Bloggveteranen Sarah Tjulander har postat två bilder från när hon är ute och åker kollektivt, närmare bestämt med en buss.
Sarah har 45 dagar till bf, så hon är ordentligt gravid, och fascineras över att ingen erbjuder henne en plats på bussen.
Är det inte sjukt att ingen reser sig trots att flera har sett min mage?
På uppmaning av en följare har hon en omröstning om vem eller vilka man ska resa sig för i kollektivtrafiken och hela 95% ser det som en självklarhet att man gör det, både för äldre och gravida. Jag antar att resterande 5% utgörs av personerna vars ben och fötter Sarah fångat på bild.
Hon får ett härligt dm från en annan som jag gissar också är från dessa 5%, som skriver ”men gråt” till henne i ett dm.
Sarah svarar ”Tycker du jag har fel?” 🙂 vilket personen svarar ”Ja vet inte vad som är skillnaden. Varför ska just DU som har ett barn få sitta ner och inte dom som inte har barn är ingen nyhet.”
Jag gissar att den som skrivit detta är en ungdom som lackar ur på folk som säger åt hen att ta ner fötterna från sätet.
Är det en generationsfråga? Är artighet och respekt en utrotningshotad kvalité i unga människor, eller tycker ni det här mer liknar en isolerad incident och att ingen skugga bör falla på ungdomar rent generellt?
Föregående inlägg 
När jag var gravid så var det enbart utländska män och pojkar som reste sig eller erbjöd hjälp att bära osv.
Idag har jag ett osynligt diskbråck sedan ett år tillbaka som gör att jag själv inte kan stå under resan. Antar att det ser illa ut för andra när jag sitter men så är det.
Det är svårt med kollektivtrafik och osynliga sjukdomar. Jag har MS, vilket gör att balansen sviker. Folk har blivit arga och sagt åt mig när jag satt mig ner i början av bussen och sedan inte rest mig för andra
Igenkänning på den. ?
Vet inte hur många gånger jag blivit petad på med käpp av nån pensionär med uppmaning om att jag borde lämna min plats för hen är GAMMAL!! Att vara gammal är inget handikapp i sig. Jag sitter ner med gott samvete. På handikapplats!
Det är oförskämt att anta!
Har hen käpp känns det ju som hen har behov av sittplats dock?
Jag har behov av att sitta jag åxå, det finns en anledning till att jag är delvis sjukpensionär, men så fan heller att jag skulle PETA på någon med käppen.
Argumentet var ju just att ”jag är gammal”!
Då så, då är det klart att du skall sitta med gott samvete!
Oförskämt av gammal att vara peta med käppen mm. Man kan be snällt ju eftersom man faktiskt inte vet varför folk sitter ner
Samma upplevelse! Gick på bussen höggravid och det satt två ungdomsgäng i bussen, ett med svenska killar och ett med utländsk bakgrund. De utländska killarna flög bokstavligen upp medan de svenska satt och stirra i sina telefoner ?
Haha jag är 30 och högst ogravid. Senast igår reste sig en (vad som såg ut som) en utländsk pojke i tioårsåldern när jag kom på bussen. Tackade men sa att han gärna kunde sitta kvar ?
Jag undrar om det inte helt enkelt är för att de har en annan inställning till jämlikhet. En svensk pojke skulle nog aldrig erbjuda dig sitt säte men det är ju för att han har lärt sig att det är fult att göra skillnad på människor.
haha mmm så är det nog. fult att vara hjälpsam
Ja så är det. Varför skulle en frisk 30-årig kvinna inte orka stå upp?
Men snälla nån. Du begriper väl att det inte handlar om någon påhittad jämställdhet? Är folk verkligen såhär obegåvade????
/en som faktiskt jobbar med jämställdhet och vet
Men snälla, om vi lär svenska pojkar att de ska behandla oss som jämlikar så är det klart att de inte kommer att erbjuda oss sin plats.
Mycket konstig analys. Att se att människor har olika behov än en själv och hjälpa till betyder ju inte att man gör skillnad i deras grundvärde.
Men varför skulle en frisk 30-åring ha ett behov av att sitta ner? I den svenske pojkens ögon så är hon ju hans jämlike för det är det han har fått lära sig. Han ser henne antagligen inte som svag och i behov av hjälp.
För att han ville vara snäll och har säkert lärt sig att visa respekt mot alla äldre (även de som bara är 30 år).
Och svenska pojkar får istället lära sig att de ska visa kvinnor respekt genom att behandla oss som jämlikar. Det var ju precis det som var min poäng.
Hahaha allt för o få in lite rasism
Det finns inget rasistiskt i att påpeka attitydskillnader mellan olika grupper. Dessutom skrev jag ingenting om att jag tycker att den ena inställningen skulle vara överlägsen den andra.
Just det där med att stirra i telefonen är ett av problemen. Folk är inte uppmärksamma på vem som kliver på.
Ja! Har samma erfarenhet! Unga killar med annat påbrå
Samma erfarenhet här, både att män och kvinnor av utländskt påbrå reste sig och gav sin plats när jag var gravid.
Jag var på ett event som höggravid och i pausen var toalettkön till damernas jättelång. En underbar kvinna (av utländsk härkomst) sade åt hela kön att jag skulle få gå före ALLA för att jag var preggo, och alla bara vek undan ?
Jag sade att det inte var någon fara alls och att jag kunde vänta, men hon var bestämd – gravida får kissa först ?
Orkar man gå på event orkar man väl köa för toalett ?
När jag var gravid blev jag panikkissnödig jättefort, antagligen för att magen tryckte mot blåsan. Hade kissat på mig om jag tvingats stå i en lång toakö. Därför brukar jag vänligt fråga höggravida om de behöver gå före. 🙂
Vilken härlig, empatisk inställning. Usch.
Till Ka alltså
Preggo? Vad betyder det?
Gravid. En förkortning av det engelska ordet ”pregnant”.
Det är också bara dem som hjälper till med barnvagn om det är knöligt att gå av eller på bussen.
Jag tror ”svenskar” är rädda att tränga sig på angående bära barnvagn, hjälpa någon med kassar osv. (Ungdomar har nog sig själva i centrum, men jag tänkte andra vuxna.)
Jag tror man är rädd för att se dum ut om någon säger nej, hamna i blickfånget eller liknande. Det gör att folk avvaktar.
Hjälper gärna till men föredrar att föräldern själv tar i nedre delen dvs oftast de skitiga hjulen. Dock brukar föräldrarna föredra att jag ska ta i den skitiga delen.
Du bär väl inte i hjulen? Dom kan man ju lossa?
