390 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Kommer ni överens med alla era kollegor? Eller är det vissa ni har svårt att sommarbeta med? Jag har några kollegor som är så underbara och lätta att jobba med men vissa känns det som att de gör allt för att typ sätta sig på tvären och bara gör det de vill och struntar i rutiner och de lite mer tråkiga arbetsuppgifter. Vill bara veta om jag är ensam eller inte om det? 😅

      Du är absolut inte ensam.

      Absolut! En del vet jag att också att i princip alla har svårt att jobba med. Andra är del lite mer som att det är just personligheten eller arbetssättet som stör. Dock brukar det komma fram senare att jag inte var ensam om att känna så men kan vara en del personal som är väldigt ”populär”, trevliga och sådär men skillnad på att vara trevlig och lätt att jobba med.

      Du är inte ensam. Men sen är det skillnad på de kollegorna som ändå vill utföra jobbet och försöka ha ett trevligt arbetspass trots att man inte kommer överens så bra, och de kollegorna som bara vill sura på och strunta i jobbet.

      Jag kommer bra överens med alla mina kollegor. Dock är jag arg på mig själv att jag litade på en kollega och blev hens vän när jag nu är utbytt mot yngre förmågor då hen hänger med Gen Z och spelar cool och försöker uppfostra mig hela tiden.

        Så personen ifråga var din vän på arbetsplatsen, tills hen bestämde sig för att du var för ”gammal och mossig”, och bytte ut dig mot ”yngre och coolare” kollegor istället? Och nu försöker hen uppfostra dig? Har jag förstått det rätt? Vilken idiot! Också märkligt sätt att försöka visa sig som ung och cool att försöka uppfostra jämngamla/äldre kollegor.

      Du är verkligen inte ensam! Men när man har jobbat lite längre på en arbetsplats vet man att de kommer och går. Både de bra och mindre bra kollegorna 😅

        Tyvärr inte hos mig.. De vet att de skulle få svårt att få nytt jobb så de hänger kvar…

      Haha självklart inte. Idioter och slappisar finns nästan överallt.

      Du är inte ensam! Har varit på mitt nya jobb ett tag nu och det har funnits vissa som inte har kommit fram och presenterat sig eller inte brytt sig att lära sig namn och typ sagt ”hon där” när man själv står bredvid och är med i konversationen. Såklart en yngre osäker tjej som ska hävda sig.

        Min erfarenhet är att det är äldre kvinnor som ”vet bäst”, som gnäller mest och som anser att de nyare på arbetsplatsen ska göra de tråkiga uppgifterna.

      oj nej jag har samma. sjukt respektlösa kollegor. kommer sent varje dag, snackar skit både om andra oavsett om dom skrattar i hop så slutsnack då hen går hem samt om chefen. Dom slarvar, skiter i att hjälpa till, går hem tidigare, och tyvärr svagt ledarskap som säger att det ska bli konsekvenser men det blir det inte. Respektlöshet att folk glider in 30-45 min sent på morgonen (har ej flextid) jag tycker verkligen om mina arbetsuppgifter det är det som håller mig kvar men jag börjar ledsna på alla kollegor som både är nonchalanta lata och slarviga.

      En av mina kollegor beter sig som ett jävla egoistiskt praktarsle oärligt mot oss andra vad gäller samarbete, han har det förhållningssättet till sina (och andras) medarbetare (vi arbetar som chefer). På raster/i privat kommunikation med oss försöker han vara Lustigkurre.

      Kommer bra överens med mina kollegor. Alla… men så är det de där enstaka, en, eller två personerna, som bara förpestar närvaron för alla och förstör vår fina stämning. Har verkligen blivit lyckligt lottad med vettiga kollegor, men det lyckas alltid slinka in eller en två idioter som rider på andras arslen och ”påminner” om vad man har för arbetsutgifter, pillar på ens saker och lägger sig i.. Den senaste var en grov paragrafryttare som var hatad av ALLA (inklusive chefer), han slutade nyligen men det tog ändå 3 år att bli av med honom. Hemskt.

    Halloj allihop!
    Vi flyttade för cirka två veckor sedan. Ny stad och givetvis ny bostad. Förändringar är inte riktigt min grej och nu drar jag runt som en salig ande. Jag känner mig liksom inte som hemma. Ni vet kanske känslan när man är på ett hotell och vet att man ska åka snart? Rastlös, obekväm och oförmögen att ta tag i något. Så känns det. Jag BOR liksom inte här och går typ och väntar på att åka hem.

    Hur ska jag göra för att känna mig som hemma fortare? Packa upp är givet, men i övrigt. Hur landar jag och känner mig hemma?
    (Bor inte ensam. Har en man.)

    Tacksam för alla tips, stort som smått!

    Ha en fortsatt trevlig kväll 🙂

      Det beror väl lite på hur man är som människa. Men jag tror att man kan känna sig mer hemma om man gör lite samma saker varje dag. Tittar ut genom samma fönster varje morgon när man dricker kaffe och riktigt tittar på vad man ser. Och när man går ut så får man intensivt titta på på vägen man går. Titta på detaljerna på ett träd. Hjärnan ska lära sig att känna igen saker och ting samtidigt som hjärnan blir stimulerad av de förändringar som alltid sker, som olika blommor som blommar. Jag tror på att vara mycket fokuserad så blir hjärnan sysselsatt och man känner sig mer hemma i omgivningen.

        Bra tänkt, jag ska absolut testa. Blir ju lite extra tokigt nu med rutiner, pga semester och så.

      Tid är allt som behövs.
      Det tar alltid en tid (olika för alla) att bo in sig.

      Så det kommer lösa sig med tiden av sig själv, så även om det känns jobbigt nu så kommer det snart kännas bättre.

        Ja, så är det säkert. Det är bara jag som är otålig, som vanligt 🙂

          Flyttade själv för ett tag sen och kan verkligen relatera till din känsla.
          Men nu har det vänt och känner verkligen att mitt hem är min borg.

          Så ”hang in there “ och rätt som det är så älskar du ditt nya hem 🏠

            Stort tack för ditt svar 🙂 känns skönt att inte vara ensam om att känna så. Jag ger det tid, helt enkelt 🙂

              Så har jag känt vid varenda flytt 🙂 Som det nämnts så är det bara tiden som gjort sitt. Jag är sådan att jag måste bo på ett ställe en längre tid för att känna mig hemma. Att inreda och pyssla mkt i hemmet har också stärkt känslan av hem.

      Tycker det tar tid att ställa om sig vid flytt. Allt från att vänja sig vid hur lång tid det tar att gå till bussen, hitta i nya matbutiken, eller typ minnas vart lampknappen sitter mitt i natten. Sen tar det också tid att komma till ro och känna sig hemma tycker jag. En kompis berättade att hennes psykolog sagt att just flytta är en stor händelse och att man liksom inte ska spela ner det för sig själv för det tar tid innan man vänjer sig vid det nya, det kändes väldigt skönt att höra. Mer konkret så ta promenader i nya området, åk på utflykter och sånt nu under sommaren kanske?

        Tack för kloka ord! Skönt att höra att det inte bara är jag som är knäpp, utan att det faktiskt är en stor omställning. Min man har fallit till ro hur lätt och snabbt som helst, så jag tänkte att det är mig det är fel på.

        (obs. Han har givetvis inte antytt att det är fel på mig. Han är stöttande och förstående. Så ingen börjar hugga på det, haha)

          Vi flyttade också till ny stad i höstas och min man tyckte direkt att det är hemma. Han tänker inte så mycket 😄 Själv går jag fortfarande och tycker att min gamla stad är hemma. Det som hjälper bäst är tid. Tyvärr. Och att få sitt hus (eller lägenhet) hemtrevligt. Jag trivs oerhört bra här i vårt hem. Önskar bara att den låg i vår gamla stad 😬 Bekanta er med staden och åk på utflykter. Jag har en bucket list (eller kanske snarare en to do list) för att fatta vad folk pratar om när de säger att de var på x i helgen osv.

            Vilka fina svar jag får av er 😭 Jag har inte hört någon annan prata om sånt här, så jag trodde på riktigt att jag var ensam och att alla andra bara vande sig och trivdes direkt, haha.

            Måste sluta tro att jag är unik och speciell 😛

      Skaffa vanor och stamställen. ”Min affär”, ”min bänk i parken”, ”min frisör”, ”mitt favoritfik”. Skaffa lånekort på biblioteket, kanske medlemskap på gym eller liknande. Promenera runt och hitta dina favoritvägar, favoritträd, favorithus osv, intressera dig för lokalhistoria ( även den tråkiga av typen ”här låg posten förut”).

      Sen, låt det ta tid. Jag kan ärligt säga att det
      har tagit mig flera år att känna mig riktigt hemma där jag bor.

        Tack för bra tips! Jag ska absolut våga mig ut på fler promemader/löpturer/cykelrundor 🙂

      Promenader, promenader, promenader. När jag flyttade till nytt område promenerade jag ca 10 km varje dag för att lära känna området. Tydligen behövde min hjärna göra en ”Google street view” 😅

        Haha, jag ska jobba på min inre karta. Det är ju så skönt att kunna smarta genvägar och sånt!

        Jag har bott flera år i samma område i stan. (Olika ställen men samma sida om stan). Men jag känner mig fortfarande inte hemma här. Jag är uppvuxen på landet, och den orten är fortfarande mitt ”hem” rent trygghetsmässigt.

        Flera promenader kanske skulle underlätta… för att känna sig hemma i den här stadsdelen. Det går framåt, men det tar tid. Kommer kanske aldrig känna mig lite ”hemma” här som i min barndomsort.

        Undrar om andra ens tänker på sånt här… har bott på ett par olika ställen i mitt liv, men endast min barndomsort känns ”hemma” fortfarande.

          lika*

      Rutiner!
      Jag känner mig hemma när jag har hittat mitt gym, min mataffär, min promenadrunda och vet var allt finns.

        Tack!

      Fattar verkligen vad du menar. Jag kan inte flytta, mina rötter slår rot….
      Och du menar säkert ”osalig ande”, det är dom som drar runt 🙂

        Min telefon tyckte absolut att jag skulle vara en salig ande. Antar att jag använder uttrycket ”salig blandning” oftare än osaklig ande.

          Haha, ”osaklig ande”. Jag ger upp!

          😂 Samtidigt så är det ju härligare att vara en salig ande, så jag ger också upp. Bortse från min första kommentar.

      Jag är helt tvärtom från er andra, känner mig hemma nästan direkt. Lite, ”ok nu bor jag här!” Känner till och med så på hotell, utomlands osv oftast.

        Samma här.

    Har någon här handlat från Hermes i Stockholm? Har aldrig satt min fot i såna butiker pga ej i min prisklass, men behöver göra det nu. Hur är servicen och bemötandet? Jag går ju inte direkt klädd i dyra plagg och har inga dyra märkesväskor…

      Hur hamnar man i ett läge där man behöver handla i en Hermès-butik?

        Vill också veta haha

          Kanske ska köpa en fin present?

      De är supertrevliga. Oroa dig inte för bemötande, alla blir varmt bemötta oavsett om de köper ett nagellack eller en väska.

      Väldigt trevliga! Har blivit bra bemött där och liknande butiker oavsett om jag haft på mig dressade jobbkläder eller typ skaljacka och träningsoutfit. Inget snorkigt utan bara hjälpsamt. Synd att service inte är så överallt.

      Tycker den butiken är värdelös jämfört med Hermès i Paris. För det första har de väldigt begränsat lager, för det andra har de dålig kunskap om sina egna produkter, vilket jag har svårt att acceptera. Om du vet exakt vad du vill köpa skulle jag rekommendera att handla online istället för i butiken. De är absolut inte snorkiga eller otrevliga dock, så på den punkten behöver du inte vara orolig.

    Mamma fyller 60 år och vi vill ge henne ett fint smycke. Har ni några tips på fina halsband eller armband? Det får max kosta 10.000 kr.

      Fin present av er! Har hon någon favoritfärg som hon ofta bär? Låt säga att hon älskar att bära blått så kanske ett smycke med en Safir vore fint. Eller smaragd om hon gillar grönt osv. Men diamant är ju klassiskt annars. Jag köper gärna smycken på Kaplans eller Bukowskis pga mer bang for the buck. Min egen mamma gillar efva attling, och gärna hennes kollektioner som finns i begränsat antal.

      Titta på Bukowskis! Finns massor av vackra smycken i den prisklassen. Bor du inte i närheten skickar dem det till dig.

      Drakenberg Sjölin 🙂

      Finns en fin duva av Emma israelsson

    Får känslan av att My Feldt inte är så himla omtyckt att sin omgivning liksom. Någon mer med samma känsla?

      Jag får mest känslan av att hon är lite väl ostrukturerad och spontan. Kanske inte alltid tänker på konsekvenser..

      Varför får du den känslan? Jag tycker hon är en frisk fläkt

        Offentliga personer brukar alltid bli påhejade av x antal andra offentliga personer. Här finns liksom inget sådant. Hon känns lite ensam.

          Tror jag verkligen inte, hon har väl bara ett ”eget” umgänge och cred till henne för det…

      Oj, det var nog den sista människan jag väntade mig höra det om. Har inte träffat henne i vuxen ålder men som barn var hon helt underbar, kamratlig, sjyst mot alla och otroligt rolig!

      Har jag inte fått känslan av. Hon bor utanför halmstad och umgås med annat folk än influencers anatar jag.

      Hon verkar vara liksom lite hejsan hoppsan. Ojdå va hände nu. Oj vi är inte klara. Oj behövdes det tillstånd till det. Ojdå nu strular detta igen (ringer o smsar folk på kvällarna… iaf enligt henne själv på insta)

      Sur som fasiken blir hon så fort nån skriver att hon ska ta det lugnt så hon inte bränner ut sig. Nån diagnos är det nog iaf

        Låter helt stört att ge nån en diagnos på de kriterierna. Eller som att du själv är i behov av en 🙂

          Anonym 23.58

          Du hade tyckt samma om du umgåtts m henne

        Har inte My själv gått ut och berättat om en diagnos, eller minns jag fel?

    Alltså vad mysigt med regn och åska ändå 😍 önskar det fortsatte några timmar så man fick se även när det är mörkt, men drar väl iväg tyvärr😭😂

      Älskar åska men hatar regn. Men att titta på ett riktigt åskväder är häftigt. I Stockholm mulet.

      Om det ändå hade varit varmt också. Nu har det varit regn om vartannat och så kallt. Som att det är sensommar / smygstart på hösten

        Ja verkligen. Men verkar som det blir bättre nästa vecka.

      Oj, önskar att jag vore som du. Har insett att jag lider av åskfobi och får panikångestattacker varje gång det åskar där jag ligger och gråter och bokstavligen skakar av ångest. Det har gått såpass långt att jag numera har stenkoll på Smhi:s blixtradar, har tillochmed sparat den som bokmärke i mobilen.

      (Ja, jag vet att jag borde söka hjälp).

        Men usch, det där låter ju jättehemskt 😔❤️❤️
        Varför är du rädd? Är du rädd att bli träffad av blixten, att det ska börja brinna, hur allt skiner upp om det är mörkt ute, är det när smällarna är jättehöga?

        Kanske går att få hjälp att få ner fobin och rädslan lite åtminstone? Kanske alltid kommer vara obehagligt men panikångest, gråta och skaka måste vara jättejobbigt. Ta hand om dig❤️

          Jag vet inte men har alltid varit rädd för plötsliga, höga ljud och även när det blinkar (ljuset/blixten). Ja, att bli träffad är nog det jag är mest rädd för, att blixten ska slå ner precis där jag är, genom taket typ. 😂 Läste om en man som blev träffad av blixten hela sju gånger under sin livstid, låter helt otroligt!

          Förmodligen har det med något helt annat att göra, något barndomstrauma. Men det är nog bristen på kontroll jag tycker är jobbigast, att inte veta var eller när blixten slår ner, jag vet ju att man är hyfsat säker inomhus och jag kan förstå att andra tycker det är mysigt med åska. 😊

          Tack för ditt fina svar 😊❤️

        Så var min katt. Kryp under täcket och var rädd.

          Stackars liten 🐈‍⬛❤️

      Klockan är nästan 22 och det åskar, regnar och blixtrar för fullt här, i min del av Östergötland. Jag skickar bort det till dig, för jag är inte så förtjust i åskväder!

        Här har det slutat åska och regna 😔 ja! Skicka det hit, då blir jag lycklig 😂

      Mysigt när det är på kvällen men börjar bli trött på det här vädret.

        Ja vilken skrutt-sommar!

          Fast det har ju varit en hel del värme tidigare också…

            Fast sommaren kan vara skit ändå, det vet inte du någonting om.

              Absolut, men lät som det var vädret som diskuterades 😄

            Jo men inte så mycket ändå. Eller iaf inte för hela Sverige – Stockholm har väl haft det rätt bra en längre period. Och när man ser att antagligen hela juli fortsätter så ja..

              Stockholm har varit varmt i perioder ja. Och blir bättre väder igen nästa vecka. Man ska inte lita på långtidsprognoser, kan ändras. Nästan hela juli och sen augusti kvar, hoppet lever!

                Jo men vi alla bor inte i Stockholm 😉

            Ett par veckor totalt. Påminn mig om utlandssemester nästa år!

              Sommaren har ju nyss börjat typ.

              Hmm vill du verkligen det? Varit 40 grader nere i Europa, var ganska så outhärdligt.

    Undrar hur det går för emilia? Hon och marcelo ska ju få barn denna helg. Hoppas det går bra.

      Hon verkar ju fått ett riktigt skitbemötande av förlossningen. Fattar att han blir superorolig.

        Hon?

        Hon skulle bli igångsatt på lördagen men det var fullt i hela Sthlm. Är inget konstigt i att man får vänta då.

          Problemet var inte det utan bemötandet från barnmorskan. Fruktansvärt när man blir förminskad i en situation där man står i beroendeställning.

    Jag ska flytta till norra Norge, min familj bor på svenska sidan, och vi har en familjehund som nu också är emellan hos mina föräldrar och ibland hos mig, men hur fungerar det då jag flyttar till norska sidan? Behöver jag några papper på ”delad vårdnad” eller nåt? 😅 Pass har han redan (hunden) men är det nåt annat som vi ska fundera? 😊

      Vet inte men om du ska resa från Sverige till Norge måste du ju avmaska hos veterinär varje gång. Det kan bli trassligt, så jag hade kollat upp det.

      Hunden behöver väl vissa vaccinationer?

      Som jag har förstått det är Sverige väldigt stränga med vaccinationer, avmaskning, veterinärintyg, rabiesgrejer osv. Varje gång hunden ska över gränsen. Det kan kanske vara extra knepigt för att Norge inte är med i EU, men det är bara ren gissning från min sida.

      Det är rätt krångligt att få hundar över gränsen, som folk innan skrivit. Avmaskning hos veterinär, vaccin, dokument osv.

      Hunden ska : Ha giltigt EU-pass för sällskapsdjur.
      Avmaskats mot dvärgbandmask av veterinär varje gång den reser till Norge.
      Vara ID märkt med microchip.
      Ingen annan vaccination annat än de vanliga sim ges i Sverige.

        Helt riktigt! /Tullinspektören

      Så koselig! Velkommen til nord 🇳🇴

      Svar från en som bor i Norge men vars hund ofta är hos mina föräldrar i Sverige: pass och vaccin krävs båda vägar, men avmaskning dokumenterat av veterinär senast 5 dygn innan hunden är bara när ni reser TILL Norge. Det behövs inte från Norge=>sverige.
      Om man reser ofta kan man ha en 28-dagars regim där hunden får avmasking var 28:de dag hos veterinär, då behöver man inte ta hänsyn till 5-dygns-regeln.
      Rabies-vaccin behövs inte för resor mellan Sverige-Norge, någon väg.
      Viktigt att om fex en nära familjemedlem reser med hunden, så måste deras namn också stå som en av ägaren i passet (det är plats för 3 ägare).
      Icke nära familjemedlemmar kan resa med hunden före eller efter 5 dagar efter din egen resa, men då krävs ett dokument signerat av dig och dokumentation på när du själv reste.
      + dom flesta hundförsäkringar gäller 30 dagar i utlandet, men h rekommenderar att fråga försäkringsbolaget vad som gäller hos just er!
      Kos deg masse i Nordnorge! 😀

    Hej!

    Jag funderar på att helt byta spår, från jurist till att plugga till barnskötare. Ni som har erfarenhet- förstår självklart att det är slitigt och underbetalt – men vilka fördelar finns? Är ni som jobbar med det nöjda över yrkesvalet?

      Har du jobbat med barn tidigare? Kanske smartast att ta ett sabbatsår och vikariera eller så.

      Jag jobbade som barnskötare i 2 år. Älskade det verkligen, men som barnskötare är man väldigt underskattad. Oftast får man längre och sämre tider än förskollärare (vilket också är förståeligt), men det blir jobbigt i längden då man dessutom ses som mindre värdefull, man blir sjuk – ofta, lönen är inte så farligt dålig, jag fick 24 tusen efter skatt. Allt beror nog på var man bor och vilken typ av förskola man väljer, men det är ett slitsamt jobb både för psyket och kroppen. Rasterna är korta och det är ett arbete där varje dag ser likadan ut, samma rutiner men olika händelser (bråk, lekar etc). Hade det inte varit för långa arbetsdagar och att jag blev sjuk ofta så hade jag inte bytt arbete. Barnen gav mig en sådan otrolig kärlek, skrattade varje dag och blev nära vän med mina kollegor och barnens föräldrar. Man får verkligen livslång kärlek och beröm om man gör ett gott jobb

      Med tanke på att personalen i forskola och skola mass-slutar och i princip flyr så säger väl det sig självt.

      Jag arbetade i förskola i många år, men fick nog för två år sedan. Man kan älska barn och yrket hur mycket som helst, men ändå sluta.

      Är du beredd på den löneminskningen? Om du ska plugga så ta åtminstone förskollärare, längre tid men bättre lön. Outbildad så får du kanske inte ens jobb som barnskötare utan barnbiträde.

      Utbildade mig till barnskötare för att testa på ordentligt innan ev förskolelärarutbildning. Jobbade 5 år ungefär innan jag totalt brakade ihop. Lönen, speciellt med alla karensdagar vid sjukdom var också minimal. Låg sjuk var och varannan helg och var HELT färdig efter en arbetsdag. Alldeles för lite personal och barngrupperna bara växer. Man räckte aldrig till, allt handlade om att släcka bränder. Såg så otroligt bra personal ge upp och byta bana under mina år. Arbetet i sig är helt fantastiskt och det roligaste jag haft. Men varken kroppen, huvudet eller plånboken orkade med villkoren. Medans jag pluggade en annan utbildning gick jag runt som vikarie på flertalet förskolor och vittnade tyvärr om samma arbetssituation nästan överallt. Privata innebär inte alltid mindre barngrupper och bra ledning. Men var på vippen att tacka ja till en fast tjänst på ett litet kooperativ som var helt underbart. Så visst finns guldkorn.

      Rekommenderar starkt att gå ett år som vikarie innan du drar på dig eventuella studielån. Gärna i en vikariepool så du får besöka flera olika förskolor för att få en bättre bild. Kanske hittar du en favorit sen och får in en fot där.

      Lycka till! 🌸

    Hur kan det vara så populärt att umgås med sina kollegor på fritiden, både som vänner, dejter, osv, alla slags relationer. Jag begriper inte. Man träffar sina kollegor hela dagen och varje dag, väldigt mycket mer tid än man träffar någon annan människa. Hur man kan vilja ha något att göra med dom utöver den tiden det övergår allt mitt förstånd.

      För att man tycker om dem helt enkelt.
      Vissa gillar jag mer än andra och umgås gärna med dem på fritiden.

      Men om det blir en kärleksrelation är det ju inte längre att ”umgås med kollegor på fritiden” längre? 😅 Eller om man blir nära vänner? Då är det väl inte så konstigt att man vill ses på en lördag och hitta på ”vanliga” saker och inte bara jobba ihop. ☺️

      Jag tycker jättebra om många av mina kollegor men det räcker med en AW eller annan aktivitet kanske varannan månad? I övrigt vill jag ha tid för min familj, träning och träffa andra vänner. Jag vet vissa konsultfirmor som har aktiviteter varje vecka. Allt från pizzakväll till filmkväll, bowling, leta skräp, klappa hästar. Jag hade aldrig pallat..

        Men då är det ju bara att säga nej. Tycker det låter kul, men då ska det vara frivilligt. På mitt jobb är de flesta tråkiga med sånt, har barn eller är äldre och tar inte spontana aw eller annat. Skulle gärna jobba i en annan slags kultur eller med ett yngre/fartigare gäng.

      Håller med!!! Gillar mina kollegor men dom vill hela tiden umgås utanför jobbet och pratar nu om att vi borde resa ihop. Är glad att jag har kollegor som är härliga men som du säger är det ju dom jag redan träffar mest av alla i veckorna, på fritiden vill jag ju prioritera allt annat!

      Men man är väl olika, har man inte så många andra sammanhang är jobbet kanske det blir naturligt att man investerar all sin tid på det umgänget.

        Då är det ju bara att tacka nej. Jag har andra sammanhang men har alltid plats för trevliga personer!

      Om de blir dina vänner är det ju inte att du träffar dina kollegor utan att du träffar sina vänner.

      Förstår inte heller det. Har iofs hittat en kompis genom ett tidigare jobb men det kom naturligt på eftersträvat vi var konsulter på uppdrag och båda lika nya så vi sökte oss till varandra innan vi kom in i den stora gemenskapen. Och sen tog våra uppdrag ändå slut efter ett halvår så då jobbade vi inte med varandra mer.

      Annars träffar jag inte gärna folk från jobbet privat.

        Hur kan du säga att du inte förstår det och sen säger att du blivit kompis med en kollega? Man behöver ju inte umgås med alla kollegor utan du kan umgås med de som du tycker om.

          Det står ju varför. Där blev det naturligt🤦‍♀️ det är dessutom EN på tolv år. Jag förstår inte nej, att man vill träffa kollegor på fritiden. Skulle inte göra det idag.

          Vet btw inte vad min autocorrect ville med ”eftersträvat”.

            Men hur är det svårt att förstå, är ju inget konstigt och helt naturligt. Man gillar dem väl i så fall? Man blir ju inte trött på folk man gillar. Sen behöver du inte du gilla eller göra det men det är
            ju inte svårt att fatta grejen?

              Läs ts!! Typ ”går över mitt förstånd”. Jag håller alltså med. Min kommentar är inte värre än ts men det är min som ifrågasätts. Jävligt märklig logik.

                Ifrågasätter er båda. Det är ju inte svårt att förstå en helt naturlig sak. Som att säga att man inte förstår att nån äter gurka – för att de gillar det och vill troligen.

      Jag har ett jobb som är väldigt intensivt och ställer stora krav på ambition och seriositet. Det betyder att jag och kollegorna inte har mycket tid alls till att umgås och prata om privatliv och sådant som man kanske hinner på andra jobb med alla dessa fikor på både fm och em 🤪 Då blir aw och dylikt tillfällen att lära känna varandra på riktigt.

        Är du flygledare?

          Nej 😜

      Om man jobbar i city och trivs med någon så blir det ju bio och restaurang efter jobbet.

      Men man gillar väl de som människor och har klickat, hur är det svårt att förstå? Alla människors samtliga kollegor är ju inte idioter. Jag har kollegor jag inte vill se en sekund helst ens på jobbet och andra jag skulle kunna hänga med varje dag.

      Man blir inte trött på bra människor man gillar helt enkelt antar jag. Samma princip som att jag kan hänga 24/7 i flera dagar med min bästa vän eller man.

      Alla gamla vänner är stadgade med man o barn, har träffat många vänner via jobbet. Inget konstigt. Vissa vänner gillar ju bara att umgås med sin familj

        Önskar jag hade såna roliga kollegor. På mitt jobb har de flesta barn de är upptagna med.

      Träffade min bästa vän på jobbet för några år sedan och vi träffas lite då och då. Men att umgås med mina andra kollegor privat? Nej tack.

      Borde ju vara det lättaste sättet att få nya vänner mm just på en arbetsplats, om den är stor i alla fall.

    Ni som är eller har varit aktiva på tinder senaste året: Vad är er intention – ett förhållande eller att ligga? Vad tycker ni att de ni har matchat med har haft för intentioner? Någon som först tänkt att ni inte vill ha något ”seriöst” men sedan träffat någon som ni gått in i förhållande med? Nyfiken på era erfarenheter

      Gick in för att bli bara titta, inte röra. Nu väntar vi bebis 😁

        Ligga alltså?

        Är du säker på det? Tänk om det blir en uggla

      För mig har jag bara stött på killar som vill ligga vilket äcklar mig. Alla är olika men inte min grej. Dör hellre ensam än hänger på Tinder.

        Ja om du tycker det är äckligt med killar som vill ligga så kan det bli ensamt, men om det är rätt väg för dig så kör på.

          Jag har svåra tillitsproblem och ska jag väl ligga med någon så ska det vara med en person som jag känner mig hundra procent trygg med vilket ännu inte har skett. Och ja jag tycker att killar som bara ser en som köttstycken är äckligt.

            Ja samma för nej. Måste vara i ett förhållande och vara kär. Provat utan och det ger mej inget.

            Jätte lätt att utesluta killarna som bara vill ha sex. Ha inte sex med dem så tröttnar de. Jag väntade någon månad och är nu gift.

              Krävs lite mer än så för mig. Minst sex månader.

                Men då så då slipper du ju definitivt alla som bara vill ha sex…

                  Jag tror inte det.

                    Det är nog inte så många som vill vänta ett halvår. Men bara för att man har sex innan ett halvår betyder inte det att de bara vill ligga.

                      Då är det bättre att vara singel känner jag. Jag har aldrig haft sex och kommer aldrig kunna lita på en kille så snabbt. Antingen tycker han om mig för den jag är och väntar eller så får det vara. Sex är ingen förlust.

                      Vem har sagt att du måste det? Finns folk som inte har sex innan de gifter sig. Man väljer helt själv hur man gör.

                      Hur vet du att sex inte är någon förlust om du aldrig haft det😏

      Är inte aktiv på Tinder men på annan dating-app. Min intension är att finna en man för ett varaktigt förhållande. Matchar varje vecka med flera men tyvärr är det många som aldrig svarar alternativt skriver ett eller två meddelanden och sedan slutar skriva.

      Har träffat 5-10 män de senaste månaderna, varav en jag fortsatt träffa. Vi trivs ihop, tränar tillsammans, pratar, har sex men ingen av oss känner att det är helt rätt. Vi har sagt att vi tar det för vad det är just nu.

      Jag sörjer fortfarande min stora kärlek och själsfrände som lämnade mig för ett år sedan. Så kanske är det det som hämmar mig att gå in helhjärtat i nåt nytt.

        Efter du blev lämnad – när kände du dig redo att träffa andra? Kändes det bra att vara med någon ny? Jag är helt trasig efter att min relation tog slut och kan inte se mig själv med någon annan. Hade varit skönt att höra någon annans process som varit i en liknande situation

          Jag var också väldigt tilltufsad när det hände. Det kom väldigt plötsligt. Han var min stora kärlek och kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta.
          Det var nog inte förrän efter 7 månader som jag kände mig redo att gå vidare. Att vara med en annan man är för mig inga problem. Funderade innan om det var mitt ex jag skulle tänka på under akten, men så är det absolut inte.
          Så ja, det känns bra att vara med en annan man.

          Jag känner stort medlidande med dig och jag kan bara säga att med tiden kommer det kännas bättre.

            Tack för svar. Har ni någon kontakt? Eller slutade ni ha det direkt eller kort därefter? Jag kan inte se ett liv utan honom

              Vi har kontakt varje vecka, både ses och hörs… Dock inget fysiskt. Vi är som magneter som dras till varandra.
              Jag har funderat på att bryta helt för att kunna gå vidare men samtidigt så vill jag ju träffa honom…
              Jag vill inte gå på det djupare men det är pga en närstående till honom som gör att han inte kan ha ett förhållande med mig.
              Jag är ganska säker på att han också har känslor kvar för mig.

              Han vet inte om att jag träffar en annan.

      Har inte haft tinder på ett tag, men har haft till och från genom åren och har aldrig träffat någon som bara velat ligga.

        Ok, jag har bara träffat folk som vill ligga, ville inget seriöst.

      Ingen i Stockholm använder väl Tinder längre? Hinge däremot, just för att det känns mycket mer seriöst.

        Går det att träffa någon där? Bor i Göteborg. Jag vill inte ha barn och känns som jag aldrig får matchningar på grund av det haha

          Gud ja med eller utan barnlängtan!!!

            ❤️ tack! Men jag som inte vill ha barn ska jag ha det som alternativ att jag inte vill det? Eller är det något jag ska prata med killen om om jag mot förmodan skulle träffa någon? Förlåt för dum fråga

              Inte alls en dum fråga!! Jag tänker att det är väldigt individuellt och beror på kille men jag har själv inte haft det i min profil (tycker att det är väldigt privat). Ofta har det kommit upp naturligt när man träffats några ggr ellerså.-Lycka till 💕💓

                Då ska jag göra så! Tusen tack ❤️❤️ men om en kille har: vill gärna ha barn ska jag tolka det som att det inte kommer gå att ändra på? Att det är skrivet i sten liksom?

                  Ja

                  Ja alltså, om du INTE vill så har han ju ingen chans att få barn eftersom han ”gärna vill”, helt kört för honom då ju.

                  Det är ju du som kvinna som styr det.. och den som inte vill ha barn behöver ju egentligen inte säga eller göra nåt, det är ju defaultläget. Det är den som vill ha barn som vill ändra relationen så det får den ta ställning till sen.
                  Dessutom vill många män inte ha barn fast de kanske tror eller säger det, de brukar inte pusha för det utan tycka det är skönt att kvinnan inte vill.

        Ska snart till Stockholm och brukar ha framgång på tinder där, men då är det alltså Hinge som gäller, bra att veta😁😂

        Så Hinge upplevs vara mer seriöst? Har ni stött på folk som inte varit det?

      Förstå andra bättre genom att chatta, men alla utom två har instaghostat. Prövade att gilla halva stan över min åldersgrupp. /en snubbe

      BARA fått kontakt med sexmissbrukare, narcisster, otrogna män el dömda….

      Jag drar väl åt mig packet🤣.. låg med en kille som verkade fin, men ghosta mig efter 3e dejten.
      Stängde ner Tinder 100%då och kommer aldrig gå in på den appen igen🤮

        En gång skrev en kille till mig på Tinder och så kollade jag in hans profil. Det stod: ”Söker sällskap i fängelset” 😂😂😂😂😂😂😂

          hahahahahahahaah 🤣🤣🤣

          Säter va ?

        Men ligg inte på 3e dejten så får du ju reda på om de faktiskt är intresserade av dig eller att ligga..

          precis. låg på 3e dejten stannade kvar en hel helg och sen ghostad🥳 tack för den liksom då man hängt en hel helg och båda kände att vi ville bli ett par 🤣

            Orka ångra att man hade sex då.

              00:05 kanske ser det som en transaktion, typ ligg = förhållande.

      Jag har alltid bara varit intresserad av stadiga relationer, och alltid varit öppen med det.. Men tinder som plattform har ändrats, och killarna lika så.. Från början var det mycket ”hitta ligg” app, så jag stack ut när jag skrev att jag bara var intresserad av seriöst..Det blev inte många matchningar, och ännu färre riktiga dejter, för det visade sig alltid att att killarna var idioter.

      Idag ses tinder som en plattform för singlar som vill ha riktiga förhållanden, perfekt tyckte jag, och gav mig ut i svepandet igen..
      Hör och hämna, killarna är desamma. De har bara ändrat taktik och utger sig vara ute efter förhållanden, när de i själva verket antingen är ute efter att ligga,leka, eller inte kommit över sina tidigare trauman och därmed springer vid minsta lilla.
      Får idag MYCKET mindre matchningar, och hälften av killarna skriver inte ens efter matchning. Saker har verkligen ändrats.

      Killar som killar, ja, det är ingen nyhet. Men de har ändå varit intressant och se hur de ändrar taktik. Varenda snubbe på Tinder nu har märkt sig som ”ute efter seriöst” men det är bs.

    Är på sista säsongen av Bridgeton, har även sett Charlotte. Vad tittar man på nu?????

      Avskyr sista säsongen. Fy fasiken vad de förstörde den. Nu kan de lägga ner den och ge oss en Kanthony spin off istället.

        De förstörde den framförallt med Francescas del.. så besviken på det med

      Downton Abbey!!

        Är så nyfiken på den. Den är bra??

      The chosen

    Är på semester men är såå sjuk! En semester vi satt ihop själva med hotell och resa så inget man kan få pengar för via försäkring. Så deppig av detta…

      Det är klart du kan men det beror på flera saker. Hur har du betalat? De flesta kreditkort har bra reseförsäkring. I hemförsäkringen brukar man även kunna lägga till ett extra reseskydd som kan ge ersättning.

      vart är du då?

      kontakta din hemförsäkring och se till att få ett läkarintyg att sem är förstörd pga sjukdom

        Du kan också sjukanmäla dig på jobbet så att du kan spara semesterdagarna till ett senare tillfälle.

      Man reser ju inte utan försäkring?

      Du måste ta dig till en läkare för att få intyg. Spara alla kvitton. Är du utomlands, kontakta Sos International, dom hjälper dig med att hitta läkare osv.

      Hur sjuk är du? Feber eller kräks du? Om du ”bara” har feber hade jag tagit Alvedon och fortsatt som tidigare. Hände mig för några veckor sedan på en resa. Fortsatte som vanligt och tog många Alvedon varje dag. 😅

    Hej!
    Hur brukar ni med barn göra när ni är hemma hos någon annan och era barn stökar ner?

    Min sambos systerdotter river verkligen våra barns rum varje gång hon är här, och sen tar de bara sina saker och drar. Börjar bli så irriterad på deras beteende då vi brukar ha hyfsad ordning på var saker ska vara osv me efter de har varit här så är det kaos.

      Säg till dom?

      Men säg till!!! Varför är alla så jävla mesiga, hahah. Säg ”nu får ni plocka undan det ni dragit fram pojkar/flickor/coolingar. Vem är snabbast? 1 2 3 kör!”

      Vilken ålder på barnen? 😊 När mitt barn leker med kompisar så kräver det en viss vuxennärvaro 😅 Men han är bara 4. Vi vuxna brukar försöka ingripa när de hoppar mellan olika aktiviteter och mellan leksaker, då försöker vi se till att de städar upp lite innan de drar vidare. ibland har jag även tagit bort vissa leksaker innan kompisar kommer, sånt som stökas ner mycket med (tex. lego, gosedjurskorgen) 😊

        Fyraåringar kan städa och gör det garanterat på förskolan. Ettåringar kan städa! Att låta barnen röja loss hemma hos någon annan och sedan bara gå hem är väldigt ohyfsat.

          Ja det vet jag, det gör både min 1åring och 4åring. Säger inte att man ska städa åt dem? Menar bara att de behöver lite stöd i att göra det, annars blir det lätt att de bara kör på och så blir det massor av saker framme.

        Våra är 3 och 5. Kusinen är snart 4år.

        Jag förstår att det är kul att leka med andras leksaker osv och att det lätt blir stökigt. De är barn herregud. Men just det att man bara tar sitt barn och går, blows my mind.

      Men säg till om det gör dig irriterad herregud

      Jag brukar säga då jag märker att föräldrarna börjar packa ihop ropa högt ”sååå jaa barnen nu går vi allihop och städar upp allt ni lekt!” Föräldrarna brukar se lite överraskade ut men sedan uppmuntrar de sina barn!
      Vi har samma problem med barnens kusiner och kan inte fatta hur de orkar bara rådda 🤯🤦🏻‍♀️ och så längs med dagen brukar jag säga till om jag ser att de endast ”förstör” , ”så gör vi väl inte!”

        Min bror och hans vilda ungar stökade ner riktigt rejält hos mina földrar utan att städa, varje gång de var där. De bara reste sig och gick, med tågbana över hela golvet, bilar överallt, disk kvar på bordet osv.

        Mina föräldrar fick givetvis nog av att behöva plocka och städa i timmar, så de sa ”oj, hoppsan barnen, vi glömde städa! Kom, vi hjälps åt!” Tror att det tog två gånger, sedan städade både barn och vuxna av sig själv innan hemgång. Som sig bör.

        Men precis, vi har barn som är nära i ålder och med deras kompisar hemma, blev det helt nödvändigt att säga till. Vissa föräldrar hade en tendens att ”dumpa” sina barn hos hos, utan att fråga. Helt plötsligt står Pelle, Olle och Anna på utsidan och vill leka. Och ja, om det funkade varför inte, men när tiden gick, barnen hade plockat ihop, fikat och det var dags för lunch eller middag, var det allt för många som, ”nej, mina föräldrar är inte hemma” När man skulle ringa in föräldrarna, så var det mer, men oj, ni har ju så många barn, så det spelar ingen roll! Nej, vi har inte 10 barn och det spelar vissst roll! Även om vi hade haft det, så det minsta man kan göra är att barnen plockar upp det som de lekt med och fråga om det passar att det kommer barn på besök.

          Men vad sjukt att förvänta sig att någon annan ska utfodra ens barn medan man själv åker iväg på annat. Våra barn går över till grannarna ibland men har vi inte bestämt i förväg så är vi alltid hemma och de äter här.

            Men ja, fast maten var inte det värsta, jag kanske var ensam hemma. Min man iväg på annat, ska jag ta ansvar för en hög med ungar, vars föräldrar inte ens kollat om någon var hemma? Men när man märker att folk sätter det hela i system, alltid besök lagomt till lunch t ex, det var inte kul. Nu är vi inte sorten, att vi inte delar med oss, men ibland kändes det väldigt beräknande. Jag hade inga problem med att säga till, att OllePella kan inte komma och äta varje lunch här (obs nu att det inte var föräldrar som hade dålig ekonomi, hade det varit så, hade det varit helt annorlunda) för det funkar inte! Vi får bestämma tid när barnen ska leka. Men vissa föräldrar är väldigt dåliga på att fatta och man vill ju inte att det ska stå ett stackars barn, som fattar alldeles för väl, att föräldrarna faktiskt inte tänkt alls.

      Har samma problem med min sambos bror och hans fru som låter deras barn dra ut allt hemma hos oss och så bara lämnar de allt när det är dags att gå hem. 😤 Visst kan jag säga till, men tycker det borde vara en självklarhet, har ingen lust att uppfostra vuxna människor kring hur de bör uppfostra sina barn.

      Vårt ena barn har omfattande speciella behov som bl.a. gör att hen har svårt att avsluta aktiviteter och däribland städa. Men då brukar alltid jag och min man städa det hen dragit ut när vi är hemma hos andra. Hemma tränar vi på att hen själv ska kunna avsluta aktiviteter och städa efter sig, men hos andra brukar vi fuska lite och städa åt barnet. Hade aldrig fallit mig in att bara lämna allt som vissa andra gör. 😤

        Vårt ena barn har diagnoser och kan också röja ordentligt men för mig är det en självklarhet att åtminstone förhindra att det blir allt för rörigt, och jag och barnen städar efter oss innan vi åker hem från någon.

    Hur hanterar/hanterade ni avundsjukan i att er partner är mer fri i och med att barnen föddes? Har fått mitt första barn som snart är tre månader och har börjat bli så avundsjuk i hur fri min partner är. Tränar när han vill, sover lite var och hur som, vaknar inte av att barnet vaknar osv. Jag blir provocerad och irriterad och har såklart lyft detta med min partner men han kan ju inte direkt hjälpa mig eller göra något åt det. Så, ni som känt lika, vad gjorde ni?

      Har skaffat barn på egen hand så har ingen partner att bara avundsjuk på och har också noll problem att ratta familjelivet med två barn utan att tycka synd om mig själv.
      Men oroa dig inte, du lär få en hel drös svar som skriker DUMPA HONOM!

        😂

        Okej. Tur att du är så ickebitter då….

          Haha, alltså det GÅR verkligen inte att nämna att man är singelmamma som inte förstår problemet med att rodda familjelivet utan att nån ska komma med bitter-kortet.
          Av alla småbarnsmorsor jag känner så är det dem som är ensamstående som klagar absolut minst över trötthet, brist på egentid och vad det nu mer kan vara. Mammor med partner beklagar sig 10 gånger mer minst. Men måste då också dra bitter-kortet tydligen.
          /En annan ensamstående tvåbarnsmamma

            Håller med. Har många småbarnsföräldrar i min umgängeskrets. De ensamstående klagar i princip aldrig, de i par klagar i parti och minut och känns jäkligt missunnsamma mot varandra. Hatten av för ensamstående!

          Detta till röde Anonym / 21:44: Skulle det vara en ironisk/sarkastisk eller bara förarglig kommentar? Dumt i vilket fall som helst.

        Jag tror det är en betydlig skillnad på att i en relation få dra hela eller nästan hela lasset själv vs. att leva ensam och dra hela lasset själv. Dels med en partner som inte tar fullt ansvar så kan det tillkomma extra arbete då det är till en persons mat, tvätt, disk, smuts, kläder, saker och emotionella behov och problem osv. osv. att deala med. Men kanske framförallt att den som drar lasset också går runt med en känsla av ensamhet, besvikelse och frustration av att en partner inte är delaktig som den borde.

        Även om arbetet som ensamstående är lika mycket och tungt (eller mer till och med), så vittnar ju många som lämnat en relation om att det ändå känns mycket lättare just för man slipper besvikelsen av en partner som inte avlastar utan snarare belastar.

          Besvikelse på en lat partner kan jag avslut förstå. Men inte när en mamma med partner beger sig som att hon behöver en spahelg för sig själv efter att ha haft en vecka ensam med barnen tex, eller nån som påstår att partnern, som arbetar? får ta bebis på nätterna för hon är SÅ trött. Hade vi ensamstående gett så stort utrymme för saker så hade våra barn fått ligga hungriga och gråta både på dagar och nätter.

            Men jag tror helt enkelt det är där skillnaden ligger. Är man två föräldrar som bor ihop är ju tanken och förväntningen att man delar ansvar och uppgifter. Men om den ena parten inte håller det, så känns ju den ytterligare delen så så så mycket tyngre, just för att det blir så känslomässigt laddat. Medan om man är själv så är det utgångspunkten och man bara kör på för det finns inget annat alternativ.

            Är så med väldigt mycket. Har man inget annat alternativ så finner man sig i situationen och kör på, utgångspunkten är tydlig från start och det är hur det blir. Men ”ska” det vara på ett annat sätt och inte fungera, då känns det tyngre för då är utgångspunkten en annan och blir det inte så så upplevs det mycket värre.

      Låter som att det finns utrymme för att han ska avlasta dig på några sätt.

      Jag ammar inte, så det gör ju stor skillnad. Just nu har min sambo med frihet då jag inte får träna ännu och jag är svartsjuk på det också. Vi har delat upp föräldraledigheten på mitten så han sa bara att när han tar över så är det jag som kommer ha mer frihet. Ge och ta. Prata om det.

        Jag ammade på heltid. Partnern gjorde allt annat.

      Jag tänkte alltid att det var en förlust att vara utan barnet och att jag därför alltid drog det längsta stråt. Förlåt för ett riktigt präktigt mammis-svar hehehe

        Du är förlåten.

        Härinne behöver du absolut inte ursäkta dig. Du vet väl att man klassas som en usel mamma om man inte älskar att sitta ihop med sin bebis?

          🤪

      Jag drogs mycket med det i början men nu när min bebis snart är 5 månader känns det bättre. Dels kräver jag av min partner att han ska ställa upp om jag vill iväg någonstans (och han tycker så klart jag bör ha egentid också). Hjälper även att vi ger ersättning så vi har varit jämställda med att mata bebisen nästan sedan start. Det var inte ett aktivt val att inte amma, utan jag försökte som fan, men nu i efterhand är jag väldigt glad för friheten som flaskmatning ger.
      Men prata med din partner så han får veta att det är viktigt för dig att få lite mer egentid på det viset som funkar för er. Kanske känns skönt att få läsa i ett annat rum under någon timme bara? 🙂

      Haha ja, kan verkligen relatera! Försök hitta något som du kan göra i ”kompensation”? 😊 Det blir enklare med tiden, men så här i början kanske du kan få extra lång sovmorgon ibland eller x antal timmar egentid när det passar?

      Men det låter inte ok? Ni får ju dela upp och turas om?

      Jag var SÅ avundsjuk på all egentid som pappan kunde få. Och de få gångerna jag försökte göra något blev jag hemringd pga bebisen skrek tills hon kräktes. Det var en stor omställning att vara så låst. Jag försöker tänka att det i långa loppet inte spelar så stor roll att jag under några månader var tvungen att ha med mig bebisen överallt. Och i ärlighetens namn brukar mamma vara barnets favorit hela livet. Vinst tycker jag 😉. Men jag tycker inte att din partner borde kunna gå och träna när han vill eller sova när han vill, han får väl anpassa sig när det passar för dig och bebisen. Typ att han kan gå och träna om du nattar bebis. Så får han avlasta dig efter sitt jobb fram tills att bebisen ska sova för natten.

      Jag var avundsjuk tills jag slutade amma och började få sova hela nätter, dvs typ 9-10 mån. Gjorde inget särskilt mer än att lyfta det med min partner, men han kunde ju inte göra så mkt åt saken. Vårt barn tog aldrig flaska så det försvårade. Tycker dock att han har kompenserat i efterhand nu när vårt barn är lite äldre, tex tar han alla förskolelämningar och 3-4 (av 5) hämtningar per vecka vilket gör mina dagar mer flexibla och mindre stressiga (jobbar som läkare så kan aldrig riktigt vara 100% säker på vad som kan dyka upp som gör det svårt att komma ifrån i tid). Ska försöka ha det i åtanke när nästa barn kommer om några månader och avundsjukan oundvikligt kommer komma tillbaka.

      Men snälla. Du är vuxen. Bebistiden tar slut så himla fort. Hur kan man vara avundsjuk på den andra föräldern? Det är bara några månader av ett helt liv som förälder. Snart är ni i motsatt situation, att den som inte är med barnet är avundsjuk på den som får vara med barnet.

        Lugna dig. Inge konstigt att känna så.

      Anonym, du får ställa krav, om han inte fattar det själv. Ni var ju två om det här barnet, han kan ju inte träna när han vill, sova när han vill och låtsas som han inte hör sitt barn. Klart han kan göra något åt det. Han tar barnet när du behöver sova, gå ut på promenad, ta en kopp kaffe, träffa en kompis, osv. Man hjälps ju åt såklart.

      Får du hjälp av din partner i övrigt? Antar att du helammar och då är det ju svårt avlasta med just matningen men förutom det kan din partner ju göra massor av saker. Tänker om det är där avundsjukan sitter (han hjälper dig inte?). Jag har en son på 2 månader, helammar och är föräldraledig. Jag fixar med nästan allt kring vår son (matar, nattar, blöjbyten, uppvak etc) men min man ser till att lösa det mesta i övrigt. Städning, mat och tar mycket större finansiellt ansvar så jag inte behöver tänka på det. Så fort jag vill iväg och träna eller behöver sova ikapp några timmar tar han vår son. Så får ju pappa och son också egentid utan mig. Sen kan man ju vara avundsjuk trots att man har en partner som hjälper till för att dem är mer fria under den här perioden, men jag känner mig inte speciellt avundsjuk för min man gör massor av andra saker. Han tar också gärna sonen så fort han får chansen och då passar jag på göra något själv. Även om han har mer frihet träna, sova etc så är det fullt upp för han med, fast på andra sätt. Mitt bästa råd är att se den här tiden som en laginsats och hjälpa varandra att må bra. Kan ni frigöra mer tid för dig kanske? Att du får ta en promenad ensam varje dag eller något liknande? Kanske känns bättre om din egentid planeras in och prioriteras. Ibland kan små saker göra stor skillnad.

    Kan inte låta bli att tycka att Elias Lindholm var del av en stor plan Annica hade, i sitt intro i BB-huset säger hon: Drömmer om att bli en Hollywood-fru. Tror hon gick all in med flirteriet när hon såg Elias på den där festivalen. Ja menar, han va ju i V.I.P området och hon gör en Julia Roberts och frågar om han vet vart toaletten är, för hon ”trodde han jobbade där”. Säkert. Visst uppstod sedan ljuv kärlek och tror inte man kan ”fejka” sånt men nån stans tror jag ändå det var planerat att haffa en rik kille. Ingen slump där inte! Nu flyttar hon till Boston och Elias är värd 570 miljoner. Hon manifesterade nog ”drömmen” och Elias är ju inte ful direkt. Bra där Annica!

      Jag hade inte tackat nej. Själv sitter man ensam utan både vänner och kille såatte.

        Då får du ju göra något åt det.

      Kul för henne! Hon förtjänar det verkligen efter allt hon uysyid med Marcello.

        Fast hon var ju frivilligt med marcelo i flera år.

          Ja många kvinnor är frivilligt med män som misshandlar dem också. Betyder det att de får skylla sig själva? Manipulativa män som bryter ner en är ofta allt annat än enkla att bara lämna.

      Krävs väl mer än att ställa en fråga för att någon ska bli kär i en. Många som söker en partner som har en stor plånbok.

        Ja varför skulle man medvetet söka en partner som har sämre förutsättningar?

    Är Flashback Forever nåt att ha nu för tiden? Tog en paus på obestämd tid när avsnittsbeskrivningen var alldeles för äckligt för att jag nånsin ska vilja lyssna.

    Är de roliga nu för tiden eller är det bara vidrigheter? I synnerhet Mia verkade köra äckelgrejerna.

      100% bästa humorpodden.
      Men har du svårt för lite grövre humor om den bruna porten till Kvasebo kyrka så är det nog bättre att du inte lyssnar.

        Jag tycker den håller än men som du säger kan det ibland bli lite väl äckligt. Jag brukar hoppa över dom delarna helt enkelt, då det andra fortfarande är bra. Tex mias prat om nortvolt här om dagen var roligt och noll äckligt.

          Okej, det har tagit emot att spola men har gett mig själv tillåtelse att göra det nu 😊
          Ska fortsätta på min omlyssning så kommer jag kanske ikapp nån gång

          Sorry men jag tycker det ”äckliga” är det som är det roliga.
          Mia’s prata om exempelvis Ipa 🍺 är guld.

            Du behöver inte använda ” ’s ” när du skriver på svenska.

              Ofan, då blir det det alltså Mia prata om exempelvis Ipa 🍺 är guld.
              Tack för tipset.

                Mias prata, givetvis. Förstår inte om du försöker vara rolig eller inte.

                  Jag förstår att du inte förstår, språkpoliser brukar ha detta problem.

              Man SKA inte använda ’ i svenskan för att visa ägandeskap. Genetiv-s utan apostrof ska det vara.

                Hur fan orkar ni.
                Ska givetvis fortsätta att använda apostrof’en så ofta det är möjligt ’’’

                  Eller så lär du dig korrekt svenska, det grönt nåt man borde kunna i din ålder. Tacka istället.

                  Ja du gör givetvis som du vill 😂💞

            Okej, tack för tips om vad jag ska undvika då 😊

        Det jag har svårt för är när de pratar om olika självskadegrejer(ish) och saker som är inne i kroppen som verkligen Inte ska vara där.

        Jag saknar den lite men vet inte om det är värt det.

      Nja. Jag lyssnar typ mest av gammal vana nu. Kanske är det jag som har tröttnat på formatet, eller att materialet börjar ta slut? Jag vet inte, jag tycker nog att de har tappat det. Men de verkar ju ha många lyssnare så det är kanske jag som är gnällig bara 🤷‍♀️

      Dock är jag nyfiken på hur det gick med kalendrarna. De verkade ju ha många kvar och gjorde reklam för den långt in på våren.

        Jaså, sålde kalendrarna dåligt? Jag var jättesugen på att köpa men var för fattig.

          Jag har inga siffror på att den sålde dåligt, men de verkade ha många kvar i alla fall. Den gick att köpa på nätet länge och sedan på någon bokhandel eller nåt i Göteborg.
          Ett tag började varje avsnitt med ”vi har fortfarande kalendrar kvar, gör så här för att köpa”.

      Det är den enda podden jag lyssnar på.

      Oj hade glömt bort den. Tyckte den tappade allt redan för kanske 1.5 år sen.

      Håller med, tyckte podden var så rolig när den kom men slutade lyssna för 1-2 år sen när det kändes som att allt bara handlade om bajs och runk.

      Har ni några favoritavsnitt som fått er att skratta jättemycket? 🙂

      Jag har bara lyssnat på några avsnitt, några guldkorn och vissa som jag stängde av efter en stund eller spolade fram.

    Min dotter är 5 år och tycker det är väldigt spännande med smink, klackskor, örhängen osv. Jag tycket det är jättesvårt hur jag ska hantera detta. Jag vill att hon ska veta att hon är perfekt precis som hon är.
    Jag använder själv inte mycket smink och oftast inget alls. Tror hon blir inspirerad av vänner på sin förskola. Hur gör Man!?
    Tycket det är fruktansvärt att allt med smink och hudvård krupit ner i åldrarna.

      Det är du som sätter gränser för din dotter.

        Ja, men det vet jag ju också. Hon får ju inte använda smink. Jag ville mest ha råd gällande hur jag ska prata med henne.

          Du känner nog din dotter bäst och det viktiga är nog att du pratar med henne och inte exakt hur (hon är ju som sagt bara 5år).

      Om hon bara är fem år kan du ju förbjuda henne att använda allt sånt ett bra tag till. Sen kommer det intresset förr eller senare för de flesta ändå. Om de är 10 eller 13 tycker jag spelar mindre roll 🤷🏼‍♀️

        Ja, det gör jag. Ville mest ja råd kring hur man pratar med henne om detta.
        Förstår ju att de kommer komma förr eller senare ändå.

          Mina barn älskade sånt i den åldern. Allt var prinsessor och glitter. Nu spelar båda fotboll och är inte det minsta intresserade. Låt barn vara barn och leka med vad de tycker är spännande.

          Jag ser ändå ingen ide med att förbjuda hennes kreativitet, det är ju en lek med färger och kläder och grejer hon ser att du har på dig osv. En annan sak är väl att hon inte får gå till förskolan med smink och klackskor. Men leka på därhemma, vad skulle vara faran med det?

      Inget konstigt intresse. Leka lite med smink hemma hade jag tänkt okej om. Gå ut med smink? Absolut inte.

      // mamma till lågstadieflickor

      Jag målar barnens naglar eftersom de har velat det just för att jag själv alltid har målade naglar. Jag har även örhängen så ibland har de clips hemma eller på kalas, klisterpluttar till örhängen kan de ha på förskolan ibland. Tror absolut att de blir influerade av andra! Så funkar ju barn, de imiterar. Ibland har jag mascara och då vill barnen också ha smink. Då har jag helt enkelt sagt att de får det när de blir äldre. Att det är något för vuxna och äldre barn. Och det argumentet köper de (än så länge ska jag väl tillägga kanske).

        Tack för ditt svar! Känns skönt att höra att fler barn har detta intresset. Vilket ju inte är så konstigt. 😊

      Jag har låtit min tjej sminka sig/kladda med mina grejer. Hon kollar på allt, frågar och pysslar på med olika ögonskuggor och krämer. Sen får hon tvätta av det. Sminket har inte varit förbjudet och nu är hon inte lika intresserad av det längre. Hon har också fått prova halsband, ringar, kläder, allt hon tycker varit spännande. Nu är det inte lika spännande och intressant längre. Kanske kan det fungera för dig också?

      Man behöver ju inte uppmuntra allt som barn tycker är spännande och roligt.

      Jag var själv en riktigt prinsess-flicka i den åldern och älskade allt som rörde smycken, kläder, glitter osv. Jag fick klä ut mig och greja hur mycket som helt hemma, men utanför hemmet var det ”vanliga” klänningar, hårspännen osv som gällde. Tror att jag fick ett färgat läppbalsam någon gång, som jag var typ besatt av, haha.

      Jag är 35, men är fortfarande en prinsessa, ärligt talat. Det finns bara klänningar och rosa i min garderob. Har säkert 50 nagellack och väldigt mycket smycken. För vissa är det en fas, för andra en livsstil 😛

      Min dotter var rätt intresserad i omgångar när hon var sådär 3-5 år. Gjorde ingen stor grej av det med att prata om att hon är fin som hon är etc utan mer att ok men då målar vi naglarna och sen försöka fokusera på annat också. Köpte alltså inte en massa smink och grejer och liksom spädde på intresset. Men det var nog i den åldern mer spännande, nästa gång hon blir intresserad blir det nog mer allvar av det, dvs att vilja vara snygg.

      Som andra är inne på, det blir nog bara mer spännande om hon inte får testa leka med smink osv. Min son har lekt med mitt smink och halsband sen han var ca 3 år. Det är väldigt odramatiskt och han sminkar lite med några månaders mellanrum. Barn leker ju gärna allt som vi vuxna gör, även städning.

      Tack för svar allihopa!
      Det var skönt att få höra hur ni andra gjort och det låter ändå bra att hon ska få leka och vara kreativ när vi är hemma men inget smink ute. TACK!

    Lyssnat på rättegångar hel veckan. Borde bli straff på att inte svara på frågor utan bara sitta och svara inga kommentarer. Fan hugg av ett finger för varje icke svar så kanske asen får någon form av respekt för lagen.

      Det låter rättssäkert! 👍🏻

      Den här jävla true crime-vågen…

      DU
      ÄR
      INTE
      JURIDISKT
      UTBILDAD

        Lite skrattretande med de som tycker att de är experter pga true crime😂

          Fast man blir ju det och lär sig massa grejer 😂

            Du har fel. Väldigt fel. Men absolut, tro att du är expert.

        Klart jag inte är men man kan väl få ha en åsikt och en önskan om att ungdomsdrägget inte bara ska sitta och håna hela rättssystemet med skratt i rösten svara inga kommentarer i mordrättegångar?
        Jodå jag lyssnar på ca 300 ljudböcker per år med men började lyssna på rättegången om föräldrarna som tvingade sin ena flicka att dricka ättika, fortsatte med mordet på polisen på Hisingen och sedan bara det rullade på med en gäng olika efter det.

        Märkligt svar ändå? Ingenstans påstår personen att den skulle vara juridiskt utbildad eller gör en juridisk analys.

      Finns det ingen trevlig ljudbok du kan lyssna på istället? Det låter så ruskigt med såna där rättegångar.

      Mvh Britt-Marie

      I plea the fifth.

    Har precis lyssnat på Sigge Eklunds sommarprat. Ett av de bästa jag lyssnat på. Har inte alls nån bra koll på honom i övrigt och har tex aldrig lyssnat på hans pod. Men vilken otroligt bra berättare han är! Känns tomt nu när det tog slut.

      författar har podd och brosa till Fredrik Eklund mäklaren.

      Då borde du lyssna lite på podden, han har ofta långa berättar-segment i den 😊 Kul att du skrev om sommarpratet, ska lyssna nu!

    Det small i porten på fastigheten mittemot vårt flerfamiljshus förra veckan. Tror inte polisen hittade något dock. Nu är jag så rädd att det var några som skrämde någon i det huset. Och att det kommer en riktig explosion med tryckvåg nästa gång. Då kommer alla våra balkonger och fönster splittras som ju ligger mittemot. Jag är så stressad. Ska man ha persiennerna nere, hjälper det mot en tryckvåg? Jag har tjocka sammetsgardiner. Men inget hjälper väl egentligen om det smäller på riktigt?

    När jag var tonåring i Kuwait, ensam hemma, så smällde en bomb i vårt kvarter på en restaurang. 89 döda. Jag glömmer det aldrig.

      ❤️

      Vad det en explosion, eller kan det ha varit något annat? En smällare, eller typ någon som trampade på ett juicepaket eller nåt? Barn och ungdomar brukar vara experter på att hitta på höga ljud där det ekar. Fyrverkerier i parkeringshus och annat högljutt och dumt.

      Jag ifrågatter inte dig alltså, utan försöker ge dig en annan tanke som kanske känns mer lugnande. Att det kanske inte var något farligt.

        Du har rätt. Det smäller ofta i stan, fyrverkerier, motorcyklar, bilar. Det här var så pass stort att väldigt många ringde in till 112, jag var en av dem för jag såg explosionen. Jag har pratat med några grannar, de reagerade också. Större än fyrverkeri. Men å andra sidan ingen av oss är expert på sprängmedel. Just att det var utanför en port gjorde mig nervös. Men småglin smäller väl utanför portar också. (Det var många polisbilar på plats).

        Men min pappa sa att var det nåt stort så hade det blivt en tryckvåg. Och blivit skador.

          En gång smällde en bomb ca 400 meter från vårt flerfamiljshus, inne på en annan gård. Vi vaknade av smällen. Och på gården gick saker i närheten samt vissa fönster sönder.

        Beroende på område och vem som bor i huset tror jag dock att hennes tanke kan vara den mest rationella. Särskilt om många människor ringt in.

      Absolut ingen expert på explosioner men är det något kraftigt tror jag tyvärr inte att persienner hjälper ett dugg…

      Du ska väl undvika fönstren tänker jag, se till att ingen sover där tex (om det går).

    Var hittar man bra shape wear att ha under tex klänning? Har ett par som är riktigt bra, dock välanvända och jag minns verkligen inte varifrån de är.

      Jag gillar Ica Maxis shapewear. De är så sköna att jag kan ha dem som myskläder nästan.

        Haha är det sant, ica maxi alltså? Svårt att avgöra om du är seriös. Nog för att de inte nödvändigtvis har skit, men det var ett otippat svar😄

          Ja, jag är så känslig för tryck över magen pga endometrios. Så jag upptäckte Ica Maxis shapewear av en chans, och de är så bekväma och funkar så bra på mig. Köpte nya sist jag handlade, det var rea hos oss.

            Hmm jaha, jag vill gärna att de håller in/”plattar” till, men det kanske de inte gör då? Rea är bra för min studentplånbok, haha, kommer hem på måndag, ska stanna på maxi och kolla, hoppas det finns.

              De här har jag, med lite ben. De är så silkiga att klänningen glider så snyggt på kroppen, de behöver nästan inte platta ut några valkar, de bara gör att kläderna sitter så snyggt och löst.
              https://handla.ica.se/produkt/2098101
              Cubus har billiga också.

                Jag igen. Bonprix har shapewear som plattar till ordentligt, som är en nivå högre på shapewear. De har också låga priser, men ok kvalitet tycker jag.

                  Mitt svar hamnade i modd på förra kommentaren. Men bonprix ska jag absolut kolla in, blir mer och mer nyfiken på bonprix efter alla annonser jag får från dem på Instagram.

                    Jag älskar Bonprix. Jag upptäckte deras bikinis, jag har sån byst att jag annars måste köpa på specialbutik för 800 kr. Men Bonprix bikinis sitter som ett smäck och kostar 200 kr, jag handlade fler stycken för ett par år sen, de håller jättebra.

                    Allt är väl inte senaste modet, men de har en del basgrejor som man kan spara pengar på. Myskläder, underkläder, fritidskläder och en del klänningar handlar jag.

                Tack! De låter lovande. Men jag ska kolla cubus också👌🏼

                  Köp från skims. Den som är en hel dress. Sitter som en smäck. De på Maxi har inte alls den formande effekten.

                    Wow. Icamaxitjejen här. Ja Skims verkar ju vara en klass för sig, tack för tips!

                      Har du ont från endometriosis kanske det inte är för dig. De sitter HÅRT men skär inte in eftersom det är en hel dress.

                    Det lät krångligt, en hel dress. Om man ska gå på toa måste man ta av sig alltihop?😅😅

                      Nej där är en öppning i skrevet så du kastar bara trosorna åt sidan och kissar 😊

                      *kasar

    Kan någon berätta vad som hänt med Nicole Falciani? Hennes senaste IG-post är en massa kommentarer som styrkekramar, vi står på din sida bla bla.
    Spill the beans, please!

      Det avslöjades för några dagar sedan att hennes kille tydligen varit otrogen. Finns en tråd om detta i gårdagens öppet spår 🙂 Vet dock inte om de gjort slut eller ej.

      Hennes kille va otrogen enligt rykten

        Man undrar ju hur han var otrogen och varför. Fyllegrej eller om det pågått längre tid.

      Otrogen kille har det hintats om. Ex spoiler bla.

      Var kommer ryktena ifrån och när skulle han ha varit otrogen? När hon har varit i Stockholm och han har varit kvar i Rom? Hoppas verkligen inte att det stämmer. Stackars Nicole i så fall som först blir dumpad innan sitt bröllop och sen blir bedragen av pappan till hennes barn. Tycker att Adem har verkat reko och som en genuint snäll kille men skenet kanske bedrar…

        Ja fy fan för att bli dumpad innan bröllopet och med anledningen att han inte gillar hennes personlighet. De var liksom tillsammans i 5 år.

          Hennes besatthet av sociala medier blev ju dock värre och värre. E insåg väl det mer och mer när bröllopet närmade sig och fick en känsla av att det skulle bli värre.

            Skulle inte påstå att hans nya Hanna S är mindre besatt heller snarare motsatsen

          Dom stod ju inte framför prästen precis. Man FÅR göra slut innan bröllopet. Det är ju då man verkligen ska tänka till om man vill leva resten av livet med denna människa.

            Klart man får men det blir ju inte mindre jobbigt för N för att man får.

    Vart tog Nemo heden vägen? Följde han på instagram en dag sen gick han upp i rök

      Hans konton stängdes pga hans tidigare dom.

      Han finns på TikTok.

        Inte längre.

    Brukar besöka Kiviks marknad. Noll sugen i år. Blev förbluffad när jag hörde om olyckan. Vet själv hur det känns när familjemedlemmar dör i olycka och hur ofattbart det känns att livet fortsätter som vanligt för andra. Här fortsatte alltså marknaden och tivolit och jag fick en flashback till den där känslan.

      Fast det är ju den brutala sanningen vid alla dödsfall. Livet fortsätter som vanligt och för i princip alla har din katastrof aldrig inträffat.
      Tycker du att de skulle ha stängt marknaden?

        Nä, det tycker jag väl inte. Men känner med mannens familj.

      Det blir alltid reaktioner från folk att man bör bojkotta saker när något tragiskt inträffar. Så var det tex efter vargattacken på Kolmården och efter olyckan på Gröna Lund. Folks starka känslor bubblar över ett tag i början, sen är det på’t igen.
      Och du själv och ditt liv pågår ju och rullar på hela tiden, oavsett om någon annan familj har drabbats av dödsfall i morse.

        Javisst, det var ju det jag menade. Men som drabbad anhörig är den känslan hemsk.

    Så himla uppgiven. Känner mig ensammast i världen. Tror Inte en enda vän kommer höra av sig i sommar, har liksom ingen nära vän. Vill åka iväg på festival eller liknande men inte helt ensam. Försöker hitta sällskap på Gofrendly men tom går det dåligt 🙁

      Man kan inte sitta och vänta på att någon ska höra av sig. Skriv och överraska en gammal vän? Bjud hen ut en kväll eller på en spontan resa ihop?
      Testa att gå en helgkurs eller liknande, då kan man träffa folk med gemensamma intressen. Lycka till, vet själv hur jobbigt det är att känna sig ensam ❤️

      Kanske du kan höra av dig till någon bekant då om du vill på festival?

      Kan också tipsa om Facebook-gruppen Friendcation samt resekompisar

      Jag är i samma sits jag har en syster som är min bästa vän men Jag skulle också vilja skaffa mer vänner. Var bor du någonstans?

      Mitt allra bästa kompistips, eller dejttips med för den delen är att börja med klippklättring. Spelar ingen roll om du är bra eller dålig, det är en så social idrott, och vårt gäng hittade på massa kul mellan klättringarna. Det går så lätt att dra ihop ett gäng till en middag, eller åka iväg nånstans. Gå en klätterkurs, bäst att börja så. Och engagera dig och hjälp till i klubben.

      Bli min vän. 🙂 Vi kan åtminstone prata online. Har inte råd att åka bort tyvärr.

        Fyfan va gulligt 😭

      Jag har kompisar och umgås med folk men hade en extra konsertbiljett och ”alla” var bortresta. Frågade en gammal koptiska som jag typ inte umgåtts med på tjugo år så nu ska vi gå. Ibland får man kanske tänkta lite utanför sitt närmsta umgänge mm. Finns det ingen kollega, granne eller bekant som du kan umgås med?

    Ska kolla på en lägenhet som ligger allra högst upp i ett hus, alltså i mitten av huset med snedtak åt båda håll. Blir det extra varmt i sådana lägenheter på sommaren? Någon som har erfarenhet?

      Min gamla kompis bodde i en sån lägenhet, det var svinvarmt😅

      Var i Sverige ligger lägenheten? I södra Sverige blir en sån lägenhet en ugn under varma vårar och heta somrar. Skulle aldrig välja en sån lägenhet. Är det i norra Sverige så är det ju bara varmt två dagar varje sommar så då står man ju ut.

        I höjd med Stockholm

          Jag har också haft kompisar som bott i såna lägenheter. Det blir kvavt och varmt och inte fräscht alls. Kolla om du har balkong och kan göra korsdrag åtminstone. Är huset byggt efter 1980-90 brukar ventilationssytemet vara för gammalt generellt i såna hus, det gör det värre om luften inte cirkulerar och byts ut varje timme.

      Det blir varmt men det är värt det bara för att bo över alla andra plebs i huset.

      Ja,det blir varmt!!

      Vi bor (i södra Sverige) högst upp med snedtak men vi har fönster i tre olika väderläge så vädras bra och vi har inte mycket varmare än en annan ”vanlig” lägenhet en varm sommardag. Så det beror nog lite på 🙂

    Att GoFrendly går i konkurs? Så tråkigt ju! Tror ni nån kommer köpa upp det?

      Men va 🙁 enda sättet att hitta nya kompisar ju

      Var det inte med jättejättemycket minussiffror också, hur kan det ha gått så snett undrar jag😮

    Vet ni om någon svensk influencer har tagit ozempic? Vem isåfall

      Inte influenser, men ryktas att Carola tagit det.

        Hört det ryktas. Är mycket svårare gå ner i vikt med diet minska matportioner annat i 40 50årsåldern än när man är yngre. Hopplöst efter klimakteriet kilona sitter där.

          Nej, det där är totalt bs.

            Gått ner i vikt har Carola gjort ordentligt.

    Vad har Amilia Stapelfeldt för nytt jobb? 🙂

    Hur går det för Måns och Ciara tro? Deras kris lät riktigt tuff. Skulle aldrig gifta mig med en man som har varit otrogen i tidigare relationer, som ju Måns själv berättat att han har varit. Människor förändras inte. De kanske förändrar sig för stunden, men förr eller senare så återvänder de alltid till sina ursprungliga karaktärsdrag. Man är den man är.

      Det går alltid att förändras om man är villig att göra arbetet men problemet är väl att de flesta har just den inställningen ”Det är bara sån jag är”. Människor som är otrogna har oerhört mycket arbete att göra med sig själva för att komma till roten med sina problem men tyvärr är det väl få som faktiskt gör det.

      Har själv utsatts för otrohet rätt nyligen och det är bortom förkrossande. Kan inte ens beskriva hur smärtsamt det är. Har efter det insett hur jävla vanligt det är. Helt obegripligt för mig då jag aldrig skulle utsätta någon (allra minst den jag älskar…) för den smärtan. Usch.

      Nej Amanda, men jag kan förstå att du tror det.

      Ciara har oxå varit otrogen i tidigare relation

      Problemet ligger ju i att han är sexmissbrukare.

        Fast det vet vi ju inte.

          Du skojar nu va? Han har gått ut med det själv.

    Om man får regelbundna pengar in på sitt Paypal-konto från utlandet som man sedan överför till sitt bankkonto: kommer Skatteverket undersöka detta och fråga vad det är för pengar? Och måste jag skatta på detta?

      Vad pratar vi om för belopp? Du kommer i första hand få frågor från banken.

        Kanske att det kommer bli ca 12 000 kr/månad. Kan jag bara säga att det är gåva från vänner från utlandet?

          Är det en gåva från vänder i utlandet? Eller vad är det?

          Banken banken kommer förmodligen utreda pga misstänkt risk för penningtvätt.

          Har du tidigare informerat banken i kundkännedomsformuläret att du kommer att ta emot regelbundna insättningar från utlandet? Om inte bör du göra det.

      Om du ska skatta eller ej beror på var pengarna kommer ifrån. Vad är det för pengar? Vad är källan?

      Du kommer definitivt få frågor från banken och behöva redovisa vad du håller på med.

      Jag vet inte hur det funkar med pay pal me jag får 30k inbetalt till mitt konto varje månad från ett utländskt konto. Min pojkvän för över pengar varje månad men ingen på banken har frågat om det. Är en gåva så behöver ej betala skatt.

        Går inte gränsen för gåva vid 18000?

    Läste om kvinnan som hittades död inuti en pytonorm. Fy vilken hemsk död 🐍😱

      Fy vad hemskt. Var läste du om detta?

      Kan ju inte vara värre än alla hundar och katter de skållar levande med hett vatten.

        Va?

          Jag har noll sympati för de i Indonesien. Som man bäddar får man ligga.

            Är du på riktigt så korkad som du låter?

              Jag har ett hjärta vilket de saknar.

      Kramkalas ❤️

        Hoppas du blir uppäten av en orm

          😍😍😍😍😍😍

    Mikaela Yngwes pizza mukbang. Från en som vart i samma sits till en annan är jag ganska säker hon tyvärr spyr mellan tagningarna… man ser henne aldrig svälja (90% av ggr) och avbryter varje ca 10min… Eller spottar ut

      Ja? Du har väl skrivit samma sak förut

        Ja de är samma jag! Vill ha mer synpunkter kommentarer

      Varför tittar du ens? Besatt?

    Blev så provocerad och triggad igår. En tjej som satt i sätet framför mig på bussen slängde bak med sitt långa tjocka glansiga hår med sina två händer så att svallet hamnade på andra sidan huvudstödet. Mina tvångstankar gick banans och jag var bara TVUNGEN att ta fram min sax och klippa av hela skiten. Och det var sååååå tillfredsställande. Är fortfarande helt hög på den känslan.. vill göra om det om och om igen. Som ett knark..

      Suck….

    Hjälp..

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *