Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!
Tankar om årets bachelor säsong?
Tycker killarna är väldigt tråkiga, spottar bara samma klyschor och är inte så uttrycksfulla verbalt. Men det kanske tar sig när de blir mer varma i kläderna!
Tror inte jag ska titta mer. Tråkigt.
Tråkigt, försökte titta på veckans första avsnitt för en stund sen men bachelorsen verkar ha förlorat all talförmåga. Vet inte om jag orkar fortsätta titta faktiskt.
Tycker dem ska cancella rassen Emely Ek. Rasism är inte välkommet i Bachelor eller TV4.
Om man inte har den politiska ställningen du tycker är korrekt får man inte vara med i tv alltså? Intressant 😄
Rasism är ingen politisk ställning 😂😂😂 Antirasism och diskriminering är en grundlag.
Rasism är ju olagligt, knappast en neutral ”politisk ställning”. Det är ju som att säga att pedofili bara är en sexuell läggning bland många andra. Ska vi ha Dan Schneider och R. Kelly som bachelors då också eller? Det kanske är helt lugnt i din värld?
urk. boooring
Vad tycker ni om Julias nya podd Frändfors hörna?
Jag har inte hunnit lyssna än men ser fram emot det så hoppas den är bra! Har du lyssnat?
Älskar henne, men fattade inte riktigt konceptet. Men kanske inom kort 🤷🏻
Sådär. Gillar Julia men tycker att det blev tydligt i den här podden att hon behöver någon att studsa mot. …och då inte han poddklipparen som känns helt ointressant. Tyckte hon pratade konstlat och kändes mer forcerad än vanligt.
Känns märkligt att Flora så många gånger de senaste dagarna bloggat om att hon inte ska dricka alkohol på vardagar. Inte tänkt på att hon dricker mycket innan men nu efter att hon nämnt att hon ska sluta göra det på vardagar känns det som mycket fokus på alkohol?
Alltså om man gör en stor grej av att sluta dricka på vardagar är det nog ett tecken på att man kanske borde dra ner rejält överlag. Det är ju bara att sluta dricka på vardagar? Och vill man något tillfälle dricka på en vardag så vad spelar det för roll vilken dag det är? Eller dricker hon så pass mycket att det påverkar dagen efter? Låter märkligt menar jag att skilja så på vardag eller helg och att man ska vara strikt pga veckodag men ändå vilja dricka på helgerna. Är det enbart hälsan i långa loppet det handlar om så ska man ju såklart dra ner/sluta men det spelar ju ingen roll vilken veckodag man slutar dricka på.
Är väl generellt så att folk med blogg ältar väldigt många egentligen helt normala grejer. Men att man hajar till lite just när det gäller alkohol för att det är ett något skarpare ämne i sig. Måste vara jobbigt att ha en analys på allt. Hon har ju ett extremt socialt liv så är inte förvånad, dessutom låter det som att hon menar att hon tänker skippa de där 1-2 glasen som lätt slinker ner när man hänger på lokal, inte att hon ska dra ner på blackoutfylla från fem till två dagar i veckan.
Men alltså hon kanske i vanliga fall tar ett glas vin nån dag i veckan med en kompis men hoppar över det just nu? Ibland känns det som folk här inne typ är frikyrkliga och att ta ett glas vin är synden själv.
Om ni tappar en ren gaffel, kniv, sked eller liknande på golvet. Kan ni äta med den då eller diskar ni den?
Om det är hemma hos mig så ja, eftersom det är rent där. Någon annanstans, förmodligen inte.
hemma ja. överallt annats absolut inte.
Tvättar av den bara
Min största fobi i livet är att få hårstrån i maten så jag skulle nog slänga in i diskmaskinen igen på automatik bara. Men att skölja av är ju mer rimligt.
Ja, torkar av eller skölja under lite vatten och använder. Sen beror det på hur städat jag har för tillfället, men det syns ju snabbt😂
Har jag gäster tar jag såklart en annan eller diskar den.
Skulle inte använda ett bestick jag tappat för att ta inlagd gurka, lingon eller liknande dock eftersom det ska hålla länge.
köper ny
Ohygieniskt. Jag flyttar
😂
Torkar av den och äter, skulle nog säga ”oavsett var” – men under normala förhållanden naturligtvis.
+1. Är det torrt liksom 🤷🏼♀️ why not.
Får på nåt sätt stress i kroppen av att läsa att folk går och sköljer av ett bestick som de tappat på sitt eget golv 🤣
Hemma hos mig äter jag med den om den är torr. Och hos mamma och pappa. Men ingen annanstans.
Om du är på middag hos en kompis och råkar tappa en torr ren kniv ner på deras golv bredvid dig. Går du iväg och diskar den då?
Om de har husdjur, ja
Men om de inte har husdjur käkar du vidare?
Jag, 21:24, går och sköljer av den, absolut. Vad är så konstigt med det??
Jag skulle absolut inte göra så men respekterar såklart att du gör så! Frågade för att ja va nyfiken bara. Är så främmande för mig att man skulle göra så och tror ingen av de jag känner skulle göra det.
Jag tänker att sannolikheten att det torra besticket dragit åt sig något ”äckligt” under den sekund det hinner ligga på vännens golv är ju extremt liten och det skulle liksom indikera att jag tyckte att de hade ofräscht hemma om jag då gick iväg och sköljde mitt bestick efter en sån liten händelse.
Tänker samma. Det är ju liksom inomhus, där de flesta av oss inte klampar runt i skitiga skor. Hade det varit jordstampat golv i lägenheten hade jag sköljt av, annars, absolut inte.
Jag skulle skölja av, oavsett förutsättningar, detta utifrån att jag tänker på sockar som varit i skor och att man kan bli lite svettig eller alla baciller man drar med sig för att man kanske tagit av sig skorna på jobbet och gått runt i sockar. Jag tänker alltså att man samlar på sig smuts som sen förs över inne i skon och till golv.
Har du möjligen en eller flera allergier?
Nej, inga allergier.
Men asså detta suger sig ju inte fast på den där kniven förstår du väl? Om du är så känslig (förlåt, brist på bättre uttryck) så kan du ju inte sitta på golvet hos vänner heller? Folk kanske sitter med sina fötter uppe i soffan och dina händer kanske nuddar soffan och sen äter du ett chips?
Måste fråga; du har inte småbarn va?
Haha nej inga barn så har inte ”jobbat upp den tolleransnivån” eller vad man ska kalla det.
Men att sitta på golv eller ha fötter i soffan spelar mig ingen roll, sitter ofta på båda sätt eller låter andra göra det. Det är mer känslan av att något legat på golvet jag inte gillar. Jag har ganska höga krav kring mat och hygien kan man sammanfatta det.
Så du hade tyckt det var lite ”kränkande” om dina gäster bad om ett nytt bestick? Alltså jag har inte knappt ens varit med om att man behöver äta med samma som man tappat, alla är alltid så snabba med att erbjuda sig att hämta rent, tycker det hör till. Och det gör jag med, och är nog jobbig åt andra hållet istället ”jo men det klart du ska ha en ny gaffel herregud”. Alla tackar inte ja utan äter med den, men jag tackar ja. Hos vissa kan dock min mamma (fortfarande😂 jag är över 30 år) ta mitt tappade bestick istället för hon vet att jag tycker det är äckligt att äta med.
Jag umgås iofs mest med vänner som också har småbarn kring 4-årsåldern eftersom det är där vi är i livet just nu. Kanske är annorlunda tänk när man har småbarn.
Men om någon kompis skulle be om en ny kniv efter den typen av ”tappning” som är beskrivet ovan (dvs en ren och torr kniv snabbt tappad bredvid ens stol hemma hos någon man känner väl) skulle jag självklart ge det. Men med handen på hjärtat skulle jag tycka det var lite märkligt.
Skulle be att få en ny, inget konstigt.
Nej.
Jag torkar av besticket och äter sedan maten. Stackars, stackars galenpannor som
Om det är hemma hos mig i min egen smuts, ja. Om hemma hos någon annan, beror på.
Jag är en vuxen människa så mina bestick tappas inte i golvet. Om det skulle hända tar jag självklart nya.
Johanna nordström har gått ner en del i vikt eller hur? Tycket man ser det på hennes bilder
Hon gillar inte maten i Cypern. Pratar om det i podden att hon är så hungrig
😧 hur kan man inte gilla maten på Cypern? Ge mig en grekisk sallad, pita och souvlaki alla dagar!
Det är nog inte sån mat som serveras på all inclusive-hotellet om jag förstått det rätt av podden 😂
Och??
Syns jättestor skillnad på bilden med den blåa klänningen från igår jämfört med pressbilder som hon lade ut i början av september.
Jag ska få barn i vår och har en fundering. På förlossningen i min stad arbetar en uska som jag verkligen inte hade känt mig bekväm med att ha med under min förlossning. Vi är gamla bekanta och har alltid haft en rätt konstig relation. Jag förstår att det inte finns hur mycket personal som helst att välja och vraka mellan men undrar ändå om man på något sätt kan påverka detta. Vill såklart inte heller såra hennes känslor eller liknande.
Från hennes håll så borde hon ju säga till när du kommer in att hon inte vill vara på ditt rum OM det går, inte pga konstig stämning men helt enkelt för att ni känner varandra. Är ju fullt normalt att inte vilja vårda någon man känner. Men ja, det går ju inte alltid att välja och vraka men du behöver ju inte förklara mer än att du helst inte vill ha x pga att du känner henne helt enkelt. Förhoppningsvis finns någon annan eller att hon inte jobbar den dagen.
Vi sa till personalen som vi fick när våra två barn skulle födas att vi inte ville ha en viss barnmorska. Hade hört från min syster som hade flera kompisar som haft henne och blivit illa behandlade. Vid första tillfället blev de inte förvånade och svarade att hon jobbar inte ikväll. Vid andra tillfället svarade de att hon hade gått i pension.
Vet inte hur liten stad du pratar om. Jag snackar 50 000. Klart man ändå ska vara bekväm med personalen och att det ska kännas bra vid förlossningen!
Skriv det i förlossningsbrevet, att det känns konstigt då ni har historia.
Jag ville inte ha mina undersköterskor jag haft vid första förlossningen o det nämnde jag i mitt brev. Jag slapp dem.
Du kan önska att hon inte ska vara med när du gör en förslossningsplan på mvc. Sen är det ju som du skriver inte säkert att de kan följa ditt önskemål.
Tycker inte det är att ”välja och vraka” att peka ut EN specifik person som man ej vill ha då man känner varandra.
Det är inte konstigt och jag tror det är osannolikt att du skulle behöva ha henne ändå, det väl alltid fler än en uska som jobbar och osannolikt att någon annan skulle ha samma önskemål.
Jag hamnade i den sitsen under en av mina förlossningar. En gammal bekant. Hon var jätteduktig på att dubbelkolla med mig att det var ok att hon var där och att jag hade förstått att det var hon.
Jag hade en som var en gammal ”bekant” som jag visste jobbade på förlossningen, hade ingen aning om hon jobbade just den dagen jag födde men jag sa direkt till barnmorskan då vi kom in att denna personen vill jag inte ska vara med.
Har inget emot henne men ville inte att någonting skulle få mig att känna att jag behövde tänka på något annat än att föda med trygga människor i rummet. Vet liksom inte vad hon skulle kunna göra som störde mig men kanske prata om mig med andra eller liksom att jag bara behövde ens tänka på att det var just hon.
Kändes inte alls konstigt. Brydde mig heller inte så mycket om vad hon skulle tycka om det skulle vara så att hon fick veta att jag inte önskade att ha henne där.
Du ska ju utgå ifrån ditt behov och inte huruvida det skulle såra hennes känslor .
Har en granne som en barnmorska och hon var inte med vid någon av mina förlossningar (tror hon sa till själv) hade inte velat ha med henne även om jag tycker att hon är grym.
Jag sa rakt ut att jag inte villa ha min mamma som ssk. Vilket var helt normalt, på BB kom en in som jag är uppvuxen med och frågade direkt om det var okej att hon var min BM.
Har de personal brukar det inte vara några problem. Föder du när det är brist kan det vara lite tuffare
Ni som gick över tiden i era graviditeter/en partner som gick över tiden – hur lång tid gick ni? Och satte förlossningen igång spontant eller blev ni igångsatta? Isf när blev ni igångsatt?
3 dagar med första (kändes kort!) och 8 dagar med andra (kändes oändligt långt!).
Skulle fått någon typ av check för igångsättning dag 9 har jag för mig.
Vattnet gick 3 dagar efter BF med första.
Var öppen 5cm dagen efter BF med andra, då tog de hål på hinnorna så att det sattes igång.
Var beräknad 7 april. Fick datum för igångsättning den 17:e. Vattnet gick den 11:e men fick aldrig värkar så sattes igång den 13:e istället.
Med första barnet gick jag 10 dagar över tiden. Startade spontant med vattenavgång 8 dagar efter bf, sen blev det en segdragen förlossning på nästan två dygn.
Andra barnet startade också spontant 3 dagar över tiden, han föddes 1,5 timme efter jag kommit till sjukhuset.
Födde 14 dagar efter Bf, min tid för igångsättning var inbokad till 6 timmar efter jag faktiskt födde 😅 Fick hinnsvepning och en laxerkur när jag gått över en vecka. Blev hemskickad två gånger med sovdos pga öppnade mig lååååångsamt.
Typ samma för mig. Gick 9 dagar efter BF, hade tid för igångsättning men då kom jag in med värkar istället. Barnet kom 18 timmar senare
Har ett barn. Gick över 6 dagar och det kom igång spontant men hade en igångsättning bokad två dagar efter!
18 dagar med första (blev igångsatt dag 17)
1 dag med andra. Blev lite lätt igångsatt då vattnet gått 2 dagar tidigare om jag minns rätt
Första barnet kom en vecka innan bf.
Andra barnet blev jag igångsatt 2 veckor efter bf. Fick höra så många ggr av barnmorskan att det va osannolikt att jag skulle behöva bli igångsatt. Men det va fel.
Gick 10 dagar över tiden, fick tid för igångsättning kl 12 en tisdag pga fostervattnet började minska. Natten mot tisdagen drog det igång av sig själv och hon föddes kl 05.
Blev igångsatt BF +14 med första. Var helt omogen när igångsättningen började så räknar med att gå långt över tiden nu med andra också.
14 dagar, igångsatt dag 13 men vattnet gick redan dag 11.
Gick över en vecka, hade fått tid för igångsättning 8 dagar efter BF men jag födde alltså ”spontant” 7 dagar efter BF.
Vi tillhörde förmodligen en av de mer extrema då vi gick över tiden med 21 dagar. Vill väl egentligen inte gå in på det mer än så, det var 22 år sedan nu men jag hoppas verkligen att reglerna för igångsättning har ändrats sedan dess. OM det inte har ändrats och du själv är i närheten av den positionen: kräv att de sätter igång dig.
Jag bor i Göteborg och ska föda strax och en förlossningsläkare här sa till mig att här blir man nu igångsatt 9 dagar efter BF som senast så man ska inte gå längre än så då riskerna ökar. Det ser kanske olika ut i olika regioner också.
Tack för alla svar ❣️🙏
Förstår om detta låter fjantigt, men jag vill säga upp mig på mitt jobb (har bara jobbat där ett år), men har så sjukt dåligt samvete mot min närmsta kollega. Känns som jag sviker henne… Någon som känt samma? Hur sköter man en uppsägning på bästa sätt?
En gammal kollega blev erbjuden en bättre tjänst och sa att hon ville tacka nej för att hon fick dåligt samvete mot mig. Jag blev så förvånad och sa åt henne att ta tjänsten. Det var väl ingenting med mig att göra! Kollegor kommer och går. Ta alltid en bättr tjänst om du vill?! Hon tackade ändå nej. Jag blev erbjuden tjänsten istället och tog den. Hon ångrade sig efteråt.
Min poäng var alltså att släppa det tankesättet. Sköt uppsägningen snyggt så har du alltid ryggen fri!
Oj, den tjänsten hade jag nog haft riktigt svårt att ta ändå.
Varför då? Hon uppmanade ju ändå sin kollega att ta tjänsten, så inte pga henne hon tackade nej får man antaga.
Varför då? Skulle vi båda tackat nej till högre lön och roligare tjänst för att vi fick dåligt samvete? Superkonstigt synsätt på arbetslivet.
Inte konstigt om du känner så. Vad kul ändå att du står din kollega så nära efter bara ett år! Men det finns ju inga garantier, kanske kollegan säger upp sig månaden efter, hur hade det känts då? Ni kanske kommer jobba tillsammans igen, kanske inte, kanske kommer en ny ännu bättre kollega till henne osv men om du inte bryter tankesättet finns ju risken att du blir kvar i decennier enbart pga en kollega, alternativt blir den som blir lämnad kvar när hon drar.
En del av livet, kollegor kommer och går hela tiden. Ni kan umgås privat ju
Tankar om nya säsongen Gift? Vad tror ni om paren?
Hon med det lockiga håret kommer att bli jobbig tror jag.
Haha ja!!!
Helt enig! Det där blev tyvärr en missmatch. I övrigt gillar jag deltagarna! Det är lite mer blandade karaktärer nu, jämfört med i våras när alla kändes så lika varandra. Killarna känns snälla också, ingen matchostämning 😊
adhd deluxe kände jag efter 1 min och tyckte synd om den snälla läraren fr Järvsö…
Hur tänkte dom när de matchade ihop dem? De bor ju först och främst en väldigt bra bit ifrån varandra, och jag kan inte se någonting som de passar varandra på. Blev irriterad över att hon hängde upp sig så mycket på att han sa att han ville dricka vin – ”jag dricker ju inte”, som att det var just vinet som var det viktigaste. Man kan ju också tolka det som att han vill sitta ner och dricka något valfritt och umgås på det sättet. Nä svår tjej känner jag.. skulle bli väldigt förvånad om det blir något där. Tycker synd om honom som hade passat med en enkel ”alldaglig” tjej som går att hitta lite varstans..
Haha ja hon verkar så störig. Man ba, han vet ju inte att du inte dricker??? Ta det lugnt. Hon känns inte alls redo för giftermål.
Otroligt jobbig människa, blev irriterad efter 5 sek. Hon känns inte alls mogen för en seriös relation och verkar inte alls passa ihop med killen ifrån Järvsö. Han kommer nog få det tufft med henne. Alla andra kändes hyfsat normala vid första avsnittet i alla fall.
Jag behöver hjälp. Jag har borderline och min favorit person (bästa vän) har börjat dejta och jag klarar inte av det. Åkte in på akutpsyk igår för jag tänkte ta livet av mig. Jag är så rädd att hon ska lämna mig. Jag står i kö till DPT men fått brev om att det är fullt, så jag vet inte när jag kommer få hjälp. Ni med borderline, SNÄLLA ge mig tips på hur jag ska hantera detta utan att förstöra min och min bästa väns relation. Det känns som att jag står i ett brinnande hus och hittar ingen väg ut. Jag har såklart pratat med min vän om detta, hon säger att hon förstår men jag tror inte hon förstår hur bottenlös sorg och smärta jag känner. Jag håller på att gå sönder. Kommentarer om att jag är sjuk i huvudet undanbedes, jag vet redan om det.
Har inga råd, vill mest skicka en kram och uppmuntran ❤️ Det är förjävligt att det ska ta så lång tid att få hjälp…
Tillåt dig att sörja ❤️ då kommer det gå snabbare att bearbeta, och lita på din vän och att hon kommer finnas kvar
❤️❤️❤️
”Fullt”, gud vilket skit! Uppenbarligen behöver du stöd. Kan du inte gå till något annat ställe? Eller ringa och ringa och berätta hur brutalt dåligt du mår så kanske de kan prioritera dig.
Jag vet att psykvården ofta brister, men den är väldigt ojämn också och plötsligt har ma tur och får bra hjälp.
Jag har också BPD så jag relaterar verkligen till 100% av vad du skriver. Nu pratar jag utifrån mig själv men det enda som verkligen hjälpt mig är radikal acceptans. Alltså att försöka acceptera att det inte går att stoppa en person från att lämna en. Istället får man försöka arbeta med själv omsorg och att bygga upp sig själv. Vi kan inte kontrollera vår omvärld men vi kan hjälpa oss själva att klara av motgångar.
Har du läst på om krisfärdigheter som används i DBT? En krisfärdighet som verkligen hjälpt mig är tex att använda is på handlederna för att ändra känslan i kroppen.
Sen vill jag tillägga att jag är en helt annan människa sen jag fått gå i DBT. Nu vet jag inte vart du bor men jag fick höra att det var typ 2 års väntetid när jag ställde mig i kö. Sen fick jag ändå en plats efter typ 3 månader pga avhopp i kön. Jag skickar en kram <3
Så bra svar!👏
Vill bara skicka en kram. <3
Kram kära du ❤️
Har också bdp ❤️🩹 jag har ingen terapi just nu men har köpt dbt bok jag tycker är bra. Kanske kan du köpa en bok och försöka få lite hjälp med den? Du är på rätt väg, du är medveten och det kommer bli bra. Stor kram.
Vilka fina svar jag har fått. Tack så jätte mycket. Jag har köpt en bok om DBT men har inte fått den än. Jag har läst mycket om krishantering men det är svårt när ångesten blir skyhög och jag skäms så mycket över att jag känner såhär. Jag fick diagnosen i våras och blev då ”utslängd” från psykiatrin pga ska gå DBT men det känns hopplöst att få en plats just nu. Jag vet att jag måste acceptera och att jag inte kan styra en annan människa(såklart) men det gör SÅ ont och jag är SÅ rädd. Jag vill inte berätta helt allt jag känner för henne heller för jag vill inte upplevas som manipulativ. Nu blev det kanske rörigt. Tusen tack till er som svarat. ❤️
Vi finns på Facebook om du behöver oss, ”borderline/eips – enbart för oss med diagnosen
Tack så jättemycket, jag har ansökt att gå med nu!
Vad gör man om man gång på gång pratat med chef och andra om arbetsmiljöproblem som aldrig åtgärdas? ”Alla” vet om problemen men ingen gör något åt saken. Tyvärr leder dessa arbetsmiljöproblem (som har med b.la bemanning att göra) till att jag själv blir ganska ”utsatt” och får ta på mig mycket arbete.
Prata med facket!
Vad kan de göra? Kommer det att hjälpa?
Uppriktig fråga alltså. Har aldrig jobbat på ett ställe med så dålig organisationsplanering.
Facket kan göra massor! De kan vara med när du påtalar det för chefen, de kan dokumentera bristerna så att de finns skriftligt, följa upp, trycka på att något ändras, anmäla till arbetsmiljöverket osv osv. Jag vet så klart inte exakt hur saker funkar i din bransch, men facket är kunniga och har stor ”makt”.
1. Prata med facket.
2. Gör absolut ingenting som inte står i din arbetsbeskrivning och sök andra jobb under tiden.
Tyvärr har jag knappt en arbetsbeskrivning. I organisationsbeskrivningen har min roll tre punkter som beskrivning. 🥲
Inte mer än 8h per dag & ta dina pauser, när du känner stress, jobba 20% lugnare. Så länge du överarbetar dig för att få jobbet gjort så funkar det utifrån det tekniskt-ekonomiska perspektivet som ledningen har. Det är normalt inom flera brancher att företag lämpar över kostnader på individ (utbrändhet) & samhälle (sjukersättning).
*sjukpenning
Det här! Jobba inte mer än vad du har arbetstimmar till. Lyft vad du prioriterar och prioriterar bort till din chef, så att du har ryggen fri. Blir du ifrågasatt så fråga om de menar att du ska jobba övertid/hur du ska hinna det. Det vill säga: lägg över problemet till chefen där det hör hemma. Alltför många (inklusive mig själv) tar på sig det här ansvaret som egentligen ska ligga hos chefen, för att det känns som att man inte har ett val men ramla inte i fällan att det är ditt ansvar. Och så kontakta facket! Lycka till!
Prata med skyddsombud och gör anmälan i ett system för arbetsskador, det du beskriver är typiska signaler för arbetssjukdom.
Jobbar i skolan så ja… ”Det finns inga pengar”.
Så allt fortsätter som vanligt (eller värre) och personalen bränner ut sig.
Så snopet!
Är tidigt gravid och är aldrig sugen på att äta nåt. Men idag har jag varit sugen på en höstig soppa och nybakat bröd. Lagade maten och soppan blev…äcklig. Tog två tuggor och sen kunde jag inte äta mer. Haha, så dumt.
Min man tyckte att soppan var jättegod och erbjöd sig att laga/köpa något annat åt mig, men nu känns allt äckligt. Så tragikomiskt alltihop haha.
Jag hade samma med barn nr 2. Var SÅ sugen på vissa maträtter, sen såå äcklad haha
Jag är inte hungrig alls utan äter för att jag måste. Saknar att vara hungrig. 🙁 //v7
Vi kämpar på! Hälsningar från vecka 6.
Vad intressant…
Jag o min man är oense om en uppfostran fråga kring vår 12 åriga son. Han har bara tjejkompisar och jag tycker därför att det inte är fel att han får veta hur allt det där med menscykel funkar o lite enkel fakta hur det funkar med mens osv. O vi pratade även om olika typer av mensskydd då hans tjejkompisar hade frågat honom han ”ens vet vad en binda är”. Min man tycker att jag pratar om det här alldeles för tidigt. Jag håller inte med eftersom det är från den här åldern o framåt som tjejer får mens. Men har han rätt i sak? Borde jag inte informera så mkt som jag gör. Min son visste inte ens att vi tjejer har 3 hål. Jag kan tycka att det är en rätt väsentlig sak o veta. Men sen är jag väldigt öppen med känslor, sex o kroppen o allt sånt medans min man är så mkt mer reserverad kring såna ämnen o tycker det är pinsamt. Så jag vet inte om min öppenhet gör att jag inte ser när det blir för mkt. Vad är era tankar? När kan man börja prata om sånt där till barn?
Om kroppen och hur den fungerar kan man väl aldrig prata om för tidigt med barn. Jag menar mer, bättre tidigt än sent. Varför inte lära honom om mens och allt därtill precis som du gör när han umgås med kompisar som har mens. Och som pratar om mens. Vad säger han själv om era samtal?
Sonen tycker de är ”mysiga stunder”. Vi har ofta väldigt fina samtal när vi pratar så nära o öppet. Det öppnar upp om både ditten o datten vid de samtalen. Senast nu pratade vi om det här med att ett nej alltid är ett nej, även om det var ett ja först. Ett ämne vi berört många gånger förut i olika nivåer. Men han uppskattade att få höra att det gäller hans nej också o inte bara andras nej. Så alltid lär han sig nya saker eller påminns om hur det är.
Tänk om varenda pojke haft en mamma som dig, då hade vi inte behövt laga så många tjejer ❤️
Vad fint sagt. Vad varm i hjärtat jag blev nu. Tack ❤️
Ja men precis! Om bara pappan kunde vara likadan, viktig manlig förebild.
Jag tycker det verkar som om både du och sonen sköter det här alldeles utmärkt! Han kommer förmodligen att bli ännu mer uppskattad av sina tjejkompisar och eventuella framtida flickvänner när han är medveten om de här sakerna. Bra jobbat! 👍
Tack för så värmande ord! ❤️
Tycker du låter som en verkligt jättebra mamma som talar om detta med din son!
Tack, jag försöker så gott jag kan ❤️
Trodde de lärde sig om sånt i skolan innan 12 år? Men nej, du har rätt, tjejkompisar eller inte, självklart ska de få veta, liksom tjejerna som faktiskt får mens måste få veta innan de händer. Sen tycker jag inte man behöver insistera på att 6-åringar ska lära sig allt om mens om de inte själva frågar men 12 år – självklart! Han kan ju bli rädd annars om han ser en mensfläck, pinsamt isåfall.
Jag blev väldigt förvånad att han inte visste att vi hade 3 hål. Men ja, jag tänker med att tjejer inte har nåt val om o prata mens ”för tidigt”. Vi lever ju i det.
Har vi tre hål?
Ja – En biologisk kvinna har ett ändtarmshål (eller anus om du föredrar det), ett hål för urin och sen slidmynningen för samlag. Många tror att vi kissar från slidmynningen men vi har alltså ett annat hål för det.
Brukar man inte ha pubertetssamtal i skolan redan i fyran/femman? Det är vad jag uppfattat iallafall.
De hade nåt samtal vet jag men jag vet inte hur ingående det var.
Det är väl bra att prata om det mesta med sina barn, men mycket brukar ju komma naturligt. Ju äldre de blir desto fler frågor har de, och allt kanske inte tas upp just med föräldrarna.
Men att sätta sig ner och ha ett ”snack” om menscykeln med en 12-årig kille pga att han har tjejkompisar låter lite märkligt ja.
Det va inte riktigt så det blev. Vi gled in på det när han berättade att de hade frågat om han visste vad en binda är. Så det har alltid varit på hans intiativ o funderingar.
I så fall låter det ju toppen. Och sunt!
