433 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    ☀️🌊 Jag och min kille vill åka på All inclusive-resa till Grekland i sommar. Någon som har tips på hotell? Vi reser utan barn och vill ha ett fräscht hotell med bra mat och nära stranden.

      Venedig är nära stranden!

      Kan varmt rekommendera Sunwing Kallithea Beach. Bra mat, fräscht, många olika poolområden och typ av boenden.

        Fullt med barnfamiljer 😅 vi va där förra sommaren och buffén är hemsk

          Men de är ju en barnfamilj 😅

            ”Reser utan barn” 😅

              Undrar hur jag fick det till ”reser med barn” 🤣

                Tihi vad tokigt!

          Haha jag läste också ”reser med barn”. Glöm mitt tips, då finns det mycket annat att rekommendera!

        Neeej, inte utan barn 😅 Var där förra året och nja, inte så impad över stället. Då hade vi ändå egen pool så vi slapp hänga så
        mycket vid de stora poolerna med allt folk. Hade aldrig åkt hit utan barn 😅

      Sea Side Resort & Spa på Kreta 😍

      TUI Blue Caravel på Zakynthos är toppen! Bra mat, nära stranden, två pooler, men det bästa av allt är att det är ett vuxenhotell! 👌

      Skulle tipsa om Eden Roc 🤩

      Atlantica Kalliston nära Chania på Kreta är fullkomligt underbar, har 16-årsgräns och fantastisk mat. Vi hade bara frukost men åt i all inclusive-restaurangerna ett par gånger och maten var underbar. Perfekt strand, rum med egen pool eller swim-up, gullig personal… det hotellet har allt.

        Anonym 20:47

        Håller med om Kalliston.
        Var där 7 år i rad.
        Men nu är det stopp 🙁
        Kostnaden har ökat hutlöst 😞

        +1 på denna! Var där innan barn och längtar tills de är vuxna så jag kan åka dit igen 😃 (nädå)

      Ving har vuxenhotell, har varit på det en gång på Mallorca rekommenderar verkligen konceptet, lungt och skönt!

      Sunprime Miramare Beach! Barnfritt och sååå fint! ❤️ 10 år sedan jag var där men det var jättebra då.

      Men var i Grekland?

      Casa Cook på Rhodos! Så fint! Och 16-årsgräns

    Era tips på hur man slutar oroa sig?
    Jag orkar inte med mina orostankar. Är helt slut! Min oro tar upp all energi och gör att jag inte kan fungera i vardagen. Min hälsa blir väldigt påverkad av att jag inte kan reglera min oro. 🙁

      Jaa, är tyvärr likadan ❤️ Förstår dig helt och hållet och hoppas att vi kan få tips av andra här

      Hitta en bra samtalsterapeut! Den typen av oro tyder ju oftast på att något större gnager och det kan utöver att vara skönt att prata med någon utomstående vara bra att få verktyg att hantera oron. Du är värd att inte känna så ❤️

      Väldigt banalt svar kanske men har du sökt vård? Psykolog kan hjälpa till att kartlägga, förstå och ändra ditt beteende.

      Annars lite allmänna tips:
      – Konditionsträning (vetenskapligt bevisat att lindra ångest och oro)
      – Distrahera dig när det är som värst med något lättsamt (typ sitcom eller spännande bok).
      – ring en kompis
      – sitt på en stol och bara acceptera oron. Du kan inte påverka din oro, men du kan påverka din acceptans gentemot den och det brukar göra det bättre.

      Lycka till! Det kan vända men förstår att det inte är lätt!

      Åh stackare!
      Tips 1: gå och prata med någon! Kbt funkar super på oro och katastroftankar. Du kan vända dig till din vc.

      Mitt andra tips som jag jag själv använder mig av är att sluta tänka i frågor. Alltså inte tillåta mig själv att tänka ”tänk om…?” Utan istället bara hålla mig till fakta och saker jag faktiskt vet. Då spinner inte hjärnan iväg lika lätt.

      Du har troligen GAD. Finns bra medicin som lindrar. boka tid hos vc.

      Sertralin

        finns bättre än setralin. den funka inte för mig och jag har grav ångest.

          ”Det finns bättre än Sertralin”, du vet ett antidepressiva funkar olika bra för olika människor?

            Ja och det är dessutom ett väldigt bra förstahandsval. Har man inte effekt av den provar man en ny sort. Jag fuck jackpot på 4 försöket. Nu har jag slutat med Brintellix men har kvar samma effekt 🙏 Den liksom löste upp min ectentiella ångest. Synd att många VC inte skriver ut den.

      Hitta intressen. Jag kollar på djurfilmer på Youtube . Blev först djurfoder. 🤣

        Skriv ner det som oroar dej.

      Tack för era tips.
      Jag ska bli bättre på att skriva ner mina tankar och försöka sluta ha allt i huvudet.
      Sedan är det nog kanske bra att både träna mer och att öva på att acceptera sin oro.

        Försök även realitetstesta dina orostankar. Tex jag kommer snubbla i trappan. Brukar jag snubbla? Går jag försiktigt? Finns det nåt som kan ställa påverka så jag snubblar?
        Typ så, kom inte på nåt bättre exempel, haha!

        Ring bara VC och be om hjälp. Du har redan provat massor själv. Ta hjälp av ett proffs. Livet är kort och det finns hjälp.

      Lider av samma problem sedan… föralltid typ. Har precis börjat en behandling som heter MCT (Metakognitiv terapi). Är som sagt precis i början så vet inte om det fungerar för mig eller inte men det låter vettigt. Kolla upp det 🙂

      Medicinering har gjort underverk för mig, värt att prova. Livet har blivit så mycket lättare 😊

      Har också mycket oro som stundtals är svår att relgera/distrahera mig från. Har hjälpt att prata med psykolog, både för att få ventilera till en objektiv part och för att börja gå till botten med problematiken! Kortsiktigt brukar meditation funka för mig. Använder mig av appen Insight timer för guidade meditationer, finns massor med olika fokus, bl.a. ångest/oro. Skriver även dagbok, men ibland kan det också göra att man bara ältar oron ännu mer!

    Alltså… FD har varit knäpptyst sedan UL såg bra ut och postar jordens tröttaste samarbete. Schemalagt eller är hennes excelark värre än ILs?

      Hon måste väl publicera det som redan avtalats om. Och så vet hon att hon får mer engagemang ju längre hon väntar med att uppdatera.

        Jo så är det väl. Blir bara så skevt eftersom hon lär få sjukt mycket visningar eftersom många undrar vad som händer. Även det låsta kommentarsfältet, anser företag det vara okej?

          Tycker också det skulle vara irriterande om jag var företaget i fråga. Men så har hon ett par hundra kommentarer på egna inlägg hon postar, och 20-30 kommentarer på reklamsamarbeten, så kunden kan ju inte ha förväntat sig så hemskt mycket idag heller?

      Det har hänt lite annat i hennes privatliv :-/

        vAd?

        Jo, det vet jag. Det är lite därför hennes reklaminlägg irriterar mig lite.

          Vilken sida på FB kan man börja läsa? Orkar inte plöja hela tråden.

            Typ 401

              Tack!

      Åh jag hänger aldrig med när det bara skrivs initialer och då kan jag ju inte kolla upp vad det handlar om.

        FanniDays tror jag de pratar om

        UL = Upplands lokaltrafik

          😂😂

    Vi ska sälja vårt fritidshus i vår och nu vill jag ha era tips för en så lyckad husförsäljning som möjligt! Saker att tänka på, tips och trix, styling osv..

    Vi funderar på att strunta i att besiktiga huset, mäklaren tyckte det var onödigt på fritidshus, men lägga till en dolda fel-försäkring. Tänker att köparen får göra en besiktning om dom önskar det.. Är det vettigt?

      Vad är det för prisklass? (Tänker ang besiktning.)
      Jag hade kört dolda fel, inte mycket som godkänns som det, men man sover bättre om nätterna…

      Visa på era fördelar och möjligheter! Får många plats att sova? Många ställen att fika på ute? Odla? Hur står ljuset om dagen/kvällen? Vad finns i närheten att uppleva?

        Tack för bra tips! Ska absolut fokusera på att få fram möjligheterna, och där är plats för många en av dom! Värderad till ca 700k (inte helt spikat men däromkring).

          Bra tips, kan ju vara värt att köpa ett par extra såna där små cafébord med stolar och visa på fler platser, tex frukost i morgonsolen och te i kvällssolen.

          Du behöver varken dolda fel-försäkring eller besiktning i den prisklassen. Fokusera de pengarna på att få det mysigt istället.

            Dolda fel-försäkring är en hygienfaktor.

      Lägg 11 miljoner i guldtackor på vinden.

        Tack för påminnelsen, måste komma ihåg att ta med dom där vi flyttar ut! 😄

      Inför visning-
      Blommor! Köpa zink hinkar och placera lite överallt.
      Hängmatta, om det inte finns bra träd att hänga från stativ kostar typ 300kr från biltema.
      Rensa allt ogräs.
      -Duka alla bord

        Så bra tips! Fat med bullar och blandad saft blir super fint på bild!

      Har ni förråd garage osv så TÖM, finns inget värre än att kolla på sommarstugor och undra om säljarna kommer kräva att alla överfulla förråd med skit ingår som krav.
      Skruva i saknade skruvar, handtag eluutag osv ska sitta fast och inte gnissla.
      Berätta gärna i annonsen om ni har fruktträd som ger frukt.
      Bädda med enhetliga lakan.
      Ta bort gamla spruckna tvålar toaborstar o råttfällor.
      Värm upp det om det normalt står kallt på vintern.
      Men som sagt något som påverkade oss mkt var om hela tomten och alla förråd o jordkällare var fulla med gamla fiskenät trasiga luftmadrasser o orangea flytvästar liksom….

      Ska ni visa det redan nu så finns ju inget gräs att klipp annars klipp gräs så man kan gå runt alla hus o byggnader överallt o inte vara livrädd för ormar. Klipp bort brännässlor

      On ni ska sälja innan sommaren står i blom så lägg in bilder i annonsen där det är sommar.

    Viktigaste att göra/tänka på de första veckorna med tvillingar?

      Dra nytta av din partner hemma! Be om hjälp med allt du kan tänka dig som matlagning, städning osv. Se till att ha massor av mat i frysen.

      Vila så mycket du kan.
      Passa inte på att städa och göra andra (o)nödvändiga saker när barnen sover. Sov du med!
      Låt hemmet se ut som kaos med gott samvete.
      När du hinner laga mat så laga mycket(!)
      Gör matlådor av resterna.

      Har du partner så försök dela upp tiden/ansvaret kring olika saker.
      Drick mycket vatten! ❤️

      sov & vila så fort dom vilar sover. köp två babysitter så du kan lägga ner dom. lägg dig i soffan. köp massa iskaffe & choklad. njut av Netflix så fort dom är lugna. skit totalt i hemmet till parter kommer hem. grattis!

      Alla som kommer på besök får ta med mat.
      Vila när du/ni har besök.
      Be om hjälp när du behöver.

      Hellre lite skit i hörnen, än ett rent helvete!

      Åh, stor grattis till tvillingar! Det är en galen men underbar resa ❤️.

      Nr 1: Planera för att barnen kan komma tidigare, många tvillingar föds ett par veckor före bf. Våra kom i v. 34+5 och vi var inlagda på NEO 10 dagar.

      Nr 2: Har ni ekonomisk möjlighet så skulle jag verkligen rekommendera att din partner (om den finns med i bilden) tar minst 2 månader ledigt (ni kan nyttja dubbeldagar från FK). De första 10 dagar är knappast tillräckligt för att landa i en ny tillvaro.

      Vi var hemma 3 månader tillsammans sen jobbade min man hemma i princip heltid så jag kunde få avlastning under dagarna också.

      Den första tiden med tvillingar, för mig/oss, var turbulent. Det känns som att jag ammade dygnet runt, började med att amma ett barn sen tog maken den o jag ammade den andra o lagom till dess började det första barnet bli hungrigt 😅. Dvs om du vill amma. Vill/kan du inte så funkar ersättning alldeles utmärkt.

      Nr 3: Även om du ammar kan det vara skönt ibland att ge ersättning varannan gång för att du ska få vila emellano din partner kan mata.

      Vi sov i pass. Jag är mer kvällspigg så jag tog barnen själv 22-02 o sen tog min man över så jag kunde sova 03-07. Resten av dagen kämpade vi tillsammans.

      Nr 4: Överväg schema. Vi lärde oss på NEO att ge barnen mat var 3e timme. Antigen ammade jag eller så pumpade jag o så fick de mat i flaskan. Om den ena sov så väckte vi den för att få in den rytmen i båda barnen. Det är inte för alla men för oss var det räddning för det har gjort att våra barn är synkade än idag (de fyllde 2 i december). Dvs de vilar samma tider på dagen, äter samma tider, sover för natten samma tider osv. Så har det alltid varit. Vilket var skönt för oss att veta när det var som tufdat att ”om 2 h sover de o då kan vi också slumra”.

      Nr 5: Försök att sänka kraven på perfekt klädda barn, städat hem, promenader osv. Gör det i din takt för allt tar faktiskt dubbelt så lång tid med 2.

      Sist av allt, ni kommer ha så jäkla kul. Tycker att det blev lättare i lättare för varje dag efter 3 månader.

      Lycka till ❤️

      Jag vet inte men jag väntar också tvillingar och hade tänkt klaga över hur jävla pissigt jag mår. Men nu börjar jag oroa mig för hur det kommer bli när de kommer ut istället haha. Har också ett par äldre barn så förväntar mig kaos.

        Japp, det blir kaos försök hjälpas åt mycket. När de ör små är lugnaste tiden. Vid 1,5 år, oh my god, inte en lugn stund 😁😁

      Vi synkade dem med mat & sömn, det funkade för oss. Dubbelamma inte om du inte trivs med det (jag hatade, alla andra verkade tycka det va smidigt), Babybrezza om ni kommer köra ersättning och om de kommer för tidigt så de ska ha mat rätt ofta osv. Fick två med kolik och nattskräck så första tiden är lite av en dimma men ändå älskar man skiten av de små liven, mina blir snart 4. Grattis!

    Jag har börjat ett nytt jobb för en månad sen. Inom en snar framtid så kommer det att komma ut en annan typ av tjänst på samma företag som jag är sugen på att söka och som jag tror att jag är kvalificerad för. Jag har provanställning i 6 månader. Vad tror ni? Är risken stor att de nekar mig för att jag börjat på den här tjänsten nyss? Eller borde jag söka. Hur funkar det med internrekrytering rent allmänt, någon som har erfarenhet?

      sök bara

      Bolla det med din chef?

        Ja jag skulle definitivt ha bollat det, speciellt om det är oklart om jag var kvalificerad. Det är ju bara positivt att uppfattas som en person som vill utvecklas och har mål i sin karriär men om man inte pratat om det alls kan det ju istället uppfattas som att man inte trivs eller att man bara har nuvarande anställning för att ha ett jobb medan man söker annat både internt och externt och därmed inte är någon att satsa på. Om du inte är kvalificerad alt inte får jobbet så är det ju också en bra utgångspunkt att göra om det finns möjligheter till utbildning eller andra ansvarsområden inom det du gör för att kunna söka liknande tjänst i framtiden.

    Dyson Airwrap-användare jag behöver er hjälp!
    Ska man satsa på modellen complete long eller funkar det med den äldre modellen? Jag har långt hår (till/nedanför bröstet).
    Lyko har rabatt på den äldre modellen men vill inte köpa billigare om det inte är värt det 😁

      Tips är att inte köpa den. Aldrig ångrat ett köp mer. Lockarna håller i Max en halvtimme och det spelar ingen roll hur mycket produkter du har i. Min gissning är att det håller bra på många influenser pga många av dom har löshår vilket alltid håller styling

        Om man tror att det är en locktång så är det klart man blir besviken 🤣 det är en ”blow-out”-tool. Alltså, som att man fått en föning på salong, och det fixar den galant. Sjukt nöjd med min och jag har inga extensions och dessutom ”fint” skandinaviskt hår. Jag skulle dock satsat på den nya modellen med längre spolar. Jag har den gamla och skulle vilja kunna ta större passager.

          Den funkar fint som locktång också 😊 jag får stora Hollywood-lockar av den smala tången. Krävs lite teknik dock. Man måste hålla den upp och ner och köra ovanifrån.

            Jag använder den så ibland också men vill man ha en locktång kommer man bli besviken oavsett.

        Du har nog inte köpt rätt sak om du är ute efter en locktång. Det är en fön. Jag har tunt skandinaviskt hår som blir frissigt och för mig är det drömmen. Går så fort och är smidigt. Fick dock min av min man och skulle aldrig lägga de pengarna själv.

      Är det den äldre modellen eller den för kortare hår de säljer? Finns ju två ”nya”. Har du så lång hår hade jag tagit long. Älskar den!

      Frågade du inte det sist? Du behöver den långa om du har långt hår. Den får inte grepp annars. Du lägger massor av pengar så gör det på rätt produkt.

        Haha jo det stämmer. Om det är en oskriven regel att inte fråga samma sak två öppna spår i rad – sorry. Brukar inte kommentera här.

        Tack för era svar! Jag kör på den senaste.

    Blir så illa till mods när jag ser Helen T:s senaste video och barnen tjoar och är runt omkring getterna när dom behöver lugn och ro under tiden dom föder..
    Kan inte bara vara jag?

      Kände med det. Samt att de låter geten ligga så med killingen hela natten och inte akut ringer ut en veterinär utan bara ringer och rådfrågar?

        Ja visst sa hon också att dom gick och la sig? Och gick ut igen när dom vaknade?

    Jag saknar granskningen på den här bloggen. När ett rykte togs och mer information kunde finnas här. Tänker på tex FD och hennes sambo, vad är sant?
    Eller att influenser får frågan om/hur de tänkte kring vad de nu gjort innan de publiceras här tänket tex tingelinn och reklamen för sexleksaker. Kanske även LD har något ytterligare att säga innan vi ska kommentera och spekulera?

    Nu verkar det ju mest vara influensers inlägg som postas över här med hopp om elaka kommentarer.

      Tror förtal är en del av det, tex m fd och hennes killes påstådda ”extrajobb”.
      Att vissa däremot verkar förskonade mot att bli nämnda i inlägg förstår jag mig inte på, men det pågår nog en del kommunikation bakom kulisserna som vi inte är medvetna om.

        Det har du rätt i. Jag är inte ute efter att ryktet i sig ska spridas hör, även om jag förstår att jag blir en del av spridningen nu, men att vissa inlägg skulle kunna vara ryktet säger xxx och jag har pratat med berörda som säger z och ö eller hittat det här beviset för y och z är sant. Kanske blir det mer av en tidning då och det kanske inte är bloggens syfte men tyckte det grävdes och hittades grejer och Isabella Lövengrip i vart och vartannat inlägg för något år sedan.

        Ja det är märkligt hur vissa nämns varannan dag och andra bara nämns av kommentarsfältet. Nämns dem av de som kommenterar borde ju ett inlägg om dessa influenser kunna ge klick hit.

      Jag önskar bevakningen kunde breddas. Kul att läsa lite om utländska kändisar.

        Bra idé!

    Jag är så less och besviken på mina vänner och mina närstående.
    Under alla år har jag engagerat mig i deras liv, firat födelsedagar, fixat möhippor, babyshowers, kommit med blommor när de behöver uppmuntran, dragit med dem ut på skojigheter när de varit nere, bjudit hem dem på middag när de inte orkar laga mat själva, hjälpt till att flytta när de brutit upp från partners, varit barnvakt och engagerat mig i ungarna.
    Så förra året var jag själv med om en stor tragedi som blev en långdragen rättsprocess och INGEN, inte EN ENDA har någon gång frågar hur jag mår i allt detta, ingen har frågat hur det går med allt, ingen har försökt muntra upp mig. Någon enstaka har hört av sig alldeles alldagligt men ingen som BRYR sig om mitt liv.

    Jag fattar att det kan vara svårt hur man ska bemöta någon i sorg men jag hade uppskattat att någon i alla fall försökte. Jag har lust att säga upp bekantskapen med dem allihop för att de nu visar sitt rätta jag, att de faktiskt inte finns där när jag behöver dem, så som jag har funnits där när de har behövt mig i flera ÅR. Men vågar inte göra något nu om jag skulle ångra mig, att jag agerar i affekt. Samtidigt vet jag inte hur man skulle fortsätta relationerna? Ska jag bara komma tillbaka när jag mår bra och vi låtsas som att den här perioden i mitt liv inte har funnits?

      Oj så svårt. Jag vet att det här är det absolut sista du känner för att göra men har du försökt prata med några av vännerna iaf de närmsta (den närmsta) om hur du känner?

        Jag har inte pratat med någon om hur jag känner om detta. Varje gång jag har berättat om händelsen för varje person så har jag börjat gråta vilket borde indikera på hur jobbigt jag tycker situationen är. Det känns fel att ta upp min besvikelse med dem för att det då känns som att de ska bry sig på beställning och då blir det så ogenuint om man ska behöva be om att ens vänner ska fråga hur man mår emellanåt.

          Jag förstår verkligen hur du tänker. Har dock en gång varit i en lite liknande situation med en vän och när vi väl pratade visade det sig olika grejer som ändå hjälpte mig förstå. Säger inte alls att det kommer vara så för dig men tycker kanske du ändå ska ge de absolut närmaste en chans berätta hur du känner. Plockar de inte upp på det kan du ju bryta efteråt.

          Jag tycker uppriktigt synd om dig. Det måste vara jobbigt att känna att ens vänner inte bryr sig. Var det möjligen så att du i barndomen fick lära dig att det är fel att kommunicera sina behov eller att du blev avvisad när du berättade hur du kände dig? Det kanske är något du i sådana fall behöver jobba med. Det är aldrig fel att uttrycka att man har det tufft och behöver emotionellt stöd. Om dina vänner inte bryr sig när du sagt det skulle jag dissa dem. Men om du dissar dem innan du varit tydlig med dina behov, har du inte ens gett dem en ärlig chans.

          Jag tänker att ens behov och intentioner alltid är tydliga för en själv, men inte alltid de människor som står en nära. Man kan aldrig förvänta sig att ens vänner ska resonera och tänka på samma sätt som en själv i olika frågor. Jag har jättesvårt att se att vänner bara ska veta saker per automatik. Vad är drt för slags vänskap om man inte ens kan ta upp viktiga saker man tänker på? En vän ska man kunna prata om både svåra och roliga saker med. Kan man inte prata om sådant som gör en ledsen, kanske man inte är så bra vänner?

            Tack för din kommentar. <3
            Jag har så svårt att komma in på det om inte någon frågar. Har inga problem med att säga som det är om någon frågar men när ingen gör det så vet jag inte hur jag ska komma in på det. Hur gör man?
            Jag har ändå ibland sagt något som antyder att det inte är toppen, om jag får frågan om jag gjort något kul en helg tex så har jag kunnat säga att jag har legat i sängen hela helgen för att jag inte har haft lust att göra något. Kan säga att jag inte har gått ut på en vecka för att jag bara vill ligga hemma och gråta. (OBS det är bättre nu och jag är inte deprimerad, därför jag har haft tid att reflektera över hur jag har blivit bemött när jag faktiskt inte mådde bra alls). Har också sagt att "det känns tufft".

            Men när det också känns som att de faktiskt undviker att ens ta vanlig kontakt, att vi hörs mer sällan än vi brukar så har jag så svårt att höra av mig och bara "Anna, jag tycker att livet känns extremt tufft just nu och hade önskat att du fanns där lite mer". Särskilt när man inte har lust till nånting så är det så svårt att ta den kontakten också. Tycker även det är så svårt att formulera för att det inte ska låta som krav och att de ska känna sig "tvingade"..

      Första steget tycker jag är att du frågar om hjälp och stöttning. Får du inte det så var inte rädd för att bryta. Har gjort det i vuxen ålder och aldrig ångrat det.

        Egentligen vill jag mest att någon genuint ska BRY sig. Vet inte om jag behöver någon specifik hjälp men hade verkligen uppskattat om någon bara frågade hur det går, hur jag mår. Att någon finns där oombett så som jag har funnits för dem. Jag har alltid tänkt och levt efter att man aldrig ska behöva be om omtanke, det blir så framkrystat då.

          Ibland behöver man kommunicera vad man känner för att andra ska kunna förstå och stötta. Det är en del av att vara en emotionellt mogen människa. Ibland vill vi att andra ska behandla oss som vi själva behandlar andra, men det sker inte alltid. Alla har dessutom olika preferenser vad det innebär att vara en bra vän. Dina vänner kan inte läsa dina tankar. Det åligger dig att förmedla vad du behöver. Det är inte fel att tala om att man behöver lite extra omtanke och uppmärksamhet. Risken är annars att du bara blir bitter och passivt aggressiv mot dina vänner, utan att de förstår varför. Du vill att de ska förstå vad du behöver, utan att du säger det, men nu är det inte så och det behöver du hantera.

            Skaffa nya vänner som är mer som du.

      Förstår att du är besviken och sårad. Har inget bra tips tyvärr.

      Kan verkligen relatera och mitt sätt var att distansera mig från ALLA, ville inte heller göra något förhastat i affekt men tog avstånd och ju längre tid som som gick desto skönare och mer befriande blev det. Vi är inte osams, vi umgås bara inte längre och jag har insett att jag och mitt liv är mer värt än människor som bara tar energi och där alla ska göra allt utan att de ens kan bemöda sig det minsta när man själv behöver det. Vi snackar också år av stöd, dag som natt.

      Mitt råd är att VÄLJ DIG själv! Ta avstånd så kommer det falla sig naturligt sen att du inte kommer vilja umgås med dom ändå nu när deras rätta jag kommit fram.

      Kram!

        Jag är Anonym 21.09 och håller så med dig 21.06.

        Tack för din kommentar <3

        Ja, jag håller med dig. Det är så dränerande när man varit stöttande och tagit sig tid för andra, men när man själv råkar ut för väldigt tuffa saker, är det helt tyst. Med vissa har jag tagit upp det, men det blev nästan värre, för deras ursäkter var så otroliga så jag blev ännu mer besviken. Det är ingen mening att ha den typen av personer nära sig, för de kommer inte att ändra sig. Det blir mer att då öppnar man upp för att återigen vara den stöttande…

      Jag känner igen mig lite i dig fast jag inte engagerat mig alls på det sättet som du gjort. Men jag har haft något tillfälle när jag verkligen hade uppskattat att någon bryr sig, det spelar ingen roll vad de hade gjort. Men något. Ett sms, en klapp på axeln, en fråga hur jag mådde. Bara mina närmaste fanns där. Jag bröt med många för att jag tyckte att de svek mig. I mitt fall var det mer att vänner valde sida. Är idag stolt över mitt mod.
      Du kanske ska prata lite med dina närmaste om hur du mår och se om de kanske bara tagit dig för given. Det gör ont när folk bara tänker på sig själva och det gör att man själv blir lite hård för att slippa känna för mycket. Hade du varit min vän så hade jag sett att du behövde omtänksamhet och inte behövde be om det.

      Var stolt över dej själv hur mycket du ställt upp. Jättetråkigt att dom inte funnits där för dej. Fattar inte hur dom kan göra så.

      Men fy så ledsamt. Jag beklagar verkligen.
      Tycker inte att det är upp till dig att ta upp frågan med dessa personer. De vet mycket väl att de borde stå brevid dig nu, men väljer att avstå.
      Ta avstånd, men säg inget Efter en tid vill de kliva in i bilden igen och ta del av allt det positiva och fina du gav. Nu känns det negativt och obekvämt för dem.
      Hoppas det ordnar sig för dig och att du får stöd från någon.
      Det är även rätt åt egoisterna att de förlorar en sådan fin medmänniska som dig i deras liv. Nu under stormen kommer det inte kännas så för dig. Men sedan kan du inte se dem på samma sätt längre. Så jag hade selekterat bort dem redan nu

        Tack för din kommentar <3
        Det är exakt så jag känner, att jag inte ser på dem på samma sätt som förut. Och framförallt så ser jag inte på vår relation på samma sätt längre.. Det här har ändå varit vänner som jag verkligen kunde lita på skulle finnas där och därför har det för mig varit så självklart att ställa upp under alla år och i alla situationer för jag har hela tiden tänkt att den dag jag behöver det kommer jag få tillbaka en del av det jag ger.

      Jag förstår att du känner dig besviken. Mitt tips är att fokusera på ditt liv. Skulle du vilja göra något fint för någon så se det som en gåva inte ett byte. Du ger och förväntar dig inget tillbaka. Jag förstår att en genuin vänskap fungerar annorlunda. Men tills du hittar nya vänner som värdesätter samma saker som du gör så är det mitt tips till dig.

      Kände likadant, tills jag insåg att de bryr sig men vi visar det på olika vis. Och jag insåg att alla andra inte kommer med blommor/mat/erbjuder diverse hjälp. Alla är olika och visar omtanke på olika vis.

      De flesta kan nog relatera till detta på ett eller annat sätt.
      Vad jobbigt du måste ha det både pga dina obefintliga vänner men även den tragedi som drabbat dig.
      Jag tänker spontant – har dina vänner kanske 2-3 barn och väldigt begränsat med tid ? Ingen 100% ursäkt men jag vet själv hur det kan vara.
      Vet dina vänner ens om vad som hänt ? Generellt tycker jag de flesta jag känner får otroligt mkt stöd när något tragiskt händer i deras liv, SJÄLVKLART hör man av sig även om det bara är ett par SMS liksom.
      Sorgligt nog tror jag inte de uppskattar dig som vän, det låter märkligt om du fixat deras hippa och om de tidigare delat sitt liv med dig men ändå.
      Jag tycker du ska distansera dig, hör någon av sig så tycker jag du ska ta mod och förklara att du saknat deras stöd och att du ser på er vänskap med andra ögon efter deras svek.
      Låt det dö ut bara, var inte den sista som hör av sig utan låt deras sms till dig vara obesvarade, de kommer höra av sig förr eller senare tänker jag.

    Jag blev lite förvånad över en tråd i gårdagens Öppet Spår och hur sällan folk äter godis/chips? Äter inte ni något sött på kvällen efter maten? Snacks på helgen? Mvh äter godis nästan varje dag

      Nej, det finns frukt och sådant. Samt äter inte efter 20:00 på vardagar 😄

      Äter på helgerna 🙂

      Nej ingen godisråtta. äter nästan aldrig. Gillar glass dock.

      Äter varje helg men vill sluta helt, det är min största dröm. Har dock inte disciplinen just nu…

      Jo haha jag är inte lika duktig som gemene BB-följare. 😉 Min intention är att äta snacks fredag och lördag kväll max, men blir lätt någon glass efter middag en tisdag och lite godis på söndagen med… Men jag äter mindre mängder sedan jag slutade vara så restriktiv och aktivt banta. Har haft problem med hetsätning för många år sedan och är extremt glad att inte ha det problemet längre. Tycker inte det är så illa att äta en rad marabou-choklad en tisdag efter middagen.

        Fortsätt du Mila att vara glad för att du kommit ifrån din hetsätning och ät dina chokladrutor en tisdag kväll. Det är ett sundhetstecken att du dragit ner på mängden men ända äter det om du är sugen på det.
        Jämför dig inte med andra.

          Ja det är ju toppen om andra trivs med att bara äta socker på lördagar eller var tredje månad eller liknande, men för mig så funkar det verkligen inte. Jag blir liksom besatt om jag sätter upp hårda regler. Tycker det är så skönt att inte tänka så jäkla mycket på regler kring mat utan ha en mer avslappnad inställning där det bara blir en liten del av livet istället för något som kan snurra i tankarna i flera dygn. 🙂 Om någon vill lära sig lite mer om detta kan jag tipsa om kanalen ”Edukale” på youtube, hon pratar så klokt om intuitivt ätande.

        Förr år jag verkligen mer på det sättet, inget i veckorna men sen en STOR påse godis på helgen som ”skulle räcka” hela helgen ju HAHA det gjorde den ju inte men nu är jag väldigt avslappnad och äter helt klart mindre mängder men mer utspritt. Tycker det låter så konstigt att bara äta godis enstaka gånger eller endast till helgen, varför äta det alls om man inte direkt gillar det? Varför käka allt på helgen istället för att äta en bit om dagen, är det så speciellt att äta en bit godis att det endast får ske på en helg?

          För att jag inte trycker i mig 2kg på helgen heller. Varför ska jag äta 2kg över en vecka när jag kan äta lite grann över helgen? Försöker ändå skilja på vardag, helg och fest i livet. Lite ”har man alltid kul har man aldrig tråkigt och då är ingenting kul”, men nej HELT hugget i sten är det inte.

      Jag är som du 🙈

      Haha men vad tror du, alla är så hiiiimla ”perfekta” här inne så det klart att de inte äter godis, herregud!😂
      Jag tyckte också det var konstigt, irl vet jag nämligen många som käkar det varje dag. Inklusive mig själv. Kanske inte äter godis och så, men nånting liksom. T.ex säljer Ica Maxi här 10-pack små ”hemgjorda” chokladbollar med hallon/lakritsströssel, en sån köper jag när jag är där och har i kylen, så tar jag en nästan varje dag. Ibland två.

      När jag tentapluggar eller så har jag alltid snacks. Ibland ölkorv, Ibland naturgodis eller vanligt lösgodis (som jag har dille på för tillfället. Från att aldrig äta lösgodis sen innan pandemin får jag såna cravings ibland).

      Men det blir alltid mycket bättre när jag tränar och motionerar ordentligt, då bara min hjärna slår om helt och jag äter inget sånt alls istället😄

        Jag tycker faktiskt det låter helt sjukt att folk äter godis/snacks varje dag?! Är uppvuxen i en familj där vi hade fredagsmys = chips och läsk och lördagsgodis = en påse godis. Äter ingenting på vardagarna vilket gör att det känns extra gott på helgerna. Men så är jag ingen som saknar något sött efter maten en måndag heller 🙂

      Jag äter något gott varje dag. Godis, bulle, popcorn m.m 🤷‍♀️

      Jag med, tack för att du tog upp detta igen.

      Jag äter absolut choklad varje dag, chips varje helg, och lite lördagsgodis på det. Fråga mig vad ni vill…..

      Jag är snarare av motsatt uppfattning. Förstår inte hur folk kan äta godis, sötsaker eller chips varje dag. Jag äter när jag är sugen och märker jag att jag blir sugen flera ggr i veckan så börjar jag äta mer frukt för att dämpa ett tillfälligt sötsug. Min sambo är en riktig gottegris så måste gömma mitt godis för att inte bli av med det. Frukt rör han inte.

        Antar att det beror på hur man är som person. Jag äter också när jag är sugen, varje dag med andra ord. Men typ en chokladboll efter maten ena dagen, någon rad choklad till kaffet eller en bulle andra dagen. Nästa dag kanske en påse popcorn till kvällen. Så inga hutlösa mängder men något gott varje dag.

          Tycker att det låter som en väldigt vettig inställning!

      äter godis varje dag. är fet och hetsäter. sökt hjälpt nu. funderar på ocempic. tyckte också alla lät så himla duktiga med att bara äta på helgen /sällan

        Handlar nog inte om att vara så duktig för alla, mer att folk har olika smak? Jag älskar mat tex men godis…inte särskilt:)

      Äter något sött/salt snacks varje dag men inte större mängder. Oftast köper jag något på fredagen som sedan räcker hela veckan utan att jag planerar det så.

      Varje måndag börjar jag med meningen ” den här veckan äter jag inga sötsaker innan lördag” skiter sig någon timme senare 🤦🏻‍♀️ är värsta godis rottan som finns på denna jord 🤦🏻‍♀️🤦🏻‍♀️🤦🏻‍♀️ efter alla måltider behöver jag godis. Har prövat byta ut till frukt men det funkar inte🤦🏻‍♀️
      Har kollat upp att det finns hypnos mot socker behovet men inte tagit tag i det än 😅
      Men om nån vet ifall en läkare kan skriva ut nåt mot det, så meddela gärna 😅

      Med tanke på den statisik som finns på hur mycket godis och snacks som säljs, skulle jag säga att de ljuger. På samma sätt ljuger folk i forskningsstudier där de ska uppge vad de ätit. De skriver det som låter bra och därmed borde alla dessa studier diskvalificeras.
      .

        Jag är en av de som sällan äter chips, glass och godis. Finns ingen anledning att ljuga om det, jag tror faktiskt att det mer är en fråga om ev avsaknad av vitaminer/mineraler eller liknande. Jag har flera sjukdomar, så jag tar regelbundet prover, så jag vet hur balansen ser ut. Min man, där får man frysa in allt som går att äta av sötsaker, för han äter ALLT. Om jag är sugen på choklad, kan jag ta en eller två bitar och så är jag nöjd, han är inte nöjd förrän det är slut. Finns säkert något inom näringlära där man får en förklaring till varför det skiljer sig så mycket.

          Håller med. Men känns som sunt förnuft att inte äta godis flera dagar i veckan.

        Finns väl ingen statistik per person? Om Pelle köper en chipspåse i veckan blir det 52 per år. Om Lisa köper noll chipspåsar blir det noll. Statistiskt har båda käkat 26.

      Jag äter nog något sätt varje dag, efterrätt och ibland något godis, fikar osv. Men inga större mängder, eller ja det blir ju en normal efterrätt eller en vanlig bulle tex men äter aldrig en hel skål godis tex. Tycker också svaren var lite märkliga, VEM är det som äter allt som säljs? Inte läsarna här iallafall då.

      Alltså vet inte om livet hade varit värt något om jag inte fick äta min påse chips en gång i veckan..

        Äter du en hel påse själv? 😳

          Inte så konstigt. Lite dömande kommentar från dig.

            Förlåt men det är väl jätte konstigt att äta en hel påse chips själv?! Det är typ 1400 kcal. Det är liksom 2 rejäla middagar.

              Det är inte konstigt, sen är det ju upp till var och en hur mycket man äter som vuxen

              Haha nä. Du är bara dålig på att äta chips

              Det är inte alls jättekonstigt.

                Blir äcklad bara av tanken. Vem hetsäter på det sättet och tror att det är normalt? Det är ju sjukligt. En stillasittande kvinna bör äta ca 1900 kcal per dag enligt livsmedelsverket för att vara hälsosam. Det betyder att man måste skippa frukost och lunch för att få ihop det. Som kvinna bör man äta ca 70 g fett per dag. En påse chips innehåller 94!!? g.

                Nej, det är varken normalt eller sunt. Det är helt orimligt och skadligt för kroppen att trycka i sig på det sättet.

                  Inte konstigt att folk är överviktiga 8ch kroniskt sjuka.

                    Haha är väl inget konstigt att äta en chipspåse på en helg. Visst ibland skippar jag frukost och lunch för att jag ätit chips och dipp istället. Inte det hälsosammaste men fet behöver man inte vara för det. Jag ligger stadigt på mina 53kg trots godsaker.

                      Fast det gör det ju inte mer hälsosamt för att du inte är fet?

                  Nej det betyder det inte. Man äter kanske inte 1900 de andra dagarna i veckan. Nej det är inte onormalt att äta en påse chips.

          Ja, vad är då inte några glas vin och öl? Frågar någon dig om du drack hela den flaskan själv?

            Hade någon sagt att de drack en hel flaska vin själv hade jag reagerat likadant.

      Havrefras 😀

      Jodå här äts det både glass och godis flera gånger i veckan:) Ibland blir det exempelvis en kexchoklad till mellanmål istället för banan och på kvällen blir det glass om jag är sugen på det!

    Har ni nån avundsjuka som ni skäms för och skulle ha svårt att erkänna? Jag kan vara avundsjuk på mitt 10 år yngre syskon som får mycket mer stöd från våra föräldrar än jag fick. Och kan bete sig sämre.

      Avundsjuka på alla som är smala. Det låter ju fel att säga men jag är det.

      Är avundsjuk på Bian*a Ingros*o. Hon är verkligen sjukt snygg, är ekonomiskt oberoende och kan göra vad hon vill i livet. Minns själv hur det var att vara ung, snygg och ha en perfekt kropp och livet var fan mycket roligare.

        Förlåt klyscha men pengar kan inte köpa lycka och det är väl hon ett solklart bevis på. Verkar faktiskt inte som att snygga personer är lyckligare heller ärligt talat, även om vi normalfula säkert vill tro det.

          Nej men pengar innebär bland annat trygghet och möjligheter som du inte skulle ha annars tänker jag.

          Dessutom blir vackra människor bemötta bättre än ”fula”.

          För mej kan pengar köpa lycka. Pga jag älskar att resa och skulle då bli lyckligare.

            Ja men precis så! Upplevelser! Vem blir inte lyckligare av det?

        oj.
        tycker allt är tragiskt/sorgligt runt henne. mkt sorg och så.
        och pengarna gör ju inte henne lycklig verkar det som heller.

        Men B har ju varit öppen med att hon vill vara en wifey och ha många barn och en man att ta hand om.
        Hon är säkert avundsjuk på alla som lever det familjelivet hon vill leva.
        Och det är ju inte många bra män som vill leva med någon som hela svenska folket sett naken heller, de män som trånar efter henne är såna som vill sätta henne på en piedestal och det är ju motsatsen till det hon själv vill.
        Visst hon är framgångsrik och ekonomiskt rik, det går att avis på såklart, men det innebär ju definitivt inte lycka.

        Jag håller med om att vara ung och snygg och ekonomiskt oberoende låter toppen men skulle absolut inte vilja vara Bianca. Känd sedan före födseln, alltid påpassad av skvallerpress och allt hat hon får på sociala medier. Nej hu men en okänd ung snygg riking skulle jag lätt kunna byta med.

        Men Bianca verkar ju jätteolycklig

          Jag är avis på henne iallafall.

        Å andra sidan har hon matstörningsproblem,måste fylla på med fillers hela tiden,verkar inte ha jättebra självförtroende,press på sig att se perfekt ut varje dag…Men ekonomiskt oberoende,ja vem vill inte vara det?

      Avundsjuk på folk som hade engagerade föräldrar och därmed fått mycket bättre förutsättningar i livet, medan mina var upptagna med sina egon typ (?). Fast jag egentligen tycker att man är ansvarig för sitt eget liv.

        Samma här, eller en variant av samma, avundsjuk på folk som har som en vänskpsrelation med sina föräldrar och kan prata normalt med dem tex få råd.

          Jag är avundsjuk på alla som har föräldrar som är friska, eller i alla fall inte senila.

      Är avundsjuk på:

      alla som är smala och kan äta vad dom vill.

      alla som har långa naglar.

      alla som lever utan ångest.

      alla som har barn med en pappa som bryr sig om sina barn.

        Långa naglar skaffar man ju sig på salong. Resten håller jag med om.

        +1 på pappapunkten!

      Avundsjuk på de som valde ett annat yrkesval än jag gjorde i livet och så sätt tjänar mer pengar eller kan tjäna mer pengar. Kommunanställd och det är liksom inte så mycket att förhandla om. Jag har ingen dålig lön men det går inte att göra så mycket mer heller

      Ja jag vet man kan byta bana och plugga annat osv. Men jag har redan pluggat i flera år, du får inte hur mycket CSN som helst och ja.. allmänt gnällig bara idag 😂

      Men också avundsjuk på smala människor och framförallt dem som knappt behöver anstränga sig för det

        Jag kan relatera till det här! Pluggade fyra år och nu 10 år senare är min lön en ingångslön i andra industrier. Jag trivs med mitt yrke men önskar det var betalt i förhållande till den tid jag lägger ned och resultat.

        Du får bli hög chef inom kommunen. Känner en som är det och hon har en lön på över 80k/månad.

        Vad tjänar man som vanlig anställd på t.ex kommunens kontor? På ett ungefär. Pluggar en utbildning där jag kan jobba på kommuner, myndigheter mm men vet inte vad man tjänar. Det var någon som sa att man blir höginkomsttagare men det känns o-troligt😅😂

      Avundsjuk på alla som har föräldrar eöler svärföräldrar som engagerar sig i ens barn och som har hjälp med avlastning/barnvakt.

    Jag vill fria till min pojkvän! Men jag kan absolut ingenting om hur giftermål ens funkar och hur man ens gör! Jag skulle vilja ge en ring till honom när jag friar, gör man det? Och så vill jag ju ha en ring själv. Men hur gör man då? Lägger fram två ringar vid självaste frieriet? Hur ska jag fixa ring till honom utan att veta hans storlek? Vill ju inte fråga om storlek eller själv mäta hans finger för då lär han ju fatta?! Och har ni tips på hur själva frieriet skulle kunna gå till? Vi vill vara själva och ensamma (vi är inga personer som vill synas och höras) Tips mottages tacksamt!

      Följer den här tråden! Behöver hjälp med EXAKT samma 😂

      Du _måste_ inte ha någon ring/ringar när du friar. Jag förstår problemet i att ens veta hans storlek. Du kan ju ha något annat som symboliserar en ring, eller inget alls.

      Tips på ställen vet jag inte riktigt. Men där ni båda två är bekväma. Ett ställe där ni båda trivs och tycker om. När han som minst anar det ställer du frågan!

      Nu blev jag friad till av min man, men han hade två ringar. En till oss var, och så fick jag en till på bröllopet sen. När han friade så var det bara min ring som syntes i asken, och så trädde han den på min finger och tog fram sin ring och tog på den på sig själv sen. Han gissade sig fram till min storlek, var något tajt(gick på, men lite för tajt) så vi justerade storlek veckan efter. Om han har någon ring sedan innan har du ju något att gå efter men annars får du kanske bara gissa på ett ungefär, är ju tråkigt att behöva fråga 😅
      Sen själva frieriet skedde när vi var på en picknick. Så mysigt, var bara vi två på en picknickfilt med snacks och så satte han sig på knä, gav en kärleksförklaring och frågade om jag ville gifta mig med honom. Var så fint och väldigt ”vi”.

      Du kan ju kolla om du kan få bytesrätt på en förlovningsring, så kan ni ev gravera den i efterhand? Så chansar du lite på storleken vid själva frieriet

      Ni måste berätta hur de gick sen 👏👏 Mitt tips är att fråga i butiken efter en lånering eller dylikt som han sen kan byta in mot en passande. Kanske du lyckas ta ett foto där ni håller hand eller så, så kan du visa de för juvelaren så får ni fram en ungefärlig storlek…

      Min man friade med en tillfällig ring och sen valde vi ringar tillsammans och provade ut så att de passade. Det var superbra!

      Jag friade till min man med en ring som jag medvetet beställt lite för stor. Jag visste ju inte hans storlek men hade maniskt suttit och jämfört våra fingrar i flera veckor innan för att kunna göra en ungefärlig bedömning. Förminskning ingick i beställningen sen så vi lämnade in hans ring dagen efter – så smidigt! 🙂

      Min man hade inga ringar när han fria för han ville att vi skulle kolla tillsammans. Det är ändå en ring du ska ha hela livet. Så du behöver inte ha någon 🙂

      Du gömmer ringen i cornflakespaketet så det blir en överraskning i frukosten.

      Är det vanligt att man som kvinna friar?

        Ja det är vanligt att någon av dom friar

          Aldrig träffat någon där kvinnan har friat. Hur kommer det sig att man väljer att göra det? Vill man inte vänta eller handlar det om jämställdhet?

      Du kan mäta fingret när han sover! Men köp ringar så det går att byta storleken sen. Kul att du ska fria, det gjorde jag också och det var nervöst men härligt att vara den som tar steget 🙂 Jag körde skattjaktsfrieri med olika lappar som tillslut ledde till ringen, men finns ju massa olika sätt att fria på! Lycka till 🙂

      Du kan ju kanske skaffa en tillfällig symbolisk billig ring som går att reglera stl på,sen fixa en fin i rätt stl?

    Är det någon som vet om man enkelt kan spela in en kort del från en låt för att tex kunna skicka ett musikklipp i ett sms?

    Tack på förhand!

      Ja det kan man. Du kan skicka som röstmeddelande, är nog det enklaste.

      Om du vill spela in från ett videoklipp (ex Youtube) så spela in från skärmen, och skicka sedan som video.

    Förundrar mig över att en etablerad bloggare/influencer som Johanna Toftby inte lärt sig markera reklam på rätt sätt.
    Hon fortsätter med ”betalt samarbete”. Varför skriver inte du, Camilla, mer om henne? Det var någon story för ett tag sen, men inte mer än så.

    För alla som tröttnat på tråkiga, plastiga influerare:
    https://youtu.be/J85e-z-FN6U?si=pZrgsr0iWb7laHM4
    (Missa inte slutet.)

    Hej! En till Dyson Airwrap fråga här 😅
    Jag tvättar mitt hår ofta (för ofta, jag vet) och blåser alltid håret med fön plus rundborste för att få volym samt fixa till gardinluggen. Går också efter med en rund värmeborste vid behov, typ dagen efter om det behövs. Är omåttligt trött på att det blir så många steg, är det mer värt med en Air wrap då? Tänker ändå att jag slipper rundborste i alla fall, haha. Har platt, tunt hår, nyckelbenslängd.
    Tacksam för alla tips!
    Mvh lat men vill vara snygg i håret 💅🏼

      Frågan är väl hur mycket du är beredd att betala för den lilla besparingen av tid. En airwrap är inte magisk så du lär ju ändå behöva bättra på mellan tvättarna, speciellt om du som du skriver inte har så mycket stadga i ditt egna hår.

        Tack för svar!
        Är en dyson överlag värd pengarna?

          För mig absolut inte, har långt hår nedanför brösten med fina hårstrån och styling håller bara inte på mig. Oavsett vem som gör den eller med vilka verktyg.

          För mig var den värd varenda krona! Men jag använder faktiskt inte wrap-tillbehören utan platta borsten eller rundborsten. Jag har haft fler olika fönborstar men dyson är den enda som inte sliter på (mitt) hår. På mig håller lockarna till nästa tvätt (tvättat två ggr per vecka ungefär), när jag väl använder wrap-tillbehören. Jag har tunna hårstrån, men självlockigt så håret vill väl vara i någon form av böj helst av allt.

      Ja värd! Mvh spikrakt, ”fint” hår.

      Värd varenda krona!! Har tunna hårstrån men otroligt mycket hår. Blir som på salong 🥰

      Jag tycker den är värd det men tog mig en månad att komma överens med den. Gillade den inte alls ibörjan. Men håller ditt hår inte formen tror jag inte dyson är för dig.

      Tack för alla svar!

    Fler som följt fallet Ines Helene?

      Ja men inte på senare tid. Har hon dykt upp än? Häktats i sin frånvaro etc?

        Nej men det spekuleras om att det är henne dom hittat i samma område där hon bodde.
        Tydligen har det hittats en kropp där.

        Du vet tydligen mer än jag, vad skulle hon häktas för?

      Nej men berätta gärna lite kort om det!
      Själv sitter jag och läser fup:en om Tova Moberg, just nu förhöret med Billy. Vilken kall människa alltså, ryser bara jag tänker på det. Har läst o sett mycket om detta men aldrig läst fupen innan.

      Sitter just o läser ifatt. Har missat att läsa sen december.

    Fick du bra tips om meelatonin för gör några veckor sen. En hälsokostaffär online som sålde i burk med typ hundra tabletter, istället för de tio st man kan köpa på apoteket. Tror det var en dansk sida? Men nu kommer jag inte ihåg vad den hette..

    Fick du bra tips om meelatonin för gör några veckor sen. En hälsokostaffär online som sålde i burk med typ hundra st, istället för de tio st man kan köpa på apoteket. Tror det var en dansk sida? Men nu kommer jag inte ihåg vad den hette..

    Kan inte för mitt liv fatta vem det är som hänger på Flashback? Tänker framförallt på tråden om ivf-tjejerna men även generellt, vilka ÄR det egentligen? Är ni där? Är det vanliga människor, välutbildade med hjärna liksom? Kan inte föreställa mig att det är vuxna, välutbildade, normalt fungerande individer? Flashback i stort har jag ju fått för mig att det mest är pundare, incels och folk som lever utanför samhället på nåt sätt som dras till, men jag har kanske fel?
    Berätta, är det här småbarnsföräldrar som jobbar hela dagarna, nattar barnen, pussar sambon godnatt och loggar in för att ösa ur sig skit? Haha, så jävla skumt alltså.

      Jag har ingen aning om vilka typer som ”skriver skiten” men en intressant sak fick jag reda på.
      Har en i min närhet som jobbat som utredare för grova brott ( mord, mordförsök, våldtäkter osv ) och sa att dem sitter OFTA och läser på FB för att få tips. Det är ett verktyg som används dagligen för att utreda brott .

      Jaa jag är också SÅ nyfiken!!! Jag tror verkligen inte det kan vara normalt fungerande välutbildad människor. Har så mycket fördomar och ser en viss typ av människa framför mig. Hade varit så kul att se om man hade rätt!

        Tror säkert vissa av dem är utbildade och ”välfungerande”. Flera använder ett bra och ganska fyndigt språk. Elaka människor finns i alla samhällsklasser och de se anser sig ha rätten att se ner på andra brukar ofta inneha en enligt dem högre position/standard.

          Mitt svar syftade på IVF tråden och inte fb överlag.

            Ja du har helt rätt såklart! Sorgliga är dom allihop årminstone. Det måste vara någon tomhet som gör att man kan vara så obehagligt elak. Som vuxen dessutom! Det är något som fattas.

              Men det är ju folk härinne också.

      Tråden består ju av typ 10 kvinnor (är ju på riktigt typ bara 10 återkommande användarnamn) som antagligen inte har en så himla rolig vardag själva. Vill man lägga en stund varje kväll till att gå in och skriva fruktansvärt fula saker och personangrepp om andra mår man inte bra. Försvara sig med att det är FB och att då är typ allt tillåtet? Varför följer man/söker upp en person man stör sig så mycket på endast för att leta fel?
      Skriv vad ni vill om deras content men det här har ju passerat gränsen för vad som är ok.

      Tänk att vara FD eller HT och hitta en sån tråd om sig själv. Usch. Tycker de är extra fula mot H. De borde skämmas.

        Det är hur många användare som helst som är kvinnor, men som antagit en typiskt manlig profil för att kunna ägna sig åt diskussionerna och slippa personangrepp från vissa misogynister.

      Jag är där ibland, upplever att det är mer städat och normalt folk där nu än för 5 år sen. Tror podden Flashback forever bidragit till att öka populariteten bland ”normalt folk” att läsa där. Sen finns givetvis rasistiska rövhattiga incels också, dem behöver man inte argumentera eller beblanda sig med.

      Men är fb så annorlunda från de som kommenterar här och enbart har negativa åsikter om influencers utseende? Jag tror faktiskt helt ”normala” personer med barn, jobb, utbildning o.s.v. kan bära på en del bitterhet som de öser ut sig genom att skriva skit om ”kändisar” på nätet där de kan vara anonyma. Det är lätt att störa sig på andra istället för att granska sitt eget liv och göra val som gör en gladare i längden…

    Jag skrev förra veckan om man kan vara gravid trots massa negativa test. Uppsökte vården och det visade sig att det rör sig om ett missed miscarriage. Läkaren sa dock att vi ska vänta i några veckor o se ifall det löser sig själv. Är det någon annan som har erfarenhet av detta och hur länge tog det för er innan kroppen fattade att ni inte längre var gravid? Börjar bli lite trött på att kräkas varje morgon pga missfall.

      Jag fick tillslut hjälp med en ”abort” för att få ut det. Var i v 12. Det var hemskt att gå flefa veckor med sitt döda foster i magen 😭 var också gravid med illamående etc. Fick tjata till mig hjälp med det, de sa a
      Också till mig att det löser sig ofta inom nån månad

        Jag förstår inte varför man ska utsättas för den påfrestningen att behöva gå en eller flera månader med det? Vad är empatin?

          *Var

          Ja helt sjukt! Speciellt när man kräks och mår dåligt. Skulle vilja se vården behandla män så.

      Vad tråkigt, beklagar. <3 Jag hade ett uteblivet missfall för 1,5 år sedan. Jag skulle vara i v 8+1 men allting hade avstannat i v 6+5. Jag fick rådet av läkaren att ta abortpiller så det gjorde jag. I efterhand så ångrade jag det lite, det var otroligt fysiskt smärtsamt och tufft. Men det är individuellt hur man reagerar på dessa piller, så alla går inte igenom det jag gjorde. Jag drabbades iaf inte av komplikationer och allting kom ut, så det var en fördel.
      Har hört om många som fått bekräftat uteblivet missfall och inom ca 3 dagar så har kroppen hunnit ikapp hjärnan och de har spontant börjat blöda. Hoppas det kan bli så för dig. <3

      Charlotte Perelli skrev att det tog några veckor efter konstaterande.

      Jag har varit med om liknande 2 ggr. Ingen utav gångerna stötte kroppen ut graviditeten. Jag stod inte ut längre än ett par dar å krävde sen skrapning….

        Eller en utav gångerna krävde jag skrapning. Den första gången föreslog barnmorskan skrapning pga de misstänkte att ngt var fel…

      Vid mitt ma dog fostret i v7+3 men släppte förrän v10+nåt.

      Jag har fått två missed abortion. Läkarna rekommenderade mig båda gångerna att göra en medicinsk abort så det gjorde jag. Vad jag har förstått så kan det ta lång tid för kroppen att stöta ut det – om den ens gör det (och om allt kommer ut). Jag skulle råda dig att göra abort, eller åtminstone be om en second opinion.

        Att vänta och låta kroppen göra det själv är vad som är mildast för kroppen, om det fungerar. En abort kan vara väldigt smärtsam och traumatisk. Jag skulle själv aldrig gå med på att göra det hemma utan tillgång till intravenös morfin och stöd från vårdpersonal. En skrapning är ett annat alternativ men det kan jag inte då mycket om. Vad läkarna verkar missa är att ens psykiska hälsa är lika viktig. Upplever man det påfrestande psykiskt bör man inte avvakta bara för att få ett enklare fysiskt förlopp.

        Jag fick själv ptsd efter en traumatisk förlossning 2014. Blev så förminskad och det gjorde säkert allt värre. Nu 10 år senare har jag fortfarande perioder när jag mår fruktansvärt dåligt och inte klarar av att jobba eller ta hand om mina barn. Önskar så innerligt att mödravården visat mer hänsyn till mitt psykiska mående och inte avfärda det och bara fokusera på det fysiska.

      För mig började kroppen stöta ut det av sig självt i vecka 10, men de kunde se på vaginalt ultraljud att fostret dött i vecka 5. Jag trodde att jag var gravid i vecka 10 tills jag började blöda väldigt mycket.

    Är på sjukhus och blir igångsatt pga havandeskapsförgiftning. Någon med POSITIVA erfarenheter?

    Bara pepp tack inget negativt 😊

      Inte min men min systers! Hennes förlossning gick på 14 timmar från första tabletten till barnet var ute, hon sprack inte alls och ingen var medtagen eller mådde dåligt. Hon behövde inget dropp eller så utöver tabletterna så hon upplevde ”normala värkar”, klarade sig på lustgas och var väldigt tacksam att det gick såpass fort och att latensfasen blev så kort jämfört med naturlig start. Så hon hade mycket egen styrka och kontroll jämfört med förlossning som kan pågå i dagar.

      Blev också igångsatt pga havandeskapsförgiftning för tre veckor sen och när det väl kom igång ( fick ta 7 doser med tabletter) så gick de väldigt fort . Mitt vatten gick 23:45 och var helt öppen efter bara 3 timmar . Nu slutade de med snitt för min del då min son låg tokigt men själva igångsättningen gick väldigt bra 😊

      Inte jag men min bästa kompis blev igångsatt pga preeklampsi förra veckan. Startade igångsättningen kl 10 och bebisen är född kl 17 och allt gick hur bra som helst. Stort lycka till! Snart är din bebis här! <3

      Var jättenöjd med min igångsättning! Kändes tryggt o bekvämt att vara på plats hela tiden o inte behöva åka bil etc med värkar och riskera att bli hemskickad osv.

      Vet att jag svarar sent. Men blev igångsatt med min andra pga havandeskapsförgiftning. Fick tabletter, kände bara sammandragningar. Promenerade till förlossningen. Där sprack de hål på fostervattnet.
      Vi hann inte ens sätta en epidrual. Allt gick så fort. Helt plötsligt var jag öppen 10cm och bebis var påväg ut.
      40 min efter vattnet gick så var hon ute. Sååå bra förlossning! Dröm! Var medveten hela tiden och visst det gjort svin ont men jag kunde skoja och prata mellan varje värkar.

      Med första tog det 17 timmar..
      Så en riktigt positiv erfarenhet av igångsättning.
      All lycka till ❤️

      Nu har din bebis säkert redan kommit och du har blivit mamma, grattis ❤
      Jag blev igångsatt med mitt andra barn, och det var toppen! Värkarna kom igång, förlossningen gick lagom snabbt. Från första värken tills han kom ut tog det ca 5 timmar. Enda negativa var att det var ont om pauser mellan värkarna, men jag är lite otålig av mig så jag kände att hellre att det gör mer ont nu och att det går snabbt 😁
      Lycka till med allt!

    Bästa värmefilten? Fryser häcken av mig varenda kväll i soffan.

      Obh nordica har ju bra kvalité. Köp ej på jula den är ej bra.

        Haft tre (!) OBH Nordica värmefiltar och ingen av dom har blivit äldre än ett år. Helt plötsligt har värmen slutat fungera
        Köpte till slut en Beurer nåt från Clas, och den funkar svinbra!

    Märkt att Filippa Moulier – fillipzorz på insta – inte längre bär sin förlovningsring. Är det någon som vet om hon fortfarande är med sin fästman?

      Hon la upp en TikTok för 8 timmar sen med ringen på

      Ja dom är fortfarande tillsammans. Hon la upp en tiktok om ringen bara för någon dag sedan.

    Jag är 40 och i en trygg och långvarig relation. Har insett att jag inte vill ha barn och min partner är helt okej med det då han tycker som mig, att vi har ett givande och komplett liv tillsammans med våra små katter, vänner, familj och karriärer. Bland mycket annat.

    Omgivningens press och förväntningar på att vi ska ha barn är så påtagligt. “Ni kommer ångra det. Hur kan du inte vilja få barn? Ni vet inte vad ni missar.”

    Och jag känner bara att jo, jag vet mycket väl vad jag missar och är helt okej med det. Vi har försökt bli med barn men det har inte funkat och vi känner att det är okej – vi överlever.

    Men varför den här besattheten av att skaffa barn? Och varför sån fientlighet från kvinnor med barn mot kvinnor som väljer bort barn?

    Mitt värde, min identitet, mitt syfte i livet och min kvinnlighet ligger inte i ett eventuellt föräldraskap. Men jag döms så mycket utifrån det.

    Kan någon förklara resonemanget bakom den här inställningen? Ja ja jag fattar vårt evolutionistiska behov bla bla. Jag pratar om inställningen.

    En till fråga: varför skaffar folk fler barn när man knappt mäktar med dem man har?

      Ah! Kvällens popcorn-tråd. Spännande! 🍿

      En del kvinnor tar det som att du ifrågasätter deras livsval när du inte skaffar barn, därför de blir fientliga. ”Vaddå- menar du att jag gjort fel?” typ.

        Fast om man är trygg i sitt val att skaffa en (flera!!) barn, varför ta det personligt? Som att jag som har svårt att bli med barn skulle bli sur och ifrågasätta varför alla blir gravida så lätt?

          Så kan jag tycka att många är. Minns ni hur lång försvarstråd det blev när en person tyckte att det luktade kattlåda hemma hos folk med katt. Eller hur hästmänniskor blir när någon vill rida utan bett. När man upplever att det man älskar mest blir utmanat blir folk lite knäppa.

          De är väl inte så trygga i det som de vill påskina.

        Precis! De har förmodligen inte funderat så mycket kring det här med att skaffa barn utan bara gjort det och är inte vana vid att man FÅR gå emot normer. Och/alternativt delvis funderar på om att det var rätt att skaffa barn ändå. Gäller allting. ”Vadå, ska du inte ha ditt barn i förskolan? Barnet kommer ju blir asocial och understimulerad” och så vidare.

      Normer…

      Att vara normbrytare genererar motstånd tills det blivit ett socialt etablerat val. Så har det alltid varit.

      Att skilja sig.
      Att som kvinna välja arbete istället för hemmafrurollen.
      Att som kvinna vara chef, militär eller lastbilschaufför.
      Att stå för sin homosexualitet, transsexualitet eller icke normativ könsroll.
      Att som man vara föräldraledig.
      Att som man vabba.
      Etc

      När du vågar stå upp för dig själv i fråga där samhället inte är ”van” vid ditt val skapar ifrågasättande från de som inte kommit lika långt i sina tankar och uppfattningar kring frågan.

      Tjatigt ja, men stå trygg i ditt val.
      Om 10 år kommer ingen bry sig.
      Då ifrågasätts andra val istället.

      Jag ska föda barn om några dagar, men kan för mitt liv inte förstå varför någons val att välja bort barn provocerar folk så mycket. Idag finns så många vägar att gå, så varför måste alla göra precis likadant?! Blir galen på alla dessa starka normer. Jag blir själv påhoppad i tid och otid för att jag med största sannolikhet kommer välja att enbart skaffa ett barn. Folk kan inte hålla inne sina starka åsikter om detta och får det att låta som att mitt barn kommer bli typ nästa Jeffrey Dahmer för att han inte får ett småsyskon… Det är absurt hur mycket folk lägger sig i andras val och jag undrar ofta varför det är såhär?

      En bekant sa för många år sedan till mig ”Om du bara önskar dig ett barn så håll fast vid det! Kvinnor kommer försöka övertala dig att skaffa fler och det är bara för att de vill att du också ska lida av samma utmattning som de drabbats av. Stå emot!”. Jag skrattade då men idag tänker jag att hon kanske hade lite rätt. De där som är mitt i trötta småbarnsår och bara bråkar med partnern och måste lyssna på Babblarna konstant är nog lite avis på ditt beslut att vara tillfreds utan att behöva följa alla regler om hur man ”ska” leva livet. Många har bara följt strömmen och aldrig vågat sticka ut.

        Vill att andra ska lida lika mycket som en själv? 🤣 jag tänker mer att det är roligare att vara syskon än ensambarn. Men det är ju också för jag har jättefin gemenskap med mitt syskon. Hade aldrig någonsin velat vara ensambarn. Med det sagt försöker jag aldrig överföra min åsikt på andra, men att folk vill att andra ska lida tycker jag är bullshit.

          Det var hennes tolkning – hon hade fått två barn på väldigt kort tid och hade det rätt tufft med dem så det var nog färgat av den upplevelsen. Men tycker mig ha märkt av många andra som nästintill blivit utbrända av att skaffa flera barn tätt, samtidigt som många uppmuntrar just till det i omgivningen…
          Jag är pseudo-ensambarn och trivs jättebra med det, så har alltid blivit irriterad när folk bestämt hävdar att ensambarn är psykopater, socialt handikappade, konstiga, olyckliga m.m. 😉

            Ja alltså jag tror inte att ensambarn blir det du räknar upp men jag är då färgad av min upplevelse med syskon och tänker att det kanske är därför folk ”anser” att man borde skaffa fler barn. 😊 Sen finns det ju de som inte har samma relation alls till sina syskon och typ noll gemensamt än generna så bara för man har syskon är det ju inte säkert att man har en fin relation. Men som sagt, tror det är den största anledningen att folk gärna vill propsa på fler än ett barn.

              Ja det är lätt att projicera sitt eget perspektiv. Upplever samma när man pratar om mammor. Jag har en väldigt komplicerad relation till min mamma och upplever att hon har narcissistiska tendenser, så jag måste hålla henne ordentligt på avstånd. Det är något som väldigt många har svårt att förstå och acceptera. ”Men det är ju din mamma, du måste åka dit på julafton osv!” säger folk – som om jag bara inbillar mig att min mamma ibland är förjävla elak rent ut sagt. Har man själv växt upp med en supersnygg bullmamma verkar det svårt att förstå att inte alla mammor är sådana…

              Både jag och min man har syskon men inga nära relationer med dem, så det färgar nog vårt val att inte hänga upp oss på att vårt barn måste ha syskon.

            Endabarn heter det, inte ensambarn! Viktigt att veta om man vill förändra bilden av att man som enda barn är så ensam.

              Trodde inte det var vedertaget, tack! 🙂 Smart begrepp.

        Jag tror det är naturens gång. Att dom som känner att de inte vill ha barn, de skulle få barn som inte är livsdugliga. Så det ligger något bakom den tanken och känslan. Det är bra att vissa har den.

          Wat

      Majoriteten är ängsliga och osäkra, vill göra som alla andra oavsett vad de själva känner. Så om någon gör tvärtemot drar det ju såklart igång tankar om ens egna val osv.
      Jag menar kolla bara en vanlig ÖS-tråd, majoriteten består ju av folk som inte själva kan bestämma sig om de ska skaffa ett till barn, söka det där jobbet, lämna sin kille, köpa den där hårtorken osv. Visst att man kan bolla saker med andra men känns som att många saknar den där grundtryggheten i att lita på sig själv och sina egna val. Verkar oerhört jobbigt att leva så.

      Jag tror jag talar för de flesta föräldrar när jag säger att mina barn är mitt livs kärlek och min stora mening med livet. Visst finns det mycket annat i livet som jag älskar och finner meningsfullt men mina barn trumfar allt. Därför tycket jag synd om folk som inte skaffar barn och aldrig får uppleva föräldraskapet. Det skulle jag ju inte säga till folk, är någon barnfri är det förstås deras val. Men i smyg tänker jag att de missar det absolut viktigaste i livet.

        Det är exakt det här jag syftar på. Varför tycker du synd om mig? Varför måste vi jämföra kärleksnivån i våra liv. Vad som är rätt för dig är kanske inte rätt för mig.

        Jag kan ju lika gärna vända på det: jag tycker synd om dig som aldrig kommer känna av den enorma friheten som kommer med ett liv med barn. Den känslan trumfar alla andra känslor: att inte behöva uppfostra en människa från grunden, att inte behöva kompromissa mitt liv, att inte behöva leva med eviga skuldkänslor, eventuella problem i föris och i skolan, VABB, oändlig trötthet, oändligt stök, sömnbrist, dagar som ska gå ihop, osv osv osv. Jag skulle ju kunna säga allt det där.

        Men det gör jag ju inte. För det är DITT val. Inte mitt. Varför måste 9 miljarder människor leva identiskt. Det är väl sunt att vi inte gör det? Varför kommer den här ilskan från främst kvinnor?

        UNDRAR!!

          Alla vi föräldrar VET hur det är att vara barnfria eftersom vi varit det. Ni barnfria kan aldrig förstå hur det är att vara förälder, den känslan måste upplevas. Mitt liv var fullt av kärlek och meningsfullt innan barn, men att få barn har gett mitt liv en större meningsfullt och en annan dimension av kärlek.
          Sen tror jag alla föräldrar kan vara avundsjuka på barnfria eftersom ni har mer fritid och inte behöver ta hänsyn till och anpassa ert liv efter barn. Men jag skulle ändå aldrig vilja byta tillbaka.

            Fast det är nåt med resonemanget jag inte tror på…massa människor vet inte hur det är ha hund, ett välbetalt jobb man brinner för, en passion osv. Man går ju knappast och tycker synd om alla som inte går uppleva den känslan?

              👏

              Nej för det är inte samma sak

              Skillnaden är väl att det går att skaffa sig en hund närsomhelst om man skulle ångra sig och vill bli med hund. Och jag tror att det är det här det handlar om, att det är så pass definitivt att det liksom sätter igång människors känslor. Tror det i de allra flesta fall är ren välvilja och känns lite konstigt att tolka in att folk skulle vara obekväma med dina egna val att skaffa barn (?!). Normbrytande, nja, finns ju mycket som är normbrytande som ingen bryr sig om. Men eftersom det är en så pass stark upplevelse för dem som har barn så känns det förmodligen helt konstigt att frivilligt välja bort.

              Tror också att folk frågar och undrar vad gäller många saker här i livet men att just barnfrågan är lite extra känslig. Vilket jag tycker är helt ok och tycker såklart inte det är ok att tjata eller nåt. Men hade det handlar om något annat hade säkert folk haft åsikter också.

              Jag har haft hund, ett jobb jag älskar och en hobby jag har stor passion för. Absolut ingenting av det du listar kan jämföras med barn. Man blir golvad.

                Nu var det väl inte riktigt det som var poängen utan att annat livet än just barn kan vara väldigt betydelsefullt. Jag är lyckligt barnfri men det är ju inte så att jag inte förstår hur fantastiskt det kan vara att vara förälder. Men jag har fortfarande valt bort det.

            Det finns massa saker både jag som barnfri och du med barn aldrig kommer att uppleva som vi inte vet om att vi missar. Saker vi säkert hade tyckt varit helt fantastiska om vi hade upplevt dem. Är det sorgligt?

            Det är fortfarande så sjukt konstigt att gå omkring och tycka synd om folk som inte har det man själv tycker är det bästa i livet?

            Typ som att det bästa i mitt liv var att flytta till Portugal och bo vid havet. Att jag då skulle gå omkring och tycka synd om alla som bor kvar hemma i Sveriges inland? Alla vill inte flytta till Portugal trots att JAG tycker det är underbart och det objektivt anses vara härligt. Men en del vill verkligen inte bo utomlands hur najs det än är?

            Jag tycker mer synd om alla de föräldrar som ångrar att de blivit föräldrar, som hade valt annorlunda om det hade gått att backa tiden. Och så tycker jag oerhört synd om trångsynta människor.

            håller med. jag hade den friheten till 36 år. hann göra enormt mkt ja allt jag ville så, som resa bo utomlands leva livet festa jobba, friheten.. men kärleken till barn och att vara mamma går inte att fatta utan att va det.
            Det är ju naturens naturliga gång att fortplanta sig. därför ligger det väl så starkt i att många tycker det är rätt. respekterar valet att, inte vilja, men egentligen vet du inte exakt vad du missar.

              Snark…

          Håller verkligen med dig!

        Varför finns det då så sjukt många dåliga föräldrar?

          Varför skaffar folk djur när det finns så många sjukt dåliga djurägare?

          Detta! Tyvärr är det ju inte så att ALLA som får barn upplever det som meningen med livet, största lyckan och kärleken o.s.v. för då skulle ingen skada sina barn eller lämna sina barn. Handen på hjärtat, känner inte alla någon som har en förälder som övergett dem? Det är så pass vanligt förekommande att jag inte förstår hur man kan tro att ALLA upplever den där himlastormande kärleken och ”livets mening” med att få barn. Jag tror vissa gör helt rätt i att avstå från att få barn om de inte alls känner för det. Det behövs inte fler oönskade barn i världen.

          Finns ju betydligt fler bra föräldrar som älskar sina barn än vad det finns dåliga föräldrar som överger sina barn. I min närhet vet jag inte en enda person som inte har kontakt med båda sina föräldrar. I min släkt och bland mina vänner har alla jättebra kontakt med sin familj genom hela livet.

            Vidga dina vyer. Socialtjänsten hade inte behövts i varenda svensk kommun om alla barn var älskade och väl omhändertagna av föräldrarna.

            Men fortfarande finns det ju barn som har dåliga föräldrar. Alltså känner inte alla den himla stormande kärleken till sina barn. Alltså finns det människor som ut efter sina egna känslor väljer helt rätt som inte skaffar barn.

            Millan no 1: fan vad du är provocerande.

        För mig är meningen med livet att vara ute i naturen, utforska världen, äventyr och att upptäcka nya platser, något som inte skulle vara möjligt med ett litet barn. Dessutom kämpar jag med psykisk ohälsa och har flera psykiska diagnoser så ett litet barn skulle snabbt behöva bli omhändertaget av socialtjänsten. Jag ser det som att jag tar mitt ansvar att inte sätta ett oskyldigt litet liv till världen som med all säkerhet skulle tvingas gå igenom samma helvete som jag själv har gjort. Alla ska inte ha barn helt enkelt, men det betyder inte per automatik att mitt liv inte är lika meningsfullt. Om jag hade varit frisk och haft andra förutsättningar hade jag gärna skaffat barn dock och jag kan absolut sätta mig in i känslan av den villkorslösa kärlek man känner för sitt barn. Så känner jag för det barn jag har valt att inte skaffa men som jag många gånger har drömt om och visualiserat, hur konstigt det än må låta. Någonstans känner jag även att det är en handling av kärlek att göra ett aktivt val att inte skaffa barn när man vet att det inte skulle fungera.

      Har flera barn än norm (som vi mäktar med 😉) men har ett yngre syskon som absolut INTE vill ha barn och jag kan inte bry mig mindre. Precis som jag valt fler barn så väljer ni bort barn, det är ju upp till varje enskild individ hur man vill med sitt liv.

      Skönt att ni landat i ett beslut som känns rätt för er 😊

      Fattar inte heller. Visserligen har jag barn som jag älskar, inte ångrar och inte vill vara utan nu.
      Men jag är fortfarande övertygad om att jag hade varit lika lycklig och förmodligen haft ett roligare och mer äventyrligt liv om jag valt att inte skaffa barn.
      Tror inte på att det bara finns en väg att gå här i livet som gör en lycklig.

      Nu är det ju inte ett aktivt val du har gjort, du har ju försökt skaffa barn men inte lyckats få ett.
      Jag tror det beror mycket på hur det kommer på tal, hur det läggs upp. Att aktivt välja bort att skaffa barn är ju en självisk handling, jag jag jag. Och många av oss förstår oss inte på det, för när man väl har barn så kommer liksom barnet i första hand helt naturligt (inte för alla men för de flesta) i resten av ens liv och det är inte relaterbart. Samma sak som att jag aldrig kan förstå hur det känns för en människa som varit med i krig och flytt från sitt hemland tex, det är så långt ifrån min trygga uppväxt i Sverige så hur ska jag förstå mig på det?
      Sen om folk uttrycker sig dumt och plumpt i såna situationer kan jag inte förklara att vi är ju inte mer än människor som säger fel saker i fel tillfällen utan viljan att såra någon.
      Varför folk skaffar fler barn än de mäktar med.. jaadu det undrar jag med många gånger.

        Om man aldrig hittar nån att skaffa barn med, är man självisk då?

          Nej men då har man väl inte gjort ett aktivt val att välja bort barn och vara barnfri.

        Så en person som lever i exempelvis missbruk är självisk för att hen inte skaffar barn?

          Missbrukare ska inte skaffa barn såklart. Men att vara missbrukare är ju en självisk handling, finns absolut inga mer själviska människor än missbrukare. De tänker enbart på sig själva och ingen annan.

            Missbruk är en sjukdom

        Att skaffa barn är det absolut mest själviska man kan göra. Du får inte barn för barnets skull, bara för din egen.

          Precis så. Tror inte det finns någon som tänker ”nu ska jag skaffa ett barn som jag ska vara 100% uppoffrande för och ge ett så fantastiskt liv att barnet varje dag sprudlar av lycka och tacksamhet för att det fått komma till världen”. Man skaffar barn för att man vill ha ett barn och att det ska ge en själv livskvalitet. Och det gör det också, jag har tre barn som jag är oerhört stolt och glad över.

        vad är det som är osjälviskt med att skaffa barn om man vill ha barn?

        Dummaste jag hört. Det är ju själviskt ATT skaffa barn. Man skaffar ju barn för att man SJÄLV vill ha det. Jag jag jag. Sen att man MÅSTE handla osjälviskt efter att man HAR skaffat barn är en anna femma. Men det BÖRJAR ju med en självisk handling

      Tror mer det handlar om att man tycker att det var livsomvälvande att få barn och att man vill att andra ska få samma positiva upplevelse, typ som när man tipsar om något man är väldigt nöjd med. Men bryr sig verkligen folk så mycket om huruvida andra skaffar barn?

      Jag har en kompis som alltid sagt att hon inte vill ha barn. Inger konstigt med det alls. Nu är hon mellan 40 o 50 år och man märker att hon börjat vackla i sitt beslut som nu är oåterkalleligt. Från att tidigare pratat om friheten och hur skönt det är att inte ha barn, så är det idag mer prat om att hon är avundsjuk på oss som har barn då hon också har en önskan att få känna den där kravlösa kärleken man känner för ett barn och som barnen känner för en förälder.
      Jag kan aldrig förstå, jag har barn. Hade aldrig velat vara utan. Jag tror att man ångrar aldrig det man gjort, bara det man inte gjort.

        Alla är olika. Värre med människor som ångrar att de skaffat barn och är dåliga föräldrar. Sen att skaffa sig ett barn i en värld med krig och elände, att skapa ett liv som kommer uppleva lidande och i bästa fall ålderdom och död. Ser inget positivt i det även om jag älskar barn.

        Varför skulle man ångra något man alltid vetat att man inte vill ha/göra?
        Är man stensäker i sitt beslut så är man det.Jag visste redan som liten att jag aldrig någonsin vill ha barn.Är nu 55+ och glad varje dag över att jag inte har barn. OM jag hade valt moderskapet hade jag förmodligen gått helt upp i det,gjort allt för barnet och förlorat migsjälv,och inte kunnat ha det arbete jag har idag som för mig är lika meningsfullt som föräldraskapet påstås vara.
        Beklagligt om nån ångrat sig,men då var man nog inte stensäker med vad man vill.Tror flertalet som valt bort barn är mkt nöjda med det.

    Skriver om en speciell situation, och undrar om någon varit med om liknande och vet hur man kan lösa den.
    Är så himla ledsen över att min brors tidigare personliga assistent sitter på apt möten och kastar dynga på honom och hans nya assistenter. Hon förlorade sin tjänst hos honom för drygt ett år sedan men arbetar som vikarie i någon annan grupp. Den nya assistenten blev så chockad av den vassa ordväxlingen där hon blev bemött med hånfulla skratt och dryga och opassande kommentarer att hon ringde och berättade detta i förtroende då hon ansåg att det var en tärande situation. Jag är orolig att denna assistent ”skräms iväg” pga sådana möten då min bror fått en helt ny vardag och glädje i livet. Känner mig även ledsen för kommentarerna som fällts. Kan man göra något?

      Svårt förstå vad du menar men låter som att du bör prata med din chef?

        Tack för svar. Jag vill verkligen det, men tror dessa möten omfattas av sekretess och vill inte att det ska framkomma att hon berättat. Ville mest bara veta om hur man som utomstående får en bra personlig assistent att stanna kvar trots att hon har en otillfredsställande arbetsmiljö.

          Men även om innehållet i mötet är sekretessbelagt kan du kanske prata i generella termer om bemötande och tonläge?

            Men det blir ju svårt om det är på ett möte på en arbetsplats detta sker. Och personen som är otrevlig inte arbetar som assistent för hennes bror längre. Vilket bemötande och vilket tonläge ska TS prats om? TS har ju ingen kontakt med den här personen längre.

      Finns ju flera delar i detta som är opassande. Att man på apt pratar om sin arbetsmiljö är ju inte konstigt men ska ju då ske på ett sakligt sätt utan att nedvärdera eller utelämna brukarna. Tänker att chefen på enheten borde satt ner foten om det gick över gränsen?
      Men det är ju även väldigt oprofessionellt att man som anställd ringer brukarnas anhöriga och berätta vad som talas om på apt. Den anställda skulle ju istället gå till sin chef och ifrågasätta varför personen tillåts att tala så olämpligt.

        Precis, jag tror inte personen förstår hur allvarligt det är att bryta sektretess…

          Apt var till att börja med fel forum för personens utbrott då det ej är dennes avdelning eller roll, men ang sekretessen har ni båda rätt. Chefen avbröt men hen blev liksom tagen på sängen av situationen. Hoppas det löser sig och den nya assistenten stannar kvar trots förödmjukelsen.

    Har lyckats bli småförtjust i en butikssäljare och undrar.. Är det opassande att försöka flörta med personen/se om intresse finns? Och vad säger man ens som låter någorlunda bra? xD

      Nej, inte opassande. Kanske fråga innan en helg om hen har några roliga helgplaner? Det är lite lagom oskyldigt. Baserat på svar får du en känsla för om det finns intresse 😊 svaret ska alltså inte innehålla något med ev partner eller ”sk*t du i det” 😄

        Det förslaget gillade jag! Tack <3

      Jobbat i butik och då var det vanligt att folk frågade nummer till kollegor, om de inte pratade med en direkt. Man kanske vågar börja där om man är blyg.

        Jasså? Men är inte det lite väl framfusigt? Och tänk om kollegan inte vill få sitt nummer delat.. Näe, det vågar jag mig nog inte på..

      Jag skulle säga att gör du det väldigt smooth så skadar det inte att testa? Förhoppningsvis ser hen det som en komplimang, om det som sagt görs snyggt. Jobbar själv i butik och uppskattar absolut ett extra leende, nåt skämt eller så. Men du får ju inte vara för på, speciellt om personen avvisar dig.

        Vet inte hur smidig jag skulle vara, risk för att bli blyger och stamma fram något ohörbart men men.. Ett leende och lite extra trevlighet kan jag alltid försöka mig på, tack 😀

      Nej! Gör det inte! Att arbeta i butik, kafé eller liknande innebär att vara trevlig och tillmötesgående. Många tolkar de signalerna som att man är intresserad…

        Detta! Jobbar i butik och mot vissa stammisar vågar man inte vara supertrevlig med risk för att det misstolkas. Några har skickat vänförfrågan på Facebook och nån har halvt frågat ut mig på dejt. NEJ, jag är trevlig för att det ingår i mitt jobb, inte för att jag är intresserad.

      Jag vet en granne som blev förtjust i en kille som satt i kassan. De är gifta idag😀

    Spinner vidare på godis/chips-tråden. Hur fan slutar man äta socker? På riktigt alltså, inga tips om att borsta tänderna eller dricka vatten. Är sockerberoende och blir nästan suicidal om jag inte får äta godis. Och JA, jag har sökt hjälp men det finns ingen.

      Precis som alla andra beroenden – sluta. Trappa inte ner utan SLUTA. Det tar två veckor innan det blir lättare.

        Det är bara rent krasst det som gäller alltså? Bara bryta direkt och inte börja igen?

          Jag säger samma, sluta helt. Jag var sjukt beroende av godis förut men slutade helt och efter ca 2-3 veckor var suget helt borta. Idag tycker jag knappt om godis eller fika då söta smaken är så ovan. Försök ha sockerfritt godis hemma i början om det är för tufft eller typ te med fruktsmak.

            Fan vad inspirerande, tack! Ska fan rensa ut all skräpmat här hemma på studs. 😄

      Hoppas någon kan komma med ett tips som funkar. Jag behöver också sluta/dra ner drastiskt. Men jag vet inte hur.

      Rita en spelplan med 30 steg som du sätter på kylskåpet och där en typ kylskåpsmagnet är ”du”, så att du kan flytta den framåt för varje dag du klarar. Om du äter godis får du börja om från start.

      Längs spelplanen sätter du upp belöningar på vissa steg, tex ”dag 5 får du gå och fixa naglarna”. Du får anpassa belöningarna efter dina intressen & din ekonomi. ”Mål” bör vara en lite extra stor belöning.

      Vid sidan om detta för du dagbok där du skriver hur det känns, skriv hur sugen du är och på vad, skriv hur du mår, osv osv. Dag 30 utvärderar du.

        Tack, vilken rolig ide! 🙂

        Kul idé och roligt att du skrev att man får anpassa belöningarna efter intressen. För mig hade det varit ett straff att fixa naglarna. Jag hade ständigt ätit sött för att slippa komma dit🙂

      Sedan jag började motionera frågar jag inte efter socker på samma sätt. När jag är klar med träningen, löprundan, cykelturen eller vad det nu blev, så vill jag ha mat, inte socker.

        Detta är de som funkar för mig med! Träningen bryter den dåliga cykeln

      Om du verkligen vill sluta är det enda som funkar att du utesluter det helt. Ät dig tillräckligt mätt på ordentlig mat och grönsaker så försvinner sötsuget. Ersätt inte med sockerfria produkter, naturgodis eller liknande. Jobba aktivt för att ändra ditt eget tankesätt kring socker (ja det är jobbigt, ja det kommer kräva ordentligt med energi till en början då kroppen gärna fortsätter som vanligt men det blir lättare och lättare). Berätta för omgivningen att du inte önskar fika/efterrätt och likande så behöver du inte göra ett val varje gång. Visst, det kommer säkert knorras men du ska göra det du mår bra av.

      Ät dig riktigt mätt på naturlig mat, alltså inga hel-och-halvfabrikat.

      Ät mer mat. Mer näringsrik mat. Jag blir alltid sockersugen när jag slarvar med kosten.
      Är själv beroende och ska ta tag i detta med socker, enda som funkar är att köra stenhårt med att räkna kalorier för mig, och om jag äter godis så räknas även de kalorierna in, vilket gör att jag inte vill slösa kalorier på godis utan hellre äta något som ger mer mättnad.

      ocempic el mysimba.

      Tvärsluta direkt.Ha inget socker hemma,inget kaffebröd,godis,läsk,etc.Var stenhårt! Diciplinerad!
      Det går snabbare än man tror att bli av
      med sockersuget,7-10 dagar tog det för mig.Så pass att jag blev äcklad av att gå in på ett cafe och se alla bakverk,tänkte bara blä fett & socker och var noll sugen! Konstigt men sant!

    Jag är SÅ nyfiken på varför Lovisa Barkmann och Beatrice Forsell Inge ses längre. De var trots allt bffs för några år sedan och nu följer de inte ens varandra! Är det någon som vet vad som hände?

      Undrar också det faktiskt. Men även varför Bea slutade va influencer, eller hon uppdaterar aldrig sin Instagram längre.

      Nån skrev att det handlade om att B hade visat upp en bild på en rutig Toteme-kappa i flödet innan L när de varit i affären samtidigt, som L sen köpte, och att L som försörjer sig på att vara ”först” blev sur. Vet förstås inte om det stämmer.

    Vad är ert sämsta/konstigaste/roligaste beslut ni tagit under ägglossning?*

    Jag har konstaterat att mååånga av mina kläder jag aldrig använder är köpa under ägglossning(, mina mest drastiska frisyrbyteen är klippta då (hej rosa slingor) och bokade resor. Jag har dock kunnat sansa mig när det ploppat upp att jag ska säga upp mig från jobbet, byta bostad och så vidare. Även om det också varit nära.

    * Ja, jag vet att man inte kan skyller på ägglossning, att inte alla vill förändra världen och börja jobba som volontär samtidigt som man vill plastikoperera hela sig själv och ja jag vet att inte alla hat ägglossning.

    Har länge funderat över hypen med Beyoncé i USA jämfört med här. Där vinner hon priser år efter år men de enda låtarna som spelas i Sverige är typ Halo och Single Ladies från 2009? Är det någon här som är ett stort fan? Jag älskade I am…Sacha Fierce men låtar jag hört efter det tycker jag varit så mediokra.

      Jadu hon lever på gamla meriter. Gäller nog i usa. Fyfan vad tråkiga hennes konserter måste varit…

      Nä fy klarar inte av henne eller hennes låtar. Hon står ju inte för en enda textrad ens.. byter låt direkt när det spelas Beyonce

    Någon som kan tipsa om de bästa knipkulorna? Som man sätter i och de gör jobbet utan att man behöver knipa själv. Självknipande kulor typ. Länka gärna!
    Och tar det lång tid innan man blir tightare? Blir man ens det? Snälla säg ja.

    Ska börja jobba igen efter att ha varit föräldraledig i 15 månader och jag går sönder. Behöver pepp…

    Nu har jag laddat ner Vinted och lagt upp några plagg. Körde förr alltid tradera men med den frakten blev det ju knappt köpare. Men varför känns det som att alla säljer plagg för typ 20-40 kr på Vinted? Jag vill ändå bli av med plagg som är i mycket fint skick, jag älskar kläder och har tyvärr överflöd med det och då behöver man rensa av det.. men känns inte som någon kommer köpa om man lägger upp för 100 kr per plagg typ? Hur gör ni andra som säljer via Vinted?

      Det har blivit sämre med det där sen frakten kom. Folk prutar satan också så även om du lägger upp något för 100 spänn så kommer nån komma med ett riktigt skambud, trots att det är ett plagg med prislappen kvar typ.

        Åh vad trist.. mycket av det jag lagt upp är liksom med prislapp. Men frakten verkar ju inte vara dyr, är det inte typ 15-20 kr?

          Jo exakt, 16 tror jag. Men folk är snåla. Är med i en grupp på Facebook där folk själva säger att de blivit så snåla sen de började använda vinted men nu att de shoppar som förut för att det är ”dyrt”.

          Men fortfarande är det inte dyrt, frakten på andra ställen är ju betydligt mer än 16 spänn.

            Ja herregud, på tradera är ju frakten minst 75 kr Typ för ett plagg. Lönade ju sig nästan mer o köpa ett paket som rymde Max 1kg att skicka iväg än på frimärken. Detta är ju bra mycket billigare

      Tror man få inse att kläder inte har ett starkt andrahandsvärde. Det är hypade märken och utvalda modeller som du kan sälja och få en del för men resterande är ingen intresserad att lägga massa pengar på. Varje rea hittar du kläder till 50-70 % och då helt nya. Det betyder att många tänker först ett rea-pris och därefter ett andrahandspris då det är använt.

        Håller med Sara! Vissa märken går att sälja dyrare men räkna inte med flera hundra kronor för majoriteten av dina plagg.

          Nej inte flera hundra men tänker ett nytt plagg för 100lapp är väl rimligt.. eller nya jeans för 200

            Håller med, gäller bara att hitta rätt köpare. Har de prislapp så kan de säkert gå. Men byxor är mer svårsålt då köparen ska ha exakt den storleken osv.

            Men för din egen skull så lämna tillbaka plaggen du inte använder istället för att ha flertalet plagg med prislapp liggandes <3

              Jag vet! Tyvärr blir det ibland att jag köper kläder som jag sen aldrig använder så de hänger bara det 😭 hemskt beteende jag vet

      Ja, hela grejen med Vinted verkar vara att det ska vara billigt. Försöker se det som att det delvis jämnar ut sig när man själv köper billigt sen.

      Sen tillkommer ju också frakt och köparskydd. Lägg sedan till att man inte vet om plagget passar och bara får göra retur om något är fel på varan och då ska man själv stå för returfrakten (just nu gratis tror jag). Tycker själv inte det är värt att totalt lägga typ 80-100 spänn på en begagnad topp från hm som kanske inte ens passar.

      Sen är jag också gammal säljare på sellpy där du bokstavligt talat fick 2 kr när ett plagg för 30kr såldes. Så tycker 20-30 kr för typ hm plagg är rimligt när man får behålla allt 🙂

      Håller med, har en del fina plagg som jag köpt dyrt och växt ur. Vill inte sälja ett par byxor som jag köpte för 1200 kr för 50 spänn 😩 Men det verkar inte gå att ta mer?!

    Nån som har tips på en rakapparat när man tänkt ansa trädgården i landet down under? Tänker främst när när det blivit lite övervuxet, men funkar den till vardags är det ju en bonus!

      Oneblade!!

        Är inte det en hyvel?

      😆😆😆

      Venus beuty styler använder jag!

    Någon skrev om Tilda Bjärsmyr igår. Hade glömt av henne (och hennes syster).

    Vilka har ni tappat intresset för (om ni haft ett intresse dvs.)? Och vilka tror ni kommer få det svårare med tanke på lågkonjunkturen (om ni tror någon influencer/någon typ av influencerkategori) kommmer drabbas.

    Jag vet inte om detta räknas som någon typ av tvångstankar eller bara vanlig ångest. Jag lider av ganska svår ångest men en stor del av min ångest är liksom att jag har ångest över att få ångest. Det kanske låter knäppt men jag kan få tankar om att jag tex kommer få stark ångest när jag låser ytterdörren, ska gå in i ett annat rum eller sminka mig på morgonen. Detta gör att jag måste göra allt i en jätte specifik ordning för annars är jag helt säker på att jag kommer få ångest och börja må jättedåligt. När jag ska duscha behöver jag liksom sitta och samla mig innan för jag får för mig att jag kommer få ångest när jag slår på vattenkranen i duschen. Jag har en del trauman jag varit med om så mycket är rädsla för att trauma minnena ska komma upp och att jag då ska ”tappa det” helt. Har någon aning vad detta kallas/är för något?

      Sök hjälp.

        Jag sökte hjälp hos psykiatrin men fick som svar att man endast kan få hjälp om man är självmordsbenägen :/

          Så otippat… not. 😔❤️

          På en psykiatrisk akutmottagning är det så, ja.

          Det är inte psykiatrin du ska söka hjälp hos❤️ Vänd dig till VC. Du får terapi och eventuellt medicin. Om VC inte kan behandla dig och du har svåra kvarvarande problem remiterrar de dig till psykiatrin. Tycker du det är jobbigt att söka vård efter den erfarenheten har kry jätte duktiga psykologer och du kan vända sig dit för precis samma hjälp. Finns massor av hjälp att få.

      OCD? Sök ny psykiatriker och/eller psykolog! Låter som att du hade oturen träffa en dålig.

        Jag får nog testa att söka igen! Fick så sjukt dåligt bemötande senast, läkaren sa i princip bara ”tror du vi har tid för personer som inte är en aktiv fara för sig själv eller andra” och sen blev jag utskriven. Men ska testa igen.

          Sökte du akut? Då kan det ju stämma att de sa så faktiskt…
          Prova att söka via VC och få remiss, eller privat om du har råd.

            Det var via öppen psykiatrin, fick remiss av min vårdcentral men det verkar inte ha hjälpt. Min VC sa att jag hade för allvarliga problem för att få hjälp där och psykiatrin sa att jag inte hade tillräckligt allvarliga i och med att jag inte var en fara för mig själv typ.

              Nej men fy, stackare! Du är tyvärr varken den första eller sista som bollats runt på det sättet, stå på dig och sök igen. Du kanske kan söka privat även om det kostar?

                PS. Det du beskriver låter som OCD. Finns hjälp att få så ge inte upp!

              Det är en klassiker. Hade samma problem med min man som de facto var självmordsbenägen. Jag säger ligg på VC. Tar psykiatrin inte emot remissen ska de påbörja behandling. Men som jag skrev ovan kan kry vara ett bra alternativ. Men hjälp finns och den är effektiv vid ocd så ge inte upp.

              Första gången jag sökte psykiatrisk hjälp tog det 10 försök innan jag fick hjälp. Hemskt men så värt det i slutändan.

      Låter jättejobbigt. ❤️ PTSD?

        Jag fick faktiskt en PTSD diagnos för flera år sedan. Vilket gör det svårt för mig att förstå att jag blev nekad hjälp

          Psykiatrin är inte så bra på ptsd. Jag har det själv och får ingen hjälp av dem mer än medicin. Nu ska jag börja i traumafokuserad kbt vilket VC ska skicka remiss för. Jag trodde själv min ptsd var under kontroll eftersom det var många år sen men tydligen inte. Kan ju vara ptsd som triggar igång allt annat. Är du intresserad av detså gå in på 1177 och sök på ptsd bland behandlarna så får du upp vad som finns i din region. Sen går du till VC och ber dem skicka remiss. VC kommer mest sannolikt inte ha koll på vilka behandlare som finns då det fr man kolla upp själv 🙄

      Hej jag jobbar inom psykiatrin som ssk. Det låter som OCD. Läs på om det och du kan hitta flera igenkänningsfaktor för att förstå sjukdomen bättre och veta att du är inte ensam.

      Jag skulle vilja ge dig råd, att söka dig till vårdcentralen först att få hjälp av tex kurator är ett första steg, eller få träffa en läkare på VC och få tillexempel SSRI preparat som brukar i vissa fall kunna hjälpa mot OCD. Vad du än gör sök hjälp❤️ Tyvärr är psykiatrin överbelastad och dom sjukaste går först dvs självmordsbenägna väger tyngst och patienter som inte klarar av att leva ett funktionsdugligt liv pågrund av psyisksjukdom tex bipolär med mycket mani.

      Underskatta inte det du känner, du verkar ha det väldigt tufft och du är värd att få rätt hjälp så detta inte tar över hela ditt liv.

      Lycka till

        Så bra råd. Har man fått behandling av VC som inte hjälp är det lättare att psykiatrin prioriterar en. Om det nu inte skulle vara tillräckligt vill säga.

      Det låter som om du kan lida av ocd. Karolinska institutet har ett jättebra behandlingsprogram som du kan genomgå oavsett var du bor i landet, googla OCD-programmet. Den är väldigt bra och effektiv, jag har själv gått den och kommit till bukt med massa tvångshandlingar och ångest. Anmäl dig så får du svara på lite frågor och se om det kan vara aktuellt för just dig. Lycka till! ❤️

      du har OCD tvångstankar och Gad ångest. sök egenremiss psykiatrin el vc
      finns jättebra hjälp att få.

    Någon som varit i Neapel/rest runt bukten? Har du några tips?

      Varit i neapel men det var länge sedan. Mysigt men lite skräpigt. Mysiga restauranger och fikaställen.

      Neapel är underbart. Hela centrum från Mergellina till Centralstationen är fint att promenera i. Många bra restauranger (kolla Tripadvisor), fina kyrkor, museer.
      För shopping, stadsdelarna Chiaia, Vomero, shoppinggatan Toledo.
      Öarna Capri Ischia och Procida är väl värda ett besök.

      Finns fina utsiktsplatser osv som är fantastiska men själva stan är riktigt skitig och inte najs. Håll hårt i väskorna.

      Håller med om Ischia! Supermysigt! Även Ponza men ligger lite längre bort.

    Har sån ångest inför jobbet imorgon och önskar typ att jag vaknar upp sjuk imorgon🙃 helgen går för fort, veckodagarna går för långsamt och en evighet tills det är helg igen.

    Blir så trött på mig själv också.
    Har jag gjort något för att underlätta och få en så bra start imorgon som möjligt? Nej, inte ens orkat duscha och tvätta håret så det måste jag göra på morgonen.
    Har inte ätit något idag förutom frukost klockan 7, så kommer vakna upp illamående och yr.
    Varför är jag så sämst? Varför gör jag såhär mot mig själv?

      Sorry för så negativ, behövde klaga eller något.
      Antar att ingen kan ge mig svar på varför jag är så kass 😂 men kan ju hoppas, för jag undrar verkligen.

      Jag är lite likadan så har tyvärr inget bra svar. Däremot var denna söndagen mycket värre jämfört med förra söndagen. Skillnaden? Jag lyckades gå iväg och träna. Idag försvann dagen utan att jag tog mig iväg, märker ändå skillnad på min ångest (främst relaterad till jobbet) när jag tränar och inte gör det. Dock tar ångesten ibland över mig och nästan förlamar mig så jag inte får något gjort (låter som att du hamnar i en liknande sits). Har dock börjat planera för att förändra min jobbsituation så tänker att det bara måste bli bättre än vad det är nu.

      Jag ska ta tag i och tvätta mitt hår nu så gör det du också nu?! Tänker bara att det kommer kännas värre att göra det imorgon tidigt hehe

        Så dumt när man vet vad som gör stor skillnad :/ sen lyckas man inte alltid med något superstort men ah.
        Precis, satte mig och fastnade, kunde inte slita mig för att fixa mat ens.

        Håller tummarna att din jobbsituatipn blir bättre:)

        Jag har lagt mig i sängen och ska försöka sova, kommer ångra det imorgon men får bli dusch då.

      Kär du, laga något enkelt att äta som du tycker om (kanske en omelett, äggröra eller en varm smörgås). Sedan duschar du och tvättat håret, och så en kopp te i soffan en stund innan du kryper ner i sängen. Så tänker du ut någon du ska göra imorgon efter jobbet, kanske köpa något gott på vägen hem och sedan se ett avsnitt av din favoritserie.

        Knappt någon matlust, både för jag ätit så dåligt antar jag men lite smådepp.
        Åt en banan och bäddade ner mig, måste sova så jag orkar gå upp. Ska försöka tänka lite positivt, kanske är skönt att börja morgonen med en dusch och krypa i en varm morgonrock och äta frukost:)

        Åh, det var en fin idé! Känner ibland att jag inte är värd något extra om jag ”misskött” mig såhär men jag ska köpa med lite sushi hem och en choklad, så får jag en mysig kväll imorgon🥰

      Tänker att du har ångest med pga för lite mat under dagen ❤️

      Du är inte kass men din kropp reagerar på att den inte får i sig något.

      Det kommer bli en bra dag imorgon med. Torr schampo så slipper du duscha och då prioritera att äta 🙂

        Ja, det gör absolut inte saken bättre. Brukar inte koppla ihop ångest eller nedstämdhet med det men självklart förstärks allt om man inte fått i sig tillräckligt. Blir en sån ond cirkel också för blir svårt stt äta när det gått för länge också.

        Ska sova nu, ställt klockan på 05:30.
        Bestämt att jag ska göra en snabb frukostpaj (eller vad man kallar der) med hallon och blåbär till frukost, så kan den stå i ugnen medan jag duschar, torrschampo kan tyvärr inte rädda mig denna gången😂
        Försöka tänka positivt och få en mysig morgon. Ksnskr kan överträffa mig själv och allt känns mycket bättre imorgon. Behöver verkligen sova oänner jag😂

        Skrev svar men vet ej vad som hände, när jag kommenterade åkte jag upp högst upp på sidan så vet inte om det ens fastnade i mod..

          Nu dök det upp😅

      Sätt ditt liv i perspektiv mot något annat. Vad är du tacksam över? Hur hade du känt om du var arbetslös med osäker inkomst? Hur hade du känt om du var kroniskt sjuk och förde en ständig kamp mot FK?

      Istället för att se det som måsten, gör något mysigt att din to-do-list. Köp skumbad och se en bra serie medan du ligger i badet, exempelvis.

        Ska läsa igenom bättr imorgon. Måsye sova. Men ja, jag borde verkligen sätta det i perspektiv. Både till hur det kunde varit och hur det har varit.

        Ska föröska få in mer mysighet i såna saker. Vika tvätt tex, ha en kopp te där. Duscha, ha inte så starkt lyse och lyssna på lugn musik. Har tyvärr inget badkar:(

    Jag tänkte bara ventilera en grej som har med en vän att göra. Har faktiskt nämnt denna vän förut och kanske outar jag mig lite nu men skitsamma, jag bjuder på det! 😉
    Jag har en vän jag ser lite som en slags frenemy. Vi var bra vänner för många år sedan men sedan hände något, vet inte vad faktiskt. Hon började på något vis ofta ”tävla” med mig och subtilt försöka trycka till mig. Jag antar att jag länge dragits med känslan av att hon egentligen inte gillar mig så mycket och vill knäppa till mig när tillfälle ges? Om något bra händer mig så vill hon alltid vinkla det till något negativt o.s.v…
    I alla fall så har jag försökt hålla vänskapen på en ok nivå (även om jag vill avsluta den), eftersom vi har en gemensam nära vän som betyder mycket för mig. Men så nyligen anordnades typ en baby shower för mig. Min frenemy kunde inte komma, men hon bestämde sig ändå för att ge mig en present. Hon skrev typ ”Denna kommer du få användning för snart” via den gemensamma vännen och avslöjade sedan att presenten var… En luskam.
    EN LUSKAM.
    Vi blev alla helt tysta när detta lästes upp och någon sa ”Har hon på riktigt köpt en luskam till dig…?”. Jag tog inte illa upp utan jag har snarare skrattat åt detta. Att jag ska få barn och hennes kommentar på det är ”Ha det så kul när ditt barn får löss”… Det är liksom för märkligt? 😛 Alla andra gav mig så fina presenter i form av smycken, bebiskläder, böcker, hudvård… Och så en luskam på det. Hmm.
    Jag väljer att se komiken i detta och hoppas ni också fick er ett skratt. 😛

      Haha lite kul är det ju faktiskt😅

        Haha visst?! Undra om jag får hemorrojdkräm när jag fyller år snart? 😉

      Jag tänker på om det är du som berättat om en vän som sa något negativt till dig när alla hörde på. Alla blev tysta och du ledsen. Minns inte omständigheterna, bara att det kändes som hon inte förtjänar att få kalla sig din vän.

        Jag tror du tänker på hon som blev kallad orm på vännens möhippa!? Minns hennes kommentar (undrar fortfarande vad vännen menade!) men nej det var inte jag. Min vän säger sällan något elakt bland andra, utan oftast bara när vi två pratar, vilket nästan känns än mer manipulativt…

          Ja henne minns jag också! Så märklig kommentar,orm!

    Desperat. Min hårbotten blir satans äckligt den här årstiden. Nån som provar under your skin? Provat massa andra som ska vara bra för hårbotten, än har jag inte sett något resultat… 🙁

    Idag har ut nog slagit rekord i lathet. Beställde pizza med hemkörning från en pizzeria som ligger typ 300 meter från min lägenhet. Men det var gött!!!

      Det brukade min förra granne göra, pizzerian låg i huset bredvid så det var inte ens 100m dit.😂

    Folks tilltro till influencers, någon frågar Elsa B om råd för hon känner att hon börjat i fel ände, provat massa jobb i tidig ålder och skaffat barn som ung men nu börjat utbilda sig, men undrar vem ska vilja ha henne, vem är hon ? Herregud, låter väl jättebra, och raka motsatsen till Elsa som haft kanske ett eller två jobb och ständigt ändrar hela sin image, sitt leverne och utseende beroende på vem som är hennes idol för tillfället och samtidigt förnekar alla sina tidigare val.

      Haha, var tvungen att gå in och kolla och nu skrattar jag verkligen inte åt den som ställde frågan du återgav utan åt hela kommentarsfältet. ”Fråga vad du vill” tolkades verkligen bokstavligt, det var lite ”fråga oraklet i Delfi” över det.

    Någon mer som ska försöka kolla på Super Bowl inatt?

    VARFÖR ÄR ANNA BOOK OCH MY MARTENS INTE VÄNNER LÄNGRE???

    Feeling flirty. Jo absolut kan man vilja känna sig så. Men att köpa produkter det står så på till sina små barn. Inte ok. Tänk om Tiingeling och gör rätt. Dina senaste beslut är under all kritik. Dessutom är Tingeling i Peter Pan hon är inte en speciell snäll person så att vilja förknippas med henne är konstigt för någon som anser sig själv vara sååååå omtänksam. Konstigt…

    Någon som läst språk på högskolan? Är det svårt? Svårt att få plats?

    Vad händer om man med sitt SJ inlogg köper SJ tågbiljett enbart för en del av sin resa och sen blir påkommen?

    Sparar de ens uppgifter och registrerar en som plankare framöver?

      Förstår mig allvarligt inte på folk som plankar. Om du inte har råd att åka så kan du inte åka oavsett hur mycket du vill.

      Men vad menar du? Att du aldrig ska få resa med sj igen?
      Är du orolig avsluta och för ett nytt konto, men bästa tipset är att inte planka.

      Du blir avslängd och kan få böter. Vi har en intern chatt där vi informerar varandra om tjuvåkare/folk som inte sköter sig på tågen.
      Gör du det upprepade gånger så kommer du att bli igenkänd och någon kommer mest troligt att kalla på väktare eller polis tillslut.

      Betalar du bara för en del av dina varor på Ica också?

    Någon som vet hur Mirka försörjer sig (och barnen)? Gör hon ngt mer än OF?

    Igår var jag på dejt och allt gick så himla bra!! Ville bara säga det! Är så glad och uppåt idag trots att jag sov som en jädra kratta inatt.

    I dag skriver Aftonbladet skrivs det om en influenser som skulle fixa tänderna i utbyte mot reklam för kliniken. Det gick inte så bra om man säger så…vore nog bra om influensers som får ingrepp och behandlingar i utbyte mot reklam granskades mer noggrant. Alla behandlingar och ingrepp är inte ofarliga…

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/jlRr49/influencern-mikaela-yngwe-fick-tanderna-forstorda

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.