Lite gröt till frukost och en sked plommonpure typ . Nåt litet att smaka till lunch kanske och resten amning
Frukost – gröt
Mellis – klämmis/smoothie etc
Lunch – det jag äter fast mosat
Mellis – typ banan eller annat mjukt
Middag – det vi äter fast mosat
Kvällsmat – gröt
Hur mycket gröt ungefär?
En halv portion typ. Tills hon blir mätt😋
Min väninna gjorde också så. Köpte inte färdig barnmat. Tycker det verkar mycket sunt.
Frukost: 1 portion gröt
Lunch: en burk barnmat
Mellis: mosad banan, klämmos, smoothie, små mackbitar eller liknande
Middag: en burk barnmat
Välling innan läggdags!
Ingen amning/ersättning alls? Alltså menar inte att låta dömande haha! Undrar bara 😄 Börjar fundera på hur/om vi ska fasa ut amning. Så nyfiken på hur andra gör 😄
Amningen funkade inte och började fasas ut vid 4 månader och ersättning fasas in. Delammade nån månad till sen var vi färdiga med det 😊 upplevde att hon vart lite ”less” på ersättningen och började introducera gröt. Detta sammanlagt gjorde att hon var van att äta vid 6 månader och vi behövde inte börja ”träna” på själva ätandet utan det var mest prova smaker, vänja magen osv. Men skulle säga att storesydkonet åt ungefär likadant vid 8 månader fart han helammades till 6 månader och därefter delammades samtidigt som mat slussades in. Båda barnen har varit otroligt intresserade av May och av att äta, har kunnat sitta tidigt (vilket kan underlätta matandet) och aldrig haft några problem med att maten ”åker ut” eller bara runt utan de har fattat grejen och fått i sig bra direkt. Plys att magarna har hängt med 😊 båda har även tagit napp så de har aldrig haft tutten som snuttis utan mer som mat. Så det sammanlagt har vi aldrig haft några problem att fasa ut verken amning eller ersättning 😊 om det var svar på din fundering? 😅 man måste väl också lägga till att allt har varit I samråd med bvc 😁
Det är samma som skrivit ovan! (🤔) men vart fel nick!
Jag är anonym som svarat ovan. Om barnen äter mat på dagen behöver du heller inte amma på natten. Slutat amma båda min helt vid 8 mnd (även natt).
Och hur, det är bara att sluta och inte ge efter. Brösten kommer kännas som de ska sprängas men det går över efter typ 3 dagar. Om det finns en partner så be hen trösta/natta om på natten med vatten i nappflaska. Är så jäkla skönt att slippa ha större barn som är beroende av välling på kväll och natt.
Personligen har jag inte ammat något av mina 4 barn. Vill du sluta amma så slutar du amma helt enkelt ? Åk bort låt en eventuell partner ta barnet ?
Bra lösningar för ett 8 månaders barn 😅 sluta amma och ”åk bort”. WHO rekommenderar delamning till 2+ år som det överlägset bästa för barnets hälsa och vet man något om barnpsykologi är det big nono att lämna/vara ifrån/separera från ett barn kring 8-9 månaders ålder. Är den känsligaste och absolut sämsta åldern för separation. Men kunskapsnivån i Sverige är förvånande låg! Synd att fler inte läser på och lär sig, är ju ändå barnets hälsa och psyke för resten av livet som står på spel.
Haha varför är det så viktigt för dig att andra kvinnor ska amma sina (egna!) barn tills ungen är 2+ år gammal? Tror knappast det blir en supermänniska bara för att den sög på mammas tutte tills den började högstadiet.
7,5 månader här och tycker det är så svårt!
Frukost: Sempers mjölkfria gröt, kokar 4msk till 1,5dl vatten och sätter i ca 60g plommonpuré och en liten klick av annan fruktpure till, (mycket frukt då han är hård i magen) men det känns som en ganska stor portion.
Ammar ca 3h senare då han ska sova
Lunch: 100-120g mat med ca 60g päronpuré
Ammar innan nästa tupplur ca 3-4h från att han vaknat.
Middag: som lunchen.
Sen ammar innan han ska sova. Ibland vaknar han på natten och då ammar vi för att somna om.
Lägg till några misslyckade försök att somna med amning under dagen så är det väl allt.
Funderar på när vi ska lyckas klämma in ett till mellanmål, det känns seriöst som att vi inte gör annat än att äta…
Fast varför ska du klämma in mer mellanmål? Ditt barn är fortfarande litet och klarar sig fint på amning som mellis 😊
Har fått känslan att ”så gör alla andra”, mer mat och mindre amning 😬, bvc frågade hur ofta sonen ammar numera och fortsatte med frågan ”typ 3gånger om dagen?”. Men det är ju en dag då allt går perfekt och han inte vaknar på natten, idag har vi fått göra två försök med varje tupplur då han vaknade så fort jag lade ner honom 😞. Så jag funderar på om jag borde byta mot ett mellanmål, men då tappar vi ju ett enkelt sätt att somna…
Men jag håller ju samtidigt med, han ska ju amma ett bra tag till så jag vill inte minska ner så mycket, märker ju redan av att han ammar mindre. Så känslorna är väldigt motstridiga 😩.
Ursäkta om det blev grötigt. Känslorna är lite grötiga 😅.
Who rekommenderar felsökning till 2 år och längre. Tyvärr sprider svenska vården en bild som inte baseras på något vetenskapligt utan ”så gör folk”. Amma ditt barn så mycket du kan då detta är det bästa för barnets hälsa idag och resten av dess liv. Food before one is just fun. Ingen stress. Det bästa du kan ge ditt barn är att inte avveckla amningen för fort.
Delamning ** inte felsökning
Jag (TS) gör såhär:
Frukost: 1/2 portion Sempers fruktgröt
Lunch: amning
Mellanmål: amning
Middag: tesked med smak av vad vi äter och 1/3 av barnmatsburk
Kvälls: amning ❤️
Han är 9,5 månad. Ammar fritt dag och natt d.v.s. mycket amning kan inte räkna antal gånger.
Frukost: ca 1 skiva mörkt bröd med smör, nötsmör, avokado eller liknande. Alt grötpinnar, leverpastejpinnar
Lunch och middag: det vi äter fast utan salt. I lämpliga bitar, barnet äter själv med händerna. Får i sig olika mycket olika dagar, svårt att säga mängd då vi kör blw vilket gör att mycket mat smakas på och spottas ut osv. Men han får ofta i sig bra. Avslutas med lite frukt eller bär.
Funkar bra. Fri mat, fri amning, glad bebis som tycker det är kul och gott med mat men fortsätter amma stabilt. Ingen köpt gröt, klämmis eller burkmat eller puréer ger vi.
Mina barn är lite större nu men jag körde BLW från cirka 6 månader. Kan rekommendera, har aldrig hållt på med puréer eller så. Från 6 månader fick de bitar av avokado, överkokt pasta, rivet äpple osv. Gick jättebra 😊
Ca 600 ml ersättning per dygn uppdelat på fyra eller fem flaskor (fasade ut amning runt 6-7 månder). Frukost: Gröt eller yoghurt med typ banan, lite brödbitar kanske nån frukt t.ex. små mandarinbitar att äta själv. Lunch: Puree grönsaker och ibland lite bitar t.ex. kyckling eller fisk, bröd att äta själv. Middag: Samma upplägg som lunch. Lite gröt innan läggdags ibland (bor inte i Sverige så har inte tillgång till välling men skulle gärna testa!). Nåt litet mellanmål då o då typ mosad frukt, lite snacks / riskakor osv. Går mer o mer mot att han äter det vi äter men mosat!
Skrev en kommentar i gårdagens öppet spår, ang att som man ha nära kvinnliga vänner.
Jag hävdar att män inte kan ha nära vänner som är kvinnor pga den sexuella attraktionen och blev då kallad för slemmig man.
I min värld är en nära vän någon man kan gå ut och käka med, kolla på en serie hemma eller ta en semesterresa tillsammans med.
Så då frågar jag er kvinnor, skulle ni acceptera att er man/sambo/partner åkte på exempelvis en utlandssemester med en kvinnlig när vän, eller åka hem till en tjejkompis en kväll för att kolla Netflix tillsammans?
Borde det väl inte vara nått problem för er om dom bara är nära vänner eller?
(Vän eller bekant är en sak, men nära vän är nått helt annat för mig och dom har man inte många av).
Om jag litar på killen och tjejen så varför inte.
Undrar på riktigt, om din man säger att han ska iväg på en utlandsresa en vecka med en kvinnlig vän, så skulle du låta honom åka?
Så jag då som tänder på män och kvinnor? Skulle jag aldrig få åka på resa med en vän?
Varsågod, det var inte min frågeställning.
Du väljer utlandsresa som om det vore vardagsmat. En utlandsresa är väl för de flesta något man gör på sin begränsade ledig tid samt när ekonomin tillåter det, dvs sällan. Då åker väl de flesta med sin partner/familj, inte vänner i första hand.
Bio, puben, speciella fritidsintressen är väl mer sånt som man vanligtvis väljer men du tjatar ständigt om utlandsresor. Att du inte ens vill att din partner ska gå på bio med en manlig vän är ju helt ok så länge hon inte heller vill det.
Men låt oss andra få ha våra preferenser och slippa läsa… att man gör inte så i ett förhållande, som om du bestämmer vad som är lämpligt. Vi är vuxna nog till att ha egna åsikter.
Om det är en tjejkompis jag träffat litegrann och som va en lika nära vän innan jag kom in i partnerns liv – inga problem.
Ny tjejkompis typ från jobbet- nej inte okej. Aw ja men inte filmkväll eller resor.
Håller med. Har manlig killkompis som har två jättenära kvinnliga vänner sen han känt sen småskolan. Jag hade inte höjt på ögonbrynen om han åkt på en resa med dem. Men andra tjejkompisar hade inte funkat. Jag tycker att det är så det är i heterosexuella relationer i dagens läge. Jag hade inte åkt på någon resa med bara en manlig vän heller, jag har killkompisar men ingen så nära.
Eh.. ”har pojkvän som har två nära kvinnliga vänner” skulle det stå 🙄
jag tror inte heller att man kan ha det, om man inte typ växt upp i hop.
skulle aldrig acceptera. mitt ex krävde ha kontakt med flera ex. umgås ensam mm.
ett jävla satyg och mkt tjafs o jag blev bara kallad svartsjuk.
Håller med dig
Jaha. Ganska stor skillnad att vara nära vän med ett ex och någon man inte intresserar sig sexuellt eller romantiskt för.
Nej nej nej. tror inte heller män och kvinnor kan vara kompisar. Undantagsfall kanske om man känt varandra sedan jättelänge innan relationen började och man inte tidigare strulat eller så. Men nej skulle inte tycka det var okej om min man skaffade tjejkompisar.
Oj skulle hamna som eget svar
Men det händer ju hela tiden? Man ser väl inte alla av det andra könet som potentiella sexpartners? Vissa är helt döda för mig som såna liksom. Vill bara ha min partner. Hur skulle bisexuella göra annars? Inga vänner?
Jag har och har alltid haft jättemycket killkompisar. En del vet jag skulle vilja ligga med mig om jag hade velat. Andra har absolut inte något intresse av det. Var senast ute i veckan och drack öl med en gammal kompis från universitetstiden. Har inte en aning vem hans fru är eller ens var hon heter. Men jag vill absolut inte ligga med honom.
Har du en kompis som du ändå är så pass ”nära” att ni är ute och dricker öl ihop – men du vet inte ens vad hans fru heter? Tycker inte det är konstigt att dricka öl ihop. Men blev bara paff av att mannen inte ens sagt sin frus namn till sina vänner.
Men man kan ju det! Massa människor är bara vänner, tror du vi ljuger liksom?
Ok.
Så du har en man/sambo och du skulle inte ha några problem att låta honom åka utomlands med en kvinnlig vän utan dig?
Ja, och det har hänt. Det är inget konstigt för många.
Då tycker jag i alla fall att ditt förhållande är riktigt konstigt. Och varför vill din sambo resa med någon annan kvinna istället för dig?
Undrar jag oxå
Varför skulle han vilja resa med en manlig kompis i stället för sin sambo?
För att jag kan inte ge min man samma relation som han skulle få av en annan man. Men han har redan mig och därför inget behov av en annan kvinna, speciellt inte när det riskerar att vara skadligt för vår relation 🙂.
Så han kan inte få vänskap av en annan kvinna, duger bara till sex/förhållande? Vaddå skadligt, det väljer man själv. Ni är ju från ett annat århundrandet alltså 😄
Varför skulle han behöva det? Jag är hans bästa vän som kvinna men jag kan som sagt inte ge honom vad en annan man kan. Och kan tillägga att han inte har någon önskan om/behov av det heller, så vi är helt eniga.
Och ja, jag tror att om man umgås mycket med en av motsatt och gör saker som man vanligtvis gör med en partner så är det en stor risk att en av parterna utvecklar känslor för den andre. Och det är en onödig situation att sätta sig i.
Men ville bara svara på varför jag ser det som uppenbart att det ena går men inte det andra. Onödigt att försöka förolämpas 🙂.
Kanske även ett annat årtusenden beroende på när du är född.
Du verkar dock inte fatta skillnaden på vänskap och nära vän.
Har många vänner, men riktigt nära vänner går att räkna på ena handens fingrar.
Oj vad ni verkar tycka att män och kvinnor är olika… Men om han får allt han behöver av en kvinnlig vän av dig, då behöver han bara en manlig vän att få allt manligt av då? 😄
Tråkigt för dig att du har få nära vänner då.
Fatta och fatta, alla tycker olika. Av det du beskrivit nedan är nära vänskap för dig nåt som de flesta gör med alla vänner. För mig finns i så fall bara vänner eller bekanta. Och de kan vara av vilket kön som helst. Spelar ingen som helst roll om personen min man går på bio, restaurang eller ser på film med är man eller kvinna eller nåt annat. Det är inga extrema aktiviteter liksom. Om de skulle sova nakna i samma säng, gå på sexklubb, romantisk middag med levande ljus eller bada badkar hade jag börjat fundera, och det oavsett kön på kompisen.
Oj, vad svaga ni verkar då. Trist. Skulle aldrig kunna leva så, begränsa mig själv och att min partner gjorde det med sig själv för att man får känslor för nån annan. Är man nöjd i förhållandet så söker man det inte, skulle det hända ändå så hanterar man det, det behöver man inte umgås en och en för… Det är normalt att få nån crush på nån annan genom livet, man behöver inte göra slut för det.
Anonym 01.08
Japp män och kvinnor är generellt sett olika på många sätt 🙂.
Det finns inget behov av att begränsa mängden manliga nära vänner han har. Men i teorin skulle jag säga så. Tror även att han hade varit nöjd om han hade en manlig nära vän som var allt han ”behövde”. Nu är det svårt att hitta endast en person som är så antar jag. Men mig ska han kunna göra allt han kan göra med andra kvinnor.
Anonym 01.15
Nej man söker det såklart inte. Men varför inte förebygga att det uppstår. Både för dig och för den personen som får känslor för dig.
Och nej man behöver inte umgås en och en för det men det ökar ju chansen för det väldigt mycket skulle jag säga.
Och självklart gör man inte slut för det 🙂.
Men tycker inte alls det är trist! 🙂
Fattar du inte den enkla så är det ingen idé att förklara.
Enkelt och enkelt, vi är för olika helt enkelt. Hittar inga logiska anledningar (och det finns väl inga, handlar ju om känslor…)
Vilken överlägsen ton du har till den som yttrade sig!
Är svar till Lewis.
Men snälla… För vi inte sitter ihop och ibland vill göra saker med andra människor?? De har ett gemensamt intresse som jag inte delar, vill inte resa till det. Precis som jag gör saker min man inte vill med andra som gillar det. Man kan och behöver inte va allt för sin partner.
Skulle aldrig acceptera.
Det beror på vem den kvinnliga vännen är. Min man har en kvinnlig vän där jag inte skulle vara det minsta orolig om de hängde ensamma på kvällarna, men det är väl något slags undantag. Skulle inte gilla om han hängde med andra kvinnor ensam.
Jag tror inte heller att män och kvinnor kan vara så nära vänner utan att någon av de faller för den andra. Behöver inte ske samtidigt men förr eller senare händer det.
Precis min tanke
Så alla som gillar varandra som kompis blir kära i varandra?
Fan vad jobbigt, måste va kär i alla mina vänner då jag är bi. Måste nog va singel då.
Men gud vilka tråkiga liv folk måste leva om man inte får ha nära vänner av motsatt kön för sin partner
Ja, inte fan går t.ex. jag och tänker på alla killar som potentiella sexpartners.
Inte särskilt faktiskt. Saknar inget. Vi har flera gemensamma vänner som är helt underbara. Och jag tror ingen av oss har ett behov att göra något utan den andre (det finns saker som inte passar för oss båda dock och det är ju okej att göra saker utan den andre).
Och jag har en nära vän av motsatt kön, han är vår gemensamma vän och jag håller honom väldigt kär. Men skulle inte umgås med honom utan min man.
Och uppenbarligen så kan jag prata med honom ensam när vi träffas (i kyrkan) om min man är i ett annat rum. Men aldrig ”hitta på” något ensamma.
Det är svårt att föreställa sig.. Min man och mina ex har aldrig haft någon nära kvinnlig vän. Kanske om de hade haft någon sen barnsben. Skulle min man träffa någon nu och börja umgås med hade jag inte varit okej med det. Jag har haft några killkompisar sen barnsben som jag kunnat umgås med utan att den jag varit tillsammans med blivit svartsjuk. Hade inte åkt på semester ensam med någon av dem dock 😅
Precis, vissa saker är ok och vissa är inte det när det rör sig om en vän av motsatt kön vilket var precis min poäng.
För dessa begränsningar finns inte när vännen är av samma kön.
Igår skrev du dock att poängen är att killar bara umgås med tjejkompisar för att få ligga?
Majoriteten absolut.
Sen finns alltid undantag.
Synd att majoriteten är svin då. Och skönt att mina vänner är undantag ❤️
Håller inte alls med. Har flera manliga vänner i olika åldrar, som har fruar eller singlar. Kännt dem från 25år till några år. Har blivit vänner i olika sammanhang, har mycket gemensamt kan prata om mycket. Jag är definitivt inte hemlig. Och där finns noll attraktion på annat än vän planet.
Vänskap är underskattat, allt viktigt är inte sex och romantik. Och ja jag vet att de tycker om mig som människa.
Hade jag blivit ”kompis” med typ bekanskaper under ytliga omständigheter kanske det är en annan sak men skulle inte se den typen av män som vänner heller.
Sen kan vänskap se olika ut, man pratar om olika saker, gör olika saker ihop.
Ditt resonemang har jag hört förr…och det är exakt den typen av män man inte blir vän med.
Statistik på det? Du förminskar verkligen män!
Varför förminskar du andra män, Lewis?
Nej då är det majoritet av en viss grupp. Det där stämmer inte.
Jag funderar lite på om det inte bara behöver handla om attraktion och svartsjuka, utan också om något lite primitivt som att man vill vara ”den enda” kvinnan i hans liv 🙈😅 Nu får jag väl skäll här 😬
Så kan det vara.
I mitt fall har jag inget problem med att lita på min sambo men jag skulle inte det förtroendet för hennes ev manliga vänner (nu är det dock inte ett problem).
Så du menar att de skulle våldta henne eller? Ja såna vänner vill man ju inte att ens partner ska ha!
Catty Newman, är det du?
Vet inte vem du pratar om.
Förstår det.
Kolla upp Catty Newman and Jordan Peterson på youtube så förstår du.
Hon, precis som du tolkade in saker som ingen någonsin hade sagt
Nej tack. Ja men hur ska jag tolka då? Om du inte litar på andra män men på din fru och de inte är våldtäktsmän – då är det ju lugnt, inget kommer hända? Skulle en vän av motsatt kön mot förmodan försöka nåt säger man nej och tar avstånd troligen, vad är problemet?
So you are saying that we are actually lobsters???? 😮😮😮😮.
😂😂😂
Men vad menar du då? Vad är det du är orolig ska hända om du litar på henne men inte på männen runt henne? En uppriktig fråga.
Vad är det du tror ska hända då om din sambo säger nej om någon av dessa män blir flirtiga? Eller klarar du inte ens av att en annan man skulle kunna få för sig att flirta med din sambo?
Klart han kan. Helt sjukt om ens partner inte får välja vilka vänner han vill umgås med på sin fritid. Man har inte äganderätt på någon. Och hur skulle det se ut om han säger att han ska iväg på något och jag ifrågasätter det för att det är med en kvinna? Tillåter du din partner ens att jobba och käka lunch med någon av motsatt kön? Du litar uppenbart varken på dig själv eller din partner.
Du läste tydligen inte mitt inlägg.
Jobba eller käka lunch med en kollega/vän av motsatt kön är inte vad det handlar om.
Jag frågade om du skulle vara ok med att din partner tar en utlandsresa en veckan med en nära vän av motsatt kön?
Jag skulle inte tycka det är ok och det handlar inte om att vara avundsjuk eller kontrollerande, det är en gräns jag har och så enkelt är det.
Litar både på mig och min sambo men det är inte vad det handlar om heller.
Min man åkte iväg på en spelmässa utomlands med en kvinnlig och en manlig vän (inte ett par). Tror knappast de hade trekant. Jag är bisexuell, vem får jag åka med resa/sova över hos??
Ok, det är din gräns men det betyder inte att andra inte kan vara vänner eller att män alltid vill ligga som du skrev igår. Tycker det låter kontrollerande och onödigt om man nu litar på varandra som du säger? Men så länge alla i relationen är nöjda så..
En majoritet av män definitivt.
Undantag finns alltid.
Men skillnad på att vara vän och nära vän.
Då är jag glad att jag känner undantag! ❤️
😂
Töntig respons. Du säger ju själv att det finns undantag men min krets kan inte tillhöra dem eller?
Väldigt udda reaktioner måste jag säga. Eller räknar alla kallt med att alla förr eller senare utvecklar känslor för den andre, oberoende av attraktion? Hur hanteras bisexuella, får de endast umgås med robotar?
Frågar en gång till, skulle du släppa iväg din man med en attraktiv kvinnlig vän på en utlandsresa bara dom två?
Självklart! Den här diskussionen är också ganska absurd. Attraktiv för vem? Hur orkar man vara i en relation där man inte litar på sin partner?
Grattis till dig/er.
Hur länge har ni varit ett par ?
Tillräckligt många år för att veta var vi har varandra. Om någon av oss skulle bli svartsjuk kan det mycket väl bli början till slutet.
Exakt: vem avgör vem som är attraktiv?
Ja, för min man är inget jävla djur som tänker med kuken. Om man vänder på frågan, du skulle inte kunna åka iväg med en attraktiv kvinna då du automatiskt kommer va otrogen/lockad att va det? Säger ju mest om dig själv, inte andra.
Varför skulle jag göra det?
Mina nära vänner är alla män förutom min sambo.
Har absolut inget behov av nära kvinnliga vänner.
Kollegor och vänner absolut, men en nära vän som man kan dela allt med och spendera tid ensam med håller jag antingen till min sambo eller de nära manliga vänner jag har.
Ok. Låter märkligt för mig. Gör ingen skillnad på människor på det sättet. Personligheten som räknas.
Till Lewis; intresseklubben antecknar.
Tackar tackar.
”Har absolut inget behov av nära kvinnliga vänner”
Detta säger väldigt mycket om dig och hur du ser på kvinnor. Du verkar inte kunna se bortom kön utan behandlar människor väldigt kategoriskt. Vi är alla olika och har olika världssyn och utifrån hur du svarar på de kommentarer du får verkar du inte kunna acceptera någon annan världssyn än din egen. Så jag förstår inte varför du startade denna tråd öht. Ville du bara ha ryggdunk och medhåll? Vad tycker du att du har fått ut av detta?
Till Vendela:👍👍👍👍👍
Men precis så!
Ryggdunkningar som man i ett kommentarsfältet med kvinnor, skojar du?
Att du inte förstår är inte mitt problem då många verkar förstå precis vad jag menar även om dom inte håller med mig.
Vad jag får ut av det, en diskussion, debatt oavsett om någon håller med eller inte .
För det kan vara svårt att förstå för somliga, jag bryr mig inte om någon håller med i det jag skriver/tycker, jag finner det intressant att läsa kommentarer oavsett och kanske någon får mig att ändra åsikt med en vettig poäng .
Du har en väldigt stelbent syn på män och kvinnor – kvinnor i grupp kan inte ryggdunka en man och män vill ligga med alla som har en v*gina.
Nej, jag skulle inte vara bekväm med att min sambo åkte på semester med en tjejkompis. Och det beror inte på honom och hans beteende utan på mig och folk som du, som tutar i kvinnor (och män) att alla män tänker med p*tten tills det blir en sanning. Ännu värre blir det när du säger ”attraktiv vän”, som att alla snygga kvinnor är ett hot mot ens förhållande. Det är det här tänket som får tjejer att tävla med varandra, att se andra tjejer som hot och att allt vi har att erbjuda är ett snyggt yttre som ska attrahera män och göra tjejer avundsjuka.
Är man en normalt fungerande vuxen går man inte omkring och ser folk i sin omgivning som potentiella kn*llobjekt, särskilt inte om man är i en relation. Känner man ett behov av att ligga med en kompis av motsatt kön bör man avsluta sin parrelation som uppenbarligen inte ger en det man behöver.
Släppa iväg? Ens partner är ingen ägodel.
Jag hade nog inte varit så nöjd om min sambo åkte utomlands en vecka utan mig med en manlig vän heller. Så mycket semester har man inte… haha. Men skämt åsido, jag hade nog inte varit ok med det.
Inte jag heller.
Handlar inte om kontroll eller svartsjuka anser jag, utan helt enkelt gör man inte så om man har ett förhållande.
Fast det är ju någon kontroll om man inte får ha andra vänner trots att man har ett förhållande
Har inget problem med vänner om du nu har läst min trådstart.
Nära vänner är nått helt annat och mycket mer intimt än ”vän”
Jag tror du förstår skillnaden.
Samma sak, min åsikt kvarstår.
Bra för dig 👍
Så tycker du. För andra är det inget konstigt. Du kan ju inte veta hur andra tänker och handlar.
För mig och min man är det så att vi har våra egna liv också. Vill kunna resa iväg med en kompis om det är nåt vi är intresserade av, vi sitter inte ihop.
Absolut, du har helt rätt.
Men fråga din man om han skulle vara ok med att du åker iväg ensam med en manlig vän på exempelvis semester och återkom gärna med svar
Gjorde precis det, svaret var självklart ja 😄 Hade varit sjukt annars.
Du försöker verkligen sätta dit folk här men det funkar ju inte, för många tänker inte som du.
Sätta dit folk? Jag tycker ditt och din sambos tänk är sjukt.
Ja han vill och tror ju folk ska säga nej. Haha sjukt? Att vi har vänner och frihet och klarar av att inte ligga med andra? Du behöver inte oroa dig vännen, vi har det bra. Gifta i 10 år, varit tillsammans i 20.
Men varför? Man går ju (oftast) in i en relation med ambitionen att det ska vara hela livet. Ska man aldrig få åka på exempelvis en resa med någon annan? Sjukaste jag hört 🙃 Min kille har för övrigt en tjejkompis som han känt sedan han var typ 17, de har varit på weekend tillsammans. Kul för dom-och skönt för mig som fick vara ensam hemma! 🥳
Mina föräldrar har alltid gjort så med både manliga och kvinnliga vänner. De såg det som något som förstärkte äktenskapet, att vara ifrån varandra och sakna varandra. Det är något jag bär med mig i mina egna förhållanden och det är så härligt. Man måste dock vara trygg i sig själv och inte se sin partner som sitt livselixir. Vi är två olika individer som aktivt väljer varandra. För mig skulle det aldrig fungera att vara fastbundne vid någon annan som såg oss som två halvor som skapar en enhet…dikotomi. Tack, men nej tack!!
Mina vänskaper är också viktiga och varken jag eller mina vänner vill ständigt ha den andras partner i släptåg till varje aktivitet.
Jag har en vän som är man. Men eftersom jag är gift så har jag ändå olika ”regler” för hur jag umgås med honom och med väninnor. Jag hade kunnat åka på en veckas resa med en väninna, sova över hos henne, men det hade inte känts okej med min killkompis – av respekt för min man. Vi har varit vänner i ca 13 år så om det hade blivit något intimt mellan oss hade det ju redan hänt för länge sedan. Så jag tror vi alla VET att det inte finns något sexuellt mellan oss. Men jag är kanske lite gammaldags för tycker att man inte gör vissa saker när man är i en seriös relation.
Jag tror män och kvinnor kan vara enbart vänner men tror också det är relativt ovanligt, särskilt när man är lite yngre. En bekant sa när vi var runt 20 ”jag hade inte varit vän med en tjej jag inte kunnat tänka mig att ligga med”. Det sättet att tänka är nog vanligt i den åldern när man är hormonstinn och lever partyliv.
Tack för ett fint och väl sammanfattat inlägg.
Delar din åsikt till 100% att vissa saker gör man helt enkelt inte när man är i en relation.
Vissa saker gör man helt enkelt inte …tack och lov så bestämmer du inte över mig och min partner. Vi litar på varandra.
Klart ni gör.
Så antar att du inte skulle ha problem med att låta din man spendera en vecka utomlands med en attraktiv kvinnlig vän utan dig? För du litar väl på honom?
Han får åka iväg med precis vem han vill. Är inte det minsta svartsjuk och inte heller osäker på mitt eget yttre, om nu det har någon betydelse.
Kan bara inte alla få göra som de vill?
Absolut.
Fråga nu din man om du kan åka iväg ensam en vecka med en manlig vän, om han tycker det är ok.
Återkom gärna med svar.
Varför tror du hennes man är en kontrollerande gris?
En kontrollerande gris? Om jag ser till mig själv så skulle inte jag resa på en semester med min manlige vän. Och så klart skulle inte min man åka iväg med en kvinnlig vän.
Sånt man inte gör liksom, i ett förhållande.
Skulle din mamma göra det? Skulle din morfar göra det?
Varför skulle den gränsen vara ok att överskrida i våran generation?
”Sånt gör man inte”. Tycker DU! Finns inget man gör eller gör inte. Många gör det, alla bestämmer själva. Ja jag tycker det är oroväckande om ens man skulle försöka hindra en att umgås med vänner på något sätt, oavsett kön.
Du kallar det kontrollerande, jag säger att vissa saker är ok i ett förhållande och vissa saker är inte det.
Min sambo är fri att göra exakt vad hon vill, men vissa saker kommer betyda att vi inte längre är ett par.
Tyck så du men du verkar ju inte kunna ta in/acceptera att för många är det helt normalt.
Tycker det är så märklig grej. Beror väl helt på vem det är och hur ens relation ser ut? Min man har en kvinnlig barndomsvän där de varit vänner sen de gick i blöjor. Han skulle lätt få åka på semester med henne. Däremot skulle jag ju vara tveksam till mer nyblivna vänner. Men det gäller visserligen vänner av båda kön, han har ett par kollegor från jobbet(män) där de har hängt jättemycket och blivit väldigt bra vänner, men skulle bli störd på om han fick för sig att åka på semester med någon av dem.
Hej Lewis! Jag var för några veckor sedan iväg med två manliga nära vänner. Min partner spenderade en vecka i somras med en nära vän till honom och ja, hon är både snygg och kvinna.
Vi har en del intressen som vi delar med andra och inte varandra och då åker vi ofta iväg i omgångar.
Jag brukar se en man i ögonen när jag tittar på honom. Och där har jag inga problem att ha kvar blicken. Du själv då?
Märklig kommentar. Vad har det med saken att göra? Tror du inte man kan få känslor när man tittar någon i ögonen?
Jag menade att för mig är män en människa, vilken som. Jag gillar att att hänga med män precis som jag gör med kvinnor. Jag ser inte en man som ett objekt, som bara är till för att liggas med. Utan min manliga vän tittar jag på på samma sätt som min kvinnliga.
Väldigt tjat om semester vecka med attraktiv vän av motsatt kön?
Du har helt klart en hangup och vill ha din tes bekräftad av någon orsak.
Känns lite konstigt att öppna för någon form av diskussion och sen bara ifrågasätta alla som svarar med en annan åsikt? Inte särskilt konstruktivt. Andra kanske tänker så enkelt som att ens partner ska kunna vara i vilken situation som helst utan att för det vara otrogen? och klarar den inte av det så kanske de tycker att personen inte är någonting att ha ändå? tycker inte att det är en konstig åsikt att ha överhuvudtaget.
Tror det är en generationsfråga helt ärligt, vad man ”inte gör” i en relation. Har aldrig hört dessa åsikter förut. (Angående svartsjuka/rädsla för snygga tjejer ja, men inte principen ”att man inte gör så). Är 30.
Om du är i en relation, så fråga din man vad han skulle tycka om att du åker iväg med en annan man en vecka utan din partner.
Jag har svarat dig här ovanför där du frågade samma sak. Jag visste att svaret skulle bli ja. Varför skulle han inte tycka det? Som sagt, vi är på så olika planeter i den här frågan. Du får nog bara acceptera att alla inte tänker som du.
Fast vi är ganska många som dock håller med Lewis. Kan lova att det inte finns någon i min bekantskapskrets som skulle resa iväg med en vän av annat kön.
Man kommer inte ens på tanken. Det handlar inte om kontroll, det handlar om respekt för ens partner.
Respekt för ens partner handlar väl snarare om att ha högre tankar om hen än att allt som krävs för lite otrohet är en semestervecka ”med en attraktiv vän”?
Skulle min sambo förbjuda mig att åka på semester med en kille med motiveringen ”ni kommer ligga med varandra” skulle jag göra mig av med sambon.
Spot on
Då får ni tycka så, har aldrig stött på det bland mina vänner som sagt. Förstår inte alls hur det är respekt, låter som hederskultur när man säger så. Att umgås med vänner, om det så är utomlands, är inte respektlöst, förstår inte hur man kan få det till det. Men alla gör som de vill, bara man är nöjd så. Själv skulle jag aldrig palla såna krav från en partner.
Jag gissar att Lewis är kategori äldre men saken är den att det är jag också. Men kvinna som i ett antal inlägg meddelat att både jag och min partner har nära vänner av motsatt kön.
Strax över 40 om det är gammalt?
Du?? Oj. 50-60 skulle jag trott. Väldigt annorlunda o många frågor här än de 40-åringar jag känner.
Jag kan bara prata för mig själv, har haft många killkompisar som jag verkligen inte har varit intresserad av. Några av dem har ( tyvärr) visat intresse. Kanske det egentligen mest är killar som har svårt att klara av det?
Det tror jag du har ganska rätt i.
Oj, det var speciellt. Men så länge ni båda är nöjda.. För mig låter det med ”respekt” lite som hederskultur.
Ok, glöm respekt och använd order gränser istället .
Vissa saker accepterar jag inte i en relation på samma sätt som min sambo har sina gränser för vad som är ok eller inte.
Men det var väl speciellt om något? Respekt anser du ha med hederskultur att göra?
Obehagligt.
Ja i dessa sammanhang. Att inte umgås med män på vissa sätt. Trodde inte etniska svenskar tänkte så.
Nu är jag inte etnisk svensk men alla mina vänner är och jag är övertygad om att de hade gett samma svar som jag. Du får komma ihåg att alla som inte delar exakt dina tankar och åsikter inte nödvändigtvis är någon slags talibaner…
Nej men det bygger på hederskultur, finns i alla folkgrupper…
Okej då tycker jag det snarare låter som att du har en skev bild av ordet respekt. Hade jag syftat på heder så hade jag använt det ordet istället.
Jag behandlar min partner såsom jag vill bli behandlad. Om jag inte vill att han spenderar en semestervecka med en kvinnlig vän så gör jag inte samma mot honom. Det menar jag med respekt.
Men varför vill han inte? För att han tror att nåt ska hända? För att folk ska prata?
Jag skulle inte ha respekt för nån som kräver sånt av mig.
Och jo respekt och heder hänger ihop, läs vad såna människor säger.
Varför respekterar din man inte den fina och långvariga vänskapen, att du känner att du respekterar honom genom att begränsa dig i din vänskap?
Hade själv blivit så besviken om det vore en grej i ett förhållande!
Sexuella attraktionen? Du tänder väl knappast på varenda kvinna du ser? Och även om du finner någon attraktiv så låter du väl dem vara i fred? Du klarar inte att umgås med kvinnor för att du inte litar på dig själv?
Jag har jobbat med män i hela mitt liv och det har aldrig varit problem på något håll.
Uppenbarligen har du inte läst inlägget, pröva igen.
Läs mitt inlägg en gång till, det handlar inte om att jobba eller ha en kollega av motsatt kön (vart skrev jag det).
Handlar om att ha en så nära vän att man spenderar tid tillsammans själva, exempelvis en resa utomlands.
Skulle du släppa iväg din man utomlands med en annan kvinna om dom var vänner?
Så du kan alltså inte hålla fingrarna i styr om du umgås själv med en attraktiv kvinna?
Tydligen har du stora problem då du kommer med halmgubbe efter halmgubbe istället för att svara på frågan.
I mitt fall ser jag ingen nytta av att ha nära kvinnliga vänner förutom min sambo som är min bästa vän. Förutom henne så är mina övriga nära vänner alla män.
Vet att du inte kommer förstå vad jag skriver och hitta en ny halmgubbe att attackera men det rör mig faktiskt inte det minsta .
Det var min första och enda kommentar i diskussionen.
Ser att du undviker att svara på frågan, varför? Litar du inte på dig själv i en kvinnas sällskap?
Svårt när alla använder Anonym som namn men Ok, för att svara på din fråga, visst gör jag det.
Tror du att det är en och samma person som svarar dig, Lewis? Vi är många som är kritiska men inte till din relation. Du och din sambo får leva precis i vilken bubbla ni vill.
När alla använder Anonym som namn är det inte lätt.
Varför inte? Och vaddå släppa iväg, man bestämmer inte över nån annan? Hur låter det om en man säger så? ”Släpper du iväg din kvinna”. Folk klagar på muslimer men håller på sådär..
Du säger bestämma, jag säger att man har gränser för vad som är ok eller inte i ett förhållande.
Så om din man vill ligga med en annan kvinna så säger du -ok , jag bestämmer ju inte över dig.
Jag drar gränsen om min partner vill ha nära vänner av motsatt kön, visst kan hon välja att ha det men då blir det utan mig.
Med tanke på att det snart är 13år tillsammans så är det inte ett problem
Synd att du är såpass otrygg och osäker i dig själv att du behöver begränsa din partner så.
Begränsar ingen, hon är 100% fri att göra precis vad hon vill.
Men du förstår väl att det är åt båda hållen?
Man bestämmer inte över sin partner. Vill han ligga med någon annan så är det hans val. Mitt är att stanna kvar eller gå.
Vi pratade om nära vänner av motsatta kön, inte ligga med någon. Vänskap för mig är precis allt utom just ligga, det gör jag bara med en partner. Åka på en resa kan jag göra med de flesta, om de inte är för inskränkta och lägger sig i andras liv. Som vissa tydligen gör.
Bestämma gör inte jag heller, hon är 100% fri att göra vad hon vill men att åka på en semester med en annan man så är jag inte kvar när hon kommer hem.
Alla har vi mer eller mindre gränser vad som är ok i ett förhållande, det betyder inte att man bestämmer över någon annan.
Alltså din ton jag gillar den inte. Har du problem att prata med din sambo?
Du gillar inte min ton, och?
Givetvis är det min sambo jag pratar med om jag har problem, inte någon annan kvinna.
Förutom kvinnorna här inne som du pratar med då. Sugen på att ligga med alla här inne? 😳
Tror du skulle må bra av att ha kvinnliga vänner så kanske din värld skulle öppna sig lite? Så skulle du och din partner inse att man inte måste vilja ligga med alla av motsatt kön, att de har mer att erbjuda än sitt kön?
Tänk vad svårt det är att läsa vad jag skrev, kvinnliga vänner har jag, men riktigt nära vänner är manliga och min sambo/partner.
Det är ju en helt annan sak. Ligga vs inte ligga. Visst man får ha gränsen var man vill, så länge man är överens. Förstår inte alls varför dock, förstår inte problemet.
Som man känner sig själv känner man andra.
Nej det är helt fel.
Men snyggt duckat på frågan, det säger det mesta.
Du var mig en tramsig jävel må jag säga. Vad är det du far efter , -egentligen? Folk har svarat dig 1515 ggr känns det som men ändå försöker du påskina att du inte får svar på din fråga?!! O detta att du verkar inte lita på dig själv runt kvinnor?🤨🙄 tycker synd om din sambo ärligt talat, som har dig som tydligen ser alla kvinnor som potentiella ligg. Usch
Nej det skulle jag inte gå med på.
Inte jag heller.
Jag tror det svåra i sådana här diskussioner är att det finns inte ett generellt svar. För det kommer helt bero på de båda parterna som är i förhållande, hur förhållandet ser ut, vilka vänner och hur de förhåller sig, och var man är i livet.
Jag känner mig helt trygg min man och litar på honom fullt ut. Han har och har alltid haft kvinnliga vänner och jag har lärt känna dem med och skulle nog till och med kalla dem gemensamma vänner. Vid ett par tillfällen har det hänt att en kvinnlig vän till honom verkat vara attraherad/haft känslor/flörtat, då har han också känt det och tagit upp det med mig och begränsat den vänskapen helt på eget bevåg.
Sen vad gäller dina exempel med att kolla på serie hemma eller semesterresa, just för oss är det inte aktuellt direkt. Vi är varandras bästa vänner och absolut bästa resesällskap, vill vi åka på semester vill vi allra helst ha varandra där för det är roligast och känns som slöseri på semester att åka utan varandra. Kolla på serier hemma hos kompisar är också svårt att relatera till, är nog inget vi direkt ägnat åt oss sen tonåren. Oftast möts vi ute med vänner (själva eller tillsammans) eller bjuder hem vänner/blir hembjudna (tillsammans) till vänner. Efter 10 år tillsammans är liksom de flesta vänner mer eller mindre gemensamma, mellan jobb, familj, andra aktiviteter och sköta hem, så har man har inte supermycket med tid heller över för att träffa vänner. Så vi ses gärna tillsammans för middagar eller dyl. och träffas man på egen hand blir det ofta lite kortare, t.ex. mer över en lunch, fika, eller promenad.
Så ja, om vi utgår från dina exempel så hade jag nog reagerat om min man skulle spendera kvällen och kolla på Netflix hos en tjejkompis eller åka på utlandssemester. Men hade också reagerat om det var en killkompis. För det skulle vara att plötsligt frångå hur vi gör och gillar att göra, så då skulle jag bli fundersam. Det har liksom inte nödvändigtvis med könet på kompisen att göra.
Genom jobb träffar män jag blivit nära vän med träffats ca 4 gånger per vecka. Och det är som vilken vän som helst.
Är du i ett förhållande och skulle du isåfall spendera tid med dessa män utan din partner?
Nu menar jag inte aw eller likande jobbrelaterade saker utan exempelvis gå på bio tillsammans (sånt man gör med en när vän).
Men gud skulle inte din partner få gå på bio med någon av motsatt kön?
Nu var det ett exempel, men skulle du alltså gilla att din partner spenderar tid med en annan kvinna utan dig, exempelvis en middag på restaurang och sen bio?
Det skulle ärligt inte jag.
Inte så att jag säger att du inte får, men det är inte en relation jag stannar kvar i.
Fråga nu din man om han skulle acceptera att du gör motsvarande med en annan man, återkom gärna med svar.
Absolut inga problem. Det gör man ju med vänner ibland? Könet spelar väl ingen roll.
Ditt resonemang är konstigt. Jag gillar både kvinnor, män och ickebinära. Har liksom ingen könspreferens. Om du och jag skulle vara i en relation, skulle jag ens få ha vänner överhuvudtaget? Nu är jag förvisso lyckligt gift. Min man vet att jag kan känna attraktion till alla, men känner sig inte det minsta osäker på mina vänskapsrelationer. Bara för att jag potentiellt kan bli attraherad av alla könstillhörigheter blir jag verkligen inte attraherad av alla personer. Långt ifrån.
Lika konstigt finner jag ditt resonemang.
Du får vara vän med precis vem du vill och det var inte vad jag skrev, så testa att läs mitt första inlägg en gång till.
Fridens liljor.
Du svarar inte på en enda fråga lewis. Ställer motfråga efter motfråga.
Skulle din sambo inte få gå på bio med en manlig vän?
Varken kan eller vill hindra min partner att gå på bio om hon vill.
Så hon är helt fri att göra vad hon vill med vem hon vill.
Var det svar nog?
Återkom gärna annars igen.
Skulle du vara okej med det?
Min man och en tjejkompis går ofta på bio, vi har småbarn och svårt med barnvakt på vecodagar och jag gillar inte marvel/action då går de på bio, är det romcoms/deckare går jag och samma kompis på bio.
Haha vad tror du ska hända på bion egentligen? Ska de ha sex under filmen eller vad? 😅😅😅 vad lever du i för tonårsfilm egentligen?
Min man hade en tjejkompis, någon han dejtat tidigare, som bjöd hem honom på middag bara de två. Det kändes väldigt fel för mig.
Däremot, när han åkte på utlandssemester med tre kvinnliga vänner, då var jag inte ett dugg orolig.
Han har bara kvinnliga nära vänner och umgås med dem regelbundet. Men jag har träffat dem alla och det finns ingen attraktion där, så jag känner mig helt lugn.
Hoppas verkligen jag har fel, men om en man bara har kvinnliga vänner som han även åker på semester med utan dig så ser jag röda flaggor vifta för fullt.
Men återigen, jag hoppas att jag har fel i detta fall och om ni båda är ok med detta så kör på.
Skulle din man känna på samma sätt om du åkte iväg med tre män?
Det här är inte första gången Lewis ger mig dåliga vibbar 😒
Gubbar…
Tack, är så trött på att bli anklagad för att vara kvinna.
Varför måste du Lewis döma andra? Låt en man ha bara kvinnliga vänner om så är fallet. Du behöver inte vifta med dina red flags. Det är kanske inte det vanligaste men inte kriminellt.
Man får ju hoppas att hennes man inte är en kontrollerande gris och ”låta” henne åka . Skulle de ha gangbang eller??
Nu får du tagga ner lite tror jag.
JA, självklart har du fel.
Vad vet jag om hur han skulle känna? Han säger väl till om det inte känns bra? Jag har 0 manliga vänner så det är inte ett verkligt scenario i vårt liv.
Du verkar ha en väldigt stereotyp syn på mån och kvinnor och tror du går miste om många fin relationer i livet.
Fråga honom rent hypotetiskt.
För alla i detta kommentarsfält utgår från det kvinnliga perspektivet.
Varför har du inte manliga vänner ?
Du går miste om många fina relationer för att använda dina egna ord.
Han svarar att det är hellugnt.
Att jag inte har några manliga vänner är inte aktivt val, men utifrån vad du skrivit ovan är det ett aktivt val du gjort att inte ha nära kvinnliga vänner.
Jag tycker du är en viftande röd flagga 🚩
Jepp!
Satan, hade hoppats på 🚩🚩🚩
Nåja, man får inte allt här i livet.
Självklart inget problem! Vi litar på varandra och jag tycker det är normalt och eftersträvansvärt att ha vänner av olika kön, varför välja bort nån pga det? Om en man skulle säga samma om en kvinna (att hon inte får ha manliga vänner) skulle det vara fett obehagligt, eller hur?
Det är ett slemmigt synsätt tycker jag, att tänka att män bara vill ha sex från kvinnor. Inga män jag vill ha i mitt liv.
Min tillåtelse spelar knappast någon roll, vill min partner vara otrogen så kommer min partner vara otrogen. Med eller utan min kännedom. Plus att vem är jag att tillåta en annan person något? Han är en individ som lever sitt liv och det är inte upp till mig att
Bestämma vad kan får eller inte får umgås med
I ett förhållande ger och tar man.
Man visar även varandra respekt mot ens känslor.
Det handlar inte bestämma eller begränsa någon det handlar om vilka gränser man har.
Jag skulle inte tillåta att min partner har en nära manlig vän som hon umgås med utan mig, det är en gräns som jag har och inte kommer att ändra på, och acceptera inte min partner det så får hon helt enkelt välja mellan sin vän eller partner.
Men med tanke på att vi varit tillsammans i snart 13år så verkar det inte vara något problem 😀
Ja, men ni är ju överens i er bubbla. Kan du inte låta oss andra få göra som vi vill?
Nä vad bra för er då, men fatta att andra är annorlunda.
Själv tycker det är lite tråkfotboll man inte har vänner med andra kön eller bakgrund etc som sig själv eller att man skulle välja bort folk pga detta. Tycker det visar att man ser kvinnor som människor och inte bara potentiella ligg/partners om man kan va vän med dem.
Nu skriver du ”umgås utan mig”. Vad betyder det? Fika? Middag? Bio? Skogsutflykt?
Att inte tillåta sin partner umgås, äta middag osv med vem denne vill är bokstavligen ett kontrollerande beteende oavsett vad du väljer att kalla det. Det är något av de första tecken på att man lever i en destruktiv relation.
Min sambo får göra precis vad hon vill med vem hon vill, kommer inte förbjuda något.
Men vissa saker kommer betyda att vi inte längre är ett par.
Men skulle aldrig förbjuda eller neka henne att göra det hon vill.
Det är inte att kontrollera, det är att ha gränser.
och gäller det stora delar av er relation så lever tyvärr din partner i en destruktiv sådan. Alla destruktiva relationer innehåller inte våld, utan de flesta går ut på att använda makt psykologiskt, något som det nästan låter som du gör. Ta det ifrån någon med erfarenhet i frågan.
Märkligt nog har hon i princip samma gränsdragningen som jag.
Betyder det att jag lever i en destruktiv relation trots att jag är väldigt lycklig?
Det betyder kort och gott att ni lever i en destruktiv relation.
Ja lite som Jonah Hill. Psykiskt våld med andra ord. Du är inte frisk
Och att jag som kvinna inte skulle resa bort med en manlig vän, vad visar det tecken på enligt dig?
Det beror på hur er relation ser ut i övrigt. Att bestämma och begränsa en partners liv är absolut ett sätt att utöva psykisk våld och något som sker i de flesta fall av våld i nära relationer.
Hon kanske sitter och funderar på det just nu, om det är värt att välja bort vänner för att få vara med sin Lewis.
Hon har inte valt bort någon vän över huvud taget, hon ser inte heller behovet av manliga NÄRA vänner utan väldigt nöjd med manliga kollegor och vänner och sedan sina riktigt nära kvinnliga vänner.
Vi har båda samsyn i vad som är ok eller inte i ett förhållande (något som man borde ha efter mer än 10år tillsammans).
Nu börjar resonemanget skeva lite från din sida. Du gick in i den här diskussionen genom att säga att vänner/kompisar av motsatt kön är ok, men inte att ha nära vänner och din definition av nära vänskap tycks vara att man a) åker utomlands på semester ihop b) drar hem till varandra på kvällen och kollar Netflix med (den nära vännen förutsätts dessutom vara attraktiv).
Men nu handlar det om att inte över huvud taget umgås med en person av motsatt kön på tu man hand. Bio var uteslutet, då antar jag även konserter, fika på stan, lunch om ej med kollega på arbetstid räknas dit? Får man höras av på sms/chatt/telefon? Eller är kärnan att man inte överhuvudtaget ska ha någon kontakt annat än ytlig och professionell med personer av motsatt kön? Point taken men varför då trassla in sig i märkliga exempel med utlandsresor och spontana Netflixkvällar? (som väl ändå relativt få personer 40+ som du anger som din ålder, det är min också, har som umgängessätt oavsett om det handlar om män eller kvinnor).
Kul om det funkar för dig och förhoppningsvis även din partner med den sortens kontrollerande beteende och ultimatum, men för mig är det ditt synsätt som är en gigantisk röd flagga.
Herre gud (jag som inte ens är religiös)
En nära vänskap är väl inte en lunch/sms/chatt med en kollega, utan något helt naturligt.
En gigantisk rödflagga för mig är någon som hellre spenderar en veckas semester med en manlig vän än med mig.
Men skulle aldrig förbjuda eller hindra min sambo att göra det, men då finns inte jag kvar när hon kommer hem.
Hahah som religiös skulle jag dock inte ”missbruka Herrens, din Guds, namn” 😉.
Men jag håller med dig, om vi etablerat tidigare 🙂. Eller faktiskt så skulle jag inte lämna min man oavsett då vi är gifta. Men då är vi ju båda religiösa som sagt.
Du säger ju hela tiden emot dig själv. Du drog igång diskussionen med att säga att vänskap mellan man och kvinna är ok, men inte nära vänskap = resa utomlands ihop och se på Netflix ensamma.
Sen har du i dina svar i träden uppåt och neråt glidit vidare och landat i att inget umgänge mellan två personer av olika kön på tu man hand är okej.
Och nu trasslar du till det igen och börjar blanda in lunch och sms med kollega – det handlar om hur man umgås med sina vänner på sin fritid.
Nåväl, jag fattar att du är ute efter att provocera men du håller inte riktningen och är inte konsekvent i dina resonemang.
Att säga ”du gör som du vill men jag finns inte kvar när du kommer hem” är väl ett ultimatum om något (och förtäckt hot).
Psykiskt våld
Ganska svår fråga egentligen. Jag är egentligen inte så svartsjuk av mig, men samtidigt känns det inte lika lätt att acceptera om ”min” (är singel) kille åkte på resa med sin tjejkompis än med en killkompis. Kanske ännu mindre om det är en tjejkompis han legat med. Det är nämligen så mina vänskaper med killar har börjat, typ I alla fall. Har 4st och har legat med 50% av dem (ett ex och en som började som kk) samt hånglat med en 3e (krogragg från början) och det känns som att ”min” kille hade haft svårt att acceptera om jag och mitt ex åkte på spa typ. Och jag hade inte heller riktigt gillar om min kille gjorde det. Vill inte vara varken kontrollerande eller extremt svartsjuk, men vissa saker känns bara lite fel.
Kunde du inte vara vän utan att ligga eller?
Lägg av. Det ena är ett ex, den andra en fd kk. Relationer kan ta oväntade vändningar. Fel med det?!
Jag hade ALDRIG accepterat det där. Kompis av andra könet ja men inte man legat med 🚩🚩🚩
Nej jag vet. Jag hade också haft svårt för det. Samtidigt som jag inte tycker att man ska förbjuda vänner den andra har. Men blir så kluven i det hela. Det är ju bra vänner också och såna växer inte på träd så det hade varit jättetråkigt att inte få umgås mer. Samtidigt som jag också förstår att man måste respektera sin partner också.
Hahahahaha
?
Jag hade aldrig haft problem med att åka iväg en vecka med min bästa vän men jag vet att hans tjej inte hade accepterat det då han och jag sitter ihop och har liknande intressen. Allt handlar om att kunna lita på varandra men det har många svårt för och tycks tro att alla kvinnor vill stjäla andras män. Eh nej.
Ja om det gällde ett gemensamt intresse som de har, och som inte jag delar. På samma sätt som jag kan åka på resor med vänner (som har blivit nära pga det delade intresset) som delar mitt intresse men som min man inte är så intresserad av. Annars skulle jag tycka det var lite konstigt. Då kan väl vi resa istället?
Jag och min man (tillsammans i 11 år och ingen av oss är svartsjuk) umgås inte ensam med nån kompis av motsatt kön. Jag liknar det vid en dejt. Och det skulle såra den andra och vi vill inte göra den andra ledsen/orolig. Vi vill att den andra ska må bra och vi är inte det minsta missunnsamma heller. Handlar inte om kontroll för mig, utan om respekt för min man och vårat förhållande.
För oss handlar det om värdegrunder och det är oerhört viktigt att vi delar samma värdegrunder, gällande allt, barnuppfostran, politik, religion, relationer, ekonomi osv.
Men alla ni som inte tycker att er partner ska umgås med motsatta könet och han inte heller tycker att ni ska göra det, vad är problemet? Ni tycker lika. Respekterar varandra.
Precis som jag och min partner respekterar varandra med att båda kan ha och vill ha vänner av motsatta kön. Det handlar om kemi som med vilken vän som helst, det handlar om gemensamma intressen. Helt öppet. Låt oss få ha det så här om vi trivs och lägg ner alla pekpinnar!
Ingen pekpinnar dig. Gör som du vill så gör andra som de vill.
Säker på att ingen av er är svartsjuk? Låter nästan så om ni inte tillåts umgås ensamma med någon av det andra könet. Alltså you do you, men vad är anledningen om inte svartsjuka?
Men precis? Respekt och gränser är de enda svar man får här. Men respekt gräns för vad, varför? Antingen litar man på varann eller inte. Men jaja, så länge båda parter i förhållandet är överens. Glad att jag slipper. För mig luktar det osäkerhet och svartsjuka.
Jag håller delvis med. Vi har inga problem med att den andre umgås med folk av motsatt kön dock men mer intima saker som resor, filmkväll etc kan bli konstigt med vissa personer. Om min sambo gör det med sina två kvinnliga barndomsvänner tycker inte jag det är konstigt. Men vi åker exempelvis inte på resa på tu man hand med en mer nyfunnen vän av motsatt kön, och det handlar inte om att man verkligen tror att otrohet kommer ske utan att ens partner inte ska behöva sitta hemma och ha ont i magen. Man visar respekt för sin partner.
Man kan ju vara orolig över att det finns en viss spänning, att vännen av motsatt kön ska flirta, att känslor börjar utvecklas etc. Vi litar på varandra men vi lever inte i ett vacuum där absolut inget kan hända som man blir ledsen över även utan att otrohet skett, eller i ett vacuum där något aldrig känns olustigt. Saker kan alltid förändras och vill man ha ett hållbart förhållande behöver man välja varandra om och om igen i olika sammanhang, och spenderar man mycket tid med någon som det finns en viss sorts spänning med är det inte alls otroligt att man utvecklar känslor för den personen istället t ex. Relationer är inga disneybröllop utan något man upprätthåller och jobbar på.
Så tycker jag att det funkar i heterosexuella relationer, hur relationer med någon av samma kön funkar och hur de tänker vet jag tyvärr inte utan kan bara tala för mig själv.
Nej håller helt med dig. Min man har inga andra kvinnliga vänner/kompisar (det är en sak om vi umgås alla tillsammans men de ska inte träffas på tu man hand) och detsamma gäller mig.
Precis, tillsammans är en sak.
Ensam gör man saker med sin partner.
En jobblunch är en sak med middag, bio, Nej.
Jag tror dock att det är lättare för en man att utveckla känslor för en kvinnlig vän än vice versa. Vet inte riktigt vad jag baserar det på 😅 min man påpekade det för ett tag sen när vi pratade om just detta och min magkänsla säger att det är rimligt.
Det tror jag med faktiskt.
Varför?
Osäker. Min magkänsla säger så. Kan tänka på saken och kasta bollar på mitt plank (man) och kanske återkomma 😅.
Först var det att resa bort med en kompis av motsatt kön som inte var okej, nu är det middag och bio som inte är okej. Snart är väl en jobblunch lite too much.
Men vet du, man kan aldrig vara säker på att inte attraktion uppstår mellan ens partner och någon annan person, inte ens om man själv är med. Och det behöver ju inte vara en nära vän som partnern blir attraherad av. Så mitt tips är att låta partnern ha vilka vänner hon eller han vill. Och tänk på att svartsjuka och kontrollbehov är otroligt oattraktivt.
Jag har svårt att svara på den frågan utifrån hur du definierar ”nära vän”. Min definition av nära vänner är inte direkt någon jag kollar på serier med en kväll eller åker på semester med. Det är aktiviteter jag gillar att göra med min man i första hand (andra kan vara med också, men då gör vi det tillsammans med andra). Nära vän för mig (och min man) är liksom inte baserat på hur vi umgås med någon eller hur ofta vi umgås. Utan för oss innebär en nära vän någon man kan prata ”riktiga” saker med, någon man kan och vill vända sig till när något jobbigt eller kul händer osv. Och där tror jag absolut man kan ha nära vänner oavsett kön. Sättet vi gillar att umgås på egen hand med vänner är snarare en fika, en lunch, en promenad, eller något intresse en vän delar men inte ens partner. Så det du skriver passar liksom inte in alls för min del.
Alla pratar om resor och övernattningar men det är väl fan personalfester ni borde oroa er över i så fall?
Eller ett jobb överhuvudtaget, med tanke på alla trådar om kollegor här! 😄
Nej, håll dem hemma eller fäst en go pro på huvet på dem!
Ja lika bra att låsa in sin partner 😂😂😂
Haha sant! Eller låt dem åka på så många semestrar med vänner av alla kön det bara går! Håll dem borta från jobbet!
Haha ja! 😄
Det är snart dags för det årliga julbordet!!!!!
Inte för min man, finns kvinnor där! Usch!
Skulle min man gå på ett julbord med kvinnliga deltagare skulle jag inte stå kvar. Vissa saker KAN man bara inte acceptera!!!!
🤣
Jag har mina GrÄNsEr!!!
Fast hon är fri att göra vad hon vill. Men då är vi inte längre ett par 🤣
Jag är mest förvånad över att sova över är en grej hos andra vuxna, tror inte jag har sovit över hos någon sen jag var typ 18 max. Kanske är jag som är gammal och umgås med andra mest genom tex träning och typ middag…
Jag har inte bil och har vänner som bor där var inte går kvällstid. Sover över ibland. Inte naken i samma säng men sover över. En del bor inte i samma stad och då blir det också övernattning. Om min pojkvän inte är okej med det så är det nog inte en pojkvän för mig.
Där bussar inte går*
Hänt mig någon enstaka gång när jag har varit hos en vän, klockan dragit iväg utan att vi tänkt på det och jag blivit erbjuden plats på soffan/i gästrum för att slippa ta mig hem själv mitt i natten. Men det är inte så att det är planerade övernattningar, föredrar min egen säng.
Det är så mysigt! Gjorde det ibland hos en kompis innan de fick barn, om vi haft filmkväll sen trea. Fast jag bodde tre stationer bort med tunnelbanan 😄 Har också flera vänner i andra städer, då sover man ju över när man hälsar på.
Händer inte ofta i min bekantskapskrets men emellanåt ja, t.ex. om man åkt långt för en större fest.
Alla dessa ragg på personalfester och så säger folk här att dom minsann litar på sina partners.
You wish.
Tro det eller ej men man kan fortfarande lita på sin partner trots att folk är otrogna på fester. Låter helt sjukt jobbigt att gå runt och vara orolig för att ens partner ska vara otrogen hela tiden? Och är det här inte lite kärnan i problemet kommer fram? om flest människor är otrogna på jobbet eller jobbfester, Ska man förbjuda sin partner att gå till jobbet och vara med på julfesten? Är det inte enklare att bara lita på sin partner och om den väljer att vara otrogen bara ta sitt pick och pack och dra om det är vad man vill? Varför välja att leva i någon slags konstant otrygghet och ta beslut efter den?
Självklart. Men förstår att folk är olika och således tycker olika. Finns även lika många typer av vänskaper som det finns människor, så att gruppera relationer så svartvitt som du verkar göra blir ju bara fel.
Alla är inte lika, så är det.
Men rent generellt så tror jag inte många män skulle uppskatta att ens partner har manliga vänner som de spenderar tid med själva.
Funkar det för dig och din partner att ha vänner av motsatt kön och spendera tid med dom själva så kör på 👍👍
Sunkiga män då.
Jo tack, vi har begripit att du tror det vid det här laget.
Om jag utgår från mig själv så nej, väldigt svårt med manliga vänner. Funkat jättebra att umgås i grupp, gillar absolut vänskap med män på den nivån, trivs och har kul. MEN så snart jag börjat komma närmare någon, kanske börjat träffas som vänner på tu man hand – ja då kommer intresset, det sexuella/kärlekskänslor, antingen från deras håll eller mitt. Har aldrig haft en manlig vän som jag över tid kunnat umgås ensam med helt utan intresse. Skulle inte inleds den typen av vänskap idag av den anledningen, blir bara jobbigt förr eller senare (har partner idag) så håller mig till kvinnliga nära vänner men umgås gärna med män i grupp såklart.
”Acceptera” låter så himla aggressivt, som att jag ska godkänna vilka han hänger med? Han gör vad han vill 😅 Min sambo har många tjejkompisar, vissa hänger han med själv och ibland hakar jag på om vi hänger med kompisen och dennes partner.
Angående semesterresan så är det nog mer att vi har så lite semester ihop som det är och om han tar en vecka för utlandssemester med en tjejkompis framför mig hade jag klart blivit ledsen – precis som jag blivit om han valt en killkompis framför mig. Nu skulle det iofs aldrig hända, men.
Jag är noll svartsjuk av mig och vice versa med min sambo. Vi litar på varandra helt enkelt. Jag har tex backpackat själv under vårt förhållande och bott i mixade dorms, det är inget konstigt liksom.
Min mans närmaste vänner är två kvinnor, mina närmaste vänner när vi träffades var tre män.
Jag skulle absolut vara 100% bekväm med om han övernattade (i eget rum såklart) eller åkte utomlands med dem, dock är de en trio så typ alltid tillsammans dem 3. Han har varit ute på restaurant/bar med bara en av dem några gånger.
Han har visat samma tillit till mig. Dock är vi väldigt nära, öppna och har diskuterat våra gränser för otrohet samt att ingen av oss är svartsjuka. Han är tex vän med sitt ex fortfarande och de har en aktiv vänskap. Det går bra. Vi har varit ihop i 7 år och har barn.
👍🏻
Nej säger jag!
Jag har en nära vän som jag dessutom varit intim med för måååånga år sen. Han är gift med barn idag. Är således kompis även med hans fru. Jag och min killkompis kan gå ut och äta ensamma utan problem. Finns noll sexuell attraktion mellan oss idag, minns inte heller hur det var att ens ha det med honom då det gått så många år. Har flera nära killkompisar, skulle kunna hänga på tu man hand med åtminstone fyra stycken (de jag är närmst). Det finns verkligen noll. Ska tilläggas att alla dom är moderna män och jättefina människor samt fina partners till sina tjejer (som jag också tycker mycket om). Har aldrig varit nära vän med en kille där hans partner och jag inte kom överens men misstänker att det knske skulle vara annorlunda då.
Hade ju varit intressant att höra hur samkönade par ser på detta med vänner av det kön man gillar.
Jag har varit i en samkönad relation. Det här är liksom inte ens en grej eller en fråga, det är givet att man har kompisar av det kön man är attraherad av och att det är okej. Och många är ju dessutom bisexuella så då blir det ju noll kompisar annars. Sedan kan ju såklart avundsjuka uppstå även i en sån relation men då är det ofta mer en specifik person som kan vara ett problem (hon flörtar med dig osv) än vilket kön den har.
Jag är så tacksam att jag aldrig har blivit stoppad från att umgås med några av mina vänner, oavsett kön. Är hetero och jag verkar ha dragit vinstlotten när jag bara varit i relationer där alla vänner är tillåtna. Allt annat vore otänkbart i min värld.
Att bestämma vem ens partner får vara vän med är den största röda flaggan i mina ögon. Då är det hellre hej då till killen.
Ja men precis! Stor röd flagga och ett hejdå!
Låter som har gränser för vad som är ok eller inte i ett förhållande, precis som mig.
Varför är dina gränser ok men inte mina?
För MIG är inte dina gränser ok i ett förhållande. Det är väl ändå det vi pratar om här? Men om du och din partner är ok med det så kör.
Finns säkert gränser som du inte skulle vara ok med i ett förhållande också. Så vad som är rätt och fel bestämmer man själv, precis som anonym ovan har bestämt det för sig.
Jag vet inte, men det känns lite som att du behöver prata med din sambo i stället för att försöka övertyga någon anonym att du har rätt.
Fast du har ju bestämt att din gräns – att inte ha nära vänner av motsatt kön som man umgås enskilt med – är rätt. För det är antagligen rätt för dig. För någon annan är det en röd flagga. Kanske är det en röd flagga för dig att din partner vill gå på bio med en nära manlig vän utan dig?
Det där är en sak som skiljer hetero och samkönade förhållanden, aldrig hört en kvinna som har förhållanden men kvinnor uttrycka tacksamhet för att de får välja sina vänner och att det är en vinstlott, är mer bara standard och så som det är. Fattar att det beror på att det finns för många usla män men jag tycker ändå att ni borde höja era tacksamhetskrav litegrann, det är för deppigt att vara glad över att bli behandlad som en person.
Ingen av mina lesbiska vänner har manliga vänner och det är noll problem med vänner av kvinnligt kön.
Jag kvinna 27, min man 29, resonerar som du.
Vi litar på varandra till 10000% men vi umgås inte med de motsatta könet ensamma även om vi skulle ” få lov” och vi skulle dessutom aldrig resa med det motsatta könet även om vi ” fick lov” av den andra. Sånt gör jag vi tillsammans ❤️
Varför umgås ni inte med det motsatta könet? 50% av alla potentiellt fina vänner i livet försvinner ju, bara för att ni gör skillnad på en människa utefter om den har något som hänger mellan benen eller ej.
Varför inte om ni litar på varandra så starkt?
Jag skulle inte gå med på en sådan resa.
Jag upplever ändå att vi funkar olika, män och kvinnor här. Jag har haft mycket killkompisar genom livet och aldrig haft minsta lilla dragning till dem medan de utan undantag alltid varit kära eller attraherade av mig.
När jag och min väninna var 19 år (alltså nästan 100 år sedan) hade vi en ful grej för oss i ett år ungefär. Ett spel. Vi flörtade på krogen med upptagna män, unga killar, företagsgubbar och alla varianterav män däremellan. Så snart de ville att vi skulle ”gå iväg någonstans” med dem sade vi att vi bara skulle på toa och så försvann vi, och mannen blev ännu en siffra på de som ville vara otrogna. På eventuell undran….antalet män som sa stopp/tackade nej under detta år var….noll. Vår tanke var att sluta ”leken” så snart första mannen sa nej men det hände aldrig. Tänker alltid på det här när jag läser om att man aldrig kan tänka sig ens man vara otrogen.
Jag ser det mer som att vill han vara otrogen så är han. Jag kan inte stoppa honom och jag vill inte behöva stoppa honom. Väljer en man att ligga med en annan kvinna så väljer jag bort den mannen helt enkelt. Jag tänker inte leva i ett förhållande där jag måste sätta upp regler, kontrollera var han får gå och vem han får träffa och kolla varenda steg han tar osv osv. Jag vill leva med någon som också väljer att leva med mig. Så häng med tjejkompisar och gå på krogen utan mig. Är han otrogen så lämnar jag.
Jag är kanske ännu mer strikt med det här. Jag skulle aldrig umgås ensam med någon av mina manliga vänner eller ens prata med dem i telefon eller mess, om det inte gällde en nödsituation eller till exempel att planera en överraskning. Detsamma gäller för min man också, vi är överens och saknar inte den sortens kontakt. Vi tycker helt enkelt inte det är lämpligt. (Nej vi kommer inte från någon hederskultur, min man är svensk och jag kommer från ett annat europeiskt land.)
Hur kan man vara vänner om man aldrig ens får/kan prata med varandra när man vill?😅
Vi pratar med dem när vi vill, det är bara att vi inte vill när vår eller deras partner är med 🙂 vi har ett stort umgänge med grillfester, spelkvällar och utflykter. Det går att göra otroligt mycket som inte inkluderar umgänge på tu man hand.
Ska förläsa till våren och ska lägga ner pengar på en skräddarsy kostym. Ja jag vill se professionell ut. Stäm mig!
Men jag vet inte vilken färg som blir bäst, blå eller svart eller grå?
Beror på dina färger 😃 Vad har du för hudton/hårfärg/ögonfärg?
Min hud är väldigt ljus och jag har mörkt hår.
Jag är både ljus och mörk har jag hört. Vet inte hur jag ska beskriva.
Håll upp lite olika färger vid ansiktet och se vad som passar dig bäst. Jag tippar på marinblå.
Svart eller blå! Men hallå blå – SÅ SNYGGT!! 😍
Du låter som en vinter i färgerna så marinblått blir säkert fint.
Marinblå 👌🏼
Vad har du själv för färger.
Hår, hy, ögon?
Hår: mörkt
Hud: Värdigt ljus
Ögon: Grå mot blå hållet.
Har hört folk säga att jag är ljus och mörk.😅
Känner mig som en blandras.🤣
Sök på Color analysis, låter som att du kanske är true/cool winter.
Anonym 20:26
Tack för tipset!
Då tror jag en kall grå eller marinblå. Eller mörkt vinröd om man vågar det.
Ekorren
Om jag väljer vinrött så skulle jag se ut som en tomat.🤣
Då tror jag allt det är en gullig tomat😄
Ekorren
Jag får skaffa gröna skor och en grön basker, sedan är det en komplett tomat.🤣
Succé 🍅
Inga synpunkter om färg men välinvesterade pengar.
Lyssnade på en kompetent person och underhållande föreläsare i veckan och funderade alldeles för mycket på om personen ens sett sig i spegeln efter hen klätt på sig.
Kul att du vill se proffesionell ut med skräddarsytt.
Ska gå till en herr kostym butik för att få det rätt.
Då ämnet är väldigt personligt som jag ska prata om så vill jag ha en ” distans” och gå in i en föreläsnings roll och inte som privatpersonen Flundra. Vet inte hur jag ska förklara.😅
När kostymen åker på så är det jobb och inte flams och trams.
Välj en blå.
Fast det blir lite märkligt om du pratar om något väldigt personlig och samtidigt ser ut som någon som jobbar på bank… Ska allt hänga ihop (alltså, du vill vara trovärdig) så är det nog bäst med en annan stil skulle jag säga.
Anonym 20:50
Jag vill se respektabel ut och en av skolorna gjorde inget åt mobbningen från åk 1 till jag gick ut ur 9. Så det blir lite som en revansch.
Vem vet jag kanske även föreläser för vuxna med.
Fundera ett varv till på de kläderna i det sammanhanget….
Äsch tycker kostym blir bra! Kanske nåt med spetskant under? Snyggt svart linne typ? 😍 Alltså inte allt i spets, men liten kant typ
Inte svart! Blir sällan bra tycker jag? Mer begravning. Ta det du passar bäst i av blå eller grå. Inom vilket område föreläser du?
Inte för att säga för mycket men föreläsningen kommer att ske i skolor i mellan och högstadiet. Det blir en väldigt personlig föreläsning.
Alltså är det skolelever så skulle jag verkligen inte ha en skräddarsydd kostym!
Anonym 20:47
Får man fråga varför?
Det kan även hända att jag föreläser för vuxna.
Du kommer att se väldigt annorlunda ut om du kommer i en sådan klädsel till en skolmiljö, oavsett om det är elever eller personal du ska prata inför. Ingen annan klär sig så där. Du kommer att skapa en distans som jag inte riktigt tror att du är ute efter eller vill ha egentligen. Det går att klä sig propert utan att överdriva.
Jag håller med! Jobbar som lärare och inte ens rektorn brukar ha kavaj. Kommer man i full kostym så sticker man ut. Kanske svarta fina byxor och en blus istället? 😊
Anonym 21:11
Varför skulle en fin kostym vara överdrivet?
Jag hatar min kropp, jag vill inte se den utan gömma den så mycket det går.
I en kostym så skulle jag gömma mig.
I det sammanhang du kommer att befinna dig i så är det ganska överdrivet. Du kommer att sticka ut för mycket. Men du väljer själv såklart.
Anonym 21:51
Vad skulle du klä dig i?
Det jag var bekväm i 🙂 Något som var ”jag” och inget jag försökte gömma mig i eller låtsas vara någon annan i. Om du ska föreläsa för ungdomar så kommer de se igenom det på en sekund 😉
Tycker absolut du kan låta sy upp en kostym. Prova och se hur det känns. Känner du sen att det är för uppklätt så kan du ju variera och köra byxorna och topp ibland och jeans, topp och kavajen ibland. Och tycker marinblå! 😊
21:59
Flundra kanske är bekväm i kostym? SÄRSKILT om personen ska föreläsa för ungdomar då ungdomar inte bara dömer varandra utan alla.
Hade jag föreläst för ungdomar hade jag själv inte ens tvekat – kostym och klackar!
Vad ska du föreläsa om? Det tycker jag spelar roll.
Någon mer som har en nära släkting/vän som är sverigedemokrat? Och som säger rasistiska och kvinnoförnedrande kommentarer lite då och det , hur ska man hantera dessa människor? Får panik
Mammas man är det. Brukar fråga ”hur menar du då? Hur tänker du nu?” lugnt och ödmjukt. Så att personen ändå får förklara sitt resonemang. Men man får panik JA och jag spyr på kommentarerna!
jag känner inga Sverigedemokrater som är rasistiska el har unken kvinnosyn.
Hahahahaha!
Antar att du är sarkastisk, om inte känner du nog inte din SD-vänner särskilt bra.
Du förstår hur många människor som röstar på SD va?
Läskigt hur många som är rasistiska och har unken kvinnosyn.
Det behöver man inte vara SD:are för att se att många är rasistiska eller har kass kvinnosyn.
Inte jag heller.
Känner sverigedemokrater som inte är det,
Men har dock några rasister och kvinnofientliga i släkten. Jag är den enda som säger ifrån när något kommer upp, men trött på att jag ska ses som den ”problematiska” som ska skapa konflikt. Skulle också gärna ha tips på hur man ska bemöta.
Men snälla, sluta komma med det där 2014-dravlet. Finns väl ingen människa idag som likställer en röst på SD = en ond person. Ens politiska åsikter har verkligen ingenting med ens grundläggande människosyn att göra?! Du kan liksom inte köpa dig godhet genom att rösta på Vänsterpartiet. Allt handlar väl snarare om vilka handlingar man gör själv som enskild individ. Ex, hur kommer det sig att majoriteten av alla snubbar som outades i Metoo var vänster-människor? Sorry för lång kommenterar, men blir SÅÅ less på kommentarer om vad någon SD-are sagt. Så låg nivå på diskussion.
Haha jo! Det finns det. Framförallt i samband med förra valet och så sent som i torsdags, när vi efter en föreläsning pratade om vilka vi röstar på (nej, ingen röstade på SD), så var det flera som hajade till mycket negativt när någon sa att deras mamma/bror/kompis/whatever röstade på SD.
Tycker det är intressant hur man frikopplar politiska åsikter från värderingar när politik består av en hel del värderingsfrågor. Såklart det inte säger något om en som person om man pratar om t ex vindkraft men det man tycker i frågor som jämställdhet, hbtq-personers rättigheter, religionsfrihet osv osv säger ju en hel del om ens grundläggande värderingar. Röstar man på ett parti som t ex har företrädare som om och om igen säger grovt homofobiska saker så säger det något om en själv som person.
💯
Men oj. Politiska åsikter bottnar väldigt ofta i grundläggande människosyn. Jag tycker inte att de går att separera. Till exempel: SD står för främlingsfientlighet. En person som röstar på SD är främlingsfientlig. Denne är inte öppen för andra kulturer och vill stänga gränsen för andra människor (ex. kringsflyktingar). Jag skulle inte vilja ha den personen i min närhet eftersom jag inte uppskattar dessa värderingar. Denne skulle inte hjälpa mig om jag var i nöd. Så tänker jag. Väldigt förenklat, men så att du förstår.
Precis. Väldigt förenklat som du sa. Så du tror på riktigt att en person som röstar SD inte skulle stanna och hjälpa dig med bilen om du blivit stillastående längst vägen exempelvis? Och du menar att en person som röstar SD ändå inte respekterar utlandsfödda? Jag vill inte vara den som åt den – men någon random SD:are på landsbygden som jobbar inom vården har nog mer kontakt med invandrare än en Vänsterpartiet på Södermalm. Men okej!
Vänsterpartist*
Det är fler inom vården som röstar V än SD och bara ca 3,5% av vänsterpartiets väljare bor på Södermalm. Ett så typisk trött grepp att måla upp alla vänstermänniskor som ngn ”elit” på södermalm frånkopplade från verkligheten medan SDarna är ute i den riktiga verkligheten. I själva verket är båda partiernas väljare till största del vanliga människor med vanliga jobb, det som skiljer de åt är värderingar och ideologi.
Svar på dina frågor: nej – tror inte SD:aren stannar och hjälper till. Ja – tror inte att en SD:are fullt ut respekterar utlandsfödda som invandrat till Sverige.
Jag röstar på SD och alla mina vänner är invandrare. Ja jösses vad jag är främlingsfientlig! Ska nog gå ut på stan och råna och misshandla lite folk. Nej vänta – det gör ju invandrarna så bra själva! Jag håller mig hemma och är främlingsfientlig istället. Tur att sådana som jag inte går ut på stan!
Bra sammanfattning av hur nån som är främlingsfientlig tänker! Det är nämligen INGEN som anser sig vara det. Kommer man dragande med argument som ”inte jag men alla invandrare” så kan man dock skriva upp sig på den listan.
😂😂😂😂😂😂 okej foliehatten
Hur dum i huvudet får man vara??
Hör du hur du låter?
Oj så olika man kan tänka! För mig är min människosyn 100% kopplad till mina politiska åsikter. Skulle aldrig kunna rösta efter vad som gynnar mig eller min plånbok bäst för stunden eller väldigt specifika sakfrågor utan partiernas ideologier är ju grunden till allt!
Sveriges utförsåkning med gängkriminalitet är väl ändå värre va?
nix. läs partiprogrammet. dom är inte rasister. unken kvinnosyn har många män. från vänster till höger.
Men snälla nån, rasismen visar sig ju hela tiden! Hur kan man inte ens se det när de brölar fram rasistiska uttalanden och politik konstant. Med det sagt så ser jag inte att varenda människa idag som röstar på SD är rasist, däremot så ger man ju stöd till ett parti som är det.
Bara för att de har åsikter om invandringen är de inte rasister. Vill du leva i det Sverige du lever i nu? Tydligen.
Läs på lite! SD grundades av nynazister och de finns fortfarande kvar i partiet.
Och det finns inga sådana i de andra partierna? Kom igen, deras grunder är inte heller rena.
Herregud vad naivt, ”läs partiprogrammet”. Sitter du med partiprogrammet redo i varje politisk sakfråga? Politiken kommer fram i debatter, omröstningar i riksdagen, tal, inlägg och uttalanden i olika medier.
Att stirra sig blind på partiprogrammet är att gå in på McDonalds och förvänta sig att burgaren kommer se ut exakt som på bilden
Till min rasistiska svåger brukar jag bara högt och tydligt säga att jag inte håller med. Man behöver inte ha en välartikulerad förklaring eller massa motargument, man kan bara säga att man inte håller med, punkt slut.
Vad exakt säger de som är ”rasistiskt” eller ”kvinnoförnedrande”? En del vänstermänniskoe tycker ju att man är rasist för att man påpekar samhällets förfall och vad som orsakat att Sverige blivit som det blivit.
Här är ett urval med källhänvisningar. Och det är som sagt bara ett urval, det är långt ifrån allt.
Nä, skulle aldrig ha någon som vän som röstar på SD. Det är ingen människosyn som jag någonsin kommer acceptera.
Tycker diskussionen och kommentarerna under My Westerdahl-inlägget (bruten kontakt mellan förälder och barn) idag var SÅ bra. En del sorglig läsning, jag har hela dagen tänkt på de som skrivit. Väntar mitt första barn, så det slår väl an något i en.
Rekommenderar att man går dit och läser ikväll om man blir mätt på Öppet Spår ❤️
Hemskt gripande kommentarer. Också henskt att detta händer frför våra ögon med mikroinfluensern ”J &P”. ”Barnet kommer förstå när han är vuxen” 😢 tror aldrig man kommer förstå varför man blir övergiven
Vem??
Någon som har erfarenhet av sjukskrivning på grund av utmattning eller depression som gravid? Känner att den så kallade väggen är nära och kroppen har mer eller mindre lagt av, mår skit hela tiden. Men tänker att så fort man är gravid så ”graviditet är ingen sjukdom” och så hakar försäkringskassan upp sig på det (fast att det inte har med graviditeten utan min jobbsituation att göra). Någon med en solskenshistoria?
FK bedömer inte sjukskrivningen utifrån diagnos, de bedömer utifrån hur sjukdomen påverkar din arbetsförmåga. Dock viktigt i läkarintyg att det framgår hur ditt tillstånd påverkar dig.
Kanske läkaren inte ens behöver nämna i läkarintyget att du är gravid om det inte är det som är orsaken till sjukskrivning? Men oavsett, viktigt att läkaren beskriver vad du inte klarar av (aktivitetsbegränsningar) pga av hur du mår. Luddiga beskrivningar i läkarintyget gör det svårbedömt för handläggaren.
Jag har tidigare arbetat på FK och självklart godkändes gravidas ansökningar om sjukpenning. Lycka till!
Jag blev sjukskriven pga depression under min graviditet. Från vecka 12-25 och 30 till BF. Det var faktiskt inget bråk med FK
Jag! Jag började må väldigt dåligt strax efter att jag plussade och det blev värre och värre med fler och fler fysiska och psykiska symptom. Gick till VC och fick en väldigt kort sjukskrivning pga ”ospecificerad ångest” och sen tyckte läkaren att jag skulle börja jobba igen. Samtidigt hade jag graviditetsbekymmer med galen trötthet och konstanta kräkningar i tillägg till allt annat. Satt hos min barnmorska och grät och hon fixade snabbt en tid hos mvc’s läkare och psykolog och jag fick galet bra hjälp. Prover visade att jag bla hade allvarlig blodbrist & järnbrist, psykologen sa nästan direkt att jag hade hormonell depression pga graviditeten i kombination med utmattning då jag knappt åt eller sov. Läkaren hittade utslag på foglossning och sa att allt detta gjorde det helt uteslutet för mig att arbeta. Blev heltidssjukskriven fram till BF och Försäkringskassan har inte krånglat alls eller ifrågasatt något alls. Så mitt tips är att gå via mvc istället för vc för sjukskrivning om du är gravid, de kan mycket mer och är bättre på att avgöra vad som är ”vanlig” graviditet och vad som är skäl till sjukskrivning. Jag är så tacksam för deras hjälp för jag hade aldrig kunnat jobba så som jag mådde under graviditeten.
Japp. Jag mådde jättedåligt psykiskt, världen var kolsvart, men drog mig för att söka hjälp. Gick till VC som kollade mina värden och sa ungefär ”ja du kan ju ta 10 dagar sjukskrivning utan intyg om du vill”. Grät hos barnmorskan som skickade mig till en läkare på MVC. Endast telefonkontakt med henne. Fick 3v sjukskrivning, diagnosen var ”depression under graviditet” eller nåt sånt, och hon lovade mig att det gick att förlänga vid behov. Erbjöd antidepressiva men det ville jag helst inte ta (ej självmordstankar). Sedan blev det inte så mycket vila av det eftersom stora barnet fick en jobbig öroninflammation som tog ungefär två veckor att få bukt med. Orkade inte krångla mer sen utan gick tillbaka till jobbet. Men då var ju chefen liksom införstådd med situationen, hade inte vågat/lyckats berätta för hen tidigare, och det underlättade en smula.
Med facit i hand önskar jag att jag sökt hjälp mycket tidigare för jag mådde verkligen uselt länge och kände att jag borde klara av det för det var ju jag som valt att bli gravid. Kanske även att jag vågat be om deltidssjukskrivning sista delen av graviditeten men det orkade jag inte krångla med.
Brukar absolut inte vara ngt problem att bli sjukskriven, att få ersättning från Fsk är en annan sak.
Är det en konstig fråga till ens kille om han nånsin gjort en annan tjej med barn?
Nej inte så konstigt skulle jag säga.
Oj, spontant kändes det som att ”vet man inte det isåfall”. Men du kanske menar om det har gjorts en abort/missfall. Känns som en grej man borde veta om ifall man har varit ihop ett tag. Men visst, är man ett nytt par så.
Ja precis, menar om tjejen gjort abort
Det finns många tjejer som inte berättar att om gjort abort eller fått missfall. Så hur ska en ny partner veta det om inte ens killen vet om det själv?
Varför gräva i sånt?
Varför vill man veta?
Precis, spelar väl ingen roll så länge det inte blev ett barn.
Spelar ingen roll hur men det är för intim historia för mig att acceptera
Om du gjorde en abort och senare gjorde slut med din partner skulle du vilja att han delade med sig av en så privat grej om dig för framtida partners? Skulle du känna dig bekväm med att din abort var ett samtalsämne bland folk du inte känner? Om svaret är nej (vilket det är för de flesta) sluta ställ sådana frågor. Du sätter dessutom din partner i en situation där han antingen måste ljuga eller bryta ett förtroende de emellan.
Och så undrar folk varför de är singlar… 😄
Du får väl hitta nån oskuld för säkerhets skull.
Så det är okej att han haft sex innan men inte att det råkade bli ett barn?
Kanske undrar om spermierna funkar 🙈
Bra att veta att han inte är steril 🙂
Jag och min nuvarande sambo frågade varandra. Vi hade en ganska djup och personlig konversation där vi lärde känna varandra mer på djupet och pratade bland annat om framtida barn osv (det var viktigt för mig att han ville ha barn i framtiden). Så då frågade jag han och sen frågade han mig om jag nån gång varit gravid osv.
I det sammanhanget blev det inte alls konstigt utan hela samtalet som bestod av väldigt mycket blev väldigt fint.
Min man och jag kom nyligen hem från utlandet mitt i natten, och vi blev upphämtade från Arlanda av mannens kollega. De känner inte ens varandra sååå bra, så det är otroligt snällt att kollegan erbjöd sig innan vi åkte på resa. Jag föreslog taxi eller Uber, men min man sa att vi naturligtvis ska hämtas av kollegan, att han är väldigt snäll, att det är klart vi ska tacka ja när han nu erbjudit sig.
Kollegan fick en flaska vin som tack, och jag känner bara att vi borde swishat en ordentlig slant med tanke på vad bensin, taxi eller Uber hade kostat. Jag skäms helt enkelt. Jag sa till min man att flaskan var för lite, och han ska fråga kollegan på måndag.
Egentligen känner jag väl mest: det här är inte mitt problem, och jag retar mig på att jag tar på mig att axla bördan/pinsamheten. Det här är ju något som min make och kollegan ska komma överens om sinsemellan, eller ha konstig stämning om framöver, för det är ju de som styrt upp dealen med hämtningen. Hur gör jag för att inte ta på mig andras problem, eller känna ansvar eller skam? Hjälp mig att inte bry mig!
Vad ska han fråga kollegan, om det var för lite med en flaska vin? Vad svarar man på det?
Det är väl bara att svischa eller bjuda honom på middag eller nått som tack. Är väl sunt att du reagerar om det inte känns bra även om din man inte verkar ha den känslan ( tycker generellt att män är lite kassa på sånt)
Fråga om kollegan egentligen förväntar sig en swish. Känns lite klumpigt att försöka lösa det två dagar efter, men jag ska också försöka intala mig själv att the second hand embarrassment inte är mitt problem. Har dock svårt att skaka av mig det, mår dåligt fast jag inte borde
Äsch, en del personer kanske helt enkelt bara vill hjälpa till och vara snälla? Din man kan väl bjuda honom på lunch på måndag eller någonting.
Men tror du verkligen att det handlar om pengar? Alltså att han förväntar sig mer betalning, nästan som en chaufför? Kanske är det mer en öppning för vänskap, att komma lite närmare sina kollegor att ställa upp med såna här grejer. Tror du kan lämna det åt din man, förhoppningsvis har han känsla för vart den här kollegan står, kan ju bli pinsamt om ni insisterar på att betala en massa och han mer förväntar sig umgänge.
Fråga om han förväntade sig swish? Vad ska han svara på det? Swisha honom bara.
Jag säger som ovan, bjud hem honom på middag eller uppmana mannen att ta ut honom på en aw
Fast som kvinna känner jag igen det där. Jag skulle köpt något mer på flyget. Helt ok att bry sig om sånt tycker jag.
Ingen tar ju emot pengar eller gåvor som är så dyra att det känns awkward, bättre med en symbolisk present som tack (vilket ni gjort) och sen erbjuda att hjälpa kollegan en annan gång.
Man swishar väl och typ skriver Bensinpengar, tack snälla för hjälpen.
Ja, det här är väl egentligen det jag helst skulle göra typ bums
De kanske hjälper varandra så att din man hjälper honom med något en annan gång. Tjänster och gentjänster.
Kollegan låter väldigt ensam, för annars tenderar inte personer att ställa upp så där mitt i natten för personer de inte umgås med privat.
Om det känns rätt för dig/er så kanske ni kan inkludera kollegan i något socialt sammanhang någon gång?
Alexia K är så stolt över att hennes lilla dotter shoppar på NK och har samma kläder som mamma… känns lite skevt att det är ens största goals
Ja jag vet… känns liksom lite fel att haussa sånt så tidigt visst f va gulligt men nej för tidigt tkr jag… ta m henne till stallet lr nåt ist
Stod väl ändå ingenting om att shoppa med dottern var hennes allra största mål i livet
Det skrev vi väl inte? Men d e d enda hon visar m flickorna… gör dom nåt annat än shoppar på NK o fikar?
Men hur ska folk ha det. Vill du att hon ska visa upp exakt allting hon gör med flickorna? Du förstår väl själv att det händer andra saker i döttrarnas liv och att de inte shoppar varje vaken sekund? 😅
*likadana kläder
Hur säljer man bäst gamla prylar/kläder och elektronik? Vad vill folk helst köpa begagnat?
Har provat Marketplace, olika fb-grupper och Blocket men folk ger bara skambud.
Har ni några tips på hur man bäst får sina saker sålda?
Tradera så klart! Bra bilder och text så är du i hamn.
Sellpy och Vinted
Försökte med Sellpy, men det var inte förrän i januari de kunde starta försäljningen.
Oj så sent! Koll Vinted tycker de är super!:)
Elektronik och märkesplagg/accessoarer säljer jag via Tradera. Resten för jag till Röda korsets insamling. Dit för jag 90% av kläderna samt en del andra artiklar/inredning. Vissa grejer är inte värda att sälja via Tradera. Exempelvis ett par fräscha och knappt använda jeans från tex H&M ser jag som ”omöjligt” att sälja på Tradera medan en lokal second hand (i mitt fall Röda korset) med lätthet både tar emot och säljer varan för en billig peng.
Jag hade säkerligen kunnat tjäna en massa pengar på att lägga ut allt online men det tar tid.
Loppmarknader. Finns över hela sverige.
Tycker tradera är bäst. Omdömen + automatiserat så man slipper snacka med rikspuckon. Det är inte värt ens tid att snacka med vettlösa.
Det var en liknande fråga i öppet spår för några veckor sedan och när det kommer till klädförsäljning var det många i den tråden som lovprisade Vinted, det kanske är värt att prova? Väldigt användarvänligt tydligen.
Själv använder jag mig av Tradera.
Det kanske inte är det snabbaste sättet att få sålt saker på alltid men jag tycker själva sidan är väldigt lätt att använda.
Ha koll på bakluckeloppisar i ditt område som du kanske kan joina om du vill ha saker sålt snabbt! Sådant brukar ju dra till dig folk.
Åsikter om namnet Levi?
Gillar! Beror dock på resterande namnen och efternamn, och kanske i vilken krets
Om man har ett typiskt son-efternamn?
Levi Johansson är ju ett typiskt gammalt, fint namn. Något min morfar skulle ha kunnat heta typ.
Känns som ett religiöst namn
Hmmm. Ja, en av Jacobs 12 söner hette Levi.
Till skillnad från namn som typ Jakob, Rebecka, Sara, Isak, Maria, David, Magdalena?
Föregående inlägg 
Hur ser ert barns (som är ca 8 månader) matschema ut? Hur mycket och vad äter hen?
Tex morgon 1/2 portion gröt, lunch, mellanmål, middag osv inkl amning/ersättning?
Lite gröt till frukost och en sked plommonpure typ . Nåt litet att smaka till lunch kanske och resten amning
Frukost – gröt
Mellis – klämmis/smoothie etc
Lunch – det jag äter fast mosat
Mellis – typ banan eller annat mjukt
Middag – det vi äter fast mosat
Kvällsmat – gröt
Hur mycket gröt ungefär?
En halv portion typ. Tills hon blir mätt😋
Min väninna gjorde också så. Köpte inte färdig barnmat. Tycker det verkar mycket sunt.
Frukost: 1 portion gröt
Lunch: en burk barnmat
Mellis: mosad banan, klämmos, smoothie, små mackbitar eller liknande
Middag: en burk barnmat
Välling innan läggdags!
Ingen amning/ersättning alls? Alltså menar inte att låta dömande haha! Undrar bara 😄 Börjar fundera på hur/om vi ska fasa ut amning. Så nyfiken på hur andra gör 😄
Amningen funkade inte och började fasas ut vid 4 månader och ersättning fasas in. Delammade nån månad till sen var vi färdiga med det 😊 upplevde att hon vart lite ”less” på ersättningen och började introducera gröt. Detta sammanlagt gjorde att hon var van att äta vid 6 månader och vi behövde inte börja ”träna” på själva ätandet utan det var mest prova smaker, vänja magen osv. Men skulle säga att storesydkonet åt ungefär likadant vid 8 månader fart han helammades till 6 månader och därefter delammades samtidigt som mat slussades in. Båda barnen har varit otroligt intresserade av May och av att äta, har kunnat sitta tidigt (vilket kan underlätta matandet) och aldrig haft några problem med att maten ”åker ut” eller bara runt utan de har fattat grejen och fått i sig bra direkt. Plys att magarna har hängt med 😊 båda har även tagit napp så de har aldrig haft tutten som snuttis utan mer som mat. Så det sammanlagt har vi aldrig haft några problem att fasa ut verken amning eller ersättning 😊 om det var svar på din fundering? 😅 man måste väl också lägga till att allt har varit I samråd med bvc 😁
Det är samma som skrivit ovan! (🤔) men vart fel nick!
Jag är anonym som svarat ovan. Om barnen äter mat på dagen behöver du heller inte amma på natten. Slutat amma båda min helt vid 8 mnd (även natt).
Och hur, det är bara att sluta och inte ge efter. Brösten kommer kännas som de ska sprängas men det går över efter typ 3 dagar. Om det finns en partner så be hen trösta/natta om på natten med vatten i nappflaska. Är så jäkla skönt att slippa ha större barn som är beroende av välling på kväll och natt.
Personligen har jag inte ammat något av mina 4 barn. Vill du sluta amma så slutar du amma helt enkelt ? Åk bort låt en eventuell partner ta barnet ?
Bra lösningar för ett 8 månaders barn 😅 sluta amma och ”åk bort”. WHO rekommenderar delamning till 2+ år som det överlägset bästa för barnets hälsa och vet man något om barnpsykologi är det big nono att lämna/vara ifrån/separera från ett barn kring 8-9 månaders ålder. Är den känsligaste och absolut sämsta åldern för separation. Men kunskapsnivån i Sverige är förvånande låg! Synd att fler inte läser på och lär sig, är ju ändå barnets hälsa och psyke för resten av livet som står på spel.
Haha varför är det så viktigt för dig att andra kvinnor ska amma sina (egna!) barn tills ungen är 2+ år gammal? Tror knappast det blir en supermänniska bara för att den sög på mammas tutte tills den började högstadiet.
7,5 månader här och tycker det är så svårt!
Frukost: Sempers mjölkfria gröt, kokar 4msk till 1,5dl vatten och sätter i ca 60g plommonpuré och en liten klick av annan fruktpure till, (mycket frukt då han är hård i magen) men det känns som en ganska stor portion.
Ammar ca 3h senare då han ska sova
Lunch: 100-120g mat med ca 60g päronpuré
Ammar innan nästa tupplur ca 3-4h från att han vaknat.
Middag: som lunchen.
Sen ammar innan han ska sova. Ibland vaknar han på natten och då ammar vi för att somna om.
Lägg till några misslyckade försök att somna med amning under dagen så är det väl allt.
Funderar på när vi ska lyckas klämma in ett till mellanmål, det känns seriöst som att vi inte gör annat än att äta…
Fast varför ska du klämma in mer mellanmål? Ditt barn är fortfarande litet och klarar sig fint på amning som mellis 😊
Har fått känslan att ”så gör alla andra”, mer mat och mindre amning 😬, bvc frågade hur ofta sonen ammar numera och fortsatte med frågan ”typ 3gånger om dagen?”. Men det är ju en dag då allt går perfekt och han inte vaknar på natten, idag har vi fått göra två försök med varje tupplur då han vaknade så fort jag lade ner honom 😞. Så jag funderar på om jag borde byta mot ett mellanmål, men då tappar vi ju ett enkelt sätt att somna…
Men jag håller ju samtidigt med, han ska ju amma ett bra tag till så jag vill inte minska ner så mycket, märker ju redan av att han ammar mindre. Så känslorna är väldigt motstridiga 😩.
Ursäkta om det blev grötigt. Känslorna är lite grötiga 😅.
Who rekommenderar felsökning till 2 år och längre. Tyvärr sprider svenska vården en bild som inte baseras på något vetenskapligt utan ”så gör folk”. Amma ditt barn så mycket du kan då detta är det bästa för barnets hälsa idag och resten av dess liv. Food before one is just fun. Ingen stress. Det bästa du kan ge ditt barn är att inte avveckla amningen för fort.
Delamning ** inte felsökning
Jag (TS) gör såhär:
Frukost: 1/2 portion Sempers fruktgröt
Lunch: amning
Mellanmål: amning
Middag: tesked med smak av vad vi äter och 1/3 av barnmatsburk
Kvälls: amning ❤️
Han är 9,5 månad. Ammar fritt dag och natt d.v.s. mycket amning kan inte räkna antal gånger.
Frukost: ca 1 skiva mörkt bröd med smör, nötsmör, avokado eller liknande. Alt grötpinnar, leverpastejpinnar
Lunch och middag: det vi äter fast utan salt. I lämpliga bitar, barnet äter själv med händerna. Får i sig olika mycket olika dagar, svårt att säga mängd då vi kör blw vilket gör att mycket mat smakas på och spottas ut osv. Men han får ofta i sig bra. Avslutas med lite frukt eller bär.
Funkar bra. Fri mat, fri amning, glad bebis som tycker det är kul och gott med mat men fortsätter amma stabilt. Ingen köpt gröt, klämmis eller burkmat eller puréer ger vi.
Mina barn är lite större nu men jag körde BLW från cirka 6 månader. Kan rekommendera, har aldrig hållt på med puréer eller så. Från 6 månader fick de bitar av avokado, överkokt pasta, rivet äpple osv. Gick jättebra 😊
Ca 600 ml ersättning per dygn uppdelat på fyra eller fem flaskor (fasade ut amning runt 6-7 månder). Frukost: Gröt eller yoghurt med typ banan, lite brödbitar kanske nån frukt t.ex. små mandarinbitar att äta själv. Lunch: Puree grönsaker och ibland lite bitar t.ex. kyckling eller fisk, bröd att äta själv. Middag: Samma upplägg som lunch. Lite gröt innan läggdags ibland (bor inte i Sverige så har inte tillgång till välling men skulle gärna testa!). Nåt litet mellanmål då o då typ mosad frukt, lite snacks / riskakor osv. Går mer o mer mot att han äter det vi äter men mosat!
Skrev en kommentar i gårdagens öppet spår, ang att som man ha nära kvinnliga vänner.
Jag hävdar att män inte kan ha nära vänner som är kvinnor pga den sexuella attraktionen och blev då kallad för slemmig man.
I min värld är en nära vän någon man kan gå ut och käka med, kolla på en serie hemma eller ta en semesterresa tillsammans med.
Så då frågar jag er kvinnor, skulle ni acceptera att er man/sambo/partner åkte på exempelvis en utlandssemester med en kvinnlig när vän, eller åka hem till en tjejkompis en kväll för att kolla Netflix tillsammans?
Borde det väl inte vara nått problem för er om dom bara är nära vänner eller?
(Vän eller bekant är en sak, men nära vän är nått helt annat för mig och dom har man inte många av).
Om jag litar på killen och tjejen så varför inte.
Undrar på riktigt, om din man säger att han ska iväg på en utlandsresa en vecka med en kvinnlig vän, så skulle du låta honom åka?
Så jag då som tänder på män och kvinnor? Skulle jag aldrig få åka på resa med en vän?
Varsågod, det var inte min frågeställning.
Du väljer utlandsresa som om det vore vardagsmat. En utlandsresa är väl för de flesta något man gör på sin begränsade ledig tid samt när ekonomin tillåter det, dvs sällan. Då åker väl de flesta med sin partner/familj, inte vänner i första hand.
Bio, puben, speciella fritidsintressen är väl mer sånt som man vanligtvis väljer men du tjatar ständigt om utlandsresor. Att du inte ens vill att din partner ska gå på bio med en manlig vän är ju helt ok så länge hon inte heller vill det.
Men låt oss andra få ha våra preferenser och slippa läsa… att man gör inte så i ett förhållande, som om du bestämmer vad som är lämpligt. Vi är vuxna nog till att ha egna åsikter.
Om det är en tjejkompis jag träffat litegrann och som va en lika nära vän innan jag kom in i partnerns liv – inga problem.
Ny tjejkompis typ från jobbet- nej inte okej. Aw ja men inte filmkväll eller resor.
Håller med. Har manlig killkompis som har två jättenära kvinnliga vänner sen han känt sen småskolan. Jag hade inte höjt på ögonbrynen om han åkt på en resa med dem. Men andra tjejkompisar hade inte funkat. Jag tycker att det är så det är i heterosexuella relationer i dagens läge. Jag hade inte åkt på någon resa med bara en manlig vän heller, jag har killkompisar men ingen så nära.
Eh.. ”har pojkvän som har två nära kvinnliga vänner” skulle det stå 🙄
jag tror inte heller att man kan ha det, om man inte typ växt upp i hop.
skulle aldrig acceptera. mitt ex krävde ha kontakt med flera ex. umgås ensam mm.
ett jävla satyg och mkt tjafs o jag blev bara kallad svartsjuk.
Håller med dig
Jaha. Ganska stor skillnad att vara nära vän med ett ex och någon man inte intresserar sig sexuellt eller romantiskt för.
Nej nej nej. tror inte heller män och kvinnor kan vara kompisar. Undantagsfall kanske om man känt varandra sedan jättelänge innan relationen började och man inte tidigare strulat eller så. Men nej skulle inte tycka det var okej om min man skaffade tjejkompisar.
Oj skulle hamna som eget svar
Men det händer ju hela tiden? Man ser väl inte alla av det andra könet som potentiella sexpartners? Vissa är helt döda för mig som såna liksom. Vill bara ha min partner. Hur skulle bisexuella göra annars? Inga vänner?
Jag har och har alltid haft jättemycket killkompisar. En del vet jag skulle vilja ligga med mig om jag hade velat. Andra har absolut inte något intresse av det. Var senast ute i veckan och drack öl med en gammal kompis från universitetstiden. Har inte en aning vem hans fru är eller ens var hon heter. Men jag vill absolut inte ligga med honom.
Har du en kompis som du ändå är så pass ”nära” att ni är ute och dricker öl ihop – men du vet inte ens vad hans fru heter? Tycker inte det är konstigt att dricka öl ihop. Men blev bara paff av att mannen inte ens sagt sin frus namn till sina vänner.
Men man kan ju det! Massa människor är bara vänner, tror du vi ljuger liksom?
Ok.
Så du har en man/sambo och du skulle inte ha några problem att låta honom åka utomlands med en kvinnlig vän utan dig?
Ja, och det har hänt. Det är inget konstigt för många.
Då tycker jag i alla fall att ditt förhållande är riktigt konstigt. Och varför vill din sambo resa med någon annan kvinna istället för dig?
Undrar jag oxå
Varför skulle han vilja resa med en manlig kompis i stället för sin sambo?
För att jag kan inte ge min man samma relation som han skulle få av en annan man. Men han har redan mig och därför inget behov av en annan kvinna, speciellt inte när det riskerar att vara skadligt för vår relation 🙂.
Så han kan inte få vänskap av en annan kvinna, duger bara till sex/förhållande? Vaddå skadligt, det väljer man själv. Ni är ju från ett annat århundrandet alltså 😄
Varför skulle han behöva det? Jag är hans bästa vän som kvinna men jag kan som sagt inte ge honom vad en annan man kan. Och kan tillägga att han inte har någon önskan om/behov av det heller, så vi är helt eniga.
Och ja, jag tror att om man umgås mycket med en av motsatt och gör saker som man vanligtvis gör med en partner så är det en stor risk att en av parterna utvecklar känslor för den andre. Och det är en onödig situation att sätta sig i.
Men ville bara svara på varför jag ser det som uppenbart att det ena går men inte det andra. Onödigt att försöka förolämpas 🙂.
Kanske även ett annat årtusenden beroende på när du är född.
Du verkar dock inte fatta skillnaden på vänskap och nära vän.
Har många vänner, men riktigt nära vänner går att räkna på ena handens fingrar.
Oj vad ni verkar tycka att män och kvinnor är olika… Men om han får allt han behöver av en kvinnlig vän av dig, då behöver han bara en manlig vän att få allt manligt av då? 😄
Tråkigt för dig att du har få nära vänner då.
Fatta och fatta, alla tycker olika. Av det du beskrivit nedan är nära vänskap för dig nåt som de flesta gör med alla vänner. För mig finns i så fall bara vänner eller bekanta. Och de kan vara av vilket kön som helst. Spelar ingen som helst roll om personen min man går på bio, restaurang eller ser på film med är man eller kvinna eller nåt annat. Det är inga extrema aktiviteter liksom. Om de skulle sova nakna i samma säng, gå på sexklubb, romantisk middag med levande ljus eller bada badkar hade jag börjat fundera, och det oavsett kön på kompisen.
Oj, vad svaga ni verkar då. Trist. Skulle aldrig kunna leva så, begränsa mig själv och att min partner gjorde det med sig själv för att man får känslor för nån annan. Är man nöjd i förhållandet så söker man det inte, skulle det hända ändå så hanterar man det, det behöver man inte umgås en och en för… Det är normalt att få nån crush på nån annan genom livet, man behöver inte göra slut för det.
Anonym 01.08
Japp män och kvinnor är generellt sett olika på många sätt 🙂.
Det finns inget behov av att begränsa mängden manliga nära vänner han har. Men i teorin skulle jag säga så. Tror även att han hade varit nöjd om han hade en manlig nära vän som var allt han ”behövde”. Nu är det svårt att hitta endast en person som är så antar jag. Men mig ska han kunna göra allt han kan göra med andra kvinnor.
Anonym 01.15
Nej man söker det såklart inte. Men varför inte förebygga att det uppstår. Både för dig och för den personen som får känslor för dig.
Och nej man behöver inte umgås en och en för det men det ökar ju chansen för det väldigt mycket skulle jag säga.
Och självklart gör man inte slut för det 🙂.
Men tycker inte alls det är trist! 🙂
Fattar du inte den enkla så är det ingen idé att förklara.
Enkelt och enkelt, vi är för olika helt enkelt. Hittar inga logiska anledningar (och det finns väl inga, handlar ju om känslor…)
Vilken överlägsen ton du har till den som yttrade sig!
Är svar till Lewis.
Men snälla… För vi inte sitter ihop och ibland vill göra saker med andra människor?? De har ett gemensamt intresse som jag inte delar, vill inte resa till det. Precis som jag gör saker min man inte vill med andra som gillar det. Man kan och behöver inte va allt för sin partner.
Skulle aldrig acceptera.
Det beror på vem den kvinnliga vännen är. Min man har en kvinnlig vän där jag inte skulle vara det minsta orolig om de hängde ensamma på kvällarna, men det är väl något slags undantag. Skulle inte gilla om han hängde med andra kvinnor ensam.
Jag tror inte heller att män och kvinnor kan vara så nära vänner utan att någon av de faller för den andra. Behöver inte ske samtidigt men förr eller senare händer det.
Precis min tanke
Så alla som gillar varandra som kompis blir kära i varandra?
Fan vad jobbigt, måste va kär i alla mina vänner då jag är bi. Måste nog va singel då.
Men gud vilka tråkiga liv folk måste leva om man inte får ha nära vänner av motsatt kön för sin partner
Ja, inte fan går t.ex. jag och tänker på alla killar som potentiella sexpartners.
Inte särskilt faktiskt. Saknar inget. Vi har flera gemensamma vänner som är helt underbara. Och jag tror ingen av oss har ett behov att göra något utan den andre (det finns saker som inte passar för oss båda dock och det är ju okej att göra saker utan den andre).
Och jag har en nära vän av motsatt kön, han är vår gemensamma vän och jag håller honom väldigt kär. Men skulle inte umgås med honom utan min man.
Och uppenbarligen så kan jag prata med honom ensam när vi träffas (i kyrkan) om min man är i ett annat rum. Men aldrig ”hitta på” något ensamma.
Det är svårt att föreställa sig.. Min man och mina ex har aldrig haft någon nära kvinnlig vän. Kanske om de hade haft någon sen barnsben. Skulle min man träffa någon nu och börja umgås med hade jag inte varit okej med det. Jag har haft några killkompisar sen barnsben som jag kunnat umgås med utan att den jag varit tillsammans med blivit svartsjuk. Hade inte åkt på semester ensam med någon av dem dock 😅
Precis, vissa saker är ok och vissa är inte det när det rör sig om en vän av motsatt kön vilket var precis min poäng.
För dessa begränsningar finns inte när vännen är av samma kön.
Igår skrev du dock att poängen är att killar bara umgås med tjejkompisar för att få ligga?
Majoriteten absolut.
Sen finns alltid undantag.
Synd att majoriteten är svin då. Och skönt att mina vänner är undantag ❤️
Håller inte alls med. Har flera manliga vänner i olika åldrar, som har fruar eller singlar. Kännt dem från 25år till några år. Har blivit vänner i olika sammanhang, har mycket gemensamt kan prata om mycket. Jag är definitivt inte hemlig. Och där finns noll attraktion på annat än vän planet.
Vänskap är underskattat, allt viktigt är inte sex och romantik. Och ja jag vet att de tycker om mig som människa.
Hade jag blivit ”kompis” med typ bekanskaper under ytliga omständigheter kanske det är en annan sak men skulle inte se den typen av män som vänner heller.
Sen kan vänskap se olika ut, man pratar om olika saker, gör olika saker ihop.
Ditt resonemang har jag hört förr…och det är exakt den typen av män man inte blir vän med.
Statistik på det? Du förminskar verkligen män!
Varför förminskar du andra män, Lewis?
Nej då är det majoritet av en viss grupp. Det där stämmer inte.
Jag funderar lite på om det inte bara behöver handla om attraktion och svartsjuka, utan också om något lite primitivt som att man vill vara ”den enda” kvinnan i hans liv 🙈😅 Nu får jag väl skäll här 😬
Så kan det vara.
I mitt fall har jag inget problem med att lita på min sambo men jag skulle inte det förtroendet för hennes ev manliga vänner (nu är det dock inte ett problem).
Så du menar att de skulle våldta henne eller? Ja såna vänner vill man ju inte att ens partner ska ha!
Catty Newman, är det du?
Vet inte vem du pratar om.
Förstår det.
Kolla upp Catty Newman and Jordan Peterson på youtube så förstår du.
Hon, precis som du tolkade in saker som ingen någonsin hade sagt
Nej tack. Ja men hur ska jag tolka då? Om du inte litar på andra män men på din fru och de inte är våldtäktsmän – då är det ju lugnt, inget kommer hända? Skulle en vän av motsatt kön mot förmodan försöka nåt säger man nej och tar avstånd troligen, vad är problemet?
So you are saying that we are actually lobsters???? 😮😮😮😮.
😂😂😂
Men vad menar du då? Vad är det du är orolig ska hända om du litar på henne men inte på männen runt henne? En uppriktig fråga.
Vad är det du tror ska hända då om din sambo säger nej om någon av dessa män blir flirtiga? Eller klarar du inte ens av att en annan man skulle kunna få för sig att flirta med din sambo?
Klart han kan. Helt sjukt om ens partner inte får välja vilka vänner han vill umgås med på sin fritid. Man har inte äganderätt på någon. Och hur skulle det se ut om han säger att han ska iväg på något och jag ifrågasätter det för att det är med en kvinna? Tillåter du din partner ens att jobba och käka lunch med någon av motsatt kön? Du litar uppenbart varken på dig själv eller din partner.
Du läste tydligen inte mitt inlägg.
Jobba eller käka lunch med en kollega/vän av motsatt kön är inte vad det handlar om.
Jag frågade om du skulle vara ok med att din partner tar en utlandsresa en veckan med en nära vän av motsatt kön?
Jag skulle inte tycka det är ok och det handlar inte om att vara avundsjuk eller kontrollerande, det är en gräns jag har och så enkelt är det.
Litar både på mig och min sambo men det är inte vad det handlar om heller.
Min man åkte iväg på en spelmässa utomlands med en kvinnlig och en manlig vän (inte ett par). Tror knappast de hade trekant. Jag är bisexuell, vem får jag åka med resa/sova över hos??
Ok, det är din gräns men det betyder inte att andra inte kan vara vänner eller att män alltid vill ligga som du skrev igår. Tycker det låter kontrollerande och onödigt om man nu litar på varandra som du säger? Men så länge alla i relationen är nöjda så..
En majoritet av män definitivt.
Undantag finns alltid.
Men skillnad på att vara vän och nära vän.
Då är jag glad att jag känner undantag! ❤️
😂
Töntig respons. Du säger ju själv att det finns undantag men min krets kan inte tillhöra dem eller?
Väldigt udda reaktioner måste jag säga. Eller räknar alla kallt med att alla förr eller senare utvecklar känslor för den andre, oberoende av attraktion? Hur hanteras bisexuella, får de endast umgås med robotar?
Frågar en gång till, skulle du släppa iväg din man med en attraktiv kvinnlig vän på en utlandsresa bara dom två?
Självklart! Den här diskussionen är också ganska absurd. Attraktiv för vem? Hur orkar man vara i en relation där man inte litar på sin partner?
Grattis till dig/er.
Hur länge har ni varit ett par ?
Tillräckligt många år för att veta var vi har varandra. Om någon av oss skulle bli svartsjuk kan det mycket väl bli början till slutet.
Exakt: vem avgör vem som är attraktiv?
Ja, för min man är inget jävla djur som tänker med kuken. Om man vänder på frågan, du skulle inte kunna åka iväg med en attraktiv kvinna då du automatiskt kommer va otrogen/lockad att va det? Säger ju mest om dig själv, inte andra.
Varför skulle jag göra det?
Mina nära vänner är alla män förutom min sambo.
Har absolut inget behov av nära kvinnliga vänner.
Kollegor och vänner absolut, men en nära vän som man kan dela allt med och spendera tid ensam med håller jag antingen till min sambo eller de nära manliga vänner jag har.
Ok. Låter märkligt för mig. Gör ingen skillnad på människor på det sättet. Personligheten som räknas.
Till Lewis; intresseklubben antecknar.
Tackar tackar.
”Har absolut inget behov av nära kvinnliga vänner”
Detta säger väldigt mycket om dig och hur du ser på kvinnor. Du verkar inte kunna se bortom kön utan behandlar människor väldigt kategoriskt. Vi är alla olika och har olika världssyn och utifrån hur du svarar på de kommentarer du får verkar du inte kunna acceptera någon annan världssyn än din egen. Så jag förstår inte varför du startade denna tråd öht. Ville du bara ha ryggdunk och medhåll? Vad tycker du att du har fått ut av detta?
Till Vendela:👍👍👍👍👍
Men precis så!
Ryggdunkningar som man i ett kommentarsfältet med kvinnor, skojar du?
Att du inte förstår är inte mitt problem då många verkar förstå precis vad jag menar även om dom inte håller med mig.
Vad jag får ut av det, en diskussion, debatt oavsett om någon håller med eller inte .
För det kan vara svårt att förstå för somliga, jag bryr mig inte om någon håller med i det jag skriver/tycker, jag finner det intressant att läsa kommentarer oavsett och kanske någon får mig att ändra åsikt med en vettig poäng .
Du har en väldigt stelbent syn på män och kvinnor – kvinnor i grupp kan inte ryggdunka en man och män vill ligga med alla som har en v*gina.
Nej, jag skulle inte vara bekväm med att min sambo åkte på semester med en tjejkompis. Och det beror inte på honom och hans beteende utan på mig och folk som du, som tutar i kvinnor (och män) att alla män tänker med p*tten tills det blir en sanning. Ännu värre blir det när du säger ”attraktiv vän”, som att alla snygga kvinnor är ett hot mot ens förhållande. Det är det här tänket som får tjejer att tävla med varandra, att se andra tjejer som hot och att allt vi har att erbjuda är ett snyggt yttre som ska attrahera män och göra tjejer avundsjuka.
Är man en normalt fungerande vuxen går man inte omkring och ser folk i sin omgivning som potentiella kn*llobjekt, särskilt inte om man är i en relation. Känner man ett behov av att ligga med en kompis av motsatt kön bör man avsluta sin parrelation som uppenbarligen inte ger en det man behöver.
Släppa iväg? Ens partner är ingen ägodel.
Jag hade nog inte varit så nöjd om min sambo åkte utomlands en vecka utan mig med en manlig vän heller. Så mycket semester har man inte… haha. Men skämt åsido, jag hade nog inte varit ok med det.
Inte jag heller.
Handlar inte om kontroll eller svartsjuka anser jag, utan helt enkelt gör man inte så om man har ett förhållande.
Fast det är ju någon kontroll om man inte får ha andra vänner trots att man har ett förhållande
Har inget problem med vänner om du nu har läst min trådstart.
Nära vänner är nått helt annat och mycket mer intimt än ”vän”
Jag tror du förstår skillnaden.
Samma sak, min åsikt kvarstår.
Bra för dig 👍
Så tycker du. För andra är det inget konstigt. Du kan ju inte veta hur andra tänker och handlar.
För mig och min man är det så att vi har våra egna liv också. Vill kunna resa iväg med en kompis om det är nåt vi är intresserade av, vi sitter inte ihop.
Absolut, du har helt rätt.
Men fråga din man om han skulle vara ok med att du åker iväg ensam med en manlig vän på exempelvis semester och återkom gärna med svar
Gjorde precis det, svaret var självklart ja 😄 Hade varit sjukt annars.
Du försöker verkligen sätta dit folk här men det funkar ju inte, för många tänker inte som du.
Sätta dit folk? Jag tycker ditt och din sambos tänk är sjukt.
Ja han vill och tror ju folk ska säga nej. Haha sjukt? Att vi har vänner och frihet och klarar av att inte ligga med andra? Du behöver inte oroa dig vännen, vi har det bra. Gifta i 10 år, varit tillsammans i 20.
Men varför? Man går ju (oftast) in i en relation med ambitionen att det ska vara hela livet. Ska man aldrig få åka på exempelvis en resa med någon annan? Sjukaste jag hört 🙃 Min kille har för övrigt en tjejkompis som han känt sedan han var typ 17, de har varit på weekend tillsammans. Kul för dom-och skönt för mig som fick vara ensam hemma! 🥳
Mina föräldrar har alltid gjort så med både manliga och kvinnliga vänner. De såg det som något som förstärkte äktenskapet, att vara ifrån varandra och sakna varandra. Det är något jag bär med mig i mina egna förhållanden och det är så härligt. Man måste dock vara trygg i sig själv och inte se sin partner som sitt livselixir. Vi är två olika individer som aktivt väljer varandra. För mig skulle det aldrig fungera att vara fastbundne vid någon annan som såg oss som två halvor som skapar en enhet…dikotomi. Tack, men nej tack!!
Mina vänskaper är också viktiga och varken jag eller mina vänner vill ständigt ha den andras partner i släptåg till varje aktivitet.
Jag har en vän som är man. Men eftersom jag är gift så har jag ändå olika ”regler” för hur jag umgås med honom och med väninnor. Jag hade kunnat åka på en veckas resa med en väninna, sova över hos henne, men det hade inte känts okej med min killkompis – av respekt för min man. Vi har varit vänner i ca 13 år så om det hade blivit något intimt mellan oss hade det ju redan hänt för länge sedan. Så jag tror vi alla VET att det inte finns något sexuellt mellan oss. Men jag är kanske lite gammaldags för tycker att man inte gör vissa saker när man är i en seriös relation.
Jag tror män och kvinnor kan vara enbart vänner men tror också det är relativt ovanligt, särskilt när man är lite yngre. En bekant sa när vi var runt 20 ”jag hade inte varit vän med en tjej jag inte kunnat tänka mig att ligga med”. Det sättet att tänka är nog vanligt i den åldern när man är hormonstinn och lever partyliv.
Tack för ett fint och väl sammanfattat inlägg.
Delar din åsikt till 100% att vissa saker gör man helt enkelt inte när man är i en relation.
Vissa saker gör man helt enkelt inte …tack och lov så bestämmer du inte över mig och min partner. Vi litar på varandra.
Klart ni gör.
Så antar att du inte skulle ha problem med att låta din man spendera en vecka utomlands med en attraktiv kvinnlig vän utan dig? För du litar väl på honom?
Han får åka iväg med precis vem han vill. Är inte det minsta svartsjuk och inte heller osäker på mitt eget yttre, om nu det har någon betydelse.
Kan bara inte alla få göra som de vill?
Absolut.
Fråga nu din man om du kan åka iväg ensam en vecka med en manlig vän, om han tycker det är ok.
Återkom gärna med svar.
Varför tror du hennes man är en kontrollerande gris?
En kontrollerande gris? Om jag ser till mig själv så skulle inte jag resa på en semester med min manlige vän. Och så klart skulle inte min man åka iväg med en kvinnlig vän.
Sånt man inte gör liksom, i ett förhållande.
Skulle din mamma göra det? Skulle din morfar göra det?
Varför skulle den gränsen vara ok att överskrida i våran generation?
”Sånt gör man inte”. Tycker DU! Finns inget man gör eller gör inte. Många gör det, alla bestämmer själva. Ja jag tycker det är oroväckande om ens man skulle försöka hindra en att umgås med vänner på något sätt, oavsett kön.
Du kallar det kontrollerande, jag säger att vissa saker är ok i ett förhållande och vissa saker är inte det.
Min sambo är fri att göra exakt vad hon vill, men vissa saker kommer betyda att vi inte längre är ett par.
Tyck så du men du verkar ju inte kunna ta in/acceptera att för många är det helt normalt.
Tycker det är så märklig grej. Beror väl helt på vem det är och hur ens relation ser ut? Min man har en kvinnlig barndomsvän där de varit vänner sen de gick i blöjor. Han skulle lätt få åka på semester med henne. Däremot skulle jag ju vara tveksam till mer nyblivna vänner. Men det gäller visserligen vänner av båda kön, han har ett par kollegor från jobbet(män) där de har hängt jättemycket och blivit väldigt bra vänner, men skulle bli störd på om han fick för sig att åka på semester med någon av dem.
Hej Lewis! Jag var för några veckor sedan iväg med två manliga nära vänner. Min partner spenderade en vecka i somras med en nära vän till honom och ja, hon är både snygg och kvinna.
Vi har en del intressen som vi delar med andra och inte varandra och då åker vi ofta iväg i omgångar.
Jag brukar se en man i ögonen när jag tittar på honom. Och där har jag inga problem att ha kvar blicken. Du själv då?
Märklig kommentar. Vad har det med saken att göra? Tror du inte man kan få känslor när man tittar någon i ögonen?
Jag menade att för mig är män en människa, vilken som. Jag gillar att att hänga med män precis som jag gör med kvinnor. Jag ser inte en man som ett objekt, som bara är till för att liggas med. Utan min manliga vän tittar jag på på samma sätt som min kvinnliga.
Väldigt tjat om semester vecka med attraktiv vän av motsatt kön?
Du har helt klart en hangup och vill ha din tes bekräftad av någon orsak.
Känns lite konstigt att öppna för någon form av diskussion och sen bara ifrågasätta alla som svarar med en annan åsikt? Inte särskilt konstruktivt. Andra kanske tänker så enkelt som att ens partner ska kunna vara i vilken situation som helst utan att för det vara otrogen? och klarar den inte av det så kanske de tycker att personen inte är någonting att ha ändå? tycker inte att det är en konstig åsikt att ha överhuvudtaget.
Tror det är en generationsfråga helt ärligt, vad man ”inte gör” i en relation. Har aldrig hört dessa åsikter förut. (Angående svartsjuka/rädsla för snygga tjejer ja, men inte principen ”att man inte gör så). Är 30.
Om du är i en relation, så fråga din man vad han skulle tycka om att du åker iväg med en annan man en vecka utan din partner.
Jag har svarat dig här ovanför där du frågade samma sak. Jag visste att svaret skulle bli ja. Varför skulle han inte tycka det? Som sagt, vi är på så olika planeter i den här frågan. Du får nog bara acceptera att alla inte tänker som du.
Fast vi är ganska många som dock håller med Lewis. Kan lova att det inte finns någon i min bekantskapskrets som skulle resa iväg med en vän av annat kön.
Man kommer inte ens på tanken. Det handlar inte om kontroll, det handlar om respekt för ens partner.
Respekt för ens partner handlar väl snarare om att ha högre tankar om hen än att allt som krävs för lite otrohet är en semestervecka ”med en attraktiv vän”?
Skulle min sambo förbjuda mig att åka på semester med en kille med motiveringen ”ni kommer ligga med varandra” skulle jag göra mig av med sambon.
Spot on
Då får ni tycka så, har aldrig stött på det bland mina vänner som sagt. Förstår inte alls hur det är respekt, låter som hederskultur när man säger så. Att umgås med vänner, om det så är utomlands, är inte respektlöst, förstår inte hur man kan få det till det. Men alla gör som de vill, bara man är nöjd så. Själv skulle jag aldrig palla såna krav från en partner.
Jag gissar att Lewis är kategori äldre men saken är den att det är jag också. Men kvinna som i ett antal inlägg meddelat att både jag och min partner har nära vänner av motsatt kön.
Strax över 40 om det är gammalt?
Du?? Oj. 50-60 skulle jag trott. Väldigt annorlunda o många frågor här än de 40-åringar jag känner.
Jag kan bara prata för mig själv, har haft många killkompisar som jag verkligen inte har varit intresserad av. Några av dem har ( tyvärr) visat intresse. Kanske det egentligen mest är killar som har svårt att klara av det?
Det tror jag du har ganska rätt i.
Oj, det var speciellt. Men så länge ni båda är nöjda.. För mig låter det med ”respekt” lite som hederskultur.
Ok, glöm respekt och använd order gränser istället .
Vissa saker accepterar jag inte i en relation på samma sätt som min sambo har sina gränser för vad som är ok eller inte.
Men det var väl speciellt om något? Respekt anser du ha med hederskultur att göra?
Obehagligt.
Ja i dessa sammanhang. Att inte umgås med män på vissa sätt. Trodde inte etniska svenskar tänkte så.
Nu är jag inte etnisk svensk men alla mina vänner är och jag är övertygad om att de hade gett samma svar som jag. Du får komma ihåg att alla som inte delar exakt dina tankar och åsikter inte nödvändigtvis är någon slags talibaner…
Nej men det bygger på hederskultur, finns i alla folkgrupper…
Okej då tycker jag det snarare låter som att du har en skev bild av ordet respekt. Hade jag syftat på heder så hade jag använt det ordet istället.
Jag behandlar min partner såsom jag vill bli behandlad. Om jag inte vill att han spenderar en semestervecka med en kvinnlig vän så gör jag inte samma mot honom. Det menar jag med respekt.
Men varför vill han inte? För att han tror att nåt ska hända? För att folk ska prata?
Jag skulle inte ha respekt för nån som kräver sånt av mig.
Och jo respekt och heder hänger ihop, läs vad såna människor säger.
Varför respekterar din man inte den fina och långvariga vänskapen, att du känner att du respekterar honom genom att begränsa dig i din vänskap?
Hade själv blivit så besviken om det vore en grej i ett förhållande!
Sexuella attraktionen? Du tänder väl knappast på varenda kvinna du ser? Och även om du finner någon attraktiv så låter du väl dem vara i fred? Du klarar inte att umgås med kvinnor för att du inte litar på dig själv?
Jag har jobbat med män i hela mitt liv och det har aldrig varit problem på något håll.
Uppenbarligen har du inte läst inlägget, pröva igen.
Läs mitt inlägg en gång till, det handlar inte om att jobba eller ha en kollega av motsatt kön (vart skrev jag det).
Handlar om att ha en så nära vän att man spenderar tid tillsammans själva, exempelvis en resa utomlands.
Skulle du släppa iväg din man utomlands med en annan kvinna om dom var vänner?
Så du kan alltså inte hålla fingrarna i styr om du umgås själv med en attraktiv kvinna?
Tydligen har du stora problem då du kommer med halmgubbe efter halmgubbe istället för att svara på frågan.
I mitt fall ser jag ingen nytta av att ha nära kvinnliga vänner förutom min sambo som är min bästa vän. Förutom henne så är mina övriga nära vänner alla män.
Vet att du inte kommer förstå vad jag skriver och hitta en ny halmgubbe att attackera men det rör mig faktiskt inte det minsta .
Det var min första och enda kommentar i diskussionen.
Ser att du undviker att svara på frågan, varför? Litar du inte på dig själv i en kvinnas sällskap?
Svårt när alla använder Anonym som namn men Ok, för att svara på din fråga, visst gör jag det.
Tror du att det är en och samma person som svarar dig, Lewis? Vi är många som är kritiska men inte till din relation. Du och din sambo får leva precis i vilken bubbla ni vill.
När alla använder Anonym som namn är det inte lätt.
Varför inte? Och vaddå släppa iväg, man bestämmer inte över nån annan? Hur låter det om en man säger så? ”Släpper du iväg din kvinna”. Folk klagar på muslimer men håller på sådär..
Du säger bestämma, jag säger att man har gränser för vad som är ok eller inte i ett förhållande.
Så om din man vill ligga med en annan kvinna så säger du -ok , jag bestämmer ju inte över dig.
Jag drar gränsen om min partner vill ha nära vänner av motsatt kön, visst kan hon välja att ha det men då blir det utan mig.
Med tanke på att det snart är 13år tillsammans så är det inte ett problem
Synd att du är såpass otrygg och osäker i dig själv att du behöver begränsa din partner så.
Begränsar ingen, hon är 100% fri att göra precis vad hon vill.
Men du förstår väl att det är åt båda hållen?
Man bestämmer inte över sin partner. Vill han ligga med någon annan så är det hans val. Mitt är att stanna kvar eller gå.
Vi pratade om nära vänner av motsatta kön, inte ligga med någon. Vänskap för mig är precis allt utom just ligga, det gör jag bara med en partner. Åka på en resa kan jag göra med de flesta, om de inte är för inskränkta och lägger sig i andras liv. Som vissa tydligen gör.
Bestämma gör inte jag heller, hon är 100% fri att göra vad hon vill men att åka på en semester med en annan man så är jag inte kvar när hon kommer hem.
Alla har vi mer eller mindre gränser vad som är ok i ett förhållande, det betyder inte att man bestämmer över någon annan.
Alltså din ton jag gillar den inte. Har du problem att prata med din sambo?
Du gillar inte min ton, och?
Givetvis är det min sambo jag pratar med om jag har problem, inte någon annan kvinna.
Förutom kvinnorna här inne som du pratar med då. Sugen på att ligga med alla här inne? 😳
Tror du skulle må bra av att ha kvinnliga vänner så kanske din värld skulle öppna sig lite? Så skulle du och din partner inse att man inte måste vilja ligga med alla av motsatt kön, att de har mer att erbjuda än sitt kön?
Tänk vad svårt det är att läsa vad jag skrev, kvinnliga vänner har jag, men riktigt nära vänner är manliga och min sambo/partner.
Det är ju en helt annan sak. Ligga vs inte ligga. Visst man får ha gränsen var man vill, så länge man är överens. Förstår inte alls varför dock, förstår inte problemet.
Som man känner sig själv känner man andra.
Nej det är helt fel.
Men snyggt duckat på frågan, det säger det mesta.
Du var mig en tramsig jävel må jag säga. Vad är det du far efter , -egentligen? Folk har svarat dig 1515 ggr känns det som men ändå försöker du påskina att du inte får svar på din fråga?!! O detta att du verkar inte lita på dig själv runt kvinnor?🤨🙄 tycker synd om din sambo ärligt talat, som har dig som tydligen ser alla kvinnor som potentiella ligg. Usch
Nej det skulle jag inte gå med på.
Inte jag heller.
Jag tror det svåra i sådana här diskussioner är att det finns inte ett generellt svar. För det kommer helt bero på de båda parterna som är i förhållande, hur förhållandet ser ut, vilka vänner och hur de förhåller sig, och var man är i livet.
Jag känner mig helt trygg min man och litar på honom fullt ut. Han har och har alltid haft kvinnliga vänner och jag har lärt känna dem med och skulle nog till och med kalla dem gemensamma vänner. Vid ett par tillfällen har det hänt att en kvinnlig vän till honom verkat vara attraherad/haft känslor/flörtat, då har han också känt det och tagit upp det med mig och begränsat den vänskapen helt på eget bevåg.
Sen vad gäller dina exempel med att kolla på serie hemma eller semesterresa, just för oss är det inte aktuellt direkt. Vi är varandras bästa vänner och absolut bästa resesällskap, vill vi åka på semester vill vi allra helst ha varandra där för det är roligast och känns som slöseri på semester att åka utan varandra. Kolla på serier hemma hos kompisar är också svårt att relatera till, är nog inget vi direkt ägnat åt oss sen tonåren. Oftast möts vi ute med vänner (själva eller tillsammans) eller bjuder hem vänner/blir hembjudna (tillsammans) till vänner. Efter 10 år tillsammans är liksom de flesta vänner mer eller mindre gemensamma, mellan jobb, familj, andra aktiviteter och sköta hem, så har man har inte supermycket med tid heller över för att träffa vänner. Så vi ses gärna tillsammans för middagar eller dyl. och träffas man på egen hand blir det ofta lite kortare, t.ex. mer över en lunch, fika, eller promenad.
Så ja, om vi utgår från dina exempel så hade jag nog reagerat om min man skulle spendera kvällen och kolla på Netflix hos en tjejkompis eller åka på utlandssemester. Men hade också reagerat om det var en killkompis. För det skulle vara att plötsligt frångå hur vi gör och gillar att göra, så då skulle jag bli fundersam. Det har liksom inte nödvändigtvis med könet på kompisen att göra.
Genom jobb träffar män jag blivit nära vän med träffats ca 4 gånger per vecka. Och det är som vilken vän som helst.
Är du i ett förhållande och skulle du isåfall spendera tid med dessa män utan din partner?
Nu menar jag inte aw eller likande jobbrelaterade saker utan exempelvis gå på bio tillsammans (sånt man gör med en när vän).
Men gud skulle inte din partner få gå på bio med någon av motsatt kön?
Nu var det ett exempel, men skulle du alltså gilla att din partner spenderar tid med en annan kvinna utan dig, exempelvis en middag på restaurang och sen bio?
Det skulle ärligt inte jag.
Inte så att jag säger att du inte får, men det är inte en relation jag stannar kvar i.
Fråga nu din man om han skulle acceptera att du gör motsvarande med en annan man, återkom gärna med svar.
Absolut inga problem. Det gör man ju med vänner ibland? Könet spelar väl ingen roll.
Ditt resonemang är konstigt. Jag gillar både kvinnor, män och ickebinära. Har liksom ingen könspreferens. Om du och jag skulle vara i en relation, skulle jag ens få ha vänner överhuvudtaget? Nu är jag förvisso lyckligt gift. Min man vet att jag kan känna attraktion till alla, men känner sig inte det minsta osäker på mina vänskapsrelationer. Bara för att jag potentiellt kan bli attraherad av alla könstillhörigheter blir jag verkligen inte attraherad av alla personer. Långt ifrån.
Lika konstigt finner jag ditt resonemang.
Du får vara vän med precis vem du vill och det var inte vad jag skrev, så testa att läs mitt första inlägg en gång till.
Fridens liljor.
Du svarar inte på en enda fråga lewis. Ställer motfråga efter motfråga.
Skulle din sambo inte få gå på bio med en manlig vän?
Varken kan eller vill hindra min partner att gå på bio om hon vill.
Så hon är helt fri att göra vad hon vill med vem hon vill.
Var det svar nog?
Återkom gärna annars igen.
Skulle du vara okej med det?
Min man och en tjejkompis går ofta på bio, vi har småbarn och svårt med barnvakt på vecodagar och jag gillar inte marvel/action då går de på bio, är det romcoms/deckare går jag och samma kompis på bio.
Haha vad tror du ska hända på bion egentligen? Ska de ha sex under filmen eller vad? 😅😅😅 vad lever du i för tonårsfilm egentligen?
Min man hade en tjejkompis, någon han dejtat tidigare, som bjöd hem honom på middag bara de två. Det kändes väldigt fel för mig.
Däremot, när han åkte på utlandssemester med tre kvinnliga vänner, då var jag inte ett dugg orolig.
Han har bara kvinnliga nära vänner och umgås med dem regelbundet. Men jag har träffat dem alla och det finns ingen attraktion där, så jag känner mig helt lugn.
Hoppas verkligen jag har fel, men om en man bara har kvinnliga vänner som han även åker på semester med utan dig så ser jag röda flaggor vifta för fullt.
Men återigen, jag hoppas att jag har fel i detta fall och om ni båda är ok med detta så kör på.
Skulle din man känna på samma sätt om du åkte iväg med tre män?
Det här är inte första gången Lewis ger mig dåliga vibbar 😒
Gubbar…
Tack, är så trött på att bli anklagad för att vara kvinna.
Varför måste du Lewis döma andra? Låt en man ha bara kvinnliga vänner om så är fallet. Du behöver inte vifta med dina red flags. Det är kanske inte det vanligaste men inte kriminellt.
Man får ju hoppas att hennes man inte är en kontrollerande gris och ”låta” henne åka . Skulle de ha gangbang eller??
Nu får du tagga ner lite tror jag.
JA, självklart har du fel.
Vad vet jag om hur han skulle känna? Han säger väl till om det inte känns bra? Jag har 0 manliga vänner så det är inte ett verkligt scenario i vårt liv.
Du verkar ha en väldigt stereotyp syn på mån och kvinnor och tror du går miste om många fin relationer i livet.
Fråga honom rent hypotetiskt.
För alla i detta kommentarsfält utgår från det kvinnliga perspektivet.
Varför har du inte manliga vänner ?
Du går miste om många fina relationer för att använda dina egna ord.
Han svarar att det är hellugnt.
Att jag inte har några manliga vänner är inte aktivt val, men utifrån vad du skrivit ovan är det ett aktivt val du gjort att inte ha nära kvinnliga vänner.
Jag tycker du är en viftande röd flagga 🚩
Jepp!
Satan, hade hoppats på 🚩🚩🚩
Nåja, man får inte allt här i livet.
Självklart inget problem! Vi litar på varandra och jag tycker det är normalt och eftersträvansvärt att ha vänner av olika kön, varför välja bort nån pga det? Om en man skulle säga samma om en kvinna (att hon inte får ha manliga vänner) skulle det vara fett obehagligt, eller hur?
Det är ett slemmigt synsätt tycker jag, att tänka att män bara vill ha sex från kvinnor. Inga män jag vill ha i mitt liv.
Min tillåtelse spelar knappast någon roll, vill min partner vara otrogen så kommer min partner vara otrogen. Med eller utan min kännedom. Plus att vem är jag att tillåta en annan person något? Han är en individ som lever sitt liv och det är inte upp till mig att
Bestämma vad kan får eller inte får umgås med
I ett förhållande ger och tar man.
Man visar även varandra respekt mot ens känslor.
Det handlar inte bestämma eller begränsa någon det handlar om vilka gränser man har.
Jag skulle inte tillåta att min partner har en nära manlig vän som hon umgås med utan mig, det är en gräns som jag har och inte kommer att ändra på, och acceptera inte min partner det så får hon helt enkelt välja mellan sin vän eller partner.
Men med tanke på att vi varit tillsammans i snart 13år så verkar det inte vara något problem 😀
Ja, men ni är ju överens i er bubbla. Kan du inte låta oss andra få göra som vi vill?
Nä vad bra för er då, men fatta att andra är annorlunda.
Själv tycker det är lite tråkfotboll man inte har vänner med andra kön eller bakgrund etc som sig själv eller att man skulle välja bort folk pga detta. Tycker det visar att man ser kvinnor som människor och inte bara potentiella ligg/partners om man kan va vän med dem.
Nu skriver du ”umgås utan mig”. Vad betyder det? Fika? Middag? Bio? Skogsutflykt?
Att inte tillåta sin partner umgås, äta middag osv med vem denne vill är bokstavligen ett kontrollerande beteende oavsett vad du väljer att kalla det. Det är något av de första tecken på att man lever i en destruktiv relation.
Min sambo får göra precis vad hon vill med vem hon vill, kommer inte förbjuda något.
Men vissa saker kommer betyda att vi inte längre är ett par.
Men skulle aldrig förbjuda eller neka henne att göra det hon vill.
Det är inte att kontrollera, det är att ha gränser.
och gäller det stora delar av er relation så lever tyvärr din partner i en destruktiv sådan. Alla destruktiva relationer innehåller inte våld, utan de flesta går ut på att använda makt psykologiskt, något som det nästan låter som du gör. Ta det ifrån någon med erfarenhet i frågan.
Märkligt nog har hon i princip samma gränsdragningen som jag.
Betyder det att jag lever i en destruktiv relation trots att jag är väldigt lycklig?
Det betyder kort och gott att ni lever i en destruktiv relation.
Ja lite som Jonah Hill. Psykiskt våld med andra ord. Du är inte frisk
Och att jag som kvinna inte skulle resa bort med en manlig vän, vad visar det tecken på enligt dig?
Det beror på hur er relation ser ut i övrigt. Att bestämma och begränsa en partners liv är absolut ett sätt att utöva psykisk våld och något som sker i de flesta fall av våld i nära relationer.
Hon kanske sitter och funderar på det just nu, om det är värt att välja bort vänner för att få vara med sin Lewis.
Hon har inte valt bort någon vän över huvud taget, hon ser inte heller behovet av manliga NÄRA vänner utan väldigt nöjd med manliga kollegor och vänner och sedan sina riktigt nära kvinnliga vänner.
Vi har båda samsyn i vad som är ok eller inte i ett förhållande (något som man borde ha efter mer än 10år tillsammans).
Nu börjar resonemanget skeva lite från din sida. Du gick in i den här diskussionen genom att säga att vänner/kompisar av motsatt kön är ok, men inte att ha nära vänner och din definition av nära vänskap tycks vara att man a) åker utomlands på semester ihop b) drar hem till varandra på kvällen och kollar Netflix med (den nära vännen förutsätts dessutom vara attraktiv).
Men nu handlar det om att inte över huvud taget umgås med en person av motsatt kön på tu man hand. Bio var uteslutet, då antar jag även konserter, fika på stan, lunch om ej med kollega på arbetstid räknas dit? Får man höras av på sms/chatt/telefon? Eller är kärnan att man inte överhuvudtaget ska ha någon kontakt annat än ytlig och professionell med personer av motsatt kön? Point taken men varför då trassla in sig i märkliga exempel med utlandsresor och spontana Netflixkvällar? (som väl ändå relativt få personer 40+ som du anger som din ålder, det är min också, har som umgängessätt oavsett om det handlar om män eller kvinnor).
Kul om det funkar för dig och förhoppningsvis även din partner med den sortens kontrollerande beteende och ultimatum, men för mig är det ditt synsätt som är en gigantisk röd flagga.
Herre gud (jag som inte ens är religiös)
En nära vänskap är väl inte en lunch/sms/chatt med en kollega, utan något helt naturligt.
En gigantisk rödflagga för mig är någon som hellre spenderar en veckas semester med en manlig vän än med mig.
Men skulle aldrig förbjuda eller hindra min sambo att göra det, men då finns inte jag kvar när hon kommer hem.
Hahah som religiös skulle jag dock inte ”missbruka Herrens, din Guds, namn” 😉.
Men jag håller med dig, om vi etablerat tidigare 🙂. Eller faktiskt så skulle jag inte lämna min man oavsett då vi är gifta. Men då är vi ju båda religiösa som sagt.
Du säger ju hela tiden emot dig själv. Du drog igång diskussionen med att säga att vänskap mellan man och kvinna är ok, men inte nära vänskap = resa utomlands ihop och se på Netflix ensamma.
Sen har du i dina svar i träden uppåt och neråt glidit vidare och landat i att inget umgänge mellan två personer av olika kön på tu man hand är okej.
Och nu trasslar du till det igen och börjar blanda in lunch och sms med kollega – det handlar om hur man umgås med sina vänner på sin fritid.
Nåväl, jag fattar att du är ute efter att provocera men du håller inte riktningen och är inte konsekvent i dina resonemang.
Att säga ”du gör som du vill men jag finns inte kvar när du kommer hem” är väl ett ultimatum om något (och förtäckt hot).
Psykiskt våld
Ganska svår fråga egentligen. Jag är egentligen inte så svartsjuk av mig, men samtidigt känns det inte lika lätt att acceptera om ”min” (är singel) kille åkte på resa med sin tjejkompis än med en killkompis. Kanske ännu mindre om det är en tjejkompis han legat med. Det är nämligen så mina vänskaper med killar har börjat, typ I alla fall. Har 4st och har legat med 50% av dem (ett ex och en som började som kk) samt hånglat med en 3e (krogragg från början) och det känns som att ”min” kille hade haft svårt att acceptera om jag och mitt ex åkte på spa typ. Och jag hade inte heller riktigt gillar om min kille gjorde det. Vill inte vara varken kontrollerande eller extremt svartsjuk, men vissa saker känns bara lite fel.
Kunde du inte vara vän utan att ligga eller?
Lägg av. Det ena är ett ex, den andra en fd kk. Relationer kan ta oväntade vändningar. Fel med det?!
Jag hade ALDRIG accepterat det där. Kompis av andra könet ja men inte man legat med 🚩🚩🚩
Nej jag vet. Jag hade också haft svårt för det. Samtidigt som jag inte tycker att man ska förbjuda vänner den andra har. Men blir så kluven i det hela. Det är ju bra vänner också och såna växer inte på träd så det hade varit jättetråkigt att inte få umgås mer. Samtidigt som jag också förstår att man måste respektera sin partner också.
Hahahahaha
?
Jag hade aldrig haft problem med att åka iväg en vecka med min bästa vän men jag vet att hans tjej inte hade accepterat det då han och jag sitter ihop och har liknande intressen. Allt handlar om att kunna lita på varandra men det har många svårt för och tycks tro att alla kvinnor vill stjäla andras män. Eh nej.
Ja om det gällde ett gemensamt intresse som de har, och som inte jag delar. På samma sätt som jag kan åka på resor med vänner (som har blivit nära pga det delade intresset) som delar mitt intresse men som min man inte är så intresserad av. Annars skulle jag tycka det var lite konstigt. Då kan väl vi resa istället?
Jag och min man (tillsammans i 11 år och ingen av oss är svartsjuk) umgås inte ensam med nån kompis av motsatt kön. Jag liknar det vid en dejt. Och det skulle såra den andra och vi vill inte göra den andra ledsen/orolig. Vi vill att den andra ska må bra och vi är inte det minsta missunnsamma heller. Handlar inte om kontroll för mig, utan om respekt för min man och vårat förhållande.
För oss handlar det om värdegrunder och det är oerhört viktigt att vi delar samma värdegrunder, gällande allt, barnuppfostran, politik, religion, relationer, ekonomi osv.
Men alla ni som inte tycker att er partner ska umgås med motsatta könet och han inte heller tycker att ni ska göra det, vad är problemet? Ni tycker lika. Respekterar varandra.
Precis som jag och min partner respekterar varandra med att båda kan ha och vill ha vänner av motsatta kön. Det handlar om kemi som med vilken vän som helst, det handlar om gemensamma intressen. Helt öppet. Låt oss få ha det så här om vi trivs och lägg ner alla pekpinnar!
Ingen pekpinnar dig. Gör som du vill så gör andra som de vill.
Säker på att ingen av er är svartsjuk? Låter nästan så om ni inte tillåts umgås ensamma med någon av det andra könet. Alltså you do you, men vad är anledningen om inte svartsjuka?
Men precis? Respekt och gränser är de enda svar man får här. Men respekt gräns för vad, varför? Antingen litar man på varann eller inte. Men jaja, så länge båda parter i förhållandet är överens. Glad att jag slipper. För mig luktar det osäkerhet och svartsjuka.
Jag håller delvis med. Vi har inga problem med att den andre umgås med folk av motsatt kön dock men mer intima saker som resor, filmkväll etc kan bli konstigt med vissa personer. Om min sambo gör det med sina två kvinnliga barndomsvänner tycker inte jag det är konstigt. Men vi åker exempelvis inte på resa på tu man hand med en mer nyfunnen vän av motsatt kön, och det handlar inte om att man verkligen tror att otrohet kommer ske utan att ens partner inte ska behöva sitta hemma och ha ont i magen. Man visar respekt för sin partner.
Man kan ju vara orolig över att det finns en viss spänning, att vännen av motsatt kön ska flirta, att känslor börjar utvecklas etc. Vi litar på varandra men vi lever inte i ett vacuum där absolut inget kan hända som man blir ledsen över även utan att otrohet skett, eller i ett vacuum där något aldrig känns olustigt. Saker kan alltid förändras och vill man ha ett hållbart förhållande behöver man välja varandra om och om igen i olika sammanhang, och spenderar man mycket tid med någon som det finns en viss sorts spänning med är det inte alls otroligt att man utvecklar känslor för den personen istället t ex. Relationer är inga disneybröllop utan något man upprätthåller och jobbar på.
Så tycker jag att det funkar i heterosexuella relationer, hur relationer med någon av samma kön funkar och hur de tänker vet jag tyvärr inte utan kan bara tala för mig själv.
Nej håller helt med dig. Min man har inga andra kvinnliga vänner/kompisar (det är en sak om vi umgås alla tillsammans men de ska inte träffas på tu man hand) och detsamma gäller mig.
Precis, tillsammans är en sak.
Ensam gör man saker med sin partner.
En jobblunch är en sak med middag, bio, Nej.
Jag tror dock att det är lättare för en man att utveckla känslor för en kvinnlig vän än vice versa. Vet inte riktigt vad jag baserar det på 😅 min man påpekade det för ett tag sen när vi pratade om just detta och min magkänsla säger att det är rimligt.
Det tror jag med faktiskt.
Varför?
Osäker. Min magkänsla säger så. Kan tänka på saken och kasta bollar på mitt plank (man) och kanske återkomma 😅.
Först var det att resa bort med en kompis av motsatt kön som inte var okej, nu är det middag och bio som inte är okej. Snart är väl en jobblunch lite too much.
Men vet du, man kan aldrig vara säker på att inte attraktion uppstår mellan ens partner och någon annan person, inte ens om man själv är med. Och det behöver ju inte vara en nära vän som partnern blir attraherad av. Så mitt tips är att låta partnern ha vilka vänner hon eller han vill. Och tänk på att svartsjuka och kontrollbehov är otroligt oattraktivt.
Jag har svårt att svara på den frågan utifrån hur du definierar ”nära vän”. Min definition av nära vänner är inte direkt någon jag kollar på serier med en kväll eller åker på semester med. Det är aktiviteter jag gillar att göra med min man i första hand (andra kan vara med också, men då gör vi det tillsammans med andra). Nära vän för mig (och min man) är liksom inte baserat på hur vi umgås med någon eller hur ofta vi umgås. Utan för oss innebär en nära vän någon man kan prata ”riktiga” saker med, någon man kan och vill vända sig till när något jobbigt eller kul händer osv. Och där tror jag absolut man kan ha nära vänner oavsett kön. Sättet vi gillar att umgås på egen hand med vänner är snarare en fika, en lunch, en promenad, eller något intresse en vän delar men inte ens partner. Så det du skriver passar liksom inte in alls för min del.
Alla pratar om resor och övernattningar men det är väl fan personalfester ni borde oroa er över i så fall?
Eller ett jobb överhuvudtaget, med tanke på alla trådar om kollegor här! 😄
Nej, håll dem hemma eller fäst en go pro på huvet på dem!
Ja lika bra att låsa in sin partner 😂😂😂
Haha sant! Eller låt dem åka på så många semestrar med vänner av alla kön det bara går! Håll dem borta från jobbet!
Haha ja! 😄
Det är snart dags för det årliga julbordet!!!!!
Inte för min man, finns kvinnor där! Usch!
Skulle min man gå på ett julbord med kvinnliga deltagare skulle jag inte stå kvar. Vissa saker KAN man bara inte acceptera!!!!
🤣
Jag har mina GrÄNsEr!!!
Fast hon är fri att göra vad hon vill. Men då är vi inte längre ett par 🤣
Jag är mest förvånad över att sova över är en grej hos andra vuxna, tror inte jag har sovit över hos någon sen jag var typ 18 max. Kanske är jag som är gammal och umgås med andra mest genom tex träning och typ middag…
Jag har inte bil och har vänner som bor där var inte går kvällstid. Sover över ibland. Inte naken i samma säng men sover över. En del bor inte i samma stad och då blir det också övernattning. Om min pojkvän inte är okej med det så är det nog inte en pojkvän för mig.
Där bussar inte går*
Hänt mig någon enstaka gång när jag har varit hos en vän, klockan dragit iväg utan att vi tänkt på det och jag blivit erbjuden plats på soffan/i gästrum för att slippa ta mig hem själv mitt i natten. Men det är inte så att det är planerade övernattningar, föredrar min egen säng.
Det är så mysigt! Gjorde det ibland hos en kompis innan de fick barn, om vi haft filmkväll sen trea. Fast jag bodde tre stationer bort med tunnelbanan 😄 Har också flera vänner i andra städer, då sover man ju över när man hälsar på.
Händer inte ofta i min bekantskapskrets men emellanåt ja, t.ex. om man åkt långt för en större fest.
Alla dessa ragg på personalfester och så säger folk här att dom minsann litar på sina partners.
You wish.
Tro det eller ej men man kan fortfarande lita på sin partner trots att folk är otrogna på fester. Låter helt sjukt jobbigt att gå runt och vara orolig för att ens partner ska vara otrogen hela tiden? Och är det här inte lite kärnan i problemet kommer fram? om flest människor är otrogna på jobbet eller jobbfester, Ska man förbjuda sin partner att gå till jobbet och vara med på julfesten? Är det inte enklare att bara lita på sin partner och om den väljer att vara otrogen bara ta sitt pick och pack och dra om det är vad man vill? Varför välja att leva i någon slags konstant otrygghet och ta beslut efter den?
Självklart. Men förstår att folk är olika och således tycker olika. Finns även lika många typer av vänskaper som det finns människor, så att gruppera relationer så svartvitt som du verkar göra blir ju bara fel.
Alla är inte lika, så är det.
Men rent generellt så tror jag inte många män skulle uppskatta att ens partner har manliga vänner som de spenderar tid med själva.
Funkar det för dig och din partner att ha vänner av motsatt kön och spendera tid med dom själva så kör på 👍👍
Sunkiga män då.
Jo tack, vi har begripit att du tror det vid det här laget.
Om jag utgår från mig själv så nej, väldigt svårt med manliga vänner. Funkat jättebra att umgås i grupp, gillar absolut vänskap med män på den nivån, trivs och har kul. MEN så snart jag börjat komma närmare någon, kanske börjat träffas som vänner på tu man hand – ja då kommer intresset, det sexuella/kärlekskänslor, antingen från deras håll eller mitt. Har aldrig haft en manlig vän som jag över tid kunnat umgås ensam med helt utan intresse. Skulle inte inleds den typen av vänskap idag av den anledningen, blir bara jobbigt förr eller senare (har partner idag) så håller mig till kvinnliga nära vänner men umgås gärna med män i grupp såklart.
”Acceptera” låter så himla aggressivt, som att jag ska godkänna vilka han hänger med? Han gör vad han vill 😅 Min sambo har många tjejkompisar, vissa hänger han med själv och ibland hakar jag på om vi hänger med kompisen och dennes partner.
Angående semesterresan så är det nog mer att vi har så lite semester ihop som det är och om han tar en vecka för utlandssemester med en tjejkompis framför mig hade jag klart blivit ledsen – precis som jag blivit om han valt en killkompis framför mig. Nu skulle det iofs aldrig hända, men.
Jag är noll svartsjuk av mig och vice versa med min sambo. Vi litar på varandra helt enkelt. Jag har tex backpackat själv under vårt förhållande och bott i mixade dorms, det är inget konstigt liksom.
Min mans närmaste vänner är två kvinnor, mina närmaste vänner när vi träffades var tre män.
Jag skulle absolut vara 100% bekväm med om han övernattade (i eget rum såklart) eller åkte utomlands med dem, dock är de en trio så typ alltid tillsammans dem 3. Han har varit ute på restaurant/bar med bara en av dem några gånger.
Han har visat samma tillit till mig. Dock är vi väldigt nära, öppna och har diskuterat våra gränser för otrohet samt att ingen av oss är svartsjuka. Han är tex vän med sitt ex fortfarande och de har en aktiv vänskap. Det går bra. Vi har varit ihop i 7 år och har barn.
👍🏻
Nej säger jag!
Jag har en nära vän som jag dessutom varit intim med för måååånga år sen. Han är gift med barn idag. Är således kompis även med hans fru. Jag och min killkompis kan gå ut och äta ensamma utan problem. Finns noll sexuell attraktion mellan oss idag, minns inte heller hur det var att ens ha det med honom då det gått så många år. Har flera nära killkompisar, skulle kunna hänga på tu man hand med åtminstone fyra stycken (de jag är närmst). Det finns verkligen noll. Ska tilläggas att alla dom är moderna män och jättefina människor samt fina partners till sina tjejer (som jag också tycker mycket om). Har aldrig varit nära vän med en kille där hans partner och jag inte kom överens men misstänker att det knske skulle vara annorlunda då.
Hade ju varit intressant att höra hur samkönade par ser på detta med vänner av det kön man gillar.
Jag har varit i en samkönad relation. Det här är liksom inte ens en grej eller en fråga, det är givet att man har kompisar av det kön man är attraherad av och att det är okej. Och många är ju dessutom bisexuella så då blir det ju noll kompisar annars. Sedan kan ju såklart avundsjuka uppstå även i en sån relation men då är det ofta mer en specifik person som kan vara ett problem (hon flörtar med dig osv) än vilket kön den har.
Jag är så tacksam att jag aldrig har blivit stoppad från att umgås med några av mina vänner, oavsett kön. Är hetero och jag verkar ha dragit vinstlotten när jag bara varit i relationer där alla vänner är tillåtna. Allt annat vore otänkbart i min värld.
Att bestämma vem ens partner får vara vän med är den största röda flaggan i mina ögon. Då är det hellre hej då till killen.
Ja men precis! Stor röd flagga och ett hejdå!
Låter som har gränser för vad som är ok eller inte i ett förhållande, precis som mig.
Varför är dina gränser ok men inte mina?
För MIG är inte dina gränser ok i ett förhållande. Det är väl ändå det vi pratar om här? Men om du och din partner är ok med det så kör.
Finns säkert gränser som du inte skulle vara ok med i ett förhållande också. Så vad som är rätt och fel bestämmer man själv, precis som anonym ovan har bestämt det för sig.
Jag vet inte, men det känns lite som att du behöver prata med din sambo i stället för att försöka övertyga någon anonym att du har rätt.
Fast du har ju bestämt att din gräns – att inte ha nära vänner av motsatt kön som man umgås enskilt med – är rätt. För det är antagligen rätt för dig. För någon annan är det en röd flagga. Kanske är det en röd flagga för dig att din partner vill gå på bio med en nära manlig vän utan dig?
Det där är en sak som skiljer hetero och samkönade förhållanden, aldrig hört en kvinna som har förhållanden men kvinnor uttrycka tacksamhet för att de får välja sina vänner och att det är en vinstlott, är mer bara standard och så som det är. Fattar att det beror på att det finns för många usla män men jag tycker ändå att ni borde höja era tacksamhetskrav litegrann, det är för deppigt att vara glad över att bli behandlad som en person.
Ingen av mina lesbiska vänner har manliga vänner och det är noll problem med vänner av kvinnligt kön.
Jag kvinna 27, min man 29, resonerar som du.
Vi litar på varandra till 10000% men vi umgås inte med de motsatta könet ensamma även om vi skulle ” få lov” och vi skulle dessutom aldrig resa med det motsatta könet även om vi ” fick lov” av den andra. Sånt gör jag vi tillsammans ❤️
Varför umgås ni inte med det motsatta könet? 50% av alla potentiellt fina vänner i livet försvinner ju, bara för att ni gör skillnad på en människa utefter om den har något som hänger mellan benen eller ej.
Varför inte om ni litar på varandra så starkt?
Jag skulle inte gå med på en sådan resa.
Jag upplever ändå att vi funkar olika, män och kvinnor här. Jag har haft mycket killkompisar genom livet och aldrig haft minsta lilla dragning till dem medan de utan undantag alltid varit kära eller attraherade av mig.
När jag och min väninna var 19 år (alltså nästan 100 år sedan) hade vi en ful grej för oss i ett år ungefär. Ett spel. Vi flörtade på krogen med upptagna män, unga killar, företagsgubbar och alla varianterav män däremellan. Så snart de ville att vi skulle ”gå iväg någonstans” med dem sade vi att vi bara skulle på toa och så försvann vi, och mannen blev ännu en siffra på de som ville vara otrogna. På eventuell undran….antalet män som sa stopp/tackade nej under detta år var….noll. Vår tanke var att sluta ”leken” så snart första mannen sa nej men det hände aldrig. Tänker alltid på det här när jag läser om att man aldrig kan tänka sig ens man vara otrogen.
Jag ser det mer som att vill han vara otrogen så är han. Jag kan inte stoppa honom och jag vill inte behöva stoppa honom. Väljer en man att ligga med en annan kvinna så väljer jag bort den mannen helt enkelt. Jag tänker inte leva i ett förhållande där jag måste sätta upp regler, kontrollera var han får gå och vem han får träffa och kolla varenda steg han tar osv osv. Jag vill leva med någon som också väljer att leva med mig. Så häng med tjejkompisar och gå på krogen utan mig. Är han otrogen så lämnar jag.
Jag är kanske ännu mer strikt med det här. Jag skulle aldrig umgås ensam med någon av mina manliga vänner eller ens prata med dem i telefon eller mess, om det inte gällde en nödsituation eller till exempel att planera en överraskning. Detsamma gäller för min man också, vi är överens och saknar inte den sortens kontakt. Vi tycker helt enkelt inte det är lämpligt. (Nej vi kommer inte från någon hederskultur, min man är svensk och jag kommer från ett annat europeiskt land.)
Hur kan man vara vänner om man aldrig ens får/kan prata med varandra när man vill?😅
Vi pratar med dem när vi vill, det är bara att vi inte vill när vår eller deras partner är med 🙂 vi har ett stort umgänge med grillfester, spelkvällar och utflykter. Det går att göra otroligt mycket som inte inkluderar umgänge på tu man hand.
Ska förläsa till våren och ska lägga ner pengar på en skräddarsy kostym. Ja jag vill se professionell ut. Stäm mig!
Men jag vet inte vilken färg som blir bäst, blå eller svart eller grå?
Beror på dina färger 😃 Vad har du för hudton/hårfärg/ögonfärg?
Min hud är väldigt ljus och jag har mörkt hår.
Jag är både ljus och mörk har jag hört. Vet inte hur jag ska beskriva.
Håll upp lite olika färger vid ansiktet och se vad som passar dig bäst. Jag tippar på marinblå.
Svart eller blå! Men hallå blå – SÅ SNYGGT!! 😍
Du låter som en vinter i färgerna så marinblått blir säkert fint.
Marinblå 👌🏼
Vad har du själv för färger.
Hår, hy, ögon?
Hår: mörkt
Hud: Värdigt ljus
Ögon: Grå mot blå hållet.
Har hört folk säga att jag är ljus och mörk.😅
Känner mig som en blandras.🤣
Sök på Color analysis, låter som att du kanske är true/cool winter.
Anonym 20:26
Tack för tipset!
Då tror jag en kall grå eller marinblå. Eller mörkt vinröd om man vågar det.
Ekorren
Om jag väljer vinrött så skulle jag se ut som en tomat.🤣
Då tror jag allt det är en gullig tomat😄
Ekorren
Jag får skaffa gröna skor och en grön basker, sedan är det en komplett tomat.🤣
Succé 🍅
Inga synpunkter om färg men välinvesterade pengar.
Lyssnade på en kompetent person och underhållande föreläsare i veckan och funderade alldeles för mycket på om personen ens sett sig i spegeln efter hen klätt på sig.
Kul att du vill se proffesionell ut med skräddarsytt.
Ska gå till en herr kostym butik för att få det rätt.
Då ämnet är väldigt personligt som jag ska prata om så vill jag ha en ” distans” och gå in i en föreläsnings roll och inte som privatpersonen Flundra. Vet inte hur jag ska förklara.😅
När kostymen åker på så är det jobb och inte flams och trams.
Välj en blå.
Fast det blir lite märkligt om du pratar om något väldigt personlig och samtidigt ser ut som någon som jobbar på bank… Ska allt hänga ihop (alltså, du vill vara trovärdig) så är det nog bäst med en annan stil skulle jag säga.
Anonym 20:50
Jag vill se respektabel ut och en av skolorna gjorde inget åt mobbningen från åk 1 till jag gick ut ur 9. Så det blir lite som en revansch.
Vem vet jag kanske även föreläser för vuxna med.
Fundera ett varv till på de kläderna i det sammanhanget….
Äsch tycker kostym blir bra! Kanske nåt med spetskant under? Snyggt svart linne typ? 😍 Alltså inte allt i spets, men liten kant typ
Inte svart! Blir sällan bra tycker jag? Mer begravning. Ta det du passar bäst i av blå eller grå. Inom vilket område föreläser du?
Inte för att säga för mycket men föreläsningen kommer att ske i skolor i mellan och högstadiet. Det blir en väldigt personlig föreläsning.
Alltså är det skolelever så skulle jag verkligen inte ha en skräddarsydd kostym!
Anonym 20:47
Får man fråga varför?
Det kan även hända att jag föreläser för vuxna.
Du kommer att se väldigt annorlunda ut om du kommer i en sådan klädsel till en skolmiljö, oavsett om det är elever eller personal du ska prata inför. Ingen annan klär sig så där. Du kommer att skapa en distans som jag inte riktigt tror att du är ute efter eller vill ha egentligen. Det går att klä sig propert utan att överdriva.
Jag håller med! Jobbar som lärare och inte ens rektorn brukar ha kavaj. Kommer man i full kostym så sticker man ut. Kanske svarta fina byxor och en blus istället? 😊
Anonym 21:11
Varför skulle en fin kostym vara överdrivet?
Jag hatar min kropp, jag vill inte se den utan gömma den så mycket det går.
I en kostym så skulle jag gömma mig.
I det sammanhang du kommer att befinna dig i så är det ganska överdrivet. Du kommer att sticka ut för mycket. Men du väljer själv såklart.
Anonym 21:51
Vad skulle du klä dig i?
Det jag var bekväm i 🙂 Något som var ”jag” och inget jag försökte gömma mig i eller låtsas vara någon annan i. Om du ska föreläsa för ungdomar så kommer de se igenom det på en sekund 😉
Tycker absolut du kan låta sy upp en kostym. Prova och se hur det känns. Känner du sen att det är för uppklätt så kan du ju variera och köra byxorna och topp ibland och jeans, topp och kavajen ibland. Och tycker marinblå! 😊
21:59
Flundra kanske är bekväm i kostym? SÄRSKILT om personen ska föreläsa för ungdomar då ungdomar inte bara dömer varandra utan alla.
Hade jag föreläst för ungdomar hade jag själv inte ens tvekat – kostym och klackar!
Vad ska du föreläsa om? Det tycker jag spelar roll.
Någon mer som har en nära släkting/vän som är sverigedemokrat? Och som säger rasistiska och kvinnoförnedrande kommentarer lite då och det , hur ska man hantera dessa människor? Får panik
Mammas man är det. Brukar fråga ”hur menar du då? Hur tänker du nu?” lugnt och ödmjukt. Så att personen ändå får förklara sitt resonemang. Men man får panik JA och jag spyr på kommentarerna!
jag känner inga Sverigedemokrater som är rasistiska el har unken kvinnosyn.
Hahahahaha!
Antar att du är sarkastisk, om inte känner du nog inte din SD-vänner särskilt bra.
Du förstår hur många människor som röstar på SD va?
Läskigt hur många som är rasistiska och har unken kvinnosyn.
Det behöver man inte vara SD:are för att se att många är rasistiska eller har kass kvinnosyn.
Inte jag heller.
Känner sverigedemokrater som inte är det,
Men har dock några rasister och kvinnofientliga i släkten. Jag är den enda som säger ifrån när något kommer upp, men trött på att jag ska ses som den ”problematiska” som ska skapa konflikt. Skulle också gärna ha tips på hur man ska bemöta.
Men snälla, sluta komma med det där 2014-dravlet. Finns väl ingen människa idag som likställer en röst på SD = en ond person. Ens politiska åsikter har verkligen ingenting med ens grundläggande människosyn att göra?! Du kan liksom inte köpa dig godhet genom att rösta på Vänsterpartiet. Allt handlar väl snarare om vilka handlingar man gör själv som enskild individ. Ex, hur kommer det sig att majoriteten av alla snubbar som outades i Metoo var vänster-människor? Sorry för lång kommenterar, men blir SÅÅ less på kommentarer om vad någon SD-are sagt. Så låg nivå på diskussion.
Haha jo! Det finns det. Framförallt i samband med förra valet och så sent som i torsdags, när vi efter en föreläsning pratade om vilka vi röstar på (nej, ingen röstade på SD), så var det flera som hajade till mycket negativt när någon sa att deras mamma/bror/kompis/whatever röstade på SD.
Tycker det är intressant hur man frikopplar politiska åsikter från värderingar när politik består av en hel del värderingsfrågor. Såklart det inte säger något om en som person om man pratar om t ex vindkraft men det man tycker i frågor som jämställdhet, hbtq-personers rättigheter, religionsfrihet osv osv säger ju en hel del om ens grundläggande värderingar. Röstar man på ett parti som t ex har företrädare som om och om igen säger grovt homofobiska saker så säger det något om en själv som person.
💯
Men oj. Politiska åsikter bottnar väldigt ofta i grundläggande människosyn. Jag tycker inte att de går att separera. Till exempel: SD står för främlingsfientlighet. En person som röstar på SD är främlingsfientlig. Denne är inte öppen för andra kulturer och vill stänga gränsen för andra människor (ex. kringsflyktingar). Jag skulle inte vilja ha den personen i min närhet eftersom jag inte uppskattar dessa värderingar. Denne skulle inte hjälpa mig om jag var i nöd. Så tänker jag. Väldigt förenklat, men så att du förstår.
Precis. Väldigt förenklat som du sa. Så du tror på riktigt att en person som röstar SD inte skulle stanna och hjälpa dig med bilen om du blivit stillastående längst vägen exempelvis? Och du menar att en person som röstar SD ändå inte respekterar utlandsfödda? Jag vill inte vara den som åt den – men någon random SD:are på landsbygden som jobbar inom vården har nog mer kontakt med invandrare än en Vänsterpartiet på Södermalm. Men okej!
Vänsterpartist*
Det är fler inom vården som röstar V än SD och bara ca 3,5% av vänsterpartiets väljare bor på Södermalm. Ett så typisk trött grepp att måla upp alla vänstermänniskor som ngn ”elit” på södermalm frånkopplade från verkligheten medan SDarna är ute i den riktiga verkligheten. I själva verket är båda partiernas väljare till största del vanliga människor med vanliga jobb, det som skiljer de åt är värderingar och ideologi.
Svar på dina frågor: nej – tror inte SD:aren stannar och hjälper till. Ja – tror inte att en SD:are fullt ut respekterar utlandsfödda som invandrat till Sverige.
Jag röstar på SD och alla mina vänner är invandrare. Ja jösses vad jag är främlingsfientlig! Ska nog gå ut på stan och råna och misshandla lite folk. Nej vänta – det gör ju invandrarna så bra själva! Jag håller mig hemma och är främlingsfientlig istället. Tur att sådana som jag inte går ut på stan!
Bra sammanfattning av hur nån som är främlingsfientlig tänker! Det är nämligen INGEN som anser sig vara det. Kommer man dragande med argument som ”inte jag men alla invandrare” så kan man dock skriva upp sig på den listan.
😂😂😂😂😂😂 okej foliehatten
Hur dum i huvudet får man vara??
Hör du hur du låter?
Oj så olika man kan tänka! För mig är min människosyn 100% kopplad till mina politiska åsikter. Skulle aldrig kunna rösta efter vad som gynnar mig eller min plånbok bäst för stunden eller väldigt specifika sakfrågor utan partiernas ideologier är ju grunden till allt!
Sveriges utförsåkning med gängkriminalitet är väl ändå värre va?
nix. läs partiprogrammet. dom är inte rasister. unken kvinnosyn har många män. från vänster till höger.
Men snälla nån, rasismen visar sig ju hela tiden! Hur kan man inte ens se det när de brölar fram rasistiska uttalanden och politik konstant. Med det sagt så ser jag inte att varenda människa idag som röstar på SD är rasist, däremot så ger man ju stöd till ett parti som är det.
Bara för att de har åsikter om invandringen är de inte rasister. Vill du leva i det Sverige du lever i nu? Tydligen.
Läs på lite! SD grundades av nynazister och de finns fortfarande kvar i partiet.
Och det finns inga sådana i de andra partierna? Kom igen, deras grunder är inte heller rena.
Herregud vad naivt, ”läs partiprogrammet”. Sitter du med partiprogrammet redo i varje politisk sakfråga? Politiken kommer fram i debatter, omröstningar i riksdagen, tal, inlägg och uttalanden i olika medier.
Att stirra sig blind på partiprogrammet är att gå in på McDonalds och förvänta sig att burgaren kommer se ut exakt som på bilden
Till min rasistiska svåger brukar jag bara högt och tydligt säga att jag inte håller med. Man behöver inte ha en välartikulerad förklaring eller massa motargument, man kan bara säga att man inte håller med, punkt slut.
Vad exakt säger de som är ”rasistiskt” eller ”kvinnoförnedrande”? En del vänstermänniskoe tycker ju att man är rasist för att man påpekar samhällets förfall och vad som orsakat att Sverige blivit som det blivit.
Här är ett urval med källhänvisningar. Och det är som sagt bara ett urval, det är långt ifrån allt.
https://www.sd-citat.nu/
Tack,var mycket informativt.
Nä, skulle aldrig ha någon som vän som röstar på SD. Det är ingen människosyn som jag någonsin kommer acceptera.
Tycker diskussionen och kommentarerna under My Westerdahl-inlägget (bruten kontakt mellan förälder och barn) idag var SÅ bra. En del sorglig läsning, jag har hela dagen tänkt på de som skrivit. Väntar mitt första barn, så det slår väl an något i en.
Rekommenderar att man går dit och läser ikväll om man blir mätt på Öppet Spår ❤️
Hemskt gripande kommentarer. Också henskt att detta händer frför våra ögon med mikroinfluensern ”J &P”. ”Barnet kommer förstå när han är vuxen” 😢 tror aldrig man kommer förstå varför man blir övergiven
Vem??
Någon som har erfarenhet av sjukskrivning på grund av utmattning eller depression som gravid? Känner att den så kallade väggen är nära och kroppen har mer eller mindre lagt av, mår skit hela tiden. Men tänker att så fort man är gravid så ”graviditet är ingen sjukdom” och så hakar försäkringskassan upp sig på det (fast att det inte har med graviditeten utan min jobbsituation att göra). Någon med en solskenshistoria?
FK bedömer inte sjukskrivningen utifrån diagnos, de bedömer utifrån hur sjukdomen påverkar din arbetsförmåga. Dock viktigt i läkarintyg att det framgår hur ditt tillstånd påverkar dig.
Kanske läkaren inte ens behöver nämna i läkarintyget att du är gravid om det inte är det som är orsaken till sjukskrivning? Men oavsett, viktigt att läkaren beskriver vad du inte klarar av (aktivitetsbegränsningar) pga av hur du mår. Luddiga beskrivningar i läkarintyget gör det svårbedömt för handläggaren.
Jag har tidigare arbetat på FK och självklart godkändes gravidas ansökningar om sjukpenning. Lycka till!
Jag blev sjukskriven pga depression under min graviditet. Från vecka 12-25 och 30 till BF. Det var faktiskt inget bråk med FK
Jag! Jag började må väldigt dåligt strax efter att jag plussade och det blev värre och värre med fler och fler fysiska och psykiska symptom. Gick till VC och fick en väldigt kort sjukskrivning pga ”ospecificerad ångest” och sen tyckte läkaren att jag skulle börja jobba igen. Samtidigt hade jag graviditetsbekymmer med galen trötthet och konstanta kräkningar i tillägg till allt annat. Satt hos min barnmorska och grät och hon fixade snabbt en tid hos mvc’s läkare och psykolog och jag fick galet bra hjälp. Prover visade att jag bla hade allvarlig blodbrist & järnbrist, psykologen sa nästan direkt att jag hade hormonell depression pga graviditeten i kombination med utmattning då jag knappt åt eller sov. Läkaren hittade utslag på foglossning och sa att allt detta gjorde det helt uteslutet för mig att arbeta. Blev heltidssjukskriven fram till BF och Försäkringskassan har inte krånglat alls eller ifrågasatt något alls. Så mitt tips är att gå via mvc istället för vc för sjukskrivning om du är gravid, de kan mycket mer och är bättre på att avgöra vad som är ”vanlig” graviditet och vad som är skäl till sjukskrivning. Jag är så tacksam för deras hjälp för jag hade aldrig kunnat jobba så som jag mådde under graviditeten.
Japp. Jag mådde jättedåligt psykiskt, världen var kolsvart, men drog mig för att söka hjälp. Gick till VC som kollade mina värden och sa ungefär ”ja du kan ju ta 10 dagar sjukskrivning utan intyg om du vill”. Grät hos barnmorskan som skickade mig till en läkare på MVC. Endast telefonkontakt med henne. Fick 3v sjukskrivning, diagnosen var ”depression under graviditet” eller nåt sånt, och hon lovade mig att det gick att förlänga vid behov. Erbjöd antidepressiva men det ville jag helst inte ta (ej självmordstankar). Sedan blev det inte så mycket vila av det eftersom stora barnet fick en jobbig öroninflammation som tog ungefär två veckor att få bukt med. Orkade inte krångla mer sen utan gick tillbaka till jobbet. Men då var ju chefen liksom införstådd med situationen, hade inte vågat/lyckats berätta för hen tidigare, och det underlättade en smula.
Med facit i hand önskar jag att jag sökt hjälp mycket tidigare för jag mådde verkligen uselt länge och kände att jag borde klara av det för det var ju jag som valt att bli gravid. Kanske även att jag vågat be om deltidssjukskrivning sista delen av graviditeten men det orkade jag inte krångla med.
Brukar absolut inte vara ngt problem att bli sjukskriven, att få ersättning från Fsk är en annan sak.
Är det en konstig fråga till ens kille om han nånsin gjort en annan tjej med barn?
Nej inte så konstigt skulle jag säga.
Oj, spontant kändes det som att ”vet man inte det isåfall”. Men du kanske menar om det har gjorts en abort/missfall. Känns som en grej man borde veta om ifall man har varit ihop ett tag. Men visst, är man ett nytt par så.
Ja precis, menar om tjejen gjort abort
Det finns många tjejer som inte berättar att om gjort abort eller fått missfall. Så hur ska en ny partner veta det om inte ens killen vet om det själv?
Varför gräva i sånt?
Varför vill man veta?
Precis, spelar väl ingen roll så länge det inte blev ett barn.
Spelar ingen roll hur men det är för intim historia för mig att acceptera
Om du gjorde en abort och senare gjorde slut med din partner skulle du vilja att han delade med sig av en så privat grej om dig för framtida partners? Skulle du känna dig bekväm med att din abort var ett samtalsämne bland folk du inte känner? Om svaret är nej (vilket det är för de flesta) sluta ställ sådana frågor. Du sätter dessutom din partner i en situation där han antingen måste ljuga eller bryta ett förtroende de emellan.
Och så undrar folk varför de är singlar… 😄
Du får väl hitta nån oskuld för säkerhets skull.
Så det är okej att han haft sex innan men inte att det råkade bli ett barn?
Kanske undrar om spermierna funkar 🙈
Bra att veta att han inte är steril 🙂
Jag och min nuvarande sambo frågade varandra. Vi hade en ganska djup och personlig konversation där vi lärde känna varandra mer på djupet och pratade bland annat om framtida barn osv (det var viktigt för mig att han ville ha barn i framtiden). Så då frågade jag han och sen frågade han mig om jag nån gång varit gravid osv.
I det sammanhanget blev det inte alls konstigt utan hela samtalet som bestod av väldigt mycket blev väldigt fint.
Min man och jag kom nyligen hem från utlandet mitt i natten, och vi blev upphämtade från Arlanda av mannens kollega. De känner inte ens varandra sååå bra, så det är otroligt snällt att kollegan erbjöd sig innan vi åkte på resa. Jag föreslog taxi eller Uber, men min man sa att vi naturligtvis ska hämtas av kollegan, att han är väldigt snäll, att det är klart vi ska tacka ja när han nu erbjudit sig.
Kollegan fick en flaska vin som tack, och jag känner bara att vi borde swishat en ordentlig slant med tanke på vad bensin, taxi eller Uber hade kostat. Jag skäms helt enkelt. Jag sa till min man att flaskan var för lite, och han ska fråga kollegan på måndag.
Egentligen känner jag väl mest: det här är inte mitt problem, och jag retar mig på att jag tar på mig att axla bördan/pinsamheten. Det här är ju något som min make och kollegan ska komma överens om sinsemellan, eller ha konstig stämning om framöver, för det är ju de som styrt upp dealen med hämtningen. Hur gör jag för att inte ta på mig andras problem, eller känna ansvar eller skam? Hjälp mig att inte bry mig!
Vad ska han fråga kollegan, om det var för lite med en flaska vin? Vad svarar man på det?
Det är väl bara att svischa eller bjuda honom på middag eller nått som tack. Är väl sunt att du reagerar om det inte känns bra även om din man inte verkar ha den känslan ( tycker generellt att män är lite kassa på sånt)
Fråga om kollegan egentligen förväntar sig en swish. Känns lite klumpigt att försöka lösa det två dagar efter, men jag ska också försöka intala mig själv att the second hand embarrassment inte är mitt problem. Har dock svårt att skaka av mig det, mår dåligt fast jag inte borde
Äsch, en del personer kanske helt enkelt bara vill hjälpa till och vara snälla? Din man kan väl bjuda honom på lunch på måndag eller någonting.
Men tror du verkligen att det handlar om pengar? Alltså att han förväntar sig mer betalning, nästan som en chaufför? Kanske är det mer en öppning för vänskap, att komma lite närmare sina kollegor att ställa upp med såna här grejer. Tror du kan lämna det åt din man, förhoppningsvis har han känsla för vart den här kollegan står, kan ju bli pinsamt om ni insisterar på att betala en massa och han mer förväntar sig umgänge.
Fråga om han förväntade sig swish? Vad ska han svara på det? Swisha honom bara.
Jag säger som ovan, bjud hem honom på middag eller uppmana mannen att ta ut honom på en aw
Fast som kvinna känner jag igen det där. Jag skulle köpt något mer på flyget. Helt ok att bry sig om sånt tycker jag.
Ingen tar ju emot pengar eller gåvor som är så dyra att det känns awkward, bättre med en symbolisk present som tack (vilket ni gjort) och sen erbjuda att hjälpa kollegan en annan gång.
Man swishar väl och typ skriver Bensinpengar, tack snälla för hjälpen.
Ja, det här är väl egentligen det jag helst skulle göra typ bums
De kanske hjälper varandra så att din man hjälper honom med något en annan gång. Tjänster och gentjänster.
Kollegan låter väldigt ensam, för annars tenderar inte personer att ställa upp så där mitt i natten för personer de inte umgås med privat.
Om det känns rätt för dig/er så kanske ni kan inkludera kollegan i något socialt sammanhang någon gång?
Alexia K är så stolt över att hennes lilla dotter shoppar på NK och har samma kläder som mamma… känns lite skevt att det är ens största goals
Ja jag vet… känns liksom lite fel att haussa sånt så tidigt visst f va gulligt men nej för tidigt tkr jag… ta m henne till stallet lr nåt ist
Stod väl ändå ingenting om att shoppa med dottern var hennes allra största mål i livet
Det skrev vi väl inte? Men d e d enda hon visar m flickorna… gör dom nåt annat än shoppar på NK o fikar?
Men hur ska folk ha det. Vill du att hon ska visa upp exakt allting hon gör med flickorna? Du förstår väl själv att det händer andra saker i döttrarnas liv och att de inte shoppar varje vaken sekund? 😅
*likadana kläder
Hur säljer man bäst gamla prylar/kläder och elektronik? Vad vill folk helst köpa begagnat?
Har provat Marketplace, olika fb-grupper och Blocket men folk ger bara skambud.
Har ni några tips på hur man bäst får sina saker sålda?
Tradera så klart! Bra bilder och text så är du i hamn.
Sellpy och Vinted
Försökte med Sellpy, men det var inte förrän i januari de kunde starta försäljningen.
Oj så sent! Koll Vinted tycker de är super!:)
Elektronik och märkesplagg/accessoarer säljer jag via Tradera. Resten för jag till Röda korsets insamling. Dit för jag 90% av kläderna samt en del andra artiklar/inredning. Vissa grejer är inte värda att sälja via Tradera. Exempelvis ett par fräscha och knappt använda jeans från tex H&M ser jag som ”omöjligt” att sälja på Tradera medan en lokal second hand (i mitt fall Röda korset) med lätthet både tar emot och säljer varan för en billig peng.
Jag hade säkerligen kunnat tjäna en massa pengar på att lägga ut allt online men det tar tid.
Loppmarknader. Finns över hela sverige.
Tycker tradera är bäst. Omdömen + automatiserat så man slipper snacka med rikspuckon. Det är inte värt ens tid att snacka med vettlösa.
Det var en liknande fråga i öppet spår för några veckor sedan och när det kommer till klädförsäljning var det många i den tråden som lovprisade Vinted, det kanske är värt att prova? Väldigt användarvänligt tydligen.
Själv använder jag mig av Tradera.
Det kanske inte är det snabbaste sättet att få sålt saker på alltid men jag tycker själva sidan är väldigt lätt att använda.
Ha koll på bakluckeloppisar i ditt område som du kanske kan joina om du vill ha saker sålt snabbt! Sådant brukar ju dra till dig folk.
Åsikter om namnet Levi?
Gillar! Beror dock på resterande namnen och efternamn, och kanske i vilken krets
Om man har ett typiskt son-efternamn?
Levi Johansson är ju ett typiskt gammalt, fint namn. Något min morfar skulle ha kunnat heta typ.
Känns som ett religiöst namn
Hmmm. Ja, en av Jacobs 12 söner hette Levi.
Till skillnad från namn som typ Jakob, Rebecka, Sara, Isak, Maria, David, Magdalena?