Jag tror det är bra att prata med honom om det så att han får mer empati för sina tjejkompisar. Men det ska ju pratas om på rätt sätt… Du kan väl låta honom läsa en bok om puberteten osv. som är riktad till hans ålder?
Vi har en sån o jag har uppmuntrat att läsa men det verkar inte va så intressant.
Läs tillsammans
Bättre att prata om det än att läsa i en bok, tycker jag.
Jag tycker inte 12 år känns för tidigt, nog börjar man väl gå igenom det i skolan också kring den åldern? Är ju säkert inte heller roligt att inte hänga med i sånt som angår sina tjejkompisar. Sedan behöver man ju inte diskutera och berätta till lust och leda heller, utan i lagom portioner.
Jag vet inte hur det är i skolan idag men vi började ha sex och samlevnad-lektioner redan i åk 4, d.v.s runt 10-års ålder.
Detta var för ca 25 år sedan. Med andra ord tycker jag mer än väl att 12 år är en bra ålder att börja ta det snacket med.
Tidigt?! Det är verkligen hög tid!
Håller med om att man kan börja prata om det tidigt. 12 år är absolut inte tidigt. Toppen att du informerar sin son!!
Spontant tycker jag absolut inte tolv år är för tidigt. Däremot är ju frågan hur intresserad han själv är för att gå in på alla detaljer om mens mm. Men skönt att kunna ta upp det som annars kanske kan vara lite känsligt men frågan är väl hur mycket han vill veta.
Nu har du fått många svar här, jättebra att du pratar med din son om sånt! Sjukt att han inte redan lärt sig mer från skolan.
Däremot lite varningsklocka på din mans reaktion? Jag hade velat prata med honom och undersöka varför han känner så om jag var du.
Jag funderade också på det. Varför han tycker det är pinsamt att ens prata om det?
Han blir jätteobekväm. Bara jag pratar våra känslor för varandra, med honom skruvar han på sig. Han har alltid varit sån. Han blir pionröd i ansiktet. 😂
Han är en fantastik man o pappa men att prata privata djupare saker är tydligen tufft.
Haha OK men då ska du nog inte lyssna så mycket på honom utan han får ta tag i sina egna problem…
Strunta i honom, han verkar barnslig för att vara en vuxen karl.
Ja! Jag med faktiskt. Han är dock extremt äckelmagad o tycker mens o andra kroppsvätskor är äckligt. Höll på o kräkas vid en bajsblöja osv. Så det kanske kommer där ifrån. Men jag ska definitivt növla mer i det.
Tror inte att det är ngn varningsklocka utan mer att vi har olika personlighetsdrag, olika sätt att Kommunicera känslor osv. Pojken och mamman är på samma nivå och kommunicerar lätt med varandra vilket är fantastiskt.
Jag brukar läsa Asabea Brittons barnbok för min 4 åring, den är mycket mer ingående kring anatomi mm än sådär… knappast farligt med information.
Om du inte pratat nu med din 12 åring tror jag kanske inte man ska räkna med att få chans att göra det när de är typ 14 år heller, då kanske de absolut inte vill lyssna på sådant längre.
Då lär de ju definitivt inte vilja lyssna. Nu när han kommer till mig o vill prata så känns det så naturligt o öppenhjärtligt. Det är liksom han som styr o leder samtalet o jag fyller.
Men han har väl varit med när du bytt binda o så naturligt? Så ta det där ifrån.
Jösses. Min son är lika gammal som din och jag började när han var tre, fyra år kanske. Trodde det var det vanliga? Snippa snopp-fasen och läsa Anna Fiske-böcker osv.
Vad tror din man ska hända om sonen får info om kvinnors anatomi? Jag tror inte det är info som kan vara skadlig på något vis. Att ha kunskap är alltid bra.
Han säger bara att han är för liten. Jag tror han drar för stora spakar i det hela. Som att jag ska gå igenom hela förlossningsarbetet också.
Säg till din man att går man på högstadiet,då känner man sig stor,man är inte så liten längre och vill inte bli behandlad som att man ”är för liten”. Du är en exemplarisk mamma som kan prata med din son,din man borde lära av dig.
Jag upplever inte mig som superöppen och pratig så nu blev jag genuint förvånad. Jag har pojkar och jag låser inte dörren om jag går på toaletten. Klart de har kommit in och sett både blod, bindor och tamponger och frågar. Jag har väl gett basic svar på deras frågor utan att köra ”lektion”. De var helt på det klara med att mens och blod kommer då och då redan innan de började skolan. Klart ni ska prata, exakt vad är din man rädd att ska hända egentligen? Det blir ju väldigt konstigt och kanske färgas av fel signaler om du viftar bort hans frågor.
Tycker alla killar ska få lära sig sånt. Det är absolut inte för tidigt, man börjar tidigare än så i skolan (vet inte om ni bor i Sverige?) Du tänker rätt och bra.
du kan ju vänta nåt år. dom har ju sexualkunskap och pratar om allt det där i skolan.
varför har han inga killkompisar?
Han hade en som bytte skola nu. De andra i hans årskull är inga som tilltalar honom. De är för ruffiga, buffiga. Han har liksom inte klickat med någon. Tjejerna har han hängt ihop med i 6 år nu. Han är väldigt lugn o försiktig av sig så jag antar att han fann en bra känsla o samhörighet med tjejerna. De är väldig snälla, omtänksamma o goa tjejer.
Skulle känna en lättnad om min son hade det så, känns som det blir finast killar så och mindre problem. Skönt att han inte är eller dras till de buffliga.
va fint!
Så fejk 🙃
Vad?
För tidigt??😄
Mina är 6 och 7 och kan det mesta om mens, varför man får mens.
Att man har ett runohål och kisshål o ett för bevisar har jag sagt men räknar inte med att de minns skillnad mellan kisshål o bebishål, det blir dom påminda om i skolan sen hehe.
Vet vad spermier är, ägg, hur man gör barn, etc.
Man kan ju prata faktabaserat utan att prata om sexuella saker.
Men han är 12 år, din man verkar lite efter i pojkens utveckling. Sexualundervisningen börjar ju i 7:an.:)
Den börjar tidigare än så om man tänker på anatomi och reproduktion.
Gud, jag pratar mens med min 4-årig son och har gjort länge. Han märker ju när jag blöder så självklart förklarar jag, så att han inte tror att jag är skadad. Det är ju något helt naturligt som sker för typ halva jordens befolkning – kul att stå som tonårig kille och vara helt lost och inte ens veta vad en tampong eller binda är.
Vem är influensern Ines och Kenza pratar om som ryktas åkt till Cypern?
Det avhandlades i förra inlägget
Var dock inte rätt då denna influenser de pratar om har fyra barn
Fast det kom ju inte fram vem det var, bara vem det INTE är (Sarah T)
Får man skriva ut namnet om man vet?
Testa? 😁
Aha jag följer inga av dem så har ingen aning. Läste snabbt och tyckte någon skrev Sara så tänkte det var klart , sorry
Vilken influenser har 2-3 söner och nu fött en dotter?
Jag tror inte det är en svensk
Vad har hänt mellan Hanna och Stella? De verkade ju så nära!
Varför känns det som jag läst denna fråga i varje öppet spår dom senaste månaderna?
Det finns några återkommande frågor om vissa relationer såsom som vi aldrig kommee få svar på såsom:
Vad hände mellan Sanna och Maja?
Vad har hänt mellan Victoria Törnegren och Alexandra Bring)
Vad har hänt mellan Stella och Hanna?
Vad har hänt mellan någon (minns ej namn) och mamman?
Vad har hänt mellan ditten och datten osv osv osv
Egoina* och mamman 🤓
Det här vill jag så gärna gärna få vet men fattar att det är gränslöst osv
Haha men jag söker fortfarande dvs på vad som hände mellan Maja och Sanna! Är så nyfiken och kan inte släppa det.
Tror dom var klassiska ”frenemies” tyvärr
Att ingen sätter STOPP.
Hemska notfannyanymore OCH nu åxå i träningspodden. Alla vet vem jag pratar om.
Att man FÅR prata om så sjklara saker som tyder på ätstörning men hon menar de är nån inflammation.
”hade kramper i kroppen hela tiden” ”Blåa händer fötter, syrrbrist, trött” ”min man säger jag kanske borde få i mig nåt att äta” ”nu ut springa, åå ja löper konstant” etc etc
Alla som vart med om ätstörningar VET ATT HON ÄR SJUKT IN I ANOREKSI. hemskt att höra. Men de att ingen sätter stopp… de är hemskt.
”Jag blir aldrig varm om händerna” noshit när du är underviktig undernärd. HUR ska unga växa upp normalt när sånthär godkänns konstant
Och den andra så lat och sitter å promotar ozempicliknande medicin och hur bra hon gått ner i vikt av de och nu kan hon ”sova å vila” å hon mår såå bra! Men oj hur hungrig hon är dagen då nästa dos ska tas, men efter sprutan är hungern puts väck och jpn behöver inte äta! Alltså att de FÅR hålla på.
1: alla vet inte vem du pratar om.
2: Får ont i huvudet av att försöka läsa din text.
Jag gissar att det är programledaren (som varit programledare på Tv också) som du menar.
Ska hon inte få ha ett jobb för att hon inte är helt hälsosam? Skriver du samma om alla som är överviktiga?
Alltså det är ju så ozempic funkar. Det är helt normalt. Och det är väl toppen, hon är sjukligt överviktig. Jättekul för henne om hon lyckas. Det är inte en ätstörning att gå ned i vikt när man är så stor. Herregud.
Men sluta, man är inte lat för att man tar medicin mot fetma. Fetma är en diagnos, en sjukdom alltså, och vad är så problemet med att behandla sjukdomen med medicin? ”Jamen livsstilsförändringar då!” Det enda utesluter inte det andra. De flesta med högt blodtryck får både tabletter och uppmaning att förändra livsstilen.
Skrev ett inlägg i onsdags om fysisk kontakt med ens kollegor efter att han kollega strukit mig några gånger över ryggen. Hur pass fysiska är ni med era kollegor? Jag kan lätt lägga en hand på axeln på mina manliga kollegor men det kanske gör folk obekväma?
Jobbar med män men hade aldrig rört dem fysiskt och de gör aldrig det tillbaka heller. Då får det vara något speciellt tillfälle med en klapp på axeln, bra jobbat typ. Eller en kollega som varit borta en lång tid och en snabb kram. Men hade inte varit bekväm med en kvinnas kontakt heller om det inte är något som känns bra i sammanhanget.
100 % begränsat till handskakningar på jobbet.
Hade lätt kunnat göra det jag också. Men jag brukar försöka hålla koll på mina impulser bara för att det inte ska missuppfattat eller kännas obekvämt för någon.
Ja, man kanske borde vara lite mer försiktig. Kollegan som strök mig över ryggen hittar liksom alltid tillfällen att röra vid mig. Jag har inget emot det för han är världens finaste men kan ju ibland fundera på hans avsikter.
Ahhh, och nu vill du att vi ska säga att han med all säkerhet är kär i dig……
Läste det inlägget samt svaren och insåg att jag är en väldigt fysisk person haha… Lägger mer än gärna en hand på armen när jag ska säga tack för att någon bara höll upp dörren eller liknande. Svaren fick mig att inse att det kanske inte är helt bekvämt för den andre och fick mig en tankeställare att jag borde minska detta mönster. Dock jobbar jag inom skola, en kanske mer ”fysisk” miljö på det sättet än t.ex ett kontor.
Jag skrev kommentaren under, 21.26. Jag har inga problem att vara nära med (kvinnliga) kollegor, men hade faktiskt en kollega tidigare som var lite som du beskriver dig. Och det tyckte jag blev jobbigt. Svårt att säga varför, för det var inget mot henne just, utan mer situationen.
Är kvinna och mina manliga kollegor brukar jag inte vara speciellt närgången med. Vi har inte den typen av relation.
Men dom andra kvinnliga kollegorna kan vi lägga handen på varandra stöttande, kramas eller visa hur man menar (tex ta armkrok, hur nån ”tog” på en osv)
Är extremt ofysisk. Men känner jag personen och har en bra vibe med den så kan jag ju lägga armen på dens axel och använda som armstöd tex…och folk gör det på mig om viben finns. Snodde manliga kollegans keps hela tiden och gömde, eller så stod vi och knuffades axel mot axel, hårdare och hårdare…Han håller på med mma och jag är inte otränad men klen i jämförelse så det var ju tills jag flög…så fysisk med vissa.
Och oja det är barnslighet på hög nivå. Men välkommen till industrin, vissa är som betalda lekstugor🤭 vi hade roligt på jobbet vilket också gjorde oss till ett grymt bra team för vi var produktiva också!
skulle ABSOLUT INTE röra en kollega.
Är också extremt ofysisk på jobbet. Ogillar att någon tar på mig och skulle aldrig ta på någon annan, framförallt inte en manlig kollega. Men alla har inte samma gränser och när någon kollega lutar sig mot mig eller kramar min hand får jag PANIK. Låt mig vara!!!!!!!!!
Ni föräldrar som ger era barn smartphones – ni är riktigt slappa och borde skämmas.
Hahaha okej…. Då antecknar vi det.
Ska ta det med min 22-åriga son som fick en IPhone i födelsedagspresent.
Ber om ursäkt i efterskott.
Är han ett barn?
Ens barn är väl alltid ens barn. Oavsett om dom är 3år eller 23år.
Han är ju deras barn? Jag är min mammas barn trots att jag är 35.
Tror ni att det är den definitionen av barn som åsyftas i sammanhanget?
Då får du tydliggöra din frågeställning för att bara skriva barn lämnar det väldigt öppet för tolkning.
Så vilken ålder menar du med barn?
Öppet för tolkning?
Barn och skärmtid har väl diskuterats rätt flitigt senaste åren, krävs nästan att man levt under en sten för att inte förstå kontexten.
Märks vem som har problem här.
Du klagar på svaren men vägrar säga vilken ålder du avser när du säger barn.
Du är bara ute efter att tjafsa och bråka.
Kommer inte lägga mer energi på dig.
Ja och då har man också i rekommendationerna varit tydlig med att olika riktlinjer gäller vid olika åldrar.
Tycker du att det är tydligt vid vilken ålder du tycker det är OK med smartphone?
Är inte jag en förälder längre för att han är 22?
Man är inte barn vid 22 års ålder.
Han kommer alltid vara mitt barn
Du hamnar ofta i missförstånd för att du tolkar saker bokstavligt va?
Vill man ha tydlig svar så bygger det på att frågan är tydligt ställd.
Så vilken ålder avser du när du säger barn?
Ni som tror att det är 22-åringar som åsyftas är ju visserligen ett bra ett exempel på hur tappade många föräldrar är idag.
Ja såklart men olika regler för barn och vuxna.
Inte för att mina barn har smartphones men märkligt att inte skilja på 1 åringar och 17 åringar.
17-åringar är tonåringar och inte barn. Märkligt av dig att inte skilja på tonåringar och barn.
Ja du, min 10 åring är ett barn, och han har egen telefon. Känns som det mest naturliga då han går till och från skolan själv och till och från kompisar. Ju mer eget liv barnen lever så känns de självklart att de ska kunna få tag på mig (och jag på dem) utan konstigheter.
Det finns ingen juridisk tonåring. Det är barn eller vuxen.
Kan du förstå att det finns skillnader utanför juridikens gränser?
Om man pratar om ”era barn” eller ”mitt barn” brukar man dock inte använda tonåring utan just barn.
T ex en kollega frågar ”har du barn” svarar man inte ”nej jag har en tonåring”.
Alla under 18 är barn enligt lag.
Vilken otroligt konstruktiv kommentar. Tack för ditt inspel.
men det är ju sååå skönt då barnen har skärm så man kan scrolla på mobilen…
Hon har fått en son. Delad vårdnad med pappan.
Wow. Där ser man. Tack för svar. Nu var det intresset släckt. Så skönt.
Hur vet du det?
Någon skrev det här gör ett tag sen, personen hade förmodligen ringt Skatteverket och frågat eftersom det offentliga uppgifter.
Berätta allt!!!
💜
Har ni varit hemma en hel vecka pga förkylning/covid? Alltså sjukskriven. Känns socialt oaccepterat men man är ju helt energilös.
Har varit hemma max tre dagar pga förkylning.
Lyxigt!
Ja, två gånger och båda gångerna var det en förkylning med följande bihåleinflammation.
Skulle vara väldigt tacksam om en sjuk kollega är hemma istället för att smitta ner oss andra.
Japp. När jag hade covid var jag hemma en vecka. Hade feber flera dagar och var helt orkeslös, fanns inte en chans att jag kunde jobba.
Hade covid i somras och var totaldäckad i tre veckor.
Jag var hemma sjuk i sex veckor när jag hade Covid-19.
Hade aldrig låtit någon annan bestämma hur lång tid jag behöver vara hemma vid sjukdom, en dag eller en vecka är mitt beslut. Däremot är jag i princip aldrig sjuk så det kanske är svårare om man drabbas ofta.
Nej det är väl ingen som ens kan bestämma åt någon annan eller?
Så klart man inte kan bestämma, men påverkan från chef eller kollegor kan ju göra att man tar ett val men egentligen inte vill.
Vi hade en (skev) chef som blev sur om man sjukskrev sig, helst i flera dagar. Vilket tyvärr gjorde att många gick till jobbet sjuka, och så klart smittade typ alla kollegor.
Så är mitt jobb tyvärr (kommunal skola). Kommunens regler är galna och rektorn nitisk. Vilket gör att många går till jobbet sjuka och såklart smittar andra.
När jag hade covid förra hösten var jag totalt däckad i en vecka. Några dagar hade jag närmare 39 graders feber och orkade inte stiga upp ur sängen. Efter det kom ett fruktansvärt illamående.
Ja längre änn så. Blir sällan förkyld men kan vara riktigt dålig i 3 veckor.
Ja klart det är ok, kan ju vara influensa och även vanlig förkylning kan slå hårt ibland. Men ja självklart om någon är borta många gånger om året och alltid en vecka vid varje förkylning så kan man ju förstå om folk reagerar. Men behöver du en vecka så ta en vecka och tänk inte mer på det!
Så kan det vara om man jobbar med barn tex, många sjukdomar..
Gud ja. 2v när jag hade corona för det var så länge jag var sjuk. Skiter helt i om det inte är accepterat. Är jag sjuk så är jag sjuk. Och jag blir aldrig lindrigt förkyld utan lyckas dra på mig rejäla sådana varje gång, då är jag absolut däckad i en vecka.
Ja gud ja, är ofta förkyld en vecka, så pass att jag inte orkar jobba och behöver vara hemma (har inte kontorsjobb). Inte märkt att det är oaccepterat, tycker man ska vara hemma när man är sjuk. Om fler var det hade jag (och andra) sluppit bli sjuk många av gångerna…
Varför skriva Covid? Skriver du ut vad dom andra influensorna du har heter också?
Bara för att man är förkyld har man inte fått just stammen covid😄
Självklart? 5 dagar vid en rejäl förkylning eller influensa är väl inget konstigt? Och vanligt där jag jobbar så inte ”socialt oaccepterat”.
Hon födde en son den 11/9
Nu blir jag istället nyfiken på hur du/ni vet?
Det är offentliga uppgifter 😉
Hur hittar man den infon?🙃
Vill också hör
Ringde skvatteverket
Ringer du och frågar om uppgifter på en person som du inte känner?
Allvarligt?
Ja alltså… jag är helt chockad här. Vad är det för fel på er?
Jag skrev förra veckan om att både jag och en nära kollega sagt upp oss (från skolan) pga en extremt aggressiv och ”svår” elev som får oss alla att må fruktansvärt dåligt.
Idag blev jag slagen med en hård knytnäve rakt över munnen när jag försökte lugna eleven i en situation. Lämnade över till två kollegor som ringde föräldrarna. Gick sen upp till personalrummet, låste in mig på toa, spottade blod, grät och sen meddelade jag helt sonika rektorn att jag går hem för dagen. Vägrar vara kvar när jag blir behandlad så.
Hämtade mina barn tidigare från förskolan och sen gick vi på café och åt varsin kanelbulle.
Nu ska vi ha en lugn helg och jag ska förtränga måndagen så mycket jag kan.
Hur fan blev det så här. Nu har jag missat tidigare inlägg men det här är en helt sjuk arbetsmiljö och misshandel som ju borde gå att polisanmäla? Oavsett ålder på eleven. Sjukskriv dig under uppsägningstiden och gå aldrig tillbaka.
Hur kan det vara ni som ska behöva flytta på er? Den där eleven borde inte få vara bland folk, eller på ett speciellt ställe åtminstone.
Ja jag håller med. Men nu orkar vi inte längre och detta är enda alternativet. Det är nu tre i personalen som valt att sluta pga denna elev.
Vad säger föräldrarna ens? Borde inte de vara måna om att barnet ska få hjälp?
Det är ju inte säkert att det finns särskilt mycket hjälp att få.
Eller så bryr sig inte föräldrarna. Men vill ändå säga att det liksom inte bara är att be om hjälp så åtgärdar BUP problemet.
Det är väl skolan som ska göra något.
Näe här är det fan föräldrarna som får steppa upp
Ja men skolan ska skydda lärarna. Vissa föräldrar är idioter.
Fast skolan kan inte bara säga att det är föräldrarnas ansvar. Föräldrarna kommer inte alltid ta ansvar, det är önsketänkande. Skolan som arbetsplats och samhället i stort måste se till att lärare och elever ändå får en trygg vardag.
Det här med att säga ”egenansvar” har börjat användas här och där för att skyla över när myndigheter mm inte gör sitt jobb. Var vaksam på det. Det låter fint först men missbrukas.
Skolan kan bara stänga av elever i typ 10 dagar. Det har varit reportage på svt om odrägliga elever.
Min skola stängde av en elev i fyran. Då fick han vara i en klass på lågstadiet!
Har ni socanmält? Polisanmäler man går det ju också till soc men kan vara en bra markering. Uppenbarligen klarar inte föräldrarna av det. Kan behövas utredning, medicin eller annan hemsituation.
Förlåt? Sjukaste jag hört. Går det inte att polisanmäla skulle jag ta reda på alla olika möjligheter att anmäla detta till någon annan instans. Hör av dig till facket asap. Samt sjukanmäl dig på måndag.
❤️❤️❤️
Sjukt….
Vet inte vad man ska göra med brutalt aggressiva barn men kan de inte få en resurs som håller efter dem iaf? Förslagsvis någon gammal dörrvakts-typ.
Ingen ska behöva bli slagen på jobbet och alla normala barn ska inte behöva vistas i detta. Med skolplikt dessutom.
Det är ju sådant Det inre finns pengar längre till eftersom alla skatter sänks stup i kvarten. Det var skattepengar som bekostnad detta.
Det sker ofta men lite, för att ge sken av att politik genomförs. I takt med att samhället blir mer ”modernt” så ska det till stöd till alla möjliga människor, samtidigt som invånarna blir mindre produktiva och skaffar välfärdssjukdomar.
Borde verkligen finnas pengar till dock. Jag jobbar också i en skattefinansierad verksamhet där vi ibland utsätts för hot (och hot om våld) och då finns det ju alltid resurser till Securitas, personlarm osv. 1000 ggr dyrare än resurser. Och då har jag ändå aldrig hört om någon som varit utsatt för faktiskt våld… Varför ska det normaliseras just i skolan? Borde vara nolltolerans.
Och våldsutövares behov borde aldrig få gå ut över våldsutsattas.
Vi fick faktiskt väktare i vår skola en period (jag är lärare).
För det hade varit inbrott i några skåp 🙄
Länge sen jag såg en resurs i skolan, finns inga pengar.
Dörrvaktstyp är inte den rätta kompetensen för utåtagerande barn.
Sätt elektrisk fotboja på ungen. Om de går 1 meter ifrån sin bänk… ZAP!
Nej kanske inte men jag tänkte främst på vad som kunde få läraren att känna sig trygg faktiskt.
Tycker inte ”utåtagerande barns” behov av varken det ena eller det andra ska komma före andra barn och lärares behov av att slippa bli slagna i skolan.
Det låter helt osannolikt. Skolan skulle polisanmäla knytnäveslag och om du spottar blod. Plus att mycket annat också skulle göras. I call it bullshit.
Ok Amanda. Gå och trolla någon annan stans för en gång skull
Håller med, detta låter för märkligt.
Läs gärna originalkommentaren och alla svar om personal som varit med om liknande.
Själv arbetade jag med sexåringar och fick ta emot slag, sparkar, kastade grejer osv dagligen. Kom hem med trasiga kläder, söndriga glasögon, blåmärken, bortslitna hårtussar etc. Det pågår hela tiden.
Japp, har två vänner som berättat hur många ggr dom blir slagna, bitna och knuffade av elever. Händer varenda vecka.
Ja eller gå in på Stockholms skolor larmar på Instagram så har de lagt upp en massa utdrag ur incidentrapporter från skolan. Det är våld, våld och våld (i kommentarerna var det dock tyvärr en del ifrågasättande från folk som tyckte att det ”skapade motsättningar” att lyfta de här problemen…)
Märks att ni inte är insatta i skolvärlden. Finns inget otroligt i denna historia (hur sjuk den än är).
Tyvärr är det här en del av lärarnas vardag. Min man jobbar inom skolan o de har en ordentligt jobbig klass nu där ledningen inte gör någonting för att hjälpa. Så nej. Detta är mest troligt ingen tjurskit.
Ja du, du får gärna komma och jobba med mig en dag (eller typ en timme) så kan vi se vad du säger sen.
Och ja, anmälan är gjord, elevhälsoteamet är inkopplat sedan länge, möten och samtal görs med föräldrar, lärare och rektor, andra instanser är också inkopplade. Detta är liksom inte första incidenten som sker. Men tro vad du vill. Tyvärr vet vi som jobbar i skolans värld hur mycket av detta som sker.
Får jag fråga hur föräldrarnas reaktion är? Tar de barnet i försvar eller känner ni liksom att de försöker göra allt som går från deras håll?
Vi tror på dig. Amanda är ett troll som återkommer hela tiden så bry dig inte om henne.
Det är tur att jag inte jobbar med barn, för jag hade slagit tillbaka – av ren impuls.
Sedan tycker jag iofs att ungjäveln hade förtjänat det också, någon måtta på daltandet får det faktiskt vara.
Om barnet går till fysiskt angrepp får man hitta på en annan lösning, som att föräldrarna hemskolar. Ingen lärare ska behöva stå ut med det som du beskriver/beskrivit. Det är fullkomligt oacceptabelt.
Tycker skolplikt ska ändras till läroplikt så det är juridiskt möjligt att hemskola barn som uppenbarligen inte ska vistas bland folk.
Men tills dess så känns det som att alla knep får vara tillåtna, när man undervisar våldsamma barn. Buntband och spännband är inte särskilt dyra investeringar kan man tycka. Jag är dessutom övertygad om att ungen lugnar ner sig efter ett par veckors fastspänning på skolbänken. Morot och piska, morot och piska… till slut sitter det, oavsett intelligensförmåga.
Ursäkta mig, men så vidrig åsikt!
Har du ett bättre förslag? Ska lärare bara acceptera att bli slagna?
Tror man behöver rusta samhället och skolan för att kunna hantera sånt här, t ex genom att finansiera resurser som bevakar aggressiva barn. Hur gärna man än önskar att det vore så kommer knappast föräldrar träda in och lösa problemen, det är bara naivt.
Så fruktansvärt att utsättas för hot och våld på sin arbetsplats! Polisanmäl händelsen och om du/ni haft kontakt med skyddsombud kontakta dem också!
Ursäkta, har ni inte rutiner och handlingsplaner med riktlinjer för sådana här tillfällen?
Det är klart man har! Dock händer ofta inte mkt. Eleven har ju rätt att gå i skolan heter det och inga pengar finns till resurser.
Ja, barnet, hur våldsamt det än är, har rätt till skola. Personal ska inte utsättas för våld. Det är väl alla överens om och förhoppningsvis är vi också överens om att ingens behov ska vara på bekostnad av någon annans.
Problemet går att lösa, men det kommer kräva jättemycket resurser, varav de flesta finns utanför skolan och innebär ökade skatteintäkter. När det kommer till plånboken är de flesta sig själv närmast än satsningar på någon annans problemunge.
Det är lätt att sympatisera med TS och det gör jag, men jag hoppas att barnet ifråga får möta en vuxen som vill möta hen med samma förståelse.
Jag säger bara det ledningen brukar säga.. Ja det är klart det går att lösa med resurser men dessa finns ju inte.
Att det inte finns handlingsplaner är ju inte problemet.
Det är så sjukt… Borde gå i specialskola, vet att det finns men för få tyvärr. Alltså som ungdomshem nästan, där personalen är tränad i sånt. Jag har varit med om mkt, men aldrig nåt så grovt.
Du går inte tillbaka dit på måndag! Ledningen verkar dessutom skita fullständigt i dig, då ska du skita fullständigt i dem. Ha inget dåligt samvete och om du ska ha dåligt samvete, är det mot dig själv. Sluta utsätt dig för denna psykiska stress.Sjukskriv dig resten av tiden och ta hand om dig.
Och till er som inte tror TS. Ett stort F U till er alla, detta är vardag för många lärare över hela landet. Situationen är ohållbar, alla i skolans värld borde gå i strejk. Då ska ni se på förändrad arbetsmiljö. För ärligt talat, utan skolan kommer samhället gå under på en vecka. Föräldrar som måste vara hemma med sina barn och som inte kan arbeta, då blir det hus i h-vete på alla nivåer.
TS! Fundera ett varv innan du följer ovanstående råd, genom att följa det kommer du göra dig själv till en del av problemet. Jag förstår dina känslor av förtvivlan, uppgivenhet, rädsla & ilska. Men det finns en stor skillnad mellan dig & barnet & det är att du är vuxen. Barnet har agerat i affekt, hen har bokstavligt talat inte förstånd att begripa bättre. Du & dina kollegor har upprepade gånger försökt slå larm & nu har det gått för långt.
Min fråga om rutiner var inte för att ifrågasätta – utan för att det är i sådana här situationer dokumentationen ska användas. Ingen härinne utom du vet vad ledningen gjort eller kan göra. Jag förstår att du känner dig maktlös, men du har makt. Du har givetvis 100 % stöd från alla. Du ska inte behöva ta en smäll, men tänk efter, hur blir det om du nu sjukskriver dig fram till att anställningen upphör? Vad ger det för signaler till barnet, andra elever, föräldrar, kollegor & ledning?
Att vara en del av problemet är att inte vilja delta i lösningen & bara lägga över det till andra att lösa. Titta på kommentarerna du fått om tvång & buntband. Tycker du att det är en bra lösning?
Skillnaden mellan att vara vuxen & barn är att du har en frontallob som en buffert mellan känslor & handling. Gå till ditt jobb på måndag & stå upp för dig själv, kräv att föräldrarna ska vara med i skolan, hör av dig till huvudmannen & facket. Visa att du som vuxen står kvar & står ut. Svik inte barnen genom att återigen vara en ”vuxen som försvinner”.
Och om du inte klarar det? Byt jobb. Sorry, men det är ju precis så illa som alla säger i skolan, jag tror fan du klarar det! 💪
Ni andra som föreskriver sanktionerat våld på barn, jag hoppas verkligen att ni agerade i affekt. Annars skäms på er!
Detta var det dummaste jag har hört. Stå ut? Svika inte barnen? Snacka om att lägga ett stort samhällsproblem på en enskild individ. Som jag uppfattar har TS redan gett alldeles för mycket av sig själv. Till vilket pris? Bli slagen? Nedvärderad?
Förmodligen är ledning, facket, VH och andra aktörer redan inblandade. Och situationen eskalerar ännu mer. Varför ska TS då vara så lojal mot sin arbetsgivare när de inte ens kan garantera hennes säkerhet? Så mycket begärt är det väl inte? Vilken arbetstagare på valfri arbetsplats hade accepterat sådan miljö?
Nej, TS. Lyssna inte på skeptisk råtta. Du är inte skyldig någon något, förutom dig själv. Du är skyldig dig själv lugn och ro, långt borta från den misären du är i just nu.
Din sammanfattning av vad jag skriver är fel. Det är inte vad jag säger.
”Vad ger det för signaler till barnet, andra elever, föräldrar, kollegor & ledning?
Att vara en del av problemet är att inte vilja delta i lösningen & bara lägga över det till andra att lösa…Gå till ditt jobb på måndag & stå upp för dig själv, kräv att föräldrarna ska vara med i skolan, hör av dig till huvudmannen & facket. Visa att du som vuxen står kvar & står ut. Svik inte barnen genom att återigen vara en ”vuxen som försvinner”
Dina ord ☝️☝️ dina fruktansvärt ogenomtänkta ord.
Skolledningen är ansvarig för att personalen ska vara utbildade att barnen har rätt stöd och rätt undervisning.
Man börjar med att kalla till EHT möte snabbt och bjuder in även socialtjänsten.
Sedan går man igenom allt som behövs. Är barnet utredd,hur ser anpassningar efter diagnos/ behov ut. Vem är specialpedagog, vem är , utbildad!, resursperson vem inom skolan/ kommunen skall hjälpa till när det gäller anpassningar? Osv osv.
Utbildning inom LAB är en grundläggande förutsättning enligt mig.
Och sedan kan man kostnadsfritt ta kontakt med SPSM för att få adekvat hjälp gratis dom kan till och med komma ut till skolan och dom har kostnadsfritt utbildnings material för vidareutbildning. Bifogar länk. https://www.spsm.se/studiepaket-npf/
Ser att hon bytt profilbild på hennes nya (låsta) konto
Vad heter det kontot?
156kvm
på sitt nya…
Mäklarna i Marbella, bara jag som tycker att Jennifer är lik Bisse innan alla ingrepp, dvs när hon var gift med Erik?
Jag tyckte den var så tråkig. Platt liksom. När man äntligen trodde det skulle hända något och komma igång så va den slut. Robert verkar ju vara en riktigt skitstövel.
Hur ofta drack era föräldrar under er uppväxt? Tänker då inte på ett litet glas till maten en fredag utan så ni märkte att de var påverkade och sen bakis dagen efter(dock inte så att de var alkoholister) ? Jag blir så förundrad över att man vill umgås bakis med sitt barn, tex Hanapee super en hel del och sen hyllar sig själv för hon pallrade sig till Skansen bakis med sitt barn.
Min morfar söp ihjäl sig innan jag föddes, så jag tror att jag kan räkna på en hand antalet gånger jag har sett mina föräldrar ta en öl till maten. Aldrig mer än så.
Menar du att det är bättre att hon ligger hemma i soffan? Tror dottern föredrar att hon anstränger sig.
Nej bättre att inte vara bakis framför sitt 4-åriga barn över huvud taget anser jag. Och det är en son 😊
Inte vet jag, vet inte vem du pratar om.
Har inte HP en son?
”Litet glas en fredag” lol slappna av. Helt ok att dricka mer än så om man vill trots att man har barn.
Nej det är inte normalt att supa mitt i veckorna när man har små barn. Hennes sambo måste verkligen vara tålmodig som accepterar det.
Det blir inte automatiskt att ”supa” för att du dricker vin en annan dag än fredag 😁
Bryr sig verkligen barn om man ”super mitt i veckorna” eller om man ”super på helgen”? Låter mer som något som andra vuxna gör skillnad på. För barn är väl fylla alltid fylla.
Alla blir ju inte bakis
Tror inte mina föräldrar någonsin var fulla när vi var med. Osäkert om jag skulle minnas huruvida de var bakis… det kan man ju gömma mer. Kan däremot minnas några släktingar som drack lite för mycket och hur obehagligt jag tyckte att de betedde sig. :/ Är glad att mina föräldrar drack måttligt iaf.
De tog gärna ett glas till maten, men aldrig att de blev märkbart berusade eller bakis dagen efter.
Jag har faktiskt inte ett enda minne av att mina föräldrar drack så länge jag var liten. Kommer ihåg att jag såg deras kompisar fulla någon gång men aldrig mina egna föräldrar!
Dock började båda dricka när de skiljde sig när jag var ca 14 år gammal. Pappa gick ut och festade varje gång jag och min syster kom till honom (varannan helg) och lämnade mig barnvakt till min syster och hans kompisars barn🥲
Min mamma började dricka mer när jag var 16-17 år kanske och jag fick flytta till fosterhem.
Men tacksam att de aldrig drack när jag var liten ändå! Även fast jag var rädd för dem på andra sätt.😂
Aldrig på det sättet du beskriver. De har kanske varit lite bakis efter någon kräftskiva men har aldrig märkt av något. 😊 Har små barn själv och dricker typ aldrig, hade varit jobbigt att vara bakis och ta hand om barnen.. 🙈
Blir nog inga fler kidz där så som hon tjatade hur mycket hon saknade att dricka vin när hon var gravid
Vettigt ändå, ett räcker väl.
Aldrig sett mina föräldrar fulla men de drack dock ett glas vin till maten ofta, kanske 3 ggr veckan.
Jag s
Jag såg min pappa bakfull en enda gång under uppväxten (efter någon fest med jobbet). Min mamma såg jag över huvud taget aldrig förtära alkohol.
Aldrig i såfall.
Drack väl en starköl till söndagsmiddagen, snaps på jul o julöl, sen säkert på midsommar men aldrig sett dom bakis någonsin.
Mamma tog aldrig ett glas vin bara för att det var helg, inte pappas fru heller.
Har aldrig varit bakis med mina barn.
Aldrig, mina föräldrar drack max någon öl/vin vid festligheter och även om dom ute utan oss så kom dom aldrig hem så fulla att dom upplevdes bakis eller trötta dagen efter. Nu när vi är vuxna kan mamma bli lite lullig ibland men pappa kör alltid
Läste om Elizabeth Banks som var nära att dö av att sätta en ärta (!) i halsen. Hon kunde inte andas, de fick göra heimlich manöver. Alltså hur smalt är det egentligen. Hur kan en liten ärta fastna. Då kan ju allt fastna. Tänk när man är ensam när det händer, då är det ju kört, fy att kvävas till döds i sin ensamhet, vilken fruktansvärd panik och dödsångest det måste vara. Det händer ju då och då att det fastar nåt men det kommer ju alltid upp när man hostar och harklar sig. Varför kommer det ibland inte upp på vissa? Vad är det som krävs för att det ska stanna kvar? Fastnar det på ett visst sätt eller?
Det ska ju inte vara massa grejer i luftstrupen så inte konstigt att det fastnar.
Man kan göra Heimlich på sig själv genom att kasta sig mot en stol eller köksbänk.
Det handlar ju om luftstrupen.
Jag åt en snickers en gång, skrattade och andades in och plötsligt blev det stopp.
När jag fick hjälp o det lilla flög ut var det den där lilla pluppen som sitter i en jordnöt, som en liten smula vara.
Det var mer som att när ngt kom ner fel krampade luftröret.
Ja, vilket kanske är en bra mekanism så att det inte kommer ner längre i en bronk eller lungorna tänker jag.
Känner ni igen någon hemifrån som dykt upp i en reality/dokusåpa? Var personen som ni minns eller annorlunda? En jag jobbat med var med i paradise för en herrans massa år sen men hon var för smart och därav ”tråkig” så hon åkte ut rätt fort. Men blev lite chockad när hon kom in.
Jaa en klasskompis var med i Fem killar i veckan. Så pinsamt.
Christian Ternstedt från Robinson. Han är om möjligt ännu vidrigare irl än vad han var i programmet.
Vi har precis köpt hus och med huset kom en hel del odlingar. Det har varit frost ett par nätter där vi bor vilket jag tror påverkar de här grejerna. Det är massor av tomatplantor längs husväggen samt lite sallat. Vad ska vi göra med de grejerna? Vi vill nog ha kvar allt men jaaa… what to do? Rosorna som växer…. Samt jordplätt med lite olika typer av vinbär, jordgubbar, rabarber (ska man låta blad och stjälkar vara över vintern eller ska det plockas av?), gräslök och sådant. Känner att jag vill skaffa gröna fingrar men vet inte hur man gör 😂
Tomater och sallad kommer att dö snart av kylan, de är ettåriga och kommer inte tillbaks nästa år. Ni kan ta bort dem när som helst nu när de börjar vissna. Rosor klipps på våren när björkarna slår ut. Gräslöken klipper ni ner nu och använder så länge det går. Den kommer tillbaks till våren. En del buskar kan klippas under JAS, annars vänta om det blir för kallt. Man rensar bort det mesta som är flerårigt under våren och låter det bara vara efter sommaren och under vintern.
Tack! 😊😊😊❤️❤️🌸
Haha, vad gullig du är!
Ja man läser på? Lånar en bok om odling på bibblan tex. Google finns också.
Men Gud vad snäll och rolig och trevlig du är! Dina kompisar älskar nog dig.
Skulle mina kompisar hata mig för att jag tipsar en random anonym på internet – som vill lära sig om odling – att låna en odlingsbok på bibblan?
Snällt skrivet!
Bloggbevakning är ett minfält 😅
Är ju jättelätt att googla
Menar inte att låta dryg men det är ju det 😊
Det är mycket som är lätt att googla. Själv brukar jag googla och ställa frågan i ös för man kan få svar man inte hittar på Google. Så din kommentar tillförde ingenting. Varför svara alls?
Ja, googla saker är superlätt. Något mer du tycker är lätt?
Tips på menskopp? Nybörjare här!
Lunette
jag har två från Menskopp.se, och kan säga att jag har klippt av den lilla ”piggen” längst ner. Hade jag iof gjort oavsett vilket märke jag hade köpt då det är lättare att ta tag i själva koppen än piggen för att ta ut. Blå färg är smart då blir den inte lika ”tråkig” efter ett tag.
Jag mikrade just två brödskivor i mikron & porslinstallricken sprack 🙂
Va hur hände det?
Jag har en starkt önskan/dröm om att bli familjehem/fosterfamilj men eftersom min man är helt emot det kommer det ju såklart aldrig att bli av vilket känns lite tråkigt..
Du kanske kan bli kontaktperson istället? Förstår såklart att det inte är samma sak. Men det finns många barn och ungdomar som behöver en till vuxen i sitt liv. Kan man bli både enligt socialtjänstlagen eller lss (för ett barn med funktionsnedsättning).
Du kan ju bli kontaktperson?
Finns ju bara två alternativ här, byt dröm eller byt man.
Tror alla som följt och stöttat henne är nyfikna. Jättebra val hon gjorde för sin hälsa och även att hon tänker på sitt barns integritet och inte vill göra karriär på det längre. Men en liten uppdatering för alla som följt och stöttat henne hade ju varit snällt kan man tycka. Men det kanske kommer när hon är redo, vad vet jag.
Tycker du att hon har nån som helst skyldighet efter att ha blivit uthängd, socanmäld och fått en hel flashbacktråd av galna jävla kärringar efter sig? Det tycker inte jag.
Chilla. Har inte sagt att hon är skyldig någon något. Men just de personerna som behandlat henne väl och stöttat henne under hela hennes resa förtjänar väl kanske en liten uppdatering. Men hon bestämmer såklart själv.
Jag tror faktiskt inte hon kommer tillbaks eller ger någon uppdatering. Hon blev så jäkla illa behandlad av knäppskallar när hon var influencer. Och tror allt strul med exet (?) ännu mer gör att hon inte vill dela med sig. Det är kul att dela med sig av ett rätt vanligt liv, men när allt skiter sig plötsligt så är det nog inte lika lockande. Många vill ju bara frossa i olycka hos andra.
Tror inte jag heller, och det är bäst så för henne med. HT borde göra likadant, det skulle få tyst på tråden helt och hon kan fokusera på familjelivet i lugn och ro.
Ja, men HT tror jag faktiskt är för lat och bekväm för att ge upp sitt influencerliv. Hon har ju i princip aldrig haft ett jobb? Bara chillat hemma och levt på sambons lön, förutom när hon blev stor på Instagram och kunde börja tjäna egna pengar då. Hon verkar ju dra in en rätt rejäl månadslön på sina taffliga samarbeten.
Barnets integritet, hennes hälsa och respekt för alla runt om henne borde väga tyngre än de pengarna och locka nyfikna följare. Hon har ju inte många kommentarer på vanliga inlägg så många följare som genuint vill veta om hennes vardag har hon ju inte.
Det var ju dock inte därför hon gick under jorden, utan för att hennes kille begått grova brott
Har det varit rättegång för dessa grova brott…? Du kanske inte vet såklart men det var ju ett välinformerat gäng här 🙂
Ps fasen! Nu blev jag mer nyfiken ändå!
Domen finns på ett visst forum och är ju sjukt mesig. Frågan är om det där med att stjäla från äldre bara var ett rykte? Det han är dömd för är ju att ha tagit typ en tablett lugnande från F.
Någon som gjort ögonlaser operation? Nöjda?
Jag har, för synfelskorrigering. Bästa jag gjort!
Härligt! Ska göra operation 15e oktober. Nervös!! Men hoppas slippa glasögon/linser.
Vart gjorde du och vilket företag?
Jag gjorde min på Lirema, FS-lasik.
Timmarna precis efter operationen var lite jobbiga med mycket rinnande ögon och obehag men dagen efter var allt perfekt. Har inte haft några problem efter det alls, inte ens torra ögon som många kan få.
Inte själv men en anhörig som gjort och fått mycket problem, bland annat torrhet i ögonen så man måste ta droppar dagligen, livet ut.
Så hen säger själv att jag inte borde göra det, och jag själv har blivit väldigt avskräckt när jag hört allt som hänt.
Ja lite sånt som oroar.. är personen nöjd i övrigt?
Ja det är hen! Innan strulet började så var det bara glada toner och uppmuntran till att jag skulle göra det också
Att ta ögondroppar varje dag är ju inte direkt ett stort problem.
Jag gjorde min för typ 13 år sen. Väldigt nöjd! Men tyckte själva ”operationen” eller vad man nu ska kalla det var väldigt obehaglig. Var tvungen att hålla sköterskan i handen under tiden, haha
Hade du problem med torra ögon/ halo ringar? Eller har några problem nu eller är allt bara bra? Ska göra FS-lasik
Ja jag är livrädd, dels för operationen i sig men även eventuella operationer. Samtidigt som det ska bli så skönt att förhoppningsvis slippa allt med linser och glasögon. Vart gjorde du operationen? Har bokat med memira.
Jag gjorde ögonlaser på Memira för 2,5 år sedan, FS-LASIK. Var tyvärr tvungen att göra om ena ögat (då med LASEK) då det inte blev helt bra från början. Idag är synen perfekt. Är torrare i ögonen men även det börjar ge mig sig. Jag var mycket torrare i ögonen av att hålla på med linser. Har än idag svårt för extremt starkt ljus som på tex konserter. Jag är mycket nöjd att jag gjorde operationen. Att slippa allt med glasögon och linser är GULD.
Vad var det som inte blev bra? Tar du ögondroppar eller går det bra utan?
Tack för svar! 🙂
Det var kvarstående synfel som behövde korrigeras. Jag tog ingen extra försäkring på antal år som de erbjöd vid operationen utan korrigeringen ingick i själva grundpaketet. Rekommendationen från Memira har varit att fortsätta med dropparna men hoppas själv att det är något jag kan börja trappa ner med då ögonen känns mycket bättre. Ska på extra återbesök om 2 veckor så får se hur det gått.
Jag gjorde min 2019, supernöjd. Aldrig haft något besvär eller liknande sen operation. Ser pyttelitet sämre nu på något öga jämfört med sen jag gjorde operationen, men de är inget som jag själv märkt särskilt mycket. Gjorde hos Memira. Supernöjd med allt, bemötande, hjälp, frågor och operationen. Var supernervös men de var bara att gå in och köra. Sköterskan var superduktig och informerade väldigt bra om allt både innan, under och efter.
Kul att höra att du är nöjd! Tack för svar 😀
Detta är inte tänkt att låta som ”blygsamt skryt” utan bara genuint en fundering. Jag får aldrig komplimanger av killar, alltså aaaldrig, mycket sällan av tjejer men det är klart att mina nära tjejkompisar säger att jag är fin då och då. Däremot säger barn alltid att jag är fin, killar som tjejer. Jag har fått upp mycket om boy/girl-pretty på senaste, huruvida en t.ex kändis anses vara snygg av det manliga eller kvinnliga könet, någon mer här som tydligen är ”kid-pretty”?
Aldrig hört talas om. Förstår inte riktigt vad du vill diskutera, om fler än du får komplimanger av barn?
Vet inte om jag direkt är ute för att diskutera, är bara något jag funderat på. Tror diskursen lämpar sig bättre om man hört talas om ”boy/girl-pretty” innan. Förstår att fler än jag får komplimanger av barn. Min tanke från början var att min stil kan anses vara ”barnslig”, dvs mycket färg/pasteller och att det är något som tilltalar barn mer än vuxna. 🙂
Finns ju helt klart stilar som går hem bättre hos barn. Sånt som är motsatsen till stilrent och less is more brukar väl barn gilla.
Tror killar kan tycka du är snygg fast de inte ger dig komplimanger. En del vill ju inte tro att du ska uppfatta det som att de stöter på dig 😊 många har nog svårt att ge komplimanger överlag av någon konstig anledning, oavsett kön. Barn tenderar ju att vara lite mer ofiltrerade och säga exakt det de tycker.
Ja det är ju förvisso sant!
Vad har du för stil? Kanske mer traditionellt fin snarare än snygg/sexig? Om du förstår 🧐
Ja det är nog där det hänger på, har rätt mycket ljusa färger i mina kläder också som förmodligen tilltalar barn mer.
Får du bokstavligen aldrig komplimanger eller får du det ”aldrig”? Alltså, du får det inte av de du själv tycker är attraktiva? För jag tänker själv att jag aldrig får komplimanger, men det får jag, bara att det känns inte som att det räknas eftersom jag inte finner dem attraktiva tillbaka, inte de som sagt det irl iaf (på tinder får jag komplimanger men då tycker ju jag de är snygga också).
Får knappt komplimanger av tjejkompisar heller, men det händer väl ändå ibland iaf, även om det är sällan.
Har fått upp det där med boy/girl pretty också, men fattar verkligen inte vad det innebär?
Jag tycker det ändå är ofta man läser/hör om kvinnor som råkat bli gravida, och när man läser om preventivmedel så har de ju ändå hög procent säkerhet. Inte så att det är 50/50 liksom. Handlar det då oftast om att dom slarvat med preventivmedel? Hur vanligt tror ni det är med kvinnor som lurar sina män att de råkat bli gravida men de egentligen slutat med sina piller exempelvis?
Klart det händer men tror absolut inte det är vanligt.
Har ju läst om flera här och andra bloggar/forum…
Behöver ju inte vara lura som i att sluta helt men vill någon själv ha barn och går på p-piller så kanske man inte föreslår kondom om man missat ett piller eller varit magsjuk tex. Att det är lite mittemellan liksom? Även de som blir ofrivilligt gravida, är nog ofta det händer pga att man inte tagit piller helt korrekt, känns som betydligt ovanligare att någon blir gravid trots spiral tex jämfört med p-piller även om de ska vara ungefär lika säkra?
Men det är ju sjukt. Man ska va överens. Tycker man ska va ärlig och hederlig och berätta i så fall.
Spiral är säkrare och ja, går inte att använda fel.
Då får man skylla sig själv sen när han drar och man står där själv med ungen..
Supervanligt med slarv! Jag har mött många som påstår att de blivit gravida trots preventivmedel men rotar man i deras story så finns det alltid brister. 😉 T.ex. glömt ett piller en dag ”jamen det var bara ETT”, bytt p-stav långt senare än de borde, osv… Enormt slarv men det vill ju de flesta inte erkänna.
Preventivmedlens höga säkerhet är vid perfekt användning, vid ”normal användning” är det lägre. Det är inte vanligt att bli gravid med preventivmedel men det händer såklart och det hörs väl mkt och man lägger det på minnet.
Jag och mina bröder (en är min tvilling så det har inte hänt 3 gånger) blev till trots p-piller. Vill inte veta om mamma slarvade😂 har svårt att tro det visserligen då hon är så ordningsam med allt annat, men man vet aldrig😅
Siffrorna på hur säkra preventivmedel är brukar vara per år. Så t ex pearl index vid perfekt användning av kondom är 2, dvs 98 % chans att man INTE blir gravid varje går.
Om du då har 30 fertila år så är det 0,98^30 att du inte blir gravid under hela ditt fertila liv, vilket är = 0,55 = 55 % chans . Dvs 45 % chans att du någon gång blir gravid.
Tar man istället faktiskt användning (istället för perfekt användning) är pearl index 18. Chansen att inte bli gravid under hela livet är då 0,82^30 = 0,0025 dvs ca 0,3 %.
Dvs det är extremt liten chans att ej bli gravid under hela ditt fertila liv med kondom och ”faktisk användning”. Men även om du använder det helt perfekt är det en överhängande risk att du blir gravid någon gång.
Sen är ju kondom en av de sämre preventivmedlen, och man har ju inte full fetiltet i 30 år. Men ni förstår principen, man kan inte stirra sig blind på sifforna för ett år.
Bianca I är väl ett praktexempel på att det kan ske när man slarvar med pillerna, har hänt väl tre ggr? Dock kanske just slarvet haft med bulimin att göra gissar jag.
I vilka avseenden har ni tagit hjälp av facket och har det i så fall nått framgång?
Aldrig. Mina kollegor 2 ggr (Kommunal och lärarnas fackförbund) båda slutade illa pga ordentlig inkompetens från fackets sida. Har inget medelskap idag. Har däremot hört flera med positiv erf av hjälp från Unionen.
Min son (6 år) har klänning ibland och idag för första gången på sin nya skola. Några äldre elever skrattade åt honom och sa att han såg löjlig ut. Hur hanterar jag detta? Jag vill att han ska fortsätta klä sig som han vill och inte ta åt sig.
Så är de tyvärr, barn. Du kan nog inte göra så mycket mer än att uppmuntra honom och säga att han är fin som han är och att han klär sig som han vill.
Det är ju upp till honom hur viktigt det är för honom att ha klänning tänker jag, dvs om han inte vill ha klänning längre så är det ju inte världens grej – ibland vill man helt enkelt bara smälta in. Men vill han fortsätta ha klänning så säg åt honom att det alltid kommer finnas folk som vill retas och att de nog kommer ledsna på att retas om han inte bryr sig. Ta upp det med skolan också, om han vet vilka barn det är?
Ja jag tänker också nåt sånt. Låtsas obrydd liksom. Och tänker att jag ska prata med skolan pga de tjatar mycket om sitt värdegrundsarbete.. Här får de nåt att jobba med
Hantera det som det är.
Dvs berätta att det fortfarande är ovanligt att killar har klänning även om det är helt ok.
En del pojkar blir förvånade och vet inte hur de ska hantera det. Bekräfta att alla har olika smak och att det faktiskt är ok att de får tycka att det ser löjligt ut. Det gör inget. Din son tycker säkert också att en massa andra saker löjliga ut och det har han också rätt att tycka.
Sen behöver man inte säga det högt, ni kan prata om hur man uppför sig för att inte vara elak och att man inte alltid måste säga allt man tycker och tänker högt.
Typ så hade jag hanterat det.
Prata med personalen. Ingen ska reta någon för något, det är vårt jobb att ta tag i och motverka det.
ja det där är knepigt, jag själv skulle inte vilja att min son hade klänning. skolan är ändå bra på att avleda sånt och prata om allt alla får va hur dom vill, men barn är barn…
Alla svaren du fått är hur det borde kunna vara, men faktum är att din pojke riskerar att snabbt bli mobbad och retat pga kläderna och vi vet alla hur bra skolan är att hantera sådana problem. Säger inte att det är rätt såklart men när kartan och verkligheten inte stämmer så är det verkligheten som gäller.
Nått som skulle stärka din son är om din man också kan bära klänning offentligt, typ när ni åker och handlar eller andra offentliga miljöer.
haha det vore kul 😊
Hungrig hy😩. Min smink bokstavligt äts upp av min hy efter knappt en timme. Jag använder toner serum kräm primer setting power. Vad gör jag för fel? Ser ju lagom nyvaken ut innan lunch 😅 jag e för gammal för det!
Kan ni hjälpa mig med tips för att somna bättre? Jag tänker massor av negativa tankar och känner mig liksom ”stressad” och har svårt att slappna av.
Ta ett par min och skriv ner alla jobbiga tankar eller teman du tänker på. Sen bestäm för dig själv att du får ta tag i grejerna på listan först i morgon kl 10 typ.
Jag lyssnar på Disneysagor när jag ska sova! Fungerar utmärkt för mig att fokusera på, men behöver inte lägga stort fokus utan bara tillräckligt för att sakta glida bort.
Åh. Vilken app använder du?😍
Tack för tipsen. Ska försöka med era tips. Det att skriva ner vad jag ska göra dagen efter är ett väldigt bra tips. Jag brukar skriva att göra listor- men ofta skriver jag dem när som helst under dagen… Att skriva på kvällen är nog en bättre strategi… och att skriva ner jobbiga tankar gör jag bara sporadiskt, men det kan absolut underlätta att försöka skriva ner dem varje kväll!
”Tracks to relax” sömnmeditaioner på Spotify är guld! Ställ in timer att den ska stänga av när avsnittet är slut. Somnar alltid jättebra till ett sånt avsnitt när jag har ångest eller jobbiga tankar.
Somna med Henrik, en podd. Får mig alltid att sova gott!
Det finns ett sömntrick som militären använder sig av,man sover inom 3 min.Googla!
Jag är sååå inne i Katie Santrys nedgrävda matta i trädgården. Någon mer som följer detta på TikTok?
Varför är Alexandra Nilsson härinne och kollar om hon nu avskyr Bloggbevakning så mycket? Pratar i hennes podd idag om en ”hatkommentar” som hon hittade här.
Dessutom, har för mig att hon sagt i en vlogg att hon aldrig vill samarbeta med Belissas igen, och nu har podden ett samarbete haha.
Tänkte samma idag när jag lyssnade på podden. Dock otroligt pinsamt av henne att inte läsa upp hela kommentaren, hon valde ut delar av den. Och pinsamt också att snoka här inne när det är ett sådant ”hemskt” ställe 😏
Skulle tro att de flesta som blir omskrivna här inne är här och läser.
De är nyfikna de små liven.
Hur mycket pengar lade ni på era bröllop och vigselringar? Har sett på tiktok osv att många amerikaner har börjat kritisera bröllopsindustrin och blev chockad när jag hörde att många lägger upp emot 100k DOLLAR på sitt bröllop! Och att själva vigselringarna kostar ca 6k dollar per styck! Mitt och makens bröllop för 7 år sen kostade 40k och ringarna totalt 20k. Jag tyckte att det var mycket tills jag hörde detta haha
Vi la ca 95 000 på vårt bröllop inkluderat allt. Dvs mat, lokal, dryck, DJ, serveringspersonal, kläder och ringar.
Min man behöll samma ring som till förlovning. Mina ringar (köpte ny förlovning- och vigselring) gick på ca 35 000 kr tack vare att jag lyckades timea in kampanj. Hade annars kostat ca 50 000 kr.
Låter ändå som en någorlunda rimlig budget om man slår på stort med DJ och personal etc. Men det kanske är att förväntningarna är så olika här och i USA då? Är allt mycket dyrare där bara eller är det all dekor som driver upp priset? Att företagen vet att de kan mjölka blivande brudpar på pengar? Tycker detta är så intressant haha! Hörde någon säga att de kom undan billigt med catering… för 12,5k dollar
Säkert en kombination av att det är dyrare där och kanske högre förväntningar? Kanske är kotym att ha större bröllop? Sen har de väl ”rehearsal dinner” dagen innan? Dvs som två bröllop två dagar i rad, då kqn jag tänka mig att det går åt pengar.
Men ja, det verkar vara en industri där det är lätt att göra av med pengar helt klart.
Fast mkt är ju mkt billigare i USA än i Sverige, om man inte är i typ NY eller SF. Mat, dryck, lokaler osv. Så det måste vara deras bröllopsindustri som pressar upp priser
Typ 50 000, litet men med lite dyrare grejer vi ville satsa på, tex middag på fin restaurang efter vigseln. Ångrar att vi inte hade en professionell fotograf dock.
Våra ringar var rätt billiga, cirka 800 då det är titan men det var precis vad vi ville ha.
15,000 kr på bröllopet, jag tror våra ringar kostade 6000-7000 kr för båda? Detta var dock snart 15 år sedan och jag var student, så budgeten var helt enkelt vad vi hade råd med. Jätteglad för det i efterhand, vi blev ju lika mycket gifta som de som lägger tio gånger så mycket.
Nån som vet vad som hände mellan Rask och Jackes svärmor häromdagen? Såg Jackes senaste video där dom tar upp att det varit bråk, men inte varför
Är inne i ett tidigt dejtingstadie (setts ett par veckor) och vi fantiserar redan om hur det skulle vara att ha barn tillsammans på olika plan. Ingen vill såklart rusha in i något och vi kommer liksom inte skaffa barn det första vi gör. Men fantisiera kan man väl få göra redan nu?
Ja såklart 🥰 alltså vissa förhållanden går från 0 till 100 och håller hela livet, medan andra skyndar långsamt och skiljer sig efter 2/5/10 år. Finns inget mer rätt eller fel, följ ditt hjärta ❤️
Jag vill göra slut med min partner. Vi har varit tillsammans i 1,5 år, men jag har så fruktansvärt dåligt samvete. Vi är 27 och 29 år. Han är världens snällaste människan men tyvärr helt fel för mig. Jag klarar inte av tanken på att såra honom och oroar mig för om det ska gå bra för honom. Tänk om han inte träffar någon ny, blir ensam, aldrig får en familj som han drömmer om… Jag känner mig som en hemsk människa som inte kan ge honom det han vill ha
Jag tror att det är minst lika sårande om inte mer sårande att leva kvar i en relation som är ensidig. Sen kan du inte ta ansvar för en annan persons liv på det sättet <3 tänk på dig själv här
dom flesta träffar någon ”rätt” till sist.
du kan inte ta ansvar för hans tillvaro.
tänk på dej själv.
Om han inte är rätt för dig är du inte heller rätt för honom. Släpp honom och ge honom chansen att träffa en person som är rätt för honom och som vill göra alla de sakerna som han vill tillsammans med honom. Det är verkligen inte schysst att hålla honom i ett förhållande som inte har någon framtid.
Du säger att han är världens snällaste människa och sen är du orolig för att han inte ska träffa någon ny? Den logiken går inte riktigt ihop i mitt huvud.
Ja det låter konstigt, men det kan ju vara så att han är världens snällaste men blyg och inte har så lätt att träffa nya personer? Det är dock ingen anledning för dig TS att fortsätta vara tillsammans med honom, han kanske visar sig mer framåt än du trott när ni gör slut?
Är det någon här som fått ersättning från barnförsäkringen för IBS? Jag är 23 och haft problem med min mage i flera år. Sökt vård för det förra året då crohns sjukdom går i min familj men läkaren påstår att det inte är mer än IBS. Jag äter nu starka mediciner mot detta (mot nervsmärta) och diagnosen påverkar mig oerhört i min vardag. Ser att IBS finns med i svensk försäkrings tabell över medicinsk invaliditet mellan 0-5%. Är det någon som anmält detta till sitt försäkringsbolag och isåfall vad hände?
Gjorde cellprov och fick idag svar att jag är kallad till koloskopi då de hittat hpv 16, 45 och asc-h. Så orolig nu. Någon med erfarenhet/ kunskap? 🙁
Jag har gjort koloskopi två gånger och hade höggradiga cellförändringar vid båds tillfällena. Det resulterade i konsiering där man tog bort cellförändringarna. Så nu hoppas jag att de inte kommer tillbaka, nytt cellprov tas i januari. Och tänk på att cellförändringar är inte cancer❤️ Det kommer gå jättebra ☺️
Hörni, det är kolposkopi ni ska på, inte koloskopi! Tipsar om gruppen ”Cellförändringar i livmoderhalsen” på facebook för stöttning, den är skitbra! ❤️
Tack ❤️
Jag fick också göra koloskopi och fick sen ta bort medelsvåra cellförändringar vid konisering. Det var ett år sen ungefär, har inte haft några men alls, ingreppet var väldigt snabbt och enkelt (obehagligt dock men så är det ju när man gräver där nere) men jag lämnade verkligen med känslan av att vården är fantastisk. Det är verkligen så bra att du tagit cellprov och nu får möjlighet att åtgärda om det är något fel! Kan nämna minst 5 pers i min bekantskapskrets som haft samma och ingen har det gått dåligt för. Det hjälpte mig mycket att prata med folk som gått igenom det själva för att inte skrämma upp mig själv och för att inse hur relativt vanligt det ändå är.
Tack! ❤️
Råkade vräka ur mig att jag tycker att min ena bonusson är bortskämd. Vi ska flytta i morgon och jag projektleder den här flytten i form av packning och så. Bonusarna är 14 och 17, jag har sagt att jag inte kommer att packa deras rum utan det får de göra själva. Deras pappa har sagt detsamma, och att de förväntas hjälpa till hela dagen i morgon. 17 åringen är noll problematisk. 14 åringen har inte packat sitt rum, ska inte sova här ikväll och kan kanske tänka sig att komma till 11 i morgon om han blir hämtad. Vilket hans pappa tillslut gick med på. Jag muttrade att jag lär väl få packa hans rum, bortskämda unge. Sambon bara skrattade och sa ”mm jaa lite bortskämd är han kanske”. Men ja, har nu dåligt samvete 🙃
Tänker att du ska ha det.
Det är jobbigt att flytta. Barnen har inte valt det. Det är jobbigt att packa.
Ert jobb där är inte att tjata och skälla utan att underlätta och strukturera upp så att det blir gjort. Ni kunde väl ha ägnat en kväll åt att packa tillsammans. Det kanske inte är helt självklart för en 14-åring var man börjar och hur man ska göra.
Så fint att du såg barnperspektivet! Håller helt med dig faktiskt.
Pappan kunde gjort det ja. Hans barn, han ska uppfostra och ta ansvar.
Man är inte livegen bara för att man är 14 år.
Har ni frågat hur Han vill lägga upp planen inför Hans flytt med Sina Saker till Sitt nya hem?
Är det 14-åringen som bett dig projektleda?
Eller har ni bara leverat ett:
– Det är förväntar vi oss av dig. Punkt.
Frågan är om han är bortskämd eller bara trygg och vågar stå på sig?
Han har också ett liv. Men inget val. Ingen kan anställa en 14-åring så han kan försöka sig och flytta. Så han Måste bo med er. Behandla honom på samma sätt som du behandlar din sambo.
Jag gissar att du och sambon diskuterat upplägg och att din sambo är överens om att du projektledare och han lyder. Var 14-åringen också med och fattar det beslutet eller är resultatet bara meddelar honom och han förväntas lyda?
Ett barn ska lyda sina föräldrar ja… Herregud.
Såklart!
När du var 14 år hade du ingen egen vilja, ingen integritet och inga behov. Du bara snällt gjorde allt dina föräldrar sa, gillade det och mådde bra? Eller teg led och lydde du bara.
Usch för människor som vågar förstå att tonåringar också är individer. Vart är samhället på väg? Att visa respekt för nån som är yngre? Hur ska detta sluta?
Men överdrev lite mer. Jag hade egen vilja men gjorde såklart det som förväntades av mig och förstod varför. Vissa här beter sig som de bett honom hugga av sig sin arm eller ta jobb o en gruva. I vilken värld kan en 14-åring inte ta ansvar för sitt rum?? Han är lat och bortskämd.
Vilka mähän många av er är.
En 14-åring kan inte planera och strukturera så väl, och det blir ännu värre eftersom flytten inte är självvald. Ha medlidande med 14-åringen. Ni två vuxna får göra merparten av jobbet.
Nej. Nej nej nej. Om han inte gör det får pappan göra det. Hur är det ditt ansvar?? Han borde ställa krav på sin son.
Varför vill du inte hjälpa dem? Kan du verkligen förvänta dig att en 14-åring ska fixa en sådan sak helt ensam?
Varför ska HON göra det? Pappan borde göra det k så fall.
För att hon tydligen har tagit på sig massa saker själv, och behöver inse konsekvenserna av det. Ja pappan ska såklart också vara förälder, mer så än en bonusförälder, absolut. Men hon har ju redan börjat projektleda, och på ett ganska dåligt sätt uppenbarligen.
Pappan kan sluta vara mansbebis. Egentligen kanske hon ska flytta själv nånstans och slippa allihop.
Men vilka mesiga kommentarer du fått. 14åringen ör fortfarande ”barn”. Hur kan ni ens tillåta att han inte sover hemma? Eller inte ens har packat? Det är väl för tusan skit samma om det inte är hans val att flytta, jag anser att barn har exakt ingenting att säga till om. Så länge man bor under sina föräldrars tak gör man som de säger.
Precis! Tack!
Vad hände med att ge vägledning och stöd? Det är inte ”mesigt”. Hoppas inte att du själv har barn…
En 14-åring (!) som vägrat och vägrar göra sin del (minimum, packa sitt eget rum!) och klagar… Herregud, sluta curla!
Har du träffat en 14-åring? De är inte vuxna. Att curla skulle vara att göra det åt hen, men det var inte vad jag skrev.
Det är ju det hon säger att det kommer sluta med. Ja, det har jag, jobbar i skolan. Och såna här tankesätt är varför det blir så jävla illa ibland. Att inte kunna hållas ansvarig för eller förväntas kunna göra nånting. Hur fan ska de klara sig i livet sen?
Fruktansvärt mesiga kommentarer. I vissa fall måste man bara sätta ner foten. Hur många gånger har man inte behövt göra saker man inte velat i sin uppväxt men ändå gjort? Vägledning och stöd, visst, men inte nödvändigt i varenda jävla situation. 14åringen tar inte skada för att han inte får göra som han vill under en liten kort period – att packa och packa upp sitt rum tar inte så jäkla lång tid.
Och wow. Så otroligt moget av dig att försöka trycka till någon med ”hoppas du inte har barn”. Hoppas snarare att du inte har några barn, om man ska lägga sig på din nivå.
Verkligen! Det här är vad som är fel med många föräldrar idag!
Man kan tycka att det är lite mesigt och att barn ska lyda etc. Men uppenbarligen hsr hennes sätt inte varit effektivt. Med samarbete kommer man längre. Att tillsammans med 14-åringen göra en plan. Gå in i rummet med ett antal lådor och bestäm vad som görs när typ dina kläder packar du på onsdag och lägger här i etc. Låt han komma med idéer och själv vara delaktig.
Många tonåringar skolkar, dricker, snattar, röker etc
Att inte packa ner sitt rum är inte o hela världen och känns otroligt onödigt att ha konflikter kring istället för att bara lägga ner maktkampen och fokusera på att det blir gjort.
Tycker nog absolut att det är något att ha en konflikt kring. Går flyttlasset en viss tid och ungen inte tar sitt ansvar (som man är gammal nog att göra när man är 14 år) så är det en konflikt jag hade tagit alla dagar i veckan.
Lämna det till pappsen då.
Är stället ni ska flytta från, möjligtvis det hus/den lägenhet som barnen bodde i förr i tiden, när deras föräldrar var ihop? Tänker att det kanske i så fall finns massa känslor i botten som 14-åringen inte vet hur han ska deala med/prata om. Bara en tanke. <3
Man ska vara särbo när man har barn sedan tidigare. Det här hade du sluppit då. Fattar inte varför man måste bo ihop.
Flytta och lämna kvar hans grejer.
Exakt!
Till er som tycker sonen är bortskämd och ska lyda, gillar ni diktaturer? Skulle det vara ok att er partner behandlade er så?
Jag fattar inte grejen att barn ska lyda och lära sig göra som föräldrarna säger. I en fam vill man väl hjälpas åt? Ibland är saker jobbiga då är det gött om nån backar upp.
Klart man sätter gränser för farliga och olämpliga saker men nu pratar vi om en helt ofarlig arbetsfördelning.
Ofta visar vuxna varandra hänsyn, har min man haft en tuff lång dag på jobbet så lagar jag mat. Avskyr jag att veckohandla kanske min sköter det alltid då jag slipper.
Jag tycker det vore mer rimligt att ett par veckor före flytt prata med 14-åringen om hur den känner inför flytt och packning och göra en plan ihop som även 14-åringen är fine med. I inlägget låter det mer som att sonen mest blivit informerad om att det här ska du leverera. Och ni tolkar in att han ska lyda. Sen är det skitsamma hur sonen känner.
Känner sonen att det är skitjobbigt att packa sitt rum kanske han bidra med något annat, packa upp allt porslin framme i nya huset tex. Men då måste man prata, inte leverera en order.
Att visa varandra hänsyn och backa upp varandra i en familj skapar inga bortskämda barn. Snarare empatiska. Barn är ett ingen egen art som blir monster om de inte hålls i koppel.
Håller inte med om dom sista mening. Man behöver både omtanke och sånt men även uppfostran, ramar, regler. Kan bli riktigt illa utan. Välkommen till mitt jobb för att kolla.
Det är så det är att växa upp? Och även att leva i samhället sen. Vissa saker gör man bara.
varför skaffar Therese W ett fjärde barn då det är så kämpigt med jobb barn sömn mm..
Så som alla gör… Klaga klaga klaga, skaffa skaffa skaffa… 😄
Håller med att många beter sig såhär, knäppt
Är det någon som vet vilken influenser det var som Claes Malmbergs dotter pratade om? Någon som tydligen alltid var otrevlig och elak och som Johanna och Edvin tydligen kände sig tvungna att försvara i sin podd. Det har ju t om stått om det i tidningar men ingenting här. Känns märkligt att BB inte heller har skrivit något on det.
R*sann* Ch*r*es
Det har väl diskuterats jättemycket både här och i podden. Tror dom flesta gått vidare från det dramat nu.
Läste nåt av Jens Liljestrand att han har upptäckt att människor inte gillar honom. Jag har precis gjort samma upptäckt. Jag har nu också upptäckt att människor inte gillar mig. Jag har alltid trott tvärtom, att människor tycker att jag är fantastisk och underbar människa. Men när jag läste dom orden av Jens så stannade jag upp och tittade ”utifrån” och började tänka, hur beter sig egentligen människor runt mig? vad säger de egentligen? vad har de för kroppsspråk? vilka vibbar får jag? vill de umgås? vilka inbjudningar får man? osv, så inser jag att människor inte mig, inte överhuvudtaget, de flesta undviker mig och vissa bara låtsas gilla mig. Det är som att jag ser allas ansiktsuttryck framför mig och alla sitter och tittar på mig med ett hånflin eller nedlåtande i ansiktsuttrycket. Det är som att man kan se allas ansiktsuttryck framför sig.
Du inbillar dig
Fantastisk och underbar…nån tycker säkert det. Men du vet precis som alla andra att det går inte att vara omtyckt av alla.
Förstår dig precis. I äldre ålder har jag insett att folk är rätt likgiltiga för mig.
Bara när folk träffar mig många gånger börjar en del få lite positiva känslor för mig, men det tar lång tid, flera år.
Sån är jag bland jämnåriga. Har aldrig varit direkt mobbad, men inte heller haft många bra vänner. Folk i min ålder ser mig som en loser. Men på min arbetsplats med enbart personer som är äldre än mig är jag omtyckt.
Någon som sett Jenny freeds samarbete med kronfågeln i hennes flöde? Hon placerar råa kycklingfiléer på en skärbräda och i princip lägger dem på färsk koriander mm… klipp till att hon därefter skär upp grönsaker på samma skärbräda, som äts råa i tacosen 🤢
Blä! Och just Kronfågel som verkligen plågar sina kycklingar så vidrigt borde ju bojkottas totalt!
Vet du att hon inte har diskat den däremellan?
Tips på butik som säljer fejkblommor som ser relativt äkta ut?
Har inte råd att köpa buketter regelbundet men hade velat ha bukett i vas hemma, gör ju så mycket för ens hem tycker jag. Men vill inte ha såna torkade eller såna som ser för plastiga ut
Living flowers. Mina har hållt 1,5 år nu
Wexter. De har fler buketter i butik än de som finns på nätet. Jättefina men dyra dock.
Om jag inte har svårt att skaffa nya vänner men har svårt att behålla de ”livet ut”, vad kan det bero på att de efter några år dumpar mig utan förklaring? Blir alltid så förkrossad att de inte ens kan säga varför de en dag inte längre vill umgås mer.. Hade varit en dröm att kunna hitta en äkta vän som jag kunde behålla livet ut.
Kan vänner verkligen dumpa en bara för jag inte är tillräckligt ”relevant” längre i deras liv (jag vet att jag inte kan utvecklas på samma sätt som dem p.g.a. dåliga förutsättningar i livet)?
Jag är ju dock trots allt en empatisk, lojal och generös vän skulle jag säga. Är bra på att lyssna, stötta och är lättsam av mig som vill ha det bra och roligt i livet.
Jag och dessa vänner som har dumpat mig har då alltså inte tjafsat, bråkat eller att det har hänt något dramatiskt mellan oss. Men känns som de flesta tjejvänner som gjort såhär har passat på att dumpa mig i samband med att jag eller vännen har flyttat..? Som att jag är en ”utrensning” man gör i samband med flytt
Ja. Det kan hända. Har både varit med om och utsatt andra för. Vi har vuxit ifrån varandra och tillför inget i varandras liv.
Min upplevelse är att man ofta tappar varandra när man flyttar. Det blir inte lika lätt att ses och vänskapen för ut. Behöver inte va medvetet. Har dina vänner skaffat barn och sen försvunnit? Också en vanlig anledning tyvärr.
Ibland har de dumpat trots att någon av oss har flyttat så att vi bor närmre till varandra dock.. Det med barn har jag inte varit med om hittills faktiskt att det varit anledning till att jag blivit dumpad
Jag har vänner kvar i olika gäng och konstellationer från universitetstiden och vi har ofta kontakt och ses några gånger per år trots att vi bor i olika delar av Sverige!! Så det behöver absolut inte vara så att man tappar kontakten bara för att man flyttar. Men relationer måste ju underhållas, vissa verkar tro att vara för att man blivit kompis en gång så är det så 🤷🏼♀️
Minns för några år sedan om en pappa som filmade sin dotter i en bil som grät och absolut inte ville bli lämnad till sin mamma (och om det var mammans pojkvän eller annan anhörig) som gjorde sexuella övergrepp på denna stackars flickan.
Vet ni vilket fall jag menar? Jag kommer tyvärr inte ihåg namnet på flickan så hittar inte på Google. Någon som vet vad som hände med flickan sen? Fick hon och pappan hjälp och slapp ifrån mamman?
Förhållandefrågor och -tankar.
Träffade för drygt fyra år sedan en kille som jag blev upp över öronen förälskad i. Ser i efterhand att jag blev lovebombad, men samtidigt att vi hade väldigt mycket gemensamt, samma humor, samma tankesätt, samma kärleksspråk, fantastiskt sex och djupa givande samtal. Allt var fantastiskt.
Efter ett tag började jag se röda flaggor. Många. Han drack, ljög, ”behövde” kontrollera mig och var svartsjuk och skyllde på skador från ett tidigare förhållande. Jag gick honom till mötes eftersom jag verkligen ville att han skulle känna sig trygg med mig för att kunna läka. Han har haft en hemsk barndom och jag ser hur hans försvar gjort honom till en person han inte är(?) och inte längre behöver vara. Jag är en lojal, kärleksfull och ärlig människa och jag hoppades att han kunde känna sig trygg nog att släppa sina försvar och ”bli” den människa han egentligen är.
Men efter ett tag upptäckte jag hur vanemässigt han ljög, ibland om skitsaker, som för att slippa få skit för att han t.ex. var sen. Skit han aldrig hade fått av mig, vilket jag otaliga gånger förklarade. Jag gjorde klart för honom många gånger att jag avskyr lögner och föredrar sanningen, oavsett vad det gäller.
Efter en särskilt jobbig händelse där jag fick höra att han varit otrogen ljög han först om hela saken i sex månader och när jag sedan från annat håll fick bevis fortsatte han att ljuga mig rakt i ansiktet tills han insåg att det inte var någon idé att fortsätta. Då kom ångern och ursäkterna. Jag gjorde slut, men gick tillbaka eftersom jag har så starka känslor för honom och hoppas så att han kan komma till en punkt då han vill ta tag i sina problem. Han är alkoholist och troligtvis även narcissist. Tyvärr blev allt bara sämre. Han manipulerar, blir våldsam, jävligt elak och anklagar mig för att vara svartsjuk och kontrollerande. Han gaslightar och projicerar och varken min familj eller vänner tål honom längre. Han är helt klart den överlägset elakaste jäveln jag träffat.
Idag fick jag reda på ytterligare en otrohet. Och jag har misstankar om flera. Har förstått att jag är gravt medberoende och har börjat gå till en psykolog för att jag känner mig så vilsen.
Jag hör ju själv hur jävla dum i huvudet jag låter, men jag behöver hjälp att komma ur detta. Enklast vore att flytta, men jag trivs där jag bor. Ignorera är svårt eftersom jag är puckad och har känslor och hopp kvar.
Snälla. Ge mig konkreta råd. Jag är en intelligent person och har aldrig varit i ett liknande förhållande förut. Förlorade tilliten till honom för två år sedan men ser glimtar av personen jag älskar, och antar att jag vill rädda honom så att vi kan få leva tillsammans, så lyckliga som jag vet att vi kan vara. Samtidigt är tillit det viktigaste för mig och han gör verkligen inget för att reparera något.
Hur fan lagar jag mig själv? Fattar att jag är mer sjuk i huvudet än jag någonsin trodde jag kunde bli och jag vill ALDRIG hamna i något liknande igen.
Vad ska jag göra? Konkret! Svar som ”lämna honom” går bara rakt igenom min blåsta skalle…
Åh Sarah vilken tuff situation. Men du inser också att du måste avsluta den här relationen. Du är värd att vara med någon som ger dig så mycket mer än allt kontrollerande och otrohet mm. Jag tror du verkligen behöver fundera på vad du vill ha i en relation och om du verkligen får det i nuvarande. Om du fortsätter den här relationen så kan du säkert också se att det här beteendet kommer att fortsätta, det är ju inte du som i grunden behöver förändras, det är ju faktiskt han! Men, det jobbet kan inte du göra, lika lite som du kan få någon att sluta röka eller sluta med alkohol.
Och du har ett gott hjärta som vill stötta och finnas till för honom, men du behöver också någon som finns där för dig oavsett sin trassliga bakgrund eller inte. Jag förstår sorgen du känner över allt det fina ni hade i början och att du ibland ser glimtar av det och känner hopp, men den där glädjen borde finnas i ditt liv varje dag året runt! Men om inte du blir fylld med kärlek, omtänksamhet och lycka så kan du inte helle ge det till någon annan om dina ”kärleksdepåer” inte heller fylls på.
Och bra att du går till en psykolog för stöd! Det är så starkt av dig att söka hjälp! Men försök nu att prioritera dig själv, vad du behöver och vad du mår bra av. Har du tänkt på vad du skulle sagt till din bästa vän om hon/han kom med detta problemet och ville ha råd?
Många kramar till dig!
Gå emot din egen vilja och bryt omedelbart och flytta därifrån. Att du trivs är ointressant, du är förgiftad av den där personen och du måste bort från honom.
Det kommer aldrig att bli ett bra förhållande mellan er. Det kommer att vara dåligt alltid. Detta betyder inte att han alltid kommer ha dåliga förhållanden, men det kommer alltid vara dåligt mellan er. Ni passar inte ihop.
Gå emot din vilja och lämna hela situationen! Det har redan gått för många år.
För det första, du är inte alls ”dum i huvudet” många hamnar i den här situationen av medberoende med en narcissistisk person. En sak du måste förstå är att den här ”fina personen” han var i början, och som du ser glimtar av ibland, det är inte någon som finns på riktigt, det är och har alltid varit en lögn han serverat för att fånga dig i sitt grepp. Det är den han är i de dåliga stunderna som är hans verkliga jag.
Hade min bästa svenska filmupplevelse någonsin i veckan! Stormskärs Maja. Fantastiskt fin film.
En annan höjdpunkt den här veckan är att jag äntligen lärt mig hur jag får min stainless steel stekpanna att bli non-stick! Behöver inte ens steka mina pannkakor i något fett.
Diskussionsvärdet på den här trådstarten kanske inte är det bästa, men ett filmtips kunde jag bidra med iallafall 😌
Snälla dela med dig av hur du gör med din stekpanna?
Kollade massa YouTube-videos på hur andra gjorde och fick fram att det här är det viktigaste:
– Värm upp pannan till rätt temperatur (man får göra ett vattentest för att se detta. Jag skvätter bara lite vatten på pannan med fingarna, och om dropparna studsar runt så är den perfekt – brukar vara strecket precis mellan låg/medel värme på min spis men detta varierar säkert beroende på spis. Vattentestet, ”mercury ball test”, är det här: https://www.youtube.com/watch?v=OFc0Yb1oIc4&ab_channel=ThePrinceEats)
– När pannan är varm kan man hälla i fett. Jag brukar bara ha första pannakakan med pyttelite olja, men inget behövs på de andra. Egentligen vet jag inte ens om jag behöver på första men har inte vågat prova utan än. Jag låter fettet värmas upp lite också så att du inte lägger något i pannan när fettet är kallt.
– Sen steker man på! Låter pannkakan stekas lite innan jag vänder för det måste vara lite stekyta för att kunna vända den smidigt och att hela följer med liksom.
– Jag ser alltid till att skrapa bort eventuella pannkaksrester åt sidan med spade eller vad du nu använder, så att ytan i pannan är hyfsat ren till nästa pannkaka för att minimera risken att något fastnar.
Har också läst att om man helst inte ska steka något som är väldigt kallt, för att då blir pannan kall och då fastnar ju allt. Så när jag nu steker mina livsmedel så tar jag ofta ut dem ur kylskåpet lite innan så att dem inte är jättekalla när jag lägger dem i pannan.
Men temperaturen på pannan är A och O. Stainless steel har tydligen små öppna porer i sig som stängs vid rätt temperatur. Maten fastnar när dem är öppna nämligen.
Hoppas det hjälper! Fick träna några gånger för att få till det, men nu så! Skönt att ha en hälsosam panna som kommer vara i många år framöver.
Vet inte om det framkom i mina instruktioner men man får alltså inte hälla på fett eller något alls förrän pannan är i rätt temperatur! Jag förbereder alltid maten medan pannan värmer på så att jag slipper vänta på den sen. Beroende på vilken tjocklek du har på den så kan det ta några minuter. Jag brukar låta den värmas på i fem minuter innan jag häller i något.
(mina instruktioner fastnade i mod)
Kan inte bloggbevakning ha en särskild Öppet spår som alla som vill diskutera förlossning, ÄL, amning och annat ointressant som rör barn! Sant en Öppet spår för skvaller för oss andra som tycker annat är intressant.
Tankar om årets bachelor säsong?
Tycker killarna är väldigt tråkiga, spottar bara samma klyschor och är inte så uttrycksfulla verbalt. Men det kanske tar sig när de blir mer varma i kläderna!
Tror inte jag ska titta mer. Tråkigt.
Tråkigt, försökte titta på veckans första avsnitt för en stund sen men bachelorsen verkar ha förlorat all talförmåga. Vet inte om jag orkar fortsätta titta faktiskt.
Tycker dem ska cancella rassen Emely Ek. Rasism är inte välkommet i Bachelor eller TV4.
Om man inte har den politiska ställningen du tycker är korrekt får man inte vara med i tv alltså? Intressant 😄
Rasism är ingen politisk ställning 😂😂😂 Antirasism och diskriminering är en grundlag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567/
Rasism är ju olagligt, knappast en neutral ”politisk ställning”. Det är ju som att säga att pedofili bara är en sexuell läggning bland många andra. Ska vi ha Dan Schneider och R. Kelly som bachelors då också eller? Det kanske är helt lugnt i din värld?
urk. boooring
Vad tycker ni om Julias nya podd Frändfors hörna?
Jag har inte hunnit lyssna än men ser fram emot det så hoppas den är bra! Har du lyssnat?
Älskar henne, men fattade inte riktigt konceptet. Men kanske inom kort 🤷🏻
Sådär. Gillar Julia men tycker att det blev tydligt i den här podden att hon behöver någon att studsa mot. …och då inte han poddklipparen som känns helt ointressant. Tyckte hon pratade konstlat och kändes mer forcerad än vanligt.
Känns märkligt att Flora så många gånger de senaste dagarna bloggat om att hon inte ska dricka alkohol på vardagar. Inte tänkt på att hon dricker mycket innan men nu efter att hon nämnt att hon ska sluta göra det på vardagar känns det som mycket fokus på alkohol?
Alltså om man gör en stor grej av att sluta dricka på vardagar är det nog ett tecken på att man kanske borde dra ner rejält överlag. Det är ju bara att sluta dricka på vardagar? Och vill man något tillfälle dricka på en vardag så vad spelar det för roll vilken dag det är? Eller dricker hon så pass mycket att det påverkar dagen efter? Låter märkligt menar jag att skilja så på vardag eller helg och att man ska vara strikt pga veckodag men ändå vilja dricka på helgerna. Är det enbart hälsan i långa loppet det handlar om så ska man ju såklart dra ner/sluta men det spelar ju ingen roll vilken veckodag man slutar dricka på.
Är väl generellt så att folk med blogg ältar väldigt många egentligen helt normala grejer. Men att man hajar till lite just när det gäller alkohol för att det är ett något skarpare ämne i sig. Måste vara jobbigt att ha en analys på allt. Hon har ju ett extremt socialt liv så är inte förvånad, dessutom låter det som att hon menar att hon tänker skippa de där 1-2 glasen som lätt slinker ner när man hänger på lokal, inte att hon ska dra ner på blackoutfylla från fem till två dagar i veckan.
Men alltså hon kanske i vanliga fall tar ett glas vin nån dag i veckan med en kompis men hoppar över det just nu? Ibland känns det som folk här inne typ är frikyrkliga och att ta ett glas vin är synden själv.
Om ni tappar en ren gaffel, kniv, sked eller liknande på golvet. Kan ni äta med den då eller diskar ni den?
Om det är hemma hos mig så ja, eftersom det är rent där. Någon annanstans, förmodligen inte.
hemma ja. överallt annats absolut inte.
Tvättar av den bara
Min största fobi i livet är att få hårstrån i maten så jag skulle nog slänga in i diskmaskinen igen på automatik bara. Men att skölja av är ju mer rimligt.
Ja, torkar av eller skölja under lite vatten och använder. Sen beror det på hur städat jag har för tillfället, men det syns ju snabbt😂
Har jag gäster tar jag såklart en annan eller diskar den.
Skulle inte använda ett bestick jag tappat för att ta inlagd gurka, lingon eller liknande dock eftersom det ska hålla länge.
köper ny
Ohygieniskt. Jag flyttar
😂
Torkar av den och äter, skulle nog säga ”oavsett var” – men under normala förhållanden naturligtvis.
+1. Är det torrt liksom 🤷🏼♀️ why not.
Får på nåt sätt stress i kroppen av att läsa att folk går och sköljer av ett bestick som de tappat på sitt eget golv 🤣
Hemma hos mig äter jag med den om den är torr. Och hos mamma och pappa. Men ingen annanstans.
Om du är på middag hos en kompis och råkar tappa en torr ren kniv ner på deras golv bredvid dig. Går du iväg och diskar den då?
Om de har husdjur, ja
Men om de inte har husdjur käkar du vidare?
Jag, 21:24, går och sköljer av den, absolut. Vad är så konstigt med det??
Jag skulle absolut inte göra så men respekterar såklart att du gör så! Frågade för att ja va nyfiken bara. Är så främmande för mig att man skulle göra så och tror ingen av de jag känner skulle göra det.
Jag tänker att sannolikheten att det torra besticket dragit åt sig något ”äckligt” under den sekund det hinner ligga på vännens golv är ju extremt liten och det skulle liksom indikera att jag tyckte att de hade ofräscht hemma om jag då gick iväg och sköljde mitt bestick efter en sån liten händelse.
Tänker samma. Det är ju liksom inomhus, där de flesta av oss inte klampar runt i skitiga skor. Hade det varit jordstampat golv i lägenheten hade jag sköljt av, annars, absolut inte.
Jag skulle skölja av, oavsett förutsättningar, detta utifrån att jag tänker på sockar som varit i skor och att man kan bli lite svettig eller alla baciller man drar med sig för att man kanske tagit av sig skorna på jobbet och gått runt i sockar. Jag tänker alltså att man samlar på sig smuts som sen förs över inne i skon och till golv.
Har du möjligen en eller flera allergier?
Nej, inga allergier.
Men asså detta suger sig ju inte fast på den där kniven förstår du väl? Om du är så känslig (förlåt, brist på bättre uttryck) så kan du ju inte sitta på golvet hos vänner heller? Folk kanske sitter med sina fötter uppe i soffan och dina händer kanske nuddar soffan och sen äter du ett chips?
Måste fråga; du har inte småbarn va?
Haha nej inga barn så har inte ”jobbat upp den tolleransnivån” eller vad man ska kalla det.
Men att sitta på golv eller ha fötter i soffan spelar mig ingen roll, sitter ofta på båda sätt eller låter andra göra det. Det är mer känslan av att något legat på golvet jag inte gillar. Jag har ganska höga krav kring mat och hygien kan man sammanfatta det.
Så du hade tyckt det var lite ”kränkande” om dina gäster bad om ett nytt bestick? Alltså jag har inte knappt ens varit med om att man behöver äta med samma som man tappat, alla är alltid så snabba med att erbjuda sig att hämta rent, tycker det hör till. Och det gör jag med, och är nog jobbig åt andra hållet istället ”jo men det klart du ska ha en ny gaffel herregud”. Alla tackar inte ja utan äter med den, men jag tackar ja. Hos vissa kan dock min mamma (fortfarande😂 jag är över 30 år) ta mitt tappade bestick istället för hon vet att jag tycker det är äckligt att äta med.
Jag umgås iofs mest med vänner som också har småbarn kring 4-årsåldern eftersom det är där vi är i livet just nu. Kanske är annorlunda tänk när man har småbarn.
Men om någon kompis skulle be om en ny kniv efter den typen av ”tappning” som är beskrivet ovan (dvs en ren och torr kniv snabbt tappad bredvid ens stol hemma hos någon man känner väl) skulle jag självklart ge det. Men med handen på hjärtat skulle jag tycka det var lite märkligt.
Skulle be att få en ny, inget konstigt.
Nej.
Jag torkar av besticket och äter sedan maten. Stackars, stackars galenpannor som
Om det är hemma hos mig i min egen smuts, ja. Om hemma hos någon annan, beror på.
Jag är en vuxen människa så mina bestick tappas inte i golvet. Om det skulle hända tar jag självklart nya.
Johanna nordström har gått ner en del i vikt eller hur? Tycket man ser det på hennes bilder
Hon gillar inte maten i Cypern. Pratar om det i podden att hon är så hungrig
😧 hur kan man inte gilla maten på Cypern? Ge mig en grekisk sallad, pita och souvlaki alla dagar!
Det är nog inte sån mat som serveras på all inclusive-hotellet om jag förstått det rätt av podden 😂
Och??
Syns jättestor skillnad på bilden med den blåa klänningen från igår jämfört med pressbilder som hon lade ut i början av september.
Jag ska få barn i vår och har en fundering. På förlossningen i min stad arbetar en uska som jag verkligen inte hade känt mig bekväm med att ha med under min förlossning. Vi är gamla bekanta och har alltid haft en rätt konstig relation. Jag förstår att det inte finns hur mycket personal som helst att välja och vraka mellan men undrar ändå om man på något sätt kan påverka detta. Vill såklart inte heller såra hennes känslor eller liknande.
Från hennes håll så borde hon ju säga till när du kommer in att hon inte vill vara på ditt rum OM det går, inte pga konstig stämning men helt enkelt för att ni känner varandra. Är ju fullt normalt att inte vilja vårda någon man känner. Men ja, det går ju inte alltid att välja och vraka men du behöver ju inte förklara mer än att du helst inte vill ha x pga att du känner henne helt enkelt. Förhoppningsvis finns någon annan eller att hon inte jobbar den dagen.
Vi sa till personalen som vi fick när våra två barn skulle födas att vi inte ville ha en viss barnmorska. Hade hört från min syster som hade flera kompisar som haft henne och blivit illa behandlade. Vid första tillfället blev de inte förvånade och svarade att hon jobbar inte ikväll. Vid andra tillfället svarade de att hon hade gått i pension.
Vet inte hur liten stad du pratar om. Jag snackar 50 000. Klart man ändå ska vara bekväm med personalen och att det ska kännas bra vid förlossningen!
Skriv det i förlossningsbrevet, att det känns konstigt då ni har historia.
Jag ville inte ha mina undersköterskor jag haft vid första förlossningen o det nämnde jag i mitt brev. Jag slapp dem.
Du kan önska att hon inte ska vara med när du gör en förslossningsplan på mvc. Sen är det ju som du skriver inte säkert att de kan följa ditt önskemål.
Tycker inte det är att ”välja och vraka” att peka ut EN specifik person som man ej vill ha då man känner varandra.
Det är inte konstigt och jag tror det är osannolikt att du skulle behöva ha henne ändå, det väl alltid fler än en uska som jobbar och osannolikt att någon annan skulle ha samma önskemål.
Jag hamnade i den sitsen under en av mina förlossningar. En gammal bekant. Hon var jätteduktig på att dubbelkolla med mig att det var ok att hon var där och att jag hade förstått att det var hon.
Jag hade en som var en gammal ”bekant” som jag visste jobbade på förlossningen, hade ingen aning om hon jobbade just den dagen jag födde men jag sa direkt till barnmorskan då vi kom in att denna personen vill jag inte ska vara med.
Har inget emot henne men ville inte att någonting skulle få mig att känna att jag behövde tänka på något annat än att föda med trygga människor i rummet. Vet liksom inte vad hon skulle kunna göra som störde mig men kanske prata om mig med andra eller liksom att jag bara behövde ens tänka på att det var just hon.
Kändes inte alls konstigt. Brydde mig heller inte så mycket om vad hon skulle tycka om det skulle vara så att hon fick veta att jag inte önskade att ha henne där.
Du ska ju utgå ifrån ditt behov och inte huruvida det skulle såra hennes känslor .
Har en granne som en barnmorska och hon var inte med vid någon av mina förlossningar (tror hon sa till själv) hade inte velat ha med henne även om jag tycker att hon är grym.
Jag sa rakt ut att jag inte villa ha min mamma som ssk. Vilket var helt normalt, på BB kom en in som jag är uppvuxen med och frågade direkt om det var okej att hon var min BM.
Har de personal brukar det inte vara några problem. Föder du när det är brist kan det vara lite tuffare
Ni som gick över tiden i era graviditeter/en partner som gick över tiden – hur lång tid gick ni? Och satte förlossningen igång spontant eller blev ni igångsatta? Isf när blev ni igångsatt?
3 dagar med första (kändes kort!) och 8 dagar med andra (kändes oändligt långt!).
Skulle fått någon typ av check för igångsättning dag 9 har jag för mig.
Vattnet gick 3 dagar efter BF med första.
Var öppen 5cm dagen efter BF med andra, då tog de hål på hinnorna så att det sattes igång.
Var beräknad 7 april. Fick datum för igångsättning den 17:e. Vattnet gick den 11:e men fick aldrig värkar så sattes igång den 13:e istället.
Med första barnet gick jag 10 dagar över tiden. Startade spontant med vattenavgång 8 dagar efter bf, sen blev det en segdragen förlossning på nästan två dygn.
Andra barnet startade också spontant 3 dagar över tiden, han föddes 1,5 timme efter jag kommit till sjukhuset.
Födde 14 dagar efter Bf, min tid för igångsättning var inbokad till 6 timmar efter jag faktiskt födde 😅 Fick hinnsvepning och en laxerkur när jag gått över en vecka. Blev hemskickad två gånger med sovdos pga öppnade mig lååååångsamt.
Typ samma för mig. Gick 9 dagar efter BF, hade tid för igångsättning men då kom jag in med värkar istället. Barnet kom 18 timmar senare
Har ett barn. Gick över 6 dagar och det kom igång spontant men hade en igångsättning bokad två dagar efter!
18 dagar med första (blev igångsatt dag 17)
1 dag med andra. Blev lite lätt igångsatt då vattnet gått 2 dagar tidigare om jag minns rätt
Första barnet kom en vecka innan bf.
Andra barnet blev jag igångsatt 2 veckor efter bf. Fick höra så många ggr av barnmorskan att det va osannolikt att jag skulle behöva bli igångsatt. Men det va fel.
Gick 10 dagar över tiden, fick tid för igångsättning kl 12 en tisdag pga fostervattnet började minska. Natten mot tisdagen drog det igång av sig själv och hon föddes kl 05.
Blev igångsatt BF +14 med första. Var helt omogen när igångsättningen började så räknar med att gå långt över tiden nu med andra också.
14 dagar, igångsatt dag 13 men vattnet gick redan dag 11.
Gick över en vecka, hade fått tid för igångsättning 8 dagar efter BF men jag födde alltså ”spontant” 7 dagar efter BF.
Vi tillhörde förmodligen en av de mer extrema då vi gick över tiden med 21 dagar. Vill väl egentligen inte gå in på det mer än så, det var 22 år sedan nu men jag hoppas verkligen att reglerna för igångsättning har ändrats sedan dess. OM det inte har ändrats och du själv är i närheten av den positionen: kräv att de sätter igång dig.
Jag bor i Göteborg och ska föda strax och en förlossningsläkare här sa till mig att här blir man nu igångsatt 9 dagar efter BF som senast så man ska inte gå längre än så då riskerna ökar. Det ser kanske olika ut i olika regioner också.
Tack för alla svar ❣️🙏
Förstår om detta låter fjantigt, men jag vill säga upp mig på mitt jobb (har bara jobbat där ett år), men har så sjukt dåligt samvete mot min närmsta kollega. Känns som jag sviker henne… Någon som känt samma? Hur sköter man en uppsägning på bästa sätt?
En gammal kollega blev erbjuden en bättre tjänst och sa att hon ville tacka nej för att hon fick dåligt samvete mot mig. Jag blev så förvånad och sa åt henne att ta tjänsten. Det var väl ingenting med mig att göra! Kollegor kommer och går. Ta alltid en bättr tjänst om du vill?! Hon tackade ändå nej. Jag blev erbjuden tjänsten istället och tog den. Hon ångrade sig efteråt.
Min poäng var alltså att släppa det tankesättet. Sköt uppsägningen snyggt så har du alltid ryggen fri!
Oj, den tjänsten hade jag nog haft riktigt svårt att ta ändå.
Varför då? Hon uppmanade ju ändå sin kollega att ta tjänsten, så inte pga henne hon tackade nej får man antaga.
Varför då? Skulle vi båda tackat nej till högre lön och roligare tjänst för att vi fick dåligt samvete? Superkonstigt synsätt på arbetslivet.
Inte konstigt om du känner så. Vad kul ändå att du står din kollega så nära efter bara ett år! Men det finns ju inga garantier, kanske kollegan säger upp sig månaden efter, hur hade det känts då? Ni kanske kommer jobba tillsammans igen, kanske inte, kanske kommer en ny ännu bättre kollega till henne osv men om du inte bryter tankesättet finns ju risken att du blir kvar i decennier enbart pga en kollega, alternativt blir den som blir lämnad kvar när hon drar.
En del av livet, kollegor kommer och går hela tiden. Ni kan umgås privat ju
Tankar om nya säsongen Gift? Vad tror ni om paren?
Hon med det lockiga håret kommer att bli jobbig tror jag.
Haha ja!!!
Helt enig! Det där blev tyvärr en missmatch. I övrigt gillar jag deltagarna! Det är lite mer blandade karaktärer nu, jämfört med i våras när alla kändes så lika varandra. Killarna känns snälla också, ingen matchostämning 😊
adhd deluxe kände jag efter 1 min och tyckte synd om den snälla läraren fr Järvsö…
Hur tänkte dom när de matchade ihop dem? De bor ju först och främst en väldigt bra bit ifrån varandra, och jag kan inte se någonting som de passar varandra på. Blev irriterad över att hon hängde upp sig så mycket på att han sa att han ville dricka vin – ”jag dricker ju inte”, som att det var just vinet som var det viktigaste. Man kan ju också tolka det som att han vill sitta ner och dricka något valfritt och umgås på det sättet. Nä svår tjej känner jag.. skulle bli väldigt förvånad om det blir något där. Tycker synd om honom som hade passat med en enkel ”alldaglig” tjej som går att hitta lite varstans..
Haha ja hon verkar så störig. Man ba, han vet ju inte att du inte dricker??? Ta det lugnt. Hon känns inte alls redo för giftermål.
Otroligt jobbig människa, blev irriterad efter 5 sek. Hon känns inte alls mogen för en seriös relation och verkar inte alls passa ihop med killen ifrån Järvsö. Han kommer nog få det tufft med henne. Alla andra kändes hyfsat normala vid första avsnittet i alla fall.
Jag behöver hjälp. Jag har borderline och min favorit person (bästa vän) har börjat dejta och jag klarar inte av det. Åkte in på akutpsyk igår för jag tänkte ta livet av mig. Jag är så rädd att hon ska lämna mig. Jag står i kö till DPT men fått brev om att det är fullt, så jag vet inte när jag kommer få hjälp. Ni med borderline, SNÄLLA ge mig tips på hur jag ska hantera detta utan att förstöra min och min bästa väns relation. Det känns som att jag står i ett brinnande hus och hittar ingen väg ut. Jag har såklart pratat med min vän om detta, hon säger att hon förstår men jag tror inte hon förstår hur bottenlös sorg och smärta jag känner. Jag håller på att gå sönder. Kommentarer om att jag är sjuk i huvudet undanbedes, jag vet redan om det.
Har inga råd, vill mest skicka en kram och uppmuntran ❤️ Det är förjävligt att det ska ta så lång tid att få hjälp…
Tillåt dig att sörja ❤️ då kommer det gå snabbare att bearbeta, och lita på din vän och att hon kommer finnas kvar
❤️❤️❤️
”Fullt”, gud vilket skit! Uppenbarligen behöver du stöd. Kan du inte gå till något annat ställe? Eller ringa och ringa och berätta hur brutalt dåligt du mår så kanske de kan prioritera dig.
Jag vet att psykvården ofta brister, men den är väldigt ojämn också och plötsligt har ma tur och får bra hjälp.
Jag har också BPD så jag relaterar verkligen till 100% av vad du skriver. Nu pratar jag utifrån mig själv men det enda som verkligen hjälpt mig är radikal acceptans. Alltså att försöka acceptera att det inte går att stoppa en person från att lämna en. Istället får man försöka arbeta med själv omsorg och att bygga upp sig själv. Vi kan inte kontrollera vår omvärld men vi kan hjälpa oss själva att klara av motgångar.
Har du läst på om krisfärdigheter som används i DBT? En krisfärdighet som verkligen hjälpt mig är tex att använda is på handlederna för att ändra känslan i kroppen.
Sen vill jag tillägga att jag är en helt annan människa sen jag fått gå i DBT. Nu vet jag inte vart du bor men jag fick höra att det var typ 2 års väntetid när jag ställde mig i kö. Sen fick jag ändå en plats efter typ 3 månader pga avhopp i kön. Jag skickar en kram <3
Så bra svar!👏
Vill bara skicka en kram. <3
Kram kära du ❤️
Har också bdp ❤️🩹 jag har ingen terapi just nu men har köpt dbt bok jag tycker är bra. Kanske kan du köpa en bok och försöka få lite hjälp med den? Du är på rätt väg, du är medveten och det kommer bli bra. Stor kram.
Vilka fina svar jag har fått. Tack så jätte mycket. Jag har köpt en bok om DBT men har inte fått den än. Jag har läst mycket om krishantering men det är svårt när ångesten blir skyhög och jag skäms så mycket över att jag känner såhär. Jag fick diagnosen i våras och blev då ”utslängd” från psykiatrin pga ska gå DBT men det känns hopplöst att få en plats just nu. Jag vet att jag måste acceptera och att jag inte kan styra en annan människa(såklart) men det gör SÅ ont och jag är SÅ rädd. Jag vill inte berätta helt allt jag känner för henne heller för jag vill inte upplevas som manipulativ. Nu blev det kanske rörigt. Tusen tack till er som svarat. ❤️
Vi finns på Facebook om du behöver oss, ”borderline/eips – enbart för oss med diagnosen
Tack så jättemycket, jag har ansökt att gå med nu!
Vad gör man om man gång på gång pratat med chef och andra om arbetsmiljöproblem som aldrig åtgärdas? ”Alla” vet om problemen men ingen gör något åt saken. Tyvärr leder dessa arbetsmiljöproblem (som har med b.la bemanning att göra) till att jag själv blir ganska ”utsatt” och får ta på mig mycket arbete.
Prata med facket!
Vad kan de göra? Kommer det att hjälpa?
Uppriktig fråga alltså. Har aldrig jobbat på ett ställe med så dålig organisationsplanering.
Facket kan göra massor! De kan vara med när du påtalar det för chefen, de kan dokumentera bristerna så att de finns skriftligt, följa upp, trycka på att något ändras, anmäla till arbetsmiljöverket osv osv. Jag vet så klart inte exakt hur saker funkar i din bransch, men facket är kunniga och har stor ”makt”.
1. Prata med facket.
2. Gör absolut ingenting som inte står i din arbetsbeskrivning och sök andra jobb under tiden.
Tyvärr har jag knappt en arbetsbeskrivning. I organisationsbeskrivningen har min roll tre punkter som beskrivning. 🥲
Inte mer än 8h per dag & ta dina pauser, när du känner stress, jobba 20% lugnare. Så länge du överarbetar dig för att få jobbet gjort så funkar det utifrån det tekniskt-ekonomiska perspektivet som ledningen har. Det är normalt inom flera brancher att företag lämpar över kostnader på individ (utbrändhet) & samhälle (sjukersättning).
*sjukpenning
Det här! Jobba inte mer än vad du har arbetstimmar till. Lyft vad du prioriterar och prioriterar bort till din chef, så att du har ryggen fri. Blir du ifrågasatt så fråga om de menar att du ska jobba övertid/hur du ska hinna det. Det vill säga: lägg över problemet till chefen där det hör hemma. Alltför många (inklusive mig själv) tar på sig det här ansvaret som egentligen ska ligga hos chefen, för att det känns som att man inte har ett val men ramla inte i fällan att det är ditt ansvar. Och så kontakta facket! Lycka till!
Prata med skyddsombud och gör anmälan i ett system för arbetsskador, det du beskriver är typiska signaler för arbetssjukdom.
Jobbar i skolan så ja… ”Det finns inga pengar”.
Så allt fortsätter som vanligt (eller värre) och personalen bränner ut sig.
Så snopet!
Är tidigt gravid och är aldrig sugen på att äta nåt. Men idag har jag varit sugen på en höstig soppa och nybakat bröd. Lagade maten och soppan blev…äcklig. Tog två tuggor och sen kunde jag inte äta mer. Haha, så dumt.
Min man tyckte att soppan var jättegod och erbjöd sig att laga/köpa något annat åt mig, men nu känns allt äckligt. Så tragikomiskt alltihop haha.
Jag hade samma med barn nr 2. Var SÅ sugen på vissa maträtter, sen såå äcklad haha
Jag är inte hungrig alls utan äter för att jag måste. Saknar att vara hungrig. 🙁 //v7
Vi kämpar på! Hälsningar från vecka 6.
Vad intressant…
Jag o min man är oense om en uppfostran fråga kring vår 12 åriga son. Han har bara tjejkompisar och jag tycker därför att det inte är fel att han får veta hur allt det där med menscykel funkar o lite enkel fakta hur det funkar med mens osv. O vi pratade även om olika typer av mensskydd då hans tjejkompisar hade frågat honom han ”ens vet vad en binda är”. Min man tycker att jag pratar om det här alldeles för tidigt. Jag håller inte med eftersom det är från den här åldern o framåt som tjejer får mens. Men har han rätt i sak? Borde jag inte informera så mkt som jag gör. Min son visste inte ens att vi tjejer har 3 hål. Jag kan tycka att det är en rätt väsentlig sak o veta. Men sen är jag väldigt öppen med känslor, sex o kroppen o allt sånt medans min man är så mkt mer reserverad kring såna ämnen o tycker det är pinsamt. Så jag vet inte om min öppenhet gör att jag inte ser när det blir för mkt. Vad är era tankar? När kan man börja prata om sånt där till barn?
Om kroppen och hur den fungerar kan man väl aldrig prata om för tidigt med barn. Jag menar mer, bättre tidigt än sent. Varför inte lära honom om mens och allt därtill precis som du gör när han umgås med kompisar som har mens. Och som pratar om mens. Vad säger han själv om era samtal?
Sonen tycker de är ”mysiga stunder”. Vi har ofta väldigt fina samtal när vi pratar så nära o öppet. Det öppnar upp om både ditten o datten vid de samtalen. Senast nu pratade vi om det här med att ett nej alltid är ett nej, även om det var ett ja först. Ett ämne vi berört många gånger förut i olika nivåer. Men han uppskattade att få höra att det gäller hans nej också o inte bara andras nej. Så alltid lär han sig nya saker eller påminns om hur det är.
Tänk om varenda pojke haft en mamma som dig, då hade vi inte behövt laga så många tjejer ❤️
Vad fint sagt. Vad varm i hjärtat jag blev nu. Tack ❤️
Ja men precis! Om bara pappan kunde vara likadan, viktig manlig förebild.
Jag tycker det verkar som om både du och sonen sköter det här alldeles utmärkt! Han kommer förmodligen att bli ännu mer uppskattad av sina tjejkompisar och eventuella framtida flickvänner när han är medveten om de här sakerna. Bra jobbat! 👍
Tack för så värmande ord! ❤️
Tycker du låter som en verkligt jättebra mamma som talar om detta med din son!
Tack, jag försöker så gott jag kan ❤️
Trodde de lärde sig om sånt i skolan innan 12 år? Men nej, du har rätt, tjejkompisar eller inte, självklart ska de få veta, liksom tjejerna som faktiskt får mens måste få veta innan de händer. Sen tycker jag inte man behöver insistera på att 6-åringar ska lära sig allt om mens om de inte själva frågar men 12 år – självklart! Han kan ju bli rädd annars om han ser en mensfläck, pinsamt isåfall.
Jag blev väldigt förvånad att han inte visste att vi hade 3 hål. Men ja, jag tänker med att tjejer inte har nåt val om o prata mens ”för tidigt”. Vi lever ju i det.
Har vi tre hål?
Ja – En biologisk kvinna har ett ändtarmshål (eller anus om du föredrar det), ett hål för urin och sen slidmynningen för samlag. Många tror att vi kissar från slidmynningen men vi har alltså ett annat hål för det.
Brukar man inte ha pubertetssamtal i skolan redan i fyran/femman? Det är vad jag uppfattat iallafall.
De hade nåt samtal vet jag men jag vet inte hur ingående det var.
Det är väl bra att prata om det mesta med sina barn, men mycket brukar ju komma naturligt. Ju äldre de blir desto fler frågor har de, och allt kanske inte tas upp just med föräldrarna.
Men att sätta sig ner och ha ett ”snack” om menscykeln med en 12-årig kille pga att han har tjejkompisar låter lite märkligt ja.
Det va inte riktigt så det blev. Vi gled in på det när han berättade att de hade frågat om han visste vad en binda är. Så det har alltid varit på hans intiativ o funderingar.
I så fall låter det ju toppen. Och sunt!
Jag tror det är bra att prata med honom om det så att han får mer empati för sina tjejkompisar. Men det ska ju pratas om på rätt sätt… Du kan väl låta honom läsa en bok om puberteten osv. som är riktad till hans ålder?
Vi har en sån o jag har uppmuntrat att läsa men det verkar inte va så intressant.
Läs tillsammans
Bättre att prata om det än att läsa i en bok, tycker jag.
Jag tycker inte 12 år känns för tidigt, nog börjar man väl gå igenom det i skolan också kring den åldern? Är ju säkert inte heller roligt att inte hänga med i sånt som angår sina tjejkompisar. Sedan behöver man ju inte diskutera och berätta till lust och leda heller, utan i lagom portioner.
Jag vet inte hur det är i skolan idag men vi började ha sex och samlevnad-lektioner redan i åk 4, d.v.s runt 10-års ålder.
Detta var för ca 25 år sedan. Med andra ord tycker jag mer än väl att 12 år är en bra ålder att börja ta det snacket med.
Tidigt?! Det är verkligen hög tid!
Håller med om att man kan börja prata om det tidigt. 12 år är absolut inte tidigt. Toppen att du informerar sin son!!
Spontant tycker jag absolut inte tolv år är för tidigt. Däremot är ju frågan hur intresserad han själv är för att gå in på alla detaljer om mens mm. Men skönt att kunna ta upp det som annars kanske kan vara lite känsligt men frågan är väl hur mycket han vill veta.
Nu har du fått många svar här, jättebra att du pratar med din son om sånt! Sjukt att han inte redan lärt sig mer från skolan.
Däremot lite varningsklocka på din mans reaktion? Jag hade velat prata med honom och undersöka varför han känner så om jag var du.
Jag funderade också på det. Varför han tycker det är pinsamt att ens prata om det?
Han blir jätteobekväm. Bara jag pratar våra känslor för varandra, med honom skruvar han på sig. Han har alltid varit sån. Han blir pionröd i ansiktet. 😂
Han är en fantastik man o pappa men att prata privata djupare saker är tydligen tufft.
Haha OK men då ska du nog inte lyssna så mycket på honom utan han får ta tag i sina egna problem…
Strunta i honom, han verkar barnslig för att vara en vuxen karl.
Ja! Jag med faktiskt. Han är dock extremt äckelmagad o tycker mens o andra kroppsvätskor är äckligt. Höll på o kräkas vid en bajsblöja osv. Så det kanske kommer där ifrån. Men jag ska definitivt növla mer i det.
Tror inte att det är ngn varningsklocka utan mer att vi har olika personlighetsdrag, olika sätt att Kommunicera känslor osv. Pojken och mamman är på samma nivå och kommunicerar lätt med varandra vilket är fantastiskt.
Jag brukar läsa Asabea Brittons barnbok för min 4 åring, den är mycket mer ingående kring anatomi mm än sådär… knappast farligt med information.
Om du inte pratat nu med din 12 åring tror jag kanske inte man ska räkna med att få chans att göra det när de är typ 14 år heller, då kanske de absolut inte vill lyssna på sådant längre.
Då lär de ju definitivt inte vilja lyssna. Nu när han kommer till mig o vill prata så känns det så naturligt o öppenhjärtligt. Det är liksom han som styr o leder samtalet o jag fyller.
Men han har väl varit med när du bytt binda o så naturligt? Så ta det där ifrån.
Jösses. Min son är lika gammal som din och jag började när han var tre, fyra år kanske. Trodde det var det vanliga? Snippa snopp-fasen och läsa Anna Fiske-böcker osv.
Vad tror din man ska hända om sonen får info om kvinnors anatomi? Jag tror inte det är info som kan vara skadlig på något vis. Att ha kunskap är alltid bra.
Han säger bara att han är för liten. Jag tror han drar för stora spakar i det hela. Som att jag ska gå igenom hela förlossningsarbetet också.
Säg till din man att går man på högstadiet,då känner man sig stor,man är inte så liten längre och vill inte bli behandlad som att man ”är för liten”. Du är en exemplarisk mamma som kan prata med din son,din man borde lära av dig.
Jag upplever inte mig som superöppen och pratig så nu blev jag genuint förvånad. Jag har pojkar och jag låser inte dörren om jag går på toaletten. Klart de har kommit in och sett både blod, bindor och tamponger och frågar. Jag har väl gett basic svar på deras frågor utan att köra ”lektion”. De var helt på det klara med att mens och blod kommer då och då redan innan de började skolan. Klart ni ska prata, exakt vad är din man rädd att ska hända egentligen? Det blir ju väldigt konstigt och kanske färgas av fel signaler om du viftar bort hans frågor.
Tycker alla killar ska få lära sig sånt. Det är absolut inte för tidigt, man börjar tidigare än så i skolan (vet inte om ni bor i Sverige?) Du tänker rätt och bra.
du kan ju vänta nåt år. dom har ju sexualkunskap och pratar om allt det där i skolan.
varför har han inga killkompisar?
Han hade en som bytte skola nu. De andra i hans årskull är inga som tilltalar honom. De är för ruffiga, buffiga. Han har liksom inte klickat med någon. Tjejerna har han hängt ihop med i 6 år nu. Han är väldigt lugn o försiktig av sig så jag antar att han fann en bra känsla o samhörighet med tjejerna. De är väldig snälla, omtänksamma o goa tjejer.
Skulle känna en lättnad om min son hade det så, känns som det blir finast killar så och mindre problem. Skönt att han inte är eller dras till de buffliga.
va fint!
Så fejk 🙃
Vad?
För tidigt??😄
Mina är 6 och 7 och kan det mesta om mens, varför man får mens.
Att man har ett runohål och kisshål o ett för bevisar har jag sagt men räknar inte med att de minns skillnad mellan kisshål o bebishål, det blir dom påminda om i skolan sen hehe.
Vet vad spermier är, ägg, hur man gör barn, etc.
Man kan ju prata faktabaserat utan att prata om sexuella saker.
Men han är 12 år, din man verkar lite efter i pojkens utveckling. Sexualundervisningen börjar ju i 7:an.:)
Den börjar tidigare än så om man tänker på anatomi och reproduktion.
Gud, jag pratar mens med min 4-årig son och har gjort länge. Han märker ju när jag blöder så självklart förklarar jag, så att han inte tror att jag är skadad. Det är ju något helt naturligt som sker för typ halva jordens befolkning – kul att stå som tonårig kille och vara helt lost och inte ens veta vad en tampong eller binda är.
Vem är influensern Ines och Kenza pratar om som ryktas åkt till Cypern?
Det avhandlades i förra inlägget
Var dock inte rätt då denna influenser de pratar om har fyra barn
Fast det kom ju inte fram vem det var, bara vem det INTE är (Sarah T)
Får man skriva ut namnet om man vet?
Testa? 😁
Aha jag följer inga av dem så har ingen aning. Läste snabbt och tyckte någon skrev Sara så tänkte det var klart , sorry
Vilken influenser har 2-3 söner och nu fött en dotter?
Jag tror inte det är en svensk
Vad har hänt mellan Hanna och Stella? De verkade ju så nära!
Varför känns det som jag läst denna fråga i varje öppet spår dom senaste månaderna?
Det finns några återkommande frågor om vissa relationer såsom som vi aldrig kommee få svar på såsom:
Vad hände mellan Sanna och Maja?
Vad har hänt mellan Victoria Törnegren och Alexandra Bring)
Vad har hänt mellan Stella och Hanna?
Vad har hänt mellan någon (minns ej namn) och mamman?
Vad har hänt mellan ditten och datten osv osv osv
Egoina* och mamman 🤓
Det här vill jag så gärna gärna få vet men fattar att det är gränslöst osv
Haha men jag söker fortfarande dvs på vad som hände mellan Maja och Sanna! Är så nyfiken och kan inte släppa det.
Tror dom var klassiska ”frenemies” tyvärr
Att ingen sätter STOPP.
Hemska notfannyanymore OCH nu åxå i träningspodden. Alla vet vem jag pratar om.
Att man FÅR prata om så sjklara saker som tyder på ätstörning men hon menar de är nån inflammation.
”hade kramper i kroppen hela tiden” ”Blåa händer fötter, syrrbrist, trött” ”min man säger jag kanske borde få i mig nåt att äta” ”nu ut springa, åå ja löper konstant” etc etc
Alla som vart med om ätstörningar VET ATT HON ÄR SJUKT IN I ANOREKSI. hemskt att höra. Men de att ingen sätter stopp… de är hemskt.
”Jag blir aldrig varm om händerna” noshit när du är underviktig undernärd. HUR ska unga växa upp normalt när sånthär godkänns konstant
Och den andra så lat och sitter å promotar ozempicliknande medicin och hur bra hon gått ner i vikt av de och nu kan hon ”sova å vila” å hon mår såå bra! Men oj hur hungrig hon är dagen då nästa dos ska tas, men efter sprutan är hungern puts väck och jpn behöver inte äta! Alltså att de FÅR hålla på.
1: alla vet inte vem du pratar om.
2: Får ont i huvudet av att försöka läsa din text.
Jag gissar att det är programledaren (som varit programledare på Tv också) som du menar.
Ska hon inte få ha ett jobb för att hon inte är helt hälsosam? Skriver du samma om alla som är överviktiga?
Alltså det är ju så ozempic funkar. Det är helt normalt. Och det är väl toppen, hon är sjukligt överviktig. Jättekul för henne om hon lyckas. Det är inte en ätstörning att gå ned i vikt när man är så stor. Herregud.
Men sluta, man är inte lat för att man tar medicin mot fetma. Fetma är en diagnos, en sjukdom alltså, och vad är så problemet med att behandla sjukdomen med medicin? ”Jamen livsstilsförändringar då!” Det enda utesluter inte det andra. De flesta med högt blodtryck får både tabletter och uppmaning att förändra livsstilen.
Skrev ett inlägg i onsdags om fysisk kontakt med ens kollegor efter att han kollega strukit mig några gånger över ryggen. Hur pass fysiska är ni med era kollegor? Jag kan lätt lägga en hand på axeln på mina manliga kollegor men det kanske gör folk obekväma?
Jobbar med män men hade aldrig rört dem fysiskt och de gör aldrig det tillbaka heller. Då får det vara något speciellt tillfälle med en klapp på axeln, bra jobbat typ. Eller en kollega som varit borta en lång tid och en snabb kram. Men hade inte varit bekväm med en kvinnas kontakt heller om det inte är något som känns bra i sammanhanget.
100 % begränsat till handskakningar på jobbet.
Hade lätt kunnat göra det jag också. Men jag brukar försöka hålla koll på mina impulser bara för att det inte ska missuppfattat eller kännas obekvämt för någon.
Ja, man kanske borde vara lite mer försiktig. Kollegan som strök mig över ryggen hittar liksom alltid tillfällen att röra vid mig. Jag har inget emot det för han är världens finaste men kan ju ibland fundera på hans avsikter.
Ahhh, och nu vill du att vi ska säga att han med all säkerhet är kär i dig……
Läste det inlägget samt svaren och insåg att jag är en väldigt fysisk person haha… Lägger mer än gärna en hand på armen när jag ska säga tack för att någon bara höll upp dörren eller liknande. Svaren fick mig att inse att det kanske inte är helt bekvämt för den andre och fick mig en tankeställare att jag borde minska detta mönster. Dock jobbar jag inom skola, en kanske mer ”fysisk” miljö på det sättet än t.ex ett kontor.
Jag skrev kommentaren under, 21.26. Jag har inga problem att vara nära med (kvinnliga) kollegor, men hade faktiskt en kollega tidigare som var lite som du beskriver dig. Och det tyckte jag blev jobbigt. Svårt att säga varför, för det var inget mot henne just, utan mer situationen.
Är kvinna och mina manliga kollegor brukar jag inte vara speciellt närgången med. Vi har inte den typen av relation.
Men dom andra kvinnliga kollegorna kan vi lägga handen på varandra stöttande, kramas eller visa hur man menar (tex ta armkrok, hur nån ”tog” på en osv)
Är extremt ofysisk. Men känner jag personen och har en bra vibe med den så kan jag ju lägga armen på dens axel och använda som armstöd tex…och folk gör det på mig om viben finns. Snodde manliga kollegans keps hela tiden och gömde, eller så stod vi och knuffades axel mot axel, hårdare och hårdare…Han håller på med mma och jag är inte otränad men klen i jämförelse så det var ju tills jag flög…så fysisk med vissa.
Och oja det är barnslighet på hög nivå. Men välkommen till industrin, vissa är som betalda lekstugor🤭 vi hade roligt på jobbet vilket också gjorde oss till ett grymt bra team för vi var produktiva också!
skulle ABSOLUT INTE röra en kollega.
Är också extremt ofysisk på jobbet. Ogillar att någon tar på mig och skulle aldrig ta på någon annan, framförallt inte en manlig kollega. Men alla har inte samma gränser och när någon kollega lutar sig mot mig eller kramar min hand får jag PANIK. Låt mig vara!!!!!!!!!
Ni föräldrar som ger era barn smartphones – ni är riktigt slappa och borde skämmas.
Hahaha okej…. Då antecknar vi det.
Ska ta det med min 22-åriga son som fick en IPhone i födelsedagspresent.
Ber om ursäkt i efterskott.
Är han ett barn?
Ens barn är väl alltid ens barn. Oavsett om dom är 3år eller 23år.
Han är ju deras barn? Jag är min mammas barn trots att jag är 35.
Tror ni att det är den definitionen av barn som åsyftas i sammanhanget?
Då får du tydliggöra din frågeställning för att bara skriva barn lämnar det väldigt öppet för tolkning.
Så vilken ålder menar du med barn?
Öppet för tolkning?
Barn och skärmtid har väl diskuterats rätt flitigt senaste åren, krävs nästan att man levt under en sten för att inte förstå kontexten.
Märks vem som har problem här.
Du klagar på svaren men vägrar säga vilken ålder du avser när du säger barn.
Du är bara ute efter att tjafsa och bråka.
Kommer inte lägga mer energi på dig.
Ja och då har man också i rekommendationerna varit tydlig med att olika riktlinjer gäller vid olika åldrar.
Tycker du att det är tydligt vid vilken ålder du tycker det är OK med smartphone?
Är inte jag en förälder längre för att han är 22?
Man är inte barn vid 22 års ålder.
Han kommer alltid vara mitt barn
Du hamnar ofta i missförstånd för att du tolkar saker bokstavligt va?
Vill man ha tydlig svar så bygger det på att frågan är tydligt ställd.
Så vilken ålder avser du när du säger barn?
Ni som tror att det är 22-åringar som åsyftas är ju visserligen ett bra ett exempel på hur tappade många föräldrar är idag.
Ja såklart men olika regler för barn och vuxna.
Inte för att mina barn har smartphones men märkligt att inte skilja på 1 åringar och 17 åringar.
17-åringar är tonåringar och inte barn. Märkligt av dig att inte skilja på tonåringar och barn.
Ja du, min 10 åring är ett barn, och han har egen telefon. Känns som det mest naturliga då han går till och från skolan själv och till och från kompisar. Ju mer eget liv barnen lever så känns de självklart att de ska kunna få tag på mig (och jag på dem) utan konstigheter.
Det finns ingen juridisk tonåring. Det är barn eller vuxen.
Kan du förstå att det finns skillnader utanför juridikens gränser?
Om man pratar om ”era barn” eller ”mitt barn” brukar man dock inte använda tonåring utan just barn.
T ex en kollega frågar ”har du barn” svarar man inte ”nej jag har en tonåring”.
Alla under 18 är barn enligt lag.
Vilken otroligt konstruktiv kommentar. Tack för ditt inspel.
men det är ju sååå skönt då barnen har skärm så man kan scrolla på mobilen…
Hon har fått en son. Delad vårdnad med pappan.
Wow. Där ser man. Tack för svar. Nu var det intresset släckt. Så skönt.
Hur vet du det?
Någon skrev det här gör ett tag sen, personen hade förmodligen ringt Skatteverket och frågat eftersom det offentliga uppgifter.
Berätta allt!!!
💜
Har ni varit hemma en hel vecka pga förkylning/covid? Alltså sjukskriven. Känns socialt oaccepterat men man är ju helt energilös.
Har varit hemma max tre dagar pga förkylning.
Lyxigt!
Ja, två gånger och båda gångerna var det en förkylning med följande bihåleinflammation.
Skulle vara väldigt tacksam om en sjuk kollega är hemma istället för att smitta ner oss andra.
Japp. När jag hade covid var jag hemma en vecka. Hade feber flera dagar och var helt orkeslös, fanns inte en chans att jag kunde jobba.
Hade covid i somras och var totaldäckad i tre veckor.
Jag var hemma sjuk i sex veckor när jag hade Covid-19.
Hade aldrig låtit någon annan bestämma hur lång tid jag behöver vara hemma vid sjukdom, en dag eller en vecka är mitt beslut. Däremot är jag i princip aldrig sjuk så det kanske är svårare om man drabbas ofta.
Nej det är väl ingen som ens kan bestämma åt någon annan eller?
Så klart man inte kan bestämma, men påverkan från chef eller kollegor kan ju göra att man tar ett val men egentligen inte vill.
Vi hade en (skev) chef som blev sur om man sjukskrev sig, helst i flera dagar. Vilket tyvärr gjorde att många gick till jobbet sjuka, och så klart smittade typ alla kollegor.
Så är mitt jobb tyvärr (kommunal skola). Kommunens regler är galna och rektorn nitisk. Vilket gör att många går till jobbet sjuka och såklart smittar andra.
När jag hade covid förra hösten var jag totalt däckad i en vecka. Några dagar hade jag närmare 39 graders feber och orkade inte stiga upp ur sängen. Efter det kom ett fruktansvärt illamående.
Ja längre änn så. Blir sällan förkyld men kan vara riktigt dålig i 3 veckor.
Ja klart det är ok, kan ju vara influensa och även vanlig förkylning kan slå hårt ibland. Men ja självklart om någon är borta många gånger om året och alltid en vecka vid varje förkylning så kan man ju förstå om folk reagerar. Men behöver du en vecka så ta en vecka och tänk inte mer på det!
Så kan det vara om man jobbar med barn tex, många sjukdomar..
Gud ja. 2v när jag hade corona för det var så länge jag var sjuk. Skiter helt i om det inte är accepterat. Är jag sjuk så är jag sjuk. Och jag blir aldrig lindrigt förkyld utan lyckas dra på mig rejäla sådana varje gång, då är jag absolut däckad i en vecka.
Ja gud ja, är ofta förkyld en vecka, så pass att jag inte orkar jobba och behöver vara hemma (har inte kontorsjobb). Inte märkt att det är oaccepterat, tycker man ska vara hemma när man är sjuk. Om fler var det hade jag (och andra) sluppit bli sjuk många av gångerna…
Varför skriva Covid? Skriver du ut vad dom andra influensorna du har heter också?
Bara för att man är förkyld har man inte fått just stammen covid😄
Självklart? 5 dagar vid en rejäl förkylning eller influensa är väl inget konstigt? Och vanligt där jag jobbar så inte ”socialt oaccepterat”.
Hon födde en son den 11/9
Nu blir jag istället nyfiken på hur du/ni vet?
Det är offentliga uppgifter 😉
Hur hittar man den infon?🙃
Vill också hör
Ringde skvatteverket
Ringer du och frågar om uppgifter på en person som du inte känner?
Allvarligt?
Ja alltså… jag är helt chockad här. Vad är det för fel på er?
Jag skrev förra veckan om att både jag och en nära kollega sagt upp oss (från skolan) pga en extremt aggressiv och ”svår” elev som får oss alla att må fruktansvärt dåligt.
Idag blev jag slagen med en hård knytnäve rakt över munnen när jag försökte lugna eleven i en situation. Lämnade över till två kollegor som ringde föräldrarna. Gick sen upp till personalrummet, låste in mig på toa, spottade blod, grät och sen meddelade jag helt sonika rektorn att jag går hem för dagen. Vägrar vara kvar när jag blir behandlad så.
Hämtade mina barn tidigare från förskolan och sen gick vi på café och åt varsin kanelbulle.
Nu ska vi ha en lugn helg och jag ska förtränga måndagen så mycket jag kan.
Hur fan blev det så här. Nu har jag missat tidigare inlägg men det här är en helt sjuk arbetsmiljö och misshandel som ju borde gå att polisanmäla? Oavsett ålder på eleven. Sjukskriv dig under uppsägningstiden och gå aldrig tillbaka.
Hur kan det vara ni som ska behöva flytta på er? Den där eleven borde inte få vara bland folk, eller på ett speciellt ställe åtminstone.
Ja jag håller med. Men nu orkar vi inte längre och detta är enda alternativet. Det är nu tre i personalen som valt att sluta pga denna elev.
Vad säger föräldrarna ens? Borde inte de vara måna om att barnet ska få hjälp?
Det är ju inte säkert att det finns särskilt mycket hjälp att få.
Eller så bryr sig inte föräldrarna. Men vill ändå säga att det liksom inte bara är att be om hjälp så åtgärdar BUP problemet.
Det är väl skolan som ska göra något.
Näe här är det fan föräldrarna som får steppa upp
Ja men skolan ska skydda lärarna. Vissa föräldrar är idioter.
Fast skolan kan inte bara säga att det är föräldrarnas ansvar. Föräldrarna kommer inte alltid ta ansvar, det är önsketänkande. Skolan som arbetsplats och samhället i stort måste se till att lärare och elever ändå får en trygg vardag.
Det här med att säga ”egenansvar” har börjat användas här och där för att skyla över när myndigheter mm inte gör sitt jobb. Var vaksam på det. Det låter fint först men missbrukas.
Skolan kan bara stänga av elever i typ 10 dagar. Det har varit reportage på svt om odrägliga elever.
Min skola stängde av en elev i fyran. Då fick han vara i en klass på lågstadiet!
Har ni socanmält? Polisanmäler man går det ju också till soc men kan vara en bra markering. Uppenbarligen klarar inte föräldrarna av det. Kan behövas utredning, medicin eller annan hemsituation.
Förlåt? Sjukaste jag hört. Går det inte att polisanmäla skulle jag ta reda på alla olika möjligheter att anmäla detta till någon annan instans. Hör av dig till facket asap. Samt sjukanmäl dig på måndag.
❤️❤️❤️
Sjukt….
Vet inte vad man ska göra med brutalt aggressiva barn men kan de inte få en resurs som håller efter dem iaf? Förslagsvis någon gammal dörrvakts-typ.
Ingen ska behöva bli slagen på jobbet och alla normala barn ska inte behöva vistas i detta. Med skolplikt dessutom.
Det är ju sådant Det inre finns pengar längre till eftersom alla skatter sänks stup i kvarten. Det var skattepengar som bekostnad detta.
Det sker ofta men lite, för att ge sken av att politik genomförs. I takt med att samhället blir mer ”modernt” så ska det till stöd till alla möjliga människor, samtidigt som invånarna blir mindre produktiva och skaffar välfärdssjukdomar.
Borde verkligen finnas pengar till dock. Jag jobbar också i en skattefinansierad verksamhet där vi ibland utsätts för hot (och hot om våld) och då finns det ju alltid resurser till Securitas, personlarm osv. 1000 ggr dyrare än resurser. Och då har jag ändå aldrig hört om någon som varit utsatt för faktiskt våld… Varför ska det normaliseras just i skolan? Borde vara nolltolerans.
Och våldsutövares behov borde aldrig få gå ut över våldsutsattas.
Vi fick faktiskt väktare i vår skola en period (jag är lärare).
För det hade varit inbrott i några skåp 🙄
Länge sen jag såg en resurs i skolan, finns inga pengar.
Dörrvaktstyp är inte den rätta kompetensen för utåtagerande barn.
Sätt elektrisk fotboja på ungen. Om de går 1 meter ifrån sin bänk… ZAP!
Nej kanske inte men jag tänkte främst på vad som kunde få läraren att känna sig trygg faktiskt.
Tycker inte ”utåtagerande barns” behov av varken det ena eller det andra ska komma före andra barn och lärares behov av att slippa bli slagna i skolan.
Det låter helt osannolikt. Skolan skulle polisanmäla knytnäveslag och om du spottar blod. Plus att mycket annat också skulle göras. I call it bullshit.
Ok Amanda. Gå och trolla någon annan stans för en gång skull
Håller med, detta låter för märkligt.
Läs gärna originalkommentaren och alla svar om personal som varit med om liknande.
Själv arbetade jag med sexåringar och fick ta emot slag, sparkar, kastade grejer osv dagligen. Kom hem med trasiga kläder, söndriga glasögon, blåmärken, bortslitna hårtussar etc. Det pågår hela tiden.
Japp, har två vänner som berättat hur många ggr dom blir slagna, bitna och knuffade av elever. Händer varenda vecka.
Ja eller gå in på Stockholms skolor larmar på Instagram så har de lagt upp en massa utdrag ur incidentrapporter från skolan. Det är våld, våld och våld (i kommentarerna var det dock tyvärr en del ifrågasättande från folk som tyckte att det ”skapade motsättningar” att lyfta de här problemen…)
Märks att ni inte är insatta i skolvärlden. Finns inget otroligt i denna historia (hur sjuk den än är).
Tyvärr är det här en del av lärarnas vardag. Min man jobbar inom skolan o de har en ordentligt jobbig klass nu där ledningen inte gör någonting för att hjälpa. Så nej. Detta är mest troligt ingen tjurskit.
Ja du, du får gärna komma och jobba med mig en dag (eller typ en timme) så kan vi se vad du säger sen.
Och ja, anmälan är gjord, elevhälsoteamet är inkopplat sedan länge, möten och samtal görs med föräldrar, lärare och rektor, andra instanser är också inkopplade. Detta är liksom inte första incidenten som sker. Men tro vad du vill. Tyvärr vet vi som jobbar i skolans värld hur mycket av detta som sker.
Får jag fråga hur föräldrarnas reaktion är? Tar de barnet i försvar eller känner ni liksom att de försöker göra allt som går från deras håll?
Vi tror på dig. Amanda är ett troll som återkommer hela tiden så bry dig inte om henne.
Det är tur att jag inte jobbar med barn, för jag hade slagit tillbaka – av ren impuls.
Sedan tycker jag iofs att ungjäveln hade förtjänat det också, någon måtta på daltandet får det faktiskt vara.
Om barnet går till fysiskt angrepp får man hitta på en annan lösning, som att föräldrarna hemskolar. Ingen lärare ska behöva stå ut med det som du beskriver/beskrivit. Det är fullkomligt oacceptabelt.
Tycker skolplikt ska ändras till läroplikt så det är juridiskt möjligt att hemskola barn som uppenbarligen inte ska vistas bland folk.
Men tills dess så känns det som att alla knep får vara tillåtna, när man undervisar våldsamma barn. Buntband och spännband är inte särskilt dyra investeringar kan man tycka. Jag är dessutom övertygad om att ungen lugnar ner sig efter ett par veckors fastspänning på skolbänken. Morot och piska, morot och piska… till slut sitter det, oavsett intelligensförmåga.
Ursäkta mig, men så vidrig åsikt!
Har du ett bättre förslag? Ska lärare bara acceptera att bli slagna?
Tror man behöver rusta samhället och skolan för att kunna hantera sånt här, t ex genom att finansiera resurser som bevakar aggressiva barn. Hur gärna man än önskar att det vore så kommer knappast föräldrar träda in och lösa problemen, det är bara naivt.
Så fruktansvärt att utsättas för hot och våld på sin arbetsplats! Polisanmäl händelsen och om du/ni haft kontakt med skyddsombud kontakta dem också!
Ursäkta, har ni inte rutiner och handlingsplaner med riktlinjer för sådana här tillfällen?
Det är klart man har! Dock händer ofta inte mkt. Eleven har ju rätt att gå i skolan heter det och inga pengar finns till resurser.
Ja, barnet, hur våldsamt det än är, har rätt till skola. Personal ska inte utsättas för våld. Det är väl alla överens om och förhoppningsvis är vi också överens om att ingens behov ska vara på bekostnad av någon annans.
Problemet går att lösa, men det kommer kräva jättemycket resurser, varav de flesta finns utanför skolan och innebär ökade skatteintäkter. När det kommer till plånboken är de flesta sig själv närmast än satsningar på någon annans problemunge.
Det är lätt att sympatisera med TS och det gör jag, men jag hoppas att barnet ifråga får möta en vuxen som vill möta hen med samma förståelse.
Jag säger bara det ledningen brukar säga.. Ja det är klart det går att lösa med resurser men dessa finns ju inte.
Att det inte finns handlingsplaner är ju inte problemet.
Det är så sjukt… Borde gå i specialskola, vet att det finns men för få tyvärr. Alltså som ungdomshem nästan, där personalen är tränad i sånt. Jag har varit med om mkt, men aldrig nåt så grovt.
Du går inte tillbaka dit på måndag! Ledningen verkar dessutom skita fullständigt i dig, då ska du skita fullständigt i dem. Ha inget dåligt samvete och om du ska ha dåligt samvete, är det mot dig själv. Sluta utsätt dig för denna psykiska stress.Sjukskriv dig resten av tiden och ta hand om dig.
Och till er som inte tror TS. Ett stort F U till er alla, detta är vardag för många lärare över hela landet. Situationen är ohållbar, alla i skolans värld borde gå i strejk. Då ska ni se på förändrad arbetsmiljö. För ärligt talat, utan skolan kommer samhället gå under på en vecka. Föräldrar som måste vara hemma med sina barn och som inte kan arbeta, då blir det hus i h-vete på alla nivåer.
TS! Fundera ett varv innan du följer ovanstående råd, genom att följa det kommer du göra dig själv till en del av problemet. Jag förstår dina känslor av förtvivlan, uppgivenhet, rädsla & ilska. Men det finns en stor skillnad mellan dig & barnet & det är att du är vuxen. Barnet har agerat i affekt, hen har bokstavligt talat inte förstånd att begripa bättre. Du & dina kollegor har upprepade gånger försökt slå larm & nu har det gått för långt.
Min fråga om rutiner var inte för att ifrågasätta – utan för att det är i sådana här situationer dokumentationen ska användas. Ingen härinne utom du vet vad ledningen gjort eller kan göra. Jag förstår att du känner dig maktlös, men du har makt. Du har givetvis 100 % stöd från alla. Du ska inte behöva ta en smäll, men tänk efter, hur blir det om du nu sjukskriver dig fram till att anställningen upphör? Vad ger det för signaler till barnet, andra elever, föräldrar, kollegor & ledning?
Att vara en del av problemet är att inte vilja delta i lösningen & bara lägga över det till andra att lösa. Titta på kommentarerna du fått om tvång & buntband. Tycker du att det är en bra lösning?
Skillnaden mellan att vara vuxen & barn är att du har en frontallob som en buffert mellan känslor & handling. Gå till ditt jobb på måndag & stå upp för dig själv, kräv att föräldrarna ska vara med i skolan, hör av dig till huvudmannen & facket. Visa att du som vuxen står kvar & står ut. Svik inte barnen genom att återigen vara en ”vuxen som försvinner”.
Och om du inte klarar det? Byt jobb. Sorry, men det är ju precis så illa som alla säger i skolan, jag tror fan du klarar det! 💪
Ni andra som föreskriver sanktionerat våld på barn, jag hoppas verkligen att ni agerade i affekt. Annars skäms på er!
Detta var det dummaste jag har hört. Stå ut? Svika inte barnen? Snacka om att lägga ett stort samhällsproblem på en enskild individ. Som jag uppfattar har TS redan gett alldeles för mycket av sig själv. Till vilket pris? Bli slagen? Nedvärderad?
Förmodligen är ledning, facket, VH och andra aktörer redan inblandade. Och situationen eskalerar ännu mer. Varför ska TS då vara så lojal mot sin arbetsgivare när de inte ens kan garantera hennes säkerhet? Så mycket begärt är det väl inte? Vilken arbetstagare på valfri arbetsplats hade accepterat sådan miljö?
Nej, TS. Lyssna inte på skeptisk råtta. Du är inte skyldig någon något, förutom dig själv. Du är skyldig dig själv lugn och ro, långt borta från den misären du är i just nu.
Din sammanfattning av vad jag skriver är fel. Det är inte vad jag säger.
”Vad ger det för signaler till barnet, andra elever, föräldrar, kollegor & ledning?
Att vara en del av problemet är att inte vilja delta i lösningen & bara lägga över det till andra att lösa…Gå till ditt jobb på måndag & stå upp för dig själv, kräv att föräldrarna ska vara med i skolan, hör av dig till huvudmannen & facket. Visa att du som vuxen står kvar & står ut. Svik inte barnen genom att återigen vara en ”vuxen som försvinner”
Dina ord ☝️☝️ dina fruktansvärt ogenomtänkta ord.
Skolledningen är ansvarig för att personalen ska vara utbildade att barnen har rätt stöd och rätt undervisning.
Man börjar med att kalla till EHT möte snabbt och bjuder in även socialtjänsten.
Sedan går man igenom allt som behövs. Är barnet utredd,hur ser anpassningar efter diagnos/ behov ut. Vem är specialpedagog, vem är , utbildad!, resursperson vem inom skolan/ kommunen skall hjälpa till när det gäller anpassningar? Osv osv.
Utbildning inom LAB är en grundläggande förutsättning enligt mig.
Och sedan kan man kostnadsfritt ta kontakt med SPSM för att få adekvat hjälp gratis dom kan till och med komma ut till skolan och dom har kostnadsfritt utbildnings material för vidareutbildning. Bifogar länk.
https://www.spsm.se/studiepaket-npf/
Ser att hon bytt profilbild på hennes nya (låsta) konto
Vad heter det kontot?
156kvm
på sitt nya…
Mäklarna i Marbella, bara jag som tycker att Jennifer är lik Bisse innan alla ingrepp, dvs när hon var gift med Erik?
Jag tyckte den var så tråkig. Platt liksom. När man äntligen trodde det skulle hända något och komma igång så va den slut. Robert verkar ju vara en riktigt skitstövel.
Hur ofta drack era föräldrar under er uppväxt? Tänker då inte på ett litet glas till maten en fredag utan så ni märkte att de var påverkade och sen bakis dagen efter(dock inte så att de var alkoholister) ? Jag blir så förundrad över att man vill umgås bakis med sitt barn, tex Hanapee super en hel del och sen hyllar sig själv för hon pallrade sig till Skansen bakis med sitt barn.
Min morfar söp ihjäl sig innan jag föddes, så jag tror att jag kan räkna på en hand antalet gånger jag har sett mina föräldrar ta en öl till maten. Aldrig mer än så.
Menar du att det är bättre att hon ligger hemma i soffan? Tror dottern föredrar att hon anstränger sig.
Nej bättre att inte vara bakis framför sitt 4-åriga barn över huvud taget anser jag. Och det är en son 😊
Inte vet jag, vet inte vem du pratar om.
Har inte HP en son?
”Litet glas en fredag” lol slappna av. Helt ok att dricka mer än så om man vill trots att man har barn.
Nej det är inte normalt att supa mitt i veckorna när man har små barn. Hennes sambo måste verkligen vara tålmodig som accepterar det.
Det blir inte automatiskt att ”supa” för att du dricker vin en annan dag än fredag 😁
Bryr sig verkligen barn om man ”super mitt i veckorna” eller om man ”super på helgen”? Låter mer som något som andra vuxna gör skillnad på. För barn är väl fylla alltid fylla.
Alla blir ju inte bakis
Tror inte mina föräldrar någonsin var fulla när vi var med. Osäkert om jag skulle minnas huruvida de var bakis… det kan man ju gömma mer. Kan däremot minnas några släktingar som drack lite för mycket och hur obehagligt jag tyckte att de betedde sig. :/ Är glad att mina föräldrar drack måttligt iaf.
De tog gärna ett glas till maten, men aldrig att de blev märkbart berusade eller bakis dagen efter.
Jag har faktiskt inte ett enda minne av att mina föräldrar drack så länge jag var liten. Kommer ihåg att jag såg deras kompisar fulla någon gång men aldrig mina egna föräldrar!
Dock började båda dricka när de skiljde sig när jag var ca 14 år gammal. Pappa gick ut och festade varje gång jag och min syster kom till honom (varannan helg) och lämnade mig barnvakt till min syster och hans kompisars barn🥲
Min mamma började dricka mer när jag var 16-17 år kanske och jag fick flytta till fosterhem.
Men tacksam att de aldrig drack när jag var liten ändå! Även fast jag var rädd för dem på andra sätt.😂
Aldrig på det sättet du beskriver. De har kanske varit lite bakis efter någon kräftskiva men har aldrig märkt av något. 😊 Har små barn själv och dricker typ aldrig, hade varit jobbigt att vara bakis och ta hand om barnen.. 🙈
Blir nog inga fler kidz där så som hon tjatade hur mycket hon saknade att dricka vin när hon var gravid
Vettigt ändå, ett räcker väl.
Aldrig sett mina föräldrar fulla men de drack dock ett glas vin till maten ofta, kanske 3 ggr veckan.
Jag s
Jag såg min pappa bakfull en enda gång under uppväxten (efter någon fest med jobbet). Min mamma såg jag över huvud taget aldrig förtära alkohol.
Aldrig i såfall.
Drack väl en starköl till söndagsmiddagen, snaps på jul o julöl, sen säkert på midsommar men aldrig sett dom bakis någonsin.
Mamma tog aldrig ett glas vin bara för att det var helg, inte pappas fru heller.
Har aldrig varit bakis med mina barn.
Aldrig, mina föräldrar drack max någon öl/vin vid festligheter och även om dom ute utan oss så kom dom aldrig hem så fulla att dom upplevdes bakis eller trötta dagen efter. Nu när vi är vuxna kan mamma bli lite lullig ibland men pappa kör alltid
Läste om Elizabeth Banks som var nära att dö av att sätta en ärta (!) i halsen. Hon kunde inte andas, de fick göra heimlich manöver. Alltså hur smalt är det egentligen. Hur kan en liten ärta fastna. Då kan ju allt fastna. Tänk när man är ensam när det händer, då är det ju kört, fy att kvävas till döds i sin ensamhet, vilken fruktansvärd panik och dödsångest det måste vara. Det händer ju då och då att det fastar nåt men det kommer ju alltid upp när man hostar och harklar sig. Varför kommer det ibland inte upp på vissa? Vad är det som krävs för att det ska stanna kvar? Fastnar det på ett visst sätt eller?
Det ska ju inte vara massa grejer i luftstrupen så inte konstigt att det fastnar.
Man kan göra Heimlich på sig själv genom att kasta sig mot en stol eller köksbänk.
Det handlar ju om luftstrupen.
Jag åt en snickers en gång, skrattade och andades in och plötsligt blev det stopp.
När jag fick hjälp o det lilla flög ut var det den där lilla pluppen som sitter i en jordnöt, som en liten smula vara.
Det var mer som att när ngt kom ner fel krampade luftröret.
Ja, vilket kanske är en bra mekanism så att det inte kommer ner längre i en bronk eller lungorna tänker jag.
Känner ni igen någon hemifrån som dykt upp i en reality/dokusåpa? Var personen som ni minns eller annorlunda? En jag jobbat med var med i paradise för en herrans massa år sen men hon var för smart och därav ”tråkig” så hon åkte ut rätt fort. Men blev lite chockad när hon kom in.
Jaa en klasskompis var med i Fem killar i veckan. Så pinsamt.
Christian Ternstedt från Robinson. Han är om möjligt ännu vidrigare irl än vad han var i programmet.
Vi har precis köpt hus och med huset kom en hel del odlingar. Det har varit frost ett par nätter där vi bor vilket jag tror påverkar de här grejerna. Det är massor av tomatplantor längs husväggen samt lite sallat. Vad ska vi göra med de grejerna? Vi vill nog ha kvar allt men jaaa… what to do? Rosorna som växer…. Samt jordplätt med lite olika typer av vinbär, jordgubbar, rabarber (ska man låta blad och stjälkar vara över vintern eller ska det plockas av?), gräslök och sådant. Känner att jag vill skaffa gröna fingrar men vet inte hur man gör 😂
Tomater och sallad kommer att dö snart av kylan, de är ettåriga och kommer inte tillbaks nästa år. Ni kan ta bort dem när som helst nu när de börjar vissna. Rosor klipps på våren när björkarna slår ut. Gräslöken klipper ni ner nu och använder så länge det går. Den kommer tillbaks till våren. En del buskar kan klippas under JAS, annars vänta om det blir för kallt. Man rensar bort det mesta som är flerårigt under våren och låter det bara vara efter sommaren och under vintern.
Tack! 😊😊😊❤️❤️🌸
Haha, vad gullig du är!
Ja man läser på? Lånar en bok om odling på bibblan tex. Google finns också.
Men Gud vad snäll och rolig och trevlig du är! Dina kompisar älskar nog dig.
Skulle mina kompisar hata mig för att jag tipsar en random anonym på internet – som vill lära sig om odling – att låna en odlingsbok på bibblan?
Snällt skrivet!
Bloggbevakning är ett minfält 😅
Är ju jättelätt att googla
Menar inte att låta dryg men det är ju det 😊
Det är mycket som är lätt att googla. Själv brukar jag googla och ställa frågan i ös för man kan få svar man inte hittar på Google. Så din kommentar tillförde ingenting. Varför svara alls?
https://www.blomsterlandet.se/tips-rad/tradgard/rosor/rosor-sa-har-gor-du/
https://www.hasselforsgarden.se/artikel/enkla-tips-for-att-lyckas-med-dina-jordgubbar/
Osv
Ja, googla saker är superlätt. Något mer du tycker är lätt?
Tips på menskopp? Nybörjare här!
Lunette
jag har två från Menskopp.se, och kan säga att jag har klippt av den lilla ”piggen” längst ner. Hade jag iof gjort oavsett vilket märke jag hade köpt då det är lättare att ta tag i själva koppen än piggen för att ta ut. Blå färg är smart då blir den inte lika ”tråkig” efter ett tag.
Jag mikrade just två brödskivor i mikron & porslinstallricken sprack 🙂
Va hur hände det?
Jag har en starkt önskan/dröm om att bli familjehem/fosterfamilj men eftersom min man är helt emot det kommer det ju såklart aldrig att bli av vilket känns lite tråkigt..
Du kanske kan bli kontaktperson istället? Förstår såklart att det inte är samma sak. Men det finns många barn och ungdomar som behöver en till vuxen i sitt liv. Kan man bli både enligt socialtjänstlagen eller lss (för ett barn med funktionsnedsättning).
Du kan ju bli kontaktperson?
Finns ju bara två alternativ här, byt dröm eller byt man.
Tror alla som följt och stöttat henne är nyfikna. Jättebra val hon gjorde för sin hälsa och även att hon tänker på sitt barns integritet och inte vill göra karriär på det längre. Men en liten uppdatering för alla som följt och stöttat henne hade ju varit snällt kan man tycka. Men det kanske kommer när hon är redo, vad vet jag.
Tycker du att hon har nån som helst skyldighet efter att ha blivit uthängd, socanmäld och fått en hel flashbacktråd av galna jävla kärringar efter sig? Det tycker inte jag.
Chilla. Har inte sagt att hon är skyldig någon något. Men just de personerna som behandlat henne väl och stöttat henne under hela hennes resa förtjänar väl kanske en liten uppdatering. Men hon bestämmer såklart själv.
Jag tror faktiskt inte hon kommer tillbaks eller ger någon uppdatering. Hon blev så jäkla illa behandlad av knäppskallar när hon var influencer. Och tror allt strul med exet (?) ännu mer gör att hon inte vill dela med sig. Det är kul att dela med sig av ett rätt vanligt liv, men när allt skiter sig plötsligt så är det nog inte lika lockande. Många vill ju bara frossa i olycka hos andra.
Tror inte jag heller, och det är bäst så för henne med. HT borde göra likadant, det skulle få tyst på tråden helt och hon kan fokusera på familjelivet i lugn och ro.
Ja, men HT tror jag faktiskt är för lat och bekväm för att ge upp sitt influencerliv. Hon har ju i princip aldrig haft ett jobb? Bara chillat hemma och levt på sambons lön, förutom när hon blev stor på Instagram och kunde börja tjäna egna pengar då. Hon verkar ju dra in en rätt rejäl månadslön på sina taffliga samarbeten.
Barnets integritet, hennes hälsa och respekt för alla runt om henne borde väga tyngre än de pengarna och locka nyfikna följare. Hon har ju inte många kommentarer på vanliga inlägg så många följare som genuint vill veta om hennes vardag har hon ju inte.
Det var ju dock inte därför hon gick under jorden, utan för att hennes kille begått grova brott
Har det varit rättegång för dessa grova brott…? Du kanske inte vet såklart men det var ju ett välinformerat gäng här 🙂
Ps fasen! Nu blev jag mer nyfiken ändå!
Domen finns på ett visst forum och är ju sjukt mesig. Frågan är om det där med att stjäla från äldre bara var ett rykte? Det han är dömd för är ju att ha tagit typ en tablett lugnande från F.
Någon som gjort ögonlaser operation? Nöjda?
Jag har, för synfelskorrigering. Bästa jag gjort!
Härligt! Ska göra operation 15e oktober. Nervös!! Men hoppas slippa glasögon/linser.
Vart gjorde du och vilket företag?
Jag gjorde min på Lirema, FS-lasik.
Timmarna precis efter operationen var lite jobbiga med mycket rinnande ögon och obehag men dagen efter var allt perfekt. Har inte haft några problem efter det alls, inte ens torra ögon som många kan få.
Inte själv men en anhörig som gjort och fått mycket problem, bland annat torrhet i ögonen så man måste ta droppar dagligen, livet ut.
Så hen säger själv att jag inte borde göra det, och jag själv har blivit väldigt avskräckt när jag hört allt som hänt.
Ja lite sånt som oroar.. är personen nöjd i övrigt?
Ja det är hen! Innan strulet började så var det bara glada toner och uppmuntran till att jag skulle göra det också
Att ta ögondroppar varje dag är ju inte direkt ett stort problem.
Jag gjorde min för typ 13 år sen. Väldigt nöjd! Men tyckte själva ”operationen” eller vad man nu ska kalla det var väldigt obehaglig. Var tvungen att hålla sköterskan i handen under tiden, haha
Hade du problem med torra ögon/ halo ringar? Eller har några problem nu eller är allt bara bra? Ska göra FS-lasik
Ja jag är livrädd, dels för operationen i sig men även eventuella operationer. Samtidigt som det ska bli så skönt att förhoppningsvis slippa allt med linser och glasögon. Vart gjorde du operationen? Har bokat med memira.
Jag gjorde ögonlaser på Memira för 2,5 år sedan, FS-LASIK. Var tyvärr tvungen att göra om ena ögat (då med LASEK) då det inte blev helt bra från början. Idag är synen perfekt. Är torrare i ögonen men även det börjar ge mig sig. Jag var mycket torrare i ögonen av att hålla på med linser. Har än idag svårt för extremt starkt ljus som på tex konserter. Jag är mycket nöjd att jag gjorde operationen. Att slippa allt med glasögon och linser är GULD.
Vad var det som inte blev bra? Tar du ögondroppar eller går det bra utan?
Tack för svar! 🙂
Det var kvarstående synfel som behövde korrigeras. Jag tog ingen extra försäkring på antal år som de erbjöd vid operationen utan korrigeringen ingick i själva grundpaketet. Rekommendationen från Memira har varit att fortsätta med dropparna men hoppas själv att det är något jag kan börja trappa ner med då ögonen känns mycket bättre. Ska på extra återbesök om 2 veckor så får se hur det gått.
Jag gjorde min 2019, supernöjd. Aldrig haft något besvär eller liknande sen operation. Ser pyttelitet sämre nu på något öga jämfört med sen jag gjorde operationen, men de är inget som jag själv märkt särskilt mycket. Gjorde hos Memira. Supernöjd med allt, bemötande, hjälp, frågor och operationen. Var supernervös men de var bara att gå in och köra. Sköterskan var superduktig och informerade väldigt bra om allt både innan, under och efter.
Kul att höra att du är nöjd! Tack för svar 😀
Detta är inte tänkt att låta som ”blygsamt skryt” utan bara genuint en fundering. Jag får aldrig komplimanger av killar, alltså aaaldrig, mycket sällan av tjejer men det är klart att mina nära tjejkompisar säger att jag är fin då och då. Däremot säger barn alltid att jag är fin, killar som tjejer. Jag har fått upp mycket om boy/girl-pretty på senaste, huruvida en t.ex kändis anses vara snygg av det manliga eller kvinnliga könet, någon mer här som tydligen är ”kid-pretty”?
Aldrig hört talas om. Förstår inte riktigt vad du vill diskutera, om fler än du får komplimanger av barn?
Vet inte om jag direkt är ute för att diskutera, är bara något jag funderat på. Tror diskursen lämpar sig bättre om man hört talas om ”boy/girl-pretty” innan. Förstår att fler än jag får komplimanger av barn. Min tanke från början var att min stil kan anses vara ”barnslig”, dvs mycket färg/pasteller och att det är något som tilltalar barn mer än vuxna. 🙂
Finns ju helt klart stilar som går hem bättre hos barn. Sånt som är motsatsen till stilrent och less is more brukar väl barn gilla.
Tror killar kan tycka du är snygg fast de inte ger dig komplimanger. En del vill ju inte tro att du ska uppfatta det som att de stöter på dig 😊 många har nog svårt att ge komplimanger överlag av någon konstig anledning, oavsett kön. Barn tenderar ju att vara lite mer ofiltrerade och säga exakt det de tycker.
Ja det är ju förvisso sant!
Vad har du för stil? Kanske mer traditionellt fin snarare än snygg/sexig? Om du förstår 🧐
Ja det är nog där det hänger på, har rätt mycket ljusa färger i mina kläder också som förmodligen tilltalar barn mer.
Får du bokstavligen aldrig komplimanger eller får du det ”aldrig”? Alltså, du får det inte av de du själv tycker är attraktiva? För jag tänker själv att jag aldrig får komplimanger, men det får jag, bara att det känns inte som att det räknas eftersom jag inte finner dem attraktiva tillbaka, inte de som sagt det irl iaf (på tinder får jag komplimanger men då tycker ju jag de är snygga också).
Får knappt komplimanger av tjejkompisar heller, men det händer väl ändå ibland iaf, även om det är sällan.
Har fått upp det där med boy/girl pretty också, men fattar verkligen inte vad det innebär?
Jag tycker det ändå är ofta man läser/hör om kvinnor som råkat bli gravida, och när man läser om preventivmedel så har de ju ändå hög procent säkerhet. Inte så att det är 50/50 liksom. Handlar det då oftast om att dom slarvat med preventivmedel? Hur vanligt tror ni det är med kvinnor som lurar sina män att de råkat bli gravida men de egentligen slutat med sina piller exempelvis?
Klart det händer men tror absolut inte det är vanligt.
Har ju läst om flera här och andra bloggar/forum…
Behöver ju inte vara lura som i att sluta helt men vill någon själv ha barn och går på p-piller så kanske man inte föreslår kondom om man missat ett piller eller varit magsjuk tex. Att det är lite mittemellan liksom? Även de som blir ofrivilligt gravida, är nog ofta det händer pga att man inte tagit piller helt korrekt, känns som betydligt ovanligare att någon blir gravid trots spiral tex jämfört med p-piller även om de ska vara ungefär lika säkra?
Men det är ju sjukt. Man ska va överens. Tycker man ska va ärlig och hederlig och berätta i så fall.
Spiral är säkrare och ja, går inte att använda fel.
Då får man skylla sig själv sen när han drar och man står där själv med ungen..
Supervanligt med slarv! Jag har mött många som påstår att de blivit gravida trots preventivmedel men rotar man i deras story så finns det alltid brister. 😉 T.ex. glömt ett piller en dag ”jamen det var bara ETT”, bytt p-stav långt senare än de borde, osv… Enormt slarv men det vill ju de flesta inte erkänna.
Preventivmedlens höga säkerhet är vid perfekt användning, vid ”normal användning” är det lägre. Det är inte vanligt att bli gravid med preventivmedel men det händer såklart och det hörs väl mkt och man lägger det på minnet.
Jag och mina bröder (en är min tvilling så det har inte hänt 3 gånger) blev till trots p-piller. Vill inte veta om mamma slarvade😂 har svårt att tro det visserligen då hon är så ordningsam med allt annat, men man vet aldrig😅
Siffrorna på hur säkra preventivmedel är brukar vara per år. Så t ex pearl index vid perfekt användning av kondom är 2, dvs 98 % chans att man INTE blir gravid varje går.
Om du då har 30 fertila år så är det 0,98^30 att du inte blir gravid under hela ditt fertila liv, vilket är = 0,55 = 55 % chans . Dvs 45 % chans att du någon gång blir gravid.
Tar man istället faktiskt användning (istället för perfekt användning) är pearl index 18. Chansen att inte bli gravid under hela livet är då 0,82^30 = 0,0025 dvs ca 0,3 %.
Dvs det är extremt liten chans att ej bli gravid under hela ditt fertila liv med kondom och ”faktisk användning”. Men även om du använder det helt perfekt är det en överhängande risk att du blir gravid någon gång.
Sen är ju kondom en av de sämre preventivmedlen, och man har ju inte full fetiltet i 30 år. Men ni förstår principen, man kan inte stirra sig blind på sifforna för ett år.
Bianca I är väl ett praktexempel på att det kan ske när man slarvar med pillerna, har hänt väl tre ggr? Dock kanske just slarvet haft med bulimin att göra gissar jag.
I vilka avseenden har ni tagit hjälp av facket och har det i så fall nått framgång?
Aldrig. Mina kollegor 2 ggr (Kommunal och lärarnas fackförbund) båda slutade illa pga ordentlig inkompetens från fackets sida. Har inget medelskap idag. Har däremot hört flera med positiv erf av hjälp från Unionen.
Min son (6 år) har klänning ibland och idag för första gången på sin nya skola. Några äldre elever skrattade åt honom och sa att han såg löjlig ut. Hur hanterar jag detta? Jag vill att han ska fortsätta klä sig som han vill och inte ta åt sig.
Så är de tyvärr, barn. Du kan nog inte göra så mycket mer än att uppmuntra honom och säga att han är fin som han är och att han klär sig som han vill.
Det är ju upp till honom hur viktigt det är för honom att ha klänning tänker jag, dvs om han inte vill ha klänning längre så är det ju inte världens grej – ibland vill man helt enkelt bara smälta in. Men vill han fortsätta ha klänning så säg åt honom att det alltid kommer finnas folk som vill retas och att de nog kommer ledsna på att retas om han inte bryr sig. Ta upp det med skolan också, om han vet vilka barn det är?
Ja jag tänker också nåt sånt. Låtsas obrydd liksom. Och tänker att jag ska prata med skolan pga de tjatar mycket om sitt värdegrundsarbete.. Här får de nåt att jobba med
Hantera det som det är.
Dvs berätta att det fortfarande är ovanligt att killar har klänning även om det är helt ok.
En del pojkar blir förvånade och vet inte hur de ska hantera det. Bekräfta att alla har olika smak och att det faktiskt är ok att de får tycka att det ser löjligt ut. Det gör inget. Din son tycker säkert också att en massa andra saker löjliga ut och det har han också rätt att tycka.
Sen behöver man inte säga det högt, ni kan prata om hur man uppför sig för att inte vara elak och att man inte alltid måste säga allt man tycker och tänker högt.
Typ så hade jag hanterat det.
Prata med personalen. Ingen ska reta någon för något, det är vårt jobb att ta tag i och motverka det.
ja det där är knepigt, jag själv skulle inte vilja att min son hade klänning. skolan är ändå bra på att avleda sånt och prata om allt alla får va hur dom vill, men barn är barn…
Alla svaren du fått är hur det borde kunna vara, men faktum är att din pojke riskerar att snabbt bli mobbad och retat pga kläderna och vi vet alla hur bra skolan är att hantera sådana problem. Säger inte att det är rätt såklart men när kartan och verkligheten inte stämmer så är det verkligheten som gäller.
Nått som skulle stärka din son är om din man också kan bära klänning offentligt, typ när ni åker och handlar eller andra offentliga miljöer.
haha det vore kul 😊
Hungrig hy😩. Min smink bokstavligt äts upp av min hy efter knappt en timme. Jag använder toner serum kräm primer setting power. Vad gör jag för fel? Ser ju lagom nyvaken ut innan lunch 😅 jag e för gammal för det!
Kan ni hjälpa mig med tips för att somna bättre? Jag tänker massor av negativa tankar och känner mig liksom ”stressad” och har svårt att slappna av.
Ta ett par min och skriv ner alla jobbiga tankar eller teman du tänker på. Sen bestäm för dig själv att du får ta tag i grejerna på listan först i morgon kl 10 typ.
Jag lyssnar på Disneysagor när jag ska sova! Fungerar utmärkt för mig att fokusera på, men behöver inte lägga stort fokus utan bara tillräckligt för att sakta glida bort.
Åh. Vilken app använder du?😍
Tack för tipsen. Ska försöka med era tips. Det att skriva ner vad jag ska göra dagen efter är ett väldigt bra tips. Jag brukar skriva att göra listor- men ofta skriver jag dem när som helst under dagen… Att skriva på kvällen är nog en bättre strategi… och att skriva ner jobbiga tankar gör jag bara sporadiskt, men det kan absolut underlätta att försöka skriva ner dem varje kväll!
”Tracks to relax” sömnmeditaioner på Spotify är guld! Ställ in timer att den ska stänga av när avsnittet är slut. Somnar alltid jättebra till ett sånt avsnitt när jag har ångest eller jobbiga tankar.
Somna med Henrik, en podd. Får mig alltid att sova gott!
Det finns ett sömntrick som militären använder sig av,man sover inom 3 min.Googla!
Jag är sååå inne i Katie Santrys nedgrävda matta i trädgården. Någon mer som följer detta på TikTok?
Varför är Alexandra Nilsson härinne och kollar om hon nu avskyr Bloggbevakning så mycket? Pratar i hennes podd idag om en ”hatkommentar” som hon hittade här.
Dessutom, har för mig att hon sagt i en vlogg att hon aldrig vill samarbeta med Belissas igen, och nu har podden ett samarbete haha.
Tänkte samma idag när jag lyssnade på podden. Dock otroligt pinsamt av henne att inte läsa upp hela kommentaren, hon valde ut delar av den. Och pinsamt också att snoka här inne när det är ett sådant ”hemskt” ställe 😏
Skulle tro att de flesta som blir omskrivna här inne är här och läser.
De är nyfikna de små liven.
Hur mycket pengar lade ni på era bröllop och vigselringar? Har sett på tiktok osv att många amerikaner har börjat kritisera bröllopsindustrin och blev chockad när jag hörde att många lägger upp emot 100k DOLLAR på sitt bröllop! Och att själva vigselringarna kostar ca 6k dollar per styck! Mitt och makens bröllop för 7 år sen kostade 40k och ringarna totalt 20k. Jag tyckte att det var mycket tills jag hörde detta haha
Vi la ca 95 000 på vårt bröllop inkluderat allt. Dvs mat, lokal, dryck, DJ, serveringspersonal, kläder och ringar.
Min man behöll samma ring som till förlovning. Mina ringar (köpte ny förlovning- och vigselring) gick på ca 35 000 kr tack vare att jag lyckades timea in kampanj. Hade annars kostat ca 50 000 kr.
Låter ändå som en någorlunda rimlig budget om man slår på stort med DJ och personal etc. Men det kanske är att förväntningarna är så olika här och i USA då? Är allt mycket dyrare där bara eller är det all dekor som driver upp priset? Att företagen vet att de kan mjölka blivande brudpar på pengar? Tycker detta är så intressant haha! Hörde någon säga att de kom undan billigt med catering… för 12,5k dollar
Säkert en kombination av att det är dyrare där och kanske högre förväntningar? Kanske är kotym att ha större bröllop? Sen har de väl ”rehearsal dinner” dagen innan? Dvs som två bröllop två dagar i rad, då kqn jag tänka mig att det går åt pengar.
Men ja, det verkar vara en industri där det är lätt att göra av med pengar helt klart.
Fast mkt är ju mkt billigare i USA än i Sverige, om man inte är i typ NY eller SF. Mat, dryck, lokaler osv. Så det måste vara deras bröllopsindustri som pressar upp priser
Typ 50 000, litet men med lite dyrare grejer vi ville satsa på, tex middag på fin restaurang efter vigseln. Ångrar att vi inte hade en professionell fotograf dock.
Våra ringar var rätt billiga, cirka 800 då det är titan men det var precis vad vi ville ha.
15,000 kr på bröllopet, jag tror våra ringar kostade 6000-7000 kr för båda? Detta var dock snart 15 år sedan och jag var student, så budgeten var helt enkelt vad vi hade råd med. Jätteglad för det i efterhand, vi blev ju lika mycket gifta som de som lägger tio gånger så mycket.
Nån som vet vad som hände mellan Rask och Jackes svärmor häromdagen? Såg Jackes senaste video där dom tar upp att det varit bråk, men inte varför
Är inne i ett tidigt dejtingstadie (setts ett par veckor) och vi fantiserar redan om hur det skulle vara att ha barn tillsammans på olika plan. Ingen vill såklart rusha in i något och vi kommer liksom inte skaffa barn det första vi gör. Men fantisiera kan man väl få göra redan nu?
Ja såklart 🥰 alltså vissa förhållanden går från 0 till 100 och håller hela livet, medan andra skyndar långsamt och skiljer sig efter 2/5/10 år. Finns inget mer rätt eller fel, följ ditt hjärta ❤️
Jag vill göra slut med min partner. Vi har varit tillsammans i 1,5 år, men jag har så fruktansvärt dåligt samvete. Vi är 27 och 29 år. Han är världens snällaste människan men tyvärr helt fel för mig. Jag klarar inte av tanken på att såra honom och oroar mig för om det ska gå bra för honom. Tänk om han inte träffar någon ny, blir ensam, aldrig får en familj som han drömmer om… Jag känner mig som en hemsk människa som inte kan ge honom det han vill ha
Jag tror att det är minst lika sårande om inte mer sårande att leva kvar i en relation som är ensidig. Sen kan du inte ta ansvar för en annan persons liv på det sättet <3 tänk på dig själv här
dom flesta träffar någon ”rätt” till sist.
du kan inte ta ansvar för hans tillvaro.
tänk på dej själv.
Om han inte är rätt för dig är du inte heller rätt för honom. Släpp honom och ge honom chansen att träffa en person som är rätt för honom och som vill göra alla de sakerna som han vill tillsammans med honom. Det är verkligen inte schysst att hålla honom i ett förhållande som inte har någon framtid.
Du säger att han är världens snällaste människa och sen är du orolig för att han inte ska träffa någon ny? Den logiken går inte riktigt ihop i mitt huvud.
Ja det låter konstigt, men det kan ju vara så att han är världens snällaste men blyg och inte har så lätt att träffa nya personer? Det är dock ingen anledning för dig TS att fortsätta vara tillsammans med honom, han kanske visar sig mer framåt än du trott när ni gör slut?
Är det någon här som fått ersättning från barnförsäkringen för IBS? Jag är 23 och haft problem med min mage i flera år. Sökt vård för det förra året då crohns sjukdom går i min familj men läkaren påstår att det inte är mer än IBS. Jag äter nu starka mediciner mot detta (mot nervsmärta) och diagnosen påverkar mig oerhört i min vardag. Ser att IBS finns med i svensk försäkrings tabell över medicinsk invaliditet mellan 0-5%. Är det någon som anmält detta till sitt försäkringsbolag och isåfall vad hände?
Gjorde cellprov och fick idag svar att jag är kallad till koloskopi då de hittat hpv 16, 45 och asc-h. Så orolig nu. Någon med erfarenhet/ kunskap? 🙁
Jag har gjort koloskopi två gånger och hade höggradiga cellförändringar vid båds tillfällena. Det resulterade i konsiering där man tog bort cellförändringarna. Så nu hoppas jag att de inte kommer tillbaka, nytt cellprov tas i januari. Och tänk på att cellförändringar är inte cancer❤️ Det kommer gå jättebra ☺️
Hörni, det är kolposkopi ni ska på, inte koloskopi! Tipsar om gruppen ”Cellförändringar i livmoderhalsen” på facebook för stöttning, den är skitbra! ❤️
Tack ❤️
Jag fick också göra koloskopi och fick sen ta bort medelsvåra cellförändringar vid konisering. Det var ett år sen ungefär, har inte haft några men alls, ingreppet var väldigt snabbt och enkelt (obehagligt dock men så är det ju när man gräver där nere) men jag lämnade verkligen med känslan av att vården är fantastisk. Det är verkligen så bra att du tagit cellprov och nu får möjlighet att åtgärda om det är något fel! Kan nämna minst 5 pers i min bekantskapskrets som haft samma och ingen har det gått dåligt för. Det hjälpte mig mycket att prata med folk som gått igenom det själva för att inte skrämma upp mig själv och för att inse hur relativt vanligt det ändå är.
Tack! ❤️
Råkade vräka ur mig att jag tycker att min ena bonusson är bortskämd. Vi ska flytta i morgon och jag projektleder den här flytten i form av packning och så. Bonusarna är 14 och 17, jag har sagt att jag inte kommer att packa deras rum utan det får de göra själva. Deras pappa har sagt detsamma, och att de förväntas hjälpa till hela dagen i morgon. 17 åringen är noll problematisk. 14 åringen har inte packat sitt rum, ska inte sova här ikväll och kan kanske tänka sig att komma till 11 i morgon om han blir hämtad. Vilket hans pappa tillslut gick med på. Jag muttrade att jag lär väl få packa hans rum, bortskämda unge. Sambon bara skrattade och sa ”mm jaa lite bortskämd är han kanske”. Men ja, har nu dåligt samvete 🙃
Tänker att du ska ha det.
Det är jobbigt att flytta. Barnen har inte valt det. Det är jobbigt att packa.
Ert jobb där är inte att tjata och skälla utan att underlätta och strukturera upp så att det blir gjort. Ni kunde väl ha ägnat en kväll åt att packa tillsammans. Det kanske inte är helt självklart för en 14-åring var man börjar och hur man ska göra.
Så fint att du såg barnperspektivet! Håller helt med dig faktiskt.
Pappan kunde gjort det ja. Hans barn, han ska uppfostra och ta ansvar.
Man är inte livegen bara för att man är 14 år.
Har ni frågat hur Han vill lägga upp planen inför Hans flytt med Sina Saker till Sitt nya hem?
Är det 14-åringen som bett dig projektleda?
Eller har ni bara leverat ett:
– Det är förväntar vi oss av dig. Punkt.
Frågan är om han är bortskämd eller bara trygg och vågar stå på sig?
Han har också ett liv. Men inget val. Ingen kan anställa en 14-åring så han kan försöka sig och flytta. Så han Måste bo med er. Behandla honom på samma sätt som du behandlar din sambo.
Jag gissar att du och sambon diskuterat upplägg och att din sambo är överens om att du projektledare och han lyder. Var 14-åringen också med och fattar det beslutet eller är resultatet bara meddelar honom och han förväntas lyda?
Ett barn ska lyda sina föräldrar ja… Herregud.
Såklart!
När du var 14 år hade du ingen egen vilja, ingen integritet och inga behov. Du bara snällt gjorde allt dina föräldrar sa, gillade det och mådde bra? Eller teg led och lydde du bara.
Usch för människor som vågar förstå att tonåringar också är individer. Vart är samhället på väg? Att visa respekt för nån som är yngre? Hur ska detta sluta?
Men överdrev lite mer. Jag hade egen vilja men gjorde såklart det som förväntades av mig och förstod varför. Vissa här beter sig som de bett honom hugga av sig sin arm eller ta jobb o en gruva. I vilken värld kan en 14-åring inte ta ansvar för sitt rum?? Han är lat och bortskämd.
Vilka mähän många av er är.
En 14-åring kan inte planera och strukturera så väl, och det blir ännu värre eftersom flytten inte är självvald. Ha medlidande med 14-åringen. Ni två vuxna får göra merparten av jobbet.
Nej. Nej nej nej. Om han inte gör det får pappan göra det. Hur är det ditt ansvar?? Han borde ställa krav på sin son.
Varför vill du inte hjälpa dem? Kan du verkligen förvänta dig att en 14-åring ska fixa en sådan sak helt ensam?
Varför ska HON göra det? Pappan borde göra det k så fall.
För att hon tydligen har tagit på sig massa saker själv, och behöver inse konsekvenserna av det. Ja pappan ska såklart också vara förälder, mer så än en bonusförälder, absolut. Men hon har ju redan börjat projektleda, och på ett ganska dåligt sätt uppenbarligen.
Pappan kan sluta vara mansbebis. Egentligen kanske hon ska flytta själv nånstans och slippa allihop.
Men vilka mesiga kommentarer du fått. 14åringen ör fortfarande ”barn”. Hur kan ni ens tillåta att han inte sover hemma? Eller inte ens har packat? Det är väl för tusan skit samma om det inte är hans val att flytta, jag anser att barn har exakt ingenting att säga till om. Så länge man bor under sina föräldrars tak gör man som de säger.
Precis! Tack!
Vad hände med att ge vägledning och stöd? Det är inte ”mesigt”. Hoppas inte att du själv har barn…
En 14-åring (!) som vägrat och vägrar göra sin del (minimum, packa sitt eget rum!) och klagar… Herregud, sluta curla!
Har du träffat en 14-åring? De är inte vuxna. Att curla skulle vara att göra det åt hen, men det var inte vad jag skrev.
Det är ju det hon säger att det kommer sluta med. Ja, det har jag, jobbar i skolan. Och såna här tankesätt är varför det blir så jävla illa ibland. Att inte kunna hållas ansvarig för eller förväntas kunna göra nånting. Hur fan ska de klara sig i livet sen?
Fruktansvärt mesiga kommentarer. I vissa fall måste man bara sätta ner foten. Hur många gånger har man inte behövt göra saker man inte velat i sin uppväxt men ändå gjort? Vägledning och stöd, visst, men inte nödvändigt i varenda jävla situation. 14åringen tar inte skada för att han inte får göra som han vill under en liten kort period – att packa och packa upp sitt rum tar inte så jäkla lång tid.
Och wow. Så otroligt moget av dig att försöka trycka till någon med ”hoppas du inte har barn”. Hoppas snarare att du inte har några barn, om man ska lägga sig på din nivå.
Verkligen! Det här är vad som är fel med många föräldrar idag!
Man kan tycka att det är lite mesigt och att barn ska lyda etc. Men uppenbarligen hsr hennes sätt inte varit effektivt. Med samarbete kommer man längre. Att tillsammans med 14-åringen göra en plan. Gå in i rummet med ett antal lådor och bestäm vad som görs när typ dina kläder packar du på onsdag och lägger här i etc. Låt han komma med idéer och själv vara delaktig.
Många tonåringar skolkar, dricker, snattar, röker etc
Att inte packa ner sitt rum är inte o hela världen och känns otroligt onödigt att ha konflikter kring istället för att bara lägga ner maktkampen och fokusera på att det blir gjort.
Tycker nog absolut att det är något att ha en konflikt kring. Går flyttlasset en viss tid och ungen inte tar sitt ansvar (som man är gammal nog att göra när man är 14 år) så är det en konflikt jag hade tagit alla dagar i veckan.
Lämna det till pappsen då.
Är stället ni ska flytta från, möjligtvis det hus/den lägenhet som barnen bodde i förr i tiden, när deras föräldrar var ihop? Tänker att det kanske i så fall finns massa känslor i botten som 14-åringen inte vet hur han ska deala med/prata om. Bara en tanke. <3
Man ska vara särbo när man har barn sedan tidigare. Det här hade du sluppit då. Fattar inte varför man måste bo ihop.
Flytta och lämna kvar hans grejer.
Exakt!
Till er som tycker sonen är bortskämd och ska lyda, gillar ni diktaturer? Skulle det vara ok att er partner behandlade er så?
Jag fattar inte grejen att barn ska lyda och lära sig göra som föräldrarna säger. I en fam vill man väl hjälpas åt? Ibland är saker jobbiga då är det gött om nån backar upp.
Klart man sätter gränser för farliga och olämpliga saker men nu pratar vi om en helt ofarlig arbetsfördelning.
Ofta visar vuxna varandra hänsyn, har min man haft en tuff lång dag på jobbet så lagar jag mat. Avskyr jag att veckohandla kanske min sköter det alltid då jag slipper.
Jag tycker det vore mer rimligt att ett par veckor före flytt prata med 14-åringen om hur den känner inför flytt och packning och göra en plan ihop som även 14-åringen är fine med. I inlägget låter det mer som att sonen mest blivit informerad om att det här ska du leverera. Och ni tolkar in att han ska lyda. Sen är det skitsamma hur sonen känner.
Känner sonen att det är skitjobbigt att packa sitt rum kanske han bidra med något annat, packa upp allt porslin framme i nya huset tex. Men då måste man prata, inte leverera en order.
Att visa varandra hänsyn och backa upp varandra i en familj skapar inga bortskämda barn. Snarare empatiska. Barn är ett ingen egen art som blir monster om de inte hålls i koppel.
Håller inte med om dom sista mening. Man behöver både omtanke och sånt men även uppfostran, ramar, regler. Kan bli riktigt illa utan. Välkommen till mitt jobb för att kolla.
Det är så det är att växa upp? Och även att leva i samhället sen. Vissa saker gör man bara.
varför skaffar Therese W ett fjärde barn då det är så kämpigt med jobb barn sömn mm..
Så som alla gör… Klaga klaga klaga, skaffa skaffa skaffa… 😄
Håller med att många beter sig såhär, knäppt
Är det någon som vet vilken influenser det var som Claes Malmbergs dotter pratade om? Någon som tydligen alltid var otrevlig och elak och som Johanna och Edvin tydligen kände sig tvungna att försvara i sin podd. Det har ju t om stått om det i tidningar men ingenting här. Känns märkligt att BB inte heller har skrivit något on det.
R*sann* Ch*r*es
Det har väl diskuterats jättemycket både här och i podden. Tror dom flesta gått vidare från det dramat nu.
Läste nåt av Jens Liljestrand att han har upptäckt att människor inte gillar honom. Jag har precis gjort samma upptäckt. Jag har nu också upptäckt att människor inte gillar mig. Jag har alltid trott tvärtom, att människor tycker att jag är fantastisk och underbar människa. Men när jag läste dom orden av Jens så stannade jag upp och tittade ”utifrån” och började tänka, hur beter sig egentligen människor runt mig? vad säger de egentligen? vad har de för kroppsspråk? vilka vibbar får jag? vill de umgås? vilka inbjudningar får man? osv, så inser jag att människor inte mig, inte överhuvudtaget, de flesta undviker mig och vissa bara låtsas gilla mig. Det är som att jag ser allas ansiktsuttryck framför mig och alla sitter och tittar på mig med ett hånflin eller nedlåtande i ansiktsuttrycket. Det är som att man kan se allas ansiktsuttryck framför sig.
Du inbillar dig
Fantastisk och underbar…nån tycker säkert det. Men du vet precis som alla andra att det går inte att vara omtyckt av alla.
Förstår dig precis. I äldre ålder har jag insett att folk är rätt likgiltiga för mig.
Bara när folk träffar mig många gånger börjar en del få lite positiva känslor för mig, men det tar lång tid, flera år.
Sån är jag bland jämnåriga. Har aldrig varit direkt mobbad, men inte heller haft många bra vänner. Folk i min ålder ser mig som en loser. Men på min arbetsplats med enbart personer som är äldre än mig är jag omtyckt.
Någon som sett Jenny freeds samarbete med kronfågeln i hennes flöde? Hon placerar råa kycklingfiléer på en skärbräda och i princip lägger dem på färsk koriander mm… klipp till att hon därefter skär upp grönsaker på samma skärbräda, som äts råa i tacosen 🤢
Blä! Och just Kronfågel som verkligen plågar sina kycklingar så vidrigt borde ju bojkottas totalt!
Vet du att hon inte har diskat den däremellan?
Tips på butik som säljer fejkblommor som ser relativt äkta ut?
Har inte råd att köpa buketter regelbundet men hade velat ha bukett i vas hemma, gör ju så mycket för ens hem tycker jag. Men vill inte ha såna torkade eller såna som ser för plastiga ut
Living flowers. Mina har hållt 1,5 år nu
Wexter. De har fler buketter i butik än de som finns på nätet. Jättefina men dyra dock.
Om jag inte har svårt att skaffa nya vänner men har svårt att behålla de ”livet ut”, vad kan det bero på att de efter några år dumpar mig utan förklaring? Blir alltid så förkrossad att de inte ens kan säga varför de en dag inte längre vill umgås mer.. Hade varit en dröm att kunna hitta en äkta vän som jag kunde behålla livet ut.
Kan vänner verkligen dumpa en bara för jag inte är tillräckligt ”relevant” längre i deras liv (jag vet att jag inte kan utvecklas på samma sätt som dem p.g.a. dåliga förutsättningar i livet)?
Jag är ju dock trots allt en empatisk, lojal och generös vän skulle jag säga. Är bra på att lyssna, stötta och är lättsam av mig som vill ha det bra och roligt i livet.
Jag och dessa vänner som har dumpat mig har då alltså inte tjafsat, bråkat eller att det har hänt något dramatiskt mellan oss. Men känns som de flesta tjejvänner som gjort såhär har passat på att dumpa mig i samband med att jag eller vännen har flyttat..? Som att jag är en ”utrensning” man gör i samband med flytt
Ja. Det kan hända. Har både varit med om och utsatt andra för. Vi har vuxit ifrån varandra och tillför inget i varandras liv.
Min upplevelse är att man ofta tappar varandra när man flyttar. Det blir inte lika lätt att ses och vänskapen för ut. Behöver inte va medvetet. Har dina vänner skaffat barn och sen försvunnit? Också en vanlig anledning tyvärr.
Ibland har de dumpat trots att någon av oss har flyttat så att vi bor närmre till varandra dock.. Det med barn har jag inte varit med om hittills faktiskt att det varit anledning till att jag blivit dumpad
Jag har vänner kvar i olika gäng och konstellationer från universitetstiden och vi har ofta kontakt och ses några gånger per år trots att vi bor i olika delar av Sverige!! Så det behöver absolut inte vara så att man tappar kontakten bara för att man flyttar. Men relationer måste ju underhållas, vissa verkar tro att vara för att man blivit kompis en gång så är det så 🤷🏼♀️
Minns för några år sedan om en pappa som filmade sin dotter i en bil som grät och absolut inte ville bli lämnad till sin mamma (och om det var mammans pojkvän eller annan anhörig) som gjorde sexuella övergrepp på denna stackars flickan.
Vet ni vilket fall jag menar? Jag kommer tyvärr inte ihåg namnet på flickan så hittar inte på Google. Någon som vet vad som hände med flickan sen? Fick hon och pappan hjälp och slapp ifrån mamman?
Förhållandefrågor och -tankar.
Träffade för drygt fyra år sedan en kille som jag blev upp över öronen förälskad i. Ser i efterhand att jag blev lovebombad, men samtidigt att vi hade väldigt mycket gemensamt, samma humor, samma tankesätt, samma kärleksspråk, fantastiskt sex och djupa givande samtal. Allt var fantastiskt.
Efter ett tag började jag se röda flaggor. Många. Han drack, ljög, ”behövde” kontrollera mig och var svartsjuk och skyllde på skador från ett tidigare förhållande. Jag gick honom till mötes eftersom jag verkligen ville att han skulle känna sig trygg med mig för att kunna läka. Han har haft en hemsk barndom och jag ser hur hans försvar gjort honom till en person han inte är(?) och inte längre behöver vara. Jag är en lojal, kärleksfull och ärlig människa och jag hoppades att han kunde känna sig trygg nog att släppa sina försvar och ”bli” den människa han egentligen är.
Men efter ett tag upptäckte jag hur vanemässigt han ljög, ibland om skitsaker, som för att slippa få skit för att han t.ex. var sen. Skit han aldrig hade fått av mig, vilket jag otaliga gånger förklarade. Jag gjorde klart för honom många gånger att jag avskyr lögner och föredrar sanningen, oavsett vad det gäller.
Efter en särskilt jobbig händelse där jag fick höra att han varit otrogen ljög han först om hela saken i sex månader och när jag sedan från annat håll fick bevis fortsatte han att ljuga mig rakt i ansiktet tills han insåg att det inte var någon idé att fortsätta. Då kom ångern och ursäkterna. Jag gjorde slut, men gick tillbaka eftersom jag har så starka känslor för honom och hoppas så att han kan komma till en punkt då han vill ta tag i sina problem. Han är alkoholist och troligtvis även narcissist. Tyvärr blev allt bara sämre. Han manipulerar, blir våldsam, jävligt elak och anklagar mig för att vara svartsjuk och kontrollerande. Han gaslightar och projicerar och varken min familj eller vänner tål honom längre. Han är helt klart den överlägset elakaste jäveln jag träffat.
Idag fick jag reda på ytterligare en otrohet. Och jag har misstankar om flera. Har förstått att jag är gravt medberoende och har börjat gå till en psykolog för att jag känner mig så vilsen.
Jag hör ju själv hur jävla dum i huvudet jag låter, men jag behöver hjälp att komma ur detta. Enklast vore att flytta, men jag trivs där jag bor. Ignorera är svårt eftersom jag är puckad och har känslor och hopp kvar.
Snälla. Ge mig konkreta råd. Jag är en intelligent person och har aldrig varit i ett liknande förhållande förut. Förlorade tilliten till honom för två år sedan men ser glimtar av personen jag älskar, och antar att jag vill rädda honom så att vi kan få leva tillsammans, så lyckliga som jag vet att vi kan vara. Samtidigt är tillit det viktigaste för mig och han gör verkligen inget för att reparera något.
Hur fan lagar jag mig själv? Fattar att jag är mer sjuk i huvudet än jag någonsin trodde jag kunde bli och jag vill ALDRIG hamna i något liknande igen.
Vad ska jag göra? Konkret! Svar som ”lämna honom” går bara rakt igenom min blåsta skalle…
Åh Sarah vilken tuff situation. Men du inser också att du måste avsluta den här relationen. Du är värd att vara med någon som ger dig så mycket mer än allt kontrollerande och otrohet mm. Jag tror du verkligen behöver fundera på vad du vill ha i en relation och om du verkligen får det i nuvarande. Om du fortsätter den här relationen så kan du säkert också se att det här beteendet kommer att fortsätta, det är ju inte du som i grunden behöver förändras, det är ju faktiskt han! Men, det jobbet kan inte du göra, lika lite som du kan få någon att sluta röka eller sluta med alkohol.
Och du har ett gott hjärta som vill stötta och finnas till för honom, men du behöver också någon som finns där för dig oavsett sin trassliga bakgrund eller inte. Jag förstår sorgen du känner över allt det fina ni hade i början och att du ibland ser glimtar av det och känner hopp, men den där glädjen borde finnas i ditt liv varje dag året runt! Men om inte du blir fylld med kärlek, omtänksamhet och lycka så kan du inte helle ge det till någon annan om dina ”kärleksdepåer” inte heller fylls på.
Och bra att du går till en psykolog för stöd! Det är så starkt av dig att söka hjälp! Men försök nu att prioritera dig själv, vad du behöver och vad du mår bra av. Har du tänkt på vad du skulle sagt till din bästa vän om hon/han kom med detta problemet och ville ha råd?
Många kramar till dig!
Gå emot din egen vilja och bryt omedelbart och flytta därifrån. Att du trivs är ointressant, du är förgiftad av den där personen och du måste bort från honom.
Det kommer aldrig att bli ett bra förhållande mellan er. Det kommer att vara dåligt alltid. Detta betyder inte att han alltid kommer ha dåliga förhållanden, men det kommer alltid vara dåligt mellan er. Ni passar inte ihop.
Gå emot din vilja och lämna hela situationen! Det har redan gått för många år.
För det första, du är inte alls ”dum i huvudet” många hamnar i den här situationen av medberoende med en narcissistisk person. En sak du måste förstå är att den här ”fina personen” han var i början, och som du ser glimtar av ibland, det är inte någon som finns på riktigt, det är och har alltid varit en lögn han serverat för att fånga dig i sitt grepp. Det är den han är i de dåliga stunderna som är hans verkliga jag.
Hade min bästa svenska filmupplevelse någonsin i veckan! Stormskärs Maja. Fantastiskt fin film.
En annan höjdpunkt den här veckan är att jag äntligen lärt mig hur jag får min stainless steel stekpanna att bli non-stick! Behöver inte ens steka mina pannkakor i något fett.
Diskussionsvärdet på den här trådstarten kanske inte är det bästa, men ett filmtips kunde jag bidra med iallafall 😌
Snälla dela med dig av hur du gör med din stekpanna?
Kollade massa YouTube-videos på hur andra gjorde och fick fram att det här är det viktigaste:
– Värm upp pannan till rätt temperatur (man får göra ett vattentest för att se detta. Jag skvätter bara lite vatten på pannan med fingarna, och om dropparna studsar runt så är den perfekt – brukar vara strecket precis mellan låg/medel värme på min spis men detta varierar säkert beroende på spis. Vattentestet, ”mercury ball test”, är det här: https://www.youtube.com/watch?v=OFc0Yb1oIc4&ab_channel=ThePrinceEats)
– När pannan är varm kan man hälla i fett. Jag brukar bara ha första pannakakan med pyttelite olja, men inget behövs på de andra. Egentligen vet jag inte ens om jag behöver på första men har inte vågat prova utan än. Jag låter fettet värmas upp lite också så att du inte lägger något i pannan när fettet är kallt.
– Sen steker man på! Låter pannkakan stekas lite innan jag vänder för det måste vara lite stekyta för att kunna vända den smidigt och att hela följer med liksom.
– Jag ser alltid till att skrapa bort eventuella pannkaksrester åt sidan med spade eller vad du nu använder, så att ytan i pannan är hyfsat ren till nästa pannkaka för att minimera risken att något fastnar.
Har också läst att om man helst inte ska steka något som är väldigt kallt, för att då blir pannan kall och då fastnar ju allt. Så när jag nu steker mina livsmedel så tar jag ofta ut dem ur kylskåpet lite innan så att dem inte är jättekalla när jag lägger dem i pannan.
Men temperaturen på pannan är A och O. Stainless steel har tydligen små öppna porer i sig som stängs vid rätt temperatur. Maten fastnar när dem är öppna nämligen.
Hoppas det hjälper! Fick träna några gånger för att få till det, men nu så! Skönt att ha en hälsosam panna som kommer vara i många år framöver.
Vet inte om det framkom i mina instruktioner men man får alltså inte hälla på fett eller något alls förrