt!
Nu längtar jag till fredag, spelhelg!

Unravel 1 och 2, Little Nightmares 1 och 2. Splatoon 3, Mario Kart 8 Deluxe, Kirby the forgotten lands… Mina favoriter. Det jag spelar regelbundet just nu är Splatoon 3. Är sjukt beroende ?

Har inte spelat något nytt på många år förutom senaste Call of Duty 1 gång, men förut gillade jag verlkligen Fable serien! Det gick att ladda ner gratis på xbox one /playstore eller vad det nu heter, så himla bra!
Och nu ljög jag faktiskt lite för jag har spelat mario party med barnen på deras nintendo, det är ett kul familjespel men inget jag skulle sitta och spela själv direkt:)

Dataspel gillade jag verkligen city: skylines, som ett enklare sim city men fortfarande komplext nog för att ha lite utmaning.

Zelda Breath of the Wild och Mario Odyssey om du har Switch! Annars Horizon på Playstation och God of War

Tack för tips! Ska kika ☺️

Witcher 3. Otroligt bra

Ska du spela med någon så är ”It takes two” kul!

heroes 3 of might and magic, gammal klassiker som finns på gog

Jag spelar inte själv men tycker det är kul med spel ändå. Så tittar mycket på Youtube på folk som spelar.
Grounded är ju tex populärt just nu, Subnautica, The raft

Alltid Stardew Valley, det är terapi i spelform! Men också Skyrim, Witcher 3 och Horizon-serien om du gillar fantasy och open world 🙂

Tack hörrni för alla tips! Har mycket att kolla igenom nu! Hoppas på att hitta en ny favorit ?

Gissar att du redan har spelat The last of us? Annars flyttar jag härmed upp det till plats ett på din att spela-lista, haha! Aldrig älskat ett spel så mycket som tlou

Apex legends! Det är gratis också ?

Har ni något guilty pleasure som ni gör men skäms lite över?

Hatföljer många influencers. ?

Sluta med det? dom har öppna profiler så du kan kolla ändå! Kan alla avfölja influencers så dom blir tvungna att skaffa sig ett riktigt jobb?

Kollar på reality… the bachelor… och läser reddit

Kommenterar här haha

Samma. Och tiktok.

Tillägg: följer folk som håller på med tarot och hoppas att deras läggningar ska stämma…en svensk kvinna är asbra faktiskt, men annars skäms jag över detta..

Läser horoskop haha

Ser en del reality och massa trams på youtube. Men värst är väl mitt ständiga läsande på Flashback.

Vad jag blir trött på spänningar i teamet på jobbet och chefer och annat sopar det under mattan.

Det är väl som Johannes Hansen säger. Fega chefer skapar en dålig arbetsmiljö som leder till utbrändhet.
Hur många är chef för att de vill leda och coacha? Och hur många är där för att de tycker att det ger makt och prestige?

Madonna, har ni sett hur hon ser ut? Så många nu som lyfter sina ansikten och ser ut som aliens. Dessa äppelkinder de får vid trådning tillsammans med dessa munnar. Vad är det jag inte förstår? Det ser ju helt galet ut eller?

Grejen är att vi har en Scrum Master som inte är bra. Personen suger på ledarskap och det drar ner oss allihop men de håller den personen bakom ryggen och skäller på oss istället som om vi vore bråkmakare typ. Det är ju ingen annan än vi själva som jobbar med honom och vet vad som pågår liksom men ändå ska organisationen lägga sig i och gnälla men de gör inget.

Vem här har aldrig gått på hormonella preventivmedel och sedan haft lätt för att bli planerat gravid?

Jag är 30 år och vill snart ha barn. Använt p-ring ett par månader vid 25 års ålder, sen dess inget hormonellt skydd. Blev gravid av misstag en gång för ett par år sedan när jag lät mitt ex komma i mig (trodde det var safe, var för nära inpå min ägglossning) och gjorde abort. Alltid haft regelbunden och normal mens, även om mängden minskat senaste 4 åren.

Jag skulle vilja kolla upp om jag är kommer ha det lätt eller svårt för att skaffa barn när det är dags. Blir så uppskrämd av alla IVF-historier man läser om här och vill kunna planera inför något sådant. Jag var helt klart fertil för ett par år sedan när jag blev gravid ett par dagar efter mens (har supertidig ägglossning).
Har någon tips eller välmenande råd?

Jag har migrän med aura och har av den anledningen inte kunnat nyttja hormonella preventivmedel. Blev gravid på första försöket när jag var 30, och blev gravid igen med nummer två när jag var 32, även första försöket gång nummer två, så att säga. Jag var vid dessa tillfällen även normalviktig och har alltid haft regelbunden mens, vet inte om sådant spelar roll…?

Var också jätterädd efter allt jag hört och var säker på att det inte skulle gå! Bestämde även att inte testa förrän det gått minst 2 veckor från beräknas mens för att slippa bli besviken om negativt test. Men så en vecka efter första försöket började jag vakna varje natt av att jag behövde kissa så jag testade mig dagen för beräknas mens ändå. Blev positivt direkt. Blev så chockad och började gråta av lättnad! Men blev inte glad för barnet för var säker på att det skulle bli missfall ”för det är ju så vanligt”. Sen var jag säker att hjärtat inte skulle slå på ultraljudet, men det såg bra ut. Sen var jag säker på att förlossningen skulle gå fel och ta tre dygn och bli akut kejsarsnitt. Men den gick så snabbt och smidigt! Var helt öppen när vi kom in. Var säker på att jag skulle få allvarlig förlossningsskada och få men för livet. Fick en liten bristning. Inga problem att kissa eller bajsa efter. Var så chockad när jag kunde nyss utan att kissa på mig ? nu sju månader senare känns det precis som vanligt! Och då har jag haft ångest över dels att kunna bli gravid och dels få förlossningsskada i flera år. Typ 10 år minst. Så onödigt att oroa sig i förväg! Visst, känn till det som kan gå fel för att inte bli chockad om det händer, men förutsätt att allt går bra så slipper du ha ångest i onödan ❤️

Hade aldrig använt hormonella preventivmedel och blev oplanerat gravid som 30+. Gjorde under stor vånda abort pga omständigheter. Var väldigt orolig för att inte kunna bli gravid igen men när jag väl ville bli gravid några år senare gick det på andra försöket. Nästa graviditet var inte planerad men slutade i missfall. Efter det försökte vi igen och var återigen gravid efter 3 månader. Har nu två små som sover här bredvid

Blev gravid på första försöket med båda barnen, var 31 och 33 år gammal.
Har alltid undvikit allt som har med hormoner och sånt.

Testat typ alla sorters hormonella preventivmedel men slutat efter max två månader pga blev ett vrak. Minns knappt hur många jävla aborter jag gjort. Blivit gravid varje gång jag trott jag haft en säker period. Så ja, jag tror jag har väldigt lätt för att bli gravid.

Det är bara att försöka och hoppas på det bästa. Man kan inte planera och kontrollera allting i livet, det är en lärdom många av oss som försökt bli gravida har fått. 😉

Du kan säkert betala för en privat fertilitetsutredning men jag vet inte riktigt vad poängen skulle vara…

Någon som vet vad som hänt med Denize.se?

Hon har precis fått sitt fjärde barn!

Saker jag stör mig på:

Jag kan börja. Människor som skaffar 50 barn och klagar på att pengarna och tiden inte räcker till. Vems idé var det att skaffa 50 barn?

Människor som inte kan diskutera/debattera utan att bli orimligt emotionella.

Hade ni tyckt att det var okej om eran kille flörtar med tjejer på gymmet och sedan går hem och söker upp och börjar följa dom på sociala medier..?

Du behöver ingen bekräftelse på detta.
Både du och han VET att man inte beter sig så här!!!

NEJ!

Nope

Neeeeej

Aaaaaaa absolut

Nej

Ja självklart

Men vad är det ens för fråga? Självklart inte okej!

NEJ!
Fy fan, hade blivit grymt besviken. Låter som en mansgris.

Det betyder helt enkelt att han är med dig i väntan på något bättre.

Melatonin som sömnmedicin, nån som provat? På paketet står det bara att det ska användas för jetlag. Vill ha något att ta då och då för att få sova ordentligt. Jag vaknat av minsta lilla.

Det är ju väldigt milt, men jag tar det i perioder och tycker det hjälper.

Hur hjälper det? Somnar du lättare eller sover man längre i sträck utan att du vaknar flera gånger under natten? Kan man få mardrömmar av det?

Undrar också. Köpt Melatonin men inte vågat prova.

Jag fick det utskrivet av läkare för sömnproblem men jag märkte ingen skillnad över huvud taget. Testade både lägre och högre doser men fick inga som helst resultat. Det verkar vara en sån sak som fungerar bra för vissa och inte alls för andra…

För mig funkade det men jag fick biverkning att jag blev helt avstängd som en robot. Tom och känslolös. Depression är en biverkning av melatonin men det försvinner när man slutar med dom.

Depression är sällsynt och förekommer hos mindre än 1 på 1000 patienter. Melatonin är kroppseget och ger ofta inga biverkningar alls.

Skrev en lång kommentar om olika läkemedel vid sömnbesvär men den hamnade i mod. Men den är på väg, så du vet ts.

Typiskt att jag skulle få det då. Ingen sa något när jag fick det och det stod inte med i FASS. Jag fick svar genom att söka efter engelskspråkiga resultat och fick inte intrycket av att det var så ovanligt då. I Sverige pratades det ju inte ens om som en biverkning. Kanske hänt saker sen dess. Men hemsk blev jag iaf. Värre upplevelse än vad jag haft på någon medicin, varken antidepp, benzo eller annat har gjort mig så avtrubbad. Jo det vore i så fall neuroleptika som jag inte ens fattar varför jag fick. Det var robotsjäl efter några veckor på det.

Det hamnar nog i modd för att man nämner vissa substanser. Mitt svar hamnade också i modd.

Det melatonin gör är att det reglerar dygnsrytmen. Melatonin finns naturligt i kroppen och halterna ökar när det blir mörkt ute till natten, respektive minskar när det blir ljust ute på morgonen. Melatonin kan således hjälpa om du har problem med att somna i tid, därav den receptfria indikationen jet lag. Om du snarare har problem med uppvaknanden under natten eller att sova tillräckligt länge kan nog antihistaminer så som Lergigan eller Atarax vara ett bättre alternativ. Dessa läkemedel gör dig trött och hjälper dig därav att sova hela natten. Kan dock förvarna att dessa slags läkemedel har lång halveringstid och därav går effekten ur långsamt, varpå man kan känna sig lite ”bakis”. Man kan minimera den effekten genom att ta läkemedlen i god tid på kvällen.

Inget av dessa läkemedel är beroendeframkallande och biverkningarna brukar inte vara särskilt påtagliga. Så inga läkemedlet man ska vara rädd för att testa.

// Apotekarstudent

Melatonin är fantastiskt. Tog mig ut en dålig cykel där jag inte kunde somna. Ingen dåsighet, inga biverkningar. Tror dock att man behöver speciella kapslar om det ska verka under längre tid då det snabbt går ur kroppen. Jag använde för att somna och då funkar det toppen med vanliga kapslar. Ska man behålla sömneffekten under natten behöver du kapslar som släpper ut lite i taget under längre tid

Äter de varje kväll. Sover som en dröm.

Såg en OTROLIG lampa på Johanna Nordströms story igår men missade att skriva ner. En bordslampa, kan någon hjälpa!?

Är det en från det här märket? Tyckte att det såg att såg ut som det. https://creme-atelier.com/

Tack bästa ni ja det var det

Det var den från creme atelier, va?

Taaack ❤️

Hatar den här årstiden, känns som att allting suger och solen skiner aldrig. Har på riktigt blivit deprimerad ? ska prata med chefen om att gå ner i tid och försöka hitta nån att prata med innan det går totalt utför, känns som att det inte är långt ifrån det. Har dessutom sökt utbildning i hopp om att få ett ”normalt” jobb där man inte behöver jobba varannan helg. ?

Kan inte någon varna Adlinks och våra mammor och äldre. My Martens sprutar ut en massa skit nu när hon upptäckt att man kan tjäna pengar om någon genomför ett köp genom hennes länkar.

Är det någon här som handlat från LightInTheBox och returnerat varor? Är osäker på om man kan lita på att det funkar smidigt som med andra företag eller om paket ska tappas bort på vägen och om det kostar mycket att skicka. Någon som vet?

Jag har skrivit tidigare, ni stackare som lever och handlar modekläder i Sala ”liten trevlig stad”. Butiken heter WASON, snälla ni undvik den. Dålig värdegrund.

har du projekterat marken butiken står på?

Har du känt dig kränkt?

Bara för att jag är nyfiken, bor inte i Sala: vad är det för fel med värdegrunden?

Hon svarar aldrig på det.

Meh, jag som var nyfiken ?

TS, ett tips, ge en tydligare anledning om du verkligen vill att folk inte ska gå dit. Det finns lika många ”värdegrunder” som människor; vad är fel med denna?

Wtf ?

Måste alla butiker ha samma värdegrund?

Har du utvecklat om varför någon gång? Tror inte du kommer få någon respons om du inte kommer med mer info? Snarare att folk blir nyfikna och går till affären och kikar in den

Kanske det hon vill!

I Ursäkta poddens senaste avsnitt pratar Johanna och Edvin om något otrooooligt skvaller i Stockholm som är helt sjukt men som de inte vågade säga något om. De sa att det inte bara var skvaller eftersom ”det är ju sant”. Någon som har en aning om vad det kan vara?

Hur orkar dom! ?

Influencers som gör samarbeten med tex NA-KD, får dom designa kläderna själva eller får dom bara pengar för att fronta som att de vore deras egna design?

Vilken influencer stör du dig på men kan ändå inte kika in ibland och titta deras instagram?
Jag börjar!

1: Maja Nilsson Lindelöf
2: Lojsan

Skulle vara intressant att läsa om varför man inte kan kommentera på Charlotte Pirellis blogg. Med tanke på diskussionerna kring filter hamnar hon högt på listan. Alltid filter, i alla fall på sig själv.

Har hon stängt av sina kommentarer nu? Med tanke på podden Under Ytan – att väljas bort som förälder – som hennes ex är med på så kanske det är orsaken? Kan tänka mig att det blir en del reaktioner.
Hela den får en verkligen att undra. Har ni hört podden? Skrämmande och väldigt ledsamt. Vad som sedan är hela historien är ju så klart svårt att veta. Går man enbart på vad som sägs i podden är det ju extremt synd om barnen & Nicola. Sedan kanske Charlotte skulle komma med detaljer som svänger om det hela. Hon framstår ju där som väldigt kalkylerade, ego och långsint.

Vad är det för sjukt skvaller Johanna och Edvin pratar om i sitt senaste avsnitt? Något sjukt gossip i Stockholm som de trodde skulle komma ut snart.

Omg jaaaa det ryktet !!! Sjukt om det är den personen det rycktas om

Vem är det dååå

Vem ryktas det om?

Oliver ingrosso?

Hej! Behöver hjälp av alla genier inom stalking här inne!? Paow är utomlands med en kompis som har så snygga vita (fakeskinn?) shorts med snörning på sig på hennes story. VAR hittar jag dom? GO? Tack!

Sanna jörnviks senaste vlogg när man ser att hon har en framåtvänd bilbarnstol till sin 2 åring i baksätet