373 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Byter min blindtarm mot en lång pinne i Tetris!

    Någon här som gjort galaktografi? Gör det ont? Får man smärtstillande?

      Nej, det gör inte ont, det är bara nål som för in kontrastmedel. Gör ondare att dra av ett plåster.

        Heter det så. Det är ingenting. Men kontrastmedel kan göra så man känner sig kissnödig.

          Läskigt…..

      Vad är det för undersökning. Låter otäckt.

        Man sprutar in lite kontrastmedel i en eller flera mjölkgångar innan en mammografi för att se om det finns blockeringar i gångarna som skulle kunna vara cancer.

    HT:s Lara är en burkmatstjej meeeeen de ger henne alltid riktig mat först. Trots det lådor fulla med burkmat och klämmisar med till semestern i Turkiet.

      Och?

        Är det din respons när man öppnar upp för diskussion angående andra flunsor också? Så snarstucken.

          Men det är väl totalt ointressant att diskutera att en person ger sitt barn burkmat och klämmisar? Alla jag känner ger sina småbarn burkmat eller klämmisar ibland, det är väldigt vanligt och helt normalt så det känns som ett väldigt ointressant ämne att diskutera? Vad ska vi diskutera nästa öppet spår, att hennes bebis har blöjor eller använder napp? 🤣

      Ja du, vad ska vi andra tycka om det då? Jag brukar iaf inte lägga många sekunders tankeverksamhet på vad andras barn äter.
      Men for the record så åt mitt ena barn i princip bara burkmat till strax över 1 år (spottade ut eller vägrade öppna munnen när det var hemlagat men slukade burkmat) Mitt andra barn har ätit kanske en halv barnmatsburk i sitt liv, ville bara ha plockmat och äta själv.
      Båda två mår prima idag och växer och frodas.

      Tycker det är lite underhållande i hennes FB-tråd hur folk stör sig så mkt på henne. Att hon är en dålig influenser och att hon tjänar så mkt. Fattar tokstollarna inte att det är deras nyfikenhet och klickande till henne som gör att hon tjänar pengar??!

        Eller hur! Och de verkar ju kolla på hennes stories och reels flera gånger också, så mycket detaljer som de lägger märke till. Höjdpunkten var för ett tag sen när hon la upp nåt klipp när hon lagar mat och de börjar gnälla om färgen på hennes skärbräda och nån kollar upp om Ikea har den färgen i sitt sortiment eller om H’s skärbräda är missfärgad. Det är alltså vuxna kvinnor, mammor, som sitter och håller på såhär. Och sen klagar de på hur omogen och fånig H är….😂

        Det är ju bra mycket roligare att diskutera dårarna som skriver i den där tråden än att diskutera Hanna.

        Hon var ju lika konstig och lat innan Fb-tråden fanns? Att hon levt och lever på att vara influencer är ju obegripligt. Bara detta att hon är helt orangefläckig är ju komiskt. Sedan samarbeten , oh lord, where to start? Jag trodde företag hade någon sorts krav på dem som ska förmedla deras produkter och/eller tjänster?

      Hitta någon annan person med verkliga problem att störa dig på istället. Några förslag: Putin, Trump..

      Ni vet jag inte om du är en av dem som brukar hänga i den sjuka fb-tråden om henne. Men om nån av er läser här: VAD triggas nåt så enormt hos er när det gäller just henne? Visst att man inte behöver gilla vissa influencers men tonen mot och om henne är så sjukt aggressiv. Som att hon är nån frisläppt galning som gjort något oförlåtligt. Jag följer inte henne för hennes knähög och vardag intresserar mig inte och det ger mig inget att kolla på. Men av det jag sett så verkar hon vara som vilken småstadsmorsa som helst. Fattar inte grejen.

        *bilder och vardag

        Är lika förundrad som du är över vad folk stör sig på. Igår i ÖS skrev några att de tyckte de va sjukt att hon drog in så mycket pengar… så känns som det mest stör folk att en vanlig tjej utan det ”klassiska” influencerlivet drar in pengar på det.

          Men har du inte sett kvaliteten på hennes samarbeten? 🫠

      Vadådå?

      Burkmat är inte så dåligt som du utger det för att vara om man varierar olika maträtter

      Det är så underbart med morsor som ska tycka till om andra morsor. Och ännu bättre med de fantastiska morsor som inte HAR några barn ännu. Men här är poängen, folk får lov att servera sina ungar vad fan de vill. Du är expert på DINA barn men inte på andras.

        Jag skulle aldrig ge mina barn burkmat eller halvfabrikat. Men skoter fullständigt i vad andra gör. Snart börjar barnen dagis och där serverar de ju skit så det kan kvitta.

          Alla förskolor serverar skit? Vet inte vilken förskola dina barn går på men där mina går så är det bättre mat där än på många restauranger. Skulle ALLA dagar i veckan hellre äta mina barns lunch än typ en picadeli sallad som är fullproppad med skit.

            Vadet var ju det absolut sämsta exemplet. En picadeli innehåller ju exakt vad du själv stoppar i, dvs noll skit.

            100 % av förskolorna häromkring och i grannkommunen serverar till stor del halvfabrikat. De flesta har inte eget kök utan måste köpa in och då kan vi också tacka lou för den absolut billigaste maten som går att kalla mat.

            Jag äter inte de där salladerna eftersom de är fulla med tillsatser. Men skolor och förskolor har extremt mycket halvfabrikat. Skulle aldrig ge mina barn den typen av mat hemma. Tycker man pulvermos och färdiga såser är bra mat får man givetvis göra det.

              Burkmat har hårda regleringar kring innehåll medan halvfabrikat i skolor inte hat det alls. Mycket tillsatt socker och konserveringsmedel.

      Burkmat är inte särskilt dåligt. Får ej innehålla socker eller tillsatser. Extra noga kontrollerad.

      Lite enhetlig i konsistens och det brister i variationen men annars så.

      Och nej jag har gett mina barn 0 burkmat eftersom de glatt ätit vår mat och jag inte såklart inre köper burkmat till överpris då.

      Men det är verkligen ingen katastrof, betydligt värre med snacks mm i så fall. Eller om man ger barn sötad dryck t ex.

      Vem faan är HT??????

    Det är tydligen världens svamp-år. Har ni varit ute och plockat nånting? 😍

      Plockat kantareller, typ det enda jag plockar. Vill plocka karl johan svamp men nästan alltid maskar/larver i. Men ska nog lära mig någon ny svampsort i år, någon rolig att plocka och god att äta såklart 😂

      Vad brukar du plocka för svamp? 🙂

        Jag vågar bara plocka kantareller (gula & tratt) 😂 det lärde jag mig när jag var liten, men tyvärr inget annat.

        Va helt chockad i början av veckan när jag och barnen plockade 2 kg kantareller utan någon ansträngning. Vi brukar annars bara vara glada om vi får ihop till en smörgås var

          Trattisar är roliga att plocka med 😃

          Fy vad kul att hitta så mycket utan ansträngning! Vad gjorde du av all svamp? 🙂

          Var väldigt varmt här jag bor innan midsommar och sen regnat mycket och varmt vissa dagar, så nog perfekt för svamparna.
          Önskar man slapp fästingar bara..

            Haha ah det va väldigt roligt. Vi åkte hem till barnens mormor & morfar och bjöd även in min farmor & farfar. Så gjorde vi kantarelltoast. Dagen efter blev det kantarellpasta 😍 så gott!

            Ja de förbannade fästingarna., i veckan plockade jag tre som kröp omkring på mig och sen dagen efter en som hade satt sig. Och idag hade dottern fått..

              Men vad mysigt! Kantarelltoast är svårslaget, så gott😍

              Riktigt vidriga djur.. Har man sett en krypa eller en som suttit fast kliar det verkligen på hela kroppen, varje födelsemärke ser plötsligt ut som en fästing i mina ögon 😂

        Den där röda med vita prickar ska visst vara god 🤪

          Allt går att äta en gång åtminstone 😉

          Allt färgglatt är fan farligt

            Nog därför den är färgglad, lite varnignstext över den!

      Kantareller och blåbär. Behöver inte ens leta, de är överallt. Så mysigt! Och gott!

        Kul 😍

      Kanske dum fråga, men jag ställer den ändå.

      Jag har ganska nyss flyttat till en ny stad och här finns en skog med massa stigar, elljusspår, utegym osv. Väldigt fint och mysigt!

      Idag när jag var ute och sprang såg jag väldigt mycket blåbär. Är det konstigt att plocka blåbär där? Jag har bara plockat i min brors skog innan, så inga stigar och inga folk 😛

        Roffa inte åt dig allt. Lämna något åt björnarna!

          Björn finns inte i hela Sverige.

        Man får väl plocka bär precis som man får plocka svamp🫐🫐🫐

        Inte konstigt alls enligt mig. Supersmidigt med stigar och så ju, så kör på!

        Önskar jag tog tillvara på det naturen erbjuder mer. Blåbär man plockar själv är ju så goda, skulle vilja fylla frysen men är för lat 😂

        Kör! Perfekt ställe att plocka på ju

      Ja en grön extraliv-svamp och 3 röda svampar.

      Går typ inte i Skåne. All svamp plockas på 3 sekunder av professionella plockare. :/

        Det finns ju inte så mycket skog i Skåne heller. Jag har plockat en del i skogarna kring Harlösa och Revinge typ. Och typ ut mot Osby. Annars ligger ju Smålands och Blekinges mörka skogar hyfsat nära 🙂

          Nästan 40 procent av Skåne täcks av skog.

            Men Skåne är ju så litet så det inte blir så mycket i faktiskt yta? Jag är från Göteborg men har bott i Skåne i snart 20 år och det enda jag saknar uppifrån är tjocka, mörka granskogar som inte är fyllda till bredden med folk.

          Osby!

      Jag har hittills bara plockat lite kantareller men längtar tills det blir säsong för toppslätsskivling.

        Åh spännande. Den svampen måste jag googla på

          Den svampen är hallucinogen…..

      Nej, vill gärna men vet inga bra ställen i närheten där jag bor!

        Jag har inte heller haft nåt bra i närheten men nu var det så mycket så det fanns längst med stigarna i skogen, så det är värt att gå upp och promenera 🙂 barnen plockade blåbär med för att det inte skulle kännas helt misslyckat ifall vi inte hittade något

      Ja fotsvamp

    Hur många gånger använder ni en duschhandduk innan den åker i tvätten?

      Efter var fjärde dusch byter jag.

      2-3 ggr. Oftast två. Men har tvättmaskin och småbarn så tvättar ofta och då åker handdukarna alltid med när jag tvättar 60.

      Haha kanske 6-8 ggr? 10? Lyncha på.

      Jag har bråkig hy, så har en separat handduk till bara ansiktet. Den används en gång, sedan i tvätten. Badlakan används max två gånger. Inte optimalt för miljön och handdukarna kanske, men det hjälper min skinnkostym att bete sig.

