62 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Bad i badkar hemma. Älskar!

      Överlägset det bästa för att relaxa, varva ner och egen terapistund.

        Är det bara för mig inbäddade Instagram-poster ofta hamnar i fel inlägg på denna blogg?

        Här till exempel är rubriken ”återhämtning för duktiga flickor” och efter det följer bilder på föräldrar som håller sitt dödfödda barn i famnen.

        Kanske är något någon tekniker skulle kunna kolla på? Det är inte sällan resultatet blir mer eller mindre opassande eller olyckligt.

          Nej, för mig också! Inte just i detta inlägg men i många andra.

            Camilla Gervide

            Jag vill bara uppmärksamma dig på detta, det händer otroligt ofta att olika inbäddningar hamnat i fel inlägg. Varför blir det så?

            Det blir verkligen jättetokigt ibland och många inlägg blir förstås alldeles obegripliga. När personers bilder hamnar i centrum under rubriker och inläggstexter som inte alls har med dem att göra resulterar det inte sällan mycket ofördelaktiga eller opassande ”påståenden” om personen i fråga, och man som läsare börjar typ ifrågasätta personens karaktär, relationer, arbetsmoral, etc. vilket inte enbart är förvirrande för läsaren utan det blir ju också rätt kränkande för den flunsa vars ansikte får pryda texten, och man kan nog anta att den som oavsiktligt blir utpekad som olika saker eller ihopkopplad med olika grejer som den inte alls har med att göra, osv, inte heller skulle tycka det var superfestligt om den visste detta. Det uppstår rätt många missförstånd pga detta och jag tänker att det borde ligga i allas intresse att åtgärda det.

            Det var det! Ha en fin första maj! 🌸

              Hej! Det har med cashen att göra. Testa att tömma den.

          Testa att tömma cachen.

      Önskar jag hade ett badkar, bästa återhämtningen!🥰

        Rekomenderar vuxenbadbalja om du får plats. Maxar återhämtningsförmåga.

    Sticka 🧶

      Håller helt med! Alternativt plocka med garnerna jag har hemma och drömma om vad de ska bli 😊

      Så olika det kan vara. Jag blir jättestressad av att sticka. :/ ”Bara ett varv till, bara ett varv till….”

        Min mamma förstår inte heller hur stickningen är avkoppling för mig. För henne är det också stressande 😊

    Rida i skogen

    Pyssla och pussla är min återhämtning, älskar det!

    Sova!

    Pilates!

    Brodera eller sitta under mitt träd och bara andas.

    Läsa böcker och träna. Dock ej samtidigt 😊.

    Lång lång promenad på stigarna i skogen med en bra podd eller ljudbok.

    Känns så skönt att jag inte är så karriärinriktad faktiskt (har inte ett samhällsviktigt yrke heller med de stressade arbetsförhållandena, tänker vård/skola). Så klart kan man gå in i väggen ändå med mkt på fritiden osv allt handlar ju inte om yrke. Men det bästa jag vet är att vara hemma med familjen, inget sug alls efter krävande projekt eller övertidstimmar.

      Samma här, inser hur skönt det är att vara en person som är generellt nöjd. Jag gillar att tjäna bra men känner ingen prestige längre kring att ett namn folk känner till liksom. Det är ju förstås ett privilegium i sig, för många handlar väl strävan efter nya saker om någon typ av rastlöshet – Och det är väl kanske också ett privilegium att ha det ”drivet” som gör att man ser och upplever nya saker. To each their own. Men jag gillar verkligen mitt vanliga, medeklassiga, okreddiga liv. Bara myser varje dag.

        Åh är så avundsjuk på människor som dig! Grattis ❤️🥳

          Undrar om du är en kändis som kommenterar…? Alltså som vet hur det är på andra sidan.

            Vad menar du?

            /Anonym 8:57

        Älskar också mitt lagom-liv.

      Nej, det är helt ovärt för det mesta, så det är en otroligt bra insikt att ha utan att behöva lära sig det den dåliga vägen.

      Jag var så förut, karriärsinriktad. Eller framförallt prestationsdriven, väldigt typisk ”duktig flicka” hela livet. Sen gick jag in i väggen och det tog så lång tid att återhämta sig och nu känner jag knappt igen mig själv jämfört med vem jag var förut när det kommer till karriär och prestation. Vill absolut jobba och mår bra av det och att få tillföra och utvecklas, men har släppt allt prestige och prestation kring det. Måste inte bli bäst, måste inte jobba på det mest prestige stället, måste inte få det mest creddiga jobbet osv. osv. Önskar jag hade haft den insikten från början, ska göra allt jag kan för att mina barn inte kommer bli ”duktiga flickor” (säkert händer det en del pojkar/killar/män också, verkar vara vanligare bland flickor/tjejer/kvinnor bara).

    Jag är mitt i en livskris sedan 3 månader tillbaka. Den omtalade mattan rycktes bort under fötterna och jag faller fortfarande. Lite långsammare just nu. Hur jag ska landa vet jag inte än. Igår när jag gick en promenad kom jag på mig själv med att le varje gång jag såg någon av alla djurbebisar som finns i naturen just nu. Duniga fågelungar och små kaninungar. Det var återhämtning för mig.

    Lägga pussel, promenera med hunden (helst ska promenaden gå så att jag ser någon typ av vattendrag), bada i badkar och titta på mysiga serier som jag redan sett (typ Call the Midwife, Vår tid är nu och Downton Abbey).

    Bada, tända ljus och kolla på mysiga YT-klipp (typ någon som jobbar på ett Koreanskt café), måla i ”vuxenmålarbok”, spela lugna och mysiga spel på Switch, lång promenad, och umgås med kaninerna.

    Sen är styrketräning och konditionsträning superviktigt för att lätta på ångest och stress överlag, även om det inte är en specifik återhämtningsaktivitet på så sätt för min del. Men fortfarande ett måste för att stressnivån inte ska bli skadlig.

    Pussla eller rensa ogräs på uppfarten. Har aldrig upplevt en sådan ”tomhet” som när jag gör det. Helt jävla underbart. Plus I kanten att uppfarten blir ren 😂

    Naturen, helt klart. Bara att få stanna upp och titta på blommorna. Igår kväll satt jag bara och tittade på alla vackra moln på himlen. Det är så lätt att bli överstimulerade och våra hjärnor e fortfarande gjorda för savannens liv. Alltid varit duktig men det har inneburit så mycket onödigt lidande. Jag är glad nu att jag söker efter ett jobb som fungerar för mig. Tack o lov har prestigefyllda jobb inte varit min grej. Jag hoppas samhället blir snällare också.

    Diamond painting, målarböcker, mysa med katten, långa promenader. Bor nära en sjö och en liten å och har byggt en alldeles alldeles underbar slinga som går längs vattnet och över flera små broar. Längtar till min promenad varenda dag!

      Diamond painting=mer plastskräp.

        Men snälla dra käpprätt åt helvete. Av all plast vi använder i världen så når Diamond painting inte upp till en nivå att ens kunna räknas. Men ändå ska du skamma en kvinnohobby. Hoppas du inte är inne på killforum och gnäller på deras veteranbilar och golfresor för världen behöver inte fler sådana kommentarer utan färre. Fuck you.

    Plugga på tentor är avslappnande.

    Lägga patiens, klappa katterna och spela rummikub när någon av barnen är hemma. Haha vad jag låter som en tant nu men sonen har jag ännu halvtid. Vill också säga att äta frukost på café med min särbo, läsa tidningen ihop, diskutera nyheterna och läsa horoskopet. Fast det låter kanske lika tantigt det.

      Alla borde bejaka sin tantighet lite mer 😉

        Älskar ”läsa tidningen ihop”, hur mysigt låter inte det, haha.

      Mer tant åt folket! Jag har nog kallt mig tant sen jag var runt 25. Och för mig är tant något bra, jag har hittat mig själv i det.

      Älskar att jag alltid går och lägger mig 22 på kvällarna. Att en bra fredag är brädspel och ett glas vin.
      Att sitta i soffa och lyssna på nyhetsmorgon samtidigt som jag löser korsord (känner mig även nära min älskade farmor som har gått bort, när jag gör det)
      Att vara ute i naturen och bara sätta mig på en bänk och gassa i solen.
      Och framför allt, jag älskar att jag blir äldre varje år.
      Kanske inte älskar min enorma bekymmersrynka, men älskar desto mer mina skrattrynkor kring ögonen, dom känns ändå vackra på något vis❤

      Livet är inte alltid faktiskt men jag älskar det ändå, precis som det är (men det tog många år att komma hitt).

        Men kan tydligen inte stava för fem öre och svammlar på…😅

        Vad fint du beskriver ❤

    Ingen aning om vad jag gör för att återhämta mig och slappna av. Att vara still är ett straff, så någon form av träning kanske? 🤷‍♀️ Noll koll

    När jag har lagat och serverat middag, plockat undan, diskat, städat köket… När det enda ljudet är diskmaskinens brummande och allt är nersläckt förutom fönsterlamporna… Att då hälla upp ett glas läsk, lägga sig i kökssoffan och spela några banor Candy crush… det är fan livet 🤩
    ”It is no bad thing to celebrate a simple life”

    Jag har stora problem med återhämtning. Har en mkt senior tjänst på jobbet, flera små barn hemma, en man som jobbar dygnet runt. Pga barnen och karriären har jag fått prioritera och då har alla mina tidigare intressen fallit bort. Läser inte ens böcker längre, en promenad känns nästan oöverstigligt, har ingen energi att ta mig för saker. Samtidigt känner jag hur kortisolet i kroppen är på maxnivå och jag skulle behöva mer tid för återhämtning. Hur hittar man saker som hjälper en att återhämta sig när man inte orkar nånting och får kämpa för att ens ta sig ur sängen varje morgon? Den pyttelilla energi jag har ibland går 100% till jobb, barn, hem. Och då är hemmet ett ständigt kaos. Några tips?

      Vad menar du med att du har en ”mycket senior tjänst”? Vad är det? Vad jobbar du med?
      Hur små är barnen, och hur många?
      Av det du delar med dig av så skulle jag säga att det är din mans jobb som är det största problemet. Det funkar inte att han bara jobbar och lämnar hela ansvaret för hem och barn till dig, när du också har ett krävande jobb. Ni borde sätta er och prata igenom hur ni ska förändra er tillvaro för att det ska passa er båda bättre. Han borde också tycka att han missar mycket om han bara jobbar och knappt inte träffar barnen.

        Jobbar som vice president på ett välkänt, globalt bolag. Tre barn på 4, 6, 10. En man som nyss startat ett eget bolag efter att ha stått tillbaka i många år för min skull. Du har helt rätt.

      Låter som att du redan är på gränsen till utbrändhet.
      Detta kommer låta hårt men fick det sagt till mig av en läkare när jag blev sjukskriven, tid till återhämtning finns alltid. Och känner man att den inte finns så prioriterar man fel.
      Vet att det låter hårt men det ligger sanning i det. När barnen har lagt sig vad gör du då? Varför finns inte tid till återhämtning då? Hur många timmar i veckan arbetar du? Om det är mer en heltid, varför? Och för vem? Om du inte hinner med ditt jobb på den procent du är anställd så är det ett fel i organisationen.
      Och sist men den största frågan, varför jobbar din man dygnet runt? Ni har ju skaffat familj ihop, varför tar inte han sitt ansvar? Sätt er ner och prata och ändra detta upplägg innan det är försent och du får en utmattningsdepression som jag fick. Det är så lätt att vara efterklok. Men idag försöker jag leva ett liv som jag vill leva, och jag vill inte bara prioritera jobb, karriär och pengar utan min egen hälsa är viktigast.

        Jag kan hitta några timmar när familjen somnat, absolut. Har sänkt min krav så långt det går och ser knappt stöket längre, även om jag egentligen trivs bättre när det är ordnat. Men jag kommer liksom inte på vad jag ska göra för att återhämta mig. Bara vila? Orkar inte läsa en bok, orkar inte ha en hobby. Orkar knappt kolla på en serie – gör jag det kan jag se den igen några månader senare utan att komma ihåg nåt av handlingen. Tror egentligen att jag redan är utbränd men kör konstgjord andning för att inte hela vardagen ska braka ihop.

          Har du inte råd att ha personal för alla måsten om du har en så senior tjänst? Leja bort allt städ och matlagning iallafall?

      Om du läser vad du har skrivit så tror jag att du ser att det är stora varningstecken här. Att bara få ”tips” kanske inte räcker om du har problem med att ens tänka återhämtning. Du behöver nog fundera igenom ditt liv och som anonym ovan skrev även diskutera med din man om du drar allt med barnen. Var försiktig! Som vi många vittnar om så är det en lång väg tillbaka från en utmattning.

      Sjukskrivning och sen se sig om efter en ny karriär.

      Be din man sluta jobba dygnet runt. Ta hand om dig, ingen karriär i världen är värt att förstöra sitt liv för, och en utbränd mamma gör ingen nytta för barnen.

      Om du har ekonomi: outsourca en del saker för att frigöra mer tid för återhämtning.
      Exempel:
      * Beställ hemstädning en gång i veckan (trust me, det är en värd investering!). Med RUT-avdraget blir det förhållandevis prisvärt och ni slipper bråka över städning. Framförallt slipper du ha dåligt samvete för att du ”borde” städa. Många företag sköter även undanplockning av prylar och kan hjälpa till att byta sängkläder/stryka (om ni har jobb som kräver den typen av kläder).
      * Beställ hemleverans från Mathem. Nu för tiden är det i princip samma pris som att handla i affär. Låt din man dela ansvaret med dig och beroende på hur stora barnen är kanske de kan få vara med och bestämma maträtter. Och ja, halvfabrikat är OK!
      * Undersök möjlighet med barnvakt. I Stockholm där jag bor kan man få hjälp med både morgonpass (väcka/frukost/ta till skolan) och eftermiddag (hämtning/middag/läxläsning) och kväll (middag/nattning) om man tex behöver jobba sent eller vill ha egentid med sin partner. Återigen, RUT-avdraget gör det väldigt prisvärt för den extra tid det skapar! Har ni flera små barn kanske det är värt att undersöka möjligheten med en au pair.

      Och sen några andra tips:
      1. Ställ krav på din partner, ni är två i föräldraskapet.
      2. Sänk ambitionerna och var snäll mot dig själv. Det är OK att äta makaroner med ketchup till middag och det är OK att det är stökigt hemma.
      3. Undersök möjligheten att gå ner på 80 % på jobbet (om ekonomin tillåter det).

      Lycka till!

        Nej, det är inte okej att ge sina barn makaroner med ketchup om man har råd med näringsriktig mat.

          Äh det är det visst

          Klart det är om det verkligen kör ihop sig någon enstaka kväll. Men det låter inte alls som lösningen på personens problem . Men om ni ska förenkla vardagen med tjänster och liknande så de till att det blir din man som ordnar med det. Är alltid lite admin kring att ta in tjänster och det låter inte som att han drar sitt strå till stacken. Låt honom ansvara för städning och inhandling av mat och sedan kan han välja hur han fixar det.

      Se till att få tillräckligt med sömn. Var inte upp sent för att jobba, fixa i ordning hemma eller ”ha egentid”. Sömnen är viktigast. Man kan inte tänka klart om man inte har sovit ordentligt.

        Tack alla fina människor för era svar. Vår situation är ohållbar och på bristningsgränsen. Hoppas det blir bättre snart. Tar till mig av allt ni skrivit. ❤️

    Min konstiga återhämtning är bara att ligga i min underbart sköna soffa och lyssna på poddar. Låter lagom slött förstås, men det ger mig allt för att ”komma igen”! Och min pläd från Hemtex omkring mig är som att ligga invirad i bomull.💕
    Ha en fin Valborg!

      Inte konstig alls! Återhämtning får absolut va slapp, själva meningen ju 😄❤️

    Styrketräning! Sen ligga raklång på golvet i typ 20 minuter efteråt och inte göra någonting förutom att känna kroppen och alla endorfiner i den.

    Just nu är återhämtning att kolla på den stora älgvandringen,igår dök en stor fin järv upp i rutan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.