Sanna Bråding om läxor

265 kommentarer

Stackars föräldrar som inte kan, vill eller orkar hjälpa sina barn med läxorna.

Tro fasen att unga presterar sämre och sämre i skolan om inte ens föräldrarna verkar tycka att det är viktigt att stötta barnen.

Nu brukar väl den stora diskussionen när det gäller läxor inte vara att föräldrar inte orkar eller vill utan att skolan ska vara jämlik och barn ges samma förutsättningar. För barn med föräldrar som är nyanlända och inte kan språket eller har låg eller ingen skolbakgrund blir det väldigt svårt med läxor redan på lågstadienivå. Detsamma gäller föräldrar med andra svårigheter; sjukdomar, diagnoser o.s.v. Det ska inte gå lättare med skolan för att du har en full frisk akademiker som förälder. Men bra skolor är ju medvetna om det här och erbjuder anpassningar samt läxverkstäder och liknande som gör att man kan få göra läxorna i skolan.

Fullt frisk akademiker. En full frisk akademiker som förälder skapar också troligt en del problem för barnen.

Så länge hen är frisk så 🙏😌

När det kommer till läxor? Eller tänker du på något annat nu?
För den här diskussionen handlar väl om vilken grupp som har det lättast att hjälpa sina barn med just läxor?

Svårt att koncentrera sig om man är full

Jahaaaa, vi är sånna viktigpettrar som inte är tillräckligt läskunniga för att kunna bortse från lite stavfel. Utan istället blir helt förbryllade och verkligen inte förstår vad vederbörande menar när det är ett mellanrum för mycket i en menig.

Ja, det är sådana som verkligen behövde tonvis med läxor när de gick i skolan. Sådana som också hade mått bra av att skolan behöll sina betyg i ordning och uppförande också..

Du skulle behövt ha läxor i ämnet humor

Ja herregud vad livet blivit stressigt. SKulle aldrig vilja leva om livet. Så mycket mer press på elever i skolan änn när jag gick där. Livet ska ju vara lustfyllt. Men det ska presteras hela tiden.

Eftersom det är en hel minut emellan (9:26 – 9:27) så kan vi väl gissa att det är samma Anonym som rättar sig själv? Med ett litet försök till humortwist som bevisligen flög rätt långt över ditt huvud.

Men alltså du förstår väl av kontexten att det är samma person som rättar sitt eget stavfel?

Nej jag tror inte friska akademiker kan orsaka några problem för ett barn alls, någonsin, man är ju tack och lov sin hälsa och utbildning och ser inga problem här! 🥸

Hahaha. Roligaste felskrivningen idag.

”Jämlik” i ditt fall är alltså att de smarta och lättlärd barnen till högutbildade föräldrar ska avstå ifrån läxor för att det finns barn till lågutbildade invandrare? Är det verkligen rimligt att svenska skolan ska anpassas efter analfabeter? Och ja, innan någon hoppar på mig finns det statistik på att 13 !! % av svenska befolkningen är analfabeter varav majoriteten är av utomeuropeiskt ursprung.

Vill du dela med dig av den statistiken? Hittar den nämligen inte när jag googlar. Är väldigt intresserad av att läsa mer om den ☺️

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/befolkningens-utbildning/den-internationella-undersokningen-av-vuxnas-fardigheter/

Studien som visar att 13 % av Sveriges befolkning är analfabeter gjordes 2013. Man kan ju bara gissa hur den siffran ser ut idag…

Så jävla skrämmande, det här landet kommer att förfalla snabbt nu tyvärr. Fina Sverige 💔

Vad är det fina med Sverige som håller på att försvinna nu menar du?

Räcker det inte med att det finns en stor del analfabeter i landet? Som förmodligen inte kan svenska?

Så det absolut finaste med Sverige förut var att vi inte hade analfabeter??

Att vara analfabet innebär att man står utanför viktig information, som t ex rättigheter och skydigheter. Förmågan att vara en del av samhället minskar drastiskt. Det är verkligen ett problem som skapar oerhörda konsekvenser, särskilt för analfabeterna.

Nej, det absolut finaste med Sverige förut var att det inte kryllade av något annat. Vad, kan du nog själv räkna ut.

Nej, det kan jag inte räkna ut. Säg vad du vill säga istället.

Vad? Utanförskap? Fattigdom? Bristande integrering?

Anledningen till varför du pratar i kod tror jag är att du faktiskt inte kan stå för dina åsikter.

Du borde gå in och läsa valfria forum där oftast äldre män(bilforum, husbilsforum m.m) skriver så får du se hur dåligt dom skriver. Även äldre svenska kvinnor har väldigt dålig stavning.
Jag tycker det är för mycket läxor för barnen nuförtiden, men det är väl för att skolan är kass.

Håller med, det är främst äldre människor som inte kan skriva för fem öre.

Ja, statistiken förbättrad nog om vi ser till att fler barn lever under hot om att dom och deras föräldrar ska få åka ”hem” (trots att de är födda i Sverige), låsas in innan avklarad examen och lägga skattepengar på utsläppsrätter istället för att tex satsa på skolan och andra förebyggande åtgärder.

En sak är iaf säker – konsekvensanalysen behöver förbättras i skola. Vi har en regering med total avsaknad av denna och hoppas att nästa generation blir bättre!

Hur många svenskfödda barn lever under hot om utvisning? Dela gärna den statistiken. En orsak till att skolan inte funkar är friskolereformen som Bildt regeringen drev igenom 1992. Det man kan undra är varför s-regeringarna mellan 1994 till 2006 inte rev upp beslutet utan istället gick mycket längre med friskolorna än vad som var tänkt. 2006-2014 hade vi alliansen och 2014-2022 en ny s-regering. Mellan 1994-2022 hade vi s-styre i 20 år och borgerligt i 8 år. Den nya regeringen har kört i ett år. Vad exakt för skada i skolan har de hunnit tillfoga? Varför inte titta på vad 20 år av s-styre ställt till med.

Så du tror alltså att lösningen är att låsa in fler barn (så de inte går klart skolan med alla konsekvenser det får) och du tycker också att bara för att man är född i en visst område så ska man tvingas gå i skolan där?

Om du inte kan läsa mellan raderna så är ”återvandringsstödet” en tydlig signal om att SD vill ha ut vissa folkgrupper från Sverige. Det spelar ingen roll om de invandrar för 20 eller för 5 år sedan – ut ska de, enligt SD. Många av dessa har har under sin tid i Sverige inte bara fått uppehållstillstånd utan även barn, barn som är födda här och inte känner något annat hemland. Vad är ”åter” för dem? Mer än en tydlig signal om att dom inte hör hemma här på samma sätt som
Kalla, Emma och Oscar.

Du kan uppenbarligen läsa in allt möjligt mellan raderna. Vad beror det på kan man undra, undermålig läsförståelse eller ren och skär propaganda. Jag tror personligen på att du är ett troll.
Men snälla ge mig gärna siffror och källa på hur många svenskfödda barn som ska utvisas.

Nej, du har varken förstått definitionen av troll eller proaganda. Men jag tror att de flesta andra som läser den här konversationen vet vad begreppen innebär. Du däremot verkar va ett lost case och det är bara att beklaga. Kanske hittar du tillbaka till empatin och skaffar en bättre analysförmåga en dag. Den dagen står jag här med öppna armar.

Du har alltså ingen fakta bakom dina påståenden. Jo du framstår som en konspirationsteoretiker och ett troll. Fattar att du inte gillar den nuvarande regeringen. Är inte heller särskilt imponerad av den. Men att bemöta inkompetens med inkompetens är inte hållbart och är en bidragande orsak till att folk röstar som de gör. Sluta vara en nyttig idiot och hitta hållbara faktabaserade argument istället.

Varför skulle svenskfödda barn utvisas ur sitt eget land?

Det får vi visst se hösten 2024.
Men, jag tycker att du missar ganska mycket annat väsentligt som också är positivt. Trots att 13% inte har tillräckliga kunskaper så står vi ändå tio 5 inom läsning och räkning och högst när det gällde problemlösning.
Varför är det så? Är inte det ett tecken på något att skolan INTE anpassas efter analfabeter, utan att vi faktiskt har en rätt bra skola?

Så här står det i undersökningen du hänvisar till:
”Trots detta var det ungefär 13 procent av den svenska vuxna befolkningen som inte hade tillräckliga läsfärdigheter. ” Läsfärdigheter definieras i det här fallet som att man inte har tillräckliga läsfärdigheter som vuxnen för att klara sig väl i arbets- och samhällslivet. Läser man själva rapporten så förstår man också att 13% har faller inom katergori 1 eller lägre. Kategori 1 definieras som följande:

”Personer under nivå 1 kan läsa korta texter om välkända ämnen och leta upp en specifik information som är identisk med informationen i frågan eller anvisningarna. […] Om man ligger på kunskapsnivå 1 kan man fylla i enkla formulär, förstå innebörden av meningar och ganska lätt läsa sammanhängande texter. ”

Analfabetism är oförmåga att läsa och skriva. Vet alltså inte riktigt hur du drog slutsatsen att 13% är analfabeter?

Märk väl också att undersökningen är gjord på svenska. Det är alltså mycket möjligt att vissa av deltagarna i de lägre kategorierna hade fått högre poäng om testet hade utförts på ett annat språk.

Vill du ha färska siffror är det bara att söka antingen på ekonomifakta eller Skolverket. Finns fler källor. Enligt ekonomifakta är 26% underkända i ett eller flera ämnen efter nian. Av dem är 15% underkända i något kärnämne. Vill man verkligen gräva ner sig kan man till och med söka på enskilda skolor och på så sätt ser man stora skillnader mellan invandrartäta skolor och skolor med stor andel etniska svenskar.

Och nivån för att bli godkänd har även den sänkts så att vara godkänd idag är inte någon direkt kvalitetstämpel.

Så är det och det är även stora skillnader mellan skolor. Det har även förekommit en hel del fusk och glädjebetyg. En gymnasieskola i Stockholm blev granskade där det framkom att underkända elever fick sina betyg ändrade till godkänt av rektorn. Skolan ifråga var en friskola med mycket stor andel elever med invandrarbakgrund.

Det där är hittepå. Sedan det nya betygssystemet och betygsstegen (A-F) infördes så har det blivit SVÅRARE att uppnå det som tidigare motsvarade betyget Godkänt (G).

Vi har nu en situation där många högstadieelever på grund av det inte når upp till E-nivå, och konsekvensen blir att dessa elever inte blir behöriga till gymnasieskolan.

På gymnasiet finns sedan motsatt problem. Högre betyg ges utan att elevernas kunskaper ökar. Här får vi istället betygsinflation som konsekvens.

Grundproblemet är alltså att det nya betygssystemet A-F är alltför svårtolkat (finns endast kriterier för betygen A, C & E). Men en elev MÅSTE fortfarande nå samtliga kriterier för betyget E för att få det. Ligger en elev däremot mellan ett C och A, så kan läraren sätta betyget B – OM eleven uppnår majoriteten av kriterierna för A, och några ”mindre viktiga” för C.

Så att säga att kraven för godkänt har sänkts är direkt felaktigt 🤷🏻‍♀️

Nej, skolan ska inte anpassa sig efter analfabeter. Skolan ska vara likvärdig för alla barn och inte kräva att de gör skolarbete de behöver hjälp med i hemmet. Behöver de göra det och barns föräldrar har olika förutsättningar att stötta dem så är inte skolan likvärdig. Varför är läxor så viktigt för dig att du anser att att det är något smarta högutbildade föräldrar måste avstå ifrån?

Det är ett så konstigt resonemang man för när man säger att det ska vara ”rättvist”. Hallå, det handlar om att barn ska lära sig? Har aldrig förstått det… läxor ska ge en möjlighet att repetera det man lärt sig. Några kommer ha hjälp av sina föräldrar o andra inte. Vi ska inte alla jobba med samma sak. Det är riktigt dåligt ställt med kunskapen i svenska skolan så förstår inte hur man på allvar kan tycka att det är en bra idé att ta bort läxor.

Anledningen är för att det står i skollagen att skolan ska vara jämlik och rättvis.

Många skolor idag har läxhjälp efter skoltid, där pedagoger finns tillgängliga. Detta för att ge de elever som av olika anledningar inte kan göra läxor hemma.

Det kan vara elever med föräldrar som arbetar kvällstid, som har dåliga hemförhållanden, ingen plats att göra läxorna i lugn och ro, undermålig eller ingen stöttning alls vid läsandet av läxor etc.

Det säger sig självt att om lilla Asta har ett eget rum där hon kan jobba ostört med sin läxa, och har föräldrar som har tid & möjlighet att hjälpa henne, så har hon bättre förutsättningar för att göra den. Medan om lilla Elin exempelvis måste hjälpa till med att ta hand om sina småsyskon, inte har ett eget rum osv, så har inte Elin samma förutsättningar.

Jag blev förvånad över att vi fortfarande har modersmålsundervisning i skolorna idag. Borde vara bättre att de lär sig svenska och samhällskunskap.

På vilket sätt utesluter modersmålsundervisning lektioner i svenska och samhällskunskap menar du?

Jag ställde mig också undrande, och kritisk till modersmålsundervisning. Men sedan läste jag flera artiklar om att de som lär sig sitt modersmål korrekt har lättare att lära sig bättre svenska. Det handlade om att man behöver kunna hänga ett språk på ett annat om jag minns rätt. Jag pratar själv fyra språk flytande så kunde verkligen se vad artikelförfattarna menade när jag analyserar hur jag lärt mig.

Nu kommer jag såklart inte ihåg var jag läste detta, men det finns säkert en sökning bort.

Om inte föräldrarna kan språket får man kanske ta och lära sig det

Har du någon koll på hur SFI kurserna fungerar?

så då ska vi bara rycka på axlarna och låta det vara så?

Svenska är ju tyvärr ett av det svårare språken att lära sig, vi har många oskrivna regler som faller på att man har kontext och förståelse som man då inte har om man inte kan språket (bara ett av alla exempel på hur komplicerat det är). Mer investering i SFI och integrering för nyanlända skulle hjälpa en hel del. Min mamma jobbade som stödperson på SFI efter pensionen, hon är etnisk svensk och t.om. hon tyckte materialet var svårt att förmedla och hjälpa till med och då är hon endå av den gamla skolan.

Detta, plus att man lär sig språket genom att prata med folk som kan språket.
Det är ett omöjligt uppdrag i Sverige, där ingen pratar med någon utanför sin närmsta krets med barndomskompisar.

Svenska är ett av de enklaste språken att lära sig, om man är engelskspråkig: https://www.babbel.com/en/magazine/easiest-languages-for-english-speakers-to-learn

Jämför med typ ryska, koreanska, kinesiska? Det är ju ett helt annat alfabet.

Livet är inte rättvist dock.

Det stod inte att hon inte tyckte det var viktigt. Läs om, läs rätt.

Om man inte vill eller orkar stötta sina barns skolgång (vilket läxorna är en del av) så tycker man inte att det är så viktigt. En annan sak om man av någon anledning inte kan. Men stötta läxläsningen kan man göra på olika sätt, inte bara genom att kunna lösa frågorna.

Fast hon gör ju det. Men barn väljer inte sina föräldrar, oavsett hur viktigt vi tycker det är att stötta sina barn, så finns det många barn som inte har den typen av föräldrar.

Ja och det säger jag inte emot heller. Finns många föräldrar som borde ha tänkt till en extra gång innan de satte barn till världen.

Det borde vara olagligt att vara en kass förälder.

Ja men i Sverige så får man vara förälder fast man misshandlar den andra föräldern och tar droger.

Det handlar inte om att stötta barnen – utan ta ifrån dom sina mobiler ett par timmar varje dag. Barnen måste lära sig att öppna boken – och när de väl klarar av det: Att läsa.

De klarar inte av ovan med en mobil i handen.

Det inlägget menar – att barnen borde kunna slappna av efter en arbetsdag – är sant. Om (!) barnen hade lagt ned någon ansträngning i skolan. Men de sitter av tiden.

Jag har en 7-åring som ska läsa läxor varje dag och det är skitsvårt att få ihop det. Jag är ensam förälder och jobbar skift, känner att det är mkt begärt av barnvakten att göra läxor också. Oftast blir det på bekostnad av att barnen får gå och lägga sig i tid som läxorna görs. Särskilt om det varit någon träning också på kvällen. Skulle hellre haft en ”större” läxa att göra en gång i veckan än precis varenda dag.

Vi är två föräldrar och rent tidsmässigt är det vissa dagar svårt att hinna.
Har en 7åribg och en 6-åring och en som precis fyllt ett år.
Vi hämtar runt 15-tiden varje dag och då är det hem och laga middag och sen äta pch sedan ombyte för fotboll eller Judo och sen ta sig dit. Båda stora går i samma lag som tur är annars vette sjutton alltså!
Hemma runt 18:30 och då dusch o kvällsmat då de sover 19:30. Alltså lagt sig typ 19;15.

Min man studerar sista året på unoversitetet men jobbar nästan varje kväll under veckorna.

Jag slet som ett djur för att de skulle kunna läsa i allafall versaler och alla ord innan förskoleklass och sen tränade vi, och tränar fortfarande på läsning så fort vi kan med vägskyltar, kartongläsning och mkt Bamse.

MEN skolan, de har läxläsning på fritids! För alla barn! Så himla bra.

Så det vi gör hemma är att läsa varje kväll och sen öva vardagsmatte.

Om inte skolan hade haft det hade de fått lägga sig kanske 20-20:30 och det hade inte räckt för deras sömnbehov.

Inga mobilen än, de får vänta till högstadiet och paddor äger vi inga.
De är vana så tycker det är lyx att bara kolla tv lördagsmornar. MEN det är bra så länge det fungerar!

Fattar verkligen att du inte får ihop det! Du är stark!!!

Inte som kritik men då känns det ju som att ni har svårt att hinna för att ni prioriterar deras fritidsaktiviteter över skolan? Det är ju inte skolan som gör att det blir stressigt och tight om tid om ni kan hämta redan 15.

Förlåt men ni hämtar 15 och har svårt att få ihop det? Ni kanske ska prioritera skolan över aktiviteterna?

Måste du som förälder sitta med när barnet gör läxor då? Kanske är andra tider nu. Mina föräldrar satt bara med när jag skulle läsa och vid glosförhör. Pappa kollade igenom mina mattetal när matteläxan var klar och hjälpte mig när jag behövde men ingen satt med hela tiden.

Jag gjorde ofta läxan medan mamma lagade mat.

Det gjorde jag med när jag var liten-liten, men efter typ fyran/femman har jag nog inte gjort en enda läxa. Det gick bra ändå, majoriteten MVG och en universitetsutbildning. Behövde inte läxor för att nå dit🤷‍♀️

Vad duktig du var 🙂🙂

Mitt barn går i 2an. Läxorna ska göras med en förälder enligt instruktion från läraren.

Sjukt. Bättre en förälder tittar igenom efteråt istället.

Innan jag fick barn tyckte jag läxor var självklart i skolan. Var själv en ”duktig flicka” och har akademisk utbildning. Sedan fick jag ett barn med npf som knappt har ork och energi nog att ta sig igenom skoldagarna. Varje dag är en kamp. Och skolan klarar verkligen inte att anpassa i lagom mängd. Kvällar och helger går ut på att vila så hen orkar med vardagen.

Så läxfritt i låg och mellanstadiet räddade oss (dåvarande läraren tog beslutet), innan dess var det en evig kamp och ingen mådde bra hemma, och nu på högstadiet är det faktiskt såpass få läxor att det funkar. Så jag har helt tänkt om där. Nu tycker jag också barn bör få vara lediga när de inte är i skolan. Hos oss är det faktiskt ett måste. Har man barn med diagnos så är det många saker som man får lära sig inte är som man kanske tänkte först.

Och tro mig, vi som är föräldrar till dessa barnen går ändå på knäna efter att få ligga steget före hela tiden. Finns ju en anledning till att många, ffa mammor, är blir sjukskrivna.

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Oavsett läxors vara eller icke vara så tror jag man gör sina barn en stor björntjänst om man inte lär dem att ha tålamod och göra saker som inte är lustfyllda också. Det blir en stor käftsmäll när man växer upp och inser att inte hela världen är full med bubbelgum.

Ja och även lära dom att ta ansvar för att de tråkiga sakerna ändå blir gjort i tid. Minns min lillasyster som var sur när hon inte fick gå ut och leka när mamma upptäckte att veckans läxa var ogjord och skulle in dagen efter. Kanske lärde hon sig ändå något. Inte dog hon av att få göra läxan den kvällen i alla fall.

Håller med om detta och är också fostrad på samma sätt! Dock undrar jag hur man gör i de fall med npf? Vad jag förstår så kan de ju helt enkelt inte tvinga sig till att göra något tråkigt? De går ju vanliga klasser men ska de ändå ha egna regler? Eller är det bättre att då stryka läxor för alla? Undrar ärligt!

Hej! Jag har npf. Adhd närmare bestämt. Självklart kan jag göra tråkiga saker! Det kräver mer energi bara och beroende på vad det är kan det även kräva mer träning innan det fastnar. Jag är ärligt talat ganska trött på att vi utmålas som tröga människor som inte kan lära oss något och att allt måste vara roligt och intressant hela tiden. Att andra med npf hävdar att allt måste göras om för att passa oss. Nej, man får hitta strategier att lösa saker som är svåra, precis som alla andra.
Barn med npf växer upp till vuxna med npf. Om allt har anpassats hela tiden har man inga egna verktyg att ta till senare i livet när man stöter på svårigheter.

Läxor borde väl kunna vara extra bra för personer med npf tänker jag, eller vad tror du? Alla är såklart olika men som förälder känner man ju sitt barn bäst och är ju den som alltid finns där och stöttar och hjälper till med strategier. Tex vilken tid på dygnet som passar bäst för att göra läxan, kunna sitta i lugn miljö, hjälpa till att relatera till annat i livet, eventuellt anpassa osv. Kräver såklart lite extra av föräldern men får man in en rutin och hittar sätt att få det gjort så kanske det ger mer än att exempelvis ha längre skoldag och göra det i klass/grupp?

Min son är 12 med 3 diagnoser. Tyvärr är det mycket som inte fungerar oavsett hur mycket jag o min man vill att det ska funka. Vi vänder ut o in på allt för att få det att funka. Har man inget barn själv med svår språkstörning, autism och adhd så är det nog svårt att förstå. Vi är inte lata o vår son är inte lat. Han vill o försöker. Mycket komplicerat att förklara. Men trist att läsa allt negativt. Har två äldre barn som båda går gymnasiet, utan problem med läxor etc. Så det handlar inte om lata föräldrar/barn o curla barn. Sen finns det såklart det med men de behöver inte ha barn med NPF eller vara ett barn med NPF.

Hej anonym med adhd, tycker du likadant om andra funktionsnedsättningar också? Att man inte ska få extra stöd eller anpassning? Du förstår att din personliga upplevelse av hur det är att ha adhd och vad man kan och inte kan göra är inte representativ för hela NPF-gruppen eller ens för alla med adhd?

/En utbränd add:are som inte diagnostiserats förrän i 30 års åldern när jag återigen tvingades söka hjälp för depression och utmattning, efter att ha kämpat med att hålla huvudet över ytan i typ 20 år. Har fått medicinering nu, men hjärnan är bränd.

Men herregud så dumt skrivet. Som att flyttas bakåt i tiden då man knappt fick hjälp alls och man bara var trög eller stökig. Tänker du så om diabetiker som behöver insulin med? En person som inte kan gå och behöver rullstol? Folk som har synfel och behöver stöd?

Om man får rätt hjälp och stöd så kan man växa upp till en vuxen individ med npf som sedan klarar ett vuxenliv tack vare att man längs vägen fick de anpassningar man behöver. Men visst, det finns ju de som tycker att ”adhd är min superkraft”. Och då kanske man skriver som du. Det finns ju dessutom annat än adhd inom npf…

Det kan man väl lära dem med andra saker?
Att lära dem det genom läxor, känns inte det rätt gammalmodigt? Speciellt när vi idag vet väldigt mycket mer om hur våra hjärnor fungerar?

I och för sig så är precis allt med skolsystemet föråldrat och passar bara en liten klick.

Det vi vet idag är ju att hjärnan lär sig genom repetition, eller vad menar du? Att upprepa det man gjort i skolan genom en läxa på hemmaplan är en optimal inlärningsdevis.

Håller däremot med om problematiken kring läxor, att vissa barn helt enkelt inte har samma förutsättningar pga föräldrar/npf etc. Men upprepning är kunskapens moder, det kan vi inte argumentera om.

Vi vet också att vi behöver återhämtning. Alla vi, inte bara vuxna.
Vi vet också att hjärnan dödar hjärnceller om vi skippar denna återhämtning under en längre period. Och vi vet också att olika personer lär sig på olika sätt. Genom repetitioner ja. Men det finns 100 olika sätt att göra dessa repitioner på, och skolan har bestämt att det bara är ett av dessa sätt som är ”det rätta sättet”. Vilket är fullständigt bananas.

Vilka är de andra 99 sätten? När det gäller exempelvis multiplikationstabellen, läsning eller glosor?

Så du menar att kunskap och repetition endast ska dunkas in under skoltid för att man ska ha 100% återhämtning efter?

Alternativet är ju annars att skolan blandar lite seriöst med lite roligt så det finns tid till återhämtning även där och sedan lägger man repetitionen till någon eftermiddag (kväll är väl att ta i när det är så små barn det talas om – de går ju och lägger sig tidigt!) i veckan. Är det dåligt för hjärnan?

Då kanske vi ska ta bort återhämtningen i form av rast och repetera kunskap under skoltiden i stället. Så kan rasterna läggas på läxläsning. Och för att rymma allt kan vi förlänga skoldagen med någon timme. Vila kan de göra hemma på kvällen.

De flesta barn är kvar på skolan och går på fritids till 17-tiden. Den tiden borde kunna användas bättre.

Tror verkligen inte det är någon risk att ”hjärnceller dödas” av vanlig svensk skola och lite läxor på det. Man får ju inte glömma att de har raster under skoldagen samt en del lättare moment under dagen. Inte som att de sitter och räknar matte eller tränar grammatik från start till slut. Klart man behöver återhämtning men hur mycket återhämtning menar du behövs? Kvaliteten på återhämtningen spelar väl också roll? Barnen kan ju också vara helt lediga på helgerna liksom på loven (betydligt fler veckor än för arbetande vuxna!) och verkligen få ordentlig återhämtning mellan varven så det är nog verkligen ingen risk för hjärncellsdöd.

Barn har ju inte läxor som kräver 8 timmars fokus om dagen. De hinner med återhämtning, lek och massa annat. Speciellt om föräldrar slutar boka in barnen på åtta aktiviteter och tre sporter i veckan.

Och att föräldrarna inser att de själva inte kan ha egentid fyra timmar efter jobbet.

Håller helt med dig!
Om man inte kan, vill eller orkar..då skulle man inte ha barn anser jag.
Däremot så barn med olika diagnoser mm ska ha extra stöd och en förståelse för det.
Vad är det som händer med dagens unga? Inte konstigt att det ballar ur!?

Då kanske vi ska försöka förbättra villkoren för arbetslivet så att det inte är så fruktansvärt att genomleva? Föds man och lever för att härdas in i olika roller, där man måste prestera hela livet efter redan satta parametrar? Tycker inte du att det är sjukt?

Tycker inte barn ska ha läxor överhuvudtaget, kanske i högstadiet om man halkat efter i något ämne.

Varför tycker du inte barnen ska ha läxor? Ska vi skippa proven också? Betygen?

Kan hålla med men tror du att det är enklare att börja med läxor plötsligt när man går i högstadiet och måste plugga till prov etc eller tror du att det är enklare att lära sig om man är uppvuxen med det? Jag tänker delvis att stå barn har svårt att ta ansvar för läxor och därmed inte bör ha det men samtidigt att det kan va vettigt att tidigt vänja in det i sin rutin. Vet ej vad som väger tyngst.

Studieteknik är något man måste lära sig och öva på. Det är inget som kommer automatiskt när man börjar högstadiet.

Vilken smäll sen när man förväntas läsa typ 7 böcker på en vecka.

Tycker det är bra att man successivt anpassar sig mot det liv som kommer sen. Annars blir det en jävla smäll när man väl går ut gymnasiet. Barn behöver också lära sig ta ansvar å större barn behöver lära dig om ansträngning. Att det tar en dit man vill.

Mina syskonbarn gick i läxfri skola i låg-och mellanstaidet. När de kom upp i högstadiet blev det andra bullar, och där stod de helt oförberedda på att man måste planera sin tid efter skolan, att man kanske måste offra någon/några sköna chilltimmar på eftermiddagen osv. Studietekniken var också mycket sämre hos de i klassen som haft läxfritt än de som haft läxor under låg-och mellanstadiet.
Kanske löser det sig snabbt ändå, barn har ju en fantastisk förmåga att anpassa och lära sig saker, men lite lagom med läxor och lite lagom press tror JAG personligen är bra, men förstår att det är olika för olika barn.

Vi kämpar för att få barnens skola att införa läxor igen efter flera år utan.
Den mängdträning som behövs för att t ex knäcka läskoden kommer aldrig kunna hinnas med under skoltid.

Sen kan jag hålla med om att det vore fantastiskt om det tex erbjöds läxtid under fritidstid/efter skoltid för de barn som kanske går långa dagar eller har föräldrar som inte hinner/kan hjälpa till.

Fast läsning tycker jag ligger till en stor del på föräldrarna och den mängdträningen ska inte behöva ges genom läxor. Läsning ska vara lustfyllt och om man som förälder börjar läsa för sina barn tidigt så ökar man chansen att få ett barn som uppskattar läsning. Att tvingas på någon mossig bok eller tråkig text varje vecka från skolan uppmuntrar ju inte. Men vi som föräldrar har ett stort ansvar när det kommer till läsning. Ta med barnen till biblioteket regelbundet och hitta just den typ av läsning som funkar för ditt barn. Om du läser med ditt barn varje dag så knäcker dom läskoden snabbt om de inte har någon svårighet såklart.

Man kan inte ställa krav på att föräldrar ska engagera sig i sitt barns utveckling. Ska en förälder nu behöva läsa böcker med sitt barn också?!? Galenskap.

Nej, läsning behöver inte vara lustfyllt men måste tränas in likväl.
Min dotter tycker inte om att läsa. Vi har läst för henne och tillsammans sedan hon föddes, vi föregår med exempel och läser mycket själva. Men hon gillar det helt enkelt inte. Likväl tvingas hon att läsa 30 minuter om dagen, varje dag utan undantag eftersom det är extremt viktigt att hon bygger ordförråd, vänjer sig att se rättstavad text, och övar upp förmågan att ta till sig långa och komplexa texter inför att hon kommer ut i arbetslivet, ska läsa avtal, villkor och ta till sig nyheter. Om hon bara läste för att det var lustfyllt skulle hon aldrig göra det och därmed få ett stort handikapp senare i livet.
Det är okej att inte gilla att läsa. Det är inte okej att som förälder låta sitt barn skippa allt de inte tycker om.

Det folk menar med ”lustfyllt” är snarare att man gör det till en mysig stund. Som att läsa högt ur en bok 30 minuter i sängen som en nattningsrutin. Precis innan man ska sova. Snarare att tvinga ett barn att sitta vid ett kalt matbord i 30 minuter.

Men barnet ska ju lära sig att läsa själv? Tror de flesta uppskattar att bli lästa för på kvällen även om det säkert finns undantag men när det kommer till att läsa själv så kanske man inte ska slå knut på sig själv och undra vad man gjort för fel som förälder när man provat allt, ibland behöver det bara göras, kanske kommer lusten sen, kanske inte.

Det är inte bara den som nattar som kan läsa högt ur en bok under nattningen. Det finns absolut ingenting som hindrar att den som blir nattad är den som läser högt i sängen 😉

Misstolkade, sorry! Jättebra om det funkar men tror inte det bara handlar om att göra stunden mysig, en del har inte lika stor läslust som andra.

Tack, precis så. Läsning är så otroligt viktigt och jag tror man vinner mycket om man lyckas göra upplevelsen positiv.

När det kommer till barn och ungas språkkunskaper så finns det inget som kan ersätta läsning. Böcker böcker böcker, läsa läsa läsa. Det är där man ser de största skillnaderna!

Som förälder uppskattar jag verkligen att skolan skickar hem böcker som är på barnens nivå att läsa hemma. Nu läser visserligen mina barn även för nöjes skull – i perioder mer eller mindre, men ska mängdträningen för läsinlärning helt läggas på föräldrarna blir det ju svårare. Det kan kännas hopplöst om man försöker hitta böcker och skrifter som ska vara ”lustfyllda” när lusten inte kommer. Det kan också vara rätt svårt att hitta rätt – en del böcker kan framstå som enkla, stor text etc, men ha mycket svåra ord som stoppar flytet. Liksom om böcker a som väcker intresse är för svåra att läsa. Allt för lätt text utmanar inte. Inte helt lätt att bara gå till biblioteket och välja ut alltså. Har man en bas med läsning på rätt nivå så kan man istället läsa/lyssna/titta andra böcker utöver det.

Tråkigt sätt att se på det tycker jag och jag personligen tror inte att man gör barnet en tjänst genom att tvinga dom att läsa något de inte vill läsa 30 minuter om dagen. Jag är övertygad om att det finns något att läsa för alla, även serietidningar kan vara utmanande och lärorika. Med det sagt så är det hur jag ser på det och det är ju jättebra om upplägget funkar för er.

Jag tror att man gör sina barn en björntjänst om de slipper allt de inte vill göra. Att läsa böcker är överlägset bäst för språkutvecklingen och ordförrådet. Varför vill man beröva sitt barn möjligheten till ett rikt språk?

Mina barn vill inte borsta tänderna, inte duscha håret eller byta till vinterjackan på hösten. Tråkigt, men ni måste. Det är mitt ansvar som förälder att se till barnens bästa, inte till vad de alltid vill.

Och jag tror att all läsning är bra läsning. Mina barn måste läsa varje dag men de får välja det som intresserar dom inte det som intresserar mig. En bra kompromiss tycker jag då det återigen är läsning som är viktigt inte att man som förälder får sitta och se ner på alla som inte tvingar sina barn att läsa den litteraturen som den föräldern anser vara värdig. Du har en så otroligt onödig ton. Hoppas du finner glädje i att få se ner på någon annan lite.

Hon får läsa alla serietidningar hon vill utanför dessa 30 minuter. Annars är vi breda med vad hon läser, hon gillar faktaböcker mer och det är majoriteten av det hon läser, det behöver inte vara romaner.

Min 8 åring har läxa att läsa 30 min varje vardag. Tycker hon alltid det är kul? Absolut inte. Gör hon det ändå. Ja.

Bästa som hänt under skolgången var då vi fick möjlighet att göra eventuella läxor på skoltid. Mina föräldrar är inte högutbildade, även om de ville hjälpa så kunde de inte, och dessutom var jag rent av utmattad efter att komma hem från skolan efter en hel dag bland skrikiga ungar som autistisk person. Jag behöver fortfarande all tid jag kan få efter arbetsdagen för att orka vara social och prata med människor nästa arbetsdag. Om det går dåligt för ungar i skolan numera känns det inte som att mer läxor är svaret, det handlar väl mer om att läroplanen är svår att genomföra då barn blir allt stökigare och har mindre respekt för vuxna – tro fan det är svårt att lära ut då man har klassrum med barn som mordhotar en på arbetstid

Hur högutbildad behöver man vara för att hjälpa sina barn med låg- och mellanstadieläxor? Och jag tror oftast att hjälpen handlar om att sitta ner med sina barn medan de gör läxorna så att de inte distraheras av andra roliga saker. Gör de fel så rättar väl läraren läxan sen och förklarar.

Mina föräldrar var åtminstone inte till hjälp. Ingen av dem kunde språk (svenskan funkade inte heller jättebra, ena föräldern har grov dyslexi), bara ena föräldern var till hjälp alls med matten men var skolad enligt gammal modell och förklarade på ett sätt som jag som barn absolut inte kunde förstå. Vad man annars har för läxor innan högstadiet har jag inget minne av, men hemma fanns det ingen hjälp att få mer än föräldern suckade, kliade sig i huvudet och sa ”jag förstår inte”.

Men hjälpen man kan få är ju också att någon hjälper en att ta sig tiden att göra läxan. Att någon sitter ner med en och ser till att tiden läggs på det. Sen om inte svaret blir rätt, läraren rättar väl läxan lch ser vad eleven inte kan?! Min pappa pratade inte svenska när jag växte upp men han stöttade i läxläsningen ändå. Visade hur man kunde spela memory med glosor, avsatte tid för mig att göra läxor med honom (även om han inte löste uppgiften åt mig) osv. Att göra läxorna med barnen innebär inte att ge barnen svaren på läxan.

På min tid fanns det avsatt tid efter skoltid (i skolan) för läxhjälp. Finns kanske inte längre.

Men det föräldrar som inte har det engagemanget oavsett sina förutsättningar. Man kan säga att det är slappt, dåligt föräldraskap osv men det hjälper inte barnen ett skvatt för det.
Onödigt att ens diskutera när den drömvärld där ALLA föräldrar brinner och alltid vet sina barns bästa inte finns.
För en så jämlik skolgång som möjligt borde systemet med läxor ses över imo. Om barn får kvalitativ undervisning i skolan av kompetenta lärare så tror jag inte läxor behövs.
Skolan är problemet här.

Det finns föräldrar som inte*

Nej skolan är inte problemet. Problemet är de föräldrar som inte sätter barnens bästa först. Sen vore det givetvis en dröm att skolan fick fler resurser så att undervisningen i klassen kunde individanpassas mer, men vi skulle inte diskutera en drömvärld ju..

Hur kan man tycka att man som förälder inte har något ansvar gällande barnets utveckling? Skolan ska primärt ansvara för det som hemmet inte kan tillgodose. Man kan göra mycket själv som förälder, skolämnen appliceras sedan på det verkliga livet och föräldrarna ansvarar för att barnen är redo för det. Exempelvis läsning och logiskt tänkande är inte bara bundet till skolan. Risken med att man lägger allt ansvar på skolan och kräver mer insatser och resurser är att föräldraansvaret tas bort. Lärare vittnar ju om en ohållbar arbetssituation. Kanske en bidragande faktor är ett föräldrar brister på sin front och därför har läggs mer jobb på lärarna, jobb som egentligen inte är deras?

Exakt detta! Förstår inte hur man inte kan tycka att repetition är viktigt för att lära sig. Det handlar inte om att en föräldern ska göra uppgiften är barnet. Men sommmed allt annat som föräldern så behöver man hjälpa barnet att få det gjort…

Hur ska han klara sig i verkliga livet när mamma inte fixar fika och lusten inte finns. Herregud 🙄

Jag har aldrig gjort läxor men har klarat mig bra!

Du hade kanske klarat dig ännu bättre om du gjort läxorna? Vem vet?

Bättre på vilket sätt? Jag jobbar med det jag vill jobba med så känner mig väldigt nöjd.

Du kanske hade varit kung 😃

Lärde mig mest på läxorna hemma trots att jag bodde i ett kaoshrm med bråk och skrik. Fick aldrig hjälp med läxorna.

För mig är det inte just läxorna som är problemet utan det ligger i att vissa saker måste man göra, som vuxen kan du inte komma undan på jobbet när du bara gjort vissa arbetsuppgifter för du hade inte lust att göra resten.
Du kanske inte hade läxor att göra som barn men du fick förhoppningsvis lära dig ansvar och måsten genom andra metoder. Det går ju inte om mamma ständigt rusar fram och skyddar dig eller tar fram fika varje gång det blir lite jobbigt.

Fast så kan man inte säga. Jag ansträngde mig verkligen inte i gymnasiet men är smart å klarade mig jättebra ändå. Hade alla rätt på prov utan att plugga osv. Hade vänner som inte va så smarta/hade grova diagnoser. De ansträngde sig inte heller, det gick verkligen inte så bra för dom. Kan ibland känna att jag var dåligt inflytande på dom.

Sanna utgår alltid Endast efter sina egna barn, som många gör såklart men hon har verkligen ingen förmåga att se det från flera perspektiv.

För mig som barn var läxorna det bästa alternativet då jag inte kunde fokusera i skolan, men jag kunde det hemma. Nu har ju hennes barns skola varit förstående och låter hennes barn göra läxorna i skolan med sin resurs, JÄTTE BRA och anpassat efter hennes barns behov? Men hon måste alllltid ta på sig en offerkofta.

Har skolor inte läxhjälp nu för tiden? Jag gick i högstadiet 2006-2009 och då fanns läxhjälp efter skoltid som man kunde gå till om man behövde mer hjälp, föräldrar inte kunde hjälpa eller helt enkelt fick kvarsittning. Det är trots allt 15 år sedan men läxhjälp känns ju som en enkel grej som kan ordnas.

Lågstadiet hos oss har en timme i veckan som man kan stanna efter skoltid och gör läxor med lärarhjälp.

Högstadiet har en morgontimme och en eftermiddagstimme samt lovskola för att komma ifatt och läxhjälp.

Det där är ju svårt. Det bästa är väl om skolan kan erbjuda en blandning av erbjudande av läxhjälp under skoltid och möjlighet för de barn som det passar bättre att läsa läxor hemma.

Jag hade hatat att behöva sitta och göra läxorna på skolan. Jag behövde få komma hem och äta och leka och sedan göra läxorna i lugn och ro. Det finns helt enkelt saker som måste pluggas in, speciellt tänker jag glosor, historia med namn och årtal osv. (Det senare kan man ju diskutera eftersom allt bara är en sökning bort men än så länge så har vi ju fortfarande en mest kunskapsbaserad skola där man måste klara prov osv.) Sedan finns det saker där det måste säga klick. Och då funkar det inte att sitta ensam för säger det inte just klick så blir allt bara ett kval – matte är väl det mest talande exemplet där man också lätt halkar efter om man inte fattat det mer basala i början.

Och! Det är viktigt att barn lär sig att hitta sitt sätt att lära på. En del av de här barnen kommer läsa på universitet senare och de måste få möjlighet att hitta sina metoder att lära. Det är ju en av de punkter som alla universitet just nu kämpar med – att studenterna har tappat hur man lär sig själv.

De flesta kommunala skolor har möjlighet att söka ekonomiskt stöd för att anordna läxhjälp, men tror långt ifrån alla gör det.

Och här sitter jag med universitetsstudenter som sparkar bakut av minsta krav, de vill inte ha obligatoriska moment, de vill inte presentera inför klass, inte ha skriftlig salstenta och absolut inte grupparbeten. För att inte tala om hur kränkta de blir av att de förväntas lägga heltid på sina studier. Eller lämna in enligt strikt deadline. Vi lärare är fruktansvärda som kräver sådant!

Och nej, inte alla. Men fler och fler.

Min pappa jobbar på en YH-skola. Där har dom problem med att eleverna ligger i sofforna med skorna på, kastar sina Voi direkt utanför entrén och röker på förbjudna platser (precis utanför entrén) och blir dom tillsagda…. Då blir som så kränkta så…. En lärare sa till en elev som lämnade sin kaffemugg på bänken att här ställer vi in i diskmaskinen. Då började hon gråta och mailade rektorn på skolan om orimliga krav och otrevliga lärare.

Oj, vänta nu, pratar vi om myndiga människor? Som inte hajar basala uppförandekoder?

😄😄😄

När jag läste en yrkesutbildning på YH fick halva klassen (vuxna personer) PANIK av att behöva hålla i en muntlig redovisning. De försökte typ strejka och demonstrera för att slippa en 5-10 min muntlig redovisning om valfritt ämne. Absurt att inte vuxna kan ta sig i kragen och bara göra det de blir tillsagda.

Vad som är ännu mer absurt är att inte ha retorik som en naturlig del i alla ämnen redan från lågstadiet.
Det är galenskap att vi inte får någon som helst kontinuerlig träning i hur man gör en muntlig redovisning i skolan. För att sedan kastas in i det när man är 17-19 år och förväntas att vi gör det bra.

Håller helt med. Just svenskar verkar otroligt rädda för att prata inför andra och det är inte så förvånande när man får nästan noll träning i det i skolan… :/

Där har vi att lära från USA som har tävlingar i ”debate” och har det mycket mer genomgående i skolan.

“According to most studies, people’s number one fear is public speaking. Number two is death. Death is number two. Does that sound right? This means to the average person, if you go to a funeral, you’re better off in the casket than doing the eulogy.” – Jerry Seinfeld

Exakt! Så låt oss för all del att curla skiten ur dagens ungdomar med fika och mys för att de inte pallar med läxorna och sen förundras att de inte klarar av verkligheten.

Titta på Finland för att få svar. Det går inte åt helvete för ett land, bara för att man förändrar instuderingen.

Fast om man kollar på Finland idag så börjar det faktiskt gå åt helvete i skolan där med. Dem är bara är ett skal av sitt forna jag.

Har ingift släkt som jobbar i skolan och nyheter säger likadant.

Läxa eller ej, jag vet inte svaret. Kanske lite så föräldrarna får se vad barnen håller på med och för att gå igenom dagen eller veckan vad man har gjort.

Ja, läxläsningen är ju ett ypperligt tillfälle för en förälder att prata om skolan med sitt barn, få en bild av hur lätt eller svårt barnet har för olika ämnen och kanske fånga upp andra problem som varit i skolan under veckan.

Helt enig med allt du skriver! 👌

You lost me at “dem”

Varför? Är du korkad? Hade du behövt mer läxor som barn?

”Dem är bara är ett skal av sitt forna jag.”

Inte korrekt.

Du kanske ska se över dina egna läxor?

Förlåt, skriver sällan på svenska dessa dagar. Autocorrect är på engelska…
Alla mina barns studier är på engelska.
Glömmer alltid att här kan man inte göra nåt fel.

Tycker hon att vuxna får slappna av efter en arbetsdag?! Har hon barnflicka el ??

Det otroligt svårt att göra rätt. På en skola i Göteborg där min väns barn går hade eleverna läxor, men det var fel enligt förändrar för alla kunde inte få samma hjälp hemma. Då införde skolan läxhjälp dit elever kunde gå om dom ville/behövde efter skoltid för att få hjälp eller bara arbetsro. Men då var det inte heller rätt för eleverna skulle inte behöva ”erkänna” att dom behöver hjälp genom att gå till läxhjälpen. Och tar man bort läxor helt, hur ska man då lära sig läsa med flyt, träna in glosor och andra typer sv saker som behöver repeteras mer än vad skolan hinner ge möjlighet till? Hur gör man rätt… det går inte.

Förstår problematiken med NPF diagnoser men… någonstans måste väl alla lära sig att allt inte alltid är roligt, man har måsten i livet också. Annars blir det stora problem… jag tycker inte det är roligt att städa eller deklarera eller betala räkningar eller lägga in föräldrapenning på försäkringskassan….

Nej, tror verkligen att man även måste lära barn med npf diagnoser att man måste göra ”tråkiga” och nödvändiga saker som inte alltid är så roliga. Man förvärrar garanterat problematiken om man bara låter de hoppa över detta. Men det hänger på föräldern och hur mycket ansträngning denne är villig att lägga ner. Samhället ställer högre och högre krav men samtidigt ska barn inte utsättas för några krav alls? Det går inte ihop och om Sverige inte var påväg utför innan så kan vi ju bara gissa hur det blir när dessa barn växer upp och förväntar sig att få allt serverat på silverfat utan krav på motprestation…

Hur skulle det funka om vi va ärliga mot våra barn och sa att ingen kan va bäst på allt? Fattar att läxläsning inte är allas grej, framförallt inte de med NPF men nog sjutton kan de va stjärnor på något annat? Själv va jag sämst på gympan. Livrädd för bollen och koll kroppskontroll. Visste dock att jag ägde på bild och kunde rita vad som helst. Nog för att gympalektionerna va jobbiga att ta sig igenom men det tog knappast knäcken på mig, trots att jag fann mig i bilden av att va ”sämst” på något.

Klart att det tar emot för en förälder att behöva säga till sitt barn att det kanske inte har talang för en viss grej men har någon tänkt på att det också kan va en lättnad? Och vidare, bara för att man är dålig på något under en viss period i livet så behöver det inte betyda att det består för alltid. Jag är fortfarande rädd för att få bollar i ansiktet men hittade en dag till gymmet. Där flyger inga bollar och jag kan helt och hållet fokusera på att få kroppen att må bra (istället för att passa, skjuta mål och dribbla), ingenting är omöjligt, som Gunde säger.

Ja och man kan lära sitt barn att det viktiga inte är att vara bäst i allt utan att göra sitt bästa. Det är en bra lärdom.

Tack å lov för läxor! Största barnet skulle mest sitta och spela annars. Lite krav på em/kväll är inte av ondo utan nyttigt, lär ansvar

Är läxor verkligen det enda sättet för din äldsta att lära sig ansvar?
Lära sig tvätta sina egna kläder, diska, laga mat, dammsuga, handla kvällens middag? Spara pengar till något stort? Dela ut tidningar och tjäna pengar? Ta hand om ett husdjur? Ta hand om småsyskon/grannbarn?

Nejdå, det är verkligen bara genom LÄXOR, man lär sig hur man tar ansvar

Haha exakt, bra sätt att lägga även det ansvaret på skolan 😂 Lärarna är skyldiga att sysselsätta barnen med vettiga saker även efter skoltid annars är det kört….

Jag är nästan mer stressad över att barnet som går i 4an har för lite läxor. Svenskläxa – läsa text, svara på frågor, öva på fem ord. Engelskaläxa- 5 glosor.

Fem glosor! Jag hittade nyligen mina gamla skolböcker och vi verkade ha 10 ”veckans ord” på svenska, där vi skulle förklara innebörden av ordet, kunna minst två synonymer och använda ordet korrekt i en mening. 10-15 engelska glosor som skulle stavas och översättas. Jag är 35, så gick inte i skolan på 1800-talet direkt.

Jag är också i din ålder och var inte ovanligt att man gick hem med en kompis och gjorde läxorna ihop efter skolan. Käkade billys och pluggade glosor ihop (så hann man ju givetvis avhandla vad som hänt i skolan under dagen också, vem sa vad och vilken kille tittade på en osv). Var ändå rätt så trevligt ju.

Ja precis, det vanliga var att göra läxorna tillsammans med sina kompisar på fritids eller hemma. Var väldigt sällan vi behövde någon vuxen till hjälp, behövde vi hjälp frågade vi oftast varandra eller något äldre syskon.

Och ofta ska ju läxan inte in med någon timmes deadline så börjar man i tid så hinner man också fråga läraren om hjälp dagen efter om man kör fast hemma på kvällen.

Finns säkert sätt att undvika läxor men ändå få till sig den undervisning som behövs. Problemet är ju att lärarna måste lägga för mycket tid på stökiga elever och har inte tid att hjälpa alla. Sen tror jag att man gör även de barn med npf diagnoser en björntjänst om man inte lär dem att sitta ner och göra tråkiga saker ibland, för även dem med adhd ska väl klara sig i samhället framöver när de blir vuxna. Känns som att det borde finnas verktyg för att även dessa barn ska kunna läsa läxor, men föräldrarna måste ju anstränga sig och det är kanske där problemet ligger.

Jag tänker att ekvationen inte går ihop riktigt. Det pratas om lärarbrist, större klasser, fler elever med särskilda behov/svårigheter, stökiga klassrum, lägre PISA-resultat osv. Samtidigt är läroplanen strängare, betygsmarginalerna små och nationella prov i fler ämnen.

Något måste ju ge sig då. Att ta bort läxor verkar bakvänt.

Vill bara slänga in att alla med npf inte har svårt i skolan.

Tycker synd om Sanna Brådings barn som får hela sitt privatliv utfläkt på nätet på det här sättet. Hon har tidigare skrivit om ena barnets problematik kring npf och i detta inlägg skriver hon alltså om sitt barns svårigheter med läxor och att han har en resurs i skolan. Har en förälder verkligen rätt att dela med sig av sina barns privatliv på detta vis?

Så himla gränslöst. Jag följer inte ens henne men vet ändå massa privata grejer om hennes barn. Helt galet.

Jag håller med. Jag följer inte Sanna, men kikar in på hennes IG då och då. Och den bild man får av hennes liv är att barnen är bråkiga, stökiga och skitjobbiga. Man drar liksom en suck av lättnad av att man inte befinner sig i hennes situation. Det känns orätt mot barnen att dela deras liv på IG. Helt ok att diskutera problem rörande barnen med några kompisar Irl men inte inför tusentals främlingar på sociala medier.

Tycker också det är märkligt att basunera ut barns diagnoser på sociala medier. Sanna skriver väl inte exakt vilka diagnoser det rör sig om, men man kan ju tycka att det är familjens ensak. Barnen kan ju inte samtycka till att få det outat att de har funktionsnedsättningar.

Förlåt men blir så trött på Sannas ständiga klagande.
Finns det numera något som helst eget ansvar i hur man väljer att leva sitt liv. Hon skaffade inte bara ett utan två barn med en man hon visste skulle vara frånvarande. Ja det ÄR och kommer VARA tufft. Och NEJ det går inte att mata ett barn med silversked och curla det med bomullsvantar genom hela livet trots att det har bokstavskombinationer. Vad för slags värld förbereder du barnet för då? Fan va hon gnäller!

precis ! +100

Den här nya generationen av curlande och att skylla på samhället. Ta lite eget ansvar för situationen du själv satt dig i. Barnet dör dessutom inte av att tvingas göra läxor, den kanske till och med lär sig något av att allt i livet inte är lustfyllt. Hur ska barnet klara sig i vuxen ålder om allt ska bestå av lustfyllda saker?

Woooooooooow. Hoppas du inte säger sånt högt.

Tycker mest synd om pojkarna eftersom Sanna väljer att skriva ut så mycket privat information om dem hela tiden inför hundratals främlingar på nätet. Den ena privata historien efter den andra delas frispråkigt utan hänsyn till varken integritet eller rätten till privatliv.

Läxor på låg och mellanstadiet handlar främst om mängdträning. Läsa och tabeller tex. Mycket handlar om att skapa rutiner kring att lärande sker både i och utanför skolan. Det är jätteviktigt för att klara sig bra längre fram. Att anpassa efter de som inte klarar det verkar bakvänt, bättre då att stötta dessa med strategier. Alla vill ju sina barns bästa!

Ett problem som förälder är ju att skolan förändrats sedan man själv gick i den. Och sätten att göra saker, ta till exempel att räkna ut något – inte var det så jag lärde mig en gång. Svårt att hjälpa då…

Men är det hela världen om läxan blir fel och läraren får rätta den och förklara för barnet? Det viktiga är väl inte att du som förälder kan rätta läxan utan att du stöttar barnet på det sätt den behöver för att få läxan gjord. Eller rättar inte läraren läxorna längre?

Alltså grejen är ju inte att exempelvis hitta rätt svar på matteläxan utan att man kanske måste vägleda barnet i HUR man kommer dit. Och har man använt en annan metod eller annat tänk så kan det bli förvirrande och inlärningen bygger ju på ett visst tankesätt så viktigt att barnet kör den metod de kör i skolan nu. Vi brukar få instruktioner för hur de ska gå tillväga och det hjälper verkligen mig som förälder!

Ja men då har ni ju en lösning på det problemet.

Fast du kan väl lära dig det nya sättet då? Matte ändras inte supermycket, plus minus, multiplikation, division är ju samma sak.

Har du försökt hjälpa ett barn med matte på sista tiden? Klart att det är samma räknesätt men de ställer ju upp det annorlunda tex. Ja, man får samma svar men poängen är ju inte som förälder att hitta rätt svar utan att vägleda barnet i varje moment. Oftast kan de ju visa själva men är det något de inte fattat så behöver man ju kunna hjälpa med rätt metod.

Men de har väl en mattebok du kan läsa i och se hur de löser talen idag? Brukar inte vara Calculus de har med sig hem direkt.

Nä man får hem ett papper med tal som ska räknas ut. Ingen information om hur de vill att de ska räknas ut. Sätter jag lärde mig på är inte detsamma som lärs ut idag.

Nej faktiskt inte men det spelar ingen roll för det är ju inte mig personligen det handlar om. Det handlar inte heller om hur avancerat det är? Utan att de använder andra begrepp och andra metoder som man som förälder inte är bekant med. Och nej, jag menar inte att det är tvärstopp och omöjligt att komma runt problemet – man kan läsa läroplanen, prata med läraren osv men det blir ju ytterligare ett hinder och då främst för de barnen som inte hängt med och kan visa och berätta hur de gjort i skolan, dvs ett onödigt hinder som förmodligen drabbar de som har det svårast hårdast, men som skulle kunna lösas om det fanns instruktioner.

Prio ett är att se till att barnet får tid och ro hemma att göra läxan. Börja där kanske.

När jag var liten hade ingen av mina föräldrar tid att sitta med mig. Om något blev fel var det ingen panik, för man gick ju igenom läxan på skolan sen på lektionerna. Gör inte lärare så längre?

Jo lärare går igenom läxor, det är ett sätt att se vad en klass behöver träna mer på eller vad man inte behöver lägga så mycket tid på. Märks så tydligt här hur få som verkligen jobbar inom skolan.

Npf diagnoser är också den absolut vanligaste diagnosen som är genetiskt ärftlig.
Har du en npf diagnos är sannolikheten hög att du får ett barn med samma diagnos.
Och bakvänt, har du ett barn med en diagnos är sannolikheten väldigt hög att också du som förälder också har samma diagnos. Förmodligen odiagnostiserad, eftersom att det var lättare att maskera sina funktionsnedsättningar för 20-30 år sedan.

När jag fick min diagnos i vuxen ålder var min mamma med på en intervju om min barndom. Allt psykologen sa var tydliga tecken på adhd svarade min mamma ”nejdå, så gör jag också, det är helt naturligt” och ”så gör alla i vår familj, det är så vi är bara”.

Ärftligt mamma. Ärftligt!

Hahaha! Underbart!!

När jag gick i gymnasiet hade vi 2 ämnen om dagen, och lektioner som var ca 3 timmar. Hade nästan aldrig läxor. Pluggade såklart till prov eller gjorde saker hemma om det krävdes men det var ett ypperligt upplägg. Funkar väl inte på mindre barn men på gymnasiet, absolut. Vi hann alltid komma in i det vi gjorde och hann klart på lektionstid.

I denna ekvation kan ju fråga sig hur dessa barn, som inte orkar eller vill göra läxor, använder sin tid – kanske prioriteras mobiltelefon, spel , SoMe etc. mer än läxorna och kanske föräldrnas behov av sin tid prioriteras framför att ta sig tid för sina barn…

om vi kan .. om vi orkar.. jo jo minsann min 12 åring vill inte och orkar inte.. men hen får vackert göra läxorna, och har ingen resurs som kan göra dom… har ingen diagnos men ALLA barn är nog trötta och vill inte göra läxorna. larv!

Blir nog bara jobbigare om man gör läxan ”när lusten faller på”, då inser ju barnet att det är värt att ställa till med en scen och så slipper man! Hellre lägga ribban lägre men vara konsekvent, om barnet har det väldigt svårt.

Också märkligt att ”vuxna kan slappna av efter en arbetsdag”. Finns ju hur mycket som helst som behöver fixas: mat, tvätt, räkningar osv, inte som att man kan slänga sig på soffan mellan varje arbetspass. Visst, det är inte lärande men det är ju många ”icke lustfyllda” aktiviteter för vuxna.

Det är väl positivt att lärande inte enbart är något som sker i skolan också? Att kunskaperna går in bättre om man får sitta i annan miljö och lära lite på ett annat sätt. Bra för föräldrar också att hänga med i vad barnen gör i skolan, lär de sig klockan tex så kan man prata och fråga mer om det i vardagen hemma. Och som någon skrev, läsinlärning kräver ju verkligen mängdträning, samtidigt som de minsta inte kan sitta och traggla hur länge som helst i sträck – bättre med 15 minuter extra hemma på kvällen då utöver det de gör i skolan samt att de såklart inte har möjlighet att sitta 1:1 så mycket i skolan.

Engagerade föräldrar kommer såklart att göra det här ändå medan andra behöver mer klara instruktioner för vad som krävs. Tror glappet mellan hög- och lågpresterande därför bara kommer öka om man helt tog bort läxor. Självklart ska det vara i rimlig mängd och hjälp erbjudas från skolan om det behövs. Men hur länge går barnen ens i skolan en vanlig dag? SÅ många timmars återhämtning behövs väl ändå inte? Sen att en del kanske har långa dagar på fritids och många aktiviteter, det gör det ju svårare, men skolan måste ju komma först.

De allra flesta barn kan göra läxor och har tillräckligt stöd hemifrån. Nej – inte alla. Men man måste väl ändå arbeta på det sätt som funkar för den stora massan. Sedan kan man anpassa för de barn som behöver det.

Som någon skrev, i hans ålder är det inga svåra/omfattande läxor att prata om. Kan knappt kallas ”läxa” ärligt talat. Mina barn går i samma skola och det handlar mer om att få in rutinen. Jag tror Sanna gör sina egna barn en otrolig björntjänst genom att agera såhär. Dessutom har jag sett hennes äldsta barn in action i skolan och jag tror inte en sekund att han har någon diagnos alls. Han är en sprallig och glad kille, kanske lite smartare än henne 😉

Såklart vet du mer om hennes barn är hon, fy vilken sjuk komentar!

Jag tror bara att skylla på npf är en enkel lösning… jag vet nästan lika mycket som hon pga hennes sociala medier… det är en komplimang till killen! han är en fin kille. rolig och busig javisst. men inga killar sitter still i den åldern.

Men du måste trolla! Man får inte en NPF-diagnos för att man är lite rolig och busig 🤦‍♀️ Du ser också bara en liten del av barnets tid. Du har ingen aning om all övrig tid.

Enda poängen med (de flesta) läxor är att man som förälder upptäcker om barnen har kunskapsluckor och kan meddela läraren det 🙁

Om skolan inte ska ha läxor – vad ska göras där för att ”läxkunskapen” ska tillgodo ses där?
Svenska skolan är ju på väg utför – så vad är förslag på lösning på det?
Resurser i form av personal ser det ju inte ut att bli då budgeten inte gett det utrymmet år efter år – så alternativa lösningar?
För Sverige behöver alla inom alla utbildningsnivåer i framtiden – även de högre.

Sanna Bråding borde kanske prova att inte lämna ut sina barns bekymmer för allmän beskådan i tid och otid.

Säger inte att läxor är rätt, eller att Sanna Bråding inte gör allt för sina barn, men det är ett otroligt generellt problem i samhället att föräldrar lär sina barn att jobbiga saker ska undvikas till varje pris (t.ex läxor, vara med på idrotten, äta skolmaten, göra grupparbeten osv). Det blir ett jävla problem när de ska ut i det verkliga livet (som till 50% består av motgångar och ingen möjlighet att välja bort olika saker).
Tänk på att ni lär era barn motståndskraft och uthållighet när ni säger nej, hjälper dem med läxor, lotsar dem genom konflikter med klasskamrater istället för att byta skola, hjälper dem att våga söka jobb/tjäna egna pengar, lär dem att tvätta, diska etc. Att bara låta dem få göra allt som de vill och undvika sånt som är obekvämt förvandlar dem till framtida arbetslösa och sjukskrivna. Hälsningar från en gymnasielärare

Dagens bästa👏🏼👏🏼

jag håller med Sanna och förstår precis hur hon känner med att ha ett barn som precis klarar att hålla ihop skoldagen. Har man inte varit där med sitt barn så kan man inte förstå. Det handlar inte om att lära barnen att göra tråkiga saker eller att sätta ned foten. Ni som inte förstår, var glada för det!! jag önskar jag hade förstått vilken lyx det vara att ha två barn med vanlig läxprotest. Lillebror -något helt annat.

i övrigt tycker jag att barn borde ha rörelse i läxa, blir lika bekymrad över hur många barn som sitter inne från de kommer hem till de lägger sig, som vissa är över avsaknad av långa läsläxor.

Men att skippa läxor helt för att vissa inte klarar av det? Med den logiken kan man ju ta bort idrott för vissa är ju handikappade. Eller ta bort svenska för vissa kommer från andra länder?

Ja eller anpassa idrotten för de som inte klarar, vilket man givetvis gör om ett barn tex sitter i rullstol. Då förväntas man inte köra hinderbana.
Nu verkar ju Sannas son ha fått anpassat med läxorna och det är ju toppen.

Vi har flera friskolor i stan som inte har läxor… svårt att tro att de barnen ligger efter mina i utbildningsnivå.

Friskolor är inte direkt kända för hög kvalitet.

Finns stöd för att inte ha läxor av flera skolforskare och alla har inte det. Det som är viktigast är läsning, det behövs mängdträning för och det skulle skolan inte hinna med.

Det är ju läsläxa hon gör med sonen… det är dom enda läxorna barn i hans ålder får. Läsa x antal gånger per vecka.

Nej det behöver det inte vara, andra läxor förekommer beroende på lärare och skola (är lärare).

Varför gå i skolan överhuvudtaget, så lång tid behövs inte gå i skolan som 12 år. 9 år räcker. Vad lärde man sig på gymnasiet?! Absolut ingenting. Man hade ju bara håltimmar och ledigt mest hela tiden. Och resten var mest trams. 9 års skola och sen ev. högskolestudier om man vill det.

🧌🧌🧌

Blir så jävla trött på att skola och samhälle förväntas ta hela ansvaret för barnen idag.
Socialismen har lyckats hjärntvätta folk rejält. Vart har föräldraansvaret tagit vägen?
Blir barnen kriminella så är det självklart samhällets fel får man höra. Om ungjävlarna inte kan sitta still,hålla käften och bete sig i skolan så måste ju skolan få mer resurser eller ….. Bättre att se till att deras föräldrar lär dem veta hut så de kan vistas i grupp i möblerade rum utan att kaosa. Barn och föräldrar nu förtiden skäms aldrig de har bara rättigheter och kan ställa krav hur som helst. Vi har en generation med föräldrar som rent ut sagt skiter i hur deras barn beter sig ,de tycker att läxor är onödiga för att det är jobbigt att ställa krav på barnen och förresten har ju Pelle aktiviteter två kvällar i veckan. Sen skäller man på läraren om Pelle inte uppnår målen för självklart är det ju lärarens fel. Vi måste sluta att curla och ställa mer krav på föräldrarna.De måste ta ansvar och vara närvarande.De måste lära sina barn att ta ansvar. Vuxna och barn behöver lära sig att man får en belöning först efter att man presterat något. Hela min tid i grundskolan gick jag i en klass där typ hälften var barn vars föräldrar knappt kunde prata svenska. Hemma pratade man enbart finska. Eftersom det alltid var lugnt klassrummet (25barn,EN lärare!!!)så kunde läraren ge de som behövde mer stöd. Det fanns även möjlighet för de som hade inlärningsproblem att få stöd i liten grupp och läxhjälp. Det blev bra folk av oss alla och kan säga att 99% på den tiden gick och klarade av gymnasiet.

Jag håller med. Gick i skolan på 80-talet och förvånas över de resurser som verkar finnas i skolan idag. Det klagas över nedskärningar, men samtidigt verkar det ju finnas mycket som inte fanns när jag gick i skolan. Nuförtiden kan det finnas servering av både frukost och eftermiddagsfika, utöver lunchen. Det verkar finnas elevassistenter, resurser, skolvärdar, läxhjälp efter skoltid. Dessa fanns inte förr, inte i min skola iaf. 30 barn i klassen, en lärare. Tyst i klassen, ordning och reda, ingen hade npf ( klart det fanns även då, men diagnosticerades inte och ingen hade nån form av stöd eller anpassning för det) i min klass. Det lipades inte bland föräldrar över att barnen behövde ha medhavd matsäck på friluftsdagar eller att man behövde ta sig till slalombacken på egen hand. Man har idag fastnat så djävulskt över jämlikhet. ”Men skolan ska ju vara aaaavgiftsfri, alla har kanske inte rååååååd med matsäck eller rååååååd att betala för buss till slalombacken”. Suck.

Exakt så H

Exakt!! Och när det stod skridskor eller skidor på gympaschemat så lånade man ihop pjäxor och skridskor från kusiner, morsans arbetskamrater eller grannar. Men idag verkar man livrädd för att ens knacka på hos sin granne.

Ja alltså att skolan skulle låna ut skidor eller skridskor kunde man ju glömma. Det skulle man ha med sig själv. Idag är det säkert annorlunda.

En annan sak som är annorlunda är ju maten. Fick en chock då jag hamnade i en skolmatsalen nyligen och såg havet av mat, massa olika alternativ. Och ändå gnälls det.
Förr fanns en kantin pasta, en kantin köttfärssås, en kantin rivna morötter. Man kunde få en husman med smör på och sedan valde man mellan vatten och mjölk. Och det var allt. Förutom för skolans två glutenallergiker då.

Mm, så kan det vara. Men allt har ju minst två sidor. Följ till exempel Rätten till utbildning på Instagram för andra sidan.

Det går inflation i diagnoser (”npf” som varannan unge ska få numera) och hela vår samtid är så galet störd att jag inte finner ord. Önskar så gott som dagligen att vi levde i en helt annan tidsålder där det här fenomenet inte existerade, liksom lite andra påfund som man aldrig kunde föreställa sig 25–30 år tillbaka i tiden (läs: allt som ska heta ”fob” på slutet).

Himla bra system att man hamnar i modd om man försöker rapportera en kommentar 🙄

Det är väl just så det är tänkt?! Hur skulle Camilla annars uppmärksamma den rapporterade kommentaren?

Det kanske det är, jag tänkte nog lite för snabbt här.

Jag har NPF och min skolgån har fått anpassas ganska så mycket och såg ganska annorlunda ut från mina jämnåriga. Min min anpassningar är inte något som borde appliceras på alla skolbarn. Vissa saker klarade jag inte av, vissa saker var skitjobbiga, men det betyder inte att det inte är viktigt för andra som har möjlighet att genomföra det. Läxor fyller en viktig funktion så länge som det är i en rimlig mängd anpassat för barnets ålder. Exempelvis bör inte 8-åringar ha läxor varje dag de måste kämpa med under långa stunder, men att mellanstadieelever behöver sitta en stund med glosor eller multiplikationstabellen efter skoltid är inte orimligt. De kommer behöva plugga utanför skoltid så småning om, läxorna är ett bra verktyg för att introducera det momentet till barnen.

För att lösa problemet med barn som inte har möjlighet att få hjälp med läxor hemma eller studieron att jobba med dem hemma bör läxhjälp efter skoltid funka utmärkt. Alla barn som känner att de vill kan komma dit, det blir därav heller inte utpekande mot ”de barn som inte får hjälp hemma”. För vem som helst kan det vara skönt att sitta där och får läxorna ur vägen oavsett hemsituation.

Vilken chock att Sanna inte bryr sig om utbildning.

Håller med fullständigt. Forskning visar att läxor ger väldigt lite i yngre år. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/hemlaxors-nytta-inte-sjalvklar Min erfarenhet är att det finns någon slags prestige i läxor och att föräldrar tror sig få lite mer kontroll över sina barns skolgång. Jag har suttit på föräldramöte för en välfungerande klass som hade bra skolresultat där föräldrar efterfrågade mer läxor trots att lärarna sa att det inte behövdes. Så märkligt.

Mina barn har inte speciellt mycket läxor och ja, jag skulle väl säga att det känns som att man tappar kontrollen lite. Skickar barnen till skolan och hoppas på det bästa. Men det handlar ju om att man känner att man faktiskt har mer att ge, att kunna prata om ämnena i vardagen, kunna sitta ner i lugn och ro och gå igenom om någon känner sig osäker, få en uppfattning om de hänger med ordentligt.

Minns åren med läxläsning med min ena dotter som vidrig. Men svår dyslexi och adhd var läxläsningen hemsk. Hon grät, varje dag som hon skulle göra läxan. Jag förstod varför, det gjorde inte skolan. Dom var så hårda mot henne för att hon aldrig lärde sig läsa.
I åk 9, typ 2017, fick hon äntligen utredning för dyslexi. Sen gick allt bättre, när hon fick det stöd hon behövde. Så många år som jag fajtades för henne, så många tårar, helt i onödan.

Det där låter exakt som mig!
Har också dyslexi och Add och lärde mig läsa först i högstadiet. Min mamma kämpade varje jävla dag med mig, jag grät och hatade det men idag är jag så tacksam att hon aldrig gav upp och jag har utvecklats mycket som person pga det.
Du är en fantastisk mamma och en stor förebild för ditt barn! Du gjorde rätt som kämpade!

Låter hemskt. Jag jobbar i skola och ditt barn borde fått hjälp å stöd utan diagnos. Individuellt anpassad hjälp å tex extra hjälp efter skoldagen av sin lärare eller specialpedagog. Borde också fått anpassade läxor för att hjälpa å uppmuntra.

Tyvärr är skolan inte så bra att bemöta barns olikheter längre och det är väldigt olika i olika skolor(vilket det ju inte ska vara. Så som det ser ut nu är det omöjligt för många skolor att göra vad de ska. Hemskt eftersom det drabbar barnen

Finns alltid de föräldrar som inte tycker skolan är så viktig, att det är 0% viktigt att studera osv. ”Man kan komma långt i livet ändå” blabla.

Läxor borde tas bort, förutom möjligtvis just läsläxor där mängdträningen är så viktig och eventuellt när barnen är stora (på gymnasiet) när man kan förvänta sig att de kan ta mer ansvar själva. Jag och min man lever tillsammans, vi är två fullt fungerande vuxna med svenska som modersmål och vi är akademiker så är vana vid att studera och jag har pluggtekniker som jag kunnat tipsa mina barn om. Vi har dessutom jobb som gör att vi kan vara tillgängliga för barnen på kvällstid. Våra två barn är duktiga i skolan, de har inga inlärningssvårigheter, NPF-diagnoser eller dyslexi. För oss har inte läxläsningen varit en big deal men jag tänker ofta på familjer med föräldrar som inte har svenska som sitt modersmål eller familjer där föräldrarna av olika anledningar inte stöttar sina barn kring skolan (kan ju vara många anledningar – psykisk ohälsa, missbruk, ensamstående föräldrar med kvällsjobb osv). Att dessa barn förutom alla andra utmaningar dessutom ska hamna efter i skolan p ga bristande stöd kring läxläsningen är ju orimligt. Dessutom kan jag tycka att våra barn borde få vara lediga efter skoltid för att hinna med aktiviteter, kompisar och få tid för återhämtning. Min dotter som går högstadiet hade läxa som behövde göras under höstlovet t ex, det känns inte okej.

Så vi ska skita i allt för att några individer har det svårt?
Förlåt men det är ju precis det som dragit ner nivån rejält i Svenska skolan.

Istället borde man ju erbjuda bra hjälp å stöd till de som behöver. Och sen får man också inse att livet inte är rättvist. Självklart blir det lättare för en smart elev med smarta föräldrar och svårare för en elev med svårigheter. Thats life

That´s life? Att redan utsatta barn dessutom ska komma efter i skolan för att de har föräldrar som inte kan/vill stötta dom med läxor? Oookej…

En rätt utformad läxa tror jag faktiskt leder till mindre glapp och bättre förutsättningar för de som är utsatta/har det svårt. Dels för att engagerade föräldrar kommer att exempelvis läsa med sina barn ändå – andra behöver få det mer på pränt vad som gäller. Kanske barnet själv tar initiativ? Men framförallt för att förbereda för högre studier där mer ansvar läggs på en själv, få in studievana och förstå att det inte bara är ”skolan: lärande, så tråkigt, fritid: kul!”. Att lärande liksom letar sig in i hemmet också, syskon som kan motivera och lära av varandra osv.

Din läsförståelse verkar inte vara på topp, kanske själv hade behövt lite mer läxor😘

Det jag menade är att man har olika förutsättningar och livet är orättvist. Ingen bör förvänta sig att alla barn är lika och inte heller att de ska prestera lika. Att förvänta sig att en nyanländ ska ha samma kapacitet i skolan som ett normalbegåvat barn med bra föräldrar är galenskap. Vissa har mer fallenhet och intresse för matematik/logik, andra estetiska ämnen, andra idrott. Barn behöver lära sig att göra sitt bästa och att det är bra nog. Barn behöver lära dig att man är bra på olika saker. Att man kan va sämre i ett ämne och att det är OKEJ, man är bättre på nått annat!.

Att ta bort ämnen och moment för att alla inte kan prestera lika är galet! Hur ska man då lära sig om livet? Och hur ska de som KAN och är bra på de sakerna utvecklas och blomstra?
Att anpassa hela skolan till den lägsta nivån är GALENSKAP och förstör hela skolsystemet.

Sätt istället in stödinsatser för de som behöver

Livet är inte rättvist! Varför ska begåvade elever och elever med ambitiösa föräldrar alltid behöva anpassa sig efter de som inte kan eller vill? Har man satt barn till världen så följer väl ändå ett visst ansvar. Kan man inte hjälpa sina barn så får man väl lyfta frågan med skolan och se hur de kan vara behjälpliga och på så sätt ta ansvar! Men nä, idag är det viktigare att ingen kränks! Alla ska med och alla ska tro att de kan bli exakt vad de vill i livet…😒

Tyvärr har ju regeringen dragit ner massivt inom skolan. Så riktad resurs etc som dessa barn behöver är borta på min sons skola. EN lärare med 30 elever, 5 barn med särskilt behov av stöd som inte någon kan hjälpa pga att läraren inte hinner med. Innan hade de iallafall en extra person i klassrummet som stöttade de med behov av stöd. Men det skörs ner på precis allt i skolan o det är inte lite iheller. Vi har ju barn som inte platsar i träningsskolor, anpassad skola. De är ett mellan”ting” och de är för ”friska” för dessa skolor men för ”sjuka” för ”vanlig” skola. Dessa barn riskerar psykisk ohälsa o att hamna snett i livet.

Förstår inte hur hon kan dela allt om sönernas privatliv och diagnoser inför alla såhär. Hur kan man som förälder inte ta minsta hänsyn till sina barns privatliv och integritet? Hela Sverige vet ju dessa pojkars högst privata svårigheter och tankar och känslor utan att de valt det själva. Fruktansvärt hänsynslöst!

Lite sjukt att barnen går i skolan i nio hela år och ändå måste de göra läxor på fritiden? Hur ineffektiv är skolan egentligen? Jag minns knappt vad jag lärde mig i grundskolan.

Grunden till allt du kan idag.

Är man barn så är hela ens tillvaro ett inlärningstillfälle. Allt från att man står å bakar hemma där man lär sig följa en instruktion, addition, kemi, läsförståelse, måttenheter osv till att man sitter å spelar på en iPad och lär sig engelska då det man gör där är på engelska.

Min poäng- ”fritid” är ju också tid då barn lär sig saker. Sen går man ju 12år nuförtiden😘

13 om du går gymnasiet. 10 år i grundskolan.

Är inte helt emot läxor men undrar lite vad de är till för? Jag tycker ju att läxor bara ska vara om man ligger efter i skolan, inte bara för att.

Läxor tränar, förutom den direkta uppgiften/ämnet
-läsförståelse
-eget ansvar
-disciplin
-förbereder för framtiden
-planeringsförmåga

Behövs ett bättre upplägg än dagens läxor för det i så fall.

Vad föreslår du?

Läxor a la min skolgång med start 1998. Det var bättre då.

Beror väldigt mkt på skola, elever och lärare. På vissa håll är det verkligen inte bra, på andra ställen är det toppen.

Sen är det ju också så att det kan vara ett väldigt bra upplägg på ett ställe men att individer ändå uppfattar det som dåligt.

Jag har mött elever å föräldrar som klagar å håller på när situationen är toppen. Vissa är benägna att klaga, man vill ha det på SITT sätt och kan inte se att man själv kanske är problemet🤷🏼‍♀️

Dagens upplägg…
Beror ju mkt på vilken klass å vilken skola. Alla läxor i hela Sverige är ju inte dåliga.
Isf är det nog föräldrar som blivit gnälliga

Plus repetitionen av kunskapen

Verken för eller emot läxor men tycker att alla vuxna som jobbar ska gå hem o jobba några timmar till varje dag. Även helg. Och på er semester. Vad sägs om det? Träna o vila, annat kul kan ni göra när ni är pensionerade.
Min två äldsta barn i gymnasiet har extremt mycket läxor/arbete/prov o lägger minst 2 tim per dag på detta o även helgerna. Och alla veckor är likadana. Ibland har de prov första dagen efter lov så det innebär att plugga på lovet med. Och mina två äldsta har inga problem med skolan. Men min yngsta som går i 6:an har tre diagnoser. Kan väl säga som så, att han kommer inte klara varken högstadiet eller gymnasiet. Vi vänder ut o in på oss själva för att hjälpa honom med allt vad skola heter. Tyvärr är det inte bara att vara bestämd i slå näven i bordet osv och på så sätt löser sig allt med NPF-barn. Vi eller han är inte lata o skiter inte i det.Tvärtom. Vi och han vill lyckas med skolan precis som andra. Men jag tror inte någon som inte har ett barn med tre diagnoser förstår hur det är.

Gymnasiet är frivilligt

Träna vila och annat kul.

Nej, efter jobbet läser man läxor med barnen (om man ids så klart), handlar, lagar middag, packar skolväska och jobbväska för morgondagen, diskar undan, plockar, betalar räkningar, springer ner till tvättstugan, får ungarna i säng. Allt det är inte vila och annat lusftfyllt kul men man gör det ändå.

Jag lägger många timmar på jobb även utanför ”jobbtid”

När jag gick i skolan la jag också många timmar på att göra uppgifter å så. Det va inga som helst problem.

Jag kan ha fel, men det låter på dig å många andra här, som att ni själva upplever skolan som nått jobbigt och hemskt. Att det nästan är synd om era barn att de ”måste” dit. Vi har en helt gratis skola i Sverige, gratis utbildning även på nästa Universitetsnivå. Det ärGRATIS i Sverige att gå bästa läkarlinjen, bästa juridikprogrammet osv… Lite uppskattning å respekt är nog där skon egentligen klämmer.

Det finns läxfria (kommunala) skolor. Läsebok kan vara undantaget.

Min son har ADHD. När han fick läxor på lågstadiet så var det en katastrof här hemma. Jag är självstående så allt ansvar låg på mig. Han fick otroliga raseriutbrott eftersom det han fick hem i läxa var det han hade misslyckats med i skolan. Det förstörde så mycket av vår fritid och jag som inte är lärare eller pedagog hade supersvårt att förklara läxorna för honom, det är ju inte direkt samma sätt att lära ut som när jag var liten. När han började mellanstadiet slutade de helt med hemmaläxor och nu görs allt klart på skoltid. Fattar inte hur det funkar men å andra sidan så medicinerar sonen sedan ett par år tillbaka med Elvanse så det kan vara så att han hänger med bättre. Vet att det har två timmars läxhjälp i veckan och vissa vill till och med gå dit då båda lärarna är på plats de timmarna och de får läsa in de ämnen som har varit jobbiga under veckan.

Att Sanna hänger ut sina barn på det här sättet känns verkligen inte okej. Det spelar ju liksom inte så stor roll att hon har ett lila hjärta över ansiktet då hon tidigare redan har visat mängder av bilder på båda killarna.

Läser grundlärarprogrammet och håller delvis med, läsläxor BEHÖVS speciellt fram till och med årskurs 3 för tyvärr läser inte alla med sina barn vilket behövs för att befästa läsflyt och läsförståelsen vilket inte hinns med på enbart skoltid. Sen tycker jag att det enbart är sådana som ”skitit i” att göra saker på lektionerna som kan behöva ta med hem om vi bortser från de som har andra svårigheter som påverkar koncentrationen då givetvis.

Känner oftast att det är jag som förälder som får göra läxan. T.ex barnet har läsläxa och ska läsa en text, svara på frågor. Barnet orkar inte läsa 6 sidor, dvs jag får läsa större delen och barnet lyssnar. Sen är det frågor och jag som förälder är den som får hjälpa barnet att svara och uttrycka sig pga barnet inte förstår eller orkar. Så ja, det blir läxor för föräldrar många gånger och det känns helt bakåtvänt. Dom äldre barnen kan göra läxorna själva, oftast. Så lite annat då.

Våra barn har inga läxor, inga skolböcker (finns, men på plats i skolan, tas aldrig med hem). Fungerar jättebra. Vi bor i Spanien och här börjar de flesta skolan vid 3 års ålder (obligatoriskt året man fyller 6). Givetvis anpassas utbildningen efter åldern, så mellan 3-5 år är det förskoleklass-stil, men man slussas in i ’vanliga’ skolan och dess rutiner tidigt. Otroligt många barn kan läsa redan vid 4-5 års ålder, vilket fortfarande för mig är svårt att ta in. Trodde först det var vår dotter som var duktig/före de i sin ålder, men icke, många klasskamrater kunde också. Hon är nu 8, snart 9 och har aldrig haft läxor. Dock finns det elever som behöver extra hjälp också förstås, men jag tror fortfarande inte de har några läxor utan det får de hjälp med i skolan.