      3-6 gånger kanske. Fler gånger händer, dör inte av det direkt.

      Jag tvättar handdukar som ligger slängda i små blöta högar i mina tonåringars rum. Väldigt oklart hur många gånger de använts innan de hamnat där. När jag hade bättre kontroll över dem blev de använda en vecka innan tvätt.

      Hmm en gång i veckan och jag duschar dagligen.

      Jag byter handdukar var fjortonde dag 🫣

      Tvättar de varje vecka och det är olika beroende på träningspass mm. 🙂 tvättar alla handdukar oftare vid sjukdom

      En vecka

      En gång, är jag ”slarvig” 2-3 ggr Max men beror också på hur skitig jag är. En dusch efter ett svettigt pass eller att man vart ute å blivit jordig slänga den garanterat i tvätten direkt. Ska jag tvätta håret MÅSTE jag ha ny handduk annars känner jag mig inte ren

      Ansiktet ny varje gång

        Men är man inte lika ren efter en dusch oavsett hur skitig man var innan?

          Ja annars får man se över duschtekniken.

          Det är ju dels en känsla. Men det fastnar ju skit på handduken så som död hud, blod(om man rakar ben har ett sår lr liknande, hår osv osv
          Annars hade man ju aldrig behövt tvätta handdukar om teorin ”man torkar sig ju när man är ren” stämt

      Den byts varje söndag.

        Kör samma. Tvättar lakan och handdukar på söndagar.

        På ÖB finns det guldfärgad slang att ha i Biden. Ni som är så noga med att tvätta röva 🤣

          Jag duschar varje dag så har inget behov av det..

      I don’t wash my towel, the towel washes me!

    Har en till håret och en till kroppen och tvättar de en gång varannan vecka. Man är ju ren när man använder de så ser ingen poäng att tvätta de oftare

      Med det resonemanget behöver man ju aldrig byta handduk.

        Sant iofs, men upplever inte att de känns ofräscha. Efter ett par veckor kan de dock börja kännas sunkiga och då tvättar jag de.

      Det handlar ju inte om att handduken blir smutsig utan om att bakterier trivs i fukt vilket gör att man behöver tvätta dem, men inte efter varje gång såklart. Sen luktar ju handdukar äckligt efter ett tag även om man alltid är ren när man torkar sig!

      Jag tänker att det blir hudavlagringar(?) varje gång man torkar sig också. Känns inte så fräscht samt att de kan börja lukta efter ett tag. Tvättar badlakan efter två användningar.

      DEM

    Ni som har husdjur, kan ni använda era kökshanddukar till att torka disk, torka händerna på när ni lagar mat, lägga sallad på eller liknande utan att det kommer hår?

    Köper jag fel sorts handdukar eller vad är det frågan om? 😅 kan inte torka en tallrik med en handduk för det kommer katthår då. Tvätta händerna när jag lagar mat och torka på en handduk så har jag päls på händerna.. Använder torky istället, men handdukar hade ju varit billigare och bättre för miljön.

      Va? Näe… jag har bara en katt men har aldrig märkt av hår på kökshandduken.

        Men va? Ingenting alls?
        Har en långhårig katt så hon har så mjuk och lurvig päls och dom stråna letar sig in överallt känns det som😅

          Har en vanlig bondkatt men med extra fluffigt underhår. Han hårar men inte på handdukarna.

          Var antagligen mindre observant på sådant när jag var barn men märkte iallafall inte av något när vi hade både katter och stora hundar.

          Det är nog din katt som har extra besvärligt hår. Jag har bara helt vanliga bomullshandukar.

          Har bara haft katter med kort päls. Inga hår då.

      Naej, fastnar inte hår på handdukar eller annat. Men har kaniner, upplever att deras hår inte fastnar så mycket överlag.

      Testa att torktumla lakan och handdukar, då försvinner damm och katthår. Sköljmedel är ju inte bra men ett oparfymerat ihop med torktumling kan vara bra att köra ett antal tvättar för att få rent från katthår.

        Jag torktumlar alltid handdukar och lakan men upplever ändå att det är hår, mycket fastnar i filtret såklart men kan tex inte torka mitt ansikte med en handduk för det fastnar såna lurviga hår i ögonfransarna 😅

        Tänkte jag kunde köpa nya kökshanddukar och tvätta dom för sig själv och vara noga att katten inte rör dom, men köra en maskin med 10 kökshanddukar känns onödigt.

          Är nog värre med katthår i disken..

            Använder ju aldrig handdukarna eftersom jag vet om det, så disken har inget katthår eftersom det får torka i diskstället.

      Yes. Har en fluffkatt det är päls överallt. Kammar och kardar pälsen flera gånger i veckan. Klädrullar är ett måste! Har dem i bilen också så det går att fixa kläderna inför möten och annat😁
      Leva utan katt? Icke!!!

      Ja! Men jag har en pudel som inte fäller 😏

    Min bästa vän vann 2 mille på postkodslotteriet förra veckan. Och jag kan inte kontrollera min oundvikliga avundsjuka. Hon hade redan ett bra och välbetalt jobb och fint hus och hög levnadsstandard innan, medan jag är ensamstående med 3 barn och jobbar som undersköterska. Kan inte låta bli att känna att livet är så orättvist, hon vet inte ens om hur privilegierad hon är. Hon tar bara allt förgivet, så för henne är dem pengarna bara en bonus. Medan för mig hade det varit life changing. Hatar mitt liv.. hatar att livet är så orättvist hela tiden. Klarar inte av att träffa henne just nu..

      Att du mår dåligt i ditt eget liv är uppenbart men det beror enbart på dig själv och inte din vän. Hela problemet ligger hos dig, inte i att någon annan vann pengar.

        Ja ja ja.. men man kan väl få tycka att saker och ting är orättvist för det?

        Who asked???

      Som om pengarna skulle göra en lycklig…

        Till en viss del kan det väl det, att få känna lättnad över att slippa ekonomisk stress och behöva leva knapert månad efter månad. Men det är ju självklart inte allt.

        Finns mycket kul att göra med pengar. Bara att kunna köpa lyxigare mat gör iallafall mej lyckligare.

          Exakt. Folk som säger något annat snackar goja.

            Allt annat lika är det klart man blir lyckligare av två miljoner extra, om man nu inte redan har väldigt många miljoner då. Sen är det klart man inte kan köpa sig fri från alla typer av olycka som man är drabbad av/kommer drabbas av men som sagt, allt annat lika ger pengarna såklart lycka.

      Jag hatar postkodlotteriet, vägrar vara med. Men jag hade dött av avundsjuka om mina grannar hade vunnit miljoner. Det ska jag vara ärlig om. Hade jag varit din bästa vän som vunnit hade jag gett dig 300 000 kr.

        Åh, vad fint av dig. Du får bli min ny bästa vän då kanske 😛

        Hahahahaha så fan heller att du hade gjort det! Dessutom ganska sadistiskt av dig att skapa ännu mer osämja mellan vännerna då INGEN skulle ge bort 300k till en vän.

          De

          Skojar du? Varför inte? Får man 2 miljoner helt gratis sådär så är det väl inget konstigt att ge bort till nära och kära som behöver?

            Är ju inte alltid så enkelt som att strö pengar omkring sig. Hur många i ens närhet finns det som kan tänkas behöva några hundra tusen? Hur avgör man behovet, hur vet man ens hur de andras ekonomi ser ut, vem som förtjänar det mest? Sen kan det väl bli problem om någon får bidrag om pengar ploppar upp på kontot och man kan bli återbetalningsskyldig? Bättre att bjuda på något kul.

        Och leva i en enorm tacksamhetsskuld för resten av livet.

      Tyvärr är det ofta så att de som redan har mycket får ännu mer och de som inte har så mycket får ännu mindre. Själv är jag sjukpensionär sedan lång tid tillbaka och har inte ens råd med det basala, men jag tänker att man får försöka fokusera på det man faktiskt har och det man är tacksam för.

      Livet är orättvist, så är det bara och så kommer det alltid att vara. Man får göra det bästa utifrån de förutsättningar man har och den situation man lever i.

        Ja, varför är det så? Så orättvist bara..
        Det är så sant, jag vet ju det egentligen och det kommer jag ju göra och känna när det har lagt sig lite. Men just nu, när det är så färskt kan jag bara inte låta bli att känna som jag gör.

        Men tack för svaret, vi får glädjas för det lilla och fina vi har i alla fall.

          Kan jag få ge er båda lite perspektiv. Jag har två sånna personer i mitt liv som ni beskriver. Alltså, man kan nog tycka att de har ett liv med räkmacka där otroligt härliga saker bara händer. MEN så är det verkligen inte. Har en tjejkompis som inte ”ansträngt sig” men ändå har, utåt sett” ett fantastiskt liv. Skitsnygg, rik kille, skitfina barn å ett fläskigt hus, sommarställe, hus utomlands, massa vänner, bra jobb osv osv. MEN hon är också den trevligaste människa jag nånsin träffat. Så otroligt likeable så alla älskar henne. Jag är faktiskt inte sådär trevlig. Klart samma saker då inte kan hända mig. Hon har dessutom en PISS-relation med sin mamma och saker som hände mellan dom i uppväxten som verkligen är hemska.

          Min andra vän har materiellt mkt men har flera sjukdomar som hon inte pratar öppet om samt problem med sina barn som ingen vet om.

          Min poäng, man kan lätt se det som är bra å glömma eller inte lägga märke till det som är dåligt. Det kan se ut som att vissa ”bara får å får” men det är oftast inte så. Jag älskar båda å har inget avund mot någon. Jag är glad för dom å jag ser vad som ligger bakom deras ”tur”. Sen har jag vänner som får mkt av sina föräldrar osv och det klart att det hade ju vart fint att få men jag har ju inte deras föräldrar. Alltså det är ju bara så. Jag har ju saker som dom inte har. Ingen har allt

            Jag håller nog fast vid mitt perspektiv, det stämmer ganska bra med mina erfarenheter och det jag själv har bevittnat. Men tack för att du delade med dig!

      Livet är orättvist så det är ingen idé att sörja.
      Om hon dessutom hade det mycket bättre än dig redan innan så förändra det ju ingenting egentligen.

      Skaffa en partner? Klart man får en annan levnadsstandard om man har en inkomst istället för 2..

        Ska jag skaffa en partner bara för pengarnas skull? Kan ju berätta att det inte är lätt att hinna dejta med 3 barn och mitt yrke, och inte heller lätt att hitta rätt person för mig som är villig att köpa hela mig med barn och allt.

