Jag läste på Sandra Beijers blogg om ”gott nytt tjejår” och blev nästan full i skratt. För det måste ju vara en kvinnlig grej det här att se hösten som det ”riktiga” nyåret med nystart, omstart, inspo och höstpepp. Jag har nog aldrig hört en man prata exalterat om hösten på samma sätt som kvinnor gör faktiskt. // Paula Rosas
Både Sandra Beijer och Paula Rosas har skrivit inlägg om att kvinnor firar ”Gott nytt tjejår” när hösten är i annalkande, men jag har svårt att identifiera mig med det som skrivs.
Personligen är jag som mest inspirerad i början av året, på våren när hela året ligger framför mig att göra vad jag vill med.
Kanske beror det på att jag ser året som en klocka, alltså där hösten är från typ kl 20. Jag har alltid gjort det och tror att anledningen är den klocka vi skapade i skolan – till klassrummet – när jag var liten. Då gick månaderna utanför siffrorna och således blev hösten på slutet av det 360 graderna som är klockans hela varv.
Kanske ser man annorlunda på det om man tänker på året som en rak tidslinje?
När är du mest peppad? Höst? Vår? Året om? Aldrig? 😉
Föregående inlägg 
Gud så fånigt
Fånigt att tycka att hösten är en omstart eller fånigt att på ett lite lustigt vis sätta ord på att kvinnor upplever detta i högre grad?
Att kalla det ”gott nytt-tjejår”
Du är fånig
Nej, hösten är transportsträcka till advent och jul och nyår. Det jag längtar till när sommaren är slut
Kul att höra någon annan som ser året cirkulärt ?
Vi är exakt som Camilla skriver, vid åtta snåret.
Är det inte vanligt? Året och årstiderna visas ju ofta så.
Aldrig pratat om det med någon, jag har alltid så bakvända idéer om mycket så trodde bara det var en sån grej jag höll på med ??
Nej nej, jättevanligt. Är ju ofta så man lär sig i skolan.
Finns något inlägg hos UC där folk diskuterar detta. Skulle säga att 95 % ser det som en cirkel. Några lustigkurrar dock såg året som en rektangel och hänvisade till Scoutkalendern.
Jag ser månaderna som en cirkel men årstiderna som fyra liksidiga fyrkanter i en fönsterliknande formation . Typ:
⬜️⬛️
⬛️⬜️
Dessa representerar då:
⬜️ vinter ⬛️ vår
⬛️ höst ⬜️ sommar
Dvs samma logik som ett årshjul. Om det nu inte var självklart för alla. ?
Har pratat med vänner om detta och de har alla haft ganska olika sätt att visualisera året på. Men ingen av just dem som sett det som en klocka.
Har alltid visualiserat månaderna såhär:
jan feb mars april maj juni juli augusti
sept okt nog dec
Aldrig känt någon nystartskänsla med september utan mest ett lugn att få gå ner i ett lugnare tempo med mörkret som kommer. Typ som en Björn som går i ide ?
”Mitt” år är tvärtom om jag ser det i bilder. En cirkel, men våren är på vänster sida och hösten till höger. Motsols.
Vad spännande, samma här. Runt 4:a börjar hösten.
Jag också! Motsols med september kl 16 !
Årshjul används ju typ överallt?
Ja. Tolv timmar, tolv månader. Är väl rimligt att göra den kopplingen där hösten ligger just 8-10 timmar/månader in.
Mitt år är ungefär en liggande oval, med sommaren nere, vintern uppe, höst till höger och vår till vänster. Dock inte riktigt jämn form, hösten är kortare och brantare och våren mer sluttande.
Får bilder i huvudet som en liggande Barbapapa ungefär??
Jag ser det också nästan exakt så, fast vinter är nere och sommaren uppe.
Jag med men hösten är till vänster, som en klocka. Som en oval klocka typ. December och januari möts högst upp.
Spännande att du ser våren till vänster!
Jag ser året som en oändlig tidslinje med toppar och dalar. Toppen är vintern och dalen är sommaren.
Det där med hur man ser året är intressant. Alla jag hört ser en cirkel, en linje eller årstiderna i bilder. Jag ser absolut ingenting och förstår helt ärligt inte riktigt vad jag ska se heller.
?
Vet inte, svårt att o-se det man redan ser ?
Så jag har svårt att tänka annorlunda.
Kanske har du månaden relaterade till månadens namn, siffra eller en känsla.
Jag går ju inte runt och tänker på cirkeln hela dagarna, men när jag t ex funderar hur många månader kvar till jul så tänker jag mig som en cirkel där det går mot kl24
Jag ser en cirkel i mitt huvud med månaderna. Ser allt som bilder i huvet, svårt att föreställa sig att inte ha det. Som när jag hörde första gången att alla inte får upp bilder när de läser! Blev chockad.
Hur läser man om man INTE får upp bilder i huvudet? Trodde att alla fick det..
Haha jag visste inte inte att det var ”ovanligt” att inte se bilder i huvudet tills bara något år sen tillbaka. Säger du tex tänk på/visualisera en grå boll som snurrar i luften så kan jag inte alls ”se” det? Kan andra liksom se en grå boll i luften i deras huvud?
Så sjukt haha! Men jag vet ju inget annat så för mig är det inte konstigt. Om jag läser en bok så “ser” jag bara raderna inget annat, hör bara rösterna men ser ingen scen som spelas upp i huvudet.
En bra sak med det är väl att jag aldrig ogillar ”bok till film” adaptioner för jag har ju inte en visuell ram att jämnföra med ?
Ser den grå bollen direkt! Liknar ett garnnystan i mitt huvud…. Har nog väldigt lätt för att visualisera, kanske därför jag alltid älskat att läsa romaner. Läsning är nästan samma som att se en film, men känns som man kan ”bestämma ” själv mer, t.ex ifråga om karaktärers utseende mm.
Gud vad spännande. Jag kan inte bestämma hur karaktärerna eller miljöerna ser ut, de bara kommer upp.
Tror inte det är ovanligt heller, en majoritet gör det har jag för mig. Nuförtiden tränas detta i skolan som en del av läsförståelse.
Oj jag läste fel, det är ovanligare att inte se ja. En hel del som inte gör, minns inte procenten nu.
Känns som hönan och ägget lite. Är man sämre på att visualisera för att man läser mindre eller läser man mindre för att man är sämre på att visualisera? Att se en film tränar ju inte ens fantasi på samma sätt direkt.
Har läst böcker kontinuerligt så länge jag kan minnas och innan det läste mamma böcker för mig. Så nog har det inget med läsandets vara eller ikke vara att göra.
Allt folk berättar för mig ser jag i bilder. ”Tyvärr” blir det många gapskratt rätt ut vid fel tillfällen.
Min klocka går fel tyvärr, den tror att det är 2-3 mellan jul och nyår. Förvånad varje gång att de ligger nästan samtidigt….
Jag menar inte detta på nåt dåligt sätt alls, men visst är det så att du har en autismspektradiagnos? Kan höra ihop med det, ovanligare att se såna saker framför sig då.
Jag tar absolut inte illa upp, så det är inget du behöver ursäkta dig för. Jo du har helt rätt, jag har autism. Synestesi är dock vanligare hos personer med NPF, så just här borde diagnosen snarare vara en anledning att se något.
Jag var jättevuxen när jag förstod att andra bl a inte har färger på bokstäver, siffror, dagar, veckor, månader och år.
Jag ser inte året som en klocka, utan mer som en rockring man har på sig. Jag och årsringen är ett på sätt och vis.
Jag läste på då och insåg att det handlar om synestesi.
Jag var nog över trettio när jag såg ett tv program om synestesi och insåg att alla inte har det. Det är tjänat mig väl och jag är glad över att mina barn verkar ha ärvt det.
Nä färger har jag inte på veckodagar, kanske lite på månader och årstider men då logiska som man lärt sig liksom, de har väl fastnat. Tror jag hade mer sånt när jag var liten, även att allt hade kön, typ kniv och gaffel.
Haha, alltså, tänker nog inte på årstiderna i färgen, men associationen mellan årstid och färg blir typ: höst = orange, vinter = vit eller blå, vår = grön, sommar = gul eller rosa. Men det beror väl på att årstiderna dels är starkt förknippade med dessa färger samt att det är så de ofta illustreras.
Veckodagar, månader eller dylikt har ingen given färg, men låter kul att ha färger på grejer! 😀
Vad bra. Ah intressant, har bara fått höra genom utbildningen att man har svårare att föreställa sig saker som inte finns. Det här personen beskriver med färger på saker tänker jag inte är riktigt samma sak (men vet inte exakt).
Det är olika det där med hur man ser saker i huvudet. Det finns även människor som inte har en intern dialog.
Min mamma kan inte se saker för sitt inre eller föreställa sig. Underhållande när vi var på avslappning och fick instruktioner i stil med ”föreställ dig att du ligger på en äng och ser molnen driva förbi ovanför dig”. Mamma blev bara mer och mer frustrerad, haha.
Samma här! Folk bara föreställ dig får som hoppar över en hage och räkna dem tills du somnar. Och där låg jag och såg ingenting, försökte räkna och föreställa mig får men allt var bara svart haha.
Oj, så intressant att folk inte kan se! Tror det är jättesvårt att förstå motsatsen från båda sidor ? Känns som det vore lite tråkigt, men man ju inget annat iofs.
Jag kan absolut tänka fram får som hoppar över hagen, men det är ju så jäkla ansträngande att krampaktigt hålla kvar tanken och få de där jäkla fåren att hoppa som man vill…? ?
Ingen inre dialog?? Herregud, mitt inre liv är så rikt ? Inte konstigt att jag aldrig är uttråkad eller rastlös, kan roa mig själv i huvudet (dialoger, fantasier mm).
Oj, lät ”skrytigt”. Menar bara att det händer mkt i mitt huvud, om jag vill.
Jodå min hjärna surrar konstant också, aldrig tyst (förutom när jag äter chips ?). Men noll fantasi. Det låter ju ganska epic att kunna spela upp scenarion i huvudet.
Lol tänker på när Twilight kom ut på film och vissa var sura över hur karaktärerna såg ut och jag ba huh? Filmen blev ju min första gång jag fick ”se” karaktärerna så för mig såg dom ju vanliga ut ?
Jag ser det som en väggkalender typ, som är uppbyggd så här:
JAN, FEB, MARS
MAJ, JUNI, JULI
AUG, SEPT
OKT, NOV, DEC
Fråga inte varför.
Tillägg: Jag är mest pepp på hösten. Älskar hösten. I januari har jag inte kraft eller pepp till någonting, det är mörkt och kallt och man ser ingen ljusning. Nu är det mys och inspirerande 🙂
Är april inte med i ditt år eller glömde du??
Haha, april är absolut med i huvudet (men inte i kommentaren) ?
Jag också! ?
Jag ser bara allt som ett rakt sträck
Och vilken färg har stecket? 🙂
Du kanske har afantasi? Kan du visualisera andra saker?
Allas nyår (nytt år) är ju olika beroende på när man fyller år.
Nej, min födelsedag är på inget sätt början av året eller tid för någon ”omstart”.
Okej
Inte omstart, men dagen du fyller år börjar ju ett nytt år av ditt liv. Tex när du fyller 30 så startar ju det trettionde året av ditt liv.
Eller det kanske blir trettioförste året som startar, är för trött för att tänka ?
Nej, det är bara dagen efter min födelsedag.
Det känns som ett mer ovanligt sätt att tänka, aldrig hört om?
Jag ser det som att det är nyår eftersom att jag aldrig har varit den åldern innan, dessutom fyller jag år på sommaren så januari känns som halvlek ^^
Hade inte heller hört om det, men det stämmer ju rent logiskt. Dock behöver man ju inte tänka att det är en omstart.
Det är ju lika lite omstart som med nyår, man kan ju aldrig radera sitt förflutna och börja om.
Jag är som mest pepp precis efter nyår, när jag har släppt det gamla året och planerar att bli en bättre person under det nya hehe. 😉 Men kan ändå relatera till höstpeppen då jag älskar vädret, mörkret (japp!), att plocka fram stearinljusen, börja dricka te och äta chiligrytor igen… Älskar till och med de galet söta pumpa-dryckerna som EH börjar sälja då. 😉 Är som minst pepp inför jul/december och när sommaren börjar (fast semester gör att jag inte kan ogilla sommaren ändå).
Wow, jag har hittat min exakta motsats! ? Hatar mörker och kyla och är mest peppad inför sommaren och december (jul) ?
Vet inte vad EH är dock, så där kan jag inte säga nåt. Bor i Sverige.
Espresso House.
Ahaa! Ja det vet jag vad det är. Aldrig sett den förkortningen ? Tänkte att det var nåt i USA eller så, pga pumpa anledningen.
Haha jag känner ganska många som är min motsats med detta. 😀
(EH = Espresso House)
Ser också året som en cirkel (så man lärt sig och det är ju ett kretslopp liksom) men inte en klocka. Tycker också hösten är mer nystart, har nog att göra med när man gick i skolan och universitet. Jobbar i skolan nu och skolåret börjar ju då, så det blir extra starkt för mig antar jag ?
Känns ändå lite speciellt vid nyår, att det blir just nytt år, men också som man är mitt i ändå. Mitt i ett läsår, mitt i en årstid. Blir inte så inspirerad till nystarter då.
De pratade om detta i P3 också i början av september, kan hålla med om att det är mer nu som man ”börjar om” än i januari. Hösten är också lite trevligare än januari ?
Fattar inte hur man orkar åka till ibiza för 2-3 dgr bara
Kanske att alla utbildningar drar igång.
Alla nya förskoleförkylningar kommer
Nya liv efter sommarens dekadens startar
Terminskort för dyra sporter för barn skall köpas.
Ja, kanske därför hösten är nystarten
Tror också att detta har mycket med skolåret att göra! Att det känns som nystart på hösten. Sommarlovet var tillräckligt långt också för att man skulle kunna känna att man kom tillbaka som en ”ny person”. Växt, skaffat ny frisyr, blivit kär osv…
Jag tänkte på exakt det idag: en sval höstbris med sol som värmer på är för mig indikativt för en sorts hoppfullhet. Ny utbildning, nya vänner, man jobbar för att sätta sig in i skolan, man har kul (plus att jag älskar hösten)… En nystart efter ännu en sommar som för mig alltid är ångestladdad då jag känner att jag måste lyckas ha så mycket kul som möjligt.
Tror också det beror på det. Rent personligen tycker jag det också är märkligt att ha nystart precis i midvintern när nyår ligger. Känns som man är trött, influensor och inflammationer hugger tag och hela världen är i dvala.
Kanske kan Lewis tala för alla män och hur de ser på hösten jämfört med alla löjliga tjejsätt att se på det?! ?
Hon är upptagen med att kolla racer.
Du är bara töntig nu, han har flera gånger sagt att han är en man. Anser du inte att män kan hänga här så ligger problemet hos dig.
Jag tror också att det är en kvinna. Ja, män kan hänga här men sättet hen skriver på känns mer som en kvinna som vill spela man för att… ja.. varför vet jag inte.
Jag håller inte med. Att du är kvinna är solklart, Lewis skriver inte alls likt dig. Med kvinnlig logik, likt den du framförde, är han en man.
Haha hen, får han inget kön alls nu? Ge konkreta exempel på vad han har skrivit där han enligt dig låter som en kvinna.
Jag ser året som en lång remsa rakt ner, på nyåret så hoppar man upp och börjar om. Ibland är remsan i huvudet liksom i 45° vinkel där januari är höst upp till vänster och december nere till höger.
Anyway, jag älskar hösten, det är min bästa årstid. För mig känns det som att ”allt börjar om” då. ????
Mest peppad på hösten men det tar två veckor efter semestern innan tempot höjs i min hjärna
Jag har alltid sett hösten som en ”nystart”
Då man började i en ny klass/årskurs i skolan.
Efter semestern är jag som mest sugen på att komma igång med träningen och ta tag i kosten som ofta svävat ut lite under sommaren.
Mitt år är också som en cirkel men jag har nyår längst ner (kl 6 om man vill tänka klocka). Så jobbar man sig uppåt, längst upp är sommaren, sen går det nedåt igen. Jag har förstått att jag är ensam om detta men jag kan verkligen inte vända på det, känns helt fel att ha den mörka årstiden högst upp.
Logiskt ändå på ett sätt, det är så det känns! ??
För mig känns det mer logiskt att ha tvärtom för att hösten är så jobbig, likt en uppförsbacke. Medan våren känns lättare och då mer logiskt är en nedförsbacke.
Ja! Exakt så
Nej nej, jag har samma! 1 januari börjar nånstans mellan 6 och 7! Sommaren är typ 11-13. Upp med solen och ner med mörkret.
Jag har exakt samma!
Mitt ”inre år” är definitivt linjärt. Och jag ser också hösten som mitt nyår. I september är man full av energi efter sommarledigheten och det är något med den klara luften som gör att jag känner mig frisk och klar i huvudet. Januari är en fruktansvärd månad – det är svårt att känna nystart då. Är snarare en ”överlevnad-månad”! Då ska man vara snäll mot sig själv, slicka sina sår och äta lösgodis.
Om året går som klockan borde väl hösten vara kl 21? Det vill säga tre månader per kvart? Eller vad tycker ni??
Beror väl på när man anser att hösten börjar.
Många tänker väl att december börjar på 11 och januari är 12. Då skulle september vara klockan åtta. Vi börjar ju året på ett men klockan på 0.
Gott nytt skolår*
Mitt år är mer som en liggande ellips med nyår borta åt vänster, lite längre upp typ. Månaderna är olika långa beroende på hur de känns. Och så är allt i 3D så att det går att zooma in på vissa månader, och jag själv går liksom runt på året och har perspektivet därifrån. Lite flummigt kanske men väldigt tydligt i mitt huvud 🙂
Januari till december är bara ett långt sträck för mig
Hösten är en nystart för mig; man har kraft, lust och energi efter sommaren. Januari/februari är bara snark. Mörkt, kallt, fult (här i södra Sverige). Hoppet återvänder lite i mars och i full kraft i ljusa april, sommaren är gliiiid.
Har någon tips på hur man överlever de gråaste månaderna? Fasar.
Mitt år ser exakt ut som scoutkalendern var (är?) skapt!
Mitt med!
När börjar ett kill-år då?
I mars, då när alla killar börjar bli kåta igen efter vinterdvalan i hörnsoffan.
Nja. Sommar är nog då jag ser att året börjar på riktigt, då lever jag livet till max typ.
Men jag gillar hösten också?
Sandrid, en riktig suputt
Vill gå i idé nov till mars.
Eller vara den tiden utomlands.
Älskar tiden april till oktober.
Men är ju riktigt ok väder nu.
Solsken och lagom värme är det bästa jag vet. ??
Hösten är definitivt nystartens tid! Då har man nu faktist lite ork. Att gå tillbaka till jobbet efter julledighet är årets värsta dag. Allt mys är borta, det är evigheter till nästa lediga dag, man är trött och ful, årets tre värsta månader ligger framför en och allt är jävligt! ?
Jag ser också hösten som en nystart.
För mig så känner jag mer ”nyår” över hösten, men det är nog för att jag alltid kopplat terminsstarten med det nya året!
Det sitter kvar trots att det är många år sedan jag påbörjade en ny skoltermin.
Känner alltid mig jättepeppad på hösten ? man stänger sommaren och känns verkligen som en nystart. Har inte alls samma känsla vid nyår!
Jag ser året som scouternas almanacka. En stående rektangel alltså. Man klistrar ett klistermärke när det blir ny månad, och i mitten sitter ett litet blädderblock med datum som man river av varje dag.