Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!
För ett tag sen vaknade jag upp i panik av att jag inte kunde andas, det va en konstig upplevelse men tänkte inte mer på det. Igår natt hände det igen, vaknar upp, fullständig panik av att jag inte får någon luft. Blir väldigt varm och jag kan höra min egen puls. Är det någon som har varit med om samma sak? Vad fan är det som händer 😥
Stress? PTSD?
Det är mycket möjligt att det är stress men svårt att veta, känner mig inte stressad men kan ju vara undermedvetet så klart.
Sömnapné? Min sambo får massa andningsuppehåll i 10 sekunder typ varje natt. Vaknar man upp i dem blir man nog rädd.
Yes det är sömnapné. Får känslan av att jag ”glömmer hur man andas” och vaknar i precis samma panik. Svårt att somna om också och ger rejäl ångest innan man vet vad det är. Det är inte farligt, men man kan få hjälp med bettskena och slippa problemet.
Men snarkar man inte då? Jag snarkar inte, vaknar bara upp av att jag inte kan andas. Sover på sidan eller mage, är inte överviktig, röker inte, dricker ingen alkohol, är inte trött på dagen osv.
Nej samma här. Snarkar inte, samma som du i övrigt och smal. Man behöver inte vara trött på dagen om man inte fått flera uppehåll.
Kan vara en tillfällig reaktion på något.
Men undvik att ligga på rygg, (jag gör det) och det blir bättre.
Sover redan på sidan eller på mage 😥
Jag vaknade upp mitt i en panikångestattack för ett par år sedan, det var det vidrigaste jag varit med om. Kunde inte andas och trodde att jag skulle dö.
Har även fått en ångestattack när jag låg i 120 km/h på motorvägen en kväll på väg hem efter jobbet. Tappade all känsel i och förmåga att röra armarna, och att jag ens kom av motorvägen den gången utan att det skedde en olycka tackar jag min lyckliga stjärna för!
Fy då, visste inte ens att man kunde få en panikångestattack när man sover och inte är medveten. Så läskigt, kände du också hur allt knöt ihop sig typ? Dvs hals, lungor osv?
Jag har varit med om samma sak, kändes som att något satt i lungorna och jag var helt övertygad om att jag skulle dö. Hade t.om. ont i bröstet dagen efter och mådde väldigt dåligt. Hade problem med ångest och katastroftankar under den här perioden och den här upplevelsen var det som fick mig att till slut söka hjälp.
Hoppas du kollat upp det där. Kan ju faktiskt vara något helt annat.
Det var ungefär för 6 år sedan, och det var ”bara” panikångestattacker. Har fått några till efter det så vet precis hur de känns nu. Det hjälper ju dock föga i stunden då man (jag) tappar all förmåga att tänka rationellt.
Är det sömnapne bör du skaffa en cpap genom vården. Men det kan vara stress också. Har du en pulsklocka mäter den ju puls och syresättning och det kanske kan ge något att sova med den?
Inte en drömmande fråga men är du överviktig? Då är nämligen risken för sömnapne väldigt mycket högre och du borde söka VC för det.
Jag har varit med om samma sak. Jag kan drömma om att jag inte kan andas, kämpar i drömmen att få luft och tänker till och med i drömmen ”jag måste vakna”. När jag väl vaknar så kan jag verkligen inte andas. Det är jätteobehagligt och händer då och då.
Ja vid ångest. Är nog ganska vanligt. Otäckt men inget farligt.
Jag får sömnparalys ibland. Fruktansvärt obehagligt. Man känner sig vaken i huvudet men kan varken röra sig eller andas.
Panikångestattack. Lever du väldigt pressat? Jag gjorde så för några år sen o vaknade så. Trodde jag skulle dö o hade panik🙁😖😨😨
Hej!
Någon som haft blodproppar i benet och genomfört trombektomi eller trombolys. Har det gått bra för er i efterhand? Ligger på solna karolinska nu pga DVT och lungemboli…
Vad jobbigt! Jag har ingen erfarenhet men håller tummarna för att du snabbt blir bra.
Använder du p-piller?
Ingen erfarenhet men sände över en massa positiva tankar. Hoppas du mår bättre snart.
Ja, jag har haft och det gick bra- fick medicinera efteråt i ett halvår och går på kontroller varje år men inte varit nåt. Krya!
Tack alla! Japp det var ppiller som orsakade detta. Så hoppas allt kommer gå bra imorgon när de vill lösa upp min propp i benet❤️
Min kompis fick också det av ppiller. Sjukt att ingen talade om det innan de skriver ut.
Det har skrivits ganska mycket om det i många år.
Barnmorskor har skyldighet att informera om biverkningar när de skriver ut p-piller oavsett vad som skrivs i media.
Vad läskigt, hoppas allt går bra! Hur länge har du ätit p-piller? Hört att ”risken” är störst första månaderna som man börjar äta p-piller
Åt det 13 månader innan det inträffade faktiskt…
I fredags skrev jag om att jag var mer kär i en kollega än min sambo men egentligen inte alls ville att det skulle vara så. Pratade med min sambo igår om vår situation och han var inte intresserad av terapi utan kände mest att det var läge att vi gick vidare var och en på sitt håll. Två små barn tillsammans. Idag sa han till sist att han kunde tänka sig terapi. Jag öppnade då upp och erkände mina känslor för kollegan men att jag vill fortsätta leva med min sambo. Får se hur kvällens samtal utvecklar sig efter barnen somnat.
Oj, hade min sambo sagt att han var intresserad av en kollega hade jag dragit.
Ja, inte fsn hade jag velat vara ihop med någon som har intresse för någon annan. Något värde sätter man väl på sig själv?
Men det är jättevanligt och det händer alla förr eller senare, en crush är så oskyldigt! Vi är inte robotar, det är mänskligt att bli förälskad när man är i ett långt förhållande. Man måste ju förstå att ens partner inte är blind för andras charm.
Det är handlingar som räknas, inte oskyldiga känslor. Förälskelse går över.
Haha, nej det händer inte alla. Man sätter gränser för sig själv. Man sätter sig inte i situationer som gör att det finns utrymme.
Snark.
Om man fattar tycke för någon direkt, så är det väl svårt att undvika situationer där man möter personen om det tex. är en kollega? Moralkä…
Går utmärkt att be om andra arbetsuppgifter eller att jobba i ett ammat team. När man träffar kollegan i situationer som inte går att undvika är man kort l h tar ansvar. Kalla du det moealkärring. Jag kallar det respekt och att värdesätta mitt äktenskap.
Men jisses, dra igång värsta omorganisationen för en crush?
Det är väl bara att inte agera på känslorna så händer absolut ingenting och alla kan ha kvar sina arbetsuppgifter, kollegor och chefer förblir lyckligt ovetande och så även partnern.
Och snart har känslorna lagt sig.
Nu sitter ju ts hemma och fantiserar om någon annan och hennes man vill pga det skiljas. Säg till hennes små barn att inget händer och det är oskyldigt. Sorry vi splittrat familjen men det är inget..
Ja fast bara för att det är vanligt vill man väl ändå inte höra om det?
Nej hon borde ju ha varit tyst.
Det vet ju inte du/ni. Finns inga generella regler för vad andra ska göra i sina relationer, det är mycket möjligt att det här är en diskussion de båda behöver ha oavsett vad de sen kommer fram till.
Men nu vill jag ju att vi ska gå i terapi. Att inte lägga alla korten på bordet då vore ju extremt oärligt. Jag hade iaf önskat att min sambo gjort samma sak om situationen varit omvänd. Samtidigt som jag nu inser att jag troligtvis sabbat detta totalt.
Du har ju inte gjort något! Att bara ”vara kär i en kollega” är liksom ingen handling. Det är en känsla som kan komma och gå. Annat om du hade börjat uppvakta kollegan och träffa kollegan efter jobbet etc.
En förälskelse är inget du behöver redovisa när ni jobbar på ert förhållande. Handlingar och hur du beter dig är vad som räknas.
Det kanske man tar upp på ett försiktigt sätt när man väl är på perapi.
På ett försiktigt sätt? Det är väl lika illa hur man än berättar för sin partner att man är intresserad av någon annan.
Det låter ju faktiskt som att du vill ”sabba det totalt”. Läste igår också och det låter ju som att du helst bara vill lämna ditt förhållande och satsa på kollegan. Mer eller mindre medvetet blir det ju så när man ger sig hän åt känslorna, undviker att jobba på sitt förhållande vilket ju faktiskt blir som ett steg i rätt riktning för känslan, dvs förhållandet där hemma blir sämre och sämre och lika bra att det avslutas. Varje tråkig dag och varje tjafs där hemma blir som ett kvitto på att det ändå inte var någon idé. Och drömmarna om kollegan blir allt bättre.
Fråga dig själv varför du valde att berätta om kollegan just när din man gick med på terapi. Tror ändå svaret ligger där. Känns det enklare att bryta upp familjen tillsammans efter att ha ”försökt”, tillsammans? Där du utåt sett vill försöka men innerst inne hoppas att terapin ska visa att det inte går, som ett okej på att skilja sig.
Kan såklart ha missuppfattat hela situationen nu och isåfall får du såklart bortse från allt jag skrivit.
Vissa saker kan man hålla tyst om. Som det här som förstör mer än det hjälper.
Precis! Jag ifrågasätter inte att det händer utan att man i sådana fall håller tyst om det.
I ett livslångt förhållande tror jag det där händer. Förälskelser kan kommma och gå. Tror man på äktenskapet kan man ta sig igenom sådant, också.
”Tror man på äktenskapet” gör man förhoppningsvis inte in absurdum. Är relationen död så är den död (nu vet jag inte om just ts är det) och man mår inte bättre av att leva in en lögn eller skjuta på det oundvikliga. Innerst inne brukar man veta vad som gäller.
Relationer kan verka helt slut och sedan bli bättre igen.
Har man slutat älska någon, tror jag inte på att kärleken uppstår igen.
Ja det var nog inte det bästa du kunde säga.
Oj… lycka till ikväll.
Men snälla människa, lämna din sambo. Så han kan gå vidare med sitt liv. Lr hade du tänkt äta kakan o ha den kvar?
En förälskelse är verkligen inget man ska agera på och lämna en partner för.
Det är jättenormalt att få en rejäl crush på andra när man är i ett långt förhållande.
Har hänt mig minst 2-3 ggr.
Man får ju se det för vad det är och tillåta sig själv att fantisera lite, och stanna vid fantasier.
Snart har förälskelsen lagt sig och man uppskattar partnern igen och tackar Gud att man inte inledde nåt med crushen.
Jag håller med dig… men TS har ju valt att berätta så det har ju redan skett.
Och rätt säker på att folk skrev det häromdagen men känslorna för kollegan är ju garanterat för att det känns lite nytt och roligt. Precis som de gjorde med partnern i början när du ansträngde dig
Men nu har hon ju berättat för sin sambo, så det är väl lite upp till honom hur han väljer att gå vidare.
Jaadu… två små barn och ens partner går och kärar ner sig i någon annan.
Hoppas han gör sig själv en stor tjänst och gör slut säger jag. Han är inte värd TS för fem öre.
TS har ju berättat att mannen inte är intresserad av deras förhållande sen lång tid.
Bra att du är ärlig
Nej dumt att hon är ärlig.
Alla blir förälskade i en kollega eller en bekant ibland! Det är inget farligt och inget att bry sig om.
Om ett år har hon glömt kollegan.
Det vet ju inte du. Om jag minns ts berättelse är det ju mer än kollegan som skaver i relationen, kollegan är väl mer ett symptom på att något är fel. Jag fick hursomhelst verkligen inte intrycket av att det stora problemet mellan henne och sambon är hennes kollega.
Men hur små är barnen, för att din sambo redan ska ha valt ”gå vidare”?
Förhållanden går upp och ner, det är normalt. Med små barn måste man ju tänka framåt och att det blir bättre.
Det tänker jag också. Ts, har ni haft det dåligt länge? Under småbarnsåren är ofta förhållandet på nedgång men det går upp igen på andra sidan! Jag är så pass konservativ att jag förstår inte varför man gör slut så fort det är dåligt en period. Stå ut, människa. Det blir oftast bättre. Varför ge sig in i en separation och flytt och varannan vecka om man kan slippa?
Pratar givetvis inte förhållanden med psykisk och fysisk misshandel.
Om din sambo tycker att det är läge att gå vidare är det ju troligtvis något han övervägt ett tag, för det är ju inget man bara säger. Och om det dessutom var innan du berättat att du är kär i en kollega kan du ju räkna med att han packar väskorna rätt snart. Ni verkar inte ha någon respekt kvar för varandra.
Antagligen har de båda försummat varandra rejält, hon har gått och dreglat efter kollegan och han kanske har gjort liknande.
De har barn ihop och får ta och skärpa sig.
Terapi och satsa på förhållandet.
Fast han kan ju ha blivit chockad också och svara med att gå isär pga det.
Behöver inte alltid ha med att de har försummat varandra att göra. Någons fantasi skenar iväg. Man tar sin partner förgivet osv osv
Hon berättade ju härom dagen hur deras liv är. Vet man inte det så ”tror” man bara.
Eller också har kärleken tagit slut. Det kan den göra även om man har barn, och det är ok att dela på sig, så ens liv blir ett bra liv.
Blir du förvånad om din man under terapin berättar att han har träffat någon annan🤔
Vad händer med bingo och Julia?
Bingo känns rätt ofta som en tonåring…
De ska ha tvillingar om Julia får bestämma 😂
Undra om hon ens inser hur mycket jobb det blir ihop med Bingos ”schema” med sin tidigare familj.
Alltså tvillingar är maxat! Skulle vilja se vilken assistent Julia behöver för att reda ut det. Bingo är ju inte så hand on.
Hahaha japp 😂
Jag undrar också, va han otrogen i helgen???
Vad tyder på det?
Han försvann en natt och två dygn senare hade J fortfarande inte fått någon förklaring till varför.
Varit en sån bra helg så känner mig så lugn och glad nu, känns som det var länge sen sist.
Haft en sån bra balans mellan måsten (alla måsten har dock inte blivit gjorda, men försöker lära mig att känna mig nöjd med det jag gjort och sluta skriva orimliga listor på måsten), varit hemifrån och social lagom mycket så det har gett energi och inte kört slut på mig. Sen ändå lagom med tid ensam för att ladda batterierna, spela tvspel och bara vara hemma.
Kommer jag komma ihåg denna balansen i fortsättningen och göra likadant alla helger? Förmodligen inte 😂 men just nu känns det underbart.
Har ni haft en bra helg? Gjort något speciellt?:)
Ta hand om er! 💕
Tittat på finalen i hästhoppning så det har varit härligt!
Har hälsat på hos mina föräldrar för första gången på fyra månader (de bor långt bort) och det var så mysigt! Vi höll sams hela tiden och vi fick ganska mycket tid tillsammans utan något av mina andra syskon, vilket min mamma hade önskat så hon var också glad 🧡
Gårdagen var jättemysig. Var i stan och åt brunch och promenerade i det fina vädret. Dottern fick köpa ett klädesplagg hon hade tittat på länge.
Inatt trodde jag min mage skulle explodera av smärta. Haft så sjukt ont. Kändes som de va typ magkatarr-symtom (pga smärtan satt i mitten vid revbenen) men vet inte. Lite bättre nu men varit helt slut efter natten och noll matlust.
Mina studier går åt skogen. Är så trött på mörkret, och på att må dåligt.
Känns inte värt att kämpa längre. Finns så mycket jag har ångest över och har en djup depression.
Önskar jag kunde känna att livet är värt att kämpa för, men det känns som jag helst vill gömma mig från allt. Allt är tråkigt, deprimerande, ångestfyllt. Har ständig värk i kroppen också.
Kan inte ens gråta trots att jag tror det skulle vara bra för mig. 🙁
Känner mig ensam, och som att jag aldrig kommer känna mig ”hemma” någonstans, varken fysiskt eller socialt.
Allt är meningslöst.
Lägger till en fråga.
Någon som har ett tips på bra sätt att må bättre?
För mig hjälper det med regelbundet träning när jag mår piss och verkligen hålla fast vid det. Om inte så kanske det iaf hjälper värken i kroppen ❤️
Tack för tips. Jag ska åtminstone försöka få in en promenad varje dag har jag tänkt. Gick en promenad idag på cirka en timme…
Kanske borde börja träna styrka hemma också. ❤️
Ja styrka är bra, framförallt om du har ont i ryggen. Vilket är lätt hänt när man pluggar och sitter länge…
Bra att kunna gå ut dagtid, se till att vara i solen också, även om den råkar vara bakom moln. Alltså gå inte i skugga av något för alla behöver minst 20 minuter direktsol för d-vitamin om dagen. Särskilt nu när det var så länge sedan det var sommar. Brist på d-vitamin gör en deppig till slut.
Jag har inte mått så dåligt på jättelänge men när jag gjorde det så handlade det mest om att försöka ta hand om de mest basala behoven och att försöka komma ut en liten stund i den friska luften. När inte ens det gick så låg jag mest i sängen och sov tills jag helt enkelt ledsnade på det och tog ett litet steg mot någonting annat. Sen tog jag ett steg till, och ett till, och rätt som det var hade jag hamnat i en god spiral igen.
Men rent spontant tänker jag att försöka ta hjälp, antingen av vården eller någon du litar på. Och att vara snäll mot dig själv genom att ta hand om dig och göra sånt som får dig att må bra, även om det innebär att du kanske måste tvinga dig själv till det.
Tycker att det är så svårt att ge andra råd, särskilt när man mår så dåligt som du beskriver. Har du något du kan göra som får dig att känna mening? Skriva, teckna, fotografera eller lyssna på musik? Någonting som ger dig ett litet ljus i tillvaron?
Hoppas du mår bättre snart. ❤️
När allt är jobbigt brukar jag tänka: ”This too skall pass”.
Shall* menade jag såklart
Låter fjantigt men att spelade sins var super under R in depression. Det enda lustfyllda jag kunde komma på. Min läkare sa att jag skulle vara ute mycket så spelade i täckjacka och fult i trädgården 😂
Underbart! Allt som hjälper är bra 😁
Småbarnsmamma turned friluftsgamer 😂🤷🏼♀️
Vet inte vad jag ska skriva men många av oss har nog varit där, nån gång. Det blir bättre. Kanske inte nu eller imorgon. Men det blir bättre. ❤️
”Everything will be okay in the end. If it’s not okay, it’s not the end”
Eller så fortsätter bara fanskapet i all evighet. Man kan ju faktiskt bara välja att acceptera skiten också.
Jag är stark förespråkare av antidepp. Det löser såklart inte allt. Men kan putta dig ur det där allra mörkaste och hjälpa dig framåt.
När man lyckas få rätt sort är det fasiken magi. Synd att man måste prova sig fram och där är en massa jobbiga insättning och utaättningsymtom. Man känner sig ju lätt som en försökskanin. Men lättnaden när man hittar rätt är magisk. Jag slutade för 2 år men har kvar samma effekt som jag hade när jag slutade 🙏
Aldrig i livet… antidepp är verkligen början på slutet… om man börjar med sånt gräver man sig djupare i ett hål som är svårt att komma ur…
Men vad säger din läkare? Låter som du inte har tillräcklig effekt av dina antidepressiva. Jag har själv problem med konstig värk i kroppen. Det är fan vidrigt. Blir det bättre av att du rör på dig? För mig blir det tyvärr värre men jag klarar en kort promenad så det försöker jag hålla fast vid. Jag har utskrivet morfin men det hjälper väldigt lite.det som har hjälp mig är tens. Min kille åkte och köpte en till mig på Clas Ohlson en kväll när jag låg och grät. I början tyckte jag inte den var något speciellt men nu när jag har hittat en inställning som funkar är den fan magi! Den hjälper undertiden du har den på och sen någon timme efter om du har tur. Men det är några hundralappar och jag har som sagt haft bättre effekt av den än morfinet.
Även långa varma duschar eller bad brukar hjälpa mig. Sen kanske inte duscha och depression är en höjdar kombo, 😂 Kallbad ihop med bastu är också galet effektivt för mig. Även vetevärmare om smärtan är intensivare på vissa ställen.
Träna! Lyssnade precis på podden med louise epstein och anders hansen- lyssna på den. Bäst effekt ger att få upp pulsen tre ggr i veckan på den nivån du inte kan ”prata enkelt” men även promenader hade effekt.
Hoppas ts smärta inte hindrar henne. Det hjälper faktiskt massor och man behöver inte träna på gym. Räcker med att promenera och få upp pulsen 👌
Skönt, där åkte ** i farmen ut med huvudet före. Tänker nog fira med champagne och choklad. Tjohoo! 😊
Åh vad spännande och vad jag uppskattar att du censurerade namnet! Ska kolla senare och se om jag håller med dig haha
Det var precis så jag tänkte, att vissa kanske inte hade sett avsnittet än. 😊
Nu har jag (anonym 20:27) kollat och jag håller med!! När den personen valdes till andrekämpe förstod jag att det var hen som åkte ut, utifrån ditt inlägg hehe.
(Hoppas bara att ni andra som eventuellt svarar här i tråden inte heller nämner några namn!) 😬
Så vad ska vi diskutera då om vi inte får nämna några namn?
Måste man alltid diskutera allting? Kan man inte bara få dela med sig av sin glädje ibland?
Nej, klart man inte måste. Men eftersom du skrev om de som skulle svara så..
Jo men jag kom på i efterhand att alla kanske inte hade sett avsnittet och det går ju inte att ta bort kommentarer här. 😂
*****TRÅDEN STÄNGD**** 😉
Men vad tusan, när programmet väl sänts på original sändningstid måste det väl få diskuteras? Ok om någon skrot namnet tidigare idag efter att ha sett det på play men klart man får skriva det nu efteråt.
Iofs kan man ju scrolla förbi min trådstart bara och gå till nästa trådstart istället. Oh well, nöjd är jag iallafall. 😄
Ja verkligen. Vill man inte ha spoilers och ska se programmet senare så får man själv ta ansvar och undvika ställen där det kan spoilas.
Ja! Var inte oväntat men blev sååå glad. Särskilt med tanke p hur personen betedde sig efteråt. Tog absolut inget eget ansvar att den var sämst i grejen…
Hade blivit ett jävla liv om motståndaren gjort samma om utgången varit tvärtom. Ramaskri troligen från alla och tv4
Det är nästan alltid de som är kaxigast före tinget som sen åker ut. ”Rör mig inte!”. 😄
Haha ĵa vilken grinolle! Skönt att hon fick åka. Och slutet: ”Fredrik och Tim, ni vet vad ni ska göra” alltså vem tror hon att hon är?
Fy satan vilken otrevlig människa. Han la handen på hennes arm och hon slog bort den och skrek, rör mig inte.
Jag tror inte hon är så otrevlig men verkar ha svårt att hantera känslor- det blir ilska för hela slanten. Vilket inte är vad jag tror hon känner egentligen.
Och Levin är så snäll och omtänksam att han i princip gör våld på sig själv. Fin kille, håller på honom och Per!
Jag tyckte hon var rätt gullig ändå men mycket temperament. Men tycker inte alls att hon är å hemskt som en del vill få det till, kanske lite osäker bara.
Gullig? En riktigt elak människa. Som hon vräkt ur sig skit, högt och lågt. Fy, bort med henne bara.
Precis! Gullig? Skriker att folk ska äta bajs, rör mig inte och skyller på att Levin sett grenen innsn och därför vinner. Samt kallar honom idioti. Sen har hon stulit från produktionen och betett sig allmänt illa hela tiden. Nä, det är inte vad jag kallar gullig.
Jaså då vet jag. Såg inte men gillar per.
Ja äntligen! Hon är bland det vidrigaste jag sett på tv, Levin gjorde allt för att vara så ödmjuk som möjligt men hon körde din fjortis i särklass act hela vägen. Hoppas det går åt helvete för ”hennes grabbar” nu med. Är säker på att hon är en riktig olycklig och fattig människa, kan inte vara många i hennes privatliv som står ut med henne.
Såg Biancas story på Benjamin och hans killgäng och blir så jäkla avis på er som har ett sånt gäng.
Och jag som tycker inte att tre personer är ett gäng. Önskar att jag hade ett ännu större gäng ofta, speciellt på högtider
Dem va väl fler än tre (syntes fler i en av filmerna)..?
Men ja, oavsett tyckte jag de såg så härligt ut.
Ja, blir också avis på sånt
Om man går med i en privatgrupp på Facebook kan ens fb-vänner se det? Alltså förstår att om dem själva är med i gruppen kanske kan se, men kan andra se vilka grupper man är med trots privat? Vill gå med i en barnfödargrupp men vill inte outa för alla ”vänner” på fb att jag är gravid…
Nej, det kan de inte. Det dyker inte upp i feed, notifikationer eller är synligt om de klickar på gruppen (såvida de själva inte är medlemmar då, som du säger).
Är gruppen privat kan väl bara medlemmar se vilka andra som är medlemmar? Annars känns det som hela syftet med privat försvinner 😊 Det står infon om du går in på gruppen och trycker på medlemmar
Man kan se att någon på ens vänlista är medlem men inte vad de skriver i gruppen.
Inte om gruppen är helt privat, då kan man inte se medlemslista överhuvudtaget såvida man inte själv är medlem i den gruppen. En stängd grupp som man måste ansöka men som inte är helt privat, där kan man se att vänner är medlemmar.
Kan man sälja saker på Vinted utan att erbjuda frakt, alltså att man bara möts upp och levererar varan? Har massa ömtåliga saker som porslin, glas osv som inte funkar att sälja på Marketplace som jag vill sälja men utan att frakta, är så bökigt och tar sån tid..
Naej, alltså du kan ju skriva var sakerna finns i annonsen och säga att ni även kan mötas upp (och därmed göra köpet utanför Vinted). Men för de flesta saker måste du ändå lägga in vikt för att frakt ska räknas ut, och därav kan någon ändå köpa med frakt.
Men Vinted är inte optimalt för det i och med att man inte kan filtrera på stad. Skulle rekommendera att bara köra Blocket istället.
Jaaa, jag tänkte att man kan skriva vart man bor och att man möts upp men blir ju svårt om de köper med frakten.. fan. Marketplace på Facebook är liksom bara fullt av scam personer som skriver 😔 Blocket kanske funkar med sånt, men känns som ingen kollar där? Haha
Vinted vänder ju dig dessutom mot flera länder så blir nog för krångligt
Sant!!! Tänkte jag inte på
På tradera kan man ju välja endast avhämtning. Det har iaf myrorna på stora/ömtåliga grejer
Någon som är kunnig inom träning?
Jag går en del promenader. På sistone har jag börjat köra lite styrka, jag brukar köra på Madfits videos på Youtube. Men jag har inget specifikt upplägget utan kör typ det jag är sugen på, jag försöker dock att få in hela kroppen under veckan.
Jag har märkt att det jag mår bättre mentalt och känner att kroppen känns starkare. Men kommer det synas på kroppen? Jag är smal men har typ inga muskler som är synliga.
Det är ju främst för den mentala delen jag gör det. Men kommer det synas fysiskt även om jag tränar lite som jag känner för?
För jag har läst flera ställen att man måste följa ett strukturerat träningsschema, göra övningar med tunga vikter osv.
Men kan man få resultat även om man tränar hemma?
Om du går från typ noll träning till att börja träna, så bör du få någon slags effekt på muskelfronten. Sen hur stor beror på exakt vad för träning. Men skulle säga att det viktigaste är att få in det som en kontinuerlig grej. Alltså bättre att göra vad du gör nu, även om det inte är det mest effektiva (det mest effektiva kanske inte ens är intressant för dig oavsett), för det viktigaste är att komma igång och hålla sig fast vid att träna! Så kör på bara och försök hålla fast i det, efter ett 2-3 månader av att tränat kontinuerligt och om du känner att du inte får resultaten du vill, utforska andra program om du så vill. Finns massvis med bra appar eller gratis program online (alltifrån väldigt simpla till mer komplexa, av olika intensitet och form) att kolla på då isåfall.
Går absolut att få resultat hemma, med eller utan vikter (kroppsvikt endast då) och med eller utan övriga redskap (som band och dyl.).
Tips på heta filmer man kan se ihop med sin sambo? För att få igång lite fantasier ihop..tänker typ i stil med GoT tidiga säsonger fast kanske ännu mer spicy
Porr
🤮🤮🤮🤮
365 days -filmerna på Netflix. Rätt dålig handling dock haha
Men gud! Fann verkligen den inte upphetsande utan bara fånig och överdriven.
Hahaha håller med men den har ju varit populär 🙂 så tänkte den kanske kan vara ett tips
Jag tyckte den var möjlig och överdriven men nog blev jag lite våt..
Eyes wide shut
Fifty shades of grey-filmerna kanske?
Fäbodjäntan🤓
Har ni något bra tips på schampo som är bra för håret men inte är svindyrt utan passar en students plånbok?😄
Har färgat hår som känns väldigt platt och ovolymigt.
Och sen funderar jag på det där med hårolja. När och hur ska man använda det?
– Har en från Björn Axén, oklart om jag tycker den är bra men jag kanske använder den fel. Läste någonstans, minns inte var, nämligen att man kan lägga det i blött hår och det gör jag och sen drar jag på min hårturban så att håret ska torka.
Jag låter håret nästan torka helt i turban, har långt hår men det går ändå rätt fort, sedan tar jag i hårolja. Använder Davies Ol oil och håret blir supermjukt och glansigt. Låter det sen självtorka eller så flätar jag det fast då vill jag att det ska vara i princip torrt och sover med det.
Finns det rätt och fel med oljan?😅🙈
Kanske om du tar för mycket? Men jag tar rätt mycket i mitt hår eftersom jag har långt, tvättar det ett par ggr i veckan. Tar en klick i handen och masserar in. Har blont/silverfärgat/grått och oljan gör nog tyvärr att det drar mer åt blont än silver.
Svarar mig själv, tar inte i hårbotten men inte bara i topparna utan även i längderna. Det blir supermjukt, har vågigt hår.
När jag googlade igen nu stod det att man kunde ta lite mer när man tar det i blött hår och jag tar ungefär som en femkrona till mitt hår, går kanske nån dm nedanför axlarna. Hmm, påverkar det hårfärgen menar du? Jag har mörkbrunt/svart hår men ser ingen färgskillnad som tur är🙂
Nej, det påverkar inte hårfärgen på sikt men jag har från början blont hår och det har bitvis övergått i grått fast är mer år silver. Det blonda blir lite blondare när jag har olja i men inget som stör och det försvinner när jag tvättar det. Är nog bara jsg som ser det.
Provat många dyrare schampoo.
Gillar dock Elvital (som ofta har billiga erbjudanden på typ Rusta). Orange eller lila.
Funderar lite på Elvital, men hade en serie därifrån för några år sen och hela hårbotten kliade sönder så jag kliade upp ”trevliga” sår, deras lila tror jag det var. Osäker på om jag vågar använda Elvital igen pga det🫢
Misstänker att du inte sköljde ur den tillräckligt, kan det stämma?
Nej det tror jag inte. Min kompis fick samma av elvital.
Elvitals schampo är så fruktansvärt uttorkade och gör att färgen inte håller alls. Har du inte råd med ett riktigt frisörschamp så köp i så fall något på apoteket. Det som döljs på Ica är riktigt dåligt för håret.
Jag har råd men kan jag välja att spara så gör jag det. Jag vet att man inte bör köpa på ica ish och det är inget jag gör. Har kört på Kevin Murphy i typ 8 år med uppehåll för kerastase ibland och mitt hår mår skit av andra schampon. John Frieda, eller hur det stavas, från Åhléns är det enda billiga jag provat som mitt hår inte blir kaos av och det räcker länge och är bra. Förutom den serie jag köpte sist och det är därför jag känner att jag vill prova något annat.
Acos volymshampoo. Oljan tar du bara i topparna när håret börjar torka, det ska inte vara dyblött!
Jag gillar Dove. Luktar jättegott, är drygt och räcker ganska länge och ganska billigt.
Lyko säljer ut Grazette som ska byta förpackningar, för nästan inga pengar alls. Rekommenderar deras volymschampo 🙏🏼
Aussie eller Budgie skulle jag köra på för bra kvalitet men inte snordyrt. Inte Elvital!
Olja kan du använda lite som du vill och behöver, men huvudsyftet med en olja är att ”låsa in” den fukt man helst har lagt i håret innan, så alltså som avslutning i stylingen. Dock kan man ju även ha den i blött hår som värmeskydd (om det är skydd i den) och som en produkt mot trassligt hår (typ i nacken) ☺️
Det här var bra. Aussie känner jag igen och har använt mig av men det är många år sen. Om det är ett bra schampo är det tillsammans med la Roche-Posay en bra kandidat.
Budgies värmeskydd har jag och längtar tills det tar slut då jag verkligen inte gillar det så jag känner mig lite skeptisk till budgies produkter🙈
Jag har använt frisörschamp i alla år och provade sånt från Ica efter att jag skiljde mig. Tog veckor innan håret var normalt igen. Joico och oribe Barbra schampon men priset är därefter. La roche posay kerium är däremot fantastiskt. Lämnar håret lent och luftigt, hårbotten återfuktad och ren länge. Magi. Har hört bra om aco volume schampo också. Men välj apoteket innan mataffären.
Åh visste inte ens att de gjorde hårvård! Älskar deras hudvård så det där kanske man ska prova👌🏼
Det är magiskt! De hsr även ett djuprengörande med syra i samma serie. Har inte hunnit prova det själv än men hoppas det är lika bra.
Jag är så avundsjuk på andras boenden. Andra saker kommer inte åt mig alls på samma sätt, typ utseende (då är jag själv en medelmåtta), karriär, resor, kompisgäng, förhållanden. Bryr mig icke ett jota. Men hur andra bor, är helt besatt. Jämför, googlar, kollar slutpriset på Hemnet, diskutera med min man typ -hur sjutton kan de ha råd med det där!? Osv osv. Bor helt ok själv i ett boende som jag ändå haft som målsättning länge. Men så har någon bekant köpt en enorm villa med fina atribut och då känns vårat radhus som världens nitlott osv. Någon som känner igen sig? Och hur blir man nöjd?
Nej eller avund har nog alla känt någon gång men försök ta dig ur det. Man blir sunkig i själen om man fokuserar för mycket på andra.
När man slutar jämföra sig med andra. Ärligt alltså. Du sätter ju upp en verklighet för dig själv som ALDRIG kommer bli bra. Sluta hålla på, sluta googla, vara missunsam och hålla på.
Det är livet. På riktigt alltså. Livet är så här. Lite orättvist, ibland med flyt ibland utan.
Känner igen mig i fascinationen inför hur folk har råd. Kan roa mig med att sitta och lägga ihop folks utgifter och undra hur det funkar. För mig är privatekonomi superintressant. Kanske mer ett intresse för pengar än avundsjuka på boendet.
Ni sitter antagligen bättre till ekonomiskt i ert radhus än de som köpte sig ett gigantiskt hus.
Va? Det beror ju helt på vad de tjänar och har för passiva inkomster.
Hon skrev ju att de diskuterade att hur sjutton har det paret råd osv.
Jag har vänner som tjänar som mig och min man men de lägger 50% av sin inkomst (alltså nästan en hel lön) på boende pga de bor i hus med dyra lån (”ingen trodde räntan skulle stiga”) och dyr el mellanvarven. Vi lägger betydligt mindre och har då mer över till annat
Fast som sagt, de kan ju ha andra inkomster än enbart lön och deras lön kanske är betydligt högre. Våra boendekostnader är 23% av våra löner. Vi har även passiva intäkter. Vi köpte vårt hus för 16 mkr och betalde betydligt mer kontant än 15%. Vår räntekostnader är således inte speciellt hög.
Jag känner igen mig! Det enda som hjälpte var att faktiskt köpa det boende som vi ville ha. Så när man kom hem från en middag hos vänner så kändes det som att man kom hem till drömmen. Har också fått köpa den inredning jag vill ha. Har man inte råd så har jag sparat till det. Vi har dock ett par i vår vänskapskrets som tjänar otroligt bra och köpte 150 kvm sekelskifte i innerstan, där är det ingen idé att vara avundsjuk för 16-17 miljoner kommer vi aldrig ha råd med! Då är jag glad att jag får komma på besök 🙂
Ni som har en äldre partner. Tänker ni ofta på att dom är äldre och typ allt som kommer med det. Träffat en fin man. 52 år. Ungdomlig och vettig. Verkar vara ekonomiskt fri pga sålt bolag. Men- jag är 38 år. Tänker att han är 66 år när jag är i hans ålder osv. Ok nu men sen liksom. Män blir inte lika gamla som oss osv. Är det deppigt som fan lr bara realistiskt. Jag är mkt här och nu annars. Men är också singel sen länge. Drömmer om att träffa mannen med stort H och leva länge ihop. Plus att min pojkvän dog genom en olycka då jag var 17 och han 20. Så ev att sådant sitter kvar liksom? Behöver kanske mest lite kloka insikter.
Det skiljer närmare 20 år mellan mig och min fästman och det är inget jag tänker på i det stora hela men det är klart att man konstaterar saker som är självklara. Att han någon dag förmodligen kommer gå bort före mig, att han ev. Inte får uppleva barnbarn osv. Han kommer förmodligen med goda chanser leva tills 75-80, ni kan få 30 fantastiska år tillsammans! Du kan träffa en 25 åring som blir påkörd och dör imorgon också. Man har ingen aningen men känns det rätt med mannen så satsa och njut av den tid ni får ihop – om det nu blir i 5 eller 30 år 💖
Och här klampar man på i ullstrumporna… Kanske bra om man läser inlägget.
Tror absolut det du varit med om påverkat. Visserligen var det ju någon annan här som skrev om liknande och fler som kände igen sig. Men egentligen – hur sorgligt vore det inte att inte ta chansen och istället fortsätta leva ensam samtidigt som den här mannen kanske går och är pigg till 90 på annat håll? Ibland får man bara tuta och köra, gilla läget och bestämma sig för att inte oroa sig för en sån sak. Och 14 år är ju ingen enorm skillnad heller. Pratar vi 30 år så rent praktiskt, går man i pension vid normal ålder så kan man såklart inte räkna med att spendera härliga år med sin partner efter det. Men deppigt att tänka på pensionsåldern när man inte ens fyllt 40. Har för övrigt en ca 10 år äldre partner och det här är absolut inte något jag väljer att tänka på. Med all respekt för att det förmodligen känns värre för dig att eventuellt behöva förlora två partners under ditt liv. Men tycker verkligen att du borde satsa, det finns inga garantier och försök känn trygghet i att du kommer fixa det om det värsta skulle hända.
När jag kommenterar så kommer ingen kommentar upp, men inte heller att den är i modd. Något fel?
samma här
Om jag bara spökföljer en person på IG kan den personen se om jag tittar på hens stories då?
Ja
Tror det men är inte säker. Jag småstalkade ett ex förut av ren nyfikenhet och kollade stories. Plötsligt ändrade personen till privat konto. Awkward….. 😬
Precis det jag gör också men vet inte om jag vågar mer!
Ja.
Okey, illa för nyfikna mig alltså!
Syns det vilka som tittar på inläggen också?
Som ni märker kan jag absolut ingenting om IG!
Ja om de ej är följer så syns det vilka andra som kollar videos
Kolla online
Hur menar du då?
Insta story viewers, kommer inte på nån nu men det finns om du googlar. Inlägg kan du scrolla som vanligt på Instagram.
Så om jag tittar på någons vanliga inlägg så syns det inte alltså?
Ja det syns men personen ska då aktivt sitta och scrolla bland tittare för att se att just du sett storien. En person med många följare gör/orkar troligtvis inte det
Det gör dom! Jag har vänner som har ca +2000 följare. Dom märker ganska direkt när någon ”ny” är inne och kollar.
Skrev i fredags och frågade om typisk huvudvärk vid havandeskapsförgiftning. Ringde 1177 igår som kopplade mig till förlossningen som bad mig komma in. Åkte in och gjorde prover, inga symptom på havandeskapsförgiftning förutom huvudvärk, ljuskänslighet och svullnad, så blev skickad till akuten som skickade tillbaka mig till förlossningen. Huvudvärken bättre vid maxdos av alvedon, ska på rutinkontroll i morgon så vi får se. Kanske bara är gravid 😄
Vad bra att du tog det på allvar ❤️
Någon som fått bukt med sin hårbotten? Hur? Den kliar, får acne-liknade utslag och sår, känns torr och det på samma gång. Är det den där svampen tro? O huuuur blir man av med den? 🙁 tappar liksom Pga detta.
Tappar hår*
Kör fungoral två-tre gånger på typ en vecka, schamponera en gång med den och låt sitta i minst 5 min, viktigt! Sen ett vanligt schampo efter så blir det inte så strävt. Kör såna kurer när hårbotten ballar ur + stark dos biotin för hårtappet, det tar dock ett par-tre månader att se resultat av biotinet.
Min hårbotten har börjat lukta så äckligt av fungoral, tyvärr enda som hjälper mot klåda o äckel. Nån som har nån lösning för det?
Prova selsun istället?
Ja. Slutade med sulfater.
Ja sluta med schampo med sulfater (SLS och SLES). De är för effektiva på att tvätta bort olja så hårbotten blir torr. De flesta schampon innehåller det. Så köp sulfatfritt från tex Lador eller eller titta noggrant på ingredienslistan.
Daxxin räddade min hårbotten. Det tog bara några tvättar och håret blir förvånansvärt snyggt. Annars har jag sett tips om tjärschampo.
Bästa jeansen? Skinny helst 😊
/Millenial
Gina tricot molly jeans är bäst har i svart mörk blå och ljus blå, dom funkar till alla tillfällen
Inte helt skinny men älskar mina Levi’s Wedgie, sitter jättesnyggt över rumpan och är rätt grovt typ men mjuka och har stretch! Iaf om du inte är så värst lång.
Alltså de har stretch oavsett hur lång du är men modellen funkar extra bra om du är lite åt det kortare hållet 😅
31 år och de gråa hårstråna blir bara fler och fler. Är det verkligen bara att färga håret eller finns det något man kan göra för att stoppa utväxten?
Tyvärr så är det bara färg som gäller om man inte står ut med gråa hår.
Stoppa utväxten? Du menar att ditt hår ska sluta växa?
Personen kanske menar att det gråa ska sluta växa, något man kan göra för att det ska växa ut vanligt hår istället. Men hade det funnits hade det blivit världsnyhet och sålts i mängder troligen.
Såg Alexandra brings instagram, hon som alltid brukar se så hälsosam men ändå smal ser sjukligt smal ut nu undrar om hon hänger på skinny trend jag är själv smal men hennes senaste bilder ser photoshopade ut då hennes lår såg ut som pinnar…
Tycker exakt samma! SÅ smal
Hon kanske är sjuk..
Jag tror snarare att hon har hög ämnesomsättning och född med den kroppen. Sen har hon tre ungar att ta hand om och verkar vara en fantastisk mamma! Inte helt lätt att hinna äta rätt och träna som alla gör nuförtiden.
Inte lätt att vara alla tillags. Inte för smal, inte för tjock. Aldrig är någon nöjd.
hur kan man vara en fantastisk mamma som exponerar sina barn på det sättet???
Det är exakt samma med hennes syster Victoria Tornegren. Hon har med blivit sjukt smal senaste tiden. Kanske hänt något som påverkat dom
Hur har ni lärt er att acceptera vissa delar av er själva? Jag har armar som jag är extremt osäker kring. På grund av massa hormonella behandlingar för att motverka min endometrios (som ändå var för sent) så gick jag upp i vikt med vatten på vissa ställen – armarna framför allt – och jag är normalbyggd annars (förutom en svullen mage). Vad jag än försöker med så går det inte bort och jag skulle aldrig lägga mig under kniven för att ta bort det.
Jag går aldrig i kortärmat och inte ens på sommaren och jag vet inte hur jag ska försöka älska mig själv när jag är så osäker kring det här.
Det ända sättet du kan ändra det på är viktnedgång, och träning med låga vikter men många reps. Jag fick otroligt snygga armar av att gå ner i vikt och bära min nyfödda bebis som nu är 4 år har smala armar men när jag spänner dom så syns en kula min man och jag brukar gemföra vems muskler som är störst på skoj hahah
Har exakt samma! Inte din bakgrund men har liksom ”fett” på överarmarna och ryggen kring bh-bandet trots att jag i övrigt ser ganska smal ut. Så himla jobbigt. Känner mig alltid ful bakifrån då det blir ”veck” och från sidan då armen ser bred ut.
Men! Med armarna tycker jag det hjälper lite att träna ordentligt. Liksom att jag har sjuuukt starka armar tycker jag på nåt sätt gör att det känns mer okej att mina armar är stora.
Mina hormoner har förstört så mycket så det känns som det inte finns någon återvändo liksom.
Har samma problem. Många hormonbehandlingar som har förstört ämnesomsättningen, så svårt att gå ner i vikt 😞
Försöker sätta det i perspektiv med annat. Mina armar e inte så som jag vill men de är ändå starka och jag kan bära mina barn osv.
Jag har lärt mig acceptera många delar av mig själv, just utseendemässigt. Det var sorligt nog inte förrän jag blev typ 30 år som jag faktiskt lärde mig detta och kanske till och med tycka om dessa delar. Under många, många år gick jag tex aldrig i kjol (fast jag skulle vilja) för att jag tyckte att jag hade så extremt fula ben och skämdes så mycket.
Tror det var när jag såg någon enstaka bild på mig själv i kjol som jag började inse att va fan jag har ju skitsnygga ben! Blev typ helt chockad och sedan dess har jag korta kjolar hela sommaren. Tror som sagt inte detta hade något som helst att göra med hur mina ben såg ut (eftersom de ser likadan ut nu som för när jag var 20 år), utan faktiskt att jag hade fått bättre självkänsla.
Mitt råd är verkligen att försöka acceptera hela dig, du är också värd att få gå i kortärmat på sommaren. Att inte försöka tänka på vad andra tycker om dig (för det gör folk inte). Testa och köp en kortärmad tröja som du känner dig bekväm med och försök att inte sätta ditt värde i hur du ser ut, det har hjälp mig i alla fall.
Jag ska försöka jag lovar ❤️ Jag går inte i kjol heller och aldrig barbent på sommaren för jag tycker att mina ben är oproportionerligt stora till min kropp. Men ska försöka göra det trots allt ❤️❤️
Jag hade komplex för min stora byst (som nu dessutom har börjat hänga) i många år. Det som hjälpte mig var när jag valde att börja följa/titta på andra personer med liknande kroppar som bara ägde sina kroppar. Även om jag har lite svårt för St**a Woll*er så var hon en av mina största inspirationskällor. Man behöver inte ha en perfekt kropp för att ”få” klä sig i vissa kläder utan alla kroppar är fina som de är.
Sen vet jag inte om det har med åldern att göra men jag bryr mig helt enkelt inte om vad andra tycker om min kropp längre. Jag vill bara att den ska må bra och vara frisk, och med tanke på allt min kropp gör för mig varje dag så är den fantastisk oavsett hur den ser ut. ❤️
Du har så rätt – tack för fint svar ❤️ Jag har bara alltid haft en dålig syn på mig själv och min kropp enda sedan jag var tonåring och folk som sade elaka saker. Jag försöker acceptera mig själv så gott det går men så ser jag alla män som alltid dejtar smala och perfekta kvinnor och då är det liksom en jobbig känsla som kryper på mig bara.
Tack för fint svar ❤️❤️
Jag förstår vad du menar och vill bara säga, utan att försöka förminska din känsla, att de som sa sårande saker till dig inte sitter inne på sanningen. Sanningen är att du är fin som du är, oavsett form och storlek, och jag hoppas att du kan få börja känna så så småningom. Och jag lovar att det finns många män därute som skulle tycka att du är jättefin som du är. ❤️
Ha även i åtanke att det finns bra stöd att få i form av exempelvis KBT. ❤️
Testa lymfbehandling om du har vätska i kroppen.
Blir fan äcklad över dessa ”ivf-influensers” som tigger pengar för att kunna göra ivf. Spara ihop pengarna själva om det är så bråttom att sätta ett barn till världen.
Vadan detta hatet mot IVF-flunsorna här i ÖS?
Att sitta och tigga efter andras pengar är riktigt vidrigt beteende. Oavsett om det handlar om ivf eller nåt annat. Använd era egna pengar och räcker inte det så spara eller prioritera om.
Det är en rätt stor summa för en ivf-behandling, vi snackar ju inte några tusen lappar utan 5 siffriga belopp. Och du behöver antagligen flera behandlingar och inte bara en som många tror
Jag skulle själv aldrig skänka pengar till någon som skriver så, men kan förstå att man bli desperat.
Livio tar ca 95k för tre försök, alltså motsvarande 2 (max 3) normala månadslöner. Det är inte mycket för två vuxna heltidsarbetande personer att spara ihop till en livslång dröm.
Det är inte alla som blir godkända för att köpa 3 pack utan du kan tvingas köpa styckvis beroende på vad din utredning sa. Du ska dessutom spara ihop samtidict som klockan tickar varje månad.
Jag har själv lagt över 250k på ivf, känns fruktansvärt orättvist att behöva göra det när andra kollar på varandra och bli gravida. Jag hade aldrig kunnat med att tigga pengar på sociala medier men hade någon velat hjälpa till så hade man ju inte sagt nej
Och du vet ju ingenting om deras ekonomi eller boendesituation med hyror mm. Dessutom i dessa tider..
Varför irritera sig på något som man bara kan scrolla förbi om man inte bryr sig om dem?
Så det är orättvist att du får betala? Är väl snarare ett mirakel att det finns teknik. Mycket vill ha mer..
Men vad krassa ni är!
Tyvärr så är livet fruktansvärt orättvist ibland, men det är fortfarande ingen anledning att tigga sig till något vars liv inte hänger på. Jag hade tex gärna sluppit min autoimmuna sjukdom men hanterar det som en vuxen människa och är istället väldigt tacksam för det jag har som är jättebra. Vill inte förminska någons känslor men blir så fruktansvärt provocerad av den typen av tiggeri.
Hade också gärna sluppit mina autoimmuna sjukdomar då jag har varit sjuk sen jag var 5 år och förutom det är det de som ligger till grund att jag sen hade problem med hormoner mm.
Jag har också lagt över 100 000 på att få barn. Såklart det har känts surt i perioder när andra kan göra det hemma hur lätt som helst. Men nu hade inte jag de förutsättningarna, så varför gapa om orättvisor? Hjälper ju knappast. Och det är heller ingen anledning till att be andra betala för att man själv vill ha barn.
Själv skulle jag gärna flytta till hus men det är inte möjligt på minst ett år. Är ju bara acceptera istället för att tigga av andra.
Men jag säger ju att jag tycker att det är fel att tigga? Känns som ni bara läser halva meddelandet
Är väl bara att låta bli att swisha? Har funkat för mig.
Hade en bekant som gjorde så. Tre veckor innan hade hon varit på semester på Mauritius. Skänkte inga pengar..
Den är ju riktigt knäpp..
Var hon öppen på sin insta att hon var i Mauritius?
Verkligen. Barn är absolut ingen rättighet, och kan man själv inte bekosta en behandling kommer man heller inte ha råd att ha ett barn. Då har man alltså haft 3 statligt finansierade försök på sig i tid att spara. Inget annat än tiggeri.
Då borde samma regler gälla för andra medicinska behandlingar kan man tycka. Max tre strålbehandlingar mot cancern, then your out?
Du vet dessutom inget om andra människors ekonomiska situation.
Men snälla! Utan behandling mot cancer så dör du. Hur kan det jämföras med att vilja ha barn? Barn är ingen rättighet som staten eller vården är tvingade att leverera till dig. Man har rätt till ett visst antal behandlingar men ja, sen får man betala själv. Och har man inte pengarna så har man inte. Livet är inte rättvist.
Lite skillnad att få behandling mot cancer. Det är en rättighet inom sjukvården. Att vården som redan går på knäna ska lägga otaliga resurser för att folk vill bli gravida och göra IVF. Nej då räddar jag gärna lite fler med cancer än ger par fler grafosförsök.
Det kan ju diskuteras i oändlighet. Har du inga ben till exempel, du dör inte utan ben och kan leva ett jättebra liv men kanske vill du hellre leva med benproteser? Ska det bekostas? Det handlar ju inte om liv och död utan om att något fysiskt påverkar hur man kan leva sitt liv.
Å andra sidan skulle det ju ta enorma resurser att låta folk göra hur många behandlingar som helst och någonstans måste gränsen dras för när det är så pass osannolikt att det kommer att lyckas. Utan att ha varit inne i den svängen alls personligen så låter ju ändå tre försök rätt snålt och kan tänka mig pressen om första försöket inte funkar. Och även om man kan spara ihop pengarna så måste det ju kännas sjukt trist att behöva lägga pengar på IVF istället för att som ”alla andra” lägga dem på tex boende, något man ju brukar göra i den åldern. På samma sätt som det vore trist att behöva lägga pengar på dyra hjälpmedel.
Hur som helst, ville bara förmedla att vården inte bara handlar om liv och död utan även livskvalitet och det får man inte glömma i diskussionen.
Stor skillnad på att bota en sjukdom eller operera en skada mot att göra någon gravid.
Man får rätt till hjälp och för vissa hjälper det och för andra inte. Precis som med tex cancer. En del blir inte friska trots behandling och där kan vården och säga stopp för att de inte kan göra mer.
Att överhuvudtaget få gratis hjälp att få barn är fantastiskt (jag är själv en av dem) Så att sitta och prata om ”snålt” när man har rätt att få tre äggplock och användning av samtliga ägg som fås ut känns väldigt girigt och världsfrånvänt.
Blir du tillexempel av med benen men kan fortsätta ditt jobb med hjälp av proteser gör det ju praktisk skillnad för ditt liv. Inte riktigt samma sak för någon som önskar barn men inte kan få det. Men absolut en fråga som kan diskuteras i oändlighet. Tycker dock tre försök är ganska generöst med tanke på vad det kostar skattebetalarna, för något som endast påverkar den drabbade känslomässigt.
Är det en rättighet att jobba med vad man vill? Du kan ta ett annat jobb och vara tacksam att du lever.
Driver du, man riskerar inte att dö om man inte får barn men man riskerar att dö av cancer.
Eh va? Livshotande sjukdom vs ett önskemål…
Har du inte råd att skaffa barn kommer du heller inte att ha råd att ha barn. Jag köper väl för fan inte en lyxbil om jag inte kan betala hyran, alla vuxna är ansvariga för sin egna ekonomi och prioriteringar.
Kan någon här ge mig ett bra argument för att det är alla människors rättighet att få barn? Vad är ett bra argument för att det inte ska finnas något max tak i hur mycket hjälp man ska få. Förstår ni min fråga, vill veta hur anda tänker och hur isf ni tycker allt denna typ av vård ska se ut
Att skaffa barn är ju egentligen inget annat än en självisk handling, oavsett om det gick på första ligget eller om man får betala för behandlingar. Ingen behöver ett barn för att leva ett bra liv. Och ja jag har barn själv och det är otroligt att få vara förälder men hade inte tyckt mitt liv var meningslöst utan.
Du vet ju inte hur ditt liv hade sett ut utan barn. Föreställ dig allt du har i ditt nuvarande liv som hade försvunnit om du INTE fått barn. Förutom det självklara med kärleken till en annan människa, går man även miste om otroligt mycket gemenskap i samhället om man inte har barn. Allt från fika-prat om barn på jobbet, till att träffa nya vänner med barn i samma skola/fotbollslag/teaterklass eller vad det nu kan vara, till släktkalas där samtliga kusiner har barn, till parmiddagar där alla andra bara pratar barn och så vidare. Det är väldigt lätt att säga att det är enkelt att leva utan barn, när du redan har barn i ett samhälle där att skaffa barn är normen.
Jag tycker frågeställningen är absurd, givetvis är det ingen mänsklig rättighet att få barn. Finns inga bra argument för det…kan tycka det är fint att skatten bekostar 3 försök men som ekonomin ser ut idag hade jag inte heller haft något emot att man lade pengarna på annat. MER pengar från statskassan ska såklart inte gå till IVF behandlingar.
Ska det finnas ett maxtak för hur mycket vård du ska få under graviditeten också då? Hur många timmar en förlossning får pågå med barnmorskor på plats? Det är fritt att bli gravid och ingen rättighet.
Hatar mitt utseende, har gjort sen barnsben. Tunt hår som aldrig blir långt och fint. Dålig hy som aldrig blir fin trots att jag är 30+. Ojämna tänder. Glasögon (kan inte ha linser) Mörk under ögonen. Ful ansiktsform. Överviktig. Hårig. Fula tjocka ben. Breda stora fötter. Sååå less 😥
Fina du, om du bara visste hur värdefull just DU är, precis som du är. En stor kram skickar jag till dig ❤️❤️❤️
Tack för snälla ord ❤️❤️
Vi lever i en utseendefixerad värld så jag förstår dig verkligen i din frustration. Men livet är för kort för att hata ditt utseende och för att begränsa dig på grund av det. Det är bara en mask som döljer det som verkligen betyder något, din själ. Den ger dig verklig skönhet, och de som är värda dig kommer att se det <3
Någon här som har erfarenhet av under your skin hair grow kit. Känner mig lite desperat för mitt hår har blivit tunt 🥺
Har sålt nästan allt jag lagt upp på Vinted sen jag startade ett konto för 2 månader sen, förutom byxor, typ chinos, tygbyxor och liknade. De har knappt fått några visningar. Hur länge brukar ni andra ha annonser uppe innan ni skänker bort kläder till välgörenhet?
Nu går det trögt, har samma typ av annonser uppe men får inte sålt. Efter att frakten kom blev det svårare att sälja. Mitt andra alternativ är en butik som tar in kläder och så får man en viss procent av priset sen. Välgörenhet är mitt sista alternativ Efter att ha kollat med folk jag känner om de vill ha. Så jag vet inte, har inte tänkt på hur lång tid det tar. Man kan ju inte ha det liggande och skräpa hemma för länge heller..
Var på en fest igår där jag började prata med en kille som jag hade en del gemensamma intressen och åsikter med, som man råkar ha ibland. Efter en stund frågade han om vi skulle kunna ses på en fika eller något och om han kunde få mitt nummer, och jag sa ja och gav honom det av bara farten (tyckte väl det vore osmidigt att plötsligt säga nej och ”förstöra stämningen”) . I efterhand fattar jag att stämningen kanske kunde uppfattas som lite flörtig men jag är ju inte alls intresserad av honom. Försöker liksom bara vara trevlig men så slutar det alltid med att jag måste dra mig ur en dejt såhär. Hur gör man för att lyckas vara trevlig mot en kille utan att råka få honom på kroken??
Tacka nej till dejten bara?
Precis. Och ta inte ut något i förskott om han inte ens har ringt än. Är ju inte säkert att han kommer göra det.
Du kanske behöver bli tydligare i din gränssättning? Vara neutralt trevlig men tacka nej och vara tydlig med att du inte är intresserad.
Svårare än vad man kan tro. Been there, done that.
Det har jag också och det går att lära sig även om det är jobbigt.
Skulle vara ett svar. Fan vad bloggen strular, i’m out.
Har ni erfarenheter av killar med INTJ-personlighetstypen (även kallad ”arkitekt”)? Blir lite nervös för de kallas ibland för udda personer. Hur är de t.ex. i sängen? Vad är era erfarenheter? De är ju ensamvargar osv..
Herregud… 🙄 Vilket dravel!
Dessa personlighetstyper känns lite som moderna stjärntecken.
Vet inte ens vilka bokstavstyper jag har dejtat. Bryr man sig?
Ok tack det var ju väldigt användbart svar… Vet du inte vad jag pratar om i första meningen, eller vadå?
Det går inte att kategorisera folk sådär, de där personlighetstyperna är väldigt teoretiska och i verkligheten kan du inte säga att en kille ”är på ett sätt i sängen” utifrån en personlighetstyp. Det förstår väl du med om du tänker efter?
”Har ni erfarenheter av killar med brunt hår? Hur är de i sängen?”
Alltså skärp dig. Såna personlighetsindelningar är skit och funkar inte eftersom människor är olika. Och att tänka att det skulle appliceras på sexlivet är ju helt absurt.
Finns det några kloka kvinnor här som vill berätta lite om hur ni upplevde klimakteriet? Vad var de första symptomen? Hur mådde ni mm?
Jag är inte där än men igår när jag och en kompis pratade om det så insåg vi att det knappt talas om detta och att vi inte riktigt vet vad som väntar oss när den dagen kommer. Visst kan man googla men informationen känns så himla platt, typ, mensen försvinner, du kan bli nedstämd och få vallningar.
Finns grupper på Facebook som du kan gå med i för att få veta allt. Rekommenderar att du tittar in där redan när du närmar dig 40. Förklimakteriet är inte att leka med heller och det kan pågå i 10 år. Jag är snart 50 och har precis insett att alla mina problem de sista tio åren berodde på just det. Hade jag vetat hade jag inte förlorat de här 10 åren.
Och nä, läkarna kommer inte att hjälpa dig där heller så bara att skaffa dig egen kunskap.
Föregående inlägg 
För ett tag sen vaknade jag upp i panik av att jag inte kunde andas, det va en konstig upplevelse men tänkte inte mer på det. Igår natt hände det igen, vaknar upp, fullständig panik av att jag inte får någon luft. Blir väldigt varm och jag kan höra min egen puls. Är det någon som har varit med om samma sak? Vad fan är det som händer 😥
Stress? PTSD?
Det är mycket möjligt att det är stress men svårt att veta, känner mig inte stressad men kan ju vara undermedvetet så klart.
Sömnapné? Min sambo får massa andningsuppehåll i 10 sekunder typ varje natt. Vaknar man upp i dem blir man nog rädd.
Yes det är sömnapné. Får känslan av att jag ”glömmer hur man andas” och vaknar i precis samma panik. Svårt att somna om också och ger rejäl ångest innan man vet vad det är. Det är inte farligt, men man kan få hjälp med bettskena och slippa problemet.
Men snarkar man inte då? Jag snarkar inte, vaknar bara upp av att jag inte kan andas. Sover på sidan eller mage, är inte överviktig, röker inte, dricker ingen alkohol, är inte trött på dagen osv.
Nej samma här. Snarkar inte, samma som du i övrigt och smal. Man behöver inte vara trött på dagen om man inte fått flera uppehåll.
Kan vara en tillfällig reaktion på något.
Men undvik att ligga på rygg, (jag gör det) och det blir bättre.
Sover redan på sidan eller på mage 😥
Jag vaknade upp mitt i en panikångestattack för ett par år sedan, det var det vidrigaste jag varit med om. Kunde inte andas och trodde att jag skulle dö.
Har även fått en ångestattack när jag låg i 120 km/h på motorvägen en kväll på väg hem efter jobbet. Tappade all känsel i och förmåga att röra armarna, och att jag ens kom av motorvägen den gången utan att det skedde en olycka tackar jag min lyckliga stjärna för!
Fy då, visste inte ens att man kunde få en panikångestattack när man sover och inte är medveten. Så läskigt, kände du också hur allt knöt ihop sig typ? Dvs hals, lungor osv?
Jag har varit med om samma sak, kändes som att något satt i lungorna och jag var helt övertygad om att jag skulle dö. Hade t.om. ont i bröstet dagen efter och mådde väldigt dåligt. Hade problem med ångest och katastroftankar under den här perioden och den här upplevelsen var det som fick mig att till slut söka hjälp.
Hoppas du kollat upp det där. Kan ju faktiskt vara något helt annat.
Det var ungefär för 6 år sedan, och det var ”bara” panikångestattacker. Har fått några till efter det så vet precis hur de känns nu. Det hjälper ju dock föga i stunden då man (jag) tappar all förmåga att tänka rationellt.
Är det sömnapne bör du skaffa en cpap genom vården. Men det kan vara stress också. Har du en pulsklocka mäter den ju puls och syresättning och det kanske kan ge något att sova med den?
Inte en drömmande fråga men är du överviktig? Då är nämligen risken för sömnapne väldigt mycket högre och du borde söka VC för det.
Jag har varit med om samma sak. Jag kan drömma om att jag inte kan andas, kämpar i drömmen att få luft och tänker till och med i drömmen ”jag måste vakna”. När jag väl vaknar så kan jag verkligen inte andas. Det är jätteobehagligt och händer då och då.
Ja vid ångest. Är nog ganska vanligt. Otäckt men inget farligt.
Jag får sömnparalys ibland. Fruktansvärt obehagligt. Man känner sig vaken i huvudet men kan varken röra sig eller andas.
Panikångestattack. Lever du väldigt pressat? Jag gjorde så för några år sen o vaknade så. Trodde jag skulle dö o hade panik🙁😖😨😨
Hej!
Någon som haft blodproppar i benet och genomfört trombektomi eller trombolys. Har det gått bra för er i efterhand? Ligger på solna karolinska nu pga DVT och lungemboli…
Vad jobbigt! Jag har ingen erfarenhet men håller tummarna för att du snabbt blir bra.
Använder du p-piller?
Ingen erfarenhet men sände över en massa positiva tankar. Hoppas du mår bättre snart.
Ja, jag har haft och det gick bra- fick medicinera efteråt i ett halvår och går på kontroller varje år men inte varit nåt. Krya!
Tack alla! Japp det var ppiller som orsakade detta. Så hoppas allt kommer gå bra imorgon när de vill lösa upp min propp i benet❤️
Min kompis fick också det av ppiller. Sjukt att ingen talade om det innan de skriver ut.
Det har skrivits ganska mycket om det i många år.
Barnmorskor har skyldighet att informera om biverkningar när de skriver ut p-piller oavsett vad som skrivs i media.
Vad läskigt, hoppas allt går bra! Hur länge har du ätit p-piller? Hört att ”risken” är störst första månaderna som man börjar äta p-piller
Åt det 13 månader innan det inträffade faktiskt…
I fredags skrev jag om att jag var mer kär i en kollega än min sambo men egentligen inte alls ville att det skulle vara så. Pratade med min sambo igår om vår situation och han var inte intresserad av terapi utan kände mest att det var läge att vi gick vidare var och en på sitt håll. Två små barn tillsammans. Idag sa han till sist att han kunde tänka sig terapi. Jag öppnade då upp och erkände mina känslor för kollegan men att jag vill fortsätta leva med min sambo. Får se hur kvällens samtal utvecklar sig efter barnen somnat.
Oj, hade min sambo sagt att han var intresserad av en kollega hade jag dragit.
Ja, inte fsn hade jag velat vara ihop med någon som har intresse för någon annan. Något värde sätter man väl på sig själv?
Men det är jättevanligt och det händer alla förr eller senare, en crush är så oskyldigt! Vi är inte robotar, det är mänskligt att bli förälskad när man är i ett långt förhållande. Man måste ju förstå att ens partner inte är blind för andras charm.
Det är handlingar som räknas, inte oskyldiga känslor. Förälskelse går över.
Haha, nej det händer inte alla. Man sätter gränser för sig själv. Man sätter sig inte i situationer som gör att det finns utrymme.
Snark.
Om man fattar tycke för någon direkt, så är det väl svårt att undvika situationer där man möter personen om det tex. är en kollega? Moralkä…
Går utmärkt att be om andra arbetsuppgifter eller att jobba i ett ammat team. När man träffar kollegan i situationer som inte går att undvika är man kort l h tar ansvar. Kalla du det moealkärring. Jag kallar det respekt och att värdesätta mitt äktenskap.
Men jisses, dra igång värsta omorganisationen för en crush?
Det är väl bara att inte agera på känslorna så händer absolut ingenting och alla kan ha kvar sina arbetsuppgifter, kollegor och chefer förblir lyckligt ovetande och så även partnern.
Och snart har känslorna lagt sig.
Nu sitter ju ts hemma och fantiserar om någon annan och hennes man vill pga det skiljas. Säg till hennes små barn att inget händer och det är oskyldigt. Sorry vi splittrat familjen men det är inget..
Ja fast bara för att det är vanligt vill man väl ändå inte höra om det?
Nej hon borde ju ha varit tyst.
Det vet ju inte du/ni. Finns inga generella regler för vad andra ska göra i sina relationer, det är mycket möjligt att det här är en diskussion de båda behöver ha oavsett vad de sen kommer fram till.
Men nu vill jag ju att vi ska gå i terapi. Att inte lägga alla korten på bordet då vore ju extremt oärligt. Jag hade iaf önskat att min sambo gjort samma sak om situationen varit omvänd. Samtidigt som jag nu inser att jag troligtvis sabbat detta totalt.
Du har ju inte gjort något! Att bara ”vara kär i en kollega” är liksom ingen handling. Det är en känsla som kan komma och gå. Annat om du hade börjat uppvakta kollegan och träffa kollegan efter jobbet etc.
En förälskelse är inget du behöver redovisa när ni jobbar på ert förhållande. Handlingar och hur du beter dig är vad som räknas.
Det kanske man tar upp på ett försiktigt sätt när man väl är på perapi.
På ett försiktigt sätt? Det är väl lika illa hur man än berättar för sin partner att man är intresserad av någon annan.
Det låter ju faktiskt som att du vill ”sabba det totalt”. Läste igår också och det låter ju som att du helst bara vill lämna ditt förhållande och satsa på kollegan. Mer eller mindre medvetet blir det ju så när man ger sig hän åt känslorna, undviker att jobba på sitt förhållande vilket ju faktiskt blir som ett steg i rätt riktning för känslan, dvs förhållandet där hemma blir sämre och sämre och lika bra att det avslutas. Varje tråkig dag och varje tjafs där hemma blir som ett kvitto på att det ändå inte var någon idé. Och drömmarna om kollegan blir allt bättre.
Fråga dig själv varför du valde att berätta om kollegan just när din man gick med på terapi. Tror ändå svaret ligger där. Känns det enklare att bryta upp familjen tillsammans efter att ha ”försökt”, tillsammans? Där du utåt sett vill försöka men innerst inne hoppas att terapin ska visa att det inte går, som ett okej på att skilja sig.
Kan såklart ha missuppfattat hela situationen nu och isåfall får du såklart bortse från allt jag skrivit.
Vissa saker kan man hålla tyst om. Som det här som förstör mer än det hjälper.
Precis! Jag ifrågasätter inte att det händer utan att man i sådana fall håller tyst om det.
I ett livslångt förhållande tror jag det där händer. Förälskelser kan kommma och gå. Tror man på äktenskapet kan man ta sig igenom sådant, också.
”Tror man på äktenskapet” gör man förhoppningsvis inte in absurdum. Är relationen död så är den död (nu vet jag inte om just ts är det) och man mår inte bättre av att leva in en lögn eller skjuta på det oundvikliga. Innerst inne brukar man veta vad som gäller.
Relationer kan verka helt slut och sedan bli bättre igen.
Har man slutat älska någon, tror jag inte på att kärleken uppstår igen.
Ja det var nog inte det bästa du kunde säga.
Oj… lycka till ikväll.
Men snälla människa, lämna din sambo. Så han kan gå vidare med sitt liv. Lr hade du tänkt äta kakan o ha den kvar?
En förälskelse är verkligen inget man ska agera på och lämna en partner för.
Det är jättenormalt att få en rejäl crush på andra när man är i ett långt förhållande.
Har hänt mig minst 2-3 ggr.
Man får ju se det för vad det är och tillåta sig själv att fantisera lite, och stanna vid fantasier.
Snart har förälskelsen lagt sig och man uppskattar partnern igen och tackar Gud att man inte inledde nåt med crushen.
Jag håller med dig… men TS har ju valt att berätta så det har ju redan skett.
Och rätt säker på att folk skrev det häromdagen men känslorna för kollegan är ju garanterat för att det känns lite nytt och roligt. Precis som de gjorde med partnern i början när du ansträngde dig
Men nu har hon ju berättat för sin sambo, så det är väl lite upp till honom hur han väljer att gå vidare.
Jaadu… två små barn och ens partner går och kärar ner sig i någon annan.
Hoppas han gör sig själv en stor tjänst och gör slut säger jag. Han är inte värd TS för fem öre.
TS har ju berättat att mannen inte är intresserad av deras förhållande sen lång tid.
Bra att du är ärlig
Nej dumt att hon är ärlig.
Alla blir förälskade i en kollega eller en bekant ibland! Det är inget farligt och inget att bry sig om.
Om ett år har hon glömt kollegan.
Det vet ju inte du. Om jag minns ts berättelse är det ju mer än kollegan som skaver i relationen, kollegan är väl mer ett symptom på att något är fel. Jag fick hursomhelst verkligen inte intrycket av att det stora problemet mellan henne och sambon är hennes kollega.
Men hur små är barnen, för att din sambo redan ska ha valt ”gå vidare”?
Förhållanden går upp och ner, det är normalt. Med små barn måste man ju tänka framåt och att det blir bättre.
Det tänker jag också. Ts, har ni haft det dåligt länge? Under småbarnsåren är ofta förhållandet på nedgång men det går upp igen på andra sidan! Jag är så pass konservativ att jag förstår inte varför man gör slut så fort det är dåligt en period. Stå ut, människa. Det blir oftast bättre. Varför ge sig in i en separation och flytt och varannan vecka om man kan slippa?
Pratar givetvis inte förhållanden med psykisk och fysisk misshandel.
Om din sambo tycker att det är läge att gå vidare är det ju troligtvis något han övervägt ett tag, för det är ju inget man bara säger. Och om det dessutom var innan du berättat att du är kär i en kollega kan du ju räkna med att han packar väskorna rätt snart. Ni verkar inte ha någon respekt kvar för varandra.
Antagligen har de båda försummat varandra rejält, hon har gått och dreglat efter kollegan och han kanske har gjort liknande.
De har barn ihop och får ta och skärpa sig.
Terapi och satsa på förhållandet.
Fast han kan ju ha blivit chockad också och svara med att gå isär pga det.
Behöver inte alltid ha med att de har försummat varandra att göra. Någons fantasi skenar iväg. Man tar sin partner förgivet osv osv
Hon berättade ju härom dagen hur deras liv är. Vet man inte det så ”tror” man bara.
Eller också har kärleken tagit slut. Det kan den göra även om man har barn, och det är ok att dela på sig, så ens liv blir ett bra liv.
Blir du förvånad om din man under terapin berättar att han har träffat någon annan🤔
Vad händer med bingo och Julia?
Bingo känns rätt ofta som en tonåring…
De ska ha tvillingar om Julia får bestämma 😂
Undra om hon ens inser hur mycket jobb det blir ihop med Bingos ”schema” med sin tidigare familj.
Alltså tvillingar är maxat! Skulle vilja se vilken assistent Julia behöver för att reda ut det. Bingo är ju inte så hand on.
Hahaha japp 😂
Jag undrar också, va han otrogen i helgen???
Vad tyder på det?
Han försvann en natt och två dygn senare hade J fortfarande inte fått någon förklaring till varför.
Varit en sån bra helg så känner mig så lugn och glad nu, känns som det var länge sen sist.
Haft en sån bra balans mellan måsten (alla måsten har dock inte blivit gjorda, men försöker lära mig att känna mig nöjd med det jag gjort och sluta skriva orimliga listor på måsten), varit hemifrån och social lagom mycket så det har gett energi och inte kört slut på mig. Sen ändå lagom med tid ensam för att ladda batterierna, spela tvspel och bara vara hemma.
Kommer jag komma ihåg denna balansen i fortsättningen och göra likadant alla helger? Förmodligen inte 😂 men just nu känns det underbart.
Har ni haft en bra helg? Gjort något speciellt?:)
Ta hand om er! 💕
Tittat på finalen i hästhoppning så det har varit härligt!
Har hälsat på hos mina föräldrar för första gången på fyra månader (de bor långt bort) och det var så mysigt! Vi höll sams hela tiden och vi fick ganska mycket tid tillsammans utan något av mina andra syskon, vilket min mamma hade önskat så hon var också glad 🧡
Gårdagen var jättemysig. Var i stan och åt brunch och promenerade i det fina vädret. Dottern fick köpa ett klädesplagg hon hade tittat på länge.
Inatt trodde jag min mage skulle explodera av smärta. Haft så sjukt ont. Kändes som de va typ magkatarr-symtom (pga smärtan satt i mitten vid revbenen) men vet inte. Lite bättre nu men varit helt slut efter natten och noll matlust.
Mina studier går åt skogen. Är så trött på mörkret, och på att må dåligt.
Känns inte värt att kämpa längre. Finns så mycket jag har ångest över och har en djup depression.
Önskar jag kunde känna att livet är värt att kämpa för, men det känns som jag helst vill gömma mig från allt. Allt är tråkigt, deprimerande, ångestfyllt. Har ständig värk i kroppen också.
Kan inte ens gråta trots att jag tror det skulle vara bra för mig. 🙁
Känner mig ensam, och som att jag aldrig kommer känna mig ”hemma” någonstans, varken fysiskt eller socialt.
Allt är meningslöst.
Lägger till en fråga.
Någon som har ett tips på bra sätt att må bättre?
För mig hjälper det med regelbundet träning när jag mår piss och verkligen hålla fast vid det. Om inte så kanske det iaf hjälper värken i kroppen ❤️
Tack för tips. Jag ska åtminstone försöka få in en promenad varje dag har jag tänkt. Gick en promenad idag på cirka en timme…
Kanske borde börja träna styrka hemma också. ❤️
Ja styrka är bra, framförallt om du har ont i ryggen. Vilket är lätt hänt när man pluggar och sitter länge…
Bra att kunna gå ut dagtid, se till att vara i solen också, även om den råkar vara bakom moln. Alltså gå inte i skugga av något för alla behöver minst 20 minuter direktsol för d-vitamin om dagen. Särskilt nu när det var så länge sedan det var sommar. Brist på d-vitamin gör en deppig till slut.
Jag har inte mått så dåligt på jättelänge men när jag gjorde det så handlade det mest om att försöka ta hand om de mest basala behoven och att försöka komma ut en liten stund i den friska luften. När inte ens det gick så låg jag mest i sängen och sov tills jag helt enkelt ledsnade på det och tog ett litet steg mot någonting annat. Sen tog jag ett steg till, och ett till, och rätt som det var hade jag hamnat i en god spiral igen.
Men rent spontant tänker jag att försöka ta hjälp, antingen av vården eller någon du litar på. Och att vara snäll mot dig själv genom att ta hand om dig och göra sånt som får dig att må bra, även om det innebär att du kanske måste tvinga dig själv till det.
Tycker att det är så svårt att ge andra råd, särskilt när man mår så dåligt som du beskriver. Har du något du kan göra som får dig att känna mening? Skriva, teckna, fotografera eller lyssna på musik? Någonting som ger dig ett litet ljus i tillvaron?
Hoppas du mår bättre snart. ❤️
När allt är jobbigt brukar jag tänka: ”This too skall pass”.
Shall* menade jag såklart
Låter fjantigt men att spelade sins var super under R in depression. Det enda lustfyllda jag kunde komma på. Min läkare sa att jag skulle vara ute mycket så spelade i täckjacka och fult i trädgården 😂
Underbart! Allt som hjälper är bra 😁
Småbarnsmamma turned friluftsgamer 😂🤷🏼♀️
Vet inte vad jag ska skriva men många av oss har nog varit där, nån gång. Det blir bättre. Kanske inte nu eller imorgon. Men det blir bättre. ❤️
”Everything will be okay in the end. If it’s not okay, it’s not the end”
Eller så fortsätter bara fanskapet i all evighet. Man kan ju faktiskt bara välja att acceptera skiten också.
Jag är stark förespråkare av antidepp. Det löser såklart inte allt. Men kan putta dig ur det där allra mörkaste och hjälpa dig framåt.
När man lyckas få rätt sort är det fasiken magi. Synd att man måste prova sig fram och där är en massa jobbiga insättning och utaättningsymtom. Man känner sig ju lätt som en försökskanin. Men lättnaden när man hittar rätt är magisk. Jag slutade för 2 år men har kvar samma effekt som jag hade när jag slutade 🙏
Aldrig i livet… antidepp är verkligen början på slutet… om man börjar med sånt gräver man sig djupare i ett hål som är svårt att komma ur…
Men vad säger din läkare? Låter som du inte har tillräcklig effekt av dina antidepressiva. Jag har själv problem med konstig värk i kroppen. Det är fan vidrigt. Blir det bättre av att du rör på dig? För mig blir det tyvärr värre men jag klarar en kort promenad så det försöker jag hålla fast vid. Jag har utskrivet morfin men det hjälper väldigt lite.det som har hjälp mig är tens. Min kille åkte och köpte en till mig på Clas Ohlson en kväll när jag låg och grät. I början tyckte jag inte den var något speciellt men nu när jag har hittat en inställning som funkar är den fan magi! Den hjälper undertiden du har den på och sen någon timme efter om du har tur. Men det är några hundralappar och jag har som sagt haft bättre effekt av den än morfinet.
Även långa varma duschar eller bad brukar hjälpa mig. Sen kanske inte duscha och depression är en höjdar kombo, 😂 Kallbad ihop med bastu är också galet effektivt för mig. Även vetevärmare om smärtan är intensivare på vissa ställen.
Träna! Lyssnade precis på podden med louise epstein och anders hansen- lyssna på den. Bäst effekt ger att få upp pulsen tre ggr i veckan på den nivån du inte kan ”prata enkelt” men även promenader hade effekt.
Hoppas ts smärta inte hindrar henne. Det hjälper faktiskt massor och man behöver inte träna på gym. Räcker med att promenera och få upp pulsen 👌
Skönt, där åkte ** i farmen ut med huvudet före. Tänker nog fira med champagne och choklad. Tjohoo! 😊
Åh vad spännande och vad jag uppskattar att du censurerade namnet! Ska kolla senare och se om jag håller med dig haha
Det var precis så jag tänkte, att vissa kanske inte hade sett avsnittet än. 😊
Nu har jag (anonym 20:27) kollat och jag håller med!! När den personen valdes till andrekämpe förstod jag att det var hen som åkte ut, utifrån ditt inlägg hehe.
(Hoppas bara att ni andra som eventuellt svarar här i tråden inte heller nämner några namn!) 😬
Så vad ska vi diskutera då om vi inte får nämna några namn?
Måste man alltid diskutera allting? Kan man inte bara få dela med sig av sin glädje ibland?
Nej, klart man inte måste. Men eftersom du skrev om de som skulle svara så..
Jo men jag kom på i efterhand att alla kanske inte hade sett avsnittet och det går ju inte att ta bort kommentarer här. 😂
*****TRÅDEN STÄNGD**** 😉
Men vad tusan, när programmet väl sänts på original sändningstid måste det väl få diskuteras? Ok om någon skrot namnet tidigare idag efter att ha sett det på play men klart man får skriva det nu efteråt.
Iofs kan man ju scrolla förbi min trådstart bara och gå till nästa trådstart istället. Oh well, nöjd är jag iallafall. 😄
Ja verkligen. Vill man inte ha spoilers och ska se programmet senare så får man själv ta ansvar och undvika ställen där det kan spoilas.
Ja! Var inte oväntat men blev sååå glad. Särskilt med tanke p hur personen betedde sig efteråt. Tog absolut inget eget ansvar att den var sämst i grejen…
Hade blivit ett jävla liv om motståndaren gjort samma om utgången varit tvärtom. Ramaskri troligen från alla och tv4
Det är nästan alltid de som är kaxigast före tinget som sen åker ut. ”Rör mig inte!”. 😄
Haha ĵa vilken grinolle! Skönt att hon fick åka. Och slutet: ”Fredrik och Tim, ni vet vad ni ska göra” alltså vem tror hon att hon är?
Fy satan vilken otrevlig människa. Han la handen på hennes arm och hon slog bort den och skrek, rör mig inte.
Jag tror inte hon är så otrevlig men verkar ha svårt att hantera känslor- det blir ilska för hela slanten. Vilket inte är vad jag tror hon känner egentligen.
Och Levin är så snäll och omtänksam att han i princip gör våld på sig själv. Fin kille, håller på honom och Per!
Jag tyckte hon var rätt gullig ändå men mycket temperament. Men tycker inte alls att hon är å hemskt som en del vill få det till, kanske lite osäker bara.
Gullig? En riktigt elak människa. Som hon vräkt ur sig skit, högt och lågt. Fy, bort med henne bara.
Precis! Gullig? Skriker att folk ska äta bajs, rör mig inte och skyller på att Levin sett grenen innsn och därför vinner. Samt kallar honom idioti. Sen har hon stulit från produktionen och betett sig allmänt illa hela tiden. Nä, det är inte vad jag kallar gullig.
Jaså då vet jag. Såg inte men gillar per.
Ja äntligen! Hon är bland det vidrigaste jag sett på tv, Levin gjorde allt för att vara så ödmjuk som möjligt men hon körde din fjortis i särklass act hela vägen. Hoppas det går åt helvete för ”hennes grabbar” nu med. Är säker på att hon är en riktig olycklig och fattig människa, kan inte vara många i hennes privatliv som står ut med henne.
Såg Biancas story på Benjamin och hans killgäng och blir så jäkla avis på er som har ett sånt gäng.
Och jag som tycker inte att tre personer är ett gäng. Önskar att jag hade ett ännu större gäng ofta, speciellt på högtider
Dem va väl fler än tre (syntes fler i en av filmerna)..?
Men ja, oavsett tyckte jag de såg så härligt ut.
Ja, blir också avis på sånt
Om man går med i en privatgrupp på Facebook kan ens fb-vänner se det? Alltså förstår att om dem själva är med i gruppen kanske kan se, men kan andra se vilka grupper man är med trots privat? Vill gå med i en barnfödargrupp men vill inte outa för alla ”vänner” på fb att jag är gravid…
Nej, det kan de inte. Det dyker inte upp i feed, notifikationer eller är synligt om de klickar på gruppen (såvida de själva inte är medlemmar då, som du säger).
Är gruppen privat kan väl bara medlemmar se vilka andra som är medlemmar? Annars känns det som hela syftet med privat försvinner 😊 Det står infon om du går in på gruppen och trycker på medlemmar
Man kan se att någon på ens vänlista är medlem men inte vad de skriver i gruppen.
Inte om gruppen är helt privat, då kan man inte se medlemslista överhuvudtaget såvida man inte själv är medlem i den gruppen. En stängd grupp som man måste ansöka men som inte är helt privat, där kan man se att vänner är medlemmar.
Kan man sälja saker på Vinted utan att erbjuda frakt, alltså att man bara möts upp och levererar varan? Har massa ömtåliga saker som porslin, glas osv som inte funkar att sälja på Marketplace som jag vill sälja men utan att frakta, är så bökigt och tar sån tid..
Naej, alltså du kan ju skriva var sakerna finns i annonsen och säga att ni även kan mötas upp (och därmed göra köpet utanför Vinted). Men för de flesta saker måste du ändå lägga in vikt för att frakt ska räknas ut, och därav kan någon ändå köpa med frakt.
Men Vinted är inte optimalt för det i och med att man inte kan filtrera på stad. Skulle rekommendera att bara köra Blocket istället.
Jaaa, jag tänkte att man kan skriva vart man bor och att man möts upp men blir ju svårt om de köper med frakten.. fan. Marketplace på Facebook är liksom bara fullt av scam personer som skriver 😔 Blocket kanske funkar med sånt, men känns som ingen kollar där? Haha
Vinted vänder ju dig dessutom mot flera länder så blir nog för krångligt
Sant!!! Tänkte jag inte på
På tradera kan man ju välja endast avhämtning. Det har iaf myrorna på stora/ömtåliga grejer
Någon som är kunnig inom träning?
Jag går en del promenader. På sistone har jag börjat köra lite styrka, jag brukar köra på Madfits videos på Youtube. Men jag har inget specifikt upplägget utan kör typ det jag är sugen på, jag försöker dock att få in hela kroppen under veckan.
Jag har märkt att det jag mår bättre mentalt och känner att kroppen känns starkare. Men kommer det synas på kroppen? Jag är smal men har typ inga muskler som är synliga.
Det är ju främst för den mentala delen jag gör det. Men kommer det synas fysiskt även om jag tränar lite som jag känner för?
För jag har läst flera ställen att man måste följa ett strukturerat träningsschema, göra övningar med tunga vikter osv.
Men kan man få resultat även om man tränar hemma?
Om du går från typ noll träning till att börja träna, så bör du få någon slags effekt på muskelfronten. Sen hur stor beror på exakt vad för träning. Men skulle säga att det viktigaste är att få in det som en kontinuerlig grej. Alltså bättre att göra vad du gör nu, även om det inte är det mest effektiva (det mest effektiva kanske inte ens är intressant för dig oavsett), för det viktigaste är att komma igång och hålla sig fast vid att träna! Så kör på bara och försök hålla fast i det, efter ett 2-3 månader av att tränat kontinuerligt och om du känner att du inte får resultaten du vill, utforska andra program om du så vill. Finns massvis med bra appar eller gratis program online (alltifrån väldigt simpla till mer komplexa, av olika intensitet och form) att kolla på då isåfall.
Går absolut att få resultat hemma, med eller utan vikter (kroppsvikt endast då) och med eller utan övriga redskap (som band och dyl.).
Tips på heta filmer man kan se ihop med sin sambo? För att få igång lite fantasier ihop..tänker typ i stil med GoT tidiga säsonger fast kanske ännu mer spicy
Porr
🤮🤮🤮🤮
365 days -filmerna på Netflix. Rätt dålig handling dock haha
Men gud! Fann verkligen den inte upphetsande utan bara fånig och överdriven.
Hahaha håller med men den har ju varit populär 🙂 så tänkte den kanske kan vara ett tips
Jag tyckte den var möjlig och överdriven men nog blev jag lite våt..
Eyes wide shut
Fifty shades of grey-filmerna kanske?
Fäbodjäntan🤓
Har ni något bra tips på schampo som är bra för håret men inte är svindyrt utan passar en students plånbok?😄
Har färgat hår som känns väldigt platt och ovolymigt.
Och sen funderar jag på det där med hårolja. När och hur ska man använda det?
– Har en från Björn Axén, oklart om jag tycker den är bra men jag kanske använder den fel. Läste någonstans, minns inte var, nämligen att man kan lägga det i blött hår och det gör jag och sen drar jag på min hårturban så att håret ska torka.
Jag låter håret nästan torka helt i turban, har långt hår men det går ändå rätt fort, sedan tar jag i hårolja. Använder Davies Ol oil och håret blir supermjukt och glansigt. Låter det sen självtorka eller så flätar jag det fast då vill jag att det ska vara i princip torrt och sover med det.
Finns det rätt och fel med oljan?😅🙈
Kanske om du tar för mycket? Men jag tar rätt mycket i mitt hår eftersom jag har långt, tvättar det ett par ggr i veckan. Tar en klick i handen och masserar in. Har blont/silverfärgat/grått och oljan gör nog tyvärr att det drar mer åt blont än silver.
Svarar mig själv, tar inte i hårbotten men inte bara i topparna utan även i längderna. Det blir supermjukt, har vågigt hår.
När jag googlade igen nu stod det att man kunde ta lite mer när man tar det i blött hår och jag tar ungefär som en femkrona till mitt hår, går kanske nån dm nedanför axlarna. Hmm, påverkar det hårfärgen menar du? Jag har mörkbrunt/svart hår men ser ingen färgskillnad som tur är🙂
Nej, det påverkar inte hårfärgen på sikt men jag har från början blont hår och det har bitvis övergått i grått fast är mer år silver. Det blonda blir lite blondare när jag har olja i men inget som stör och det försvinner när jag tvättar det. Är nog bara jsg som ser det.
Provat många dyrare schampoo.
Gillar dock Elvital (som ofta har billiga erbjudanden på typ Rusta). Orange eller lila.
Funderar lite på Elvital, men hade en serie därifrån för några år sen och hela hårbotten kliade sönder så jag kliade upp ”trevliga” sår, deras lila tror jag det var. Osäker på om jag vågar använda Elvital igen pga det🫢
Misstänker att du inte sköljde ur den tillräckligt, kan det stämma?
Nej det tror jag inte. Min kompis fick samma av elvital.
Elvitals schampo är så fruktansvärt uttorkade och gör att färgen inte håller alls. Har du inte råd med ett riktigt frisörschamp så köp i så fall något på apoteket. Det som döljs på Ica är riktigt dåligt för håret.
Jag har råd men kan jag välja att spara så gör jag det. Jag vet att man inte bör köpa på ica ish och det är inget jag gör. Har kört på Kevin Murphy i typ 8 år med uppehåll för kerastase ibland och mitt hår mår skit av andra schampon. John Frieda, eller hur det stavas, från Åhléns är det enda billiga jag provat som mitt hår inte blir kaos av och det räcker länge och är bra. Förutom den serie jag köpte sist och det är därför jag känner att jag vill prova något annat.
Acos volymshampoo. Oljan tar du bara i topparna när håret börjar torka, det ska inte vara dyblött!
Jag gillar Dove. Luktar jättegott, är drygt och räcker ganska länge och ganska billigt.
Lyko säljer ut Grazette som ska byta förpackningar, för nästan inga pengar alls. Rekommenderar deras volymschampo 🙏🏼
Aussie eller Budgie skulle jag köra på för bra kvalitet men inte snordyrt. Inte Elvital!
Olja kan du använda lite som du vill och behöver, men huvudsyftet med en olja är att ”låsa in” den fukt man helst har lagt i håret innan, så alltså som avslutning i stylingen. Dock kan man ju även ha den i blött hår som värmeskydd (om det är skydd i den) och som en produkt mot trassligt hår (typ i nacken) ☺️
Det här var bra. Aussie känner jag igen och har använt mig av men det är många år sen. Om det är ett bra schampo är det tillsammans med la Roche-Posay en bra kandidat.
Budgies värmeskydd har jag och längtar tills det tar slut då jag verkligen inte gillar det så jag känner mig lite skeptisk till budgies produkter🙈
Bästa schampot jag provat. Håller håret rent länge, blir fluffigt och tyngs inte ner. https://www.apohem.se/harvard/schampo/la-roche-posay-kerium-extra-gentle-gel-shampoo-400-ml?gclid=Cj0KCQiA5-uuBhDzARIsAAa21T8eDilf_GYwmnDfyNiIRt97q5Fc9RPE1iow-7EvqOTcFHtVP_00PlEaApCyEALw_wcB
Jag har använt frisörschamp i alla år och provade sånt från Ica efter att jag skiljde mig. Tog veckor innan håret var normalt igen. Joico och oribe Barbra schampon men priset är därefter. La roche posay kerium är däremot fantastiskt. Lämnar håret lent och luftigt, hårbotten återfuktad och ren länge. Magi. Har hört bra om aco volume schampo också. Men välj apoteket innan mataffären.
Åh visste inte ens att de gjorde hårvård! Älskar deras hudvård så det där kanske man ska prova👌🏼
Det är magiskt! De hsr även ett djuprengörande med syra i samma serie. Har inte hunnit prova det själv än men hoppas det är lika bra.
Jag är så avundsjuk på andras boenden. Andra saker kommer inte åt mig alls på samma sätt, typ utseende (då är jag själv en medelmåtta), karriär, resor, kompisgäng, förhållanden. Bryr mig icke ett jota. Men hur andra bor, är helt besatt. Jämför, googlar, kollar slutpriset på Hemnet, diskutera med min man typ -hur sjutton kan de ha råd med det där!? Osv osv. Bor helt ok själv i ett boende som jag ändå haft som målsättning länge. Men så har någon bekant köpt en enorm villa med fina atribut och då känns vårat radhus som världens nitlott osv. Någon som känner igen sig? Och hur blir man nöjd?
Nej eller avund har nog alla känt någon gång men försök ta dig ur det. Man blir sunkig i själen om man fokuserar för mycket på andra.
När man slutar jämföra sig med andra. Ärligt alltså. Du sätter ju upp en verklighet för dig själv som ALDRIG kommer bli bra. Sluta hålla på, sluta googla, vara missunsam och hålla på.
Det är livet. På riktigt alltså. Livet är så här. Lite orättvist, ibland med flyt ibland utan.
Känner igen mig i fascinationen inför hur folk har råd. Kan roa mig med att sitta och lägga ihop folks utgifter och undra hur det funkar. För mig är privatekonomi superintressant. Kanske mer ett intresse för pengar än avundsjuka på boendet.
Ni sitter antagligen bättre till ekonomiskt i ert radhus än de som köpte sig ett gigantiskt hus.
Va? Det beror ju helt på vad de tjänar och har för passiva inkomster.
Hon skrev ju att de diskuterade att hur sjutton har det paret råd osv.
Jag har vänner som tjänar som mig och min man men de lägger 50% av sin inkomst (alltså nästan en hel lön) på boende pga de bor i hus med dyra lån (”ingen trodde räntan skulle stiga”) och dyr el mellanvarven. Vi lägger betydligt mindre och har då mer över till annat
Fast som sagt, de kan ju ha andra inkomster än enbart lön och deras lön kanske är betydligt högre. Våra boendekostnader är 23% av våra löner. Vi har även passiva intäkter. Vi köpte vårt hus för 16 mkr och betalde betydligt mer kontant än 15%. Vår räntekostnader är således inte speciellt hög.
Jag känner igen mig! Det enda som hjälpte var att faktiskt köpa det boende som vi ville ha. Så när man kom hem från en middag hos vänner så kändes det som att man kom hem till drömmen. Har också fått köpa den inredning jag vill ha. Har man inte råd så har jag sparat till det. Vi har dock ett par i vår vänskapskrets som tjänar otroligt bra och köpte 150 kvm sekelskifte i innerstan, där är det ingen idé att vara avundsjuk för 16-17 miljoner kommer vi aldrig ha råd med! Då är jag glad att jag får komma på besök 🙂
Ni som har en äldre partner. Tänker ni ofta på att dom är äldre och typ allt som kommer med det. Träffat en fin man. 52 år. Ungdomlig och vettig. Verkar vara ekonomiskt fri pga sålt bolag. Men- jag är 38 år. Tänker att han är 66 år när jag är i hans ålder osv. Ok nu men sen liksom. Män blir inte lika gamla som oss osv. Är det deppigt som fan lr bara realistiskt. Jag är mkt här och nu annars. Men är också singel sen länge. Drömmer om att träffa mannen med stort H och leva länge ihop. Plus att min pojkvän dog genom en olycka då jag var 17 och han 20. Så ev att sådant sitter kvar liksom? Behöver kanske mest lite kloka insikter.
Det skiljer närmare 20 år mellan mig och min fästman och det är inget jag tänker på i det stora hela men det är klart att man konstaterar saker som är självklara. Att han någon dag förmodligen kommer gå bort före mig, att han ev. Inte får uppleva barnbarn osv. Han kommer förmodligen med goda chanser leva tills 75-80, ni kan få 30 fantastiska år tillsammans! Du kan träffa en 25 åring som blir påkörd och dör imorgon också. Man har ingen aningen men känns det rätt med mannen så satsa och njut av den tid ni får ihop – om det nu blir i 5 eller 30 år 💖
Och här klampar man på i ullstrumporna… Kanske bra om man läser inlägget.
Tror absolut det du varit med om påverkat. Visserligen var det ju någon annan här som skrev om liknande och fler som kände igen sig. Men egentligen – hur sorgligt vore det inte att inte ta chansen och istället fortsätta leva ensam samtidigt som den här mannen kanske går och är pigg till 90 på annat håll? Ibland får man bara tuta och köra, gilla läget och bestämma sig för att inte oroa sig för en sån sak. Och 14 år är ju ingen enorm skillnad heller. Pratar vi 30 år så rent praktiskt, går man i pension vid normal ålder så kan man såklart inte räkna med att spendera härliga år med sin partner efter det. Men deppigt att tänka på pensionsåldern när man inte ens fyllt 40. Har för övrigt en ca 10 år äldre partner och det här är absolut inte något jag väljer att tänka på. Med all respekt för att det förmodligen känns värre för dig att eventuellt behöva förlora två partners under ditt liv. Men tycker verkligen att du borde satsa, det finns inga garantier och försök känn trygghet i att du kommer fixa det om det värsta skulle hända.
När jag kommenterar så kommer ingen kommentar upp, men inte heller att den är i modd. Något fel?
samma här
Om jag bara spökföljer en person på IG kan den personen se om jag tittar på hens stories då?
Ja
Tror det men är inte säker. Jag småstalkade ett ex förut av ren nyfikenhet och kollade stories. Plötsligt ändrade personen till privat konto. Awkward….. 😬
Precis det jag gör också men vet inte om jag vågar mer!
Ja.
Okey, illa för nyfikna mig alltså!
Syns det vilka som tittar på inläggen också?
Som ni märker kan jag absolut ingenting om IG!
Ja om de ej är följer så syns det vilka andra som kollar videos
Kolla online
Hur menar du då?
Insta story viewers, kommer inte på nån nu men det finns om du googlar. Inlägg kan du scrolla som vanligt på Instagram.
Så om jag tittar på någons vanliga inlägg så syns det inte alltså?
Ja det syns men personen ska då aktivt sitta och scrolla bland tittare för att se att just du sett storien. En person med många följare gör/orkar troligtvis inte det
Det gör dom! Jag har vänner som har ca +2000 följare. Dom märker ganska direkt när någon ”ny” är inne och kollar.
Skrev i fredags och frågade om typisk huvudvärk vid havandeskapsförgiftning. Ringde 1177 igår som kopplade mig till förlossningen som bad mig komma in. Åkte in och gjorde prover, inga symptom på havandeskapsförgiftning förutom huvudvärk, ljuskänslighet och svullnad, så blev skickad till akuten som skickade tillbaka mig till förlossningen. Huvudvärken bättre vid maxdos av alvedon, ska på rutinkontroll i morgon så vi får se. Kanske bara är gravid 😄
Vad bra att du tog det på allvar ❤️
Någon som fått bukt med sin hårbotten? Hur? Den kliar, får acne-liknade utslag och sår, känns torr och det på samma gång. Är det den där svampen tro? O huuuur blir man av med den? 🙁 tappar liksom Pga detta.
Tappar hår*
Kör fungoral två-tre gånger på typ en vecka, schamponera en gång med den och låt sitta i minst 5 min, viktigt! Sen ett vanligt schampo efter så blir det inte så strävt. Kör såna kurer när hårbotten ballar ur + stark dos biotin för hårtappet, det tar dock ett par-tre månader att se resultat av biotinet.
Min hårbotten har börjat lukta så äckligt av fungoral, tyvärr enda som hjälper mot klåda o äckel. Nån som har nån lösning för det?
Prova selsun istället?
Ja. Slutade med sulfater.
Ja sluta med schampo med sulfater (SLS och SLES). De är för effektiva på att tvätta bort olja så hårbotten blir torr. De flesta schampon innehåller det. Så köp sulfatfritt från tex Lador eller eller titta noggrant på ingredienslistan.
Använder du torrschampo?
Nope
Provat detta? https://www.apohem.se/harvard/schampo/vichy-dercosultra-soothing-shampoo-200-ml men blir det inte bättre behöver du söka VC. Kan vara seborre och behövas både krämer och special schampo.
Daxxin räddade min hårbotten. Det tog bara några tvättar och håret blir förvånansvärt snyggt. Annars har jag sett tips om tjärschampo.
Bästa jeansen? Skinny helst 😊
/Millenial
Gina tricot molly jeans är bäst har i svart mörk blå och ljus blå, dom funkar till alla tillfällen
Inte helt skinny men älskar mina Levi’s Wedgie, sitter jättesnyggt över rumpan och är rätt grovt typ men mjuka och har stretch! Iaf om du inte är så värst lång.
Alltså de har stretch oavsett hur lång du är men modellen funkar extra bra om du är lite åt det kortare hållet 😅
31 år och de gråa hårstråna blir bara fler och fler. Är det verkligen bara att färga håret eller finns det något man kan göra för att stoppa utväxten?
Tyvärr så är det bara färg som gäller om man inte står ut med gråa hår.
Stoppa utväxten? Du menar att ditt hår ska sluta växa?
Personen kanske menar att det gråa ska sluta växa, något man kan göra för att det ska växa ut vanligt hår istället. Men hade det funnits hade det blivit världsnyhet och sålts i mängder troligen.
Såg Alexandra brings instagram, hon som alltid brukar se så hälsosam men ändå smal ser sjukligt smal ut nu undrar om hon hänger på skinny trend jag är själv smal men hennes senaste bilder ser photoshopade ut då hennes lår såg ut som pinnar…
Tycker exakt samma! SÅ smal
Hon kanske är sjuk..
Jag tror snarare att hon har hög ämnesomsättning och född med den kroppen. Sen har hon tre ungar att ta hand om och verkar vara en fantastisk mamma! Inte helt lätt att hinna äta rätt och träna som alla gör nuförtiden.
Inte lätt att vara alla tillags. Inte för smal, inte för tjock. Aldrig är någon nöjd.
hur kan man vara en fantastisk mamma som exponerar sina barn på det sättet???
Det är exakt samma med hennes syster Victoria Tornegren. Hon har med blivit sjukt smal senaste tiden. Kanske hänt något som påverkat dom
Hur har ni lärt er att acceptera vissa delar av er själva? Jag har armar som jag är extremt osäker kring. På grund av massa hormonella behandlingar för att motverka min endometrios (som ändå var för sent) så gick jag upp i vikt med vatten på vissa ställen – armarna framför allt – och jag är normalbyggd annars (förutom en svullen mage). Vad jag än försöker med så går det inte bort och jag skulle aldrig lägga mig under kniven för att ta bort det.
Jag går aldrig i kortärmat och inte ens på sommaren och jag vet inte hur jag ska försöka älska mig själv när jag är så osäker kring det här.
Det ända sättet du kan ändra det på är viktnedgång, och träning med låga vikter men många reps. Jag fick otroligt snygga armar av att gå ner i vikt och bära min nyfödda bebis som nu är 4 år har smala armar men när jag spänner dom så syns en kula min man och jag brukar gemföra vems muskler som är störst på skoj hahah
Har exakt samma! Inte din bakgrund men har liksom ”fett” på överarmarna och ryggen kring bh-bandet trots att jag i övrigt ser ganska smal ut. Så himla jobbigt. Känner mig alltid ful bakifrån då det blir ”veck” och från sidan då armen ser bred ut.
Men! Med armarna tycker jag det hjälper lite att träna ordentligt. Liksom att jag har sjuuukt starka armar tycker jag på nåt sätt gör att det känns mer okej att mina armar är stora.
Mina hormoner har förstört så mycket så det känns som det inte finns någon återvändo liksom.
Har samma problem. Många hormonbehandlingar som har förstört ämnesomsättningen, så svårt att gå ner i vikt 😞
Försöker sätta det i perspektiv med annat. Mina armar e inte så som jag vill men de är ändå starka och jag kan bära mina barn osv.
Jag har lärt mig acceptera många delar av mig själv, just utseendemässigt. Det var sorligt nog inte förrän jag blev typ 30 år som jag faktiskt lärde mig detta och kanske till och med tycka om dessa delar. Under många, många år gick jag tex aldrig i kjol (fast jag skulle vilja) för att jag tyckte att jag hade så extremt fula ben och skämdes så mycket.
Tror det var när jag såg någon enstaka bild på mig själv i kjol som jag började inse att va fan jag har ju skitsnygga ben! Blev typ helt chockad och sedan dess har jag korta kjolar hela sommaren. Tror som sagt inte detta hade något som helst att göra med hur mina ben såg ut (eftersom de ser likadan ut nu som för när jag var 20 år), utan faktiskt att jag hade fått bättre självkänsla.
Mitt råd är verkligen att försöka acceptera hela dig, du är också värd att få gå i kortärmat på sommaren. Att inte försöka tänka på vad andra tycker om dig (för det gör folk inte). Testa och köp en kortärmad tröja som du känner dig bekväm med och försök att inte sätta ditt värde i hur du ser ut, det har hjälp mig i alla fall.
Jag ska försöka jag lovar ❤️ Jag går inte i kjol heller och aldrig barbent på sommaren för jag tycker att mina ben är oproportionerligt stora till min kropp. Men ska försöka göra det trots allt ❤️❤️
Jag hade komplex för min stora byst (som nu dessutom har börjat hänga) i många år. Det som hjälpte mig var när jag valde att börja följa/titta på andra personer med liknande kroppar som bara ägde sina kroppar. Även om jag har lite svårt för St**a Woll*er så var hon en av mina största inspirationskällor. Man behöver inte ha en perfekt kropp för att ”få” klä sig i vissa kläder utan alla kroppar är fina som de är.
Sen vet jag inte om det har med åldern att göra men jag bryr mig helt enkelt inte om vad andra tycker om min kropp längre. Jag vill bara att den ska må bra och vara frisk, och med tanke på allt min kropp gör för mig varje dag så är den fantastisk oavsett hur den ser ut. ❤️
Du har så rätt – tack för fint svar ❤️ Jag har bara alltid haft en dålig syn på mig själv och min kropp enda sedan jag var tonåring och folk som sade elaka saker. Jag försöker acceptera mig själv så gott det går men så ser jag alla män som alltid dejtar smala och perfekta kvinnor och då är det liksom en jobbig känsla som kryper på mig bara.
Tack för fint svar ❤️❤️
Jag förstår vad du menar och vill bara säga, utan att försöka förminska din känsla, att de som sa sårande saker till dig inte sitter inne på sanningen. Sanningen är att du är fin som du är, oavsett form och storlek, och jag hoppas att du kan få börja känna så så småningom. Och jag lovar att det finns många män därute som skulle tycka att du är jättefin som du är. ❤️
Ha även i åtanke att det finns bra stöd att få i form av exempelvis KBT. ❤️
Testa lymfbehandling om du har vätska i kroppen.
Blir fan äcklad över dessa ”ivf-influensers” som tigger pengar för att kunna göra ivf. Spara ihop pengarna själva om det är så bråttom att sätta ett barn till världen.
Vadan detta hatet mot IVF-flunsorna här i ÖS?
Att sitta och tigga efter andras pengar är riktigt vidrigt beteende. Oavsett om det handlar om ivf eller nåt annat. Använd era egna pengar och räcker inte det så spara eller prioritera om.
Det är en rätt stor summa för en ivf-behandling, vi snackar ju inte några tusen lappar utan 5 siffriga belopp. Och du behöver antagligen flera behandlingar och inte bara en som många tror
Jag skulle själv aldrig skänka pengar till någon som skriver så, men kan förstå att man bli desperat.
Livio tar ca 95k för tre försök, alltså motsvarande 2 (max 3) normala månadslöner. Det är inte mycket för två vuxna heltidsarbetande personer att spara ihop till en livslång dröm.
Det är inte alla som blir godkända för att köpa 3 pack utan du kan tvingas köpa styckvis beroende på vad din utredning sa. Du ska dessutom spara ihop samtidict som klockan tickar varje månad.
Jag har själv lagt över 250k på ivf, känns fruktansvärt orättvist att behöva göra det när andra kollar på varandra och bli gravida. Jag hade aldrig kunnat med att tigga pengar på sociala medier men hade någon velat hjälpa till så hade man ju inte sagt nej
Och du vet ju ingenting om deras ekonomi eller boendesituation med hyror mm. Dessutom i dessa tider..
Varför irritera sig på något som man bara kan scrolla förbi om man inte bryr sig om dem?
Så det är orättvist att du får betala? Är väl snarare ett mirakel att det finns teknik. Mycket vill ha mer..
Men vad krassa ni är!
Tyvärr så är livet fruktansvärt orättvist ibland, men det är fortfarande ingen anledning att tigga sig till något vars liv inte hänger på. Jag hade tex gärna sluppit min autoimmuna sjukdom men hanterar det som en vuxen människa och är istället väldigt tacksam för det jag har som är jättebra. Vill inte förminska någons känslor men blir så fruktansvärt provocerad av den typen av tiggeri.
Hade också gärna sluppit mina autoimmuna sjukdomar då jag har varit sjuk sen jag var 5 år och förutom det är det de som ligger till grund att jag sen hade problem med hormoner mm.
Jag har också lagt över 100 000 på att få barn. Såklart det har känts surt i perioder när andra kan göra det hemma hur lätt som helst. Men nu hade inte jag de förutsättningarna, så varför gapa om orättvisor? Hjälper ju knappast. Och det är heller ingen anledning till att be andra betala för att man själv vill ha barn.
Själv skulle jag gärna flytta till hus men det är inte möjligt på minst ett år. Är ju bara acceptera istället för att tigga av andra.
Men jag säger ju att jag tycker att det är fel att tigga? Känns som ni bara läser halva meddelandet
Är väl bara att låta bli att swisha? Har funkat för mig.
Hade en bekant som gjorde så. Tre veckor innan hade hon varit på semester på Mauritius. Skänkte inga pengar..
Den är ju riktigt knäpp..
Var hon öppen på sin insta att hon var i Mauritius?
Verkligen. Barn är absolut ingen rättighet, och kan man själv inte bekosta en behandling kommer man heller inte ha råd att ha ett barn. Då har man alltså haft 3 statligt finansierade försök på sig i tid att spara. Inget annat än tiggeri.
Då borde samma regler gälla för andra medicinska behandlingar kan man tycka. Max tre strålbehandlingar mot cancern, then your out?
Du vet dessutom inget om andra människors ekonomiska situation.
Men snälla! Utan behandling mot cancer så dör du. Hur kan det jämföras med att vilja ha barn? Barn är ingen rättighet som staten eller vården är tvingade att leverera till dig. Man har rätt till ett visst antal behandlingar men ja, sen får man betala själv. Och har man inte pengarna så har man inte. Livet är inte rättvist.
Lite skillnad att få behandling mot cancer. Det är en rättighet inom sjukvården. Att vården som redan går på knäna ska lägga otaliga resurser för att folk vill bli gravida och göra IVF. Nej då räddar jag gärna lite fler med cancer än ger par fler grafosförsök.
Det kan ju diskuteras i oändlighet. Har du inga ben till exempel, du dör inte utan ben och kan leva ett jättebra liv men kanske vill du hellre leva med benproteser? Ska det bekostas? Det handlar ju inte om liv och död utan om att något fysiskt påverkar hur man kan leva sitt liv.
Å andra sidan skulle det ju ta enorma resurser att låta folk göra hur många behandlingar som helst och någonstans måste gränsen dras för när det är så pass osannolikt att det kommer att lyckas. Utan att ha varit inne i den svängen alls personligen så låter ju ändå tre försök rätt snålt och kan tänka mig pressen om första försöket inte funkar. Och även om man kan spara ihop pengarna så måste det ju kännas sjukt trist att behöva lägga pengar på IVF istället för att som ”alla andra” lägga dem på tex boende, något man ju brukar göra i den åldern. På samma sätt som det vore trist att behöva lägga pengar på dyra hjälpmedel.
Hur som helst, ville bara förmedla att vården inte bara handlar om liv och död utan även livskvalitet och det får man inte glömma i diskussionen.
Stor skillnad på att bota en sjukdom eller operera en skada mot att göra någon gravid.
Man får rätt till hjälp och för vissa hjälper det och för andra inte. Precis som med tex cancer. En del blir inte friska trots behandling och där kan vården och säga stopp för att de inte kan göra mer.
Att överhuvudtaget få gratis hjälp att få barn är fantastiskt (jag är själv en av dem) Så att sitta och prata om ”snålt” när man har rätt att få tre äggplock och användning av samtliga ägg som fås ut känns väldigt girigt och världsfrånvänt.
Blir du tillexempel av med benen men kan fortsätta ditt jobb med hjälp av proteser gör det ju praktisk skillnad för ditt liv. Inte riktigt samma sak för någon som önskar barn men inte kan få det. Men absolut en fråga som kan diskuteras i oändlighet. Tycker dock tre försök är ganska generöst med tanke på vad det kostar skattebetalarna, för något som endast påverkar den drabbade känslomässigt.
Är det en rättighet att jobba med vad man vill? Du kan ta ett annat jobb och vara tacksam att du lever.
Driver du, man riskerar inte att dö om man inte får barn men man riskerar att dö av cancer.
Eh va? Livshotande sjukdom vs ett önskemål…
Har du inte råd att skaffa barn kommer du heller inte att ha råd att ha barn. Jag köper väl för fan inte en lyxbil om jag inte kan betala hyran, alla vuxna är ansvariga för sin egna ekonomi och prioriteringar.
Kan någon här ge mig ett bra argument för att det är alla människors rättighet att få barn? Vad är ett bra argument för att det inte ska finnas något max tak i hur mycket hjälp man ska få. Förstår ni min fråga, vill veta hur anda tänker och hur isf ni tycker allt denna typ av vård ska se ut
Att skaffa barn är ju egentligen inget annat än en självisk handling, oavsett om det gick på första ligget eller om man får betala för behandlingar. Ingen behöver ett barn för att leva ett bra liv. Och ja jag har barn själv och det är otroligt att få vara förälder men hade inte tyckt mitt liv var meningslöst utan.
Du vet ju inte hur ditt liv hade sett ut utan barn. Föreställ dig allt du har i ditt nuvarande liv som hade försvunnit om du INTE fått barn. Förutom det självklara med kärleken till en annan människa, går man även miste om otroligt mycket gemenskap i samhället om man inte har barn. Allt från fika-prat om barn på jobbet, till att träffa nya vänner med barn i samma skola/fotbollslag/teaterklass eller vad det nu kan vara, till släktkalas där samtliga kusiner har barn, till parmiddagar där alla andra bara pratar barn och så vidare. Det är väldigt lätt att säga att det är enkelt att leva utan barn, när du redan har barn i ett samhälle där att skaffa barn är normen.
Jag tycker frågeställningen är absurd, givetvis är det ingen mänsklig rättighet att få barn. Finns inga bra argument för det…kan tycka det är fint att skatten bekostar 3 försök men som ekonomin ser ut idag hade jag inte heller haft något emot att man lade pengarna på annat. MER pengar från statskassan ska såklart inte gå till IVF behandlingar.
Ska det finnas ett maxtak för hur mycket vård du ska få under graviditeten också då? Hur många timmar en förlossning får pågå med barnmorskor på plats? Det är fritt att bli gravid och ingen rättighet.
Hatar mitt utseende, har gjort sen barnsben. Tunt hår som aldrig blir långt och fint. Dålig hy som aldrig blir fin trots att jag är 30+. Ojämna tänder. Glasögon (kan inte ha linser) Mörk under ögonen. Ful ansiktsform. Överviktig. Hårig. Fula tjocka ben. Breda stora fötter. Sååå less 😥
Fina du, om du bara visste hur värdefull just DU är, precis som du är. En stor kram skickar jag till dig ❤️❤️❤️
Tack för snälla ord ❤️❤️
Vi lever i en utseendefixerad värld så jag förstår dig verkligen i din frustration. Men livet är för kort för att hata ditt utseende och för att begränsa dig på grund av det. Det är bara en mask som döljer det som verkligen betyder något, din själ. Den ger dig verklig skönhet, och de som är värda dig kommer att se det <3
Någon här som har erfarenhet av under your skin hair grow kit. Känner mig lite desperat för mitt hår har blivit tunt 🥺
Har sålt nästan allt jag lagt upp på Vinted sen jag startade ett konto för 2 månader sen, förutom byxor, typ chinos, tygbyxor och liknade. De har knappt fått några visningar. Hur länge brukar ni andra ha annonser uppe innan ni skänker bort kläder till välgörenhet?
Nu går det trögt, har samma typ av annonser uppe men får inte sålt. Efter att frakten kom blev det svårare att sälja. Mitt andra alternativ är en butik som tar in kläder och så får man en viss procent av priset sen. Välgörenhet är mitt sista alternativ Efter att ha kollat med folk jag känner om de vill ha. Så jag vet inte, har inte tänkt på hur lång tid det tar. Man kan ju inte ha det liggande och skräpa hemma för länge heller..
Var på en fest igår där jag började prata med en kille som jag hade en del gemensamma intressen och åsikter med, som man råkar ha ibland. Efter en stund frågade han om vi skulle kunna ses på en fika eller något och om han kunde få mitt nummer, och jag sa ja och gav honom det av bara farten (tyckte väl det vore osmidigt att plötsligt säga nej och ”förstöra stämningen”) . I efterhand fattar jag att stämningen kanske kunde uppfattas som lite flörtig men jag är ju inte alls intresserad av honom. Försöker liksom bara vara trevlig men så slutar det alltid med att jag måste dra mig ur en dejt såhär. Hur gör man för att lyckas vara trevlig mot en kille utan att råka få honom på kroken??
Tacka nej till dejten bara?
Precis. Och ta inte ut något i förskott om han inte ens har ringt än. Är ju inte säkert att han kommer göra det.
Du kanske behöver bli tydligare i din gränssättning? Vara neutralt trevlig men tacka nej och vara tydlig med att du inte är intresserad.
Svårare än vad man kan tro. Been there, done that.
Det har jag också och det går att lära sig även om det är jobbigt.
Skulle vara ett svar. Fan vad bloggen strular, i’m out.
Har ni erfarenheter av killar med INTJ-personlighetstypen (även kallad ”arkitekt”)? Blir lite nervös för de kallas ibland för udda personer. Hur är de t.ex. i sängen? Vad är era erfarenheter? De är ju ensamvargar osv..
Herregud… 🙄 Vilket dravel!
Dessa personlighetstyper känns lite som moderna stjärntecken.
Vet inte ens vilka bokstavstyper jag har dejtat. Bryr man sig?
Ok tack det var ju väldigt användbart svar… Vet du inte vad jag pratar om i första meningen, eller vadå?
Det går inte att kategorisera folk sådär, de där personlighetstyperna är väldigt teoretiska och i verkligheten kan du inte säga att en kille ”är på ett sätt i sängen” utifrån en personlighetstyp. Det förstår väl du med om du tänker efter?
”Har ni erfarenheter av killar med brunt hår? Hur är de i sängen?”
Alltså skärp dig. Såna personlighetsindelningar är skit och funkar inte eftersom människor är olika. Och att tänka att det skulle appliceras på sexlivet är ju helt absurt.
Finns det några kloka kvinnor här som vill berätta lite om hur ni upplevde klimakteriet? Vad var de första symptomen? Hur mådde ni mm?
Jag är inte där än men igår när jag och en kompis pratade om det så insåg vi att det knappt talas om detta och att vi inte riktigt vet vad som väntar oss när den dagen kommer. Visst kan man googla men informationen känns så himla platt, typ, mensen försvinner, du kan bli nedstämd och få vallningar.
Finns grupper på Facebook som du kan gå med i för att få veta allt. Rekommenderar att du tittar in där redan när du närmar dig 40. Förklimakteriet är inte att leka med heller och det kan pågå i 10 år. Jag är snart 50 och har precis insett att alla mina problem de sista tio åren berodde på just det. Hade jag vetat hade jag inte förlorat de här 10 åren.
Och nä, läkarna kommer inte att hjälpa dig där heller så bara att skaffa dig egen kunskap.
Tack snälla!