          Nu har jag bara 2 barn men var aldrig något problem att dejta pga barn. Alltså var inte en man som hade problem med det alls. Valde mellan många. Tror det är din egen uppfattning som sätter käppar i hjulet. Min man pratar aldrig om barnen som mina barn utan våra och går upp på helgen med dem för att jag ska få sovmorgon. Jag var singel i 2 år innan jag hittade rätt. Klart min ekonomi var ansträngd under de åren. Men att sitta och jämföra sig med ett hushåll med 2 inkomster är liksom orealistiskt. Vill du ha samma ekonomiska förutsättningar är det ju upp till dig.

      Hon har en hög utbildning och levnadsstandard på grund av sina val i livet.
      Det är inte privilegierat utan hon har troligen kämpat för att hamna där hon är.

      Du har tre barn vilket somliga skulle byta bort allt dom har för att få, och i deras ögon är du den som är oerhört priviligerad.

        Tyvärr är det inte riktig så, hon har ingen riktig utbildning utan lallade mest runt på olika strökurser på universitetet. Sen när hon tröttnade på det och ville tjäna cash gick hon bara till sin morbror och fick jobb på hans framgångsrika företag, och fick en hög position rätt fort. Hon lallar väl fortfarande mest runt men tjänar ändå mycket bara för att hennes morbror satt lönen.

          Nu har jag nog ändrat åsikt, du är en extremt missunnsam och avundsjuk person.
          Önskar din vän all lycka och framgång.

          Du låter inte som en så bra ”bästa” vän.

          Fast vaddå lallar runt? det vet du ju inte. Ok att hon kanske haft tur att få jobbet av sin morbror men om hon har en hög position kommer det ju ansvar därefter. Även om det är morbrors företag.

          Jag skulle bli så ledsen om någon av mina vänner skrev såhär om mig. Fine att du önskar att du också vann pengar, men du behöver arbeta på din inställning, både till din vän men mest av allt till dig själv och ditt eget liv.

            Ja hon stoltserar ofta med hur lite hon behöver jobba för sin lön, hon känns nästan stolt och fascinerad över det. Hon berättar gärna om hur långa luncher hon tar varje dag, kanske klämmer in en behandling efteråt också och om hur mycket hon kan jobbar hemifrån eller på resande fot. Så av allt det jag hört skulle jag kalla det för att lalla runt ja.

              Hög position och ”lalla runt”? Vad har hon för jobb egentligen? Går ju inte ihop

                Hon är personalchef på ett it-bolag.
                Men personalen verkar vara ganska självständiga och självgående, har typ aldrig hört att det varit några problem under de 9 åren hon varit där. Så verkar tuffa på hyfsat problemfritt..

                Hennes man är också väldigt framgångsrik inom finansbranschen, då det är inga småslantar dem drar in. Själv tjänar jag ca. 24.000 efter skatt.. och det blir inte mycket över efter alla räkningar betalts.

                  Personalchefer får inte berätta för sina vänner om de problem som är på jobbet, det skriver man under på, av naturliga skäl. Är hon personalchef måste hon ha en utbildning?
                  Jag förstår att du önskar att du hade vunnit pengar och att du behöver pengar, men att helt förminska din bästa vän, är inte bästa sättet. Kanske kan du vidareutbilda dig, så du får ett bättre jobb med mer lön?

      Är hon din bärs vän skulle hon ge av dom till dej.

        ❤️

        Fast det gör man väl ändå inte?

          Gör man inte? Vad är ni för vänner egentligen?

        Men gud skulle stå bästa. Sorry

        Really?

        Ja det hade ju varit så fint av henne, men tror inte hon tänker så långt. Hon lever i sin bubbla och tänker inte så mycket på priviligier alls. Hon tar mycket för givet och tror att alla har det som hon typ, lite naiv så.

          Hon verkar ha tur i pengar och otur i (vänskaps)kärlek.

        Hahaha, varför då? Så man kan inte vara en bra vän enligt dig utan att ge bort pengar? Glad att vi inte är vänner .

          Det där sa du. Jag skulle självklart ge till min vän om jag vann mycket. Och det är för fan min rättighet utan att bli ifrågasatt!

            Detta är ett diskussionsforum där folk har rätt att tycka att du har fel. Det är deras rättighet att ifrågasätta saker, haha.

          Jag skulle absolut inte ta emot en så stor gåva från en vän. Helt sjukt ju.

        Ska en vän som tjänar mer i lön än sin vän dela med sig av lönen också så att det blir rättvist?

      Mina tips:

      Tillåt dig att vara ledsen/avundsjuk och känn känslorna. Att kapsla in känslorna leder inte till något bra.

      Sedan, släpp det.

      Steg 3: känn glädje med din vän.

      Det kommer ta in fina saker i ditt liv. (Tror jag och hoppas jag.)

        Tack för råden, låter vettigt. Och jag vet ju att det kommer lägga sig och bli lättare om ett tag. Men måste bara ta mig igenom den här processen. Tack!

      Oj, kan förstå att du blir avundsjuk, verkligen. Två miljoner om man har det tight är ju verkligen en summa som kan förändra livet. Har man redan det man behöver, i princip då, då tänker man kanske inte på pengar så mycket utan mer på andra värden i livet MEN det förutsätter ju att man har de behoven uppfyllda redan. Men att det regnar pengar på det sättet är riktigt ovanligt så för ens egen skull är det såklart bäst att försöka fokusera på andra saker liksom att jobba upp egna ekonomin. När man bara har det sådär bekvämt, till skillnad från jobbigt med ekonomin, kommer pengar få allt mindre värde. Så jobba i båda ändarna och helt ok att ta en lite paus från din vän tills det har lagt lite!

      Tycker faktiskt hon borde ge dig åtminstone 100.000, med tanke på att ni är bästa vänner, du har det sämre ställt, hon har det redan bra ställt. Så hade iallafall jag gjort, om vi hade varit väldigt nära vänner/bästisar och om hon skulle ställa upp för mig.

        Jag fattar inte den där inställningen att man ”borde” ge någon annan pengar. Varför då? Skulle aldrig blanda in pengar i en vänskap. Jag är själv ensamstående med två barn och har vissa vänner som har helt andra ekonomiska förutsättningar. Men skulle aldrig i livet ta emot massa pengar av någon. Däremot uppskattar jag verkligen att de aldrig förväntar sig att vi ska hitta på saker som kostar massa pengar när vi ses.

          Finns inget borde men är väl inget konstigt med att ge bort lite pengar om man vinner så mkt? Ganska självklart för de flesta.

        Det är TS som borde glädjas med den som hon påstår är hennes bästa vän. Inte vännen som borde ge bort massa pengar.

        Men usch. Snacka om att förstöra vänskapen och hamna i tacksamhetsskuld.

        Ts har ju visat vilken pissig vän hon är så jag hoppas verkligen att hon inte får något av de här pengarna. En sak att vara avundsjuk, men hon är ju rakt av elak mot sin vän och skriver jättemycket skit om henne.

      Fast om detta är din bästa vän borde du bli glad för hennes skull? Såklart du kan störa dig lite på att du aldrig upplever att du har ”tur” men att du känner så som du beskriver å inte vill träffa henne… då mår du nog väldigt dåligt över din situation på ett sätt som inte är bra och då råder jag dig att hitta en lösning. Förstår att det inte är lätt, men det kommer hjälpa dig. Kanske gå till en terapeut, ja det är dyrt men du behöver inte gå 40ggr, en bra terapeut kan göra mkt skillnad på några få samtal om du pratar om en specifik känsla eller ett problem. Kan hjälpa att läsa böcker i ämnet(gratis) kolla på tips å hjälp på youtube e(gratis? Eller gå till en coach

        TS kan du inte fråga henne om hon har något jobb åt dig som är mer välbetalt där du också får ”lalla runt”? Hon har ju kontakter och ni är ju bästa vänner säger du.

          Jo, kanske men har ingen kunskap eller vidare intresse av hennes bransch (data och programmering). Har alltid jobbat inom vården, och det är där jag känt mig hemma och bekväm. Men visst.. kanske det 🤷🏻 Kan ju alltid fråga och testa i så fall.

    Virtual assistent? Någon här som är det och kan berätta vad man gör exakt?

      Ett hittepåjobb i mina ögon. De som kallar sig själv för virtual assistent lyckas inte att hitta en vanligt jobb. De kanske utför kundservice? Fast de flesta företag vill såklart att sin kundservice finns på plats med andra kollegorna så virtual assistanter har oftast inga pågående uppdrag utan kallar sig bara så för att det ska se ut bra på LinkedIn.

    Har ni tips på lite mindre influensers / konton ni tycker om? 🙂 kan vara inom alla kategorier (livsstil, träning, mat, bakning)

      Kajsasven
      Kobranhugger
      Enbatetthem
      Fiaanderberg
      Sandra.friberg

      madelineraeaway – en tjej/kvinna från Kanada som bor i Malmö med sin svenska man, de ska ha barn vilken dag som helst. Hon delar lite smått om sitt liv, sitt perspektiv på svenska aspekter, inredning, resa osv. Bara mysigt konto, hon är väldigt gullig och jordnära som person.

      sproutsbyanna och portionenundertian och plantyou – huvudaskligen mat, mestadels växtbaserad sådan. De gör prisvärd, okomplicerad och bra mat så tycker det är bra inspiration ibland när min egen tryter.

      iamhaleystuart, emilywelchstyle, goldenhourabode m.fl. – inredning som är lite mer rik på färger, mönster och annat kul. Kände att jag ville få doser av inspiration till annat än det väldigt lika beiga, träslag m.m. som är hos många svenska influencers (som är jättefint, men ville få något annat i mitt feed)

      the.boozy.ginger – gör roliga cocktail/drinkar (med recept). Dricker själv sällan men om jag gör det gör jag gärna en rolig drink och hon har massa bra grejer!

      Fastnade i modd, typiskt haha…aja, skrev tips på en hel del som väl dyker upp så småningom

      Moadebruin, bloggade förut i namnet spiderchick

        Ja! Glömde henne!

      Julia och Jonas på youtube(vanlife)
      @SofiaHanden på insta(urhärlig)
      @izabellaamelie på insta (renovering å familj)
      @claudiagconcha (lite äldre mamma, känd men jordnära å vanlig)
      @fannyob jättefint hem(inredning)

        Izabellaamelie, så avundsjuk på henne av en helt orimlig anledning! 😆😆

          Varför? Vad är du avundsjuk på?

            Det är pinsamt och har inte ens med henne att göra så kan inte berätta 😆🙈

              Du är 100% sugen på hennes man!

      Elisabethlindroth

    Nån som har lämnat en partner pga den druckit mycket/för mycket? Vad hände? Vad var det som till slut fick dig att lämna?

      Man inser att man inte kan konkurrera mot alkoholen.

      Till slut får man bara nog. Sen är man arg på sig själv ett tag att man inte lämnade tidigare. Sen går det över och man går vidare.

      Ja! Livet blev så mycket bättre. Insåg att det inte skulle förändras och ville inte leva så.

    Jag skrev igår kväll om explosionen i fastigheten mittemot vårat flerfamiljshus. Tack för stödet jag fick! Det betyder mycket.

    Jag fick bekräftat idag att det var en explosion, men vi vet inte vad exakt som smällde. Jag har pratat med andra grannar varav en flög upp ur soffan, så högt tyckte hon att det lät. Hon sa också att det gick ut i 112-appen att det varit en explosion 50 meter från hennes plats. Så jag har laddat ner den appen nu. Hon har också sett mycket ”aktivitet” i det huset, det är ett väl känt ställe för polisen, de har både civila spanare på plats där och ofta polisbilar som smyger runt huset. Hon har sett personer bli gripna bla. Så det var en lättnad att få det bekräftat, att jag inte ringt in för att några småbarn smällt smällare på bus.

    Många grannar ringde inte in, de räknade med att andra ”nog ringt in”. Och frågan är vad som är rätt. Vem vill vittna i en sån rättegång, ifall det är en riktig explosion, utfört av gängkriminella. Jag har alltid agerat, men när jag hör grannarnas resonemang börjar jag undra om jag skulle våga vittna.

      Helt ärligt så skulle jag aldrig vittna så som det ser ut idag. Innan gängkriminaliteten kom hade jag självklart vittnar, men nu aldrig. Litar inte på att samhället kan skyllda mig och min familj o. Jag vittnar.

      Men jag tror inte du kommer behöva vittna, inte om att du hört en explosion. Det lär inte vara något som behöver bevisas.

        Tack. Nästa gång ska jag vara mer försiktig. Om jag ser eller hör något, eller fotar något så ska jag lämna in tips anonymt så ingen åklagare kan tvinga mig att vittna inför ett kriminellt gäng. Det klarar jag inte psykiskt. Den här gången var de så noga med att ta mitt personnummer, tre gånger samma kväll tog de mitt personnummer och det känns väldigt olustigt så här efteråt. Men de vill så klart ha folk som kan vittna, det är deras jobb. Jag var en sån lydig medborgare som inte frågade vad de gör med mina personuppgifter. Jag ska vara mer försiktig om något händer igen.

      Blir man kallad som vittne är man skyldig att vittna.
      Men anmäler man anonymt så kommer man undan det.
      Men samhället kan ju inte ”tvinga” en att ljuga i domstolen för rädslan att något ska hända en.. Det är så sorgligt att det gått så långt.
      Jag hade vågar vittna om jag var du. Du har ju inte sett någon person ens? Alltså du behöver bara svara på vad du hörde, vilken tid osv.. jag hade aldrig i livet velat peka ut någon däremot.

    Vilken fullkomlig tragik med hela familjen som dog. Först dog pappan och två av barnen i en brand i mars och nu har mamman mördat det tredje barnet och även sig själv. Har aldrig hört talas om något liknande och värre, stackars anhöriga. Det känns ju rent spontant som att mamman kanske inte fick rätt stöd och hjälp efteråt. I ett sånt extremt trauma så behöver man väl nästan läggas in på sjukhus kan jag tänka mig och få dygnet runt-hjälp. Istället har hon kanske lämnats helt ensam med det överlevande barnet. Det verkar vara dåligt med stöd och hjälp överlag i samhället när det händer något extremt, och många brottsoffer och anhöriga till mordoffer t ex brukar ju säga det också.

      Hur vet du att hon inte erbjudits hjälp?

        Med tanke på att folk som gör självmordsförsök blir hemskickade efter någon dag och avdelningar stänger för att spara pengar är det väl högs sannolikt.

          Ja psykvården lider av kraftig resursbrist och t ex kan man se i statistik att man inte lägger in patienter idag för tillstånd som man förr la in för, helt enkelt pga att det ej finns platser.

            Tacka regeringen för det. Fy fan dom sviker människor som inte klarar sig själv. Det är en skitpolitik.

      Vilken familj?

        Ja vilka menar du?

        Tror att hon menar familjen som dog i branden i Kilsmo. Pappa och flera barn omkom i branden. Mamman och ettåringen överlevde. Nu har mamman mördat sitt barn och tagit sitt eget liv. De hade huset som sitt livsverk och hade ett instagramkonto och affärsverksamhet kring det. Flashbacktråden här: https://www.flashback.org/t3596470

          Fyfan vad hemskt.

      Tror att det är väldigt svårt att orka leva vidare efter att något sånt har hänt. Hon förlorade verkligen allt på ett ögonblick. Tänker på hennes föräldrar som nu har mist sin dotter och sina barnbarn. Helt fruktansvärt.

    Jag har gjort bort mig rejält. En kollega kysste mig i fredags på em AW och jag kysste tillbaka. Jag är gift sen 8 år. Jag har ALDRIG gjort såhär. Jag älskar min partner otroligt mycket och känner mig så skamsen. Funderar över om jag borde berätta eller om det bara skadar.
    Vet att det var riktigt vidrigt och dumt och jag borde ha puttat bort personen. Kommer aldrig mer dricka alkohol på detta vis då jag uppenbarligen inte kan hantera mig själv som jag brukar.
    Vad ska jag göra? Någon som varit med om samma eller gjort liknande? Berättat? Vill såklart berätta nu på en gång. Men vet inte om det är dumt när det bara var en kyss? Har inga känslor för kollegan alls, annat än att hen är en fin person.

    Kommentarer om hur dum i huvudet jag är undanbedes. Jag vet redan att jag är jävligt dum i huvudet.

      Jag kan förstå skammen och ångesten, min första tanke när jag läser det, är hur du har det med alkoholen. Jag tror att det är det du ska fokusera på. Och förlåt dig själv.

        Jag dricker aldrig. Och igår drack vi först hos en kollega och det blev för mycket. Har inte druckit på över ett år. Och ja, jag trodde nog kanske att jag klarade mer.

      Jag hade berättat för mitt samvete hade ätit upp mig inifrån. Berättat exakt det du skriver här och berätta hur dåligt du mår, sen är det upp till din partner

        Får göra det. Har som sagt aldrig gjort något sånt och är chockad över mitt beteende.

          Lycka till ❤️ det kommer kännas bättre efteråt

            Fast sämre för hennes man.

        Gud jag tror inte jag hade velat att min sambo berätta det om det bara varit en kyss pga alkohol? Hade varit så äcklad. Och det kanske verkligen inte betyder något eller upprepas.

          Nej jag hade själv tyckt de va jobbigt att höra men fruktansvärt att gå och bära på det med. Vad är man kapabel till att hålla tyst om då…

            Det beror på. Så hemskt är det ju inte. Man kan glömma och gå vidare, utan att berätta.

          Nej skulle inte säga något. Glöm och gå vidare.

      Du är väl en vuxen människa? Berätta på en gång istället för att ha hemligheter i förhållandet. Väldigt stor risk att att det skulle kunna orsaka större skada och misstänksamhet när det kommer ut längre fram.

        Ja jag får bara stå för det helt enkelt…

          Håller med anonym 20:40. Tänk om någon anna berättar. Det hade ju känts ännu värre

      Du kan ju berätta för att lätta ditt samvete men inte berätta allt i detalj? Säg att din kollega överraskade dig med en kyss på awn och att du blev så chockad men verkligen inte ville. Och att du nu har ångest och dåligt samvete? Om din partner är vettig kommer han ta det bra och förlåta det hela.

        Ja jag tycker detta är bättre än att säga att du kysste tillbaka. Det kommer liksom bara såra honom mer. Jag skulle inte vilja ha den detaljen.

      Jag har stöttat en av mina bästa vänner i en sådan sits. Hon var otrogen mot sin pojkvän (de har varit ihop i 12 år). Jag uppmuntrade henne att berätta för sin kille, för ångesten kommer äta upp en inifrån. Hon gjorde det och hon har gått i terapi sen det hände för ett år sen. Killen förlät henne och de valde att hålla ihop.

      Jag tycker att du ska berätta! Hoppas du kan ha någon att prata med om du behöver, en vän eller familj som stöttar dig oavsett vad som sker.

        Vill du berätta lite mer på vilket sätt hon var otrogen? Var det på liknande sätt?
        Hoppas att min man förlåter mig…

          Hon gick hela vägen så att säga. Vi hade festat tillsammans, men tänkte inte att hon någonsin skulle gå så långt med sin kollega som också var med oss. Sen sa hon och jag hejdå, dagen efter ringde hon och sa att hon ville träffas och berättade allting. Jag stöttar inte hennes otrohet för fem öre, men jag stöttade henne hela tiden, hela vägen. Hon har valt att gå i terapi och jobba på sig själv efter att hon berättade. Hon är glad idag att hon gjorde det, för att leva med det mår man skit av.

        Det här är ju inte samma situation dock, bara en enda kyss. Behöver verkligen inte äta upp en inifrån. Glöm och gå vidare, gör inte en grej av det.

      Jag tycker du ska berätta. Men egentligen tycker jag att du skulle ha berättat direkt du kom hem eller allra senast lördagmorgon. Inget du kan göra något åt nu, men tänker andra som läser. Ju längre du väntar desto konstigare blir det att höra. Typ lite mer misstänksamt. Bättre det kommer från dig än någon annan eller om
      några år. Och berättar man själv kan man styra narrativet bättre, så som att det inte behöver bli så detaljrikt.

        Han har varit bortrest, ville inte ta det i telefon. Han kommer hem snart och tänker berätta det då.

      Om du vet med dig att det inte kommer hända igen och du verkligen ångrar dig så berätta absolut inte, inget kommer bli bättre av det.

        Håller med Lewis, en kyss som enda snedsteget är väl inte hela världen. Om man låter det stanna där. Ibland tycker jag bara man rör till det och skyller ifrån sig. Låt det vara, är mitt råd.

          Precis.
          För absolut inget kommer bli bättre av att berätta.
          Ingen kommer någonsin säga -ah det var bara en kyss, då är det lugnt.

          Vet man med sig att man ångra sig så lev med det dåliga samvetet och gå sen vidare.

            Håller faktiskt med. Men folk är nog olika här. Jag hade personligen inte uppskattat att få veta och utgår väl från det. Om det verkligen var en engångsföreteelse. Enda orsaken till att berätta skulle väl vara om väldigt många personer såg det och skulle kunna reagera och berätta alternativt om du tror att den här snubben kanske skulle berätta för din man, då kan det ju bli värre i framtiden. Men annars, bara glöm och gå vidare.

      Berätta för din partner, ärligthet varar längst även om sårar. Berätta att du ångrar dig och försök förklara vad som hände. Hoppas det går bra ❤️

        Nej.
        Det är inte en bra idé.
        Ångrar du dig, lev med ditt dåliga samvete och gör inte om det.
        Inget, absolut inget kommer bli bättre av att säga något.

          Klart att du tycker man ska hålla tyst…

            Varför är det klart att Lewis tycker så?

