Dels sängen som stod i gästrummet i källaren, men sedan barnens hårda ”barnsängar” såldes och så fick jag släppa taget om min Carpe Diem säng. Paul tycker att den är för mjuk så han har sovit på en madrass på golvet (!) bredvid min säng i snart ett år, helt galet. Så nu tar vi över hans sängar. En varsin 90-säng till Sally och Gillis och hans dubbelsäng till oss. Den köpte han två månader innan vi träffades, hade sängen varit tio år hade jag vägrat. Han påstår ”att jag är den första tjejen som har sovit i den”.  Jaja… Den lögnen mår jag i så fall bra av! // Isabella Löwengrip

Isabella skriver på sin blogg att Paul ska ta med sig sin gamla säng över till hennes hus, och att hon då säljer den säng hon fick i ett samarbete en gång i tiden. 
Enigt henne köpte Paul sängen två månader innan de båda träffades och han påstår att hon är den enda tjejen som sovit i den. Hade sängen varit äldre så hade hon vägrat sova i den, förmodligen då för att en eller flera andra kvinnor sovit i den före henne.

Vad handlar det här om egentligen? Är det att en annan kvinna sovit i sängen, att någon haft sex i den eller att det specifikt är Paul och en annan kvinna som haft sex i den?
Är det en principsak? Jag menar, Isabella bor på hotell hela tiden, och gud vet vad andra människor gjort i dessa sängar.

Bryr ni er om sådant här?
Jag hade haft svårare för att flytta in i en mans boende som han tidigare delat med sin tidigare partner, än att han skulle ta med sig en säng till det nya boendet man ska skapa gemensamt, men det kanske bara är jag?
Jag hade även haft svårare för att min fästman sov på golvet, än att han tar med sig sin gamla säng som båda två kan sova i.