Ny studie: Må bättre med mindre sociala medier

Jag fick en studie skickad till mig från Lunds Universitet, som handlar om det mänskliga måendet och sociala medier.

Ny forskning från Lunds universitet bekräftar att förändrad användning av sociala medier främjar psykisk hälsa. Försökspersoner som minskade sin sociala mediekonsumtion till en halvtimme om dagen upplevde ökat välmående och självkänsla. Men även de som gick från att vara aktiva användare till mer passiva ”scrollare” kunde rapportera hälsoeffekter som förbättrat fokus och koncentration i vardagen.

Forskarna vid Institutionen för psykologi som genomförde studien lät deltagarna under tre veckor begränsa sitt användande av sociala medier till 30 minuter per dag, alternativt endast använda sociala medier passivt. Med passivt användande menas att ta del av innehåll som andra lagt upp men inte publicera eller dela något innehåll själv.

– Skillnaderna mellan kontrollgruppen och de som förändrade sitt sociala medier-beteende blev överraskande stora, säger Martin Wolgast, docent och ansvarig forskare för studien.

Resultat av studien
I jämförelse med kontrollgruppen visade deltagarna, både de som begränsat tiden på sociala medier och de som endast använt sociala medier passivt, att de blev mer fokuserade och koncentrerade på det de gjorde i vardagen. De som begränsade sin sociala medier-tid uppgav dessutom minskade nivåer av nedstämdhet och stress samt bättre självkänsla efter treveckorsperioden. Detta gällde inte för de passiva användarna som inte upplevde någon förändring av det psykiska välmåendet.

– En möjlig tolkning är att detta beror på att vi blir mindre upptagna av att följa vilka reaktioner våra inlägg på sociala medier fått från andra användare, men att de negativa effekter som kommer ur exempelvis sociala jämförelser kvarstår, säger Martin Wolgast, docent och ansvarig forskare för studien.

Så här gick forskningen till
I studien medverkade 174 unga vuxna, i åldern 18 – 29 år, som alla använde sig av sociala medier dagligen. De medverkande delades slumpmässigt in i tre grupper; en grupp som fick begränsa användandet av sociala medier till max 30 minuter per dag, en som endast fick använda sociala medier passivt, samt en så kallad kontrollgrupp som fick använda sociala medier som de brukar göra.

Genomsnittet för deltagarnas användning av sociala medier före studien uppgick till cirka två timmar per dag. Före och efter den tre veckor långa studieperioden fick deltagarna uppge hur de mådde genom att besvara väletablerade och beprövade självskattningsmått som mäter olika aspekter av psykisk hälsa och ohälsa.

Det finns sedan tidigare enstaka studier som studerat effekterna av att minska användandet av ett eller flera sociala medier, men det vetenskapliga underlaget på området är, enligt Martin Wolgast, fortfarande mycket begränsat.

– I vår studie ville vi därför undersöka effekterna av att minska användandet av sociala medier till 30 minuter per dag under en treveckorsperiod. Dessutom har det saknats studier på vilka effekter det får om man endast använder sociala medier passivt. Här ville vi undersöka om ett passivt användande har positiva effekter på grund av att det leder till en minskad emotionell och social investering i vad som händer på sociala medier, till exempel genom hur andra reagerar – eller inte reagerar – på det innehåll man publicerar, säger Martin Wolgast.

Om studien:
Studien heter “Effects of reduced and altered use of social networking sites – a randomized controlled study” och är publicerad i tidskriften Journal of Social and Clinical Psychology. Forskningsgruppen bakom studien består av Martin Wolgast, Katja Lundberg, Eric Palmqvist och Sima Nurali Wolgast.

Jag tycker det här är väldigt intressant. 
jag kan absolut tänka mig att sociala medier är negativt och destruktivt för det egna måendet, särksilt om man använder det av fel anledning och låter det man ser avgöra ens egenvärde, syn på sig själv, livet och samhället i stort och uppskattar att man faktiskt forskar på det.
Sociala medier påverkar, styr och kontrollerar stora delar av de flesta aspekter av det som i dag är vår verklighet, och det behöver vi veta mer om. Vad finns det för risker? Fördelar? Vad behöver förändras? Det är ju inte bara Konsumentverket, Skatteverket och relevant lagstiftning som släpar efter när det kommer till sociala medier, utan det gör även forskningen.
Så TOPPEN med en forskningsstudie, vad den än kommer fram till!!!!!!
Du hittar den här om du vill veta mer. 

Tre frågor

Vad tror ni förmånsbeskattningen på Alexandra Nilsson och Andreas Hellmers lyxiga resa till Mauritius går på? 
Vill man lyxsemestra så är det förmodligen VÄL värt dessa 30%, men ändå…

Jag fick det här dm:et.

Hej, tänkte på en sak gällande Musikhjälpen. För varje år känns det som det är mindre och mindre engagemang från influenserna. Skulle vara intressant att höra vad dom själva säger om det, tex Maja (Nilsson Lindelöf) som drog in över 3 miljoner sist hon var med. Varför inte skapa en bössa och lotta ut lite plagg från sitt eget märke. Varför inte lotta ut lite Caiagrejer?

Vad tror ni det här beror på?

Älskar ni Karin Adelsköld lika mycket som jag? Jag tycker hon är extremt underhållande!

Studieresultat i fritt fall

Enligt Sveriges Radio är svenska elevers skolresultat i fritt fall. Resultaten i matte och läsförståelse är på historisk bottennivå och att säga att sociala medier inte medverkat till det här vore både ignorant och världsfrånvänt, och då tänker jag särskilt på läsförståelsen.
Så….
Vad kan, ska, bör man göra åt saken? Utvecklingen kommer varken byta riktning eller fart, så hur ska vi göra för att skolresultaten ska kunna hänga med, snarare än hänga efter?

Positivt på sociala medier för årets julvärd

I förrgår offentliggjorde SVT årets julvärd, som visade sig vara ingen mindre än David Batra.
Av kommentarsfälten att döma, både hos SVT och David själv så verkar svenska folket vara supernöjda med valet, vilket inte brukar vara fallet.
Valet av Sanna Nielsen och den tröja hon bar under SVTs offentliggörande får fortfarande folk där ute i stugorna att tugga fradga och Gina Dirawi ska vi inte prata om.
Herregud, jag började nästan tro att svenska folket skulle ställa in julen det året hon var julvärd – så missnöjd var man.
Men David…. Den småmysige underhållar-Batra verkar vara precis lagom mycket av allt för att svenska folket ska ge sin välsignelse till att låta honom guida oss före, efter och under Kalle Anka och hans vänner.

Eller är man bara så lättad över att slippa familjen Wahlgren/Ingrosso i en röd fåtölj med en ask tändstickor, att man glatt accepterar vem som helst utöver det?

Maktbarometern: Mat – Årets makthavare och nya trender

Tidigare har den ideella föreningen Medieakademin sammanställer årligen data över vilka svenska konton som lyckas bäst bland andra svenskar på Instagram, Tiktok, Facebook, Youtube och Twitter/X – oavsett om det är företag, medier eller personer, men har nu utökat till att kora även gastronomiska makthavare och spå i nya trender. 
Enligt pressmeddelandet om ”matens makthavare” ser vi vilka som har inflytande men kan också spåra trender inom mat och dryck. På TikTok, den sociala medieplattform som växer allra starkast, domineras matscenen helt av nya hemmakockar, och ingen av de mer välkända kändiskockarna har lyckats etablera en stark närvaro där.
Bland restauranger hamnar Pinchos högst upp på listan, och det är även på uppdrag av Pinchos som Medieakademin tagit fram Maktbarometern:Mat.

    

Tips från coachen Kajjan

Innan jag började arbeta med Bloggbevakning så hade jag extremt dålig koll på det som Kajjan skriver om. Jag kände inte till hur stor tillgång vi faktiskt har till dokument och handlingar tack vare Sveriges offentlighetsprincip, men jag känner mig fortfarande en smula tudelad till det fortfarande.
På redaktionen har vi tillgång till system där personer som man ”bevakar” pingas upp om de förekommit i någon offentlig handling, och ibland kan de vara både sorgliga och rent av kränkande för personen det handlar om, trots att det är en offentlig handling. Eller så här, jag tror personen det handlar om skulle känna sig kränkt om hen visste att de flesta nyhetsredaktioner i Sverige läst den här minst sagt utlämnande och inte särskilt smickrande dokumentationen om en.

Vad tycker ni om allt det här?
Jag är helt klart positiv till det och läser mängder av den här typen av dokument, men kan ibland känna mig som en riktig gam, trots att jag mest bara vill lära mig mer.

 

Var finns Zlatan på Medieakademins lista?

Journalisten Terje M Carlsson har postat ett inlägg på X (tidigare Twitter) där han ifrågasätter Medieakademins Maktbarometer på flera punkter, där han bland annat undrar varför Zlatan inte finns med på listorna över makthavare,  med sina 63 miljoner följare på Instagram.
Carlsson kritiserar även metoden där YouTubers själva bidrar med underlag och information för mätningen, och ifrågasätter hur pålitlig den egentligen är.
Hur gick det förra gången vi litade på en influencers påstådda siffror? *host* Isabella Löwengrip *host*

Är det här någonting ni reagerar på eller tar ni listor som den här med en klackspark? Är den egentligen bara intressant för de som finns med på dem?

Medieakademin besvarar kritiken så här:

Det är viktigt att framhålla att Medieakademin inte bedriver forskning eller att Maktabrometern är en absolut vetenskap. Maktbarometern är ett försök att begripliggöra en ny medievärld och hitta jämförbara datapunkter som bättre hjälper oss förstå vilka som lyckas på nya, digitala plattformar. Vi är ödmjuka för att det är en oändligt stor uppgift att för en liten ideell förening och de skevheter och fel det kan innebära. Men med stor transparens kring vad vi mäter och vad vårt syfte är tror vi att det tillför tillräckligt mycket för att bidra till en ökad förståelse om en förändrad medievärld.

Tillägg:
Svaret om Zlatan syns om man är inloggad på x, men inte annars verkar det som.

Också viktigt framhålla att vi alltså inte utgår från att influencers egna uppgifter om svenskhet är vetenskap, de är en del av flera mätpunkter vi använder.
Vi skriver detta utförligt i metoden!

Maktbarometern 2023

Medieakademin släpper idag 2023 års Maktbarometer – den sjunde i ordningen –  där det avslöjas vem eller vilka som är mäktigast på sociala medier.
I ett pressmeddelande meddelas att det skett ett tronskifte på listan då den Göteborgsbaserade humortrion JLC passerar Sverigedemokraterna och knuffar ned Familjen Lundell från förstaplatsen. Senast JLC toppade var 2020, vilket också är enda andra året då någon annan än Familjen Lundell varit i toppen.

Den senaste tiden har varit skitkul! Vi gör enbart saker som vi tycker är kul och som vi är taggade på att spela in och det återspeglas nog på våra siffror. // Jonas Fagerström, J:et i JLC.

Så här ser de olika topplistorna ut – där årets stora förlorare är Pontus Rasmusson som blivit avstängd från de flesta av sina sociala medier.

 

Uppmuntrad kändisdyrkan?

Dessa två inlägg har en person postat på Instagram, som personerna som inläggen handlar om sedan delat vidare på sina stories. 
Jag fattar att den här typen av kändisdyrkan funnits i alla tider, men hur den är annorlunda idag, vilket vi ser ett bra exempel på här.
När horder av tjejer stod och skrek på The Beatles, Elvis eller N’sync så var det på avstånd, utan någon som helst personlig uppmuntran från de avgudade kändisarna. Idag når den här besattheten hela vägen fram till kändisarna i fråga, som inte bara tar del av den, utan även uppmuntrar den genom att dela inlägg som dessa vidare på sina plattformar.
Jag tycker inte det känns helt sunt, att tillskriva kändisar hela meningen med livet och att man aldrig kommer kunna älska någon sommar älskar kändisen.
Vad händer om kändisen inte läser nästa dm, och varken delar det eller ens svarar på det? Om kändisen är den här personens hela värld så raseras nog den världen som ett korthus i sidvind.
Ska kändisen då behöva känna ansvar för det? Det är ju helt sjukt i så fall….

Det är någonting som skaver här, men inlägget handlar mer om fenomenet i stort än om dessa enskilda individer, vilket är varför jag anonymiserat inläggen. 
Vad tänker ni om allt det här?

Vem eller vad skapar störst engagemang i sociala medier?

Sociala mediebyrån Digitalsnack och insiktsbolaget Meltwater är de aktörer som står bakom Social Media Awards, som går ut på att prisa de på sociala medier som skapat bäst engagemang under 2022.
Med hjälp av Meltwaters globala Influencer Marketing-plattform Klear har engagemangprocenten tagits fram för de olika kategorierna, vilket gett insikter i vilka konton som skapat bäst engagemang under 2022, skriver tidningen Resume om här.
Att engagemang är det som premieras, snarare än ett statiskt följarantal, visar på en utveckling av branschen som jag tror de flesta välkomnar – bortsett från de som hela tiden köper följare och således har ett skrikande lågt engagemang på sina sociala medier – men de flesta andra då. 😉

Social Media Awards delade ut priser i fem olika katorierer: Årets Uppstickare, Årets Influencer, Årets Kommun, Årets Varumärke och Årets Hållbara profil.
Sångare och tidigare Idol-deltagaren Axel Schylström fick pris som Årets Uppstickare.
Med 1,3 miljoner gilla-markeringar, hade Schylström också det mest gillade instagraminlägget 2022.
Kanske inte det man förväntade sig, men kul med lite variation i ”influencerland”, eller hur?

Årets Uppstickare – Axel Schylström
Årets Influencer – Omar Rudberg
Årets Kommun – Lycksele kommun
Årets Varumärke – Vivi Wallin, Mammasanningar
Årets Hållbara profil – Skogsupproret