          Har du gjort något liknande? Tyvärr berättade jag.

      Tycker du ska berätta det så fort som möjligt, både för din egen och din partners skull. Du kommer aldrig orka med det dåliga samvetet annars. En kyss är väl inte hela världen, det hade varit värre om ni hade hamnat i säng.

      Förhoppningsvis tar din partner det bra och du har lärt dig något till nästa gång. Om hen inte tar det bra så får ni försöka utgå från det läget då.

        Men snälla, hur dåligt samvete behöver och kommer man ha för det? Behövs inte göras en grej av det. Bestäm dig för att gå vidare, att det aldrig hände.

          Håll käften idiot.

      Jag tycker nog inte att du ska berätta.

      Jag har nu berättat. Han tog det okej även om han först trodde att jag skämtade. Han kunde inte ta mig på allvar. Berättade hela sanningen och att jag kysste tillbaka för en kort stund. Helt ärligt hade jag kunnat kyssa tillbaka en gris eller en kvinna. Hade inte varit någon skillnad. Kan ju givetvis inte skylla på alkoholen, men jag hade aldrig gjort såhär om jag inte missbedömt mitt intag sådär. Så det är en förklaring men ingen ursäkt. Jag kommer aldrig någonsin dricka med kollegor igen. Har totalt skämt ut mig och mår SKIT. Nu mår han skit också, så var totalt värdelöst allting. Helvete.

        Dumt att han ska må skit över ditt misstag. Du skulle inte berättat.

          Dumt att skriva så, när jag precis skriver att jag berättat. Vad ger det dig? Ska jag spola tillbaka tiden igen menar du och inte berätta heller. Jisses…

            Du bad om råd, mitt var att berätta inte. Jag förstår att du vill vara ärlig. Just det är väl det viktigaste i en relation. Men jag tror att din man under en lång tid undra vem som ringer dig, var du har varit och varför du överhuvudtaget tittar i din mobil. Men det går säkert över. Att man blir lite mer spontan med alkohol, absolut, men man gör det lite för lätt för sig att säga att man aldrigvarit ska dricka bland kollegor. Men går det bra i andra sammanhang?

              Fast du kommenterar ju under ett inlägg där jag berättar att jag redan har berättat. Då är ditt råd lite fel ute.
              Tro mig, kommer aldrig dricka med kollegor igen om det finns en promilles risk att jag upprepar detta.

        Men oj vad dramatiskt. Var inte så hård mot dig själv. Så
        Många har gjort så mycket värre saker. Klart det inte var bra men så mkt skämt ut dig har du väl inte gjort. Alla på jobbet har nog redan glömt det.

        Jag tycker det var bra gjort! Jag hade velat veta om min partner kysst någon annan och inte haft problem med att förlåta det under de omständigheter du beskrev. Det var bara en kyss på fyllan. För mig är det otroligt viktigt att kunna lita på min partner och därför vill jag ha den sortens ärlighet. Hade varit mycket värre att få höra av någon annan eller under andra omständigheter senare. Har alltid tyckt att lögnen är ett större svek än handlingen. Att min partner går runt och har en hemlighet för mig.
        Hoppas ni båda kan se klarare på situationen när allt lagt sig. I mina ögon är det du gjorde inget allvarligt. Dumt och onödigt, visst, men vi är bara människor. Kan garantera dig att många gjort mycket värre saker än så i jobbsammanhang, och det glöms bort det med.

      En oskyldig snabb kyss är inte direkt att vara otrogen enligt mig.. Det kan faktiskt hända rätt lätt när man inte är ute och festar så mycket och då tror att man ska ta igen alla är av drickande på en enda kväll haha. Man blir för full helt enkelt. Och man har ju knappast problem med alkoholen pga en kyss. Snarare tvärtom, man dricker för sällan.
      Jag hade inte berättat.
      Hade inte velat veta om min man kysste någon en enda gång på en fest.. otrohet är något mycket djupare än en kyss.
      Ångest är ju en känsla av att man gjort fel, så jag tycler den ångestkänslan är straff nog.

      Tycker inte du behöver berätta. Du ångrar dig, vill inte göra om det och tänker inte sätta dig i situationen igen, gott så. Det var bara en kyss. Skulle inte vilja veta om jag var partnern. Det är egentligen inte jättestort, så onödigt att röra upp nåt. Försök släppa det och gå vidare. Vi är alla människor, ingen är perfekt.

    Bröllop med klädkod kavaj, vad betyder det för tjejer? Måste man har klackar, lång klänning? 😬

      ”Finare vardag…
      Klänning, kjol, byxdress eller dräkt. Det ska vara elegant men inte lika uppklätt som en mörk aftonklädsel. Klänning eller kjol ska minst gå ned till knäna, men inte vara golvlång. Inga bara axlar. Sparsam urringning. Snygg byxa och top fungerar.”

      Google?

      Nä inte lång klänning, kavaj är midi-klänning helst. Men de kavajbröllop jag varit på har folk faktiskt skitit ganska mycket i klädkod och kommit i såväl långt som kort. Klackar eller fina platta skor till. Jag hade haft klackar.

        Ja långklänningar går helt bort enligt klädkoden och kort ovan knäet är olämpligt.

      Tänk typ fin sommarklänning som går till knäna 😊

    Hushållsapparat ni inte kan vara utan?

      Min mixer ifrån bosch. Den är grym och mixar allt 🙂 haha

      Induktionshäll, stavmixer och airfryer!

      Perkulatorn
      Airfryern
      Robotdammsugaren

      Mikrovågsugn och spis

        Säger också micron. Det enda jag inte skulle klara mig utan.

      Airfryer

    Vilka har de finaste respektive sämsta hår/frisyrerna av alla influensers enligt er?

    Bäst: kenza
    Sämst: dasha, tingeling

      Där det synd att de har löshår!

        Spelar det nån roll? Är det bara fint om det är ens egna? 😅

          Jag gissar att de menar där det är mindre bra i satt så man ser kanten upptill eller att håret är dåligt matchat till det riktiga håret.

          Som nedan skriver, att löshåret har en annan nyans och det ser ut som man satt i sån toft för barn

      Bäst: Lovisa barkman och Lojsan
      Utvecklingspotential: Paow

      Finast, alla med långt tjockt hår. Fake lr äkta spelar ingen roll. Hanna Sjönberg, Kenza, Matilda djerf osv

      Fult: Sofia Wood, WTF har hon gjort!?

      Sämsta – Laila bagge
      Bästa – Bianca

      Bäst: vet ej

      Sämst: pt-Fia

        Hihi ja jag måste hålla med om pt-Fia

    Vad är era bästa tips för att rensa, organisera och städa?

    Allt från att våga släng/sälja/skänka, till att finna orken och lusten, städknep som förenklar, rutiner, bra tänk att ha, bra bok eller podd att lyssna på, hålla energin uppe osv osv 😂 ge mig allt ni har, snälla😭❤️

    Vill få ordning på mitt hem, vill ha mindre saker, vill ha det städat och saker på sin plats så det är enkelt att städa. Vill kunna bjuda in någon spontant utan att behöva tänka på att jag måste städa först.

    Just nu känner jag att det är en sån dag imorgon, men känns samtidigt jobbigt och som ett evighetsprojekt så blir trött av bara tanken..

      Bästa tipset: flytta till mindre😂 flyttade till 31m² mindre för ert halvår sen och var tvungen att vara extrem i min rensning. Flyttade till min andra lägenhet och sånt jag inte hade använt sen jag flyttade hemifrån gjorde jag mig av med. Inte allt, men mycket. Och nu har jag begränsat med förvaring i min lägenhet så det mesta är i förrådet = det mesta kommer förbli i sina lådor till nästa flytt = kan EXTREMrensa då, för har jag inte använt det på några år kan jag göra mig av med det.

      Förstår att alla såklart inte kan flytta, just den delen var inte så seriös. Men gör en ordentlig rensning. Har du 8 uppsättningar påslakan men bara använder max 3, gör dig av med resten. Osv. Har du inte använt diverse saker på väldigt väldigt lång tid, rensa undan! Spara inte på ”det kan vara bra att ha”-saker, kommer du behöva en sån grej om 10 år, bättre att köpa en ny då än att ha saker liggande tycker jag. På med bra musik, ställ in god dryck i kylen och städa och rensa järnet.💪🏼

        Flytta känns som ett litet för stort projekt haha, men smart knep faktiskt:)

        Har så mycket påslakan.. använder bara några så många ligger bara där, hade en period när jah gillade att köpa nya😅
        Får se om jag lyckas något imorgon. Känns svårt men vill så gärna ha ett mer lättstädat hem, vill slippa känna stressen av saker och sådär.

          Hur många? Till hur många personer?
          Är det bara du så behöver du 2-3? Beroende på hur du tvättar. Bort med alla andra!

      Har du hört talas om KonMari? Om inte så kan jag rekommendera det. Finns en bok som heter ”Konsten att städa” av Marie Kondo.

      Kan även tipsa om en annan bok jag läste och som iallafall fick fart på mig. Klistrar in länk:

      https://www.bokus.com/bok/9789174240627/rensa-i-roran-med-feng-shui/

        Här är länk till Marie Kondos bok, båda böckerna lär finnas på biblioteket eller billigt på bokbörsen.

        https://www.bokus.com/bok/9789189087910/konsten-att-stada/

        Var medlem i den facebookgruppen innan och skulle läsa boken av Marie Kondo men blev aldrig av. Kanske borde börja fundera på det igen

          Kolla Netflix serien istället.

      Tips är att få en riktig boost av inspiration som gör att du blir sugen på att rensa. På Netflix finns två serier jag själv gillar och som gjort att jag fått ”tummen ur” att rensa och komma iordning vid olika tillfällen:
      – Konsten att städa – med Marie Kondo
      – Get Organized with the Home Edit

      Två väldigt olika serier men som förhoppningsvis kan ge pepp 🙂

        Har för mig att jag kollade på båda när dom kom, men kan alltid kolla igen och se om det väcker lite inspiration och pepp kanske 🙂

      Jag rensade när jag i en period kände för det. Nu plockar jag ibland bort lite mera. Så skönt med mindre prylar.

      När du skriver ”våga” blir jag nyfiken. Vad är det att våga? Vad tänker du ska hända? Det är väl där du måste börja, där ditt problem sitter. För att rensa är ju bara att göra, precis som ordning å städa. Ingen vetenskap direkt. Menlåter som du inte kan göra dig av med saker pga nån slags oro??

        Kopplar mycket minnen till saker, tex om det var en gåva, om jag köpte det och vilken period jag var i livet då, hur jag mådde osv. Så jag har svårt att släppa saker som är kopplade till minnen. Vet att minnena sitter i huvudet, skulle kunna ta kort på sakerna eller något men svårt ändå.

        Sen saker jag köpt som inte var så genomtänkt men det inte är något fel på känns dumt att skänka eller slänga för det är helt, jag har betalat för det osv. Pengarna är såklart redan förlorade så om det ligger oanvänt i en låda eller lämnar mitt hem spelar egentligen ingen roll, men tar emot.

        Sen bra att ha saker, haft perioder då jag slängt saker som jag inte använt på 5 år, som jag känt att jag inte behöver eller så, vilket har känts toppen just då. Men det är så många gånger jag sen blivit arg på mig själv för jag slängt det för det kommit en dag när jag behövt den där saken 😅

        Allt låter så larvigt bara, vet det. Men det är svårt.

          Nej då inte larvigt, men då förstår jag ditt problem. Har aldrig känt så själv men haft personer i min närhet som varit så-vilket nog är anledningen till att jag är tvärtom 🙂

          Först vill jag understryka att om man har det riktigt kärvt ekonomiskt så kan jag väl förstå det lite mer.
          Men generellt så får man ju tänka att man alltid kan köpa/fixa det man behöver. Det är få saker som är oersättliga. Få saker som man VERKLIGEN behöver. Och även dom går ju att fixa-typ nytt pass/kreditkort.

          Sen låter det som att du blir sur på dig själv om du slängt bort en sak du sen ångrar. Jobba på det. Påminn dig om att du faktiskt kan fixa en ny(beror ju lite på vad det är men du fattar) Jag har gjort mig av med saker vid en flytt å sen köpt samma grej igen men aldrig tänkt att det är ett problem(tex sålt en Ikea möbel på marketplace när jag ska flytta å sen köper jag samma möbel på marketplace när jag plötsligt vill ha den igen) det har kanske tagit lite tid å lite pengar men vad spelar det för roll? Jag slapp lägga pengar å energi på att flytta möbeln å jag slapp ha ett lager när jag va mellan boendena. Toppen tycker jag!

          Jag har en vän som är väldigt stökig å istället för att hon jobbar på det har jag fått fria händer vid ett flertal tillfällen att gå in å bara ”styra upp”. Har blivit jättebra. Vid ett tillfälle la jag alla prylar hon sa hade minnen å sånt i några märkta kartonger som jag gömde undan å efter en viss period tog jag fram å visade vad som va i å hon bara skrattade, sen åkte vi å slängde i princip allt i dom. Det kan nog va ett bra första steg

          Kan relatera till mycket av det här. Framför allt vad gäller att slänga saker som är i bra skick och ibland knappt är använda. Jag ger gärna bort grejer om jag vet att de kommer till användning men har svårt för att bara slänga. Men där har jag börjat tänka att om jag skänker saker/kläder till en välgörenhetsorganisation, så går ju vinsten till något bra. Då blir det lättare. Beroende på var man bor så kan man ju ibland också välja den organisation som man känner mest för.
          Sen är jag också nostalgisk och har svårt att slänga sånt jag kopplar till minnen, men börjar man med det man tröttnat på eller inte använder så kommer man ju en bit på väg åtminstone!

      Mitt tips är att fotografera saker som det finns en känslomässig anknytning till, och spara de fotona i ett album. Då är det lättare att skänka eller slänga saker man bara sitter på, men som man inte använder.

      Jag hade sparat gamla trasmattor som min mormor och farmor vävt, men som var för slitna för att använda. De låg i förrådet och bara tog plats. Så jag fotade dem, har det sparat och har kunnat slänga mattorna.

        Det låter väldigt klokt faktiskt. Kanske göra en fotobok om det blir många saker och skriva en text med sitt minne eller något. Blir förvisso en sak som tar plats men om det kanske är 50 saker som skapar minne som åker ut så blir det stor skillnad ändå haha. Har ofta idéer men sen blir jah aldrig färdig att göra det så bilderna lär nog stanna kvar i mobilen men nu i stunden lät det som en mysig idé 😅

        Trasmattor är fina och speciella när någon man känner gjort dom. Synd att dom var så slitna men skönt att du kunde göra dig av med dom. Ska testa att fota och se hur det känns:)

          Ja, berätta gärna hur det gick sedan! Jag gillar också den här tjejen på youtube, hon har ett system för att reda upp röran hemma. Om inte annat är det roligt att titta på, man blir inspirerad. Hon heter Dana K White, här är hennes youtubekanal: https://www.youtube.com/@DanaKWhite

          Jag har aldrig fastnat för Marie Kondo, så man får testa sig fram till vilken metod man känner för.

    Avskyr när influencers säger ”jag behöver inga tips” när dom klagar på diverse eller inte har koll/har problem. Framförallt små influencers! För det första framstår det som så otroligt oskönt och arrogant. För det andra så borde du VILJA ha engeagemang från dina följare? Tack och ta emot men lyssna bara på det som passar dig? Blir så provocerad!

      Men fattar du att bli överöst av ”tips” hela dagarna? Varför i helvete skulle dom vilja lyssna på kreti och pleti?

      Vill folk inte ha tips så är det väl bara respektera det?

      Förstår dem. Jag är ingen influencer men läser kommentarsfält och är det något som provocerar mig är det oombedda tips. Framförallt från mammor. Värsta kategorin av tipsare.

      Finns inget som provocerar mig så mycket som oombedda tips! Den typen av tips är verkligen inte detsamma som engagemang och oftast är det rena självklarheter tipsaren kommer med.

    Mitt instagramkonto krånglar. Jag får upp ett meddelande om att de misstänker att mitt konto är automatiserat, vad nu det betyder. Jag har inga köpe-följare, är inte ens så väldigt aktiv, inte van vid instagram men har börjat uppskatta det. Jag skriver ibland kommentarer på några konton som jag tycker särskilt mycket om, och håller kontakten med några kompisar som mest hänger där. Vad ska jag göra? Jag har skrivit till supporten 2 gånger men får inget svar. Jag har bytt till ett ännu starkare lösenord (alltid haft bra lösenord). Instagram loggar ut mig varje gång jag går in och försöker se meddelanden eller kommenterar, så jag kan inte se dessa. Hur sjukt dåligt sköts instagram egentligen?

      Jag får det själv typ varje dag men tror att det beror på dåligt system mellan Facebook/reels… Bryr mig inte längre 😄

      Har samma problem å att byta lösen har ju inte ändrat något. Samma visa varenda gång jag loggar in. Tröttsamt!

        Ja, samma här, det hjälpte ju inte att byta lösenord.

    Vad har Miranda Lagerstedth gjort med sitt utseende?
    Följde henne när hon va gravid med första barnet å nu kom hon upp som rekomenderad på insta å jag kände inte igen henne. Skrollade tillbaka å det verkar skett ganska ”plötsligt”? Hittade ett inlägg där hon inte vill att nån ska prata om hennes utseende för folk då tydligen frågat… samtidigt lägger hon upp extremt posiga å utseendefixerade bilder så därför anser jag det vara helt legit att prata om. Sin andra graviditet fick hon inte upp alls lika mkt heller. Gissar gastric bypass lr liknande samt lite olika ingrepp i ansiktet. Ev fettsugning av flera delar av kroppen också. Någon som vet?

      Typ det ja.

      Varför måste du veta det?

        Måste jag det?
        Det här är väl en tråd där folk diskuterar allt möjligt. Om du inte trivs med det kan du ju gå å sätta på en film istället

    Vad är era erfarenheter av planerat kejsarsnitt? Hur var det innan förlossningen, under själva förlossningen och efter? Bäst/värst? Hade ni ont?

      Jättebra för mig. Min bebis satt i säte och snittet blev ca 2 veckor innan bf. Väldigt lugnt och fint under själva snittet. Lite jobbigt att behöva vara ifrån bebisen i ca 2,5 timmar på uppvaket men annars lugnt! Hade inte ont jag gick samma dag

      Det var bara jättebra! Det enda som va dåligt va att jag fick mitt ”möte” så sent att jag hann föda innan. Jag fick alltså aldrig komma innan för information å prata med läkare osv. Ringde när jag fick min tid å sa att det var för sent men de sa att det inte gick att ändra vilket jag tyckte va sämst.
      Allt gick jättebra ändå, hade aldrig ont, inga komplikationer, inte ont efter, jättefint ärr, trevlig å proffsig personal men valde planerat snitt för att planera, för att veta vad som skulle hända å så blev det ju inte

      Sen försökte man övertala mig att föda vanligt när jag väl kom in å födde, vilket inte va ett problem för mig. Men en mer känslig person hade nog kunnat uppleva det som skitjobbigt å kanske tillåmed känt sig tvungen att föda vaginalt så det va väl egentligen inte bra.

      Har gjort två. Det ena snittet var perfekt. Kom dit på morgonen(mötet dagen innan), första snittet på dagen. Bebisen kom ut och låg på mig under resten av operationen. Sen tillsammans på uppvaket. Men snittet med den andra var lite annorlunda dock samma sjukhus. Kom dit kl 7 på morgonen men snittades runt 11:30. Så lång tid att vänta, gav mig ångest. Lite komplikationer under snittet så barnet var på neo och jag själv på uppvaket. Men allt slutade bra. Var uppe och gick på kvällen. Hade ont men inte jätte.

      Älskade att föda med planerat snitt! Det var mitt eget önskemål som jag fick igenom. Har bara ett barn. Jag var supernervös före och skakade och kunde knappt prata. Men när det väl var igång så blev jag lugnare. Personalen var så lugn och fin, de skojade med oss, och allt kändes väldigt smidigt. Jag var svårstucken i ryggen så de fick kämpa en stund och hämta en mer erfaren narkosläkare till slut. Gjorde lite ont men mest blev jag orolig att behöva sövas. Men det löste sig som sagt. Var lite läskigt att känna hur de bökade runt i buken men vid det laget ville jag bara träffa min bebis så tänkte inte så mycket på det. 🙂 Bebisen kom ut helt pigg, skrikande, jättefin färg. Jag fick titta på en tv-skärm medan pappan och bebisen gick iväg till ett rum där de tvättade, vägde och sånt. Var så mysigt att ligga där och se dem. 🙂 Sedan sydde de igen mig och vi åkte till uppvaket där vi typ fick vila i lugn och ro. Jag läkte jättebra, kunde promenera 5 km en månad senare utan besvär. Stod upp samma kväll snittet gjordes. Var yr i två dagar men hade inte så ont, tackade nej till starkare piller än alvedon och ipren. Är verkligen 100% nöjd, har inget negativt att säga. 🙂 Hatade BB-tiden men där hade jag ju kunnat hamna även efter vaginal förlossning.

        Stort tack för alla svar! ❤️

    Kan ni se något från tidigare i livet som ni aldrig förstod då, men som ni nu ser väldigt klart och tydligt när ni ha fått distans till det och kan se det utifrån. Jag ser väldigt klart och tydligt bland annat följande;

    Alla vuxna ljög när man var barn. Verkligen alla.
    Många vuxna var ju riktigt elaka mot barn. Nu när man ser tillbaka så ser man det tydligt. Riktigt elaka. Det var ju inte barnen som mobbade och var elaka utan det var ju för guds skull dom vuxna som var elaka och mobbade.
    Min lärare gillade med största sannolikhet barn (han gick alltid in hos oss flickor i duschrummet efter gympan när vi stod nakna och duschade och sa alltid ”Jag ska bara titta så allting går bra” (när vi gick på mellanstadiet), han ville också att vi skulle sitta i hans knä)
    Två släktingar var (är?!) med största sannolikhet kvinnomisshandlare (deras fruar hade blåtiror och en av dem sa en gång att hon hade fått blåtiran när hon hade gått in i en soptunna (!)

    Det är några saker. Men det finns hur mycket annat som helst. Så otroligt mycket konstigt man ser så tydligt nu i efterhand.

      Ja, jag tycker såna insikter har kommit successivt över tid i livet. Jag hade en elak styvmamma, och det var först när jag var 30 som jag började fatta exakt hur grym och utstuderad hon var mot mig. Saker min farmor gjort som jag insett kanske först vid 45 års ålder också var elaka och utstuderande.

      Javisst, och tur är väl det. Man har ju blivit äldre och klokare och kan lägga ihop pusselbitarna.

      Ja, vuxna som på olika sätt är elaka mot barn (jobbar i förskolan).

        Men fy! Hoppas du säger till och rapporterar det?

          Många verkar tro att alla som jobbar i förskolan verkar älska att göra det och aldrig är elaka mot barn. Men så är det definitivt inte. Men för att svara på din fråga så tar jag definitivt upp det! Många rektorer är dock konflikträdda och försöker ducka, tro det eller ej. Föräldrar kan göra mycket när det kommer till elaka vuxna i förskolan så håll ögonen öppna och räds inte fighten när ni upplever vuxna vara elaka.

            Nej det vet jag men att det skulle gå så långt.

      Vad hemska vuxna du verkar haft runt dig. Känner inte igen mig alls att vuxna skulle ljugit eller varit elaka/mobbats.

        Nej, men så är alla olika och har olika erfarenheter också.

          Det jag menar. Men lät lite som det var allmängiltigt?

            Tycker synd om dig alltså att du hade det så.

    Hur hanterar man svärmor som pratar om vikt och att hon inte är bekväm i kroppen, ej kan ha tajta kläder för valkarna syns osv. Jag är lik i kroppen så känns ju sådär när hon säger så

      Åh va jobbigt. Men om du är nöjd med din kropp så strunta i henne. Eller säg ifrån att det känns obekvämt att hon pratar så. Tyvärr väldigt vanligt i den äldre generationen. Kallas de inte typ ”mandel-mormor” eller nåt sånt? För de hade en diet där de bara åt enstaka mandlar…

      Däremot har du barn och hon pratar nedsättande så säg emot. Barn hör mer än vad vi tror. Hela min sambos familj är galet utseendefixerade och de har varit flera samtal innan de förstod va de sa och höll på med. Hur ska jag lära mitt barn att hon är bra som hon är om faster klankar ner på sig själv och andra hela tiden..

      Byt samtalsämne?

    Vilka influencerpar tror ni kommer hålla föralltid och vilka tror ni kommer gå isär inom snar framtid?

      Tror inga relationer håller för alltid men par som jag tror kommer ha det bra å va ihop länge:

      Kenza å hennes snubbe
      Mimmi kapell å hennes jättegulliga kille(ända relation jag sett å kan va Avis på, de är så fina ihop)

      Slut snart:
      Angelica Lagergren
      Vem än som tingelin blir ihop med
      Patricia vide Lindh
      Tanby klara med kille
      Chrille å Linnea haha

        Vf tror du tanby klara o killen? Tycker de verkar rätt kära

          Oj var ska jag börja, precis allt talar väl för det?

            Tror samma men nyfiken på ditt resonemang? Vill du utveckla? 😮‍💨😂

        Ja, Angelica Lagergren och hennes hysteriska snubbe som är Lisa Nilssons lillebror!
        Han verkar schysst o reko MEN när han försöker vara djup och poetisk, värre än Wahlgrens man Christian.

          Haha vi har tänkt samma. Va inne på hans insta då när de blev ihop å fick hålla för munnen för att inte kräkas rakt ut. Hans långa inlägg är hemska. Hemska! Sen dök han upp i ett poddavsnitt så som alla hennes tidigare killar gjort å förlåt men det gör mig så ledsen för henne. Å då fick jag ännu mer dåliga vibes plus att jag kanske va döv den dagen men trodde väldigt långt in i samtalet att dom pratade med hans syster då det lät som en tjej tills han sa nått sommars en partner säger varpå jag spolade tillbaka i förvirring. Är fortfarande inte klart vad som pågår där, har inte velat ta del av nått mer för blev bara jobbigt att se. Har inte tagit del av deras content på länge för allt är så same same

        Tror inte heller det håller särskilt länge mellan Patricia och Jocke med tanke på att hans förstfödda son utesluts från familjen. Ger det nogra år för deras luftslott kommer falla tillslut när det inte föds fler barn som P kan göra content av!

      Kenza & hennes man tror jag kommer hålla förslltid. Gå isär är nog rätt många men ingen jag spontant kommer på nu haha

      Paula och Christoffer från big brother kommer nog hålla ihop

      Tror Tan by Klara och Jhon kommer att gå isär. Inte inom en snar framtid men senare.

      Vad tror ni om Saade och Schönberg då? Jag har en känsla av att de kommer hålla ihop?

    Jag jobbar som utvecklare (i Göteborg) och önskar så att jag kunde utveckla något som ger en positiv påverkan i samhället. Typ det militära eller vad som helst men känns som Göteborg är helt dött på intressanta grejer…

      Ursäkta mig. Vad är du för jäkla utvecklare som säger så här om vår fantastiska stad.
      Göteborg är underbart och intressant.
      Vad är det du vill utveckla som ger ”positiv påverkan på samhället”.
      Alltså hur brett får man tänka?
      Om det nu specifikt är Göteborg då ska jobba i så rekommenderar jag att lära känna vår fantastiska stad och allt den rymmer. Så kanske du hittar inspiration.

        Haha det är svårt att förklara i text och misstolkas. Jag älskar Göteborg men jag skulle liksom vilja jobba med något som ger en förändring. Förstår du vad jag menar? Tex utveckla system som stärker vår militära närvaro, skapa program/appar som motverkar barnpornografi, sådana grejer.

          Jag förstår vad du menar. Men sånt görs ju sällan pp regional nivå tänker jag. Barnpornografi etc är ju oftast brott som sker digitalt och har inte aå mkt med Göteborg att göra. Militär närvaro- då tänker jag att det är försvarsmakten du ska jobba för.
          Jag kanske inte förstår exakt vad det är för utveckling du jobbsr med. Alltså är du ngn form av apputvecklare eller systemutvecklare? Trodde att su jobbade med stadsutveckling.
          Jag som småbarnsförälder hade velat ha en smidig app för allt som har med det att göra: vilka evenemang finns för dagen, vilka lekplatser finna i närheten och vad finns där, vsr finns amningsrum, var finns café med lekyta etc.
          Eller bara ett bättre system där man vid lekplatser kan låna leksaker/cyklar/lekmaterial via en app, att det finns toaletter mes skötbord där som man kan öppna via app med bankid, ja det finns hur mkt som helst jag skulle utveckla på annat sätt för barnfamiljer som skulle underlätta och förbättra.

            Jag är Mjukvaruingenjör och bygger mjukvara i bilar. Men har alltid drömt om att bli spelutvecklare men får väl leva i den drömmen bara. Hade jag inte haft en svårt sjuk förälder som jag tar hand om så hade jag börjat på Försvarsmakten.

      Rör sig mot organisationer inom civilsamhället. Studieförbund, stadsmission, röda korset, bris, maskrosbarn, Erikshjälpen.
      Finns massor av spännande ideella organisationer.

      Sök till Elbit. Finns i Göteborg och jobbar med försvarsteknologi.

        Du är en ängel! Tusen tack!

      Varsågod, jag har ett förslag: inom offentlig sektor måste vi följa tillgänglighetsdirektivet (lagstadgat EU-direktiv, sök på WCAG) på webbplatser. Dvs. en icke-seende ska kunna läsa upp en webbsida med röst/skärmläsare, någon som ser men dåligt ska kunna urskilja kontraster, text mm från bakgrundsfärger eller bakgrundsbilder.

      Det här gäller allt som syns på webbplatserna, alltså även pdf-filer som laddas upp. De behöver vara taggade så att någon med skärmläsare kan tabba sig fram mellan rubriker och underrubriker osv.

      Det här är ett jätteproblem för offentlig sektor, för vi har en enorm mängd planer, rapporter och andra dokument i pdf-form. Och det här tillgänglighetsjobbet kan bara göras manuellt. Antingen när man skapar dokument i Word eller Adobe InDesign, genom att använda rätt rubrikmallar mm. Eller i efterhand om man har licens till Adobe Acrobat Pro (vilket bara en handfull personer har, typ kommunikatörer. De hinner inte serva en organisation på 3000+ pers med varje dokument).

      SÅ: om någon utvecklare skulle knäcka ett program, en sida eller tjänst där man enkelt kan ladda upp sin pdf och POFF, automatiskt göra skiten tillgänglig (ev. med några enkla, guidade handpåläggningar där man t.ex. svarar på frågor om rubriker eller gör allt i en innehållsförteckning).

      Då har du löst ett problem för de som behöver extra stöd i vårt digitala samhälle – och du kommer vinna upphandling hos i princip varenda kommun, region och myndighet. Alla står nämligen handfallna (det här skapar massa krångel och extrajobb just nu) och mig veterligen finns ingen konkurrent (förutom kommunikationsbyråer som kan göra det manuellt för dyra pengar, dvs. ej en rimlig lösning för mer än enstaka viktiga dokument).

    Har under min graviditet gått till en privat klinik för ultraljud, denn säger ett datum för bf. Den vanliga regionala (?) vården, alltså sjukhuset och mvc, säger ett annat bf datum. Ska jag lita på det tidigare eller senare datumet? 🥲

      Lita på der datumet du fått senast, typ vid rul.

      Är det två datum långt ifrån varandra?

      Det finns väl någon vecka där alla foster är i princip lika stora, kanske finns någon här som är mer insatt eller googla, vilka veckor var det ultraljuden var?

    Carola går alltså in på en mässa (gudstjänst), filmar och lägger ut på Instagram. Jag hade inte velat bli filmad om jag är på en mässa för att utöva min tro.

      Nu är det väldigt många gudstjänster som livesänds, så de flesta kyrkobesökare är ganska vana. Iof försöker väl de flesta sätta upp kameran så att deltagarna inte syns, men ändå.

        Jaha, det visste jag faktiskt inte.

        Men då är det skyltat om att det filmas. I alla fall i min hemstad. Så kan man själv avgöra om man vill vara där.

    Kanske konstig fråga nu så håll i er. När jag gick i skolan, alltså mellan- och högstadiet, så var jag väldigt töntig. Märkte ju att alla ”populära” höll sig undan men jag var inte mobbad, mer bara att jag inte dög. Var ful och blyg och awkward helt enkelt och kände mig väldigt fel i sociala sammanhang.

    Nu har jag flyttat tillbaka till min hemstad som jag flyttade ifrån strax efter nian (har bott på andra ställen i snart 20 år) och jag föll tillbaka i gamla mönster direkt. När jag träffar folk från skolan går jag långa omvägar och så.

    Men det jag undrar är om ni som var populära och såg ner på oss som var töntiga, känner ni fortfarande så när ni ser dessa personer i vuxen ålder?

      Nu var jag inte populär utan snarare problembarnet (va ju dock inte ”tönt”).
      Och jag skulle iaf aldrig ngnsin tänka så.
      Jag känner massa med ”töntar” nu via jobbet, mitt syskons umgängeskrets och absolut även en nära vän till mig aom i sin barndom va ”tönten”.
      Jag hade tyckt att det va infantilt om folk fortfarande såg mig som ett problembarn, lever ju världens mest städade och enformiga liv nu.

      En av ddd riktigt töntiga tjejerna i klassen är en av mina bästa vänner idag. Hon var född sent på året och var liksom väldigt annorlunda i hur hon var och Hade för intressen. Som barn fanns där liksom en tydlig hierarki i klassen. Som vuxen spelar det ju absolut ingen roll alls.

        Att hon var född sent på året gjorde henne annorlunda? 😂

          Jag jobbar med barn och kan förstå vad första anonym menar. De ligger ju ett halvår till nästan ett år efter sina kompisar och i vissa åldrar är det väldigt tydligt i vad de har för intressen

            Verkligen! Både i första årskurserna men också när man börjar komma upp i typ 11, 12, kanske 13 år. När man börjar lämna barndomen mentalt, om man kan säga så. Särskilt i slutet av mellanstadiet då vissa fortfarande leker kurragömma medan andra börjar sminka sig och så. Då kan det göra stor skillnad när på året man är född.

              Precis så. Hon var född i slutet på december och jag i februari. Var jätte stor skillnad.

              Oj, har verkligen inte märkt av det? På mig själv eller egna barn. När man börjar skolan, ja kanske lite, men sen växer man ju upp tillsammans och leker med samma saker tills man slutar leka ungefär samtidigt, puberteten startar väldigt olika så egentligen ingen skillnad när man är född. Är man född i december är man ju bara ett år yngre än de som råkar vara födda i januari, inte så stor skillnad mot höstbarnen? Är det stor skillnad på de födda i oktober jämfört med mars?

                Det är en stor skillnad tex har personer födda sent på året högre risk för att få en adhd diagnos. Det tror man beror på just att barnen är mer omogna och då inte möter kraven lika bra som övriga barn i samma åldersklass.

                  Källa på det tack.

                    Googla själv.

      Jag (som var en av de ”populära”) kan ibland se personer som var mobbade/utsatta och då försöker jag verkligen visa att jag känner igen dom och säga hej. När jag var yngre var det coolt att ignorera vissa, men som vuxen inser jag att det är jävligt mycket coolare att vara trevlig.

        Jag var mobbad och utfryst hela skoltiden och jag blir extremt illa till mods när fd klasskamrater hälsar. Jag önskar att de inte gjorde det. Det är inte något trevligt för mig och jag kommer aldrig att förlåta dem. De gjorde över huvud taget inget för att bekräfta min existens under alla år – så varför skulle jag vilja hälsa på dem?

          Låt då bli att hälsa? Att som vuxen ta ansvar på ett sätt man inte klarade av som barn är väl sunt?

        Men gud, låt dem vara istället. De vill ändå säkert inte bli hälsade på av dig.

          Men snälla, att hälsa på någon som i att säga hej när man går förbi är väl inte konstigt alls. Är ju inte som att hon stannar upp dem och samtalar som om de är gamla goda vänner. Att heja på någon man känner igen är ju bara vanligt vett och trevlighet, eller t.o.m. hälsa på folk man inte känner.

            Mår så psykiskt dåligt av att ens bli tittad på av de som mobbade under högstadiet. Säg inte hej, titta inte på mig. Jag är helt säker på att personen mentalt är lika hemsk som på högstadiet. Och säg inte hej för att ”lätta ett dåligt samvete”, lev med att du var ett as precis som jag får leva med ångesten.

              Exakt så.

            Inte folk man gick i samma klass som på låg/mellanstadiet och som man skiter fullständigt i idag. Om man är bra bekanta är det en annan sak.

      Jag träffar ibland gamla klasskompisar. Jag ser inte på dem på samma sätt idag. Det är som om den tiden står för sig själv. Däremot om det var så att den person gjort något riktigt illa mot mig så har jag lite svårt att släpp det. Men kan se på personen mer nyanserat än jag gjorde som barn.

      Jag var populär och skäms som vuxen över mitt beteende som tonåring när jag träffar gamla klasskompisar vilket är sällan. Aldrig och med betong på aldrig se ner på en klasskompis beskriver från situationen du anger.

    Att hon var född sent på året påverkade att hon var annorlunda?! 😂

    Att distansera sig från vänner pga prestige?

    Vi har ett par vänner vars barn och våra barn är bästa vänner, vi har trevlig ihop alla och ses ofta! Däremot är det något som skaver, prestigen att upprätta en falsk fasad som ena frun gör då maken ofta ”råkar försäga” verkligheten. Jag har insett att jag stör mig på det här. På ett sätt som gör mig provocerad och irriterad!

    Det berättas gärna högt och brett om höga inkomster och när företaget presterar bra vilket är roligt såklart men det är aldrig en enda fråga till oss om vårt liv eller framtidsdrömmar. Min man frågar dom aldrig vad han vill eller skulle vilja göra utan vi ska fint sitta och lyssna på deras ambitioner och drömmar. Varenda middag bör tilläggas! Hade gärna fått någon fråga om vårt liv ibland och det är nog där det skaver, att paret är så
    egocentriska. Det är vi som ska beundra och jubla åt deras framgångar men om jag så yppar en idé är svarat – aha. Punkt. Och inget mer med det.

    Vad gör man, bara accepterar att dom är såhär eller distanserar sig ett tag? Vi umgås väldigt ofta med tanke på barnen… även om det är på fruns villkor ”när det passar henne”…

      Umgås när det passar er istället?

      Bryt kontakten. Jag kommer aldrig spendera en enda sekund på människor igen som bara tar och aldrig ger. Har gjort det så mycket och jag märker att folk utnyttjar det till max, de ger inget eftersom de vet om att de inte behöver, de vet om att man kommer bara acceptera det och stanna kvar ändå. Tills jag satte ner foten en dag, då hade jag fått en riktig extrem ”tagare” på kroken, jag ställde så mycket frågor, intresserade mig, lyssnade, gav råd, jublade, hejade på, osv. Fick absolut ingenting tillbaka, inget intresse tillbaka. Då fick det vara nog. Kommer aldrig acceptera ett sånt beteende igen.

      Hur gamla är barnen? Känns ärligt talat lite som bortkastad tid och man vet aldrig hur länge barnen kommer vara vänner, sånt kan ju ändras rätt fort, så hade inte lagt en massa engagemang på folk jag egentligen inte vill umgås med. Skulle börja bjuda över barnen endast, man måste ju inte umgås hela familjerna, ta lite avstånd på det sättet men behöver inte göra någon stor grej av det heller.

        Tror också att det faktum att era barn är så bra vänner gör att dessa vänner kanske inte bryr sig om att försöka vara goda vänner. Dvs att ni liksom kommit in ”gratis” i deras liv så att ni kan användas som ett bollplank, ni kommer ju ändå finnas kvar där, till skillnad från andra vänner där de kanske fattar att man måste ge och ta.

        Håller helt med dig, E! Barnen kan leka tillsammans, det innebär inte att man måste vara kompisar med föräldrarna. Jag har haft den typen av människor runt mig lite för många gånger, så jag släpper inte in flera i vårt liv. Sannolikheten för att de skulle förstå om du tog upp det, är ganska låg. Bättre att fasa ut det. Ni är upptagna helt enkelt, har inte tid osv när middagar dyker upp. Skulle de ta upp det, räcker det att säga, att det är kul att barnen trivs så bra tillsammans, men vi vuxna är väldigt olika helt enkelt.

      Har samma problem fast inom familjen. Dom är jättetrevliga dock å pratar med alla å så men det är så extremt på ytan å ”påklistrat”. Det finns inga äkta samtal vilket gör mig är hela anledningen att samtala. De förstorar allt, säljer liksom in det dom pratar om. Många i min släkt”går på” detta å då återberättar de ju även allt dom hört av detta par som ”helt otroligt” å jag å min partner bara sitter å garvar hemma å undrar om detta är på riktigt. Hur kan ingen annan se det vi ser?

      Vi umgås ändå men går helt enkelt acceptera att vi aldrig kommer va nära, vi kommer inte orka ses så ofta å vi ses inte i perioder då vi inte orkar med denna ”charad”. Vad dom tänker om saken skiter vi liksom i. Det är ju dom som inte står på jorden

      En sån kompis har jag haft. Enda lösningen för mig var att låta allt rinna ut i sanden. Men förstår om det är svårt när ni har barn som leker.

    NAKD – hur uttalar ni det?
    Såg en live där säljarna sa [en a kå de] men jag har alltid tänkt [nejked].

      Det ska uttalas [nejked]

      Typ alla influencers sa N A K D ett tag, vissa gör det fortfarande.

    Har på sistone tillbringat en del tid ensam och därvid börjat inse att jag nog egentligen är ganska introvert. Under många år har jag spelat extrovert och nästan försökt plugga in olika sociala koder, allt för att passa in bättre i diverse sociala sammanhang. Men så har jag misslyckats gång på gång och förblivit utanför, vilket har vållat mig en sådan enorm ångest.

    Just nu grämer jag mig inför skolstarten i augusti. Kan inte sluta tänka på hur otrevliga vissa personer i min klass är, och hur dum jag känner mig som inte kan förstå varför det hela tiden blir fel. Som i alla andra sammanhang känns det som att det hade varit bättre stämning om jag helt enkelt inte var en del av det. Varför blir det alltid såhär…

      Du skrev nog lite för sent. Försök med samma fråga på onsdag vid 20:00-tiden (nästa Öppet spår).

    Och norsken åkte till Thailand. Paow är
    Så tappad.

      Vart ser du det?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *