Är ni också hooked på Ronja?

Vilken serie är det vi är helt inne i då? Netflix tolkning utav Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter.

Till en början var barnen faktiskt lite skeptiska. ”Inte Ronja”. Men bara några minuter in i första avsnittet var dom (& jag) trollbundna. Dagens teknik gör skapar storslagna scener. Vildvittrorna i nya Ronja ger till och med mig obehag. Det skulle vara väldigt roligt att se en moderniserad Bröderna Lejonhjärta också men för nu nöjer vi oss om nya Ronja.

”Berättelsen är densamma men broderas ut och anpassas efter dagens publik med storslagna specialeffekter, vackra miljöskildringar och mer utvecklade karaktärer och arenor”. // Paula Rosas

Alla jag pratar med och som börjat titta på Netflixserien om Ronja Rövardotter är trollbundna!
Mezmorized med extra zätas!

Har ni kollat?
Jag tenderar ju att bli okontrollerbart hooked på serier, och vet ju att jag inte kommer göra annat förrän jag är klar – en negativ aspekt av att vara egen. Jag behöver ju tekniskt sätt inte gå och lägga mig eftersom jag tekniskt sett inte har ett jobb som jag behöver infinna mig på – fysiskt eller digitals – så jag skulle ju kunna se – bara ett avsnitt till. Eller alla.

Paula tipsar även om Filip Hamma och Fredrik Wikingsons senaste film – ”Den sista resan” – och jag kan inte annat än hålla med!
Den är UNDERBAR och inte alls sorglig! Det var jag orolig för, men nej….
Om du bara ska se en film i år, se den!

Vilket snyggt samarbete av Paula Rosas

Paula Rosas har publicerat ett reklaminlägg för Strongers träningskläder, bestående av en video som är både snygg och proffsigt gjord. 
Det är ju sånt här som höjer yrket influencer och som ger det en stämpel av proffessionalism, och därför vill jag lyfta fram der lite extra.

Jag kan tänka mig att Stronger är mycket nöjda med det här samarbetet! 

Snart ere pååååsk!

Bildkälla: Paula osas blogg

Paula Rosas blogginlägg om påsken fick mig att själv bli lite sugen på att börja rota bland påsksakerna. 
Jag, precis som Paula, älskar att pynta efter årstid, och jag köpte så fina saker på rean förra året. Påsken har samma poppiga färger som Misslisibell brukade klä sig i, och man blir alltid så glad av sådant.
När jag läste Paulas inlägg var jag tvungen att gå tillbaka och kolla om jag missat att det rör sig om ett reklaminlägg, men icke.
Paula skriver likadana och genomarbetade inlägg, även när det nte rör sig om reklam. Jag önskar att fler hade den inställningen till sin roll som influencer.

Glad pre-påsk!!!

Paula om valet att renovera nya huset

Det är väl det influencers ofta blir anklagade för, eller kanske stockholmare generellt till och med? Att man köper nyrenoverade bostäder och sen sliter ut allt för att göra nytt och sen säljer strax efter och gör samma resa om och om igen. Jag förstår att man kan störa sig på sånt även om det inte direkt upprör mig. Har man råd och stort inredningsintresse kan jag förstå att man vill sätta sin prägel på det. Och att man kanske dessutom gör det som content till kanalerna. Samtidigt förstår jag också kritiken mot att det inte direkt är miljövänligt.

För mig personligen hade det känts fel att riva ut ett kök som byggdes för 1 år sen för egen del. Men jag skulle inte heller känna mig helt hemma om det var materialval/färger jag verkligen inte trivdes med. Svårt det där.
Vad tycker ni är ”försvarbart” med renovering och miljö? // Paula Rosas

Paula Rosas har skrivit ytterligen ett inlägg om husrenovering, och har du inte hängt med i svängarna så rekommenderar jag att du läser ikapp här först. 
Vad tycker ni om Paulas resonemang?
Det kommer ju alltid finnas människor som river ut splitterny inredning, men att riva ut inredning som är 18 år, är det verkligen att betrakta som samma sak?
Så här låter det i kommentarsfältet:

Paula visar upp nya huset och berättar om renoveringsplanerna

Hugo och Paula Rosas bor just nu i lite av ett mellanboende.
Jag tänkte först kalla det för ett generationsboende, men fråga mig inte hur min hjärna kom fram till det. Det är ju inte som att de flyttar mellan generationer. *place face in palm*
De har sålt och lämnat sitt hus men kan inte flytta in i det nya än eftersom det ska renoveras, och i det här inlägget visar Paula upp hur huset ser ut nu – innan renovering. 
Hon får en fråga i kommentarsfältet, om hållbarhet och hur hon ser på att renovera för renoverandets skull, och jag tyckte hon gav ett så bra svar på en fråga som majoriteten av influencers helt enkelt duckar för:

Kommentar:  Älskar ert nya hus, fint och härligt med ljusinsläppet ❤️ En fråga ur miljöperspektiv. Det känns som att ni ska riva ut mycket för att ersättas med nytt? (Kanske min missuppfattning..) men hur ställer ni er till det ur ett perspektiv för miljön? Tänker det ser ju definitivt inte slitet ut utan ni gör det för att det ska passa er smak. Tolkar jag det rätt då? Paulas svar: Visst är det fint 😍😍😋. Det ser fräschare ut än vad det faktiskt var. Huset är från 2006, likaså vitvaror och dylikt. Hugo la upp i vår kommuns grupp att det fanns vitvaror att hämta gratis och i söndags mötte vi upp ett gäng grannar som kom och hämtade diverse prylar 🙏🏼

Kan någon sen förklara för mig…
Är det trångboddheten man upplevde som ung, som gör att man som vuxen på riktigt går igång på och dreglar över bilder och beskrivningar av mycket förvaring? Jag kan OMÖJLIGT vara den enda, så försök inte ens! 🙂

I´m in förvarings heaven. Vi hade verkligen stora problem i förra huset med lite förvaringsmöjligheter. // Paula

Piercing-Paula

Gud jag minns verkligen hur gärna jag ville ha en piercing i naveln. Tror jag började tjata på mamma när jag var 13 år. Två år efter, när jag fyllt 15 fick jag ta den.
Jag älskade verkligen min piercing. Tyckte det var så fint och det tog emot att ta ut den i samband med första graviditeten.
Tror jag lekte med tanken att ta om den efter Leonore men livet kom i mellan. Idag, 32 år gammal känns det sååå långt borta att ta hål i naveln igen. Det känns lite desperat 🙈. Har ni några piercingar kvar? Jag har inget annat än hål i öronen numera. // Paula Rosas

Jag hade också hål i naveln som ung, men mitt hål har inte läkt igen.
Kanske gör de aldrig det?
Jag skulle aldrig sätta in ett smycke i den, för det blev aldrig riktigt bra. Min navel är avgrundsdjup så själva smycket försvann in i naveln och syntes inte alls, men det var att ta lite revansch på den nålfobi jag hade då. 🙂
Dock satte den fortfarande stopp för att pierca tungan, för det vågade jag absolut inte göra och det var kanske lika bra det så här med facit i hand? 😉

Har ni piercingar?
Vilka piercingar är vanligast att göra när man är lite äldre? Ingen? Någon? Kanske inte ögonbrynet?

Paula Rosas om Yoga Girls val av förlossning

Men där kan jag ändå förstå tanken om att vara i sin hemmiljö, ha det lugnt och känna sig trygg och så vidare. Men att inte vilja gå till barnmorskan, inte göra ultraljud, inte få graviditetsvecka fastställd och allt sånt – hur vågar man?
Nån del av mig tänker också på alla kvinnor i fattiga länder där både barn och mödrar dör för att dom inte har tillgång till säker vård. Det känns så skevt att prata om att lita till sina instinkter så ska det gå bra att föda…
[…]

Jag är fullt medveten om att det inte är en garanti att allt går bra för att man föder på sjukhus. Jag vet att många kvinnor vittnar om dåliga förlossningar och förlossningsskador som hade kunnat undvikas m.m. och det är saker att ta på allvar. Det finns absolut plats för svensk mödravård och förlossningsvård att bli bättre men jag vågar ändå tro att vi har bra vård jämfört med andra länder. Och till skillnad från typ USA där man får betala dyrt för varje vårdbesök (där kanske man känner sig tvungen att välja freebirth pga har inte råd med kontrollerna) är det ju ”gratis” att gå till MVC och kolla upp sina värden, mäta magen, lyssna på hjärtljud, göra ett ultraljud. Jag personligen skulle inte våga riskera varken min eller bebisens hälsa under graviditet för att känna att jag ”litar till min kropp”. Kommer kroppen känna av havandeskapsförgiftning innan den skadar barnet? // Paula Rosas

”Äntligen” kan jag känna, ”äntligen är det en ”branschkollega” som ens vågar ha en åsikt om det här”!
Jag har skrivit om Rachel ”Yoga Girls” Bråthén ”vilda graviditet”  – vill du läsa det inlägget så finns det HÄR – och Aftonbladets krönikör Sina Al-Dewani har uttryckt kritik mot sättet hon uttryckt sig i media vad gäller deta.

Vad tycker ni om det Paula skriver?
Jag håller helt med henne!

Bästa och värsta tänkbara dejt

Paula Rosas har listat vad som skulle kunna utgöra den bästa och värsta första dejten för henne.
Hennes ”bästa” första dejtförslag bjuder inte på så många överraskningar, utan det är Gröna Lund, bowling, promenad och att gå på match (om man hejar på samma lag).
Inga konstigheter liksom…

Hennes ”värstalista” innehåller några vanliga exempel, och jag kan nästan hålla med om alla.
Hennes värsta tänkbara scenario innehåller följande scenarion:

– Bio
– Hemma hos någon
– Avsmakningsmeny
– Träna
– Padel
– Åka skridskor (som jag skriver under på, det hade inte ens varit ett alternativ för mig så vida dejten inte ska utspela sig över telefon, med honom på isen och jag vid sidan av)

Fyll på listan om du vill! 😁

Att avdramatisera de stora sakerna

”Men… stackars mamma. Var du mycket ledsen?”.

Jag var ärlig och sa att jag där och då hade varit jätteledsen men nu är jätteglad över att det hände. Att dom missfallen gjorde så att just Leonore finns hos oss nu. Vi hade absolut ett moment och barnen behöver nog några dagar för att smälta den nya vetskapen. I deras ögon låter det såklart hemskt och jag räknar med följdfrågor den närmsta tiden.

Överlag tror jag på att avdramatisera och prata om svåra saker livet kan erbjuda. // Paula Rosas

Paula Rosas har pratat med sina barn om missfall och om hur hon fick missfall innan hon blev gravid med Leonore. Dottern frågar då om hon var mycket ledsen, vilket hon så klart var men säger samtidigt att hon idag är glad för att det hände eftersom alltsammans ledde fram till Leonore och faktumet att hon är där med dem nu.
Paula skriver att hon själv inte hade någon att prata med om den här typen av saker – missfall, mens, pubertet – ni vet, de stora sakerna och vill därför göra saker annorlunda med sina barn. Avdramatisera allt sånt.

Paula frågar sina följare om tips på hur de gjort, eller önskar att de gjort och här är några av svaren:

Har ni förresten pratat med era barn om onani?
Kommentaren om det ledde till en diskussion inne hos Paula för den som är intresserad. Jag tog bara med den översta kommentaren.

 

”Hela min själ tänds upp” – Paula Rosas

Hugo: Du är så konstig Paula. Du och grönsaker är som jag och godis.

& det stämmer faktiskt 😅😅😅.
Det är som att min själ tänds upp. Hela mitt inre vaggas. Jag älskar grönsaker, jag älskar kål och jag älskar att pressa syrlig citron på mina goda grönsaker. Bjud mig på en skål tabbouleh så har du mitt hjärta för alltid!

Pischa är precis likadan. Vi förstår varandra till 💯. Har du också någon hook i matväg som får din själ att vaggas tryggt? // Paula Rosas

Har du något i matväg som är ditt hjärtas fröjd? 
Mina är just nu: kantareller, vörtbröd med russin, djungelvrål, pappas brunkål, mammas köttfärssås, en särskilt burrito på Del Taco och frukt. Kylskåpskall apelsin eller vattenmelon. Ananas, mango och alla bär du kan hitta.
Jag tror att det finns några saker på listan som är konstanta, och vissa som brukar variera. Jag är som många vet expert på att snöa in på saker och ting och det gäller i högsta grad vad jag stoppar i munnen. (Don’t go there, snuskhumrar..)
Djungelvrål varierar dock aldrig. 🙂

Hand upp alla som kollat på Love is blind under helgen, och en hand till upp om du även är hooked!