Var precis i London med min mamma som är 70+. VARENDA gång vi åkte tunnelbana eller buss var det någon som erbjöd henne att sitta. Helt fantastiskt, händer liksom inte i Sverige. Det är som att jämställdhetstanken har gett alla nån idé om att ingen ska ha något mer än en annan, ”bara för att du är gammal, har svårt att röra dig eller är gravid så ska du inte tro att du ska ha det lättare än nån annan”. Istället för lite empati och omtanke om nån som kanske är lite tröttare eller har det lite jobbigare än du, trots att du just avslutat en lång arbets- eller skoldag.
England ? Superartiga, så är det bara ?
Tror inte det är jämställdhet utan snarare att många svenskar mer är fokuserade på sitt eget välmående/sina behov. En svensk är inte naturligt social med främlingar och kan t.o.m. stå och tveka på om den ens ska våga säga ”ursäkta skulle du vilja sitta ner?”
Mina kusiner i Seattle, hade ofta presentationer i skolan och klasserna roterades och eleverna fick lära känna nya elever med jämna mellanrum. Här i Sverige kan du sitta som en tyst mus och bara tissla lite försynt med din bästis från åk. 1 till åk. 9, utan att ha sagt särskilt många ord till ens majoriteten av dina klasskamrater. Vi är rent generellt rätt usla på den sociala träningen i Sverige (det sociala utanför många barns trygga zoner som: familj, kompisar, vänner till familjen, lärare och tränare).
Det handlar också om klass, vilka etikettsregler som det hållas hårt på. Mina föräldrar diskuterade mycket med mig redan när jag gick i förskolan, att jag alltid skulle resa mig för en del personer i tunnelbanan och på bussen m. fl. platser. Nuförtiden har många som största fokus att trycka elektronik i händerna på ungarna (ofta med högljudda barnspel/-program som alla omkring tvingas lyssna på för det är otänkbart att sätta på ljudlöst under några hållplatser.
Jag tror inte att det enbart är av oartighet, men troligen till stor del brist på uppfostran och släppt intresse för sin omgivning. Om föräldrar inte heller reser sig längre, hur ska deras barn förväntas förstå att de bör resa sig emellanåt för andra som har behov av att sitta? Få säger ”tack ” i vardagssammanhang med främlingar. Många svenskar har även tappat det tysta samspelet i det offentliga med främlingar. En lite dyster samhällsutveckling. Jag kan inte uttala mig om personer med utländskt påbrå för det går inte att se vem som är svensk och inte, dessutom är fler från blandade familjer eller adopterade. Folk ser t.ex. mig som helsvensk även om jag bara pratar franska och engelska med några av mina släktingar. Medan någon annan som är mixed direkt blir klassad som ”utlänning” pga. sin hår- och hudfärg. Men det är en annan diskussion!
Håller med, tror absolut att det delvis handlar om att folk är så sjukt rädda för att interagera med främlingar! Och görs inte bättre av ”sociala” medier som handikappar folks sociala kompetens ytterligare.
Få säger också varsågod när man ger dem ett tack utan man möts av ingen fara eller tystnad (det sista är väldigt vanligt i affärer). Alternativt att man säger tack i butiken och aldrig får ett tack tillbaka. Man säger ju tack för en tjänst/och eller för att vara artig, är ett varsågod alldeles för ansträngt idag?
Det är så komiskt att det alltid skal tas första bästa möjlighet att se ner på svenskar och ”svenskheten”, jämföra med alla andra länder och medborgare. Åh dem e så bra osv osv.
Komiskt att det nu skal rosas förortspojkar som är utländska och vilket oerhört gott exempel dem är mot de gamla och svaga. Är det samma killar som bränner sönder bilar, skjuter, hotar, slåss, misshandlar svenskar när dem gått av den bussen? För det är ju vartfall inte de svenska pojkarna som sitter ned på bussen som håller på med sånt.
Kanske bara är mig men gamle goe farfar får gärna stå en kvart på bussen istället för att bli ihjälslagen när han går av.
INGEN har nämnt förortspojkar, utan utländska pojkar. Det är du som drar slutsatser om att utländsk är synonymt med förort, vilket säger en hel del om dig!
Fast jo, med utländsk bakgrund i den här diskussionen så avses oftast någon från förorten. Jag blev till exempel kallad rasist när jag svarade på en kommentar som handlade om en ”utländsk pojke”, det hade jag inte blivit om han var vit.
Detta handlar inte om någon ”jämställdhetstanke”. Om man tror att inte hjälpa någon som tydligt behöver hjälp är jämställdhet är det nog dags att fortbilda sig..
Var i Spanien i v 27, varenda bussresa frågade folk om jag ville sitta. Är nu i v 39 och blir knuffad till höger och vänster av såväl unga som gamla i kollektivtrafiken. En cyklist skulle till alla pris förbi mig i full fart på en minimal skogsväg och jag ramlade i diket (balansen är liksom inte jättebra). Osv. Stort tack Sverige, medmänsklighet överallt.
Har exakt samma erfarenhet. Blev många gånger erbjuden bärhjälp och plats på buss av utländska män och ungdomar. Även sen med vagn.
Det är klart att alla säkert vill hjälpa till. Men vi får inte glömma att många lider ett liv med dolda handikapp som kanske gör att just den också måste sitta ner. Trots att den inte är gravid eller gammal.
Jag skulle nog erbjuda min plats, Trots att jag kanske skulle må bättre av att få vila en stund sittande för att orka resten av dagen.
Då är det långt mycket mer irriterande med alla som låter sin väska ha en egen plats. Så muttrar de demonstrativt när man ber om att få sitta.
Vem bryr sig om det muttret?
Såklart finns de som har dolda handikapp, men majoriteten har ju inte det. Förstår att inte hela bussen reser sig, men finns helt klart folk där som sitter ner bara för det är bekvämast och egentligen inte måste.
Men om man vill sitta, oavsett anledning, så kan man ju fråga om någon kan resa sig?!
Det kan man 🙂 men är ju också ganska väluppfostrat och gott hyfs att erbjuda sin plats om man ser att någon behöver den mer.
Ja men om det nu bara är ouppfostrade på bussen, vad är alternativen? Fråga om att få sitta eller stå kvar och knyta näven i fickan. Välj själv.
Har inte sagt något om det 🙂 det handlar ju inte om att man ska införa en lag att man måste resa sig för andra ? vågar man inte fråga och ingen reser sig så får man ju såklart stå. Men man kan ju ändå tycka att det är rimligt att erbjuda sin plats 🙂 nu är jag själv varken gravid, gammal eller handikappad men enligt mig så erbjuder man sin plats om man ser att någon behöver den mer.
Ja men det håller jag med dig om, jag tycker också att man gör det om man kan och ser att någon behöver platsen man sitter på. Men nu tänker ju inte alla så och då får man väl öppna munnen själv och be om det om man behöver sitta. Eller så får man stå kvar och gnälla i det tysta.
Men om jag ska vara helt ärlig så hade jag inte varit bekväm med att fråga ”kan jag få din plats? Titta på mig jag behöver den mer” Så för mig är det ändå en självklarhet att erbjuda min plats innan personen behöver fråga om det.
I det här fallet känns det mer som att hon frivilligt stod kvar för att kunna göra content av det sen.
Vågar man inte be om att få sitta ner på bussen så tycker inte jag att man ska klaga på att man måste stå sen heller.
Men långt ifrån alla är trevliga och förstående om man frågar om man får sitta. Ibland, för att undvika folks emotionella bagage, så tror jag folk drar sig från att fråga.
Jag är höggravid och det är i princip aldrig någon som reser sig. Jag känner mig inte särskilt bekväm med att fråga om någon kan resa sig för min skull och tycker att alla de friska personer som sitter på prioriterade sittplatser faktiskt borde hålla lite koll och resa sig när en gravid/funktionsnedsatt/äldre kommer på. Såklart att en del av personerna som sitter kan ha dolda handikapp, men jag är helt övertygad om att den stora majoriteten inte har det.
Jag tror faktiskt många som sitter på de platserna har dolda funktionsnedsättningar. Iaf i Sthlm brukar alla unga/friska gå långt bak i bussen och stå även om det är tomt där fram.
Det kan absolut vara så, men många gånger handlar det inte om funktionsnedsättningar. Många gånger ser man personer utan barn sitta på platser avsedda för gravida eller personer med barnvagn, som inte flyttar på sig för de platserna är avsedda för. Det är också inte helt sällan man ser unga personer och till och med ensamma barn, sitta på platser avsedda för pensionärerna och de reser sig inte ens när någon äldre kommer på ens om den har käpp. Det är bedrövligt och man kan inte lägga ett tystande fokus på ”dolda handikapp”. Det handlar rent generellt om en ändrad hänsyn i samhället eller snarare brist på hänsyn.
Det är det där som är så svårt. För det syns inte alltid på utsidan att man är sjuk.
Dock tycker jag att barn också har rätt till sittplats. De har inte alltid den balans som krävs för att stå och heller inte förmågan att förstå hur de ska stå säkert. Reflekterade över detta senast idag då jag fick stå på tåget med mina barn och hela tiden påminna dem om att bland annat hålla i sig.
Hänsyn och respekt av medmänniskor är väl så förlegat idag? Försvann väl samtidigt som Magdalena Ribbing gick bort. Idag handlar allt om det egna jaget och ens behov här och nu. Hur det påverkar andra verkar de flesta skita i. Idag är det helt ok att sitta med högtalarfunktionen på i bussen och ha högljutt samtal eller lyssna på något.
Det där var ett problem även när Ribbing fanns. Jag har också varit med om hur två barnvagnsmammor kommit i bredd på trottoaren och vägrat flytta på sig åt mig som gick med två kryckor vid tillfället.
Det där om barnvagnsmammor håller jag verkligen med om! Varit med om det flera gånger.
Det där med högtalare på när man åker kollektivt är ta mig tusan det värsta jag vet! Så otroligt ouppfostrat.
För att kommentera inläggets innehåll:
1) Ja, man reser sig om man ser nån som man uppfattar är i större behov av ens plats än en själv, det är vanligt hyfs.
2) Ibland är nån av de som redan sitter i lika stort behov av att sitta, behöver man sitta kan man också be om en plats.
3) Det otroligt oskönt och berättigat att lägga upp en story på instagram om hur ingen reser sig för en på tunnelbanan. Ska vi inte ringa Aftonbladet när vi ändå är på gång och berätta om detta OERHÖRDA som drabbade stackars Sara?!
Eller hur. Åker sällan kollektivt nuförtiden men det mest vanliga är: Folk som envist sätter längst ut på sätena, trots rusningstrafik. Folk som lyssnar på musik så högt och bryr sig inte om att hörlurarna läcker. Föräldrar som låter sina barn spela spel i telefonen med ljud och inte verkar ha en tanke på att det stör (kan tycka att det spelar mindre roll i tunnelbanan men på en längre tur med ett SJ-tåg är det inte kul). Vad sägs om att införskaffa ett par hörlurar? Eller folk som just som du säger, pratar med högtalarfunktionen och verkar tro att alla är sååå intresserade av samtalet. Eller de personer som skrikpratar på tunnelbanan och dessutom ofta pratar om jobbrelaterat och eller mer eller mindre privata saker, vet inte om man ska skratta eller gråta. Och kanske det värsta, folk som gäspar med öppen mun. Både tonåringar och vuxna.
Haha- jag stod på tunnelbanan, min son (17år satt)- det kom på en äldre dam så min son ställde dig upp…då hann en annan ungdom sätta sig på hans plats innan damen han fram?
Hade sagt ifrån direkt, upp med dig
Ja, det gjorde min son såklart!
Är kanske inte så konstigt att han tog platsen då kvinnan måste varit bakom honom och han därför inte uppfattade varför din son ställde sig upp
Nej, den killen som tog platsen stod redan upp…och damen var påväg fram mot platsen med rullator.
Finns ju människor som kanske har behov av att sitta ner utan att det syns på utsidan, jag tycker det är orimligt att förvänta sig det av andra ja. Håller med ovanstående att de som blockar säten med sina väskor är bra mkt mer provocerande än människor som inte erbjuder gravida en plats.
Sååå många kan det inte vara som har behov av att sitta o inte erbjuda sig , då är det väldigt måååååånga skulle jag säga
Men alla har knappast det. Klart man har förståelse för att vissa har behov av sitta fast det inte syns, men att precis alla som sitter ner har det är inte så troligt
Absolut, men har folk testat att fråga?
Eller ska andra förväntas ha koll på när folk har det behovet? Jag skulle aldrig utgå från att någon erbjuder mig en plats.
Jag vet inte hur du funkar. Men ser jag att någon är gammal eller gravid osv och står upp, så erbjuder jag min plats ??♀️
Men nu var det ju en diskussion om dolda handikapp, när det INTE syns att någon behöver sitta ner. Då är det ju klart rimligt att vänligt fråga om man kan få sitta med hänvisning till sin dåliga rygg eller vad det än är.
Har aldrig hört någon sjuk/gravid/gammal be om att få någons plats. Det händer inte.
Det är en oskriven lag att man reser sig och erbjuder sin plats om man är ung, frisk och väluppfostrad.
Jo det är just det som är hyfs, att hålla lite koll och se om någon är mer behövande än vad man själv är.
Men du ser ju inte på mig att min rygg är skadad så att det vore bra för mig att få sitta en stund. Så därför är det bara de som det verkligen syns på som man kan ställa sig upp för.
Känner man ett stort behov av att sitta så är det bara att fråga, har funkat för mig alla gånger.
Låter ju som att du tror att det är en sjuktransportsbuss om majoriteten på bussen inte har möjlighet att resa sig ?
Om man nu ska utmana ditt resonemang lite, så kan det kanske i vissa fall handla om social ångest. Det kanske är en individ som har fått i KBT-uppgift att öva på att åka kollektivt. Den kanske inte ännu är redo att sitta bredvid människor och vågar kanske inte stå inklämd bland andra. Där kan den blockerande väskan ge en sån person trygghet, när den med hjälp av sin väska kan skapa lite av ett fysiskt avstånd till andra medpassagerare. Dolda handikapp kan te sig på väldigt olika sätt och det är inte alltid fysiskt.
Så slutsatsen är att bussarna är fulla av kbt-patienter, dolda knäskador och svimmande gravida. Svårt att göra alla nöjda då.
Jag planerade en gång att åka tåg utomlands och frågade i en Facebookgrupp vad folk hade för erfarenheter av resenärers beteende på dessa tåg. Svaren jag fick var minst sagt komplexa. Det var alltifrån ett ifrågasättande om vad som är ett bra (artigt) beteende, till någon som skrev att hon trodde att hon liksom andra såg tåget som sitt vardagsrum , och att hon därför inte tyckte det var konstigt om någon uppförde sig som om den inte var ensam, så att säga. Ett flertal envisades just med att folk kan ha diagnoser och därför kan bete sig på ett visst sätt, varpå jag skrev att för det mesta märker man nog skillnad på det och respektlöst beteende. Det var som att det inte fanns någon slags bild av vad artighet och ett respektfullt beteende är, utan allt jag sa skulle kompliceras.
Nej, inte alls. Jag skrev ”i vissa fall”. Min poäng var att första slutsats behöver kanske inte alltid vara illvilja när en väska blockerar ett säte.
Fast ännu mer provocerande är väl ändå de som nödvändigtvis ska sitta på platsen bredvid en trots ett nästintill tomt tåg/tom buss _bara_ för att man har sin väska bredvid sig? Har hänt flera gånger. Något slags missriktad uppfostran.
Jag ber alltid om plats om ingen direkt reser sig upp. Då brukar någon känna sig manad till slut. Gått med både kryckor och är nu synligt gravid.
Märkt som andra sagt att det endast är vissa män och unga killar som automatiskt lämnar plats.
Om jag inte var gravid hade jag haft mitt osynliga handikapp som gjort att jag inte kunnat ge plats och skulle nog ha sagt det om ngn bett om plats.
Förstår inte varför man klagar utan att säga till att man behöver sitta?
Går ju att göra både och. Onödigt att vara en martyr
Klart man kan fråga och nej man ska inte vara martyr men det blir så mycket trevligare om starka och friska personer helt enkelt ställer sig upp. Om någon ramlat på gatan kan ju personen också hojta att hen behöver hjälp. Eller så går man fram och kollar läget. Vad är trevligast?
Har jag sagt något annat?
Menar att hon kunde ha bett om plats istället för att stå kvar fast hon inte orkar och sen göra ett inlägg av det.
Men då säger man till. Folk stirrar ner i telefonen och ser inte. När jag var gravid klev jag på tunnelbanan och sa högt: hej jag är gravid, kan nån ställa sig upp? pallar inte att man blir sur för att ingen ser. man får lära sig att be om det man vill ha.
och som föregående talare sa: japp bara utländska tonåriga pojkar som ställer sig upp.
Jag som just nu är gravid har upptäckt samma fenomen här. I Storbritannien så flög nästan alla upp.
Jag har inga problem med att stå – men pga av magen så är det jättesvårt att hålla balansen jämförelsevis när jag är ”normal” som tur väl är så har jag behövt ta bussen två gånger under hela perioden. Men absolut kan jag tycka att man ställer sig upp. Det är farligare för en gravid att trilla omkull eftersom fallolyckor kan skada barnet. Även om man själv bara får lite blåmärken.
Med det sagt så finns det många tjuriga som sitter där dom sitter och jag tänker oftast att de är deras förlust att de går så bittra igenom livet ? jag är glad ändå där jag står! 🙂
Åh man ser att ungen trycker på högersidan, kommer ihåg hur ont sånt kunde göra ?
Vänstersidan
Nja alltså.
Ska jag erbjuda min plats för att du har valt att ha sex utan kondom?
Gud en som vill tjafsa
Är ni två med M som nick?
Yes
En 3e också om du så vill.
En fjärde
Ganska stört att resonera så? Ska jag stå upp för att du har valt att rida och bryta benet? Ska jag sy ditt hundbett för att du har valt att att skaffa hunden? Ska jag hjälpa dig från att kvävas för att du har valt att äta en vindruva ?
Det är väl ditt jobb då?
Och du förstod inte andemeningen?
Jag förstod poängen du försökte göra men jag tycker att den faller då du är anställd för att göra det. Mig veterligen får inte ts lön för att resa sig på bussen.
Med det sagt så tycker jag att man reser sig, jag håller inte med ts i sak.
Anställd att stå upp för någon som fallit av en häst eller hjälpa någon att göra heimlich? Det är oftast inte läkare som står redo när du sätter i halsen, bara ett exempel var en doktor.
Skit samma, vi håller ju med varandra i sak ändå.
Många resonerar ju så. Tar hellre upp mobilen och fotar än att hjälpa.
För att vara gravid är ett tillstånd som medför extra risker, du ställer dig inte upp för folk med brutet ben heller för att det inte är ditt fel att den brutit benet eller?
???
Nää du ska erbjuda din plats för att det är tungt och svårt för höggravida att balansera och risken för fallolyckor är avsevärt större och får farligare konsekvenser jämfört med någon som inte är gravid såklart
Gamla ja. Gravid nej. Kunde fan inte bryr mig mindre om du är gravid, sorry not sorry. Gamla har jag mer förståelse för, de har kanske svårare att hålla balansen, sämre styrka att hålla sig kvar om det händer ngt osv.
Samma med gravid ju, svårare att hålla balansen, sämre styrka. Varför bryr du dig inte alls om människor som uppenbart har det lite kämpigt, det är konstigt..
Jag säger som någon annan skrev ovan. Ska jag på något sätt fira och lägga fram röda mattan för du har valt att ligga utan kondom? Jag ogillar barn starkt och allt vad det innebär. Står på åsikten. Tänker inte ge gravida massa förtur bara för de har valt att ligga utan kondom, buh buh för dig. Frågar de sä självklart
Oj jösses. Du är då en enstörig jävel som resonerar så. Bevaremig väl.
Sorgligt att gå igenom livet med en sån attityd. Nej, varför ska man erbjuda någon att sitta för att den alldeles frivilligt åkt skidor och brutit benet osv. Men världen blir bra mycket trevligare om man är omtänksam och trevlig mot andra, kan hända att man får detsamma tillbaka.
Tror det är ett svenskt fenomen att en gravid kvinna ska behandlas som vilken annan människa som helst. När jag var gravid och bodde i Spanien lät alla mig sitta ner i bussen, gå förbi köer osv, så fort magen började synas och man förstod att jag var gravid.
Här får man ju inte anta att någon är gravid så man kränker väl alltid någon om man reser sig.
OFÖRSKÄMT ATT ANTA!!!
Men ärligt talat, lite svårt kan det vara. Får ju vara någon verkligen höggravid. Tänk själv, att hon svarar på frågan om hon vill sitta och säger varför då, jag är bara tjock.
Själv har jag passerat 50(men är väldigt rörlig) men erbjuder alltid äldre om de ser ut att behöva det men de får ju vara betydligt äldre eller i en riktigt dåligt form för att jag ska våga fråga.
Låter alltid någon i kön som har lite varor gå före mig, kan ibland bli lite pinsamt när fem på raken har handlat en sak?
Ett väldigt svenskt fenomen att inte våga fråga om att få sitta med klaga om det i efterhand sen.
Ett ännu mer svenskt fenomen att inte våga fråga om någon vill sitta. Det skadar inte att vara medveten om sin omgivning.
Nej men efter en lång dag på jobbet så sjunker jag gärna ner i en podd och stänger ögonen en stund på vägen hem. Vill någon mig något får de kalla på min uppmärksamhet. Sorry not sorry.
På parkeringen utanför flygplatsen i Buenos Aires så är det skyltat med parkeringsplatser för handikappade och gravida. Det hade jag aldrig sett förut. Vet dock inte om jag tycker att det är rätt väg att gå heller då de flesta gravida ändå är i bra skick och absolut kan gå från en vanlig parkeringsplats.
Har i Peru finns det en lag om att det maste vara ”handikappanpassat”, det finns sa gott som alltid en prioriteringskassa pa banker och storre butiker dar handikappade, folk over 65, gravida och folk med smabarn i famn far stalla sig, det finns aven saten pa bussar for just dessa personer och ar dessa upptagna brukar konduktoren ofta ropa ut ”ett sate till kvinnan med det lilla barnet/den gravida/den aldre damen”. Det ar jattebra att det finns, men oj vad det finns folk som utnyttjar det och ljuger for att kunna anvanda det typ tjejer med helt platta magar som bara ”Jag ar faktiskt GRAVID!” eller folk som tar med sina barn och later dom springa omkring som galningar anda tills det ar nastan deras tur, da plockas ungarna upp i famnen oavsett alder bara for att ingen ska saga nagot. Brukar ga pa banken med min svarfar som ar 84 bast, nar jag sager att vi ska stalla oss i prioriteringskassan blir han upprord och sager ”Den ar till for GAMLA och sjuka, jag behover inte den!” och sorgligt nog brukar den vanliga kon ga snabbare eftersom det oftast finns 4-5 oppna kassor dar istallet for bara en till prioriteringskon just pga att halften som star i den egentligen inte behover den, men staller sig dar for att dom ahr ratt till det.
Fast njae. Jag är ju bara gravid, är ju inte som att vara sjuk eller ha ett brutet ben. Så jag kan då gott och väl stå som alla andra normala friska yngre människor.
Om du känner så behöver du ju såklart inte sitta 🙂 men allas graviditeter ser ju olika ut som du kanske vet.
Grattis till dig som har en sån graviditet som gör att du klarar av att stå!
Själv har jag inte det
Dom flesta har väl ändå en graviditet som gör att dom lever som vanligt och arbetar?
Är själv höggravid och åkte fram tills för tre veckor sedan kollektivt näst intill dagligen i rusningstrafik för att ta mig till och från jobbet. Det var ytterst få gånger som jag inte blev erbjuden plats att sitta. Upplevde generellt att det framförallt var män med utländskt påbrå samt kvinnor i 35-55 år ålder som erbjöd plats i första hand, nästan aldrig ungdomar. Tror dock att det snarare beror på att de inte kollar upp från telefonen än att de av illvilja och ouppfostran inte vill erbjuda sin plats (Vilket såklart också kan diskuteras..!).
Det här ”problemet” känns lika påhittat som att man inte skulle få amma offentligt.
Påhittat?
Knappast. Gå med kryckor, halta eller var gravid så märker du hur det är här i Stockholm. I Frankrike är det inga problem.
Jag önskar att det var ett påhittat problem
Har inte bott i Frankrike men i Portugal under en period. Exakt noll platser är handikappanpassade. Var bra tacksam sen när jag kom hem till Sverige igen.
Ja i Frankrike får man gå före i köer om man är gravid, helt annan inställning där. Min kompis som hade kryckor länge pga skada på benet hade problem varje dag med att åka kollektivt.
Jag har varit gravid i Stockholm. Hade inga som helst problem med att få sitta ner i kollektivtrafiken. Har även varit gravid i Portugal. Där fick man gå före i köer. Något överdrivet enligt mig.
Det är det majoriteten fick lära sig innan. Det här med att ta in sin omgivning och inte vara totalt försjunken av sitt eget i kollektivtrafiken.
Illvilja tror jag inte heller det är men en självcentrering alternativt arrogans inför andras behov.
Jag reser mig självklart upp för äldre (och för yngre när det är uppenbart att de behöver sitta). Gravida kan jag resa mig upp för när det är uppenbart att de är höggravida och har problem att ta sig fram.
Är dock inte särskilt uppmärksam på omgivningen när jag åker kollektivt så har säkert missat att resa mig.
Samma. Jag sitter ofta med en ljudbok och läser nyheter på mobilen samtidigt. Skulle inte märka om bussen blev kapad. Så klart dumt av flera orsaker men men.
Om ingen reser sig så är det väl bara att fråga vilket jag hoppas att hon gjorde.
Att stå och lida i tysthet är ju onödigt, bara för att folk inte har samma tänk kring vad som är rimligt.
T ex vissa ungdomar är ju hyffsat ofärdiga och begriper inte bättre.
Det här känns sååå Johanna Bladh
JB kan kanske skriva lite tips i sin peppbok, hur man får sittplats.
Om man kan tycker jag att det är givet att man reser på sig. Men jag tycker inte att man kan räkna med det.
Upplevde inte detta när jag väntade barn (stockholm) blev 9 av 10 gånger erbjuden plats. Kände jag ett stort behov av att sitta så gick jag till dom prioriterade platserna och frågade. Jag själv är disträ när jag åker kommunalt och kan lätt missa någon som är gravid eller gammal.
Jag känner väl att säger du ingenting heller så får man skylla sig själv lite.
Haha för mig var det tvärtom, även det i Stockholm. Hände en gång under hela graviditeten att någon erbjöd sittplats (och då var det en kvinna som började dirigera om hela bussen för att jag skulle sitta, trots att jag sa nej haha). Men jag håller med dig, vill man sitta kan man ju bara fråga någon som ser ut att kunna stå upp några hållplatser.
Glömmer aldrig när jag väntade på min syster i entren på Ikea. Jag var gigantisk. Höggravid. Vartenda sittplats var upptagen av män. Ingen ville möta min blick. Ingen erbjöd en plats trots att jag visste att de hade sett mig…
Det där var jag med om när jag skulle hjälpa en gravid vän handla grejer på IKEA. Till slut var det en liten tjej på 5-6 år som såg min vän och med sin lilla röst erbjöd sin sittplats och männen satt kvar utan minsta ansats att erbjuda den egna sittplatsen. Lilltjejen fick sitta kvar men det var väldigt märkligt att uppleva det men samtidigt inte förvånande, eftersom flickor tidigt tränas i att visa hänsyn.
När jag var höggravid den varma sommaren 2018 blev jag istället ombedd att flytta på mig! Sprang till bussen så gott jag kunde och stannade framför hållplatsen för att hämta andan, då skrek en äldre dam ”kön börjar här bak, du får inte tränga dig bara för att du har mage”. Blev lite ställd men OJ vad alla runt omkring kom till min undsättning. På pendeltåget satt jag på en sån där plats för just gravida eller äldre när en dam med rullväska sa ”du får flytta på dig för jag behöver båda sätena”. Inte en enda gång blev jag erbjuden plats, utan jag fick be om det, vilket jag också gjorde. Blev också lite paff efter att ha rest runt i Europa som gravid och blivit erbjuden plats överallt. Nu ser jag till att själv vara uppmärksam och ställa mig så fort någon behöver sitta, men det förvånar mig ofta att INGEN ANNAN reagerar. Det här rör Stockholm kan tilläggas..
Sjävklart erbjuder man sin plats till någon som behöver den bättre oavsett om det är en gravid, nån med kryckor, rollator eller nåt annat. Det handlar ju om vanligt allmänt hyfs. Och ja, det finns absolut dem med dolda handikapp men köper inte för en sekund att en hel buss eller tunnelbanevagn är full av enbart dessa människor.
När jag väntade mitt första barn och var två
dagar över tiden (dvs så gravid man kan bli…) var det en man i 45-års åldern som knuffade sig förbi mig för att få sittplats på tunnelbanan….
Allmänt hyfs meddelade just att det tyvärr har dött ut..
Tacka vet jag att bo i en småstad där bussen aldrig är full ?
Tycker också det är lite irriterande när en ensam människa sätter sig på ett ”fyra säten med bord” på obokat tåg. Det inbjuder ju dessutom till att det kommer att sätta sig folk som är flera brevid en
Eller tre till soloresenärer.
Jag ger alltid plats åt äldre personer och personer med funktionshinder. Gravida ibland om jag ser att de har svårt att stå.
Självklart ska man ge sin plats till någon i behov. MEN jag tror att i många fall handlar det inte om att folk inte vill men att de typ är så inne i det de gör på mobilen att de inte ens märker…sen finns det säkert folk som låtsas också att de inte ser och det är en annat problem
Att bli gravid är något man själv väljer och jag lyfter inte på röven för att vederbörande skall få sitta…
Däremot om någon äldre kommer och har svårt att röra på sig så lämnar jag givetvis plats trots dubbla diskbråck på mig själv…
Njaaa. ”Att bli gravid är något man själv väljer” stämmer ju ändå inte ? Alla väljer inte det.
Men precis som att alla som sitter inte är knäskadade så har nog ändå majoriteten av gravida valt det.
Då borde göra abort direkt
Gäller det nån med brutet ben också? Som kanske varit våghalsig och åkt snowboard offpist? Testa att se lite utanför din egen egobubbla ibland.
De flesta som är gravida har valt det, men det finns kvinnor som inte har gjort det.
Bara för att man är gravid har man inte valt att få femtioelva besvär till det. Är det bättre att jag ska svimma än att du som är frisk (antar jag nu då du enbart gått på gravida) får stå ngn station?
Men om alternativet är att du svimmar så utgår jag från att du ber om en sittplats då?!
Ska man utgå från att alla som kliver på bussen kan svimma innan nästa hållplats om de inte får sitta på stört?!
Eller så kan man bara vara en någorlunda sympatisk person och erbjuda sin plats när någon, oavsett anledning, behöver den mer än vad man själv gör. Att bli gravid är (oftast) självvalt men komplikationerna som yrsel, illamående och foglossning som kan göra det svårt och jobbigt att stå är inte valda.
Eller hur, det är inte farligt att råka vara lite snäll ibland.
Det är väl i och för sig ingen nyhet att det är något seriöst fel med alldeles för många i det här kommentarsfältet. Herregud så empatilöst.
Man kan ju också be om att få sitta istället för att vänta på att någon ska erbjuda sig. Har ingen statistik såklart men är ganska säker ändå på att fler än 9 av 10 skulle resa sig om en gravid kvinna bad om att få sitta.
Men vad ska man då göra content av?
Man vet ju inte hur den som sitter har det. Alla smärtor syns ju inte 🙂
Tänker det är bonus om någon lämnar plats till gravida. Äldre däremot är en självklarhet.
Sånt där tänk är så tramsigt. Man reser sig för någon som ser ut att behöva platsen bättre. Alla gravida har inte behov av att sitta, precis som inte alla äldre har det. Men att erbjuda platsen till någon som ser ut att behöva den är för mig en självklarhet. Är det massa barnlösa bittra idioter som sitter och skriver sånt här om gravida?
Du låter mest bitter själv faktiskt
Men folk ser ju inte alltid, det behöver inte betyda att folk är ondsinta. Man får väl säga ”ursäkta kan jag få sitta ned” och sluta vara offerkofta.
Lovar att hon skulle få en sittplats då.
En kommentar jag hörde en gång:
Det är bäst du sitter när du är ung, så du orkar stå när du är gammal!
Man ska slita ut en generation i taget.
Det är väl större chans att man orkar stå som gammal om man står en del som ung? Alla äldre jag känner som är i god form för sin ålder är motsatsen till sådana som tagit varje chans att sitta ner.
Carl D bryter väl ändå mot lagen när han gör reklam för alkohol med hjälp av sannas bilder från bröllopet ?
Är det inte så att personer inte får synas med alkohol i reklam ??
Ja man ska resa sig om man kan när man tror att någon kan behöva sitta. Om ingen gör det och man behöver sitta så ber man om det. Enkelt.
Jag reser mig inte per automatik bara för att det kommer någon som är gravid eller äldre. Skulle de fråga mig och ingen annan erbjuder sig, då skulle jag så klart flytta mig. Jag har dock problem med ryggen och att stå upp är väldigt smärtsamt för mig, ibland funkar det inte alls.
Personligen tycker jag att det är trevligare att den som sitter frågar dem äldre/gravida om den vill sitta och flyttar sig om svaret är ja, än att bara resa sig och gå undan. Det uppskattade iaf jag under mina graviditeter (då var jag i bättre skick än nu).
Är det ingen som flyttat sig kan man ju faktiskt som äldre/gravid även be om att få sitta. De flesta som åker kollektivt tittar ju på sina mobiler/sover/läser/pratar med kompisar. Det är inte helt lätt att vara uppmärksam på alla nya passagerare som kommer ombord. Bättre att fråga än att gå runt och känna sig arg och dåligt behandlad.
Jag har ett dolt handikapp och jag ber om att få sitta om det inte finns plats. Inget farligt med det och alltid någon som reser sig och låter mig få plats. Hellre det än att leka martyr och tycka synd om mig själv för att jag måste stå.
Jag håller med. Mycket bättre att fråga än att leka martyr och tycka synd om sig själv… många är upptagna med sitt/mobil/annat så de märker inte heller vilka som kommer ombord, och som i ditt fall när det är ett dolt handikapp. Tyvärr uppfattar jag det som att många inte vill behöva fråga, särskilt de äldre.
Jag är gravid med foglossning från helvetet, haltar och kan knappt ta mig fram, ändå är det folk som tränger sig förbi mig på spårvagnarna för att få sittplats
Tänker spontant att man bör resa sig för vem som helst som verkar vara större behov av platsen. Jag skulle inte resa mig för en äldre person för att denne är äldre och ska ha respekt, däremot är det troligt att den personen är tröttare i kroppen än vad jag är. Å andra sidan, när jag var höggravid med både diskbråck och foglossning så hade jag suttit kvar då jag hade bedömt mig som i mer behov just då. Rätt simpelt ändå, kan tyckas
Har varit gravid två gånger, åkte kollektivt nästan varje dag. Bara en gång har någon rest sig för mig, en kvinna i min egen ålder.
Jag upplever att många i min stad offrar sina säten på bussen för att äldre ska kunna få sitta, samt gravida och andra. Däremot har busschaufförerna någon grej att de ska börja köra innan alla har satt sig. Har hänt flera gånger att lite äldre eller personer som uppenbarligen stapplar sig fram får en sån whiplash-effekt när de inte hunnit fram till sätet än och bussen börjar köra.
Min äldre släkting bröt ryggen när busschauffören åkte innan hon hann sätta sig. Dessutom klev hon på vid hållplatsen utanför ett äldreboende. ? Hon blev inte helt bra i ryggen efter det. Jag önskar att busschaufförer inte skulle ha så bråttom utan tänka på säkerheten mer.
(OT) Apropå sharenting:
https://www.expressen.se/sport/nfl/experter-om-fenomenet-baby-gronk-vuxna-utnyttjar-barn-for-egen-vinning/
Men fy vad trist attityd. :/ Jag gillar inte alls den här individualist-kulturen som verkar ha växt fram där man bara bryr sig om sina egen rättigheter och egen bekvämlighet…
Förra sommaren åkte jag tåg från Göteborg till Malmö och upplevde dock tvärtom. Vid Båstad blev det något tågfel som gjorde att vi fick gå av och hänga i värmen i någon timme. Därefter fick man gå på ett annat tåg och självklart var det superfullt eftersom fler än på originaltåget gått på. Packade sillar verkligen. Då var det en höggravid kvinna med och jag tyckte det var så fint att hon fick någons sittplats och även erbjöds mat och vatten av andra resenärer. Hon var ledsen och grät lite, men sa att allt var okej (tror hon var skitless på värme och trängsel!), och alla var så gulliga mot henne. Det kom även en äldre person och då sa en kvinna direkt till en medelålders sittande man ”du får nog ställa dig upp nu” så den äldre fick sitta ner. Tyckte det var väldigt fint att alla hjälptes åt så att de med (troligtvis) mer smärta fick vara mer bekväma.
Jag vill också bli gravid och bli ompysslad!
Man blir tyvärr inte ompysslad som gravid! Jo kanske av sin partner, om hen är snäll 🙂 men annars, nä. Folk kanske bryr sig i teorin, frågar hur man mår, ibland. Jag hade jättemycket foglossning och gick superlångsamt. Var på jobbresa och en annan gruppresa och båda gångerna tappade jag bort gruppen flera gånger för att de gick iväg snabbare än jag kunde gå, eller försvann iväg för trapporna när jag behövde ta hiss. Kände mig så ensam. Fick påminna hela tiden om att vänta på mig. Och så kollektivtrafiken. Folk trängs mest och ska fram, ingen som bryr sig
Jag tror Sanna var ironisk…
Folk är ju så jäkla lättkränkta i det här landet, så hur ska jag kunna vara säker på att en människa är gravid eller bara tjock? Det syns ju jättetydligt säger ni? Nej det gör det inte alltid. Och så pågår debatter om att aldrig fråga om nån är gravid osv. Men om jag erbjuder plats till någon med en mage som jag tror är en gravidmage, så har jag ju i princip frågat om hon är gravid, och om hon inte är det så blir hon ju jättekränkt. Eller?
När jag var 14 år åkte vi buss med klassen. Vår lärare reste sig för en gammal dam. Hon fick ett fräsande svar ” nej du tack, så gammal är jag inte! Jag kan minsann stå” redan då som 14 åring tänkte jag att det där var ju inte så bra, hur ska jag veta när det är ok att erbjuda nån en plats?
Hur vi än gör så kan det bli fel. Lösningen är ju kommunikation. Behöver du ha en sittplats, våga be om den. Om du som får frågan också behöver sitta, kanske pga dolt handikapp, förklara det och fråga personer bredvid. Förhoppningsvis finns det ju nån utan lurar i öronen som hör.
Det är tunnelbanan på bild. Inte buss ?
Man reser sig o lämnar plats åt den som ser ut att behöva den bättre oavsett anledning. OM man själv är stabil och ok. Merparten av våra etniskt svenska ungdomar sen generationer tillbaka, har väl alltid varit lite nonchalanta o dryga?
Det sjukaste (iaf i Stockholm) är alla föräldrar som aktivt pressar in sina barn på tuben innan folk ens har hunnit börja gå av. För det första, hyfs? Men det verkar iofs generellt helt ha gått förbi nuvarande generation att man ska uppfostra sina barn… För det andra, att föräldrar tycker att barn har företräde att sitta? Hahahahaha det är så bisarrt så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Är det ett litet barn använd vagn eller sätt det i ditt knä. Annars kan barn stå, de är de absolut SISTA som ska prioriteras ett eget säte! Vill nästan inte skaffa egna barn för vill inte att de ska växa upp med det absurda synsätt folk har på barnuppfostran numera. Inga regler, inga konsekvenser, ingen uppfostran. Det är som att folk tror att det är samma sak att aga ett barn som att förklara vanligt hyfs…
Men ett litet barn kan ju sällan stå o parera tvära kast på tex tunnelbanan? Ett barn i 7 årsåldern o uppåt däremot, kan ju visa samma hyfs som en vuxen gentemot de som behöver en sittplats bättre. Håller med om att små barn sitter i föräldrarnas knä alt i sin vagn men kanske inte jättelämpligt eller lätt att hålla små barn stående om inget annat än en sittplats finns? Tänker att du får återkomma när du har en 2 åring som absolut vill stå i mittgången och som du ska parera alla inbromsningar med…
Nja, ett barn som skall trängas bland stora kroppar? Dessutom brukar det inte finnas lika många bra ställen att hålla fast sig på om man är så kort i rocken!
Självklart ska man erbjuda sin plats åt höggravida tycker jag men jag tror att folk ofta inte tänker på det, man sitter i andra tankar osv.
äldre gravida handikappade ger jag plats för även om jag har problem med balansen själv. Brukar även säga till folk om någon kommer som behöver sitta så dom får sittplats. tycker själv det är en självklarhet o låta någon sitta som behöver det
Jag är (mycket tydligt) gravid. Blev uppläxad av en pensionär (70 år) på bussen imorse som tyckte att jag ”ockuperade” platser som var avsatta för äldre och handikappade. Så det verkar inte råda konsensus vilka som egentligen är mest behövande? Det fanns dessutom gott om plats bredvid mig. Hon ville ”bara säga till så jag visste i framtiden”. Suck.
Om jag tänker här i Gbg så brukar ju tex de platser som är markerade för handikappade och äldre (tror faktiskt inte gravid officiellt räknas dit) ha ett extra handtag vid sätena för att man skall kunna stödja sig extra och vad jag även sett så är detta räcke bra att ha för kryckor och käppar.
Fanns det gott om säten runt om så kunde du ju satt dit på ett annat först.
Visst får man sitta på handikappsplatserna, men då får man hålla koll och vara beredd på att resa sig
Så du menar att jag inte behövde ett handtag för att resa mig? Hon hade 3 andra ”platser för behövande” bredvid så nej- hon vill bara vara jävlig.
Defintivt en ungdom som skrivit eftersom ”men gråt” är ett populärt uttryck mellan ungdomar. Och respekt och artighet är defintivt utrotningshotat eftersom vuxna inte visar respekt och artighet mot varandra.
Och det är självklart att man ställer sig upp för äldre och gravida. Men som många skrivit, vissa har osynliga symtom som gör att det är svårt att stå i bussen. Så man bör inte lacka ur på de som sitter kvar.
Det är typiskt ett land där man t.ex. ogärna håller upp dörren för äldre och så vidare också. Jämlikheten och allas individualism i samhället är enormt stark och det är bra på många sätt, men detta är tyvärr baksidan. Vi har bott i både italien, england och nu i usa och det är bara när vi kommer hem till sverige på sommaren som jag förvånas att män tränger sig före/går in före mig genom dörren på t.ex. apoteket eller på flygplatsen. i många andra länder är det vanligare att man är mer hänsynstagande – inte bara män mot kvinnor och yngre mot äldre utan rent generellt att det inte är så individualistiskt. gillar sverige men ålderism och annat är inte mysigt.
För äldre absolut! Alla dar i veckan.
För gravida, nja.
Förstå mig rätt nu. Ska jag lyfta mig för gravida så ska jag isf lyfta mig upp för alla. Det finns tusentals osynligt handikappade personer. Hur hanterar vi dem och deras behov?
För mig handlar det om att även be om en plats. Jag själv har osynligt handikapp och fixar inte alls att stå en längre sträcka, och ber isf om en plats när kroppen börjar ge vika.
Alla kan inte ha respekt mot allt o alla hela tiden. Behöver du sitta, be om en plats, så får du se hur fina människor det faktiskt finns i samhället. Jag får 99 av 100 ett ja när jag frågar.
Att vara höggravid är allt annat än osynligt. Visst finns det folk med dolda handikapp och nej, då kan man inre sitta och gissa. Skulle en sån person be om sittplats skulle iaf jag ställa mig upp direkt. Men äldre och gravida ser jag ju själv att de behöver sitta mer än jag, så varför skulle jag inte ställa mig upp då.
Över lag känner jag att det här med vett och etikett i kollektivtrafiken är något som behöver belysas.
Tex
* låt folk gå av innan du försöker tränga dig på fordonet.
* i huvudsak går man av långt fram och fortsätter bakåt för att sedan gå av i dörren som kommer efter den man gick in genom. Blir ett bra flöde i fordonet då.
Att de flesta idag sitter och tittar o telefonen gör att de inte alltid ser om det kommer någon på som behöver platsen.
Jag ställer mig definitivt upp om någon ser ut att behöva ha platsen mer än jag.
Skall man dock åka lååångt så är man kanske mer tveksam till att ge upp sin plats än om man skall åka ett par hållplatser.
enbart utländska killar i 30-40 års åldern som reste sig för mig som gravid….
Sorgligt att det finns så många som ”Jag reser mig minsann inte för gravida som valt det själva.”
Att bli gravid är en del av livet. Samma som med att bli gammal. Alla blir inte gravida och alla blir tyvärr inte gamla, men båda tillstånd är en ganska normal del av livet som kommer med diverse krämpor.
Det är SJÄLVKLART att hålla koll på omgivningen för att kunna visa hänsyn så att en sitter och kollar mobilen är ingen ursäkt för att bete sig som en röv.
Jag mådde toppen när jag var höggravid och kunde röra mig nästan lika bra som när jag inte var gravid. Trots det förstår jag att det finns de som har det betydligt värre och att en måste ta hänsyn till andra i samhället? Bara för att jag mådde bra behöver det inte betyda att andra gör det i samma situation.
En vanlig stadsbuss rymmer ca 50 passagerare. Helt omöjligt att alla 50 har osynliga handikapp som gör att ingen kan resa sig.
Vad är det för oseriös reklam som syns på bloggen/Nyheter24? En bild på Ulf Kristersson och ett sparkonto. Känns som spam.
Google ads?
Frågar alltid gravid, äldre, barn, personer med synliga skador om de vill sitta ner. Får 9/10 ggr ett ja tack. Håller extra utkik när jag sitter på de prioriterade platserna. En morgon kommer det på en ung kille med kryckor – han var så tacksam att han fick sitta ner. Har tyvärr sett att det kommer äldre och ingen erbjuder plats, då säger jag faktiskt till att ni på prioriterade platser får nog flytta på er (jag står upp)
Jag är osynligt sjuk och behöver sitta. Skulle en äldre människa eller någon med synligt handikapp kliva på skulle jag se mig om i bussen och visar ingen att de reser sig skulle jag göra det ändå. Däremot erkänner jag att en gravid skulle behöva vara nästintill i förlossning för att jag skulle lägga märke till det, inte med vilja utan jag bara ser det inte.