Studieresultat i fritt fall

Enligt Sveriges Radio är svenska elevers skolresultat i fritt fall. Resultaten i matte och läsförståelse är på historisk bottennivå och att säga att sociala medier inte medverkat till det här vore både ignorant och världsfrånvänt, och då tänker jag särskilt på läsförståelsen.
Så….
Vad kan, ska, bör man göra åt saken? Utvecklingen kommer varken byta riktning eller fart, så hur ska vi göra för att skolresultaten ska kunna hänga med, snarare än hänga efter?

186 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Men har väl inte bara med det att göra, är ju fler som är tvåspråkiga osv

    Svara

      Att vara tvåspråkig i sig är inget negativt snarare tvärtom, om man har lärt sig båda språken sedan barnsben och på modersmålsnivå.

      Det är nog snarare att man inte behärskar svenskan i så fall och att stödet hemma brister. Inte för inte som högutbildade föräldrars barn presterar bättre. De har annat stöd hemma och föräldrar som prioriterar det.

      Svara

    Jag tycker att det är så synd att det skylls så mycket på lärarna. Det kanske stämmer i enstaka fall, men jag ser mycket som elevassistent. Barnen har liksom inte ens ett ordentligt ordförråd, och då är det inte tvåspråkiga barn jag menar. Man får ägna mer tid på att förklara ordens betydelse i en text än på själva uppgiften. Man kommer liksom inte framåt.

    Svara

      Håller helt med i det du skriver.
      Sjölvklsrt har alla olika förutsättningar men jag upplever också att många har väldigt dåliga kunskapsnivåer med sig hemifrån.
      Många vuxna föräldrar jag talar med har själv diagnoser, och en del av dem andra utmaningsr som sjukskrivningar och arbetslöshet och en del har inte ork, medans andra tycker att det är skolans sak att lära ut. Då läser man inget hemma utöver det som är i skolan och alla skolar har inte de resurser som behövs och de barnen som kommer dåligt rustade kommer efter även i skolan.

      Jättesorgligt! Det påverkar dom hela livet.

      Svara

      Generellt läser barn inte hemma med sina föräldrar längre.
      Jag hade alltid läsläxa och mamma hjälpte mig alltid. Tror många inte har tillräckligt med stöd och hjälp hemifrån.
      Och jag är för läxor i hemmet!

      Svara

        Jodå läsläxa har barnen fortfarande. Jag brukar säga att det inte blev ett tredje barn pga klarar inte av ännu en omgång med ABC-klubben. Jag kommer dö av tristess om jag måste höra om den där jävla magiska kulan igen.

        Svara

          HAHA! Har ett barn i trean och ett i fyran. Fick härom åren uppleva Maj-Björns resa två år på raken. Hade redan steriliserat mig, men ändå. ?

          Svara

            Oh lord, jag hade tappat det helt och flyttat till Åland för att hemskola barnen. VAD SOM HELST för att inte behöva höra ett ord till om den fula gröna björnen!

            Svara

          Så otroligt trist bok, dödar både barn och föräldrars läsglädje

          Svara

          Verkligen tråkig bok, ganska svårt att få ett sammanhang också. Mitt barn typ bara läser utan att tänka på vad hon läser pga att den är så trist.

          Svara

          Mitt barn går i tvåan och den jävla björnen reser och far. Längtar inte tills nästa barn ska läsa samma skitbok.

          Svara

    Jag tycker att det ligger ett stort ansvar hos föräldrarna, att se till att barnen läser böcker hemma till exempel. Inte bara räkna blint med att skolan sköter ALL utbildning, en stor del av läsförståelsen och ordförrådet får vi med oss hemifrån.

    Svara

      Håller med. Jag är 80-talist och mina föräldrar lade otroligt mkt tid på att läsa, hjälpa med läxor, uppmuntra osv. Jag fick lusten att lära hemifrån och pga mina föräldrar älskade jag att gå i skolan.

      Svara

        Har också en tanke om att läslusten bygger man upp, eftersom merparten inte hittar dit själv.

        Mina föräldrar lade extremt mycket tid på att mina syskon och jag skulle finna en läslust. De eller barnvakter tog flera gånger i månaden med oss till biblioteket från förskoleålder och där fick vi vara med på sagostunderna och varje gång lånade vi med oss böcker. Oavsett hur mycket de jobbade, var godnattsaga en prioritet, även de vuxna som passade oss hade i uppgift att läsa högt för oss samt lyssna på när vi stakade oss igenom barnböcker.

        Varje höst-, sommar- och februarilov, så innebar det bokläsning minst 3 böcker på sommarlovet plus en gemensam bok som lästes vid regniga dagar och under utflykter/semestrar.

        Böcker gavs i julklapp och i födelsedagspresent. Det viktiga var våra föräldrars engagemang att de visade att vår läsning var viktig och de läste mycket själva. Vi var inte ensamma i vår läsupplevelse, utan läsningen bjöd in till mer familjegemenskap. Minns fortfarande hur mysigt det var att ligga i soffan med filtar och läsa tillsammans med familjen. Vi syskon umgås fortf. så ibland eftersom det är för oss ett trevligt sätt att umgås.

        Jag har vänner som läste mycket som barn och för några var böckernas värld en eskapism, för att slippa stök i hemmet och få en inblick i dysfunktionella hem eller varma hem. Böckerna blev deras sätt att förstå sin omvärld. Sen har jag några vänner som precis som jag har fått med sig att läsning är mysigt/trevligt/trygghet/gemenskap. Funderar över hur trist det är för de barn som förväntas hitta till böckerna på egen hand, som får böcker men ingen intresserar sig för att skapa lässtunder eller vill höra barnet berätta om sin bok och dess karaktärer och händelser.

        Ibland kan jag nästa bli avundsjuk på de barn som hittar in i sin läsning, för den upplevelsen är så fin!

        Det gör mig förbannad när jag hör föräldrar säga att de aldrig läser för sina barn för föräldrarna säger sig vara totalt ointresserade av läsning. Så jäkla ledsamt att beröva sitt/sina barn böcker, kärlek till böcker och god läsförståelse. Man kan ju tycka att det ingår i ett föräldraskap att stötta sitt barns läsning.

        Lösning är jätteviktigt och för mycket tillgång till sociala medier fördummar ungarna. Det är bara att gå in i valfritt kommentarsfält på sociala medier och se hur illa många föräldrar och barn/ungdomar skriver.

        Svara

        Tack vare…

        Svara

          ”På grund av” är neutralt och kan användas i både positiva och negativa sammanhang. ”Tack vare” är endast positivt och hade absolut funkat här, men det gör även p.g.a.

          Svara

      Jag håller med, men som förälder bör man också se till att hålla samtalet levande runt köksbordet och i annat umgänge med barnen, och då menar jag samtal där man använder ett brett ordförråd. Till exempel kan man prata om nyheter och få igång en diskussion. Och då menar jag inte aggressivt utan kanske mer filosofiskt eller ideologisk. Jag som bor utomlands har också varit noggrann med att skriva korrekt och utförligt i alla mina whatsapp till barnen, för ibland kan mina meddelanden vara det enda de läser på svenska (skolan är brittisk).

      Svara

      Tänkte vara lite tvärt emot idag och säga att jag är sååå trött på att man JÄMT skyller alla frågor kopplade till skola enbart på ”dagens föräldrar”.

      Svenska skolan har behandlats kasst av politiker -allt från den internationellt sett väldigt utstickande privatiseringen (som gjort många fd potitiker rika som troll….) till kommunaliseringen som genomfördes trots stora protester. Eviga skandaler med IT system som är så kassa att personalen inte kan jobba ordentligt. Direktiv om obligatorisk digitalisering av undervisningen mot bättre vetande. Besparingar och köpstopp. De senaste decenniernas stora invandring kombinerad med en helt havererad integration som sätter extremt mycket större krav på skolan. Bortplockade av alla typer av mindre grupper för barn med särskilda behov. Extrema mängder administration som gör att lärarna inte hinner med sitt jobb.

      Men den ENDA förklaringen är alltid att ”föräldrar är dåliga och jobbiga”.

      Föräldrar är säkert dåliga och jobbiga – men det retar mig hur den här förklaringsmodellen gör att politiken kring skolan (och samhället) inte ges det ansvar som den har.

      Nerskärningarna som görs i detta nu av skolor t ex – trots lärares vilda protester – om 10 år är skolan ännu sämre och så kommer man fortfarande bara säga att det ”är föräldrars fel”. Säkert – men nog fan är det potitikernas fel också, och det var knappast fördelarna som satte skolbudgeten.

      Svara

        Nej, föräldrarna är absolut inte den enda förklaringen. Bara en av många förklaringar till att det ser ut som det gör i dagens skola.

        Jag är lärare. Men jag kommer snart ge upp mitt drömyrke för jag orkar inte mer.

        Svara

          Så himla sorgligt. Och en katastrof. Skäms å samhällets vägnar att vi inte ger lärare bättre förutsättningar.

          Svara

        Skulle precis kommentera och sägs i princip samma som du skrev. Jag kommer ihåg hur jag upplevde det när privatiseringarna blev tydliga tidigt 00-tal. Där jag växte upp försvann många av de resurser som fanns tillgängliga för oss barn/unga och speciellt i det område jag växte upp i, en kommun med många låginkomsttagare och ensamstående familjer och många första/andra-generations svenskar och på det – många föräldrar med missbruksproblematik. Tror kanske att många idag glömt hur det var men… Många bäckar små och så har man tillslut en katastrof som nu.

        Svara

      Ordförråd kommer från läsning – nästan helt. Man använder väldigt mycket fler ord i skrift än i tal.

      Men faktum är att föräldrar läser mycket för sina små barn. Läsandet minskar inte bland yngre barn – tvärtom. Och fördrar generellt sett lägger absolut möda på att läsa för barn och ta med barn till biblioteket. Se hur barnboksutgivningen blomstrar som aldrig förr – det är för att det finns en målgrupp.

      Däremot tappar man de lite äldre barnen. Det man förut kallade ”bokslukaråldern” tycks inte längre existera.

      Och här tror jag att CamCam har helt rätt i att sociala medier bär stor del av skulden. Även väldigt många vuxna tappar bort sitt läsande pga smartphones – det vet vi alla. Självklart gör även barnen det, fast gånger 10.

      Svara

        Du kan ju inte mena på allvar att ordförråd kommer nästan helt från läsning?
        Vi är i en situation där vi i Sverige inte kan läsa böcker för barnen för att de inte fattar ett ord i texten.
        All undervisning i svenska utgår från språket. Om föräldrarna inte släpper sina skärmar och börjar PRATA med sina barn kommer vi att behöva ha obligatorisk skolgång från två års ålder.
        Exempel: förr i tiden när barn åkte vagn så pratade föräldrar högt och satte ord på allt barnet såg. Nu har föräldrarna en skärm i ansiktet och lurar i öronen och skulle barnet bli uttråkat så får den också en skärm.
        Det är så jävla pinsamt!

        Svara

    Det är många små förändringar som behövs. Skolan behöver få vara en plats för undervisning och kunskapsinhämtning. Föräldrar behöver ta ansvar sina barn så inte fritiden flyttar in i skolbänken. Tonåringar behöver förstå att det är coolt att plugga och vara duktig i skolan. Alla behöver förstå att det är krävande att gå i skolan men det är å andra sidan det som barn och unga ska lägga sin energi på. Vi har blivit så bortskämda i att allt kommer ordna sig oavsett hur vi beter oss vilket i sin tur leder till att skolan och skolarbete har blivit något som går att välja bort.

    // Mamma och speciallärare i matematik

    Svara

    Har absolut inget svar på detta, men tror också att timmar framför tiktok och snap förstör det mesta.

    Svara

      Okej Agda

      Svara

        Okej Anonym

        Svara

      Har tiktok funnits så länge att det har påverkat Pisaresultaten? Ja kanske.

      Svara

        Funnits sen 2016. Och ungdomars användning av tiktok/sociala medier har ju visat sig påverka dem negativt.
        Ett exempel.
        https://www.psylogia.se/hur-tiktok-paverkar-unga-kvinnors-kroppsbild/

        Svara

          Att det påverkar kroppsbilden har ju inget med att det påverkar ens matematikkunskaper eller läsförståelse. Jag säger inte att det inte gör det, undrade bara om det funnits så länge för att man kan säga något om det än. Känns mer som korrelation än kausalitet.

          Svara

            Det säger sig självt att inlärning inte sker i samma utsträckning om en uppsjö timmar slängs iväg på sociala medier!

            Svara

        Klart TikTok, men även annat, funnits tillräckligt länge för att påverka?! Ett barn i mellanstadieålder liksom, där utvecklingen sker i rekordfart, byter du ut bokläsning, aktiviteter och meningsfulla konversationer med vuxna mot TikTok, blir ju sjukt stor skillnad på bara ett år, skippar du dessutom läxor och har svårt att hålla fokus i skolan pga det så ja, TikTok kan helt klart påverka. Däremot lär det ju ta betydligt längre tid innan en vuxen påverkas nämnvärt.

        Svara

      Tror mkt av det du skriver stämmer in jättebra på en del av grunden till problematiken.

      Svara

      Det är absolut där svaret ligger på varför det går utför för alla ungdomar idag…fördummas av sociala medier

      Svara

        ??

        Svara

          Fast det har gått dåligt för svensk skola mycket längre än så, så hela förklaringen heter knappast TicToc. 90-talet som folk här gärna idealiserar var liksom ingen storhetstid i svensk bildning det heller.

          Svara

        Det finns en accepterad lathet i samhället nuförtiden även från skolans sida, som sedan draperar sig över föräldrars och barns tänkande.
        Hönan eller ägget.

        ”Fokus är inte att eleverna stavar rätt, utan att man förstår vad de har försökt uttrycka”. Jag menar hallå!!

        ”Stav?” Ett litet tillägg som man kan se när någon ung känner på sig att stavningen har blivit fel, men istället för att slå upp ordet snabbt så är det mer än okej att stava fel men visa att man är osäker kring stavningen. Lära sig korrekt stavning är för jobbigt tydligen.

        Nu är de studenterna från friskolor, men en del fd. studenter från min klass har fått hoppa av högskolan för att det var för svårt. Betygen matchade inte deras faktiska kunskapsnivå. Det här kostar samhället enormt mycket, när studenter med felaktiga betyg tvingas hoppa av för att de inte ligger på universitetsnivå rent kunskapsmässigt och har risig studieförmåga.
        Du kan inte prata dig till goda betyg på universitetet.

        Därför blir det så frustrerande när folk som inte förstår problematiken kan säga att ”det är avundsjuka/hat” att ta upp det här problemet med för högt satta betyg.

        Ni som överanvänder orden ”hat/avundsjuka” har ni någon som helst analysförmåga?

        Svara

      Håller helt med.

      All skärmtid gör barn och unga beroende av dopaminkickar och sedan blir de inte ”tillfredställda” av en bok, utan det krävs en skärm för att hålla kvar deras intresse. Det är en sorglig utveckling.

      Svara

      Vill bara komma med lite hopp och säga att Tik tok inte nödvändigtvis förstör allt. Min dotter är enligt hennes sambo tik tok-beroende men briljerar på universitetet med helt klockrena essäer. Igår ringde hon och sa att hon gått vidare efter flera steg (det kan vara någon mer sökande kvar, osäker) till ett jobb till när hon är klar i sommar där hon har typ 40 000 kronor i ingångslön. I hennes fall tror jag tik tok är instant avkoppling från hårdplugg och då funkar det.

      Svara

        Ok men det finns ju alltid undantag. Folk som äter massa skitmat men ändå är i god form, röker men lever till 110. Det betyder ju inte att dålig kost och rökning inte generellt bidrar till sämre hälsa.

        Tycker också att det säger sig självt att sociala medier/skärmtid, som äter upp massor av tid, distraherar barn/ungdomar från lärande. Bonusdottern till exempel – hon lägger 5-7 h på sin telefon (JA vi pratar om detta typ varannan dag). Även om hon pluggar ligger telefonen ofta där och distraherar med alla snaps osv osv (JA vi pratar om detta också). Svårt att se hur detta INTE har effekter. Lägg därtill att mindre fysisk aktivitet är negativt för inlärning.

        Svara

        Om ditt barn använder TikTok och går på universitetet, har hens grund redan lagts innan hen började att använda den appen! Du kan inte göra en jämförelse med hen och barn på grundskolan som har undermåliga studieresultat.

        Svara

      100%! Skärmarna triggar igång vårt belöningssystem (dopamin) och medför i längden att vi bara vill ha mer och mer – och att det utanför skärmarna värld blir mindre intressant.

      Svara

      Men TikTok finns ju i hela världen – varför har just Sveriges resultat påverkats så markant?! Har nog med andra samhällsförändringar och utvecklingar att göra.

      Svara

    En idé är att titta på själva undersökningen. Vi ligger tex före Norge, UK, USA m fl länder som betraktas som studietäta. Så det är inte så uselt som det beskrivs. Före oss ligger ett antal asiatiska länder.
    Ja, och så Finland som vi förstås aldrig kan slå. Det är ett land där man t ex inte får göra omtentor hur många gånger som helst och där man faktiskt tar studenten, dvs kan kuggas på avslutningsdagen. Hur gör de? Ställer krav.

    Svara

    Finns helt klart andra orsaker än sociala medier som är den största bidragande orsaken till detta.

    Svara

    Elefanten i rummet ??

    Svara

      Fallerande Integrering?

      Svara

        Är inte ens en elefant i rummet om man tittar på statistiken. Skiljer 50-79 poäng i matematik mellan elever med inhemsk bakgrund och elever med icke inhemsk bakgrund/födda utanför Sverige. Helt befängt att ens antyda att det har med sociala medier att göra.

        Svara

        Ja låt oss skylla på invandring igen. Ut med packet bara så slipper vi göra något åt den svenska skolan som bara blir sämre. Då slipper vi även ta ansvar för att våra barn sitter timmar på sociala medier och vare sig rör på sig eller läser. Så kan vi göra samma själv med.

        Svara

          Fast det är ju de två grupperna som drar ned resultatet ofantligt rent statistiskt. Om vi endast tittar på gruppen med inhemsk bakgrund i matematiken så står sig resultatet bra. Är det något vi ska blunda för tycker du?

          Svara

          Fast att blunda för att det finns extreeeemt stora skillnader i prestation mellan dessa grupper är inte att göra invandrarbarnen en tjänst.

          Våga erkänna de stora problemen med integration som vi har så kan vi också diskutera hur vi ska lösa det. Att låtsas som det regnar hjälper ingen.

          Svara

          Att peka på att det är en icke-existerande integrering är inte att skylla på invandring. Är du bara grälsjuk nu, eller fattar du på riktigt inte det?
          Det finns ju liksom andra vägar att gå är att antingen förbjuda invandring helt, eller att bara sätta folk i baracker det första man gör för att sedan säga ”ni har tak över huvudet, nu får ni klara er helt själva”.

          Det är ändå Sverige som har största ansvaret att se till att de som flyttar hit blir integrerade, får verktyg och hjälp att integreras.

          Svara

    Om man läser artiklarna ordentligt så ser man att det inte bara Sveriges resultat som har rasat utan i stort sett alla länder i undersökningen, man tror att det beror på pandemin vilket låter troligt.

    Svara

      Knappast. Lathet och okunskap hos föräldrar och för få resurser i skolan där det behövs är största anledningen.

      Svara

        Fast i tex uk där vi hade strikt lockdown och barnen inte gick i skolan på väldigt lång tid och blev hemskolade så tror jag absolut det påverkar resultatet.

        Svara

          Och alla andra gånger resultaten har fallerat, vilken pandemi ska vi skylla på då?

          Svara

            Tidigare bottennoteringen var 2012, sen dess hade de ökat en del.

            Självklart har lockdown påverkar, sjukt om det ej gjort det.

            Svara

        Vadå knappast? Det är väl högst troligt att pandemin är en bidragande faktor, de elever som gjort testet spenderade största delen av högstadiet på distansstudier. Självklart påverkar det nivån av inlärning och elevernas egen motivation till lärande.

        Svara

      I vilken årskurs genomförs PISA? Åk 8? I så fall stämmer det väl inte eftersom barn på mellanstadiet gick i skolan.

      Svara

        Du kan väl berätta det till generaldirektören på Skolverket? Han har nämligen inte fått det memot

        Svara

        15-åringar, de var alltså 12 när pandemin bröt ut. Det vill säga gick på högstadiet.

        Svara

          12-åringar går på mellanstadiet.

          Svara

          Den gjordes 2022. De var 13 när pandemin började och gick alltså i åk 7.

          Svara

        Den görs på 15-åringar, det är inte baserat på årskurs.

        Svara

    Utbildad lärare i svenska här. Har arbetat både i grundskolan och i gymnasiet och visst är en elev inte född i Sverige eller pratar svenska hemma är det ett problem men det är en för enkel förklaring. Friskolor som Engelska skolan är en annan. Elever kommer till gymnasiet och har varken tillräckliga kunskaper i engelska (men de tror att de har det) eller tillräckliga kunskaper i svenska. De förstår inte matten, fysiken etc för de kan inte begreppen.. Vi ser det år efter år men föräldrarna fortsätter tro att Engelska skolan är frälsningen. Kommer elever från Kunskapsskolan eller annan valfri ”svensk” friskola har många också stora kunskapsluckor. Många har inte läst en enda bok på högstadiet men har ändå A i svenska.
    Lägg därtill på att många föräldrar inte längre själva läser, dagstidningar har flyttat in i mobilen så ungdomarna läser inte dessa längre vid köksbordet plus att sociala medier, Tv-spel och serier tar all fokus. Elever har inte tid att läsa böcker men kan snitta på 4-8 h skärmtid/dag. De har även tappat skrivförmågan då de oftast skriver på mobilen och med massa förkortningar.
    Dessutom har många skolor dragit ner på läromedel till förmån för digitala läromedel men det gör att eleverna sitter och hoppar mellan olika flikar i datorn. Mina elever shoppar lika ofta på Zalandoo, som spelar spel eller gör arbetsuppgifter.. De har så svårt att behålla koncentration.
    Om nu någon undrar. Arbetar i ”helsvensk” skola med högutbildade och välbärgade familjer och ändå ser det ut såhär.

    Svara

      Många föräldrar behöver ju som det så modernt heter ”egen tid” och därför glor de hellre i mobil medan barnet sitter framför en skärm vid middag, läggdags eller i parken. Språkutveckling är så viktig. Prata med varandra, läs högt för dina barn, ha böcker framme, gå till bilban etc. En 17-åring som inte har läst regelbundet har inte ett ordförråd för att klara vuxenlivet tyvärr.

      Svara

      Offentlighetsprincipen måste införas i friskolorna, och fler resurser på Skolinspektionen för regelbundna kvalitetskontroller på alla skolor. Högre krav på utbildade lärare. Skolor skulle behöva redovisa vad de har för personal, personalomsättning osv så att de inte kan spara pengar på att ha rent olämplig personal.

      Dibber har inte jättemånga skolor i Sverige ännu, 14 st grundskolor tror jag, varav en i Sollentuna som är på väg att läggas ner på grund av att de kört skolan fullständigt i botten och har förlorat mer än hälften av sina elever på två år.

      Den skolan som håller på att läggas ner har drivits av fåntrattar utan svensk lärarlegitimation, mentorer med färska narkotikadomar i registret, en elitgymnast till idrottslärare som betygssätter högstadieelever baserat på hur bra de kan utföra bakåtvolter och landa på fötterna, och en rent narcissistisk ledning, helt ovillig att ta något som helst ansvar (också dessa utan lärarleg) från huvudkontoret. Obehöriga lärare har satt betyg och dessa har skrivits på av antingen annan obehörig lärare eller rektor (olagligt).

      Skolorna kan idag bedrivas som ren förvaring i skolkostym, med brister inom alla områden, och när bolaget som driver skolan åker dit har de inga som helst skyldigheter gentemot de barn de försummat. Det måste finnas betydligt högre krav och konsekvenser för friskolor som bedrivs av clowner med rent fiffel och fusk.

      Svara

    Det här ligger mig varmt om hjärtat då jag jobbar med barn och barns utveckling.
    De tär oerhört många vuxna idag som inte läser böcker. Då talar vi fysiska böcker, och aldrig har gjort.
    Och de läser knappt för sina barn, låter barnen titta på tv eller spela på paddan istället. Och tror att det är lika bra som att sitta och läsa med sina barn, det är stor skillnad.

    Barn som har föräldrar som högläser med dom dagligen har ett helt annat ordförråd när de är 1,5 år, för att inte tala om när de är 3 år, än barn som inte har föräldrarnsom gör detta. Vi talar uppe emot 1000 ord.
    Det är inte ovanligt med barn i årskurs tre som knappt kan läsa och här är ett samarbete mellan skolan och föräldrarna av största vikt.
    Dock finns det många föräldrar som enbart för läsläxan, om ens det.
    Fast man behöver högläsa dagligen.
    Ge barnen Bamsetidningar som har versaler från tidigt ålder som de kan titta i när de ska sova istället för att ligga o glo på Netflix.

    Svara

      Hur är det med ljudböcker och barn. Jag läser gärna men pga dyslexi har jag märkt att vissa böcker som innehåller mer tex helt enkelt inte funkar för mig då jag stakar och fastnat på ord (läsa tyst för mig själv funkar bra). Som tur läser även maken mycket till barnen.

      Svara

        Ljudböcker är inte lika bra. Det beror på att när man läser en fysisk bok läser man oftast dialogiskt vilket betyder att du stannar upp, förklarar ord osv. Vilket är mycket bättre för att lära sig ett språk.

        Svara

          Kan lägga till. Det har forskats inom området. Läsa dialogiskt är absolut bäst för språkinlärning.

          Svara

            Stämmer. Att se film, lyssna på ljudböcker osv är inte i närheten när det kommer till fysiska böcker. För språket är fysiska böckerna överlägsna allt annat.

            Svara

            Absolut det bästa men har man inte förmågan som föräldern här skriver är det ju jättebra att ljudböcker även finns tillhands.
            Att man inte bara ger upp!

            Svara

        Ljudböcker fungerar bra om man som förälder själv har det tufft med bokläsning. Det viktiga är att ni gör det tillsammans och kan prata om boken och nya ord. Och om barnet fortfarande är litet och man läser mycket böcker med bilder kan du hitta på själv utifrån bilderna. Bokläsning behöver inte heller innebära att läsa varje ord från pärm till pärm, viktigt att komma ihåg! Sen gör det inte heller något om man hakar sig lite, barnet kommer inte bli en sämre läsare för att hen lyssnar på en förälder som ibland råkar läsa lite tokigt eller starta om.

        /logoped som inte kan låta bli att svara

        Svara

        Det är ett bra komplement, bäst är då ljudböcker och böcker barnen kan följa med i samtidigt. Det främjar ordförståelsen.

        Svara

      Jättebra att du som jobbar med detta förmedlar dina erfarenheter här där många verkar vara småbarnsföräldrar och kan vara uppmärksamma på detta. Bra också att Camilla tar upp det.

      Svara

      Tack Elina. Delar dina tankar 100%. Ljudböcker kommer kanske förstöra förståelsen för det skrivna ordet och även ren grammatik och läs/skriv förmågan som behövs i ett fungerande samhälle.

      Svara

      Njaa, drygt hälften av föräldrarna läser dagligen för sina barn (under 8 år) och få läser inte alls.

      Svara

    Elever tar själva knappt något ansvar för sitt eget lärande varken på lektioner eller utanför, allt ska vara serverat på silverfat.

    Svara

      Läsning grundas i tidig ålder och läsförståelse med den. Kan du knappast lägga på 6-7-åringar som inte får rätt stöd.

      Svara

        Pratar om högstadieelever, skulle varit tydligare.

        Svara

          Och vad tror du det beror på?
          Tänk själv att börja 7:an och inte våga läsa högt eller förstå den text man får framför sig. Nya kompisar, nya lärare, och krav man inte lever upp till.
          Tiktok och spel och socialamedier tar tid, oftast är det kravlöst och lockar så klart mer.

          Svara

            Det är vissa situation, absolut. Men det handlar också om en bristande respekt hos föräldrar som smittar av sig på barnen. Kulturen i skolan behöver förändras, barn måste inse att betyg är inget man får, det är något man förtjänar.

            Svara

      Är du lärare?

      Svara

      Precis. Och undrar varifrån de fått den inställningen…?

      Svara

      Jag märker detta även på universitetet idag. De vill inte behöva läsa litteratur, vill ha föreläsningarna inspelade så att de kan titta när de vill, inte göra grupparbeten, inte presentera muntligt, helst inte något obligatoriskt moment tidigt på morgonen eller sen eftermiddag, och helst inte salstentamen heller.

      Svara

        Vill inte? Men det är väl obligatoriskt så det spelar väl ingen roll vad de vill? Förutom att det är bättre med en öppen och positiv attityd.

        Svara

          Föreläsningar brukar inte vara obligatoriska.

          Svara

          Nej det spelar ingen roll men det är ett evigt tjafs kring sådana saker, så mycket energi går åt till studenter som klagar och gnäller. Och sedan får man kursutvärdering med missnöjda elever, en kursutvärdering som jag ska sitta med min chef och gå igenom sen och diskutera med honom varför det är rött överallt, som om studenterna är kunder som ska bli nöjda. Nej, de ska lära sig något! Och det kräver arbete.

          Och sådant var det inte tjafs kring för 5-10 år sedan.

          Svara

            Det beror helt på vilken utbildning det gäller! Jag har läst vid psykologiprogrammet och nu vid juristprogrammet och har *aldrig* hört någon försöka komma undan med läsning av kurslitteraturen. Redan innan start är personerna vid de programmen väl införstådda med att det är två läsintensiva utbildningar.

            Svara

          Det beror helt på om det är salstenta eller en hemtenta.

          Sedan beror det också på vad du läser. Merparten av programmen där får man inte ha med sig kurslitteratur och anteckningar på salstentor. Under juridiktentorna, där kan du planera in nästa tentatillfälle om du skippar att släpa med dig din kurslitteratur och en del tillåtna anteckningar. All den informationen har man inte i huvudet helt enkelt. Min kusin glömde sin lagbok under en av sina salstentor och fick blanka tentan (detta var innan digitaliseringen).

          Svara

        Jag ser/lyssnar också hellre på föreläsningar än att läsa, just för att jag lär mig mycket bättre av att höra någon förklara. Bäst för mig är seminarium där man kan ställa frågor och verkligen FÖRSTÅ och ta in ämnet.
        Men ja, det är en helt annan livsstil idag. Jag som har några kroniska sjukdomar är dock otroligt tacksam för möjlighet att plugga på distans, jobba hemifrån osv.

        Svara

          Men du hör väl någon förklara även om föreläsningen sker live på zoom?

          Svara

            Ja absolut! Var svar på att ”de vill inte behöva läsa kurslitteratur”. Alla lär sig inte lika bra genom att läsa.

            Svara

              Det är helt klart bra att gå på föreläsningarna, eftersom det oftast uppkommer frågeställningar som kan ge mer klarhet och sidospår av lektorn som man har nytta av.

              Personligen ser jag kurslitteraturen som det primära att lägga fokus på och föreläsningarna som det sekundära som knyter ihop ”säcken” inför en lyckad tenta.

              De i min nuvarande klass som verkligen har behövt jobba extra och inte kunnat lägga lika mycket tid på kurslitteraturen i perioder, har nästan alltid fått omtenta pga. att föreläsningarna har inte varit tillräckligt för att klara de ska klara tentan.

              Svara

    Mer högläsning i skolan och hemma.

    Svara

      Jag tror inte på högläsning. Man skyfflar över jobbet att läsa på någon annan och eleverna blir passiva.

      Svara

        Hahaha, du ”tror” inte? Synd att det finns forskning på det så att det är väldigt viktigt. Ska gärna högläsande för barn högt upp i åldrarna, även när de läser bra själva.

        Svara

          För det är så uppenbart. Elever lär sig sitta av tiden av högläsning, och *att de sitter av tiden* är det riktiga problemet när de väl måste jobba för betyg senare.

          Bättre med högläsning än att de sitter med mobilerna eller klottrar of course. Men två timmars egenstudier jämfört med två timmars högläsning? Enda syftet med högläsning blir väl att det är lättare att kontrollera att ungjävlarna faktiskt inte ritar giraffer i matteboken. Så de blir tvungna att sitta av tiden i en ring istället.

          Det bästa hade då varit att ge varje elev ett papper med uppgifter som lämnas in och där svaret avläses maskinellt. Det behöver inte vara krångligare än på högskoleprovet. Om eleven väljer att inte arbeta så får eleven ett brev hem till föräldrarna med en rekommendation om indragen veckopeng.

          Svara

            Det ena utesluter ju inte det andra. Ett litet barn som precis håller på att lära sig läsa orkar ju inte sitta och traggla så länge men har ju ändå ett intresse att höra spännande historier med svårare ord än de själva kan läsa. Likaså med lite äldre, man kan läsa mer komplicerade texter högt och sedan läsa själva på sin nivå. Två timmars högläsning låter dock lite o längsta laget, tror inte någon gör det varken hemma eller i skolan?

            Svara

        Tur att forskningen säger annat om högläsning än vad du tror.

        Svara

        Att få barnet att träna högläsning är A och O!

        Svara

      Och att eleverna får läsa ett stycke var i boken och träna sig på att läsa högt inför andra. Så småningom kommer de behöva läsa upp sina egna texter, för vissa är det hur enkelt som helst men för andra skitjobbigt. Och det är de som tycker att det är jobbigt som måste öva. Och det är i grundskolan det måste ske, för i gymnasiet är det hårdplugg för att få betygen man vill ha. Och då kan man inte traggla med läsförståelse eller blyghet inför att läsa och presentera inför andra. Viktigt att föräldrarna ger stöd här, särskilt till de barn som har dåligt självförtroende i detta (har jobbar som lärare och sett hur olika barn tar sig an skrivande, högläsning och presentation inför klasskompisar).

      Svara

        Nej, ingen högläsning inför hela klassen. Det finns introverta som likställer sådant med tortyr.

        Svara

          Du menar blyga, inte introverta. Många introverta har inga problem med att tala framför andra.

          Svara

          Skolan kan inte anpassas bara efter dessa personer. Man behöver göra jobbiga saker för att utvecklas.

          Svara

    Svenska skolan är skit, mycket beror på vårt skolsystem där skolor som inte kan leverera bra undervisning ger eleverna alldeles för höga betyg i förhållande till deras kunskaper för att då får de skolpengen (de får bara betalt per godkänd elev, inte per elev och höga betyg lockar nya elever till skolan). Det är bara Sverige i hela världen som har det här systemet med fria vinstuttag ur skolor så det säger ju en del, vore det toppenbra borde väl fler ha tagit efter… Känner gymnasielärare och även föreläsare på universitet som får elever med bra betyg sen visar det sig att eleven inte knappt kan läsa och skriva vilket man borde kunna på de nivåerna i utbildningen. Sen behöver många lära sig att ta in fakta från andra håll än sin egen filterbubbla på sociala medier och bli bättre på källkritik och sen har vi föräldraansvaret, lärare ska undervisa inte uppfostra. Respekten för lärarnas yrkesroll tycks ha gått ner generellt.

    Svara

      Fast nu far du med osanning, skolpengen har ingenting med betyg att göra.
      Varje elev kommer med en summa pengar oavsett betyg, barn som börjar skolan kommer med skolpeng och där finns inga betyg. Att många skolor ger glädjebetyg handlar om statistik och inte fan skolpengen. Många skolor tävlar om eleverna och då ser det bättre ut om många lämnar nian med höga betyg.
      Läs på lite grann innan du sitter och skriver skit på nätet.

      Svara

        Indirekt hör det ihop, jag tror det var så hon menade.

        Svara

        Jo de hänger ihop. Jag har arbetat på en skola som hade läroböcker från 90-talet……..

        Svara

        Ja men de vill ju åt skolpengen som de får om elever söker sig dit för att de har rykte om sig att ha bra lärare/studiemotiverade elever, vilket yttrar sig bland annat i fler godkända/högpresterande elever! Dvs glädjebetyg lönar sig så klart. Duh ?

        Svara

    ”Vi måste se över lärarutbildningen, så att vi får ett större fokus på läs- och skrivinlärning”, säger skolministern på sveriges radios hemsida.

    Jamen vad bra!

    Att ta mobilerna hade ju upprört eleverna som sedan hade gnällt på sina föräldrar, och en sån tillvaro vill ju inte föräldrarna finna sig i !! När jag var barn hade jag det så tråkigt att jag öppnade skolböckerna självmant. Det fanns mobil och sms men inget internet 🙂 (ett modem fanns bara på mammas kontor).

    Svara

      Många skolor samlar in mobiler vid skoldagens början

      Svara

    Mera läsning hemma, högläsning av föräldrarna när barnen är små, sedan högläsning av barnet och sedan egen lösning. Få de hitta intresset av att läsa.
    Gör läxor med barnen.
    Mindre skärmtid.
    Mindre aktiviteter, förstå mig rätt det är jätte viktigt med motion men när vissa har 4-5 olika aktiviteter i veckodagarna så blir läxor nedprioriterat. Gick i skolan under 90 talet och hade en aktivitet i veckan. Resten av tiden var läxor, leka med kompisar både inne och ute.
    Sluta curla barnen och lär de respekt för äldre, låt lärarna sköta sitt jobb och förstå att i det så måste de få säga åt barnen när de gör fel, förstå att ditt barn inte är perfekt och gör fel ibland (det är okej, vem gör inte fel ibland?!), ta ditt ansvar som förälder genom att sitta ner och gör läxor. Visa dom att allt vi gör (tex läxor) är inte alltid roligt men det är en del av livet.

    Svara

      Ja, det är jätteviktigt att visa barnet att fel och misstag är en del av lärandet, om man ser till att lära sig av dem. Ofta stämmer det att ett misstag gör man bara en gång, men också att man ibland måste göra misstag för att verkligen lära sig. Ingen gör allt rätt hela livet igenom.

      Svara

      Ständiga neddragningar i skolorna då är det väl inte konstigt att resultaten sjunker. De är många elever i varje klass och trånga lokaler då skolorna måste pressa in barn för att bli lönsamma. Spelar ingen roll om lärarna är jättebra blir helt omöjligt att hinna med 30 barn i en lågstadieklass där alla behöver utmanas på olika nivåer. Tänk om folk kunde sluta jubla skattesänkningar och istället efterfråga rejäla satsningar på skolan. Dessutom är arbetsmiljön dålig i skolorna vilket inte attraherar folk att bli lärare.

      Svara

        Det är lika omöjligt på mellanstadiet eller högstadiet, också. Tvålärarsystem överallt behövs – nu!

        Svara

    Jag har jobbat i skolan i 15 år och märker stor skillnad då mot nu. De barnen som går i lågstadiet nu växer upp med skärm på ett annat sätt än förut och det märks bland annat på uthållighet och uppmärksamhet. De orkar hålla fokus i några få minuter, sen måste något hända.

    Svara

      Är också lärare och jag håller med! Mina elever på högstadiet har arbetat med en bok i några veckor och haft läsläxa. Oroväckande många elever har valt att lyssna på boken istället för att läsa den. Orsaken är oftast inte svårigheter att läsa utan lyssning av bok möjliggör att de kan använda mobilen till annat samtidigt… Som sagt, något måste hända nästan hela tiden.

      Svara

    Och politiker pratar om en ”kunskapskollaps”.
    När Skolverket själva skriver ” Mönstret ser likadant ut i de flesta andra länder. En stor del av de deltagande elevernas högstadietid har präglats av pandemin med inslag av stor frånvaro och distansundervisning. Det talar för en pandemieffekt, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.”

    I Matematik ser det ut såhär:
    Sveriges resultat i matematik är 482 poäng, vilket är en sänkning med 21 poäng jämfört med 2018. Det är högre än OECD-genomsnittet på 472 poäng. Av de nordiska länderna presterar Danmark på en högre nivå än Sverige, Finland på samma nivå och Norge och Island på en lägre nivå.

    I läsförståelse uppgår Sveriges resultat till 487 poäng, vilket är en sänkning med 19 poäng sedan 2018. OECD-genomsnittet ligger på 476 poäng. Finland och Danmark presterar på samma nivå som Sverige medan Norge och Island presterar på en lägre nivå.

    Sveriges resultat i naturvetenskap är 494 poäng, vilket är på samma nivå som PISA 2018. Det är högre än OECD-genomsnittet på 485 poäng. Av de nordiska länderna presterar Finland på en högre nivå, Danmark på samma nivå och Norge och Island på en lägre nivå jämfört med Sverige.

    Elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar sämre i PISA 2022 än de gjorde 2018, medan elever med en mer gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar på samma nivå. Resultatskillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund har alltså ökat.

    Är det verkligen ett ”fritt fall” och ”kunskapskollaps” vi ser??

    Vet inte riktigt alls var du får att sociala medier skulle ha något med försämringen att göra. Kan du utveckla hur dina tankar går där?

    Svara

      Det låter som Sverige borde titta på vad Finland gör i skolorna och lära av dem. Vad jag vet har eleverna mer respekt för lärarna och det är tydligare att det är läraren som bestämmer i klassrummet.

      Svara

        Det är ju inte bara det. Men om du bara vill skrapa 0,005mm på ytan så, ja. Då har du rätt

        Svara

        Varför ska vi titta på vad Finland gör, när de bar är bättre än oss på en av tre punkter?
        Läste du ens kommentaren? De har bara högre poäng än Sverige i naturvetenskap, och de slår oss inte med speciellt stor marginal heller.

        Svara

        Är uppväxt i svenskfinland och har således gått i finsk skola (bor i Sverige nu). Väldigt spännande att jämföra mina upplevelser av grundskolan med mina svenska kompisars faktiskt. Från vad jag förstått får svenska elever ha telefonen framme och att det är ganska stökig miljö i klassrummen? När jag gick gymnasiet (2017) var det liksom inte ens tänkbart att ta fram telefonen. Likaså i högstadiet (dock kanske man inte kan jämföra eftersom tiktok inte fanns då).

        Hur som helst håller jag med om att man hade respekt för lärarna. Hände extremt sällan att någon blev tillsagd att vara tyst eller lägga undan telefonen, för alla visste att man ska vara tyst. Kanske låter som att vi hade världens strängaste lärare men så var inte fallet, fanns helt enkelt bara en grundläggande respekt gentemot läraren och ens klasskamrater.

        Vet inte riktigt vad jag vill säga med detta, är i alla fall tacksam att jag fick en bra och lugn skolgång. Tycker än idag att det är viktigt att respektera ens lärare och tror jag och många andra gjorde det för att man fick med sig det hemifrån.

        Svara

          Nej, eleverna får inte ha sina telefoner framme.

          Svara

            Men det skiter de i

            Svara

      Tack! Så många som uttalar sig om detta som inte läst rapporten.

      Svara

    Så här är läget i staden jag föddes och gick i skola i.
    Citerar vad de de lokala nyheterna skrev för tre dagar sedan:
    46 procent av eleverna på Xxxskolan har ingen examen från gymnasiet efter tre år trots behöriga och engagerade lärare. Xxxx är en av de kommuner där utslagningen är allra störst, skriver Sveriges lärare i ett pressmeddelande.
    Problemet för Xxxskolan är att många elever från Xxxx och Xxxx inte är behöriga när de slutar nian. Det innebär att de måste gå ett introduktionsprogram som kan ta olika lång tid och medföra att gymnasietiden blir fyra år. Och det är inte säkert att det räcker till.
    Slut citat.
    Kan även säga att de här två ganska små kommunerna lider av sunkiga bostadsområden fyllda med social dumpade kringflyttande WT och många immigranter. En verklighet som är mycket vanlig numera i svenska mindre samhällen.

    Svara

      Tyvärr är det ju så att lärarna kan vara hur behöriga och engagerade de vill. Om barnen ändå får med sig värderingar hemifrån om att kunskap och utbildning inte är viktigt så kommer de engagerade och behöriga lärarna inte göra någon skillnad.

      Svara

    1. Mer läsning hemma. Föräldrar behöver läsa för sina barn från ung ålder och uppmuntra till läsning. Det krävs cirka 5000 timmar för att bli en god läsare, dessa ryms inte inom skolan.

    2. Mer pengar till skolan för lästräning från ung ålder och extra lästräning i mindre grupp för de som behöver det. Och fortsatt extra insatser med lästräning för de elever som inte når målen även i senare år.

    3. Bort med digitala läroböcker – tillbaka med ”vanliga” läroböcker igen. I alla ämnen.

    Punkt 2 och 3 ska vara krav och inte önskemål. Det är i sin tur insatser som kräver mycket pengar och aldrig kommer att uppfyllas så länge vi har vinstmaximerande friskolor.

    Svara

      Vad ska en förälder som inte kan läsa göra?

      Svara

        Lära sig.

        Svara

          Varför då?
          Alltså på riktigt. Vad kan man göra åt en sådan förälder som värderar utbildning och kunskap så pass lågt att de gått ett helt liv utan att lära sig läsa?
          Vad kan man göra för att hela den familjen ska förstå att utbildning är viktigt i Sverige?
          Vad gör vi idag? Sätter de i SFI framför en dator och förutsätter att de kan både läsa, skriva OCH förstå hur en dator fungerar.

          Svara

    Är mellanstadielärare, barn idag läser i regel alldeles för lite. Ett fåtal orkar läsa längre texter. Många orkar inte ens sökläsa efter information i t.ex. SO-ämnena. De är så vana att matas med kortfattad och snabb information. Uthållighet, ordförråd och läsförståelse, allt det brister hos väldigt många barn. I min klass är det kanske 4 elever som läser böcker på fritiden, väldigt få vet t.ex. hur man skriver dialog (det visste jag när jag gick i skolan bara genom att jag läste mycket böcker och därför kände igen dialogens form…). Mina elever är liksom inte bekanta med texter på samma sätt. Många tycker att det är tråkigt att läsa. Vi jobbar massor med läsning i skolan men det räcker inte, barn måste möta texter i fler sammanhang än på lektioner. Högläsning tycker jag är mest effektivt, då lyssnar många och tycker att det är okej, i den tysta läsningen är det många som duckar och struntar i att läsa. Så fort skoldagen slutar hukar de sig över telefonerna i korridoren… Ja jag låter lite negativ, men det är sorgligt. Och alla mina kollegor som jobbat längre än jag instämmer. Bara på 10-15 år är det en stor skillnad.

    Svara

    Varför blir barnen inte bara bättre i skolan så att de kan växa upp till en medelklass, med drömmar om köksrenoveringar?

    Svara

    Men vad har detta med den här bloggens profil att göra?

    Svara

      Verkar vilja få det till att sociala medier har lett till den här kollapsen.

      Svara

      Ämnet genererar kommentarer och sidvisningar ??

      Svara

        Politiska diskussioner har ju en tendens att spåra ut fullständigt här ???

        Svara

          När det kommer till skolan verkar många hålla sig till sina egna erfarenheter, lärare och elever.

          Svara

    Mindre klasser. Nu vill politikerna fylla en klass med så många barn som möjligt.

    Svara

    Ett tips till föräldrarna är att fokusera mindre på vad influenserna gör och mer på vad barnet gör (med paddan) och har i läxa, på barnets ordförråd och läsning. Jag tycker den här bloggen är toppen för då slipper man gå och in kolla på var och en. Går fortare så.

    Svara

      Ett annat tips är att låta barnen göra ordspel på nätet, t ex elevspel.se eller quizizz där du konstruerar spelet själv. Ett tredje att låta open ai skriva en story, t ex med instruktionerna: skriv en berättelse som passar en sjuåring om Lisa och Pelle som åker rymdraket och besöker alla planeterna i solsystemet. På en sekund har du en berättelse som de dessutom själva kan skriva om eller skriva vidare på.

      Svara

        Hoppas du kollar vad ai:n skriver ihop, så att det stämmer. Än så länge kan den få även den mest grundläggande faktan om bakfoten.

        Svara

    Inte så förvånande direkt när de ungas ”drömyrke” är att bli influencer och jobba så lite som möjligt.

    Svara

      De kommer verkligen få en chock när de inser vad ett riktigt jobb kräver, eller bara ens att söka jobb är ju en pers.

      Svara

      Allt går i cykler. Tids nog blir det återigen trendigt att jobba som tjänsteman på försäkringsbolag.

      Svara

    OT, förlåt! Jag vill bara tacka dig som rekommenderade vitaminbjörnar med biotin i öppet spår för några månader sedan. Jag tappade 25% av mitt hår efter två omgångar covid, och nu börjar håret äntligen tjockna ordentligt nära skalpen, och jag tappar typ en tiondel så många hårstrån när jag tvättar/stylar. Sorry igen för OT, men jag jobbar under ÖS. Kram till dig främling!

    Svara

      Grattis till bättre hår men tillskott som innehåller B12 och A-vitamin är inte jättenyttigt. Finns studier som visar en klar riskökning för cancersjukdomar, framför allt om du också röker.

      Svara

        Den riskökningen är över lång tid, dvs 10+ år, så det är inget TS behöver oroa sig för just nu.

        Svara

    Friskolereformen har knappast hjälpt samt att skolor kan plocka ur vinster och inte återinvestera i skolan.

    Svara

    Nu kommer jag att skriva något som kommer anses vara kontroversiellt i mångas ögon, och det kommer säkerligen att misstolkas hos flera men jag tycker att det är viktigt att ta upp..
    Jag bor i en förort/utsatt område, är själv andra generationens invandrare men har en adopterad mamma som det svenska språket med sig. Till våren ska min dotter börja förskolan, och att hitta en förskola här där pedagogerna behärskar svenska språket går knappt. Jag är så tacksam över att min dotter har språket hemifrån, för det kommer vara så himla många barn som inte kommer få en chans. Tänk att dina föräldrar pratar ett annat språk, kanske kan de göra sig förstådda på knackig svenska, så kommer du till förskolan där du ska utvecklas men istället står still. Rätt som det är går du i skolan, men kan fortfarande inte behärska svenska. Och så blir det en ond spiral bara.

    Jag önskar hårdare krav på språket, SFI för nyanlända och mer engagerade föräldrar.

    Svara

      Dvs bättre integrering.
      Inte ett dugg kontroversiellt tycker jag

      Svara

        Ja i korta drag! Nej jag tycker inte heller det egentligen, men det är så lätt att misstolka eller fultolka på internet.

        Svara

      Då ska jag slänga in något kontroversiellt med. Detta beror på att nyanlända är mer motiverade att skaffa sig utbildning som ger jobb, tex barnskötare och undersköterska. Infödda svenskar vill bli influensers och tjäna pengar på rabattkoder.

      Svara

        Mer motiverade att skaffa sig utbildning utan att kunna basal svenska? Eller vad menar du? Jobbar på skola i en hyfsat ”blandad” förort och här kan jag säga nåt verkligt kontroversiellt: det är ungdomarna med annan bakgrund som är klart överrepresenterade i stökighet. Detta beror ju på socio-ekonomiska faktorer, inte etnicitet förstås. Men det är sjukt trist att se hur det blivit med den misslyckade integrationen och klyftorna mellan svenskar och invandrare.

        Svara

      Det blir ju väldigt skevt om vissa förskolor ser ut så och andra tex den mina barn gick på har inte en enda person men annat modersmål. Borde vara mer blandat.

      Svara

        Ja det blir så fel. Vår dotter kommer ha persiska som andra språk, och jag kan helt ärligt säga att det har varit lättare att hitta förskolor med pedagoger som talar det än svenska.

        Och det hade varit toppen, lite senare i livet. Men i ung ålder anser vi att svenska är det viktigaste, och framförallt för dom som inte har det hemifrån.

        Svara

        Det borde det absolut! Men personerna som gör det blandat har inget incitament att bland annat åka över en timme till en arbetsplats. Speciellt inte när de får jobb på en plats med 15 minuters gångavstånd från hemmet.

        Stadsdelen/kommunen/byn som den oblandade förskolan ligger i behöver bli bättre att göra plats för de som ligger i det undre socio-ekonomiska skiktet. Men det gör man ju inte för alla tycker ”jättebra om det fixas, men inte i min närhet”

        Svara

    Finns några svar på detta

    1. Eleverna är vana vid snabba dopaminkickar via skärmar och har noll uthållighet, blir uttråkade snabbt osv

    2. Eleverna läser inte hemma

    3. Stökigt i skolan, mkt undervisningstid försvinner till att övh få studiero i klassrummet

    4. Ständiga neddragningar i skolan, jobbat som lärare i 5 år men det är stor skillnad från när jag började jämfört med nu i resurser och lärartäthet

    Svara

      100% S!

      Svara

    Tycker själv att jag blivit mer osäker på stavning nuförtiden, är 30 och hade bra betyg i svenska men tror själv det beror på autocorrect. Nuförtiden behöver man inte tänka till lika mycket hur ord stavas.

    Svara

      Ser också detta hos mig själv. Har alltid varit en bokslukare och läste klassisk litteratur redan i lågstadiet. Jag har haft som en inre kompass när det gäller stavning och grammatik, men senaste fem åren har jag blivit osäker i vissa saker och måste tänka till när jag skriver.

      Svara

        Jag med. Min svenska har blivit värdelös.

        Svara

      +1!
      Plus att min handstil blivit sämre då jag inte skriver så mycket förhand nå mer.

      Svara

    Handlar om att lära sina barn att man måste anstränga sig; ingenting kommer av sig självt om man ska lyckas i skolan. Alla har givetvis olika förutsättningar, men det gäller att som förälder engagera sig i barnens lärande. Både genom att vara behjälplig vid läxläsning, men även att uppmuntra till läsning och faktiskt ställa krav på barnen att de måste läsa en stund varje dag. Har två barn (låg-/mellanstadieåldern) och vi har läst mycket högt för dem, parallellt med att de lärt sig läsa själva. Nu läser de själva runt 45 minuter varje kväll och det märks att läsningen ger positiva effekter på inlärning, koncentration och ordförråd. Har fortfarande högläsning för yngsta ibland; ikväll läste jag Rydbergs ”Tomten” och på köpet med denna vackra dikt blev det några nya (ålderdomliga) ord att lära sig.

    Svara

    Stora problem inom skolan nu. Beror på en uppsjö av olika faktorer. Timmar på timmar, upp till en tredjedel av dygnet spenderas framför sociala medier där fokuset flyttas totalt från skolan.
    Föräldrar orkar inte uppfostra sina barn, skickar dem till förskolan från ett års ålder och sedan är de i skolan fem dagar i veckan tills de fyller 16. Man förväntar sig att skolan ska fokusera på individens behov för mycket snarare än att faktiskt undervisa. Anser att man borde införa ”obs”-klasserna, som de tidigare kallades, igen.
    Samhällets fokus har flyttats från det som faktiskt är viktigt till oväsentliga saker som drama och skvaller. Vad hände med knowledge is power? Framtida generationer kommer knappast kunna läsa så mycket som en bibeltext, fruktansvärt tragiskt.

    Svara

      Absolut obs-klasser! 3-4 elever kan förstöra/sätta tonen för övriga 20. Vissa har så extremt låg intelligens också, att de borde gå på anpassad grundskola (tidigare särskola).

      Svara

      Bibeltext? Skulle det vara grundläggande läsning?

      Svara

        Nej

        Svara

        Poängen är att de inte ens kan läsa en lättläst text anpassad för barn i deras ålder, så hur ska de kunna läsa exempelvis en bibeltext? Jag är själv ung men alltid haft läshuvud samt en mamma som alltid läste böcker med mig när jag växte upp. Jag var hungrig på kunskap och det är det som fattas idag. Jag läser allt möjligt, exempelvis denna blogg, skönlitterära böcker och Bibeln dagligen. Sedan tar man givetvis in information på andra sätt också nu för tiden, så som dokumentärer och kortare klipp. Poängen är att deras sätt att inhämta information blir väldigt begränsad.
        Och ja, i mitt tycke bör det vara grundläggande att kunna läsa en bibeltext. Att inte kunna göra detta skulle för mig kännas som en stor förlust och tecken på saknad av intellekt.

        Svara

    Vad man ska göra är att
    1. Läsa för och med sina barn.
    2. Rösta på politiker som vill satsa pengar på skola och förskola.

    Svara

    Som barn läste jag mycket böcker , men läxor var jag inte så intresserad av.

    Svara

    Svenska skolan har väl varit i fall ganska länge? Jämför man t.ex. matte med vissa andra europeiska länder, USA och Singapore bland annat så står man sig slätt. Men huvudanledningen är ju att Sverige har tagit emot så otroligt många fler flyktingar och invandrare än i alla fall många europeiska länder och dom barnen (och deras föräldrar) kan inte svenska ännu och därför får dom såklart lägre betyg. Många klasser har ju nästan dubblerats med nya barn som inte talar språket. Klart det får påverkan på de aggregerade resultaten. Hade man testat bara barn som har svenska som modersmål hade man ju fått en bild över själva skolan och inlärningen på ett annat sätt, men det kan man såklart inte göra det hade ju sett konstigt ut.

    Svara

    Otroligt enkelt. Jag arbetar för ett fackförbund. Sluta med besparingskraven.. tillsätt mer pengar. I dag besparar de så hårt där man drar ner på administrationen, lärare, elevassistenter mm. Klart det visar sig i kvaliteten till slut.

    Nästa år är det ytterligare besparingskrav. Det finns inget kvar.

    Svara

    Inte konstigt att nivån på elevernas kunskap sjunker när nivån på kraven är helt åt skogen. Gjorde årets högskoleprov och seriöst, en hyfsat smart mellanstadielev på 80-90-talet hade klarat det.
    Vad det beror på? Sociala medier, att Sveriges näst största språk är arabiska, att föräldrar sätter ungarna framför en padda istället för att läsa och prata med dem, att lärarna är inkompetenta, inga pengar till skolan….inte vet jag men utvecklingen är så jäkla trist.

    Svara

      När jag gick i högstadiet och gymnasiet för över 20 år sen då var det invandrar kidsen i min skola som hade MVG på typ alla ämnen. De var första och andra generationens invandrare från arab länder.

      Svara

    Jag förstår inte hur föräldrarna kan låta det bli så här med deras barn? Min dotter, som går i förskoleklass, läser redan obehindrat. Vi har läst böcker varje dag sen hon var liten. När jag visar intresse för att läsa för henne så väcks hennes intresse för att läsa. Så enkelt. Värre med min äldre dotter, där spelade det ingen roll att vi läsa massa böcker, hon ville inte läsa. Sen visade det sig dock att hon har svårt dyslexi. Men det är inte en ursäkt för att inte ens försöka. Slappa föräldrar är orsaken till att barn inte lär sig läsa.

    Svara

      Det finns verkligen mycket man kan göra som förälder för att täcka upp för en kass skola. Om man har tid och vilja. Sen är det såklart olika med olika barn och det som funkar för den ena funkar kanske inte för den andra. Tror tex inte att alla barn/människor kan få ordentlig läslust, hur mycket man än introducerat och läst. Men det betyder ju inte att man som förälder behöver ge upp eller lägga allt ansvar på skolan, det finns ju massor man kan göra för att kompensera.

      Svara

        Men jag undrar om det kanske är generationen som är föräldrar nu, att det räckte mer med bara skolan. Kanske var 70/80-talister mer självmotiverade iom färre distraktioner, kanske hade skolan bättre resurser så att det man lärde sig där faktiskt räckte? Kanske har man inte vanan att hjälpa och med alla hjälpmedel som finns idag tex att typ allt finns som ljudbok och enklare att sätta på det till kvällen, pedagogiska spel på padda eller att skolan tillhandahåller app för att träna matte, att man som förälder inte ser sin egen roll?

        Svara

    Nedskärningar i skolan. Stora klasser. Behoven tillgodoses inte. Allt handlar om pengar och barnen och lärarna blir lidande

    Svara

    Min dotter som går i femman får ständigt nya klasskamrater som inte kan ett ord svenska. Flera per termin.
    Hon kom hem och grät för en tid sen för att hon tvingades göra grupparbete med en pojke som inte kunde svenska och där hon fick göra hela grupparbetet och sen skämmas på presentationen för att han inte kunde sin del.
    Det är även synd om pojken kan tilläggas. Lite grundsvenska är ju bra att ha innan de sätts i en vanlig klass.

    Jag gissar på att minst hälften av eleverna i hennes klass inte pratar ordentlig svenska. All tid går till dessa elever och resten får klara sig bäst de kan.
    Vi bor inte i ett av de värsta områdena utan i en liten by utanför en hyfsat stor stad.

    Svara

      ”På min tid”, eller kanske mer på min skola, hade vi något som kallades för mottagningsklasser. Det var klasser där nyanlända kom och som bara hade matte, svenska, engelska på schemat. Ingenting annat.
      När de kunde svenska tillräckligt bra så fick de börja i en vanlig klass. Hade man inte kommit upp i vanlig klass efter skolavslutningen i 9:an antar jag att de fick läsa vidare på komvux för att bli gymnasiebehöriga.

      Svara

    För mycket skärmar!!

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *