Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!
Jag funderade på inlägget om barnfrihet tidigare idag. Själv har jag aldrig känt en barnlängtan någonsin, inte ens när jag var liten kändes det rimligt att jag skulle ha barn när jag blev stor.
För mig känns det lika främmande och odramatiskt som att jag inte heller har en guldhamster, segelbåt eller sommarstuga — det har helt enkelt aldrig intresserat mig. Känner ni andra likadant som valt att leva barnfria eller har det varit ett mer logiskt beslut?
Du får lyssna på underbara Claras podd idag hon tycker att är man osäker på vad man vill ska man köra så det ryker och skaffa sig en unge. Håller själv inte med.
Tack för tips! Gillar inte hennes podd så mycket man kanske värt att lyssna.
Jag funderar på om det finns tre (eller fler) grupper.
1. Älskar barn, längtar och måååste skaffa till varje pris.
2. Kan skaffa eller låta bli, kommer ha bra liv oavsett.
3. Vill absolut inte.
För grupp två är det nog ett bra råd att bara köra för de kommer älska sina barn och antagligen vara glada att de tog beslutet och tvivlar nog mer och riskerar att ångra sig jämfört med grupp 3.
Skulle nog lägga till en fjärde grupp:
4. Alltid tänkt att man vill ha barn i framtiden men när det ”är dags” så känns det inte helt hundra men kanske åttio och så kör man och så blir det bra.
Skulle lägga till en femte grupp.
5. Hatar småbarn, men vet att jag vill ha vuxna barn. Så det är bara att bita ihop.
Spännande! Vad vill man ha vuxna barn till?
Nu har jag inte vuxna barn än men halvstora och det är underbart, låter lite diffust och konstigt kanske men det är (ofta inte alltid) fantastiskt att bara ha dem nära mig och prata och umgås.
Jag tycker betoningen ligger på ”vill”. För det är den ”romantiska föreställningen” om hur jag önskar att det ska vara med barn.
Alltså att man har någon att dela/visa världen för, spela spel och gå på promenader. Och när dom är äldre, någon att dricka vin med och äta middagar med, någon som man riktigt, riktigt gillar och som är till och med en del av dig.
Naturligtvis är förutsättningen för det, att man har en bra relation till sina barn. Men det är ju det man får ta och jobba sig till.
Ditt ego
Har inte läst något inlägg tidigare idag. Men jag känner som du. Har ingen barnlängtan. Har dock hört såååå många gånger genom åren (är 31) att man visst får en barnlängtan, när man har träffat rätt partner. Och jag har inte haft någon partner så vem vet, kanske får jag barnlängtan när jag haffat mannen i mitt liv.
Ja, har hört den också. Skrev nyss ett resonemang här ovan och tror säkert att rätt partner är en sån grej som kan påverka folk i grupp 2.
Stämmer till 100% på mig. Har idag två barn och är lycklig för det men hade aldrig haft en längtan innan jag träffade min nuvarande man, då utvecklades ganska direkt en självklar tanke om att vi skulle försöka få barn tillsammans. Jag var sen nöjd med ett barn, han ville ha ett till och jag tänkte att det inte spelade så stor roll för mig så vi testade och fick så småningom ett syskon. Hade han inte velat ha ett till så hade jag varit helt okej med det också.
Varför ville han ha ett till barn? Var han inte nöjd med det första?
Vilken otroligt konstig fråga 😂
Ja jag träffade min kille när jag var 35 och det var först då jag för första gången kände att jag kan tänka mig att skaffa barn.
Stämmer verkligen inte för alla. Jag kunde inte ha träffat en mer rätt person och jag vill ändå inte ha barn. Hört det från ganska många andra också.
Nej jag vet att det inte stämmer för alla. Bara något ”alla” säger. Jobbade med en som sa att hon hade precis samma inställning till barn som jag hade/har men att det ändrades när hon träffade sin dåvarande man, att man då plötsligt ”skulle inse hur mycket man vill ha något som är hälften en själv och hälften sin partner”. För vissa är det obviously så men såklart inte för alla.
En myt helt enkelt.
Känner mer barnlängtan nu själv än i mitt femåriga nyligen avslutade förhållande med vad som visade sig vara en mansbebis som slukade all min energi. Han ville naturligtvis ha barn fast han knappt kunde ta hand om sig själv.
JA vi borde ha brutit upp tidigare men nykärsblindheten ersattes successivt av en märklig trygghet innan livet kom ikapp och klarsyntheten klev fram.
Jag känner exakt likadant! När folk frågar varför jag inte vill ha barn så tycker jag som du säger att det är lika självklart som att jag inte vill bo på bondgård eller ha båt. Jag är inte intresserad av det helt enkelt! Men som vanligt har folk svårt att tänka att alla inte vill leva exakt efter normen!
Undrar varför vissa är intresserade och andra inte? Tror du det är normen som spelar in, egna erfarenheter eller att det kanske är något hormonellt/genetiskt/kroppsligt?
Eller så frågar folk för att dom genuint vill veta
Kanske för att det mest naturliga är att vilja ha barn om vi ska tänka som naturen. Är du barnlös lever inte dina gener vidare alltså naturligt att de flesta vill ha barn. Är väl djupt rotat antar jag.
Samma här, när jag har fått frågan ”varför vill ni inte skaffa barn? Ni hade blivit jättebra föräldrar” brukar jag kontra med ”varför vill du inte skaffa häst? Du hade blivit en jättebra hästägare” för att framföra min poäng.
Hehe, snyggt!
Skönt att du inte skaffar barn när du inte vet skillnad på en häst och ett barn.
Men det finns massa konkreta anledningar till att jag inte vill skaffa häst. Därför kanske folk tänker att det finns massor av konkreta anledningar till att du inte vill ha barn och är nyfikna.
Jag brukar fråga Men vad ska jag göra med den? Jag tycker om bebisar, men upp till 1 år, sen känns de mest som små snorbyttor. Jag återgår till att uppskatta dem vid kanske 12-års ålder.
+1
Men vi har väl redan avhandlat exakt den här frågan i det inlägget?!
Jag upplevde inte att diskussionen där handlade om huruvida det skulle vara ett medfött ointresse eller ett logiskt beslut? För henne som vacklar i beslutet antar jag att det är mer logiskt, därför tycker jag det vore intressant att höra om det var fler som jag som helt enkelt aldrig varit sugna och inte ser det som dramatiskt.
Till skillnad från alla andra diskussioner i öppet spår?
Jag känner med så, att det aldrig funnits någon barnlängtan någonsin. Att var utan barn är inte ett val eller ett beslut jag tagit utan något som bara är självklart. Det finns inget med att vara förälder som lockar mig.
Samma här.Det lockade inte,totalt ointresse.Är 55+ nu och jätteglad jag inte har barn. (Får man ens vara det,kan man ju undra…)
Hörrni, ni som inte villa ha barn, kan ni inte bara låta bli att skaffa barn? Ett jäkla gnällande på er att vi som har barn inte fattar. Nej så är det, vi fattar nog inte varför ni inte vill ha barn, men det är your loss, och jag bryr mig inte ett skit.
Ser bara dig som gnäller här?
Nej det är inte vår ”loss”, det är ju en vinst 😄 Ser ingen som gnäller här, man måste ju få diskutera och uttrycka sig? Skönt att prata med likasinnade när man ofta bemöts med oförstående och otrevligheter. Sorry men du känns som en sån ”varför måste de prata om att de är gay”-person…
Många med barn fattar ju visst, sett några här i bloggen och även i verkliga livet. De som fattar att livet kan va härligt utan barn och förstår varför man valt det. Alla är inte mammamaffia.
Jag har haft några vänner som känt väldigt starkt att de absolut inte vill ha barn. Komiskt är att alla tre skaffade barn långt före vi övriga som var mer säkra från början. Kändes som att det vände över en natt.
De kanske blev gravida utan att ha planerat för det? Jag upplevde att jag blev väldigt velig när jag blev gravid, trots att jag varit så bestämd tidigare att jag aldrig skulle ha barn. Efter mycket om och men valde jag abort ändå och det var så skönt! Direkt när det var över återgick jag till att vara 100% säker på att aldrig vilja ha barn. Jag antar det var hormonerna som nästan lyckades lura mig att jag ville bli mamma.
Tror inte på ”oplanerat gravida”. Att planera för att inte bli gravid/bli gravid är väl bland det enklaste som finns. Oplanerat säger folk typ om ”vi skyddade oss inte men försökte inte aktivt skaffa barn!” = inte skyddad = planerar att bli gravid.
Jag blev oplanerat gravid när jag var strax över 20. Hoppade över skydd en enda gång för att vi sov borta en natt och inte hade något. Även om man såklart rent logiskt vet att risken finns så trodde vi/jag ju absolut inte att det skulle gå så lätt att bli gravid. Hade noll koll på ägglossning och cykel på den tiden.
Så du tror inte på Pearl Index heller då?
Vad är det som gör att den här frågan är så ”intressant” att diskutera? Barn eller inte bar, det är ju ett högst personligt val man är helt ensam om (fine, ibland har en partner en say men knappast kreti och pleti på internet), som mycket annat i livet.
Tycker det är intressant med biologi, psykologi, självkännedom, varför man är som man är, fundera kring normer och livsval.
Det var alltså inte tänkt som ett gnälligt svar till dig utan ett generellt inlägg i debatten 😀 ”Varför bryr vi oss om vad andra gör när det gäller ett ämne som enbart angår oss själva.”
Det är väl ifrågasättandet av den rådande normen som gör att det diskuteras? Det är väl i huvudsak kvinnor som förväntas vara födda till att älska barn och ha en hårdkodade till att bli föräldrar. Om hon inte vill det är hon konstig, kommer aldrig uppleva riktig kärlek etc.
Jag har själv barn, men med IVF så det var verkligen ingen självklarhet. Behandlingarna gick dåligt så på slutet förberedde jag mig, förvånansvärt ljus i sinnet, på att leva utan barn. Jag har stor förståelse för varför man väljer att leva utan och är glad för att jag inte såg på det som en eventuell sorg eller nederlag efter mina personliga erfarenheter.
Jag gissar att du själv har barn? För oss som inte har barn är det otroligt befriande att få prata om. Det finns inte alltid rum för de här frågorna. Vissa kan inte ens prata om detta med vänner, för att ämnet är så stigmatiserat. Så jag antar att vi har ett uppdämt behov.
För mig har det
Exakt så känner jag mig. Jag har inget behov av det och har aldrig haft. Det är liksom inget jag går och funderar på eller bestämt utan det har blivit så bara. Var ihop med en kille mellan 20-30 som efter vi gjorde slut skaffade tre barn. Jag tror vi under våra tio år inte en enda hong ens tog upp frågan om barn. Det var inte relevant eller intressant nog helt enkelt.
Bra fråga, jag har faktiskt inte reflekterat så mycket kring det om jag ska vara ärlig utan för mig har det alltid känts ganska självklart att jag inte ska skaffa barn på grund av hur mitt liv har sett ut.
Jag skulle aldrig kunna se mig själv med barn och är, har jag insett på senare år, helt ointresserad av såväl barn som hela den världen.
Aldrig haft en barnlängtan. Sade till min mamma när jag var femton år att hon aldrig kommer få barnbarn haha
Har aldrig känt en längtan eller velat. Nu är jag inne på mina sista fertila år och tycker att det är jobbigt som fan. För normen är så stark, och jag känner mig som ett ufo, ett original. T om tveksamma personer uppmanas att köra så det ryker. Som att alternativet – att avstå är otänkbart. Kämpar mycket just nu. Känner mig väldigt ensam då alla mina vänner har barn och vi pratar inte om någonting annat.
Ge det några år så har hälften skilt sig och vill leka med dig varannan vecka. ♥️
Förstår hur du känner och håller med om att normen verkligen är stark från samhällets sida. Nu har jag visserligen barn själv, men jag tror att jag blev ganska påverkad av normen.
Ibland kan jag fråga mig själv om jag verkligen tänkte igenom barnafrågan, eller om jag bara ”tutade och körde” för ”barn ska man ju ha”.
Självklart älskar jag mina barn och jag är mitt uppe i småbarnsåren som är intensiva…. Men jag har verkligen tappat bort mig själv längs vägen och ibland undrar jag hur jag skulle gjort om jag fick leva om mitt liv.
Samma här, fick jag göra om hade jag nog inte skaffat… Träffat fler som känner liknande.
Samma här
Nej,exakt samma som du faktiskt!
Jag är 40 år. Jag har aldrig tänkt mig in i att jag ska vara mamma eller haft en barnlängtan. Jag reser mycket och älskar det fria livet. Men jag ska faktiskt också säga att jag ogillar barn STARKT. Jag vill inte vara omkring dom. Tycker de är smutsiga, högljudda och framförallt krävande.
Jag hade nog hoppats att barnlängtan skulle komma då det är något som alla tjejer ska känna och vilja ha…men nej. När folk kommer ut med att de är gravida vill jag snarare säga ”jag beklagar”…för jag tycker så synd om folk som skaffar barn. ☺️
Meeen…jag förstår ju samtidigt att folk vill skaffa barn såklart.
Kollektiv. Såg tv- programmet husdrömmar och avsnittet med kollektivet i det gamla mentalsjukhuset. Det väckte mycket tankar. Har alltid lockats lite av tanken på kollektiv men detta fick mig att inse hur problematiskt och knepigt det kan vara. Hur tänker andra om sådant boende? Eller är det till och med nån som har erfarenheter att dela med sig av.
Alla som jobbat säsong har förmodligen bott i kollektiv. Men då är man ju i samma ålder och är där för en gemensam sak. Samma sak om man är student. Det är ju roligt om man bor med likasinnade och folk som tar ansvar för att hjälpa till med städning. Annars är kollektiv helt värdelöst.
Ja men jag menar mer ”riktigt” kollektiv inte för kan bor tillfälligt utan mer som denna grupp. En stor grupp lite olika typer som ska samsas och lyckas komma överens. Fascineras och avskräcks på samma gång när jag såg programmet. Förstår att de som går in i det hela har en romantisk dröm men jag undrar hur ofta det blir så jag kan se massa källor till problem och är därför nyfiken.
Jag är absolut inte en kollektiv-typ-av-person. Är social på jobbet och i relationer men hemma vill jag ha det privat och eget. Blev också fascinerad av avsnittet men mest avskräckt haha, så många som ska komma överens och hålla koll på saker. Även om man har sitt egna boende i boendet kommer man ju inte ifrån kollektivgrejen. Tror absolut man måste uppskatta den livsstilen om det ska funka.
Ja jag blev verkligen avskräckt och tyckte lite synd om familjerna i avsnittet. De hade haft en dröm om något mysigt och så verkade det mest vara kaos, massa jobb, högljutt, stökigt, stressigt och nu har de investerat alla sina pengar och är fast i ett spökhus.
Okey har inte sett avsnittet. Jag hade själv inte velat bo i ”vuxet” kollektiv. Mitt hem är min borg och jag hade nog stört mig på hur folk städade eller inte och gjorde ljud 😂 vill även använda mina egna grejer och inte dela med andra som inte är min familj typ. Tänker att jag hade haft svårt att lång tid bo även med mina bästa vänner just för man är olika så med personer med en annan relation till hade jag nog ogillat
Inte testat men hade absolut kunnat göra det när jag var yngre. Nu för gammal och bekväm 🙂 Tror det är en nyttig upplevelse, absolut!
Det var även gamlingar som flyttade in i kollektivet. Det var barnfamiljer som startat men både äldre och studenter bodde nu där med barnfamiljerna. Undrar om familjerna hoppades ha lättillgänglig barnpassning med detta boendekoncept.
Mardröm tänkte jag!
Skulle bara kunna göra det med nära vänner, inte folk jag inte känner/känner bara lite!
Marketplace Facebook!
Någon fler som sista tiden inte kommer åt Marketplace via Facebook-appen? Jag fick upp någon ruta för en tid sen och var snabb och gjorde något val som jag inte vet vad det var för fråga. Men sen dess funkar inte Marketplace alls för mig. Hittar det i appen men direkt går den in på Facebook via safari och där hittar den annonser från USA.
Jag använder sällan Facebook utan oftast är det för Marketplace eller läsa inlägg i en grupp.
Har googlat och kollat alla inställningar men hittar verkligen inte hur jag ska göra för att det ska fungera som förut.
Det e samma för mig förutom att jag hamnar i Paris hela tiden , fattar ingenting.
Vad heter Molly rustas båda barn?
Charlie och Olivia
Tack!
Har fått för mig att alla kändisbarn i Stockholm heter typ Ted, Todd od
Naej, tror inte det? Filippas son heter Todd, annars vet jag ingen. Men har inte superkoll heller. De jag vet såhär på rak arm är typ
Nikola, Danilo, Sasha (Kenza, verkar valda utifrån henens mans ursprung)
Valentina, Anastasia, Natalia (Ines Kokic, verkar valda utifrån hennes/mannens ursprung)
Ivy (Klara ”Tanby” Elvgren)
Lou, Tula, Juli (Alexandra Bring)
Blandat typ, som namnstatistiken överlag i landet. Blir alltfler olika namn, de som ligger i topp för nyfödda utgör inte lika stor andel som de i topp gjorde förut. Men om man tittar på ”vanliga” okända så trendar väl mer traditionella namn lite mer möjligtvis, även om det som sagt fortfarande är rätt stor blandning.
Todd, Ted och Tintin heter Lojsans barn.
Ted och Lo heter Kajsa Bergströms barn.
Ida Nordström fick precis en Theo.
Och Ted Louie heter Maja och Viktor Nilsson Lindelövs ena barn
Ja, det är rimligt att det finns fler, Theo och Ted har jag för mig legat i typ topp 20-30 det senaste året(/åren). Vet bara inte om det är mycket vanligare bland kändisbarn än överlag iom att dessa namn som sagt ligger relativt högt i namntoppen i hela landet. Och att det finns många kändisbarn som heter annat.
Det var en ganska udda sak att få för sig.
Okey hörrni, oftast är det ju tips på bra filmer man efterfrågar men kan vi inte göra en tråd med filmer vi verkligen avråder från att se pga riktigt dåliga enligt oss själva? Mina är
Into the wild – så långsam och innehållslös och riktigt dåligt slut .
Sausageparty – rolig trailer men filmen var verkligen inte rolig.
Drive – bara så tråkig också haha
Sune på bilsemester
Fast Into the wild är ju jättebra. Ser om den regelbundet och blir besatt varje gång och börjar googla för att se om någon mer detalj framkommit i det som hände honom på riktigt.
Och jag Ts är en sån som gillar alla genrer typ utom skräck, inget emot filmer där det inte händer saker heeeela tiden osv men för mig var den så platt, grep inte tag över huvudtaget. Jag blev bara irriterad på killen tyvärr.
Förstår irritation, han var inte skarpaste kniven i lådan direkt och det blev ju som det blev.
🙄 Det var väl inget fel på hans intelligens? Han var en drömmare, en sökare. På den tiden fanns det inte tillgång till Internet som det finns nu med all information i överflöd.
Håller med, han gick väl ut skolan med toppbetyg dessutom?
Gillar också in too The wild.
Vem tog kortet när han står mot bussen?! Detta är en utav mina favoritfilmer.
Tidsutlösning.
Tänkte först du menade Into the woods, musikalen som jag verkligen älskade. Into the wild har jag inte sett och inte känt mig sugen på heller.
Leave the world behind- katastrofalt dåligt slut med en miljon lösa trådar kvar.
Lite det som var meningen med filmen..
Uppföljaren till Mitt stora feta grekiska bröllop (som är en underbar film!). Tror den heter min stora feta grekiska semester? Stängde av efter en halvtimme
Titanic. Förstod inte alls varför alla har hypat den. Såg den 2019 för första och hittills enda gången.
Du såg den 2019 – Det händer en del på 20 år. Filmen kom 1997, glöm inte det.
Hur skulle Into the wild slutat menar du? Den är ju baserad på en riktig person och hans liv och död.
Dune
Också hört att den inte var så bra så glad att jag inte såg den på bio
Love actually och Nothing Hill. Riktiga skitfilmer.
Notting kanske det stavas kom jag på…. 😂
Mamma Mia måste jag nämna också. Fy fasen..
Plågsam 🙈
Sjätte sinnet
Mest överskattade filmen i världshistorien: Forrest Gump! SÅ jävla tråkig och menlös.
Håller faktiskt med, avskyr den.
The weatherman – så löjlig och tråkig
Piranha och Drag me to hell – bara för jävla äckliga.
Tänkte testa Vinted men fattar inte riktigt, hur funkar det med frakten? Behöver man en skrivare för att skriva ut fraktlappen?
Det beror på fraktsätt. Som säljare, om någon köper en vara av dig med PostNord så får du en QR-kod att visa upp när du lämnar in paketet och ditt ombud skriver ut fraktetiketten. Men om någon köper med t.ex. UPS så måste du skriva ut en fraktsedel och fästa själv på paketet. De allra flesta handlar dock med PostNord. Om du inte kan/vill sälja med UPS kan du skriva det i din profil och på dina annonser. Någon kanske fortfarande någon gång köper med UPS, isåfall kan du förklara att du inte kan skicka med UPS och avbryta köpet (i samförstånd med köparen) .
Tack för förklaringen 🙂
Kännee att luften gått ur mig, är helt slut. Känns som jag inte hinner med och att inget går min väg just nu. Orkar inte, vill inte!
Ursäkta gnäll men behövde få det ur mig.
Samma här, är bara såå trött och småsur hela tiden. Alla kan dra åt helvete speciellt på mitt jobb.
Ja folk på jobbet kan dra dit pepparn växer!
Ja, typ till Indien. Peppar växer där.
Samma med mej. Sover mycket. Och jag som varit så pigg några veckor. Suck nu kommer tröttheten.
❤️
Nästa vecka blir det soligt och härligt väder. Då kommer energin tillbaka!
Känner mig stressad för att jag vill ändra mitt liv så att jag trivs bättre, men vet inte hur.
😔
Kan inte slappna av och nöja med oavsett vad jag gör, vill känna att jag ”lever” men vågar inte gå utanför min komfortzon tillräckligt.
Är det att du inte vet vad du vill förändra, eller att du inte vet vad för steg du behöver ta för att förändra det ,eller att du inte vet hur du ska komma igång och ta stegen?
Utan att veta var du är någonstans riktigt, så kanske det ser ut såhär (sen var du faller i listan beror ju på var du är nu):
1. Funder över var det skaver, där du inte trivs riktigt eller det skulle kunna vara bättre.
2. Tänk ut hur du skulle vilja att det ser ut istället i dessa områden och hur tror du du skulle trivas bättre av det.
3. Vad för steg och förändringar behöver du införa för att få det att ändras till det du vill? Finns det flera steg som behöver ske? Kan du påbörja dessa steg? Om inte, vad krävs för att du ska kunna påbörja det?
4. Börja att genomföra de steg som krävs först. Hur du gör det beror ju lite på vad det är, kan innebära att avsätta tid för något, skapa rutin, lägga in påminnelser i kalendern m.m. Kan se väldigt olika ut beroende på.
Om du kör fast på punkt 4, alltså genomförandet och våga göra det eller motivera dig själv, så är det kanske litet konstigt tips (men som funkar oväntat bra för mig) att typ låtsas att jag är huvudkaraktären i en film och en scen spelas upp där det görs. Liksom, jag kliver lite ut från mig själv när jag gör det. Det kan göra det lättare att komma förbi om det känns läskigt, pinsamt, jobbigt osv. för det är inte ”jag”, det är karaktären i filmen där manuset och personen redan är skrivet. Det här måste hända! Tillslut efter att man gjort det några gånger och börjat komma förbi det jobbiga/pinsamma/whatever, eller byggt en vana/rutin – så känns det inte längre svårt att göra det själv, som sig själv.
Vet vad du vill förändra
Testa ett år utomlands, antingen jobba eller plugga. Det ger underbar energi och perspektiv. Efter det året kommer du garanterat fatta nya beslut om ditt liv.
Alltså vad ÄR det med folk på internet!! Så fort någon på tiktok eller Instagram lägger ut något där ett husdjur eller barn förekommer svämmar kommentarsfälten över av oombedda ”råd”. ”Barnet måste ha vantar på sig”, ”hundar får inte äta x” (utan att hunden har ätit x, x råkar bara synas på bild), ”katter ska inte ha blablabla”. Eller föräldrar som prankar sina tonåringar och kommentarerna ska gå igång som fan. Eller nån som lagar mat ”jag såg inte att du sköljde av kniven innan du skar nästa sak”. VAD spelar det för roll för personen som kommenterar? Ska folk bara leka duktiga eller är det typiskt ”det som inte syns händer inte”?
Är folk verkligen så jobbiga även i verkligheten eller passar de på bakom skärmen?
Har/har precis haft både valp och bebis och kan meddela: folk är lika förbannat överjävligt jobbiga även i verkligheten. Mängden RÅD och tips och pekpinnar och förebråelser jag mottagit sista åren. Om saker jag vet, saker jag själv inte tror på/tror är bra, saker som jag redan testat men som inte funkar för oss.
Så sällan det kommer nåt användbart ur käften på kreti och pleti alltså.
Tror att den största skillnaden är hur det läggs fram, möjligtvis att det har en något snällare ton IRL. inte alltid dock.
Fyfan. Ibland önskar jag det var lagligt att ge folk en smäll på käften😂😂😂
Nädå, skämt åsido. Blir så jäkla trött på människor ibland bara.
Men alltså jag fattar verkligen inte varför folk ska hålla på. Finns något som heter ”sköt dig själv och skit i andra”, fler borde leva efter det.
(Så länge inte någon far illa förstås, men bara för att det t.ex står en skål med choklad på ett bord och det är en hund på golvet så betyder ju inte det att hunden blir matad med choklad).
Jag har också småbarn men blir aldrig sur om någon kommer med kommentarer eller råd, tänker att de gör de för att va snälla. Ex när min bebis hade en jobbig period då den skrek mycket så skulle alla ge råd som är så självklara typ ”testa bära barnet”, ”testa magmassage” Men det är ju inget att bli sur över, jag utgår ifrån att folk säger det för att de genuint bryr sig.
Håller med. Jag såg det också bara som något fint, att det ändå är många som bryr sig om att mitt barn ska må bra. Tänk så hemskt om det vore det motsatta.
Man väljer själv hur man ser saker. Jag tycker det blir mycket bättre för mig själv att välja det positiva.
Men ibland är det bara väldigt tydligt att det är pekpinnar och besserwissrande.
Fler än jag som läst om Polyfamiljens kris i sitt förhållande?
Hampus har ju valt att lämna Linda (men ej Erik) bl a pga nåt som hände vid nyår. De pratar ju jättemycket om det både på yt och Instagram, inte direkt vad bråket handlar om utan väääldigt luddigt. Folk har ju alla möjliga idéer och spekulationer på varför. Hampus har ju sagt att flera olika saker är dåliga i förhållandet med Linda men på nyår rann bägaren över. Ser man vloggen från nyår och hör alla senare videos så fattar man att en grej hände vid middagen på nyår, där konflikten gäller Linda och en av Hampus barn (fattar vem, men skriver ej namnet). Och självklart tar han sitt barns sida, konstigt vore det annars! Han gör helt rätt, barnens välmående först! Vi är nog många som förstår Hampus i det här. ( Linda är ju väldigt speciell! )
Hampus är värd mycket bättre.
Verkar ju otroligt struligt hur de ska lösa allt. Vore bäst om Linda och Hampus har varsin etta där de kan göra lägenheten till sin egen att vara i, slippa dela. Erik i huset. Man vet ju inte vad som händer med nya partners och så sen.
Så nyfiken på vad som hänt! Är Hampus och Erik ihop utan Linda eller är Hampus helt singel nu?
Oklart mer än att Erik är kvar i huset även de veckor som Hampus bor där.
Hör alla senare videos? Jag har sett alla och förstår inte vad det skulle vara. Kan du ge någon mer ledtråd?
Tex i en vlogg pratar Linda om ”Här är en person (L) och här är en annan person (H) och så här i mitten är hans ”bästa kompis”. Då tycker man olika beroende på vilken relation man har till ”kompisen” (dvs ett av hampus barn) säger Linda.
Hur menar du? Jag förstår inte.
Vilka är Hampus biologiska barn? Vilka är lindas biologiska barn? ”Saken” dom pratar om borde vara ett barn kan man ana.
Nån som vet om det är lugnt att kombinera lergigan och melatonin ?
Ja det är lugnt
Läkaren och apotekspersonalen.
Klockan är rätt mycket
Men du tänker väl inte lita på anonyma på internet angående en sån fråga 😀 Inte klokt alls men det inser du säkert.
Det är två läkemedel med väldigt få interaktioner. Dessutom länkas det ju till janusmed. Helt ofarligt att kombinera.
Är väldigt känslig så har haft svårt att hitta något bra alternativ..
Jag kör med tvål och vatten. Det enda som funkar pga att ögonen svider som satan av bland annat Niveas.
Prova Lidls remover. Billig och bra.
Tack men jag kör nog vidare på det som funkar. 🙂
Kokosolja
Jag har en kollega sen många år tillbaka som kan vara ganska fascinerande/frustrerande 😅
Han har EXTREMT mycket(många?!) tics! Alltså extremt. Han harklar sig, hostar och liksom fräser ut o in med näsan hela tiden. Vi har vant oss ganska mycket för vi hör detta dagligen, men nu är han förkyld och det är så äckligt så det är inte klokt. Det liksom hörs hur han sprayar ner hela sitt kontor med snor.
I övrigt är han duktig på sitt jobb. En gammal räv som har svårt för nya saker/rutiner som en sån enkel sak som att hans lunch-kompis är ledig. Då blir det rörigt.
Som sagt. Vi har jobbat ihop i många år men idag hade vi en ny ”incident” där jag blev så fascinerad. Vi hade Hlr utbildning och vi skulle öva inblåsningar. Han kan inte öppna sin mun tilllräckligt så att han täcker dockans mun?! Han får tydliga instruktioner men det blir kortslutning! Han får inte ihop kroppsliga instruktioner.
Vad kan det finnas för ”förklaring”? Har han en diagnos av något slag? Det spelar givetvis ingen roll men han fascinerar mig som sagt 🙂
Tourettes syndrom?
Kalk i hjärnan?
Vad jobbigt för han.
för honom.
Jag tycker det ör otroligt fascinerande ha kollegor som hänger ut arbetskamraters snor på internet…undrar om folk som gör det har någon diagnos eller vad deras problem kan vara? (Föredrar mao din kollega över dig alla dagar i veckan, ursäkta)
Ja jag skrev ju namn, adress och arbetsplats…
Gränslös och har dålig koll på det här med etik och respekt för andra människor. Nån som kommer på en diagnos?
Låter lite aspigt.
Vaddå han kanske inte kan öppna munnen mer än så?
När vi hade hlr så sa instruktören att det är vanligt att man inte kan täcka allt med sin mun och gav tips på hur man kan göra i så fall. Detsamma om man inte kan komma ner ordentligt på marken (exempelvis pga knän, osv). Låter som en dålig instruktör som inte kan anpassa sina instruktioner.
Vi kan givetvis inte diagnosticera din kollega baserat på en kommentar om hans förmåga att ge HLR.
Du kan vara ganska jobbig du också ska du veta. /Mvh din kollega (obs! vill prata med dig i lunchrummet imorgon om detta)
Känns det okej att veta att han själv, hans familj, andra kollegor eller din chef kan läsa det här? Vad hade du tyckt om någon av dina kollegor beskrev dig härinne?
Folk beskriver ju sina partners, chefer, svärföräldrar, kollegor, vänner mm hela tiden här inne.
I vår kommun erbjuder Socialtjänsten fem stödsamtal till föräldrar utan journalföring. Vi funderar på att prova detta för att få stöd i hur vi ska hantera vår 6-årings temperament som påverkar hela familjen, hon är världens finaste mot vänner och har aldrig varit i en konflikt med någon annan än oss i familjen men hemma får hon sådana utbrott där hon blir utåtagerande.
Någon som haft stöd av familjebehandlare utan att det liksom handlat om någon utredning eller liknande från Soc? Tycker det är superbra att kommunen erbjuder det här men samtidigt känns det lite konstigt att vända sig till dom.
Kolla in Natali Fikas blogg på mama, hon skrev ett inlägg om det nu i dagarna som var informativt och bra tycker jag!
Det är väl jättebra! Arbetar inom socialtjänsten och såna föräldrar som ni – som tar hjälp i förebyggande syfte blir man ju så glad över. Ansvarstagande och klokt! I vår kommun finns även föräldragrupper som man kan anmäla sig till, helt utan myndighetsbeslut där föräldrar får lära sig mer om bemötande, strategier osv. Kanske finns något liknande hos er?
Hej! Soctant här som jobbar som utredare för barn. Det är kanske inte i första hand från mig du efterfrågar svar 😉 men jag måste säga KÖR PÅ!! Ta chansen att få stöd i förebyggande syfte!! Det är en otrolig styrka att ta hjälp innan det har gått för långt! Heja er!
Låter väl som ett jättebra erbjudande. Testa och se om det ger något. Vår dotter hade hemska utbrott i treårsåldern och vi gick till bup det var dock en knäpp dam som inte hade några idéer eller var mkt till hjälp. Tack och lov lugnade utbrotten ner sig med tiden. Men testa.
Jobbar på socialtjänsten, mottagningsenheten för barn och unga, dvs enheten som tar emot och förhandsbedömer orosanmälningar. Vår kommun har också fem samtal med familjebehandlare på service. Jag hänvisar många familjer dit, både familjer som själva ringer oss och då handlar det ofta om liknande frågor som du beskriver. Hänvisar även familjer dit som jag träffar där det inkommit en orosanmälan men jag inte bedömer att en utredning behövs men där familjen uttrycker liknande stödbehov som du beskriver.
Ett par familjer per år skulle jag säga sen återkommer till oss och ansöker om längre kontakt med familjebehandlare då större behov visat sig.
Min bild är att dessa fem samtal ofta är väldigt uppskattade och att det är bra just i lägen där det finns ett avgränsat problem men i övrigt en välfungerande familj och inte en massa andra sociala problem.
Vi fick efter utredning. Bvc gjorde pga pappans psykiska ohälsa. Soc tyckte dock pappan var en fantastisk förälder men erbjöd oss båda stödsamtal. Han gick inte men jag gjorde. Det var super givande och ledde tyvärr inte till någon fortsatt utredning 😅 Men jag tror du kan känna dig helt trygg med att soc inte får vidare med något som kommer upp under samtalen.
Jobbar i skola och vill bara säga att va bra att ni vill ta hjälp och gör det nu när barnet är såpass litet ❤️
Min kompis har vart tillsammans med sin sambo i kanske fem år. Hon vill jättegärna gifta sig och har kommunicerat detta till honom men han kommer aldrig till skott. Han har
Även sagt att hon inte får fria till honom. De har planer att skaffa barn ihop. Tycker lite synd om henne som verkar hoppas på att gifta sig men har en kille som aldrig kommer till skott . Jag vill
Ge henne rådet att om hon verkligen tycker bröllop är viktigt för henne borde hon bryta för han verkar helt enkelt inte vilja gifta sig med henne. Borde han inte ha friat vid detta laget om han verkligen hade velat gifta sig?
Men alla vill ju faktiskt inte gifta sig 😅 Jag och min sambo har varit ihop i sex år och vi har inga planer på att förlova oss.
Vart i min kommentar har jag påstått att alla vill gifta sig?
Du skrev ”Borde han inte ha friat vid detta laget om han verkligen hade velat gifta sig?” varpå jag svarade att alla faktiskt inte vill gifta sig 😅
Jag menade att min kompis går runt och tror att han faktiskt kommer fria men jag tror inte att han vill gifta sig. För då borde han gjort det mtp hur gärna hon vill.
Har du frågat honom? Vet du vad han tänker och känner? Tror du att anonyma på internet kommer att kunna berätta för dig vad han tänker och känner?
Men det är väl någon dom två ska diskutera?
Men alltså, vad är det med folk? Är ni bara bittra på riktigt eller bara sugna att vara så cyniska som möjligt online? Diskuterar ni aldrig saker med era vänner eller ger då råd eller era tankar och åsikter?
Uppenbarligen har ju vännen diskuterat det med TS i någon mån, eftersom TS är medveten om hur vännen känner och vad killen har sagt om det. Klart vännen och hennes kille lär diskutera det och komma fram till något eftersom det är de det gäller, men TS kan ju som en vän som bryr sig stötta och prata med sin vän också.
Jag tror ärligt talat ingen är bitter i den här tråden utan folk försöker vara sakliga och hjälpa Sara att inse att hon går lite över gränsen till vad som är sunt och hjälpsamt.
Men det är att dra på lite höga växlar när man inte har insyn i deras relation eller hur mycket Sara trycker på om det utan vännens efterfrågan. Hur kan ni utläsa, av den lilla informationen som vi fått, att Sara går över gränsen för vad som är sunt och hjälpsamt?
Missförstå mig inte, kanske är det så, kanske inte. Tycker bara inte att det går att utläsa något sådant åt något håll utifrån den info som getts hittils.
Min man friade aldrig, jag ville gifta mig med tanke på barn så vi bestämde det tillsammans. Har vänner som väntat i 10 år men inget händer men där är det minsann mannen som SKA fria men uppenbarligen sker det aldrig, tyvärr. Så dom får vänta på något som kanske aldrig händer…
Vill han inte fria föreslå bröllop och planera tillsammans? Varför måste han fria? 😊
Som med så mycket: kommunikation! De är väl två vuxna människor? Prata med varandra för sjutton. Om de älskar varandra och ser en framtid tillsammans (vilket det ju låter som om de planerar att skaffa barn) så får de ju ja en öppen och ärlig kommunikation med varandra. Tycker man olika om vissa stora frågor så är det ju inte svårare att man pratar om det och lyssnar på varandras syn på saken. Och sen får man väl hitta nån våg/kompromiss som båda är nöjda med. Varför krångla till det?
Kan det verkligen vara viktigare med själva giftermålet än den man vill gifta sig med och leva ihop med? Skillnad om den ena vill ha barn och den andra inte. Så konstigt av dig att tänka att hon ska bryta med honom.
Jag hade brutit om killen jag var tillsammans med inte ville gifta sig
Det är ju du, ja. Jag tycker du ska sluta projicera dig själv på din kompis och hennes relation, du gör mycket mer skada än nytta…
Det är väl inte du som är i förhållandet?
”Frågar åt en kompis”..😂
Därför är det ju så viktigt att man pratar om det. Men han verkar inte ha kommit med någon bra förklaring tolkar jag det som. Alltså, är det en principsak att man är emot äktenskap i sig, att man vill leva tillsammans med inte dela ekonomi etc. Eller ser han ingen framtid, vill kunna dra lättare? Redan gift? Tycker iallafall man måste kunna vara öppen med varför om ens partner gärna vill.
Förlåt om det blir dubbelt, min kommentar försvann. Men jag tycker det verkar konstigt att råda sin vän att göra slut över en sådan sak. Känns lite som att det är mer du än hon som tycker att det går för sakta.
Fast, det säger ju inte TS riktigt? Hon skrev:
”Ge henne rådet att om hon verkligen tycker bröllop är viktigt för henne borde hon bryta för han verkar helt enkelt inte vilja gifta sig med henne.”
Alltså, om vännen tycket bröllop/giftermål är såpass viktigt (att hon inte vill vara utan det), så borde hon bryta iom att han inte verkar vilja det. Det låter rimligt tycker jag. Om hon känner så, då är det dumt att stanna kvar och vänta och hoppas. Samma sak med t.ex. barnfrågan. Om personen du är med inte vill eller inte kan ge ett svar på om den vill gifta sig/skaffa barn/flytta till en annan stad och det är jätteviktigt för dig, så efter ett tag är det bättre att gå vidare än att vänta och hoppas på att den ska ändra sig. Det lär ju bara annars leda till bitterhet och ånger.
Men, om vännen inte tycker det är så viktigt med bröllop, ptja, då kan hon ju förstås välja att hellre vara med honom än att gifta sig.
Fundera över varför den frågan är så viktig för dig och varför du engagerar dig så mycket i en relation som du inte är del av. Är du säker på att dina råd är kloka råd? Det är inte jag.
”Ge henne rådet att _om hon verkligen tycker bröllop är viktigt för henne_ borde hon bryta för han verkar helt enkelt inte vilja gifta sig med henne.”
Är det ett så dåligt råd? Om det är så viktigt för vännen och snubben inte vill eller inte vet om han vill gifta sig och åren gått, ptja, då är det ju ganska rimligt att lämna och gå vidare och hitta någon som känner likadant som en själv. Eller, så kommer man fram till att giftermål inte var så viktigt som man trodde och man hellre stannar i relationen än att gifta sig. Men att gå och vänta på något man verkligen vill och det sen aldrig händer, stor risk att det kan bli bittert och något ångerfullt.
Uppenbarligen tycker många här att det är ett dåligt råd. Jag skulle inte heller råda att lämna, speciellt inte med argumentet att ”jag skulle ha lämnat”, det är ju inte jag som är i relationen.
Sen kan man givetvis lyssna på sin vän och fråga vad hon tycker om det. Skulle snarare råda henne att prata med sin sambo om det är ett problem. Kanske råda om parterapi om det är viktigt för henne.
Om äktenskap hade varit viktigt för mig hade jag inte varit med en man som inte friar så länge. Skulle aldrig ställa upp på att sitta o h vänta.
Men vad är det med folk som gör sig till såna offer? Varför det här barnsliga ”my way or no way?”
Juridiska aspekter. Skulle aldrig skaffa barn med någon utan att gifta mig.
Min man friade efter 1 år så jag är knappast ett offer. Tycker det är attraktivt med män som inte är rädda för commitment och dom kvinna skulle jag inte föda barn utan ekonomisk trygghet iform av äktenskap.
Gud vad mossigt och osjälvständigt. Själv har man klarat av att skaffa två barn på egen hand och det går ingen ekonomisk nöd på varken dem eller mig.
Har du en vettig inkomst blir det stor skillnad i både vad du får ut som föräldraledig och skillnad på din pension. Maxnivån i socialförsäkringen är typ 35k. Sen ser jag inget egenvärde i att vara självständig i en relation. Skaffar vi barn ihop tar vi ju ansvar för familjen tillsammans.
Saknar betydelse, dina barn ärver dig lika mycket eller lite som ogift.
Det saknar inte betydelse. Om mamman och pappan är gifta och en dör så ärver den andra boendet före de gemensamma barnen, om de inte är gifta så ärver barnen sin del direkt vilket kan krångla till det för dek kvarlevande..
Det saknar betydelse för dina BARN som ärver oavsett. För dig kan det ha betydelse. Du kan gifta dig eller skriva ett testamente- exakt samma sak.
Är du gift med barnets förälder ärver barnen först när båda har dött.
Med andra ord en fördel för barnet ha ogifta föräldrar..
Min kille vill inte gifta sig, trots att jag vill det. Vi har en toppenrelation i övrigt och försöker skaffa barn, och jag har accepterat att han inte vill. Ett nej är ett nej och det respekterar jag. Är inte hela världen att gifta sig och det är iaf inget som är värt att kassera en fin relation för.
Hur tänker du på den juridiska biten när ni skaffar barn? Ni kan aldrig få samma trygghet som när ni är gifta.
Det där är ju bara en myt. I Sverige skyddar juridiken barn till ogifta föräldrar exakt lika mycket som till gifta. Och det är sedan lååång tid tillbaka. Eller vilka ”juridiska aspekter” refererar du till.
Barnen ja, det är efterlevande sambo/partner som åker på att barnet ärver halva bostaden osv och då sannolikt ska ha ett överförmyndarlåst konto till 18-årsdagen och en del annat praktiskt trassel. Absolut ingen myt!
Men då är det ju enbart dig det handlar om och inte barnen så varför dra in dem? Det går för övrigt precis lika bra att skriva ett testamente som att gifta sig.
Problemet uppstår när man skaffar barn eftersom det är barnen som ärver och inte ens partner.
De kanske inte äger någon bostad? Eller så har de det ekonomiska på det torra redan? Kanske upprättar andra juridiska dokument om/när det blir barn? Tycker inte man behöver hetsa upp sig så mycket innan man vet förutsättningarna, det är liksom inte livsfarligt att skaffa barn utan att vara gift och förutsättningarna kan skilja sig.
Det är ju du själv som KAN ha större trygghet som gift om ni inte skrivit testamente (isf är det exakt samma sak gift/ogift) men för dina barn kvittar det lika.
Haha, nej det är absolut inte samma sak. Du kan inte kringå avsrätren. Det är bara som gift du ärver din partner innan barnen ärver. Omöjligt att skriva avtal som fungerar så.
Även om man upprättat ett testamente så kommer barnen att få sin laglott efter den förälder som dött, det går bara att testamentera den egendom som inte utgör laglotten. Det innebär alltså en större ekonomisk trygghet för ens partner att man är gift när man har barn.
Ge henne i stället rådet att kommunicera tydligt till honom hur viktig det är för henne. Kanske behöver de ta hjälp av parterapi för att förstå varandra.
Att råda henne att lämna känns lite drastiskt om allt annat i relationen är bra.
Hur länge har du känt henne och hur väl känner du henne?
Vad gav ni i morgongåva till er man och något speciellt till bröllopsnatten förutom sexiga underkläder? 🥰
Ingenting varför skulle man? 😊 känns rätt förlegat att köpa sexiga underkläder till bröllopsnatten
Varför förlegat? Jag tycker att det är nice att ha något fint och jag vet att han uppskattar det med.
Sexigt elegant, finns ju massor! Vad har ni haft för underkläder då som inte är förlegat? 😊
Ja några den min garderob haha. Jag tolkade som att man skulle köpa nya underkläder bara för att vara sexig på just bröllopsnatten men kanske tolkade dig fel 😊
Jag har flera sexigare set och köper underkläder jag gillar och känner mig fin i. Han gillar det med!
Att köpa ett nytt vitt set inför bröllopsnatten tycker inte jag är förlegat men då får jag väl vara det haha 👰♀️
Är väl ganska brukligt att göra. Varför skulle det vara förlegat?
Har aldrig hört om nån som gjort det. Folk brukar väl va rätt trötta på bröllopsnatten också? Jag hade på mig vanliga underkläder jag hade hemma.
Jag gav sån där fotobok med lättklädda bilder på mig. Jag har totalt glömt vad det heter! Hur som så var det en upplevelse o göra det o ett roligt minne att ha. O det uppskattades 😉
Men neeej fyyy så FÖRLEGAT usch och fy !!!! 😂😂😂
Boudoir heter det, sensuellt, vackert och sexigt. En vän gav sin man det på bröllopsdagen 🔥
Hahahah men fy vad pinsamt
Hahaha samma kvinnor som tycker det är pinsamt gråter när maken kollar på porr men skulle aldrig kunna sätta på sig lite snygga underkläder för honom 🥲😂
Avskyr porr. Fy så vidrigt! Men inga problem att min man får bilder på mig. Jag väljer det och tvingas inte av ekonomiska skäl.
Varför avskyr du porr? Avskyr du att ha 6 också?
Eh va
Pinsamt för vem egentligen?
Fick du bilder på honom i kalsonger också?😁
Nix men det hade varit uppskattat om han gjort det 🤗 Jag fick ett armband.
Jag köpte en mont blanc penna som graverades.
Skönt att det ändå finns någon här inne med stil.
Sofia, låt oss höra du som har så mycket stil! Vad ska man ha för underkläder och vad ska man ge i gåva till sin blivande make?
Hur gjorde du? Snälla berätta 😉
Hade även köpt underkläder om det känns annorlunda för dig. Men det är ju inte en present.
Köpte en kaffemaskin till min man! Långt ifrån klassiskt haha, men han älskar kaffe och jag dricker inte, så det kändes som en fin present. Han blev otroligt glad 😍
Handgjord golfputter i trä med initialerna på🏌️♂️ Min man blev superglad😍 Han som tillverkade den hade nåt år tidigare gjort ett par till Daniel Westling.
Jahopp jobbar på Region Östergötland och idag fick vi reda på att 900 personer ska varslas. På min arbetsplats (jobbar administrativt) går vi redan på knäna pga anställningsstopp och att vi inte fått ersätta personer som slutat/gått på föräldraledighet. Känns så jävla deppigt och hopplöst 😔 Rädd för att bli av med jobbet men också rädd för att vara kvar om andra kollegor får gå, arbetsbelastningen kommer ju inte bli mindre 😫
Fyfan, läste på nyheterna och blev helt tung i hjärtat.
Minns när Kristersson innan valet sa att inga varsel inom vården skull ske.
Jaa alltså jag fattar ju att det blir väldigt kännbart ute i verksamheten när tjänster dras in (typ hyrsjuksköterskor och nu kanske även undersköterskor). Men känns som att vi som sliter administrativt för att vården ska ha bra förutsättningar glöms ofta bort. Lika jobbigt för alla när ett varsel sker även om folk i diverse kommentarsfält kopplat till detta skriver att administrativ personal är skit och ska skrotas helt. Ja men då kan väl Britta som jobbat som undersköterska i 40 år börja göra upphandlingar och skriva avtal så ska vi se hur bra det går 🥲 Sry för rant men är så less efter den här dagen.
Också less för att vi fick reda på varslet genom en jävla pushnotis från Aftonbladet.
Så jäkla ovärdigt!
Jobbar också administrativt inom RÖ och ja denna dagen blev ju inte så kul. Och spyr på alla kommentarer om att säg upp alls administrativa tjänster då löser sig ALLT. Jaha ja.. vem ska räkna på era löner? Betala regionens fakturor i tid? Göra inköp?
Ja jag tror inte att dom som skriver kommentarerna inser att om vi som jobbar administrativt försvinner så kommer det arbetet istället hamna på personer som egentligen borde få jobba enbart med att vårda patienter 🤷🏻♀️
Hur mycket dåligt kommer hända med denna regering. Blir nog tuffa år förutom dom själva med sina jättelöner.
För det gick ju skitbra för vården med den förra regeringen…
Verkar ju gå ön sämre nu…
Sluta tramsa. Och jag är inte ens höger…
Vård sköts huvudsakligen av regioner.
Ja, för vad politiker säger innan valet kan man lita på…
Det är skrämmande, på riktigt. Jag tror inte folk förstår hur illa det här är, att så mångs kan blir varslade från en region.
AI kommer ersätta många jobb och det finns redan snack om att införa universal inkomster så man kan överleva.
Jag hoppas folk säger ifrån, det kommer jag göra. Man vet aldrig under vilken villkor det ska betalas ut.
Medborgarlön, obligatorisk vaccinering och ett globalt hälsopass. Social credit store förstås.
Score*
Är du mitt ex?
Om ditt ex heter Henry Krusenstierna så visst!
Precis. Social credit score, ät insekter och vara duktig och kanske du samlar tillräckligt många pöang att åker utomlands om 3 år. Om du ens vill såklart när du kan uppleva en likadan resa direkt från din soffa via the metaverse.
MEN TÄNK PÅ KLIMATET
Exakt. Chat control fick ”de” iallafall inte igenom. 😁
Jag är medicinsk sekreterare i annan region. Uppsagd och slutar sista april. Finns inte mkt jobb att söka. AI kommer med en j-a fart 😏
Jobbar i Göteborgs stad i skolans värld och här ska det också sparas in på tjänster. Fattar inte hur det ska fungera och stackars barn som blir kvar i detta 😞
Och precis som du säger man är rädd för att bli av med jobbet men också rädd/orolig över att vara kvar och hantera det som blir
Ska börja jogga, någon som har tips på bra app som passar en nybörjare? 😅
Vad för app menar du att du behöver? Det är ju bara att gå ut och jogga.🙂
Bra med app om man är nybörjare och behöver bygga upp sig. Många blåser på för hårt i början och skadar sig.
Haha ja men är helt nybörjare så tänkte det bra med en slags app som instruerar så jag inte går på hårt
Du själv känner efter och anpassar efter ork och dagsform. Lita på dig själv.
Ett sätt att komma igång är fem minuters-principen. ”Den går ut på att man får gå hur mycket man vill bara man börjar springa var femte minut och springer så länge man orkar. Målet är vara ute i 30 minuter varje gång.”
Fast det där stämmer ju inte riktigt, att man ”själv känner efter och anpassar efter ork och dagsform. Lita på dig själv”. Man kan stöta på problem som kommer rätt plötsligt om man går ut för hårt utan att bygga upp vana att jogga, som sen kan ta lång tid att bli av med. Det kan alltså kännas bra/okej i kroppen och man trycker på, men sen säger det plötsligt stopp. Speciellt är det svårt för någon som är helt ny på det då det är svårare att veta vad för slags obekväma känslor i kroppen som är sådant man kan jogga vidare på och sådant som är ett varningstecken, eftersom man inte har vana av att jogga.
Håller inte med. Särskilt i början har många bättre kondition och orkar mycket mer än vad ligament och leder gör.
Låt bara bli att köra för hårt då….?
Runkeeper var bra. Jag hade i och för sig sprungit korta distanser innan (1-2km) men under hösten, typ 10 veckor, utvecklade jag uthålligheten så att jag till slut sprang halvmarathon. Det var häftigt
Häftigt, tack för tips
C25K om du är helt ny på det! 9 veckors program för att kunna jogga ca 30 minuter. 3x30min i veckan där man bygger upp stamina. Är snällt mot kroppen att komma igång och inte riskera typ shin splints och andra problem.
A och O är ändå rätt skor och bra underlag för att minimera risken för benhinneproblem.
Ja, men framförallt att inte köra på för mycket för snabbt om man är helt nybörjare. Har man ett par någorlunda skor och följer C25K där man inte gör mer än 30 minuter 3x i veckan och sakta ökar mängden jogging, så är det osannolikt att just skorna eller underlaget skulle leda till benhinneproblem. Man måste inte gå och skaffa värsta skorna eller söka info om underlag i början, sådant kan bli viktigare om man håller i jogging och börjar regelbundet jogga längre och oftare. Oavsett de bästa skorna eller underlag så lär man dock stöta på problem som nybörjare om man börjar jogga för ofta, för mycket, för intensivt.
Söka info om underlag😂
Ja, hur tänker du annars att någon som är helt ny på att jogga/löpning ska veta vad för slags underlag kan innebära vad för problem och vad för skor eller vad annat man ska tänka på vid olika underlag? Du/personen nämnde ju just att ”bra underlag” är viktigt, det är ju inget som är givet vad ”bra” underlag är. Att is är sämre är väl kanske självklart, men om grus, asfalt, betong, jord, gummi eller vad som är ”bra” underlag är knappast givet. Alltså lär man ju därmed söka info om vad det innebär om man inte vet, vilket man förmodligen inte gör som nybörjare.
Tack, ska spana in den
Kolla löpteknik på Youtube. Det hjälpte mig.
Någon mer som följer hon på instagram som (sjukade sina barn från skolan) och åkte till Sälen under pandemin och gick i affärer med sjuka barn? Ni som vet ni vet.
En riktig guilty pleasure att följa henne. Hennes man lämnade henne för några år sedan, då började hon (som har varit totalt ointresserad av motion innan) spela paddel i hans padelklubb för att ”råka träffa på honom” där. Total stalkervarning. Utöver det försöker hon hämnas på honom för att ha lämnat henne genom att stämma honom på mer underhåll, fast det går inte så bra förstås eftersom han redan betalar max och har barnen halvtid. Lär mig så mycket om hur jag absolut inte vill bli om min man av någon anledning skulle lämna mig.
Känner att det saknas forum att diskutera henne. Hon har ändå 80+ resp 20+ tusen följare på sina instagramkonton.
Vem? 😅
Samma förnamn som dottern till Lasse Berghagen och Lill-Babs och samma efternamn som fd vänsterpartiledaren och grundaren av Feministiskt initiativ.
Inte samma stavning på efternamnet, dock. 😉
Malinshusochhem
Haha gud hade helt glömt henne! Vet att jag blev blockad från hennes blogg efter att ha skrivit nån kritisk kommentar 😂
På riktigt, får man så ont av gubbvad att man måste ha kryckor??
Är det inte så att exmannen betalar lägstanivån på underhåll, trots att han enligt kvinnan tjänar mycket mer än hon? Någon maxnivå för underhåll tror jag inte finns.
Nu vet man inte vad som är sant eftersom man bara får ena partens historia, men det verkar vara ett riktigt toxiskt skilsmässodrama. Stackars barn, säger jag bara! Enligt kvinnan har exmannen och hans allierade orosanmält henne ett flertal gånger, något som till slut ledde till att barnen hämtades i sina skolor och kördes till traumatiskt förhör på socialen utan närvaro av någon av föräldrarna.
Har för mig att hon tjänar runt 50k i månaden från sitt jobb och sen har hon samarbeten utöver det. Hon vill ha mer pengar för att hennes barn har ”dyra intressen och förtjänar en högre standard än minimum” -typ
Sonen kör väl motocross, och det var ett gnäll över att exmannen inte bidrog. Sedan köpte han plötsligt en crosscykel till sonen, men då var inte det heller bra. Förmodligen ville mamman ha pengar så att hon kunde köpa crosscykeln som present från sig själv. Nu fick exmannen pluspoäng hos sonen.
Det finns ingen lägsta eller högsta nivå, han betalar så mycket som FK har räknat ut att han ska efter sin inkomst. Men hon försöker straffa honom för att ha lämnat henne genom att använda barnen och verktyg. Så otroligt lågt. Minns att hon var helt oförstående varför han i skilsmässan inte tog med hennes bröllopspresent till honom när de gifte sig. Vilket var ett album med avklädda bilder på henne. Då var han hemsk och misshandlade henne psykiskt genom att göra så (lämna bröllopspresenten kvar i huset). Hon är verkligen speciell.
Klart det finns. Det finns en lägsta nivå. Ingen behöver betala mer.
Exmannen verkar också märklig. Barnen vill tydligen inte så gärna bo hos honom de tider som de har bestämt, och då är han arg på dem och mamman för det. Men han verkar inte lägga två strån i kors för att få barnen att trivas hos honom och bygga en bra relation med dem, utan han använder också barnen som ett vapen mot exfrun. Men återigen, det är hennes version vi har.
Märks att du inte följt henne länge. Efter att han aviserat om att han vill skiljas sa hon bl a till barnen att ”pappa har valt att lämna familjen” och ägnade därefter månader åt att sabotera umgänget. Bland annat tog hon tabletter och sköljde ner med vin så hon fick åka ambulans till akutpsyk. Då var hon ledsen och besviken över att exet inte följde med i ambulansen och senare att hon inte tog barnen till akutpsyk för att hälsa på henne. Stackars barnen har ju precis nu börjat våga lämna henne ensam efter detta, klart som fan de inte gladeligen åkt till pappan efter en sån händelse. Men också nu spelar hon på deras dåliga samvete om att hon känner sig så ensam utan dem och att det är så hemskt att vira påsk/alla hjärtans dag/halloween etc när de är hos pappan. Tror du fortfarande det är pappans fel att barnen inte vill vara där?
Hon är heeelt otrolig! Visste inte att exmannen spelade i samma klubb. Herregud… Tycker så himla synd om barnen, hon exploaterar dom värst av alla influencers med barn. Hon startade en insamling för att ha råd med advokat för att stämma maken på undrrhåll. Dom har redan varit i rätten en gång men då förlorade hon och nu ska hon ha pengar för att överklaga. Vilket känns så pinsamt när hon har råd att bygga och resa och köpa dyra saker till barnen 24/7.
GYNEKOLOG
Någon här som lidit av rädsla för gynekologbesök? Bakgrund:
Mitt första besök (15 år gammal) blev väldigt ”traumatiskt”, med en jättearrogant och hårdhänt gynekolog. Kände mig rädd, det gjorde ont och en väldigt utsatt situation. Berättade inte för någon, men mådde dåligt efteråt. Kanske låter överdrivet?? Men det var verkligen hemskt och jag kände mig så förödmjukad av hela sättet hon hanterade mig på.
Några år efter det satte jag i en spiral, vilket var den värsta smärtan jag någonsin upplevt..!! Förmodligen till stor del pga första besöket jag hade och rädslan som satt kvar.
NU till nutid :)))
Blev kallad till cellprov, första gången. (Jag är 23 år idag) Jag kände mig lite nervös kvällen innan, men försökte peppa mig själv och gå trots det. Väl utanför mottagningen får jag min första panikångestattack någonsin. På nåt mirakulöst sätt lyckas jag samla mig själv, går in på besöket. Bryter ihop igen, pratar med gynekologen. Gråter under hela cellprovet, gråter efteråt, gråter på kvällen. VAD ska jag göra??? Jag är livrädd inför nästa gång jag kommer behöva gå dit, eventuell smärta och allting. Känner någon igen sig? Någon som kommit över något liknande? Vaaad ska jag göra!! Min spiral måste tas ut om ett tag och det måste jag ju göra oavsett om jag vill eller inte… Tack om ni läst såhär långt ❤️
Nästa gång så kontaktar du mottagningen och begär lugnande inför ditt besök. De kommer ifrågasätta för man tar ju inte kvinnor på allvar men du står på dig och får det. Sen kommer det inte vara någon fara mer än att du inte kan köra dit och hem. Men skulle rekommendera dig att söka terapeut typ via kry. De har många som är nischade. Jag har ptsd från förlossning och det blev så mycket värre. Bättre att ta det direkt. Även om det inte var ”så farligt” så reagerar din kropp starkt. Det finns jätte bra hjälp och några samtal med en terapeut gör jätte stor skillnad.
När jag skulle sätta in spiral fick jag panikångest (pga hade gjort det tidigare samt smärtsamt besök i samband med annan undersökning) och blev jättebra bemött. De såg att jag skakade och mådde dåligt så jag fick något lugnande och smärtstillande och fick sitta och vänta i lugn och ro på att effekten skulle kicka in. Sedan hade jag en sköterska med mig som höll i handen när spiralen sattes in. Kände absolut INGEN smärta 🙂
Jag fick bli sövd då jag var för rädd och det gjorde för ont så du har rätt till det
Hur känner du för din vän Lady Dahmer och hennes vänsteråsikter? Är det så du också känner, stöttar du henne?
Va? Är det en fråga till oss alla?
Till Camilla antagligen
Hur ska man veta det?
Hur ser ni på att kittla era bebisar/barn? Om ni är emot det, hur har det gått att säga ifrån till folk som gör det? Har en 5 månaders och svärfar petar och nyper in i absurdum för att få en ”glad” reaktion. Tycker det hela känns olustigt, tror knappast han själv skulle vilja bli kittlad?
Jag skulle säga att min bebis inte tycker det är så roligt och visa någonting som min bebis tycker är roligt för att avleda en jobbig svärfar som inte fattar gränser. Svärfar menar säkert väl. 😊 Men allt beror väl på hur din bebis reagerar, så skulle jag resonera i alla fall. Tycker han det är kul skulle jag inte bry mig. Bebisar säger ju ifrån när de inte gillar någonting.
Du låter osäker och behöver jobba på dig själv. Det är tungt att hela tiden gå runt och störa sig på vad svärföräldrar gör mot ens barn. Troligen kommer de aldrig kunna göra dig nöjd.
Eller så borde svärföräldrarna jobba på sig själva och sluta vilja få reaktioner från sina små barnbarn heeela tiden.
Ja usch, en farfar som vill se sitt barnbarn skratta. Fy fan.
Ja för det finns folk som inte fattar när det är nog kan jag säga.
Har du provat att prata med honom och visa andra sätt att få barnet att skratta?
Vad tror du händer för något hemskt med ditt barn om någon kittlar honom? Jösses, barn har väl blivit kittlade sen stenåldern?
Fast om någon gör något som man vet egentligen kan vara obehagligt för barnet är det väl helt rimligt att fundera över det? Liksom att skratta när man blir kittlad är ju en ofrivillig reaktion, det kan kännas otroligt jobbigt och obehagligt. Knappast annorlunda för barn eller bebisar. Skillnaden med ett äldre barn eller en vuxen är dock att de har möjlighet att säga ifrån och säga till om de inte vill. Det kan inte en bebis.
Det är en sak att kort och snabbt kittla en bebis i magen lite någon gång då och då ibland. Men Anonym som ställde frågan säger ju att svärfar petar och nyper väldigt mycket, och det kan vara obehagligt för bebisen. Du är ju lite amptistörd om du inte kan förstå det.
Barn vill gärna kittla min bebis under fötterna, och jag säger att vi inte gör så, utan att vi kan klappa på handen eller nåt annat.
Hade blivit tokig om nån vuxen kittlade en liten bebis som ännu inte kan förmedla känslor. Då hade jag som mamma tagit på mig uppgiften att styra över på vettigare aktiviteter, precis som med barnen. Jag är min bebis röst i det avseendet och skiter faktiskt fullständigt i om morfar blir ledsen eller farmor blir sur osv. Tråkigt för dom.
Blir även tokig på kommentarer som att man då skulle vara känslig eller osäker. Vilket jövla trams. Skulle vilja påstå att det är betydligt mer osäkert att inte våga säga ifrån för att det råkar vara svärfar. En bebis är inte allmän egendom, det är en liten person som har två föräldrar som är ansvariga för dess välmående. Mamma får säga ja, och även nej, till allt som rör barnet. Det är en rättighet och en skyldighet. Att kittla en bebis ÄR en liten grej i sammanhanget men att inte respektera gränser för barn, och lära dem att de måste stå ut med jobbiga svärfar bara för att han inte ska bli ledsen, det tror jag är enbart dåligt i längden. Vi behöver en generation som kan, vågar och vill säga nej. I små frågor, för det gynnar självbild och självkänsla och senare även större frågor.
Man kan säga ifrån och så kan man säga i från. Se det fina i att din svärfar vill få barnet att skratta. Men tala om att det kan vara obehagligt men att sonen tycker om när man gör si eller leker så med honom. Finns fler lägen än antingen mjäka med eller bli tokig. Var glad att din svärfar vill väl åtminstone. Tänk vad tråkigt om han sket fullständigt i att connecta med sonen.
Men säg ifrån och ge förslag på något barnet gillar att göra istället, upplever själv att de äldre inte riktigt vet va de ska göra ibland
Fyfan vad gulligt, nu såg jag för mitt inre en liten skrattande bebis i rosa (?) kofta som sprattlar med armarna.
Jag minns fortfarande när min storasyster tryckte sina knän mot mina händer och ben och kittlade mig utan att sluta, hon gjorde det ofta då (hon är fyra år äldre) och det är faktiskt som ett trauma efter övergrepp. Det var inte särskilt svårt att bryta med henne när hon som vuxen försökte manipulera mig att släppa min hållning vid en familjekonflikt och tyvärr måste jag säga så har jag inte saknat henne.
Oj
Bästa fetaosten till att laga i ugnen, tänkte testa ugnsfeta-pasta men sist testade jag och då blev fetan väldigt torr 🤔
Den bllligaste du kan hitta! Typ Ica basics salladaost eller sen från Coops billigaste märke brukar jag köra 🥰
Salladsost får inte kallas feta, för det är inte fetaost.
Allmänt kommer ingen göra skillnad på det där.
Ica basic är jättegod tycker jag.
Zetas eller fontanas fetaost! Om man vill ha fetaost ska man inte köpa salladsost. Salladsost är gjord på komjölk och fetaost på får- och getmjölk. Så det är ju två olika saker.
😅🥱
Tycker du det var löjligt?
Ja
Salladsost så mycket godare än feta.
Måste få spy ut mig lite. Jag ska få mitt andra barn i april och har en nära vän som varit totalt ointresserad av hela min graviditet. Jag begär absolut inte att personen ska behöva höra av sig hela tiden eller verka intresserad av bebisen men borde inte vännen bry sig om hur jag mår, när jag ska föda eller undra något? Vi snackar verkligen noll frågor och känns som ”vännen” till och med tagit avstånd. Även om det är andra barnet så tycker jag att det känns lika stort som att få sitt första barn. Är så besviken ..
Förstår det. För mej låter det som en dålig vän. En bra vän ska bry sig och stötta dej.
Frågar du hur din vän mår? Eller kan du komma på en möjlig anledning till att vännen tar avstånd?
Brukar DU prata om din graviditet när du pratar med din kompis? Kan ju vara så i så fall att hon får sin dos av din graviditet där.
Alla gravida pratar väl alldeles för mycket om sina graviditeter?
Nu är jag väl en dålig vän i sidans fall men har aldrig varit intresserad av mina vänners graviditeter (och inte deras barn heller). Givetvis kollar man väl att personen mår bra mm men alla kanske inte är intresserad av datum för födelseland och detaljer kring det. Jag är exempelvis sjukt intresserad av allsvenskan och skidskytte men skulle aldrig tvinga mina vänner att prata om det, om jag inte vet att de själva är intresserade.
Ja det är min erfarenhet också. Har haft två vänner som blivit på smällen. Ingen gång var jag intresserad men kände mig tvingad att fråga.
Haha nej exakt, men man ”ska” tydligen vara intresserad av andras barn. Men ingen bryr sig om hur det gick i min tennismatch😂 liksom, åt vilket håll är man en dålig vän, bara den som inte frågar om graviditeter och barn eller även den som inte ens kan vara intresserad I två minuter åt en annans stora passion?🤔😂
Varför är det så ok att skryta med att man struntar i sina vänners barn/graviditeter? Kan man inte förstå att det är det största som händer i den personens liv, varför skulle man INTE ställa frågor och vara engagerad då?
Så många gånger jag har lyssnat och ältat och peppat och frågat om diverse för mig sjukt ointressanta saker som varit viktiga för mina vänner? Det är väl det vänskap är, att finnas där varandra och bry sig om vad som händer i varandras liv?
Sjukt oskönt beteende att kokettera med att man är så obrydd när världens livsomvälvande grej händer en vän.
❤️
Jag är inte så dum att jag säger till de kompisar som varit gravida att jag inte bryr mig. Jag har frågat, låtsats vara intresserad (och jag kan definitivt ställa följdfrågor etc), men det är också jävligt irriterande om man ses en kväll över en middag och det pratas barn och graviditet från början till slut. Fine, nån gång då och då. Men VARJE JÄVLA GÅNG?!
Sjukt oskönt beteende av gravida att bara prata om sina graviditeter. Varför är det mer okej än att inte bry sig om vad som händer i vännens liv? Bra vänskap går åt båda håll.
Vem har sagt att man inte ställer några frågor? Man kan ju fortfarande vara helt ointresserad av graviditeten.
Fast för oss andra är det ju inte livsomvälvande att någon annan ska ha barn. Det här är ju problemet, att gravida och folk med barn tror att det är det viktigaste som finns i världen.
Men det mesta som händer i ens kompis liv är väl inte livsomvälvande för en själv. En kompis mamma dör, en skilsmässa, nytt jobb, nytt hus, ny kärlek osv. Som en vän så bryr man väl sig genuint om sina kompisar? Även mindre roliga samtalsämnen är iaf jag intresserad av när det kommer till personer jag genuint bryr mig om.
Exakt. Som vän bryr man sig om sina vänner. Så då kan väl en gravid vän bry sig om en icke gravid väns liv också. Men det låter på kommentarerna som att är man gravid så MÅSTE det vara det enda man som icke gravid ska bry sig och fråga om. Det går åt båda håll helt enkelt.
Så klart att det går åt båda hållen. Men nu diskuteras det ju specifikt att inte bry sig om kompisara graviditet och barn.
Fast det går hand i hand så.
Hur har allsvenskan och skidskytte med dig och ditt mående att göra ?
Väldigt mycket faktiskt. Det är tärande nr ens lag inte spelar utifrån dess förmåga. Men om man inte är intresserad av sport har man kanske inte förmågan att inse hur ens mående påverkas av dåliga resultat.
Folk kommer alltid se oss sportintresserade som löjliga som låter det gå ut över hur vi mår…de kommer aldrig att förstå.
Nej, jag vet. Det gör faktiskt kroppsligt ont i mig när det går dåligt för Djurgården. Eller när det går bra för AIK. 😂😂😂
Det gör ont fysiskt och psykiskt när det går bra för Djurgården. Och för AIK….
Grejen är väl att dessa människor inte fattar att man kan känna kärlek och passion för något som inte har puls, haha. Men vi har rätt att känna känslor lika mycket som de har, dock kommer de aldrig prioritera våra känslor när det handlar om en sådan ”skitsak” som sport.
Vi är bara bittra barnlösa!
Prata med henne och berätta hur du känner. Det kan ibland vara enkelt att gå om varandra- kanske vet din vän inte helt hur hon ska kommunicera runt barn och graviditeter om det är okänt för henne. Hon kanske uppfattar det som att det är du som är avståndstagande. Man vet aldrig- prova att kommunicera innan du ”bestämmer dig” för att det är på ett visst sätt och ”gör slut.”
Jag är gravid med barn nr 2 och utöver normala frågor som typ hur jag mår förväntar jag mig inget särskilt intresse för graviditeten. Jag är själv fullkomligt ointresserad av andras graviditeter och har inget behov av att prata om min med andra än min sambo och syrra typ.
Hon kanske har stark barnlängtan själv men inget barn i sikte och mår dåligt av att påminnas om det och därför håller låg profil. Fråga.
Vi blir snart föräldrar för första gången och försöker navigera bland alla olika alternativ för babyskydd och barnvagn, jag skulle verkligen uppskatta några tips och rekommendationer!! ❤️ Vi har en ganska aktiv livsstil och är utomhus mycket så om någon har tips på barnvagn som ändå klarar lite mer än ”city” underlag vore det extra uppskattat.
Satsa på ett babyskydd med Isofix fäste om ni har det i bilen, mycket smidigare än att hålla på att sätta fast babyskyddet med bältet. Isofix är tydligt och säkert.
Tipsar om gruppen Barnvagnar på Facebook 😊 och gruppen Bilbarnstolar
Cybex babyskydd och uppababy vista 👌🏻 Finns adaptrar för att sätta babyskyddet på vagnen. Med basen till babyskyddet så kan man vrida så det blir smidigare att plocka ut babyskyddet/bebisen. Är supernöjda med denna kombon!
Hyr babyskydd från IF. Bästa valet 😃
Gula fläckar på vita kläder. Finns det något sätt att på riktigt få bort ingrodda, år gamla gula fläckar på vita kläder? Sånt som kommer från deo och svett. Har testat galltvål, ättika, Pink stuff och att tvätta med tvättmedel för vit tvätt.
Testa och blöt och lägg i solen när den kikar fram, tar tom bort tomatfläckar på vita barnkläder. Behöver ligga ett par timmar för att fläcken ska försvinna. Värt ett försök iaf!
Det är väl bara just tomatfläckar solen tar bort?
Jag tycker vanish funkar, blötlägg över natten innan du tvättar om du inte redan testat.
Har du testat att bleka i solen? Fick tomatfläckar i somras som försvann efter ett par timmar liggandes i solsken.
Håller med, häng vid ett fönster i några dagar. Matfläckar går iaf bort
Gjorde samma. Hade fläckar på vita byxor. Gick bort efter att ha hängt i solen ett par timmar.
Är det brist på sol funksr ättika. Ska vara den starka pån24%. Dutta och vänta den tvätta som vanligt.
Vad kan man göra med en ny mikrovågsugn som någon redan lyckats göra rent med starka kemikalierrengöring och toalettrengöring? Hur kan jag förhindra att andra blir förgiftade?
Toalettrengöring? 😳 hur kom någon på idéen?
Personen vågade inte säga att hela lunchen exploderat i hela mikron och hittade tydligen inget annat 😭
Ajdå
Jag brukar alltid dela en citron och lägga i en skål med vatten och värma en stund så brukar det gå hur enkelt som helst att torka ur mikron med hushållspapper.
Därför känns det extra jobbigt att veta att toalettrengöring använts, kanske överdriver.
Tvätta av den med vatten och handdisknedel så tvättar du bort eventuella kemikalier.
Saker man gjorde som liten som man glömt
Jag kom och tänka på leken svarta madam man gjorde inne på skoltoaletten och blev skiträdd 😅
Eller när man låg och kollade i skolkatalogen efter snygga killar.
Kommer ni på några bra?
Önskar det fanns skolkatalog på universitet😁😂
Lekte aldrig svarta madam dock.
Men ritade ögon i alla anteckningsblock under lektionerna. Skrev snygga killars namn i blocken också.
Låg på sängen med benen raka upp mot väggen. Av oklar anledning men det hände. Och så älskade jag att sova ”åt fel håll”, med huvudet i fotändan. Och så kunde man inte sova med kroppsdelar utanför täcket eller sängen.
När jag pluggade på ltu (09-14) fanns en skolkatalog. Men bilderna togs under nollningen så bilderna förnyades aldrig, bara första åren på programmen som tillkom.
Kul! Började på GU i höstas, vi hade ingen skolkatalog☹️😂
Hade varit bra på så många sätt liksom. Vet inte ens hur typ 80% av min klass ser ut😅
Jag är lektor och hade också uppskattat att få bild och namn på studenterna man undervisar 😁
Jag ritar fortfarande ögon i varenda anteckningsblock… och är närmare pension än studenten. Lekte heller aldrig ”svarte madam”, var alldeles för feg och mesig för det och är det fortfarande!
Jag hade egna förkortningar på alla snygga killar, upptäckte det när jag tog fram alla gamla dagböcker, de rycker dock.
Ligga i sängen med benen rakt upp eller rakt ut mot sidorna, alltför att sen kunna gå ner i split eller spagat, lyckades aldrig.
• Ritade dit ”smink” med bläckpenna på alla ansikten i tidningar som Frida
• Körde anden i glaset
• Sminkade sig på skoltoaletten
Fan, nu blev man nästan lite nostalgisk.
Haha ja! Och målade över tänderna på de som log så de blev tandlösa.
Fast det gör jag iofs fortfarande när jag har en tidning och penna nära till hands, men det händer inte lika ofta längre. Förr, när man också hade tv-tidningen kom det alltid nytt kladd för varje dag. Nån hade plötsligt gett typ Lotta Engberg lapp för ögat, nästa dag hade hon svart läppstift, nästa dag igen piercing i näsan osv.
Klassiker! 😁
Svarta madam och anden i glaset haha. Lekte i containrar och klottrade djävulshorn på alla tjejer i Frida. Skrev namnet på den jag var kär i på baksidan av blocket med stora bokstäver och hjärtan runt. Skrev sedan sorgliga dikter om han inte gillade mig tillbaka haha. Hade en dagbok med lås på och en filofax där jag försökte leka vuxen.
Ah, filofaxerna! Undrar om de någonsin blir trendiga igen.
Jag tror de redan är det. Många har, har jag sett.
Lånade min systers tidningar typ Starlet tror jag att den hette, och där stod det om sex ibland och det var ju så spännande att läsa om😅
Svarta Madam lekte vi på klassfesterna. Ljuset släcktes, alla killar gick ut i korridoren medan tjejerna gömde sig. Sen fick killarna leta upp oss och pussa eller kyssa dem de hittade. Efter det byttes rollerna av.
Ryska posten!!
Ni som är frisörer eller duktiga på hår: jag har tunt skandinaviskt hår och brukar klippa en page för det är den frisyren jag trivs bäst i. Jag brukar använda en rundborste och föna håret inåt så det viker sig fint men min högra sida viker sig alltid utåt. Går det att klippa håret så man kan lura det att falla på rätt sätt? Min frisör säger nej men blir så irriterad över det här.
Jag är ingen frisör men jag har lika och det är så, håret är inte symmetriskt. Det växer olika. Kan bero på någon virvel också?
Om man önskar vara ledig nästa jul, ja det är lite långt dit men ändå 😅
Kan man ta ut semesterdagar i början av januari för nya semesterdagar på det året? Även fast de brukar komma in vid februari tror jag?
Generellt går semesteråret från 1 april till 31 mars. Så du får dina ”nya” semesterdagar i april. Såvida du inte har annat upplägg i ditt kontrakt vad gäller när dina semesterdagar fylls på.
Men givet att du har det vanliga upplägget, så om du vill ta ut för julen 24/25 så är det huvudsakligen de semesterdagar du har kvar sedan året innan, och de du får i april 2024. Sen kan du återigen ha möjlighet att ta ut semesterdagar som du får april 2025 i förskott, det beror också på ditt kontrakt och vad din arbetsgivare går med på.
Ah tack för förklaringen! Då förstår jag bättre.😊
Semesterdagar får man väl i april?
Jag tror man kan. Jag har gjort det iaf. Tog ledigt redan i januari för två tillfällen i juni förra året.
Aha ok jag kan se mina semesterdagar redan för detta år. Ok får kolla upp om just jag kan göra det också på mitt jobb tack för svar
Japp det kan man
Tack 😃 woho så bra
Tycker du har fått lite oklara råd här.
För det första ta reda på vilket semesterår din arbetsgivare använder. Inte alla använder 1 april till 31 mars, kan även vara kalenderår.
För det andra ta reda på om intjänandeår och uttagsår är olika eller sammanfallande. Om det är sammanfallande innebär att du kan ta ut semesterdagar samma år som du tjänat in dem. Men vanligast är att du kan ta ut semesterdagar året efter att du tjänat in dem.
Du har inte rätt att ta ut semester i förskott förutom första anställningsåret och andra beroende på när du började och vilka semesterregler som gäller på företaget.
Tack för svar! Har fått alla mina semesterdagar för 2024 redan. Och ska kolla upp vad som gäller för att ta ut några dagar i januari nästa år.
Börjar tycka flera av dessa influencers som gör fillers och botox ser botched ut (vad det nu än heter). Bianca och Cassandra tex ser både äldre ut än vad de är och speciellt Bianca börjar se så stel ut i ansiktet. Rebecca Stellas näsa ser bara kortare och smalare ut. Förstår inte varför de inte bara åldras naturligt.
För att man inte får åldras naturligt heller som offentlig kvinna. Damned if you do osv.
Det får man visst.
Vad är största skillnaden mellan kattmänniskor och hundmänniskor?
Kattmänniskor är mer intelligenta och hundmänniskor mer sociala.
Men vilket fantastiskt BS…vem går ens med på att definiera sig som ”katt” eller ”hundmänniska.” Vad gör du med folk som har och gillar både hund och katt? Eller ingetdera?
Jag gör väl inte ett skit med dem. Länkade liksom bara en artikel. Jag tar det inte på så stort allvar.
Såg på Malin Nordlanders stories om healing och blev lite nyfiken. Några hör som gjort det tidigare och kan dela era upplevelser?
Har tänkt lite på en grej. Genom livet har jag stött på ett antal personer med efternamn som slutar på H. Exempel: Lundh, Nordh, Bergh.
Men i samtliga fall har jag efter ett tag sett att på typ hitta.se och adresserade brev så står det Lund, Nord eller Berg. Men de använder H-versionen själva varje gång de skriver. Hur gör de när de ska typ fylla i blanketter och sånt? Tror inte det är något pretentiöst liksom, så är nyfiken på detta fenomen och är inte längre i kontakt med någon utav dem.
Jag heter Lindh i efternamn. Men söker du på mig via Eniro etc så kommer det stå utan H. Oklart varför det är så men jag stavar alltid med H då det är så mitt efternamn stavas, trots att namnet inte registreras med H på ex. Skatteverket.
Så varför funderar du på det?
Många namn förenklades och försvenskades i början 1900-talet. Det var prästerna som när de skulle kyrkbokföra dem på något vis så tyckte de att alla dessa c h w ph bara var trams. Lund skulle inte sluta med h, det stavas Lund, därmed basta. Så de som stavar med H gör det nog därför att så har man stavat i deras släkt i fler generationer förutom någon gång på 1900-talet då man skulle förenkla och göra det tråkigt! Så bara för att det står registrerat inom bok att det ska vara med h betyder inte att familjen själv anser att med h är det rätta.
Finna det någon med solskenshistoria från att gå från en lång sjukskrivning och in i nytt arbete? Där den nya arbetsgivaren såg bortom luckan i cv:t och vågade satsa på dig. Jag tvivlar på mig själv.
Och nu har vi Annawii i farten igen. Kolla senaste bilderna där hon medvetet visar revben och kör PRO-ANA. Jaga inte bara Bianca. Detta sänder också ut sjuka budskap. Triggande. Hon gör det mer och mer nu .
Jag såg det också, helt sjukt. Tittar man på de andra bilderna ser man ju att hennes armar faktiskt är ”normala”. Men det ska poseras in absurdum så att allt ser så benigt ut som möjligt.
100 %! Jag följde henne förut men är inte särskilt aktiv på instagram och nu när jag skulle kolla så har hon ett privat konto? Tror inte jag är blockad men det verkar som att hon rensar bland följare? Någon mer som upplevt samma?
Nämen Camilla lägg ner du som säger att folk Photoshopar sina bilder så gär du det själv ? Varför
Vad är det som händer härinne? Igår skrev jag en kommentar och var inne flera gånger för att se om jag fått några svar. Inga nya inlägg har kommit in efter detta.
Föregående inlägg 
Jag funderade på inlägget om barnfrihet tidigare idag. Själv har jag aldrig känt en barnlängtan någonsin, inte ens när jag var liten kändes det rimligt att jag skulle ha barn när jag blev stor.
För mig känns det lika främmande och odramatiskt som att jag inte heller har en guldhamster, segelbåt eller sommarstuga — det har helt enkelt aldrig intresserat mig. Känner ni andra likadant som valt att leva barnfria eller har det varit ett mer logiskt beslut?
Du får lyssna på underbara Claras podd idag hon tycker att är man osäker på vad man vill ska man köra så det ryker och skaffa sig en unge. Håller själv inte med.
Tack för tips! Gillar inte hennes podd så mycket man kanske värt att lyssna.
Jag funderar på om det finns tre (eller fler) grupper.
1. Älskar barn, längtar och måååste skaffa till varje pris.
2. Kan skaffa eller låta bli, kommer ha bra liv oavsett.
3. Vill absolut inte.
För grupp två är det nog ett bra råd att bara köra för de kommer älska sina barn och antagligen vara glada att de tog beslutet och tvivlar nog mer och riskerar att ångra sig jämfört med grupp 3.
Skulle nog lägga till en fjärde grupp:
4. Alltid tänkt att man vill ha barn i framtiden men när det ”är dags” så känns det inte helt hundra men kanske åttio och så kör man och så blir det bra.
Skulle lägga till en femte grupp.
5. Hatar småbarn, men vet att jag vill ha vuxna barn. Så det är bara att bita ihop.
Spännande! Vad vill man ha vuxna barn till?
Nu har jag inte vuxna barn än men halvstora och det är underbart, låter lite diffust och konstigt kanske men det är (ofta inte alltid) fantastiskt att bara ha dem nära mig och prata och umgås.
Jag tycker betoningen ligger på ”vill”. För det är den ”romantiska föreställningen” om hur jag önskar att det ska vara med barn.
Alltså att man har någon att dela/visa världen för, spela spel och gå på promenader. Och när dom är äldre, någon att dricka vin med och äta middagar med, någon som man riktigt, riktigt gillar och som är till och med en del av dig.
Naturligtvis är förutsättningen för det, att man har en bra relation till sina barn. Men det är ju det man får ta och jobba sig till.
Ditt ego
Har inte läst något inlägg tidigare idag. Men jag känner som du. Har ingen barnlängtan. Har dock hört såååå många gånger genom åren (är 31) att man visst får en barnlängtan, när man har träffat rätt partner. Och jag har inte haft någon partner så vem vet, kanske får jag barnlängtan när jag haffat mannen i mitt liv.
Ja, har hört den också. Skrev nyss ett resonemang här ovan och tror säkert att rätt partner är en sån grej som kan påverka folk i grupp 2.
Stämmer till 100% på mig. Har idag två barn och är lycklig för det men hade aldrig haft en längtan innan jag träffade min nuvarande man, då utvecklades ganska direkt en självklar tanke om att vi skulle försöka få barn tillsammans. Jag var sen nöjd med ett barn, han ville ha ett till och jag tänkte att det inte spelade så stor roll för mig så vi testade och fick så småningom ett syskon. Hade han inte velat ha ett till så hade jag varit helt okej med det också.
Varför ville han ha ett till barn? Var han inte nöjd med det första?
Vilken otroligt konstig fråga 😂
Ja jag träffade min kille när jag var 35 och det var först då jag för första gången kände att jag kan tänka mig att skaffa barn.
Stämmer verkligen inte för alla. Jag kunde inte ha träffat en mer rätt person och jag vill ändå inte ha barn. Hört det från ganska många andra också.
Nej jag vet att det inte stämmer för alla. Bara något ”alla” säger. Jobbade med en som sa att hon hade precis samma inställning till barn som jag hade/har men att det ändrades när hon träffade sin dåvarande man, att man då plötsligt ”skulle inse hur mycket man vill ha något som är hälften en själv och hälften sin partner”. För vissa är det obviously så men såklart inte för alla.
En myt helt enkelt.
Känner mer barnlängtan nu själv än i mitt femåriga nyligen avslutade förhållande med vad som visade sig vara en mansbebis som slukade all min energi. Han ville naturligtvis ha barn fast han knappt kunde ta hand om sig själv.
JA vi borde ha brutit upp tidigare men nykärsblindheten ersattes successivt av en märklig trygghet innan livet kom ikapp och klarsyntheten klev fram.
Jag känner exakt likadant! När folk frågar varför jag inte vill ha barn så tycker jag som du säger att det är lika självklart som att jag inte vill bo på bondgård eller ha båt. Jag är inte intresserad av det helt enkelt! Men som vanligt har folk svårt att tänka att alla inte vill leva exakt efter normen!
Undrar varför vissa är intresserade och andra inte? Tror du det är normen som spelar in, egna erfarenheter eller att det kanske är något hormonellt/genetiskt/kroppsligt?
Eller så frågar folk för att dom genuint vill veta
Kanske för att det mest naturliga är att vilja ha barn om vi ska tänka som naturen. Är du barnlös lever inte dina gener vidare alltså naturligt att de flesta vill ha barn. Är väl djupt rotat antar jag.
Samma här, när jag har fått frågan ”varför vill ni inte skaffa barn? Ni hade blivit jättebra föräldrar” brukar jag kontra med ”varför vill du inte skaffa häst? Du hade blivit en jättebra hästägare” för att framföra min poäng.
Hehe, snyggt!
Skönt att du inte skaffar barn när du inte vet skillnad på en häst och ett barn.
Men det finns massa konkreta anledningar till att jag inte vill skaffa häst. Därför kanske folk tänker att det finns massor av konkreta anledningar till att du inte vill ha barn och är nyfikna.
Jag brukar fråga Men vad ska jag göra med den? Jag tycker om bebisar, men upp till 1 år, sen känns de mest som små snorbyttor. Jag återgår till att uppskatta dem vid kanske 12-års ålder.
+1
Men vi har väl redan avhandlat exakt den här frågan i det inlägget?!
Jag upplevde inte att diskussionen där handlade om huruvida det skulle vara ett medfött ointresse eller ett logiskt beslut? För henne som vacklar i beslutet antar jag att det är mer logiskt, därför tycker jag det vore intressant att höra om det var fler som jag som helt enkelt aldrig varit sugna och inte ser det som dramatiskt.
Till skillnad från alla andra diskussioner i öppet spår?
Jag känner med så, att det aldrig funnits någon barnlängtan någonsin. Att var utan barn är inte ett val eller ett beslut jag tagit utan något som bara är självklart. Det finns inget med att vara förälder som lockar mig.
Samma här.Det lockade inte,totalt ointresse.Är 55+ nu och jätteglad jag inte har barn. (Får man ens vara det,kan man ju undra…)
Hörrni, ni som inte villa ha barn, kan ni inte bara låta bli att skaffa barn? Ett jäkla gnällande på er att vi som har barn inte fattar. Nej så är det, vi fattar nog inte varför ni inte vill ha barn, men det är your loss, och jag bryr mig inte ett skit.
Ser bara dig som gnäller här?
Nej det är inte vår ”loss”, det är ju en vinst 😄 Ser ingen som gnäller här, man måste ju få diskutera och uttrycka sig? Skönt att prata med likasinnade när man ofta bemöts med oförstående och otrevligheter. Sorry men du känns som en sån ”varför måste de prata om att de är gay”-person…
Många med barn fattar ju visst, sett några här i bloggen och även i verkliga livet. De som fattar att livet kan va härligt utan barn och förstår varför man valt det. Alla är inte mammamaffia.
Jag har haft några vänner som känt väldigt starkt att de absolut inte vill ha barn. Komiskt är att alla tre skaffade barn långt före vi övriga som var mer säkra från början. Kändes som att det vände över en natt.
De kanske blev gravida utan att ha planerat för det? Jag upplevde att jag blev väldigt velig när jag blev gravid, trots att jag varit så bestämd tidigare att jag aldrig skulle ha barn. Efter mycket om och men valde jag abort ändå och det var så skönt! Direkt när det var över återgick jag till att vara 100% säker på att aldrig vilja ha barn. Jag antar det var hormonerna som nästan lyckades lura mig att jag ville bli mamma.
Tror inte på ”oplanerat gravida”. Att planera för att inte bli gravid/bli gravid är väl bland det enklaste som finns. Oplanerat säger folk typ om ”vi skyddade oss inte men försökte inte aktivt skaffa barn!” = inte skyddad = planerar att bli gravid.
Jag blev oplanerat gravid när jag var strax över 20. Hoppade över skydd en enda gång för att vi sov borta en natt och inte hade något. Även om man såklart rent logiskt vet att risken finns så trodde vi/jag ju absolut inte att det skulle gå så lätt att bli gravid. Hade noll koll på ägglossning och cykel på den tiden.
Så du tror inte på Pearl Index heller då?
Vad är det som gör att den här frågan är så ”intressant” att diskutera? Barn eller inte bar, det är ju ett högst personligt val man är helt ensam om (fine, ibland har en partner en say men knappast kreti och pleti på internet), som mycket annat i livet.
Tycker det är intressant med biologi, psykologi, självkännedom, varför man är som man är, fundera kring normer och livsval.
Det var alltså inte tänkt som ett gnälligt svar till dig utan ett generellt inlägg i debatten 😀 ”Varför bryr vi oss om vad andra gör när det gäller ett ämne som enbart angår oss själva.”
Det är väl ifrågasättandet av den rådande normen som gör att det diskuteras? Det är väl i huvudsak kvinnor som förväntas vara födda till att älska barn och ha en hårdkodade till att bli föräldrar. Om hon inte vill det är hon konstig, kommer aldrig uppleva riktig kärlek etc.
Jag har själv barn, men med IVF så det var verkligen ingen självklarhet. Behandlingarna gick dåligt så på slutet förberedde jag mig, förvånansvärt ljus i sinnet, på att leva utan barn. Jag har stor förståelse för varför man väljer att leva utan och är glad för att jag inte såg på det som en eventuell sorg eller nederlag efter mina personliga erfarenheter.
Jag gissar att du själv har barn? För oss som inte har barn är det otroligt befriande att få prata om. Det finns inte alltid rum för de här frågorna. Vissa kan inte ens prata om detta med vänner, för att ämnet är så stigmatiserat. Så jag antar att vi har ett uppdämt behov.
För mig har det
Exakt så känner jag mig. Jag har inget behov av det och har aldrig haft. Det är liksom inget jag går och funderar på eller bestämt utan det har blivit så bara. Var ihop med en kille mellan 20-30 som efter vi gjorde slut skaffade tre barn. Jag tror vi under våra tio år inte en enda hong ens tog upp frågan om barn. Det var inte relevant eller intressant nog helt enkelt.
Bra fråga, jag har faktiskt inte reflekterat så mycket kring det om jag ska vara ärlig utan för mig har det alltid känts ganska självklart att jag inte ska skaffa barn på grund av hur mitt liv har sett ut.
Jag skulle aldrig kunna se mig själv med barn och är, har jag insett på senare år, helt ointresserad av såväl barn som hela den världen.
Aldrig haft en barnlängtan. Sade till min mamma när jag var femton år att hon aldrig kommer få barnbarn haha
Har aldrig känt en längtan eller velat. Nu är jag inne på mina sista fertila år och tycker att det är jobbigt som fan. För normen är så stark, och jag känner mig som ett ufo, ett original. T om tveksamma personer uppmanas att köra så det ryker. Som att alternativet – att avstå är otänkbart. Kämpar mycket just nu. Känner mig väldigt ensam då alla mina vänner har barn och vi pratar inte om någonting annat.
Ge det några år så har hälften skilt sig och vill leka med dig varannan vecka. ♥️
Förstår hur du känner och håller med om att normen verkligen är stark från samhällets sida. Nu har jag visserligen barn själv, men jag tror att jag blev ganska påverkad av normen.
Ibland kan jag fråga mig själv om jag verkligen tänkte igenom barnafrågan, eller om jag bara ”tutade och körde” för ”barn ska man ju ha”.
Självklart älskar jag mina barn och jag är mitt uppe i småbarnsåren som är intensiva…. Men jag har verkligen tappat bort mig själv längs vägen och ibland undrar jag hur jag skulle gjort om jag fick leva om mitt liv.
Samma här, fick jag göra om hade jag nog inte skaffat… Träffat fler som känner liknande.
Samma här
Nej,exakt samma som du faktiskt!
Jag är 40 år. Jag har aldrig tänkt mig in i att jag ska vara mamma eller haft en barnlängtan. Jag reser mycket och älskar det fria livet. Men jag ska faktiskt också säga att jag ogillar barn STARKT. Jag vill inte vara omkring dom. Tycker de är smutsiga, högljudda och framförallt krävande.
Jag hade nog hoppats att barnlängtan skulle komma då det är något som alla tjejer ska känna och vilja ha…men nej. När folk kommer ut med att de är gravida vill jag snarare säga ”jag beklagar”…för jag tycker så synd om folk som skaffar barn. ☺️
Meeen…jag förstår ju samtidigt att folk vill skaffa barn såklart.
Kollektiv. Såg tv- programmet husdrömmar och avsnittet med kollektivet i det gamla mentalsjukhuset. Det väckte mycket tankar. Har alltid lockats lite av tanken på kollektiv men detta fick mig att inse hur problematiskt och knepigt det kan vara. Hur tänker andra om sådant boende? Eller är det till och med nån som har erfarenheter att dela med sig av.
Alla som jobbat säsong har förmodligen bott i kollektiv. Men då är man ju i samma ålder och är där för en gemensam sak. Samma sak om man är student. Det är ju roligt om man bor med likasinnade och folk som tar ansvar för att hjälpa till med städning. Annars är kollektiv helt värdelöst.
Ja men jag menar mer ”riktigt” kollektiv inte för kan bor tillfälligt utan mer som denna grupp. En stor grupp lite olika typer som ska samsas och lyckas komma överens. Fascineras och avskräcks på samma gång när jag såg programmet. Förstår att de som går in i det hela har en romantisk dröm men jag undrar hur ofta det blir så jag kan se massa källor till problem och är därför nyfiken.
Jag är absolut inte en kollektiv-typ-av-person. Är social på jobbet och i relationer men hemma vill jag ha det privat och eget. Blev också fascinerad av avsnittet men mest avskräckt haha, så många som ska komma överens och hålla koll på saker. Även om man har sitt egna boende i boendet kommer man ju inte ifrån kollektivgrejen. Tror absolut man måste uppskatta den livsstilen om det ska funka.
Ja jag blev verkligen avskräckt och tyckte lite synd om familjerna i avsnittet. De hade haft en dröm om något mysigt och så verkade det mest vara kaos, massa jobb, högljutt, stökigt, stressigt och nu har de investerat alla sina pengar och är fast i ett spökhus.
Okey har inte sett avsnittet. Jag hade själv inte velat bo i ”vuxet” kollektiv. Mitt hem är min borg och jag hade nog stört mig på hur folk städade eller inte och gjorde ljud 😂 vill även använda mina egna grejer och inte dela med andra som inte är min familj typ. Tänker att jag hade haft svårt att lång tid bo även med mina bästa vänner just för man är olika så med personer med en annan relation till hade jag nog ogillat
Inte testat men hade absolut kunnat göra det när jag var yngre. Nu för gammal och bekväm 🙂 Tror det är en nyttig upplevelse, absolut!
Det var även gamlingar som flyttade in i kollektivet. Det var barnfamiljer som startat men både äldre och studenter bodde nu där med barnfamiljerna. Undrar om familjerna hoppades ha lättillgänglig barnpassning med detta boendekoncept.
Mardröm tänkte jag!
Skulle bara kunna göra det med nära vänner, inte folk jag inte känner/känner bara lite!
Marketplace Facebook!
Någon fler som sista tiden inte kommer åt Marketplace via Facebook-appen? Jag fick upp någon ruta för en tid sen och var snabb och gjorde något val som jag inte vet vad det var för fråga. Men sen dess funkar inte Marketplace alls för mig. Hittar det i appen men direkt går den in på Facebook via safari och där hittar den annonser från USA.
Jag använder sällan Facebook utan oftast är det för Marketplace eller läsa inlägg i en grupp.
Har googlat och kollat alla inställningar men hittar verkligen inte hur jag ska göra för att det ska fungera som förut.
Det e samma för mig förutom att jag hamnar i Paris hela tiden , fattar ingenting.
Vad heter Molly rustas båda barn?
Charlie och Olivia
Tack!
Har fått för mig att alla kändisbarn i Stockholm heter typ Ted, Todd od
Naej, tror inte det? Filippas son heter Todd, annars vet jag ingen. Men har inte superkoll heller. De jag vet såhär på rak arm är typ
Nikola, Danilo, Sasha (Kenza, verkar valda utifrån henens mans ursprung)
Valentina, Anastasia, Natalia (Ines Kokic, verkar valda utifrån hennes/mannens ursprung)
Ivy (Klara ”Tanby” Elvgren)
Lou, Tula, Juli (Alexandra Bring)
Blandat typ, som namnstatistiken överlag i landet. Blir alltfler olika namn, de som ligger i topp för nyfödda utgör inte lika stor andel som de i topp gjorde förut. Men om man tittar på ”vanliga” okända så trendar väl mer traditionella namn lite mer möjligtvis, även om det som sagt fortfarande är rätt stor blandning.
Todd, Ted och Tintin heter Lojsans barn.
Ted och Lo heter Kajsa Bergströms barn.
Ida Nordström fick precis en Theo.
Och Ted Louie heter Maja och Viktor Nilsson Lindelövs ena barn
Ja, det är rimligt att det finns fler, Theo och Ted har jag för mig legat i typ topp 20-30 det senaste året(/åren). Vet bara inte om det är mycket vanligare bland kändisbarn än överlag iom att dessa namn som sagt ligger relativt högt i namntoppen i hela landet. Och att det finns många kändisbarn som heter annat.
Det var en ganska udda sak att få för sig.
Okey hörrni, oftast är det ju tips på bra filmer man efterfrågar men kan vi inte göra en tråd med filmer vi verkligen avråder från att se pga riktigt dåliga enligt oss själva? Mina är
Into the wild – så långsam och innehållslös och riktigt dåligt slut .
Sausageparty – rolig trailer men filmen var verkligen inte rolig.
Drive – bara så tråkig också haha
Sune på bilsemester
Fast Into the wild är ju jättebra. Ser om den regelbundet och blir besatt varje gång och börjar googla för att se om någon mer detalj framkommit i det som hände honom på riktigt.
Och jag Ts är en sån som gillar alla genrer typ utom skräck, inget emot filmer där det inte händer saker heeeela tiden osv men för mig var den så platt, grep inte tag över huvudtaget. Jag blev bara irriterad på killen tyvärr.
Förstår irritation, han var inte skarpaste kniven i lådan direkt och det blev ju som det blev.
🙄 Det var väl inget fel på hans intelligens? Han var en drömmare, en sökare. På den tiden fanns det inte tillgång till Internet som det finns nu med all information i överflöd.
Håller med, han gick väl ut skolan med toppbetyg dessutom?
Gillar också in too The wild.
Vem tog kortet när han står mot bussen?! Detta är en utav mina favoritfilmer.
Tidsutlösning.
Tänkte först du menade Into the woods, musikalen som jag verkligen älskade. Into the wild har jag inte sett och inte känt mig sugen på heller.
Leave the world behind- katastrofalt dåligt slut med en miljon lösa trådar kvar.
Lite det som var meningen med filmen..
Uppföljaren till Mitt stora feta grekiska bröllop (som är en underbar film!). Tror den heter min stora feta grekiska semester? Stängde av efter en halvtimme
Titanic. Förstod inte alls varför alla har hypat den. Såg den 2019 för första och hittills enda gången.
Du såg den 2019 – Det händer en del på 20 år. Filmen kom 1997, glöm inte det.
Hur skulle Into the wild slutat menar du? Den är ju baserad på en riktig person och hans liv och död.
Dune
Också hört att den inte var så bra så glad att jag inte såg den på bio
Love actually och Nothing Hill. Riktiga skitfilmer.
Notting kanske det stavas kom jag på…. 😂
Mamma Mia måste jag nämna också. Fy fasen..
Plågsam 🙈
Sjätte sinnet
Mest överskattade filmen i världshistorien: Forrest Gump! SÅ jävla tråkig och menlös.
Håller faktiskt med, avskyr den.
The weatherman – så löjlig och tråkig
Piranha och Drag me to hell – bara för jävla äckliga.
Tänkte testa Vinted men fattar inte riktigt, hur funkar det med frakten? Behöver man en skrivare för att skriva ut fraktlappen?
Det beror på fraktsätt. Som säljare, om någon köper en vara av dig med PostNord så får du en QR-kod att visa upp när du lämnar in paketet och ditt ombud skriver ut fraktetiketten. Men om någon köper med t.ex. UPS så måste du skriva ut en fraktsedel och fästa själv på paketet. De allra flesta handlar dock med PostNord. Om du inte kan/vill sälja med UPS kan du skriva det i din profil och på dina annonser. Någon kanske fortfarande någon gång köper med UPS, isåfall kan du förklara att du inte kan skicka med UPS och avbryta köpet (i samförstånd med köparen) .
Tack för förklaringen 🙂
Kännee att luften gått ur mig, är helt slut. Känns som jag inte hinner med och att inget går min väg just nu. Orkar inte, vill inte!
Ursäkta gnäll men behövde få det ur mig.
Samma här, är bara såå trött och småsur hela tiden. Alla kan dra åt helvete speciellt på mitt jobb.
Ja folk på jobbet kan dra dit pepparn växer!
Ja, typ till Indien. Peppar växer där.
Samma med mej. Sover mycket. Och jag som varit så pigg några veckor. Suck nu kommer tröttheten.
❤️
Nästa vecka blir det soligt och härligt väder. Då kommer energin tillbaka!
Känner mig stressad för att jag vill ändra mitt liv så att jag trivs bättre, men vet inte hur.
😔
Kan inte slappna av och nöja med oavsett vad jag gör, vill känna att jag ”lever” men vågar inte gå utanför min komfortzon tillräckligt.
Är det att du inte vet vad du vill förändra, eller att du inte vet vad för steg du behöver ta för att förändra det ,eller att du inte vet hur du ska komma igång och ta stegen?
Utan att veta var du är någonstans riktigt, så kanske det ser ut såhär (sen var du faller i listan beror ju på var du är nu):
1. Funder över var det skaver, där du inte trivs riktigt eller det skulle kunna vara bättre.
2. Tänk ut hur du skulle vilja att det ser ut istället i dessa områden och hur tror du du skulle trivas bättre av det.
3. Vad för steg och förändringar behöver du införa för att få det att ändras till det du vill? Finns det flera steg som behöver ske? Kan du påbörja dessa steg? Om inte, vad krävs för att du ska kunna påbörja det?
4. Börja att genomföra de steg som krävs först. Hur du gör det beror ju lite på vad det är, kan innebära att avsätta tid för något, skapa rutin, lägga in påminnelser i kalendern m.m. Kan se väldigt olika ut beroende på.
Om du kör fast på punkt 4, alltså genomförandet och våga göra det eller motivera dig själv, så är det kanske litet konstigt tips (men som funkar oväntat bra för mig) att typ låtsas att jag är huvudkaraktären i en film och en scen spelas upp där det görs. Liksom, jag kliver lite ut från mig själv när jag gör det. Det kan göra det lättare att komma förbi om det känns läskigt, pinsamt, jobbigt osv. för det är inte ”jag”, det är karaktären i filmen där manuset och personen redan är skrivet. Det här måste hända! Tillslut efter att man gjort det några gånger och börjat komma förbi det jobbiga/pinsamma/whatever, eller byggt en vana/rutin – så känns det inte längre svårt att göra det själv, som sig själv.
Vet vad du vill förändra
Testa ett år utomlands, antingen jobba eller plugga. Det ger underbar energi och perspektiv. Efter det året kommer du garanterat fatta nya beslut om ditt liv.
Alltså vad ÄR det med folk på internet!! Så fort någon på tiktok eller Instagram lägger ut något där ett husdjur eller barn förekommer svämmar kommentarsfälten över av oombedda ”råd”. ”Barnet måste ha vantar på sig”, ”hundar får inte äta x” (utan att hunden har ätit x, x råkar bara synas på bild), ”katter ska inte ha blablabla”. Eller föräldrar som prankar sina tonåringar och kommentarerna ska gå igång som fan. Eller nån som lagar mat ”jag såg inte att du sköljde av kniven innan du skar nästa sak”. VAD spelar det för roll för personen som kommenterar? Ska folk bara leka duktiga eller är det typiskt ”det som inte syns händer inte”?
Är folk verkligen så jobbiga även i verkligheten eller passar de på bakom skärmen?
Har/har precis haft både valp och bebis och kan meddela: folk är lika förbannat överjävligt jobbiga även i verkligheten. Mängden RÅD och tips och pekpinnar och förebråelser jag mottagit sista åren. Om saker jag vet, saker jag själv inte tror på/tror är bra, saker som jag redan testat men som inte funkar för oss.
Så sällan det kommer nåt användbart ur käften på kreti och pleti alltså.
Tror att den största skillnaden är hur det läggs fram, möjligtvis att det har en något snällare ton IRL. inte alltid dock.
Fyfan. Ibland önskar jag det var lagligt att ge folk en smäll på käften😂😂😂
Nädå, skämt åsido. Blir så jäkla trött på människor ibland bara.
Men alltså jag fattar verkligen inte varför folk ska hålla på. Finns något som heter ”sköt dig själv och skit i andra”, fler borde leva efter det.
(Så länge inte någon far illa förstås, men bara för att det t.ex står en skål med choklad på ett bord och det är en hund på golvet så betyder ju inte det att hunden blir matad med choklad).
Jag har också småbarn men blir aldrig sur om någon kommer med kommentarer eller råd, tänker att de gör de för att va snälla. Ex när min bebis hade en jobbig period då den skrek mycket så skulle alla ge råd som är så självklara typ ”testa bära barnet”, ”testa magmassage” Men det är ju inget att bli sur över, jag utgår ifrån att folk säger det för att de genuint bryr sig.
Håller med. Jag såg det också bara som något fint, att det ändå är många som bryr sig om att mitt barn ska må bra. Tänk så hemskt om det vore det motsatta.
Man väljer själv hur man ser saker. Jag tycker det blir mycket bättre för mig själv att välja det positiva.
Men ibland är det bara väldigt tydligt att det är pekpinnar och besserwissrande.
Fler än jag som läst om Polyfamiljens kris i sitt förhållande?
Hampus har ju valt att lämna Linda (men ej Erik) bl a pga nåt som hände vid nyår. De pratar ju jättemycket om det både på yt och Instagram, inte direkt vad bråket handlar om utan väääldigt luddigt. Folk har ju alla möjliga idéer och spekulationer på varför. Hampus har ju sagt att flera olika saker är dåliga i förhållandet med Linda men på nyår rann bägaren över. Ser man vloggen från nyår och hör alla senare videos så fattar man att en grej hände vid middagen på nyår, där konflikten gäller Linda och en av Hampus barn (fattar vem, men skriver ej namnet). Och självklart tar han sitt barns sida, konstigt vore det annars! Han gör helt rätt, barnens välmående först! Vi är nog många som förstår Hampus i det här. ( Linda är ju väldigt speciell! )
Hampus är värd mycket bättre.
Verkar ju otroligt struligt hur de ska lösa allt. Vore bäst om Linda och Hampus har varsin etta där de kan göra lägenheten till sin egen att vara i, slippa dela. Erik i huset. Man vet ju inte vad som händer med nya partners och så sen.
Så nyfiken på vad som hänt! Är Hampus och Erik ihop utan Linda eller är Hampus helt singel nu?
Oklart mer än att Erik är kvar i huset även de veckor som Hampus bor där.
Hör alla senare videos? Jag har sett alla och förstår inte vad det skulle vara. Kan du ge någon mer ledtråd?
Tex i en vlogg pratar Linda om ”Här är en person (L) och här är en annan person (H) och så här i mitten är hans ”bästa kompis”. Då tycker man olika beroende på vilken relation man har till ”kompisen” (dvs ett av hampus barn) säger Linda.
Hur menar du? Jag förstår inte.
Vilka är Hampus biologiska barn? Vilka är lindas biologiska barn? ”Saken” dom pratar om borde vara ett barn kan man ana.
Nån som vet om det är lugnt att kombinera lergigan och melatonin ?
Ja det är lugnt
Läkaren och apotekspersonalen.
Klockan är rätt mycket
Men du tänker väl inte lita på anonyma på internet angående en sån fråga 😀 Inte klokt alls men det inser du säkert.
Det är två läkemedel med väldigt få interaktioner. Dessutom länkas det ju till janusmed. Helt ofarligt att kombinera.
Slänger även in länk till fass. Under ’interaktioner’ finns vilka mediciner du inte kan kombinera https://www.fass.se/m/produkt/20181220000033/health/tabproduct
Det är ju oerhört milda/ofarliga mediciner, annars hade jag inte vågat såklart
Då kan hen vänta tills imorgon.
Ring 1177
Lita inte på anonymas svar. Du har ingen aning om vad de vet eller inte.
Därför folk hänvisar till experttjänster 🙂
De fanns inte där när jag svarade. Det svar som fanns var endast en som sa att det gick och en som hänvisade till läkare (som förvisso är experter).
https://janusinfo.se/beslutsstod/janusmedinteraktionerochriskprofil.4.72866553160e98a7ddf1cdc.html
Tips på eye makeup remover?
Krav: ska inte svida och ska göra jobbet 🙂
Bonusfråga! Är Becca under eye brightner för oss med torr hud?
Niveas tycker jag är jättebra🙂
Jag gillar Lancomes. Svider inte alls och tar bort ögonmakeupen effektivt.
Black soap!
Undrar också om becca. Tror den inte är så bra för vi med torrare hud?
Jag har väldigt torr hy och använder Becca. Den är ganska klistrig, och skapar inget konstigt klet under mina ögon.
Denna är super. Smörj in på torr hud och massera sedan med vatten så blir den en mjölk. Tar bort allt och svider inte i ögonen. https://www.bangerhead.se/clinique-take-the-day-off-cleasing-oil-200ml?gad_source=1&gclid=CjwKCAiA0PuuBhBsEiwAS7fsNaT7QC69oXKSMujx3uiG5obS_VXB4T4uO9zWUIEhrObbeqnAcAxYNxoCNbkQAvD_BwE
Niveas tvåfas-remover för vattenfast mascara.
Jag kör med mandelolja, funkar jättebra!
Är väldigt känslig så har haft svårt att hitta något bra alternativ..
Jag kör med tvål och vatten. Det enda som funkar pga att ögonen svider som satan av bland annat Niveas.
Prova Lidls remover. Billig och bra.
Tack men jag kör nog vidare på det som funkar. 🙂
Kokosolja
Jag har en kollega sen många år tillbaka som kan vara ganska fascinerande/frustrerande 😅
Han har EXTREMT mycket(många?!) tics! Alltså extremt. Han harklar sig, hostar och liksom fräser ut o in med näsan hela tiden. Vi har vant oss ganska mycket för vi hör detta dagligen, men nu är han förkyld och det är så äckligt så det är inte klokt. Det liksom hörs hur han sprayar ner hela sitt kontor med snor.
I övrigt är han duktig på sitt jobb. En gammal räv som har svårt för nya saker/rutiner som en sån enkel sak som att hans lunch-kompis är ledig. Då blir det rörigt.
Som sagt. Vi har jobbat ihop i många år men idag hade vi en ny ”incident” där jag blev så fascinerad. Vi hade Hlr utbildning och vi skulle öva inblåsningar. Han kan inte öppna sin mun tilllräckligt så att han täcker dockans mun?! Han får tydliga instruktioner men det blir kortslutning! Han får inte ihop kroppsliga instruktioner.
Vad kan det finnas för ”förklaring”? Har han en diagnos av något slag? Det spelar givetvis ingen roll men han fascinerar mig som sagt 🙂
Tourettes syndrom?
Kalk i hjärnan?
Vad jobbigt för han.
för honom.
Jag tycker det ör otroligt fascinerande ha kollegor som hänger ut arbetskamraters snor på internet…undrar om folk som gör det har någon diagnos eller vad deras problem kan vara? (Föredrar mao din kollega över dig alla dagar i veckan, ursäkta)
Ja jag skrev ju namn, adress och arbetsplats…
Gränslös och har dålig koll på det här med etik och respekt för andra människor. Nån som kommer på en diagnos?
Låter lite aspigt.
Vaddå han kanske inte kan öppna munnen mer än så?
När vi hade hlr så sa instruktören att det är vanligt att man inte kan täcka allt med sin mun och gav tips på hur man kan göra i så fall. Detsamma om man inte kan komma ner ordentligt på marken (exempelvis pga knän, osv). Låter som en dålig instruktör som inte kan anpassa sina instruktioner.
Vi kan givetvis inte diagnosticera din kollega baserat på en kommentar om hans förmåga att ge HLR.
Du kan vara ganska jobbig du också ska du veta. /Mvh din kollega (obs! vill prata med dig i lunchrummet imorgon om detta)
Känns det okej att veta att han själv, hans familj, andra kollegor eller din chef kan läsa det här? Vad hade du tyckt om någon av dina kollegor beskrev dig härinne?
Folk beskriver ju sina partners, chefer, svärföräldrar, kollegor, vänner mm hela tiden här inne.
I vår kommun erbjuder Socialtjänsten fem stödsamtal till föräldrar utan journalföring. Vi funderar på att prova detta för att få stöd i hur vi ska hantera vår 6-årings temperament som påverkar hela familjen, hon är världens finaste mot vänner och har aldrig varit i en konflikt med någon annan än oss i familjen men hemma får hon sådana utbrott där hon blir utåtagerande.
Någon som haft stöd av familjebehandlare utan att det liksom handlat om någon utredning eller liknande från Soc? Tycker det är superbra att kommunen erbjuder det här men samtidigt känns det lite konstigt att vända sig till dom.
Kolla in Natali Fikas blogg på mama, hon skrev ett inlägg om det nu i dagarna som var informativt och bra tycker jag!
Det är väl jättebra! Arbetar inom socialtjänsten och såna föräldrar som ni – som tar hjälp i förebyggande syfte blir man ju så glad över. Ansvarstagande och klokt! I vår kommun finns även föräldragrupper som man kan anmäla sig till, helt utan myndighetsbeslut där föräldrar får lära sig mer om bemötande, strategier osv. Kanske finns något liknande hos er?
Hej! Soctant här som jobbar som utredare för barn. Det är kanske inte i första hand från mig du efterfrågar svar 😉 men jag måste säga KÖR PÅ!! Ta chansen att få stöd i förebyggande syfte!! Det är en otrolig styrka att ta hjälp innan det har gått för långt! Heja er!
Låter väl som ett jättebra erbjudande. Testa och se om det ger något. Vår dotter hade hemska utbrott i treårsåldern och vi gick till bup det var dock en knäpp dam som inte hade några idéer eller var mkt till hjälp. Tack och lov lugnade utbrotten ner sig med tiden. Men testa.
Jobbar på socialtjänsten, mottagningsenheten för barn och unga, dvs enheten som tar emot och förhandsbedömer orosanmälningar. Vår kommun har också fem samtal med familjebehandlare på service. Jag hänvisar många familjer dit, både familjer som själva ringer oss och då handlar det ofta om liknande frågor som du beskriver. Hänvisar även familjer dit som jag träffar där det inkommit en orosanmälan men jag inte bedömer att en utredning behövs men där familjen uttrycker liknande stödbehov som du beskriver.
Ett par familjer per år skulle jag säga sen återkommer till oss och ansöker om längre kontakt med familjebehandlare då större behov visat sig.
Min bild är att dessa fem samtal ofta är väldigt uppskattade och att det är bra just i lägen där det finns ett avgränsat problem men i övrigt en välfungerande familj och inte en massa andra sociala problem.
Vi fick efter utredning. Bvc gjorde pga pappans psykiska ohälsa. Soc tyckte dock pappan var en fantastisk förälder men erbjöd oss båda stödsamtal. Han gick inte men jag gjorde. Det var super givande och ledde tyvärr inte till någon fortsatt utredning 😅 Men jag tror du kan känna dig helt trygg med att soc inte får vidare med något som kommer upp under samtalen.
Jobbar i skola och vill bara säga att va bra att ni vill ta hjälp och gör det nu när barnet är såpass litet ❤️
Min kompis har vart tillsammans med sin sambo i kanske fem år. Hon vill jättegärna gifta sig och har kommunicerat detta till honom men han kommer aldrig till skott. Han har
Även sagt att hon inte får fria till honom. De har planer att skaffa barn ihop. Tycker lite synd om henne som verkar hoppas på att gifta sig men har en kille som aldrig kommer till skott . Jag vill
Ge henne rådet att om hon verkligen tycker bröllop är viktigt för henne borde hon bryta för han verkar helt enkelt inte vilja gifta sig med henne. Borde han inte ha friat vid detta laget om han verkligen hade velat gifta sig?
Men alla vill ju faktiskt inte gifta sig 😅 Jag och min sambo har varit ihop i sex år och vi har inga planer på att förlova oss.
Vart i min kommentar har jag påstått att alla vill gifta sig?
Du skrev ”Borde han inte ha friat vid detta laget om han verkligen hade velat gifta sig?” varpå jag svarade att alla faktiskt inte vill gifta sig 😅
Jag menade att min kompis går runt och tror att han faktiskt kommer fria men jag tror inte att han vill gifta sig. För då borde han gjort det mtp hur gärna hon vill.
Har du frågat honom? Vet du vad han tänker och känner? Tror du att anonyma på internet kommer att kunna berätta för dig vad han tänker och känner?
Men det är väl någon dom två ska diskutera?
Men alltså, vad är det med folk? Är ni bara bittra på riktigt eller bara sugna att vara så cyniska som möjligt online? Diskuterar ni aldrig saker med era vänner eller ger då råd eller era tankar och åsikter?
Uppenbarligen har ju vännen diskuterat det med TS i någon mån, eftersom TS är medveten om hur vännen känner och vad killen har sagt om det. Klart vännen och hennes kille lär diskutera det och komma fram till något eftersom det är de det gäller, men TS kan ju som en vän som bryr sig stötta och prata med sin vän också.
Jag tror ärligt talat ingen är bitter i den här tråden utan folk försöker vara sakliga och hjälpa Sara att inse att hon går lite över gränsen till vad som är sunt och hjälpsamt.
Men det är att dra på lite höga växlar när man inte har insyn i deras relation eller hur mycket Sara trycker på om det utan vännens efterfrågan. Hur kan ni utläsa, av den lilla informationen som vi fått, att Sara går över gränsen för vad som är sunt och hjälpsamt?
Missförstå mig inte, kanske är det så, kanske inte. Tycker bara inte att det går att utläsa något sådant åt något håll utifrån den info som getts hittils.
Min man friade aldrig, jag ville gifta mig med tanke på barn så vi bestämde det tillsammans. Har vänner som väntat i 10 år men inget händer men där är det minsann mannen som SKA fria men uppenbarligen sker det aldrig, tyvärr. Så dom får vänta på något som kanske aldrig händer…
Vill han inte fria föreslå bröllop och planera tillsammans? Varför måste han fria? 😊
Som med så mycket: kommunikation! De är väl två vuxna människor? Prata med varandra för sjutton. Om de älskar varandra och ser en framtid tillsammans (vilket det ju låter som om de planerar att skaffa barn) så får de ju ja en öppen och ärlig kommunikation med varandra. Tycker man olika om vissa stora frågor så är det ju inte svårare att man pratar om det och lyssnar på varandras syn på saken. Och sen får man väl hitta nån våg/kompromiss som båda är nöjda med. Varför krångla till det?
Kan det verkligen vara viktigare med själva giftermålet än den man vill gifta sig med och leva ihop med? Skillnad om den ena vill ha barn och den andra inte. Så konstigt av dig att tänka att hon ska bryta med honom.
Jag hade brutit om killen jag var tillsammans med inte ville gifta sig
Det är ju du, ja. Jag tycker du ska sluta projicera dig själv på din kompis och hennes relation, du gör mycket mer skada än nytta…
Det är väl inte du som är i förhållandet?
”Frågar åt en kompis”..😂
Därför är det ju så viktigt att man pratar om det. Men han verkar inte ha kommit med någon bra förklaring tolkar jag det som. Alltså, är det en principsak att man är emot äktenskap i sig, att man vill leva tillsammans med inte dela ekonomi etc. Eller ser han ingen framtid, vill kunna dra lättare? Redan gift? Tycker iallafall man måste kunna vara öppen med varför om ens partner gärna vill.
Förlåt om det blir dubbelt, min kommentar försvann. Men jag tycker det verkar konstigt att råda sin vän att göra slut över en sådan sak. Känns lite som att det är mer du än hon som tycker att det går för sakta.
Fast, det säger ju inte TS riktigt? Hon skrev:
”Ge henne rådet att om hon verkligen tycker bröllop är viktigt för henne borde hon bryta för han verkar helt enkelt inte vilja gifta sig med henne.”
Alltså, om vännen tycket bröllop/giftermål är såpass viktigt (att hon inte vill vara utan det), så borde hon bryta iom att han inte verkar vilja det. Det låter rimligt tycker jag. Om hon känner så, då är det dumt att stanna kvar och vänta och hoppas. Samma sak med t.ex. barnfrågan. Om personen du är med inte vill eller inte kan ge ett svar på om den vill gifta sig/skaffa barn/flytta till en annan stad och det är jätteviktigt för dig, så efter ett tag är det bättre att gå vidare än att vänta och hoppas på att den ska ändra sig. Det lär ju bara annars leda till bitterhet och ånger.
Men, om vännen inte tycker det är så viktigt med bröllop, ptja, då kan hon ju förstås välja att hellre vara med honom än att gifta sig.
Fundera över varför den frågan är så viktig för dig och varför du engagerar dig så mycket i en relation som du inte är del av. Är du säker på att dina råd är kloka råd? Det är inte jag.
”Ge henne rådet att _om hon verkligen tycker bröllop är viktigt för henne_ borde hon bryta för han verkar helt enkelt inte vilja gifta sig med henne.”
Är det ett så dåligt råd? Om det är så viktigt för vännen och snubben inte vill eller inte vet om han vill gifta sig och åren gått, ptja, då är det ju ganska rimligt att lämna och gå vidare och hitta någon som känner likadant som en själv. Eller, så kommer man fram till att giftermål inte var så viktigt som man trodde och man hellre stannar i relationen än att gifta sig. Men att gå och vänta på något man verkligen vill och det sen aldrig händer, stor risk att det kan bli bittert och något ångerfullt.
Uppenbarligen tycker många här att det är ett dåligt råd. Jag skulle inte heller råda att lämna, speciellt inte med argumentet att ”jag skulle ha lämnat”, det är ju inte jag som är i relationen.
Sen kan man givetvis lyssna på sin vän och fråga vad hon tycker om det. Skulle snarare råda henne att prata med sin sambo om det är ett problem. Kanske råda om parterapi om det är viktigt för henne.
Om äktenskap hade varit viktigt för mig hade jag inte varit med en man som inte friar så länge. Skulle aldrig ställa upp på att sitta o h vänta.
Men vad är det med folk som gör sig till såna offer? Varför det här barnsliga ”my way or no way?”
Juridiska aspekter. Skulle aldrig skaffa barn med någon utan att gifta mig.
Min man friade efter 1 år så jag är knappast ett offer. Tycker det är attraktivt med män som inte är rädda för commitment och dom kvinna skulle jag inte föda barn utan ekonomisk trygghet iform av äktenskap.
Gud vad mossigt och osjälvständigt. Själv har man klarat av att skaffa två barn på egen hand och det går ingen ekonomisk nöd på varken dem eller mig.
Har du en vettig inkomst blir det stor skillnad i både vad du får ut som föräldraledig och skillnad på din pension. Maxnivån i socialförsäkringen är typ 35k. Sen ser jag inget egenvärde i att vara självständig i en relation. Skaffar vi barn ihop tar vi ju ansvar för familjen tillsammans.
Saknar betydelse, dina barn ärver dig lika mycket eller lite som ogift.
Det saknar inte betydelse. Om mamman och pappan är gifta och en dör så ärver den andra boendet före de gemensamma barnen, om de inte är gifta så ärver barnen sin del direkt vilket kan krångla till det för dek kvarlevande..
Det saknar betydelse för dina BARN som ärver oavsett. För dig kan det ha betydelse. Du kan gifta dig eller skriva ett testamente- exakt samma sak.
Är du gift med barnets förälder ärver barnen först när båda har dött.
Med andra ord en fördel för barnet ha ogifta föräldrar..
Min kille vill inte gifta sig, trots att jag vill det. Vi har en toppenrelation i övrigt och försöker skaffa barn, och jag har accepterat att han inte vill. Ett nej är ett nej och det respekterar jag. Är inte hela världen att gifta sig och det är iaf inget som är värt att kassera en fin relation för.
Hur tänker du på den juridiska biten när ni skaffar barn? Ni kan aldrig få samma trygghet som när ni är gifta.
Det där är ju bara en myt. I Sverige skyddar juridiken barn till ogifta föräldrar exakt lika mycket som till gifta. Och det är sedan lååång tid tillbaka. Eller vilka ”juridiska aspekter” refererar du till.
Barnen ja, det är efterlevande sambo/partner som åker på att barnet ärver halva bostaden osv och då sannolikt ska ha ett överförmyndarlåst konto till 18-årsdagen och en del annat praktiskt trassel. Absolut ingen myt!
Men då är det ju enbart dig det handlar om och inte barnen så varför dra in dem? Det går för övrigt precis lika bra att skriva ett testamente som att gifta sig.
Problemet uppstår när man skaffar barn eftersom det är barnen som ärver och inte ens partner.
De kanske inte äger någon bostad? Eller så har de det ekonomiska på det torra redan? Kanske upprättar andra juridiska dokument om/när det blir barn? Tycker inte man behöver hetsa upp sig så mycket innan man vet förutsättningarna, det är liksom inte livsfarligt att skaffa barn utan att vara gift och förutsättningarna kan skilja sig.
Det är ju du själv som KAN ha större trygghet som gift om ni inte skrivit testamente (isf är det exakt samma sak gift/ogift) men för dina barn kvittar det lika.
Haha, nej det är absolut inte samma sak. Du kan inte kringå avsrätren. Det är bara som gift du ärver din partner innan barnen ärver. Omöjligt att skriva avtal som fungerar så.
Även om man upprättat ett testamente så kommer barnen att få sin laglott efter den förälder som dött, det går bara att testamentera den egendom som inte utgör laglotten. Det innebär alltså en större ekonomisk trygghet för ens partner att man är gift när man har barn.
Ge henne i stället rådet att kommunicera tydligt till honom hur viktig det är för henne. Kanske behöver de ta hjälp av parterapi för att förstå varandra.
Att råda henne att lämna känns lite drastiskt om allt annat i relationen är bra.
Hur länge har du känt henne och hur väl känner du henne?
Vad gav ni i morgongåva till er man och något speciellt till bröllopsnatten förutom sexiga underkläder? 🥰
Ingenting varför skulle man? 😊 känns rätt förlegat att köpa sexiga underkläder till bröllopsnatten
Varför förlegat? Jag tycker att det är nice att ha något fint och jag vet att han uppskattar det med.
Sexigt elegant, finns ju massor! Vad har ni haft för underkläder då som inte är förlegat? 😊
Ja några den min garderob haha. Jag tolkade som att man skulle köpa nya underkläder bara för att vara sexig på just bröllopsnatten men kanske tolkade dig fel 😊
Jag har flera sexigare set och köper underkläder jag gillar och känner mig fin i. Han gillar det med!
Att köpa ett nytt vitt set inför bröllopsnatten tycker inte jag är förlegat men då får jag väl vara det haha 👰♀️
Är väl ganska brukligt att göra. Varför skulle det vara förlegat?
Har aldrig hört om nån som gjort det. Folk brukar väl va rätt trötta på bröllopsnatten också? Jag hade på mig vanliga underkläder jag hade hemma.
Jag gav sån där fotobok med lättklädda bilder på mig. Jag har totalt glömt vad det heter! Hur som så var det en upplevelse o göra det o ett roligt minne att ha. O det uppskattades 😉
Men neeej fyyy så FÖRLEGAT usch och fy !!!! 😂😂😂
Boudoir heter det, sensuellt, vackert och sexigt. En vän gav sin man det på bröllopsdagen 🔥
Hahahah men fy vad pinsamt
Hahaha samma kvinnor som tycker det är pinsamt gråter när maken kollar på porr men skulle aldrig kunna sätta på sig lite snygga underkläder för honom 🥲😂
Avskyr porr. Fy så vidrigt! Men inga problem att min man får bilder på mig. Jag väljer det och tvingas inte av ekonomiska skäl.
Varför avskyr du porr? Avskyr du att ha 6 också?
Eh va
Pinsamt för vem egentligen?
Fick du bilder på honom i kalsonger också?😁
Nix men det hade varit uppskattat om han gjort det 🤗 Jag fick ett armband.
Jag köpte en mont blanc penna som graverades.
Skönt att det ändå finns någon här inne med stil.
Sofia, låt oss höra du som har så mycket stil! Vad ska man ha för underkläder och vad ska man ge i gåva till sin blivande make?
Hur gjorde du? Snälla berätta 😉
Hade även köpt underkläder om det känns annorlunda för dig. Men det är ju inte en present.
Köpte en kaffemaskin till min man! Långt ifrån klassiskt haha, men han älskar kaffe och jag dricker inte, så det kändes som en fin present. Han blev otroligt glad 😍
Handgjord golfputter i trä med initialerna på🏌️♂️ Min man blev superglad😍 Han som tillverkade den hade nåt år tidigare gjort ett par till Daniel Westling.
Jahopp jobbar på Region Östergötland och idag fick vi reda på att 900 personer ska varslas. På min arbetsplats (jobbar administrativt) går vi redan på knäna pga anställningsstopp och att vi inte fått ersätta personer som slutat/gått på föräldraledighet. Känns så jävla deppigt och hopplöst 😔 Rädd för att bli av med jobbet men också rädd för att vara kvar om andra kollegor får gå, arbetsbelastningen kommer ju inte bli mindre 😫
Fyfan, läste på nyheterna och blev helt tung i hjärtat.
Minns när Kristersson innan valet sa att inga varsel inom vården skull ske.
Jaa alltså jag fattar ju att det blir väldigt kännbart ute i verksamheten när tjänster dras in (typ hyrsjuksköterskor och nu kanske även undersköterskor). Men känns som att vi som sliter administrativt för att vården ska ha bra förutsättningar glöms ofta bort. Lika jobbigt för alla när ett varsel sker även om folk i diverse kommentarsfält kopplat till detta skriver att administrativ personal är skit och ska skrotas helt. Ja men då kan väl Britta som jobbat som undersköterska i 40 år börja göra upphandlingar och skriva avtal så ska vi se hur bra det går 🥲 Sry för rant men är så less efter den här dagen.
Också less för att vi fick reda på varslet genom en jävla pushnotis från Aftonbladet.
Så jäkla ovärdigt!
Jobbar också administrativt inom RÖ och ja denna dagen blev ju inte så kul. Och spyr på alla kommentarer om att säg upp alls administrativa tjänster då löser sig ALLT. Jaha ja.. vem ska räkna på era löner? Betala regionens fakturor i tid? Göra inköp?
Ja jag tror inte att dom som skriver kommentarerna inser att om vi som jobbar administrativt försvinner så kommer det arbetet istället hamna på personer som egentligen borde få jobba enbart med att vårda patienter 🤷🏻♀️
Hur mycket dåligt kommer hända med denna regering. Blir nog tuffa år förutom dom själva med sina jättelöner.
För det gick ju skitbra för vården med den förra regeringen…
Verkar ju gå ön sämre nu…
Sluta tramsa. Och jag är inte ens höger…
Vård sköts huvudsakligen av regioner.
Ja, för vad politiker säger innan valet kan man lita på…
Det är skrämmande, på riktigt. Jag tror inte folk förstår hur illa det här är, att så mångs kan blir varslade från en region.
AI kommer ersätta många jobb och det finns redan snack om att införa universal inkomster så man kan överleva.
Jag hoppas folk säger ifrån, det kommer jag göra. Man vet aldrig under vilken villkor det ska betalas ut.
Medborgarlön, obligatorisk vaccinering och ett globalt hälsopass. Social credit store förstås.
Score*
Är du mitt ex?
Om ditt ex heter Henry Krusenstierna så visst!
Precis. Social credit score, ät insekter och vara duktig och kanske du samlar tillräckligt många pöang att åker utomlands om 3 år. Om du ens vill såklart när du kan uppleva en likadan resa direkt från din soffa via the metaverse.
MEN TÄNK PÅ KLIMATET
Exakt. Chat control fick ”de” iallafall inte igenom. 😁
Jag är medicinsk sekreterare i annan region. Uppsagd och slutar sista april. Finns inte mkt jobb att söka. AI kommer med en j-a fart 😏
Jobbar i Göteborgs stad i skolans värld och här ska det också sparas in på tjänster. Fattar inte hur det ska fungera och stackars barn som blir kvar i detta 😞
Och precis som du säger man är rädd för att bli av med jobbet men också rädd/orolig över att vara kvar och hantera det som blir
Ska börja jogga, någon som har tips på bra app som passar en nybörjare? 😅
Vad för app menar du att du behöver? Det är ju bara att gå ut och jogga.🙂
Bra med app om man är nybörjare och behöver bygga upp sig. Många blåser på för hårt i början och skadar sig.
Haha ja men är helt nybörjare så tänkte det bra med en slags app som instruerar så jag inte går på hårt
Du själv känner efter och anpassar efter ork och dagsform. Lita på dig själv.
Ett sätt att komma igång är fem minuters-principen. ”Den går ut på att man får gå hur mycket man vill bara man börjar springa var femte minut och springer så länge man orkar. Målet är vara ute i 30 minuter varje gång.”
https://www.dn.se/livsstil/studio-dn-6-april-fem-minuters-principen-hjalper-dig-att-borja-springa-igen/
Fast det där stämmer ju inte riktigt, att man ”själv känner efter och anpassar efter ork och dagsform. Lita på dig själv”. Man kan stöta på problem som kommer rätt plötsligt om man går ut för hårt utan att bygga upp vana att jogga, som sen kan ta lång tid att bli av med. Det kan alltså kännas bra/okej i kroppen och man trycker på, men sen säger det plötsligt stopp. Speciellt är det svårt för någon som är helt ny på det då det är svårare att veta vad för slags obekväma känslor i kroppen som är sådant man kan jogga vidare på och sådant som är ett varningstecken, eftersom man inte har vana av att jogga.
Håller inte med. Särskilt i början har många bättre kondition och orkar mycket mer än vad ligament och leder gör.
Låt bara bli att köra för hårt då….?
Runkeeper var bra. Jag hade i och för sig sprungit korta distanser innan (1-2km) men under hösten, typ 10 veckor, utvecklade jag uthålligheten så att jag till slut sprang halvmarathon. Det var häftigt
Häftigt, tack för tips
C25K om du är helt ny på det! 9 veckors program för att kunna jogga ca 30 minuter. 3x30min i veckan där man bygger upp stamina. Är snällt mot kroppen att komma igång och inte riskera typ shin splints och andra problem.
A och O är ändå rätt skor och bra underlag för att minimera risken för benhinneproblem.
Ja, men framförallt att inte köra på för mycket för snabbt om man är helt nybörjare. Har man ett par någorlunda skor och följer C25K där man inte gör mer än 30 minuter 3x i veckan och sakta ökar mängden jogging, så är det osannolikt att just skorna eller underlaget skulle leda till benhinneproblem. Man måste inte gå och skaffa värsta skorna eller söka info om underlag i början, sådant kan bli viktigare om man håller i jogging och börjar regelbundet jogga längre och oftare. Oavsett de bästa skorna eller underlag så lär man dock stöta på problem som nybörjare om man börjar jogga för ofta, för mycket, för intensivt.
Söka info om underlag😂
Ja, hur tänker du annars att någon som är helt ny på att jogga/löpning ska veta vad för slags underlag kan innebära vad för problem och vad för skor eller vad annat man ska tänka på vid olika underlag? Du/personen nämnde ju just att ”bra underlag” är viktigt, det är ju inget som är givet vad ”bra” underlag är. Att is är sämre är väl kanske självklart, men om grus, asfalt, betong, jord, gummi eller vad som är ”bra” underlag är knappast givet. Alltså lär man ju därmed söka info om vad det innebär om man inte vet, vilket man förmodligen inte gör som nybörjare.
Tack, ska spana in den
Kolla löpteknik på Youtube. Det hjälpte mig.
Någon mer som följer hon på instagram som (sjukade sina barn från skolan) och åkte till Sälen under pandemin och gick i affärer med sjuka barn? Ni som vet ni vet.
En riktig guilty pleasure att följa henne. Hennes man lämnade henne för några år sedan, då började hon (som har varit totalt ointresserad av motion innan) spela paddel i hans padelklubb för att ”råka träffa på honom” där. Total stalkervarning. Utöver det försöker hon hämnas på honom för att ha lämnat henne genom att stämma honom på mer underhåll, fast det går inte så bra förstås eftersom han redan betalar max och har barnen halvtid. Lär mig så mycket om hur jag absolut inte vill bli om min man av någon anledning skulle lämna mig.
Känner att det saknas forum att diskutera henne. Hon har ändå 80+ resp 20+ tusen följare på sina instagramkonton.
Vem? 😅
Samma förnamn som dottern till Lasse Berghagen och Lill-Babs och samma efternamn som fd vänsterpartiledaren och grundaren av Feministiskt initiativ.
Inte samma stavning på efternamnet, dock. 😉
Malinshusochhem
Haha gud hade helt glömt henne! Vet att jag blev blockad från hennes blogg efter att ha skrivit nån kritisk kommentar 😂
På riktigt, får man så ont av gubbvad att man måste ha kryckor??
Är det inte så att exmannen betalar lägstanivån på underhåll, trots att han enligt kvinnan tjänar mycket mer än hon? Någon maxnivå för underhåll tror jag inte finns.
Nu vet man inte vad som är sant eftersom man bara får ena partens historia, men det verkar vara ett riktigt toxiskt skilsmässodrama. Stackars barn, säger jag bara! Enligt kvinnan har exmannen och hans allierade orosanmält henne ett flertal gånger, något som till slut ledde till att barnen hämtades i sina skolor och kördes till traumatiskt förhör på socialen utan närvaro av någon av föräldrarna.
Har för mig att hon tjänar runt 50k i månaden från sitt jobb och sen har hon samarbeten utöver det. Hon vill ha mer pengar för att hennes barn har ”dyra intressen och förtjänar en högre standard än minimum” -typ
Sonen kör väl motocross, och det var ett gnäll över att exmannen inte bidrog. Sedan köpte han plötsligt en crosscykel till sonen, men då var inte det heller bra. Förmodligen ville mamman ha pengar så att hon kunde köpa crosscykeln som present från sig själv. Nu fick exmannen pluspoäng hos sonen.
Det finns ingen lägsta eller högsta nivå, han betalar så mycket som FK har räknat ut att han ska efter sin inkomst. Men hon försöker straffa honom för att ha lämnat henne genom att använda barnen och verktyg. Så otroligt lågt. Minns att hon var helt oförstående varför han i skilsmässan inte tog med hennes bröllopspresent till honom när de gifte sig. Vilket var ett album med avklädda bilder på henne. Då var han hemsk och misshandlade henne psykiskt genom att göra så (lämna bröllopspresenten kvar i huset). Hon är verkligen speciell.
Klart det finns. Det finns en lägsta nivå. Ingen behöver betala mer.
Exmannen verkar också märklig. Barnen vill tydligen inte så gärna bo hos honom de tider som de har bestämt, och då är han arg på dem och mamman för det. Men han verkar inte lägga två strån i kors för att få barnen att trivas hos honom och bygga en bra relation med dem, utan han använder också barnen som ett vapen mot exfrun. Men återigen, det är hennes version vi har.
Märks att du inte följt henne länge. Efter att han aviserat om att han vill skiljas sa hon bl a till barnen att ”pappa har valt att lämna familjen” och ägnade därefter månader åt att sabotera umgänget. Bland annat tog hon tabletter och sköljde ner med vin så hon fick åka ambulans till akutpsyk. Då var hon ledsen och besviken över att exet inte följde med i ambulansen och senare att hon inte tog barnen till akutpsyk för att hälsa på henne. Stackars barnen har ju precis nu börjat våga lämna henne ensam efter detta, klart som fan de inte gladeligen åkt till pappan efter en sån händelse. Men också nu spelar hon på deras dåliga samvete om att hon känner sig så ensam utan dem och att det är så hemskt att vira påsk/alla hjärtans dag/halloween etc när de är hos pappan. Tror du fortfarande det är pappans fel att barnen inte vill vara där?
Hon är heeelt otrolig! Visste inte att exmannen spelade i samma klubb. Herregud… Tycker så himla synd om barnen, hon exploaterar dom värst av alla influencers med barn. Hon startade en insamling för att ha råd med advokat för att stämma maken på undrrhåll. Dom har redan varit i rätten en gång men då förlorade hon och nu ska hon ha pengar för att överklaga. Vilket känns så pinsamt när hon har råd att bygga och resa och köpa dyra saker till barnen 24/7.
GYNEKOLOG
Någon här som lidit av rädsla för gynekologbesök? Bakgrund:
Mitt första besök (15 år gammal) blev väldigt ”traumatiskt”, med en jättearrogant och hårdhänt gynekolog. Kände mig rädd, det gjorde ont och en väldigt utsatt situation. Berättade inte för någon, men mådde dåligt efteråt. Kanske låter överdrivet?? Men det var verkligen hemskt och jag kände mig så förödmjukad av hela sättet hon hanterade mig på.
Några år efter det satte jag i en spiral, vilket var den värsta smärtan jag någonsin upplevt..!! Förmodligen till stor del pga första besöket jag hade och rädslan som satt kvar.
NU till nutid :)))
Blev kallad till cellprov, första gången. (Jag är 23 år idag) Jag kände mig lite nervös kvällen innan, men försökte peppa mig själv och gå trots det. Väl utanför mottagningen får jag min första panikångestattack någonsin. På nåt mirakulöst sätt lyckas jag samla mig själv, går in på besöket. Bryter ihop igen, pratar med gynekologen. Gråter under hela cellprovet, gråter efteråt, gråter på kvällen. VAD ska jag göra??? Jag är livrädd inför nästa gång jag kommer behöva gå dit, eventuell smärta och allting. Känner någon igen sig? Någon som kommit över något liknande? Vaaad ska jag göra!! Min spiral måste tas ut om ett tag och det måste jag ju göra oavsett om jag vill eller inte… Tack om ni läst såhär långt ❤️
Nästa gång så kontaktar du mottagningen och begär lugnande inför ditt besök. De kommer ifrågasätta för man tar ju inte kvinnor på allvar men du står på dig och får det. Sen kommer det inte vara någon fara mer än att du inte kan köra dit och hem. Men skulle rekommendera dig att söka terapeut typ via kry. De har många som är nischade. Jag har ptsd från förlossning och det blev så mycket värre. Bättre att ta det direkt. Även om det inte var ”så farligt” så reagerar din kropp starkt. Det finns jätte bra hjälp och några samtal med en terapeut gör jätte stor skillnad.
När jag skulle sätta in spiral fick jag panikångest (pga hade gjort det tidigare samt smärtsamt besök i samband med annan undersökning) och blev jättebra bemött. De såg att jag skakade och mådde dåligt så jag fick något lugnande och smärtstillande och fick sitta och vänta i lugn och ro på att effekten skulle kicka in. Sedan hade jag en sköterska med mig som höll i handen när spiralen sattes in. Kände absolut INGEN smärta 🙂
Jag fick bli sövd då jag var för rädd och det gjorde för ont så du har rätt till det
Hur känner du för din vän Lady Dahmer och hennes vänsteråsikter? Är det så du också känner, stöttar du henne?
Va? Är det en fråga till oss alla?
Till Camilla antagligen
Hur ska man veta det?
Hur ser ni på att kittla era bebisar/barn? Om ni är emot det, hur har det gått att säga ifrån till folk som gör det? Har en 5 månaders och svärfar petar och nyper in i absurdum för att få en ”glad” reaktion. Tycker det hela känns olustigt, tror knappast han själv skulle vilja bli kittlad?
Jag skulle säga att min bebis inte tycker det är så roligt och visa någonting som min bebis tycker är roligt för att avleda en jobbig svärfar som inte fattar gränser. Svärfar menar säkert väl. 😊 Men allt beror väl på hur din bebis reagerar, så skulle jag resonera i alla fall. Tycker han det är kul skulle jag inte bry mig. Bebisar säger ju ifrån när de inte gillar någonting.
Du låter osäker och behöver jobba på dig själv. Det är tungt att hela tiden gå runt och störa sig på vad svärföräldrar gör mot ens barn. Troligen kommer de aldrig kunna göra dig nöjd.
Eller så borde svärföräldrarna jobba på sig själva och sluta vilja få reaktioner från sina små barnbarn heeela tiden.
Ja usch, en farfar som vill se sitt barnbarn skratta. Fy fan.
Ja för det finns folk som inte fattar när det är nog kan jag säga.
Har du provat att prata med honom och visa andra sätt att få barnet att skratta?
Vad tror du händer för något hemskt med ditt barn om någon kittlar honom? Jösses, barn har väl blivit kittlade sen stenåldern?
Fast om någon gör något som man vet egentligen kan vara obehagligt för barnet är det väl helt rimligt att fundera över det? Liksom att skratta när man blir kittlad är ju en ofrivillig reaktion, det kan kännas otroligt jobbigt och obehagligt. Knappast annorlunda för barn eller bebisar. Skillnaden med ett äldre barn eller en vuxen är dock att de har möjlighet att säga ifrån och säga till om de inte vill. Det kan inte en bebis.
Det är en sak att kort och snabbt kittla en bebis i magen lite någon gång då och då ibland. Men Anonym som ställde frågan säger ju att svärfar petar och nyper väldigt mycket, och det kan vara obehagligt för bebisen. Du är ju lite amptistörd om du inte kan förstå det.
Barn vill gärna kittla min bebis under fötterna, och jag säger att vi inte gör så, utan att vi kan klappa på handen eller nåt annat.
Hade blivit tokig om nån vuxen kittlade en liten bebis som ännu inte kan förmedla känslor. Då hade jag som mamma tagit på mig uppgiften att styra över på vettigare aktiviteter, precis som med barnen. Jag är min bebis röst i det avseendet och skiter faktiskt fullständigt i om morfar blir ledsen eller farmor blir sur osv. Tråkigt för dom.
Blir även tokig på kommentarer som att man då skulle vara känslig eller osäker. Vilket jövla trams. Skulle vilja påstå att det är betydligt mer osäkert att inte våga säga ifrån för att det råkar vara svärfar. En bebis är inte allmän egendom, det är en liten person som har två föräldrar som är ansvariga för dess välmående. Mamma får säga ja, och även nej, till allt som rör barnet. Det är en rättighet och en skyldighet. Att kittla en bebis ÄR en liten grej i sammanhanget men att inte respektera gränser för barn, och lära dem att de måste stå ut med jobbiga svärfar bara för att han inte ska bli ledsen, det tror jag är enbart dåligt i längden. Vi behöver en generation som kan, vågar och vill säga nej. I små frågor, för det gynnar självbild och självkänsla och senare även större frågor.
Man kan säga ifrån och så kan man säga i från. Se det fina i att din svärfar vill få barnet att skratta. Men tala om att det kan vara obehagligt men att sonen tycker om när man gör si eller leker så med honom. Finns fler lägen än antingen mjäka med eller bli tokig. Var glad att din svärfar vill väl åtminstone. Tänk vad tråkigt om han sket fullständigt i att connecta med sonen.
Men säg ifrån och ge förslag på något barnet gillar att göra istället, upplever själv att de äldre inte riktigt vet va de ska göra ibland
Fyfan vad gulligt, nu såg jag för mitt inre en liten skrattande bebis i rosa (?) kofta som sprattlar med armarna.
Jag minns fortfarande när min storasyster tryckte sina knän mot mina händer och ben och kittlade mig utan att sluta, hon gjorde det ofta då (hon är fyra år äldre) och det är faktiskt som ett trauma efter övergrepp. Det var inte särskilt svårt att bryta med henne när hon som vuxen försökte manipulera mig att släppa min hållning vid en familjekonflikt och tyvärr måste jag säga så har jag inte saknat henne.
Oj
Bästa fetaosten till att laga i ugnen, tänkte testa ugnsfeta-pasta men sist testade jag och då blev fetan väldigt torr 🤔
Den bllligaste du kan hitta! Typ Ica basics salladaost eller sen från Coops billigaste märke brukar jag köra 🥰
Salladsost får inte kallas feta, för det är inte fetaost.
Allmänt kommer ingen göra skillnad på det där.
Ica basic är jättegod tycker jag.
Zetas eller fontanas fetaost! Om man vill ha fetaost ska man inte köpa salladsost. Salladsost är gjord på komjölk och fetaost på får- och getmjölk. Så det är ju två olika saker.
😅🥱
Tycker du det var löjligt?
Ja
Salladsost så mycket godare än feta.
Måste få spy ut mig lite. Jag ska få mitt andra barn i april och har en nära vän som varit totalt ointresserad av hela min graviditet. Jag begär absolut inte att personen ska behöva höra av sig hela tiden eller verka intresserad av bebisen men borde inte vännen bry sig om hur jag mår, när jag ska föda eller undra något? Vi snackar verkligen noll frågor och känns som ”vännen” till och med tagit avstånd. Även om det är andra barnet så tycker jag att det känns lika stort som att få sitt första barn. Är så besviken ..
Förstår det. För mej låter det som en dålig vän. En bra vän ska bry sig och stötta dej.
Frågar du hur din vän mår? Eller kan du komma på en möjlig anledning till att vännen tar avstånd?
Brukar DU prata om din graviditet när du pratar med din kompis? Kan ju vara så i så fall att hon får sin dos av din graviditet där.
Alla gravida pratar väl alldeles för mycket om sina graviditeter?
Nu är jag väl en dålig vän i sidans fall men har aldrig varit intresserad av mina vänners graviditeter (och inte deras barn heller). Givetvis kollar man väl att personen mår bra mm men alla kanske inte är intresserad av datum för födelseland och detaljer kring det. Jag är exempelvis sjukt intresserad av allsvenskan och skidskytte men skulle aldrig tvinga mina vänner att prata om det, om jag inte vet att de själva är intresserade.
Ja det är min erfarenhet också. Har haft två vänner som blivit på smällen. Ingen gång var jag intresserad men kände mig tvingad att fråga.
Haha nej exakt, men man ”ska” tydligen vara intresserad av andras barn. Men ingen bryr sig om hur det gick i min tennismatch😂 liksom, åt vilket håll är man en dålig vän, bara den som inte frågar om graviditeter och barn eller även den som inte ens kan vara intresserad I två minuter åt en annans stora passion?🤔😂
Varför är det så ok att skryta med att man struntar i sina vänners barn/graviditeter? Kan man inte förstå att det är det största som händer i den personens liv, varför skulle man INTE ställa frågor och vara engagerad då?
Så många gånger jag har lyssnat och ältat och peppat och frågat om diverse för mig sjukt ointressanta saker som varit viktiga för mina vänner? Det är väl det vänskap är, att finnas där varandra och bry sig om vad som händer i varandras liv?
Sjukt oskönt beteende att kokettera med att man är så obrydd när världens livsomvälvande grej händer en vän.
❤️
Jag är inte så dum att jag säger till de kompisar som varit gravida att jag inte bryr mig. Jag har frågat, låtsats vara intresserad (och jag kan definitivt ställa följdfrågor etc), men det är också jävligt irriterande om man ses en kväll över en middag och det pratas barn och graviditet från början till slut. Fine, nån gång då och då. Men VARJE JÄVLA GÅNG?!
Sjukt oskönt beteende av gravida att bara prata om sina graviditeter. Varför är det mer okej än att inte bry sig om vad som händer i vännens liv? Bra vänskap går åt båda håll.
Vem har sagt att man inte ställer några frågor? Man kan ju fortfarande vara helt ointresserad av graviditeten.
Fast för oss andra är det ju inte livsomvälvande att någon annan ska ha barn. Det här är ju problemet, att gravida och folk med barn tror att det är det viktigaste som finns i världen.
Men det mesta som händer i ens kompis liv är väl inte livsomvälvande för en själv. En kompis mamma dör, en skilsmässa, nytt jobb, nytt hus, ny kärlek osv. Som en vän så bryr man väl sig genuint om sina kompisar? Även mindre roliga samtalsämnen är iaf jag intresserad av när det kommer till personer jag genuint bryr mig om.
Exakt. Som vän bryr man sig om sina vänner. Så då kan väl en gravid vän bry sig om en icke gravid väns liv också. Men det låter på kommentarerna som att är man gravid så MÅSTE det vara det enda man som icke gravid ska bry sig och fråga om. Det går åt båda håll helt enkelt.
Så klart att det går åt båda hållen. Men nu diskuteras det ju specifikt att inte bry sig om kompisara graviditet och barn.
Fast det går hand i hand så.
Hur har allsvenskan och skidskytte med dig och ditt mående att göra ?
Väldigt mycket faktiskt. Det är tärande nr ens lag inte spelar utifrån dess förmåga. Men om man inte är intresserad av sport har man kanske inte förmågan att inse hur ens mående påverkas av dåliga resultat.
Folk kommer alltid se oss sportintresserade som löjliga som låter det gå ut över hur vi mår…de kommer aldrig att förstå.
Nej, jag vet. Det gör faktiskt kroppsligt ont i mig när det går dåligt för Djurgården. Eller när det går bra för AIK. 😂😂😂
Det gör ont fysiskt och psykiskt när det går bra för Djurgården. Och för AIK….
Grejen är väl att dessa människor inte fattar att man kan känna kärlek och passion för något som inte har puls, haha. Men vi har rätt att känna känslor lika mycket som de har, dock kommer de aldrig prioritera våra känslor när det handlar om en sådan ”skitsak” som sport.
Vi är bara bittra barnlösa!
Prata med henne och berätta hur du känner. Det kan ibland vara enkelt att gå om varandra- kanske vet din vän inte helt hur hon ska kommunicera runt barn och graviditeter om det är okänt för henne. Hon kanske uppfattar det som att det är du som är avståndstagande. Man vet aldrig- prova att kommunicera innan du ”bestämmer dig” för att det är på ett visst sätt och ”gör slut.”
Jag är gravid med barn nr 2 och utöver normala frågor som typ hur jag mår förväntar jag mig inget särskilt intresse för graviditeten. Jag är själv fullkomligt ointresserad av andras graviditeter och har inget behov av att prata om min med andra än min sambo och syrra typ.
Hon kanske har stark barnlängtan själv men inget barn i sikte och mår dåligt av att påminnas om det och därför håller låg profil. Fråga.
Vi blir snart föräldrar för första gången och försöker navigera bland alla olika alternativ för babyskydd och barnvagn, jag skulle verkligen uppskatta några tips och rekommendationer!! ❤️ Vi har en ganska aktiv livsstil och är utomhus mycket så om någon har tips på barnvagn som ändå klarar lite mer än ”city” underlag vore det extra uppskattat.
Satsa på ett babyskydd med Isofix fäste om ni har det i bilen, mycket smidigare än att hålla på att sätta fast babyskyddet med bältet. Isofix är tydligt och säkert.
Tipsar om gruppen Barnvagnar på Facebook 😊 och gruppen Bilbarnstolar
Cybex babyskydd och uppababy vista 👌🏻 Finns adaptrar för att sätta babyskyddet på vagnen. Med basen till babyskyddet så kan man vrida så det blir smidigare att plocka ut babyskyddet/bebisen. Är supernöjda med denna kombon!
Hyr babyskydd från IF. Bästa valet 😃
Gula fläckar på vita kläder. Finns det något sätt att på riktigt få bort ingrodda, år gamla gula fläckar på vita kläder? Sånt som kommer från deo och svett. Har testat galltvål, ättika, Pink stuff och att tvätta med tvättmedel för vit tvätt.
Testa och blöt och lägg i solen när den kikar fram, tar tom bort tomatfläckar på vita barnkläder. Behöver ligga ett par timmar för att fläcken ska försvinna. Värt ett försök iaf!
Det är väl bara just tomatfläckar solen tar bort?
Jag tycker vanish funkar, blötlägg över natten innan du tvättar om du inte redan testat.
Har du testat att bleka i solen? Fick tomatfläckar i somras som försvann efter ett par timmar liggandes i solsken.
Håller med, häng vid ett fönster i några dagar. Matfläckar går iaf bort
Gjorde samma. Hade fläckar på vita byxor. Gick bort efter att ha hängt i solen ett par timmar.
Är det brist på sol funksr ättika. Ska vara den starka pån24%. Dutta och vänta den tvätta som vanligt.
Vad kan man göra med en ny mikrovågsugn som någon redan lyckats göra rent med starka kemikalierrengöring och toalettrengöring? Hur kan jag förhindra att andra blir förgiftade?
Toalettrengöring? 😳 hur kom någon på idéen?
Personen vågade inte säga att hela lunchen exploderat i hela mikron och hittade tydligen inget annat 😭
Ajdå
Jag brukar alltid dela en citron och lägga i en skål med vatten och värma en stund så brukar det gå hur enkelt som helst att torka ur mikron med hushållspapper.
Därför känns det extra jobbigt att veta att toalettrengöring använts, kanske överdriver.
Tvätta av den med vatten och handdisknedel så tvättar du bort eventuella kemikalier.
Saker man gjorde som liten som man glömt
Jag kom och tänka på leken svarta madam man gjorde inne på skoltoaletten och blev skiträdd 😅
Eller när man låg och kollade i skolkatalogen efter snygga killar.
Kommer ni på några bra?
Önskar det fanns skolkatalog på universitet😁😂
Lekte aldrig svarta madam dock.
Men ritade ögon i alla anteckningsblock under lektionerna. Skrev snygga killars namn i blocken också.
Låg på sängen med benen raka upp mot väggen. Av oklar anledning men det hände. Och så älskade jag att sova ”åt fel håll”, med huvudet i fotändan. Och så kunde man inte sova med kroppsdelar utanför täcket eller sängen.
När jag pluggade på ltu (09-14) fanns en skolkatalog. Men bilderna togs under nollningen så bilderna förnyades aldrig, bara första åren på programmen som tillkom.
Kul! Började på GU i höstas, vi hade ingen skolkatalog☹️😂
Hade varit bra på så många sätt liksom. Vet inte ens hur typ 80% av min klass ser ut😅
Jag är lektor och hade också uppskattat att få bild och namn på studenterna man undervisar 😁
Jag ritar fortfarande ögon i varenda anteckningsblock… och är närmare pension än studenten. Lekte heller aldrig ”svarte madam”, var alldeles för feg och mesig för det och är det fortfarande!
Jag hade egna förkortningar på alla snygga killar, upptäckte det när jag tog fram alla gamla dagböcker, de rycker dock.
Ligga i sängen med benen rakt upp eller rakt ut mot sidorna, alltför att sen kunna gå ner i split eller spagat, lyckades aldrig.
• Ritade dit ”smink” med bläckpenna på alla ansikten i tidningar som Frida
• Körde anden i glaset
• Sminkade sig på skoltoaletten
Fan, nu blev man nästan lite nostalgisk.
Haha ja! Och målade över tänderna på de som log så de blev tandlösa.
Fast det gör jag iofs fortfarande när jag har en tidning och penna nära till hands, men det händer inte lika ofta längre. Förr, när man också hade tv-tidningen kom det alltid nytt kladd för varje dag. Nån hade plötsligt gett typ Lotta Engberg lapp för ögat, nästa dag hade hon svart läppstift, nästa dag igen piercing i näsan osv.
Klassiker! 😁
Svarta madam och anden i glaset haha. Lekte i containrar och klottrade djävulshorn på alla tjejer i Frida. Skrev namnet på den jag var kär i på baksidan av blocket med stora bokstäver och hjärtan runt. Skrev sedan sorgliga dikter om han inte gillade mig tillbaka haha. Hade en dagbok med lås på och en filofax där jag försökte leka vuxen.
Ah, filofaxerna! Undrar om de någonsin blir trendiga igen.
Jag tror de redan är det. Många har, har jag sett.
Lånade min systers tidningar typ Starlet tror jag att den hette, och där stod det om sex ibland och det var ju så spännande att läsa om😅
Svarta Madam lekte vi på klassfesterna. Ljuset släcktes, alla killar gick ut i korridoren medan tjejerna gömde sig. Sen fick killarna leta upp oss och pussa eller kyssa dem de hittade. Efter det byttes rollerna av.
Ryska posten!!
Ni som är frisörer eller duktiga på hår: jag har tunt skandinaviskt hår och brukar klippa en page för det är den frisyren jag trivs bäst i. Jag brukar använda en rundborste och föna håret inåt så det viker sig fint men min högra sida viker sig alltid utåt. Går det att klippa håret så man kan lura det att falla på rätt sätt? Min frisör säger nej men blir så irriterad över det här.
Jag är ingen frisör men jag har lika och det är så, håret är inte symmetriskt. Det växer olika. Kan bero på någon virvel också?
Om man önskar vara ledig nästa jul, ja det är lite långt dit men ändå 😅
Kan man ta ut semesterdagar i början av januari för nya semesterdagar på det året? Även fast de brukar komma in vid februari tror jag?
Generellt går semesteråret från 1 april till 31 mars. Så du får dina ”nya” semesterdagar i april. Såvida du inte har annat upplägg i ditt kontrakt vad gäller när dina semesterdagar fylls på.
Men givet att du har det vanliga upplägget, så om du vill ta ut för julen 24/25 så är det huvudsakligen de semesterdagar du har kvar sedan året innan, och de du får i april 2024. Sen kan du återigen ha möjlighet att ta ut semesterdagar som du får april 2025 i förskott, det beror också på ditt kontrakt och vad din arbetsgivare går med på.
Ah tack för förklaringen! Då förstår jag bättre.😊
Semesterdagar får man väl i april?
Jag tror man kan. Jag har gjort det iaf. Tog ledigt redan i januari för två tillfällen i juni förra året.
Aha ok jag kan se mina semesterdagar redan för detta år. Ok får kolla upp om just jag kan göra det också på mitt jobb tack för svar
Japp det kan man
Tack 😃 woho så bra
Tycker du har fått lite oklara råd här.
För det första ta reda på vilket semesterår din arbetsgivare använder. Inte alla använder 1 april till 31 mars, kan även vara kalenderår.
För det andra ta reda på om intjänandeår och uttagsår är olika eller sammanfallande. Om det är sammanfallande innebär att du kan ta ut semesterdagar samma år som du tjänat in dem. Men vanligast är att du kan ta ut semesterdagar året efter att du tjänat in dem.
Du har inte rätt att ta ut semester i förskott förutom första anställningsåret och andra beroende på när du började och vilka semesterregler som gäller på företaget.
Tack för svar! Har fått alla mina semesterdagar för 2024 redan. Och ska kolla upp vad som gäller för att ta ut några dagar i januari nästa år.
Börjar tycka flera av dessa influencers som gör fillers och botox ser botched ut (vad det nu än heter). Bianca och Cassandra tex ser både äldre ut än vad de är och speciellt Bianca börjar se så stel ut i ansiktet. Rebecca Stellas näsa ser bara kortare och smalare ut. Förstår inte varför de inte bara åldras naturligt.
För att man inte får åldras naturligt heller som offentlig kvinna. Damned if you do osv.
Det får man visst.
Vad är största skillnaden mellan kattmänniskor och hundmänniskor?
Dom ena gillar katter o dom andra gillar hundar
😂😂😂😂😂😂
😂
https://metromode.se/noje/studier-visar-att-kattmanniskor-ar-mer-intelligenta-an-hundmanniskor/
Kattmänniskor är mer intelligenta och hundmänniskor mer sociala.
Men vilket fantastiskt BS…vem går ens med på att definiera sig som ”katt” eller ”hundmänniska.” Vad gör du med folk som har och gillar både hund och katt? Eller ingetdera?
Jag gör väl inte ett skit med dem. Länkade liksom bara en artikel. Jag tar det inte på så stort allvar.
Såg på Malin Nordlanders stories om healing och blev lite nyfiken. Några hör som gjort det tidigare och kan dela era upplevelser?
Har tänkt lite på en grej. Genom livet har jag stött på ett antal personer med efternamn som slutar på H. Exempel: Lundh, Nordh, Bergh.
Men i samtliga fall har jag efter ett tag sett att på typ hitta.se och adresserade brev så står det Lund, Nord eller Berg. Men de använder H-versionen själva varje gång de skriver. Hur gör de när de ska typ fylla i blanketter och sånt? Tror inte det är något pretentiöst liksom, så är nyfiken på detta fenomen och är inte längre i kontakt med någon utav dem.
Jag heter Lindh i efternamn. Men söker du på mig via Eniro etc så kommer det stå utan H. Oklart varför det är så men jag stavar alltid med H då det är så mitt efternamn stavas, trots att namnet inte registreras med H på ex. Skatteverket.
Så varför funderar du på det?
Många namn förenklades och försvenskades i början 1900-talet. Det var prästerna som när de skulle kyrkbokföra dem på något vis så tyckte de att alla dessa c h w ph bara var trams. Lund skulle inte sluta med h, det stavas Lund, därmed basta. Så de som stavar med H gör det nog därför att så har man stavat i deras släkt i fler generationer förutom någon gång på 1900-talet då man skulle förenkla och göra det tråkigt! Så bara för att det står registrerat inom bok att det ska vara med h betyder inte att familjen själv anser att med h är det rätta.
Finna det någon med solskenshistoria från att gå från en lång sjukskrivning och in i nytt arbete? Där den nya arbetsgivaren såg bortom luckan i cv:t och vågade satsa på dig. Jag tvivlar på mig själv.
Och nu har vi Annawii i farten igen. Kolla senaste bilderna där hon medvetet visar revben och kör PRO-ANA. Jaga inte bara Bianca. Detta sänder också ut sjuka budskap. Triggande. Hon gör det mer och mer nu .
Jag såg det också, helt sjukt. Tittar man på de andra bilderna ser man ju att hennes armar faktiskt är ”normala”. Men det ska poseras in absurdum så att allt ser så benigt ut som möjligt.
100 %! Jag följde henne förut men är inte särskilt aktiv på instagram och nu när jag skulle kolla så har hon ett privat konto? Tror inte jag är blockad men det verkar som att hon rensar bland följare? Någon mer som upplevt samma?
Nämen Camilla lägg ner du som säger att folk Photoshopar sina bilder så gär du det själv ? Varför
Vad är det som händer härinne? Igår skrev jag en kommentar och var inne flera gånger för att se om jag fått några svar. Inga nya inlägg har kommit in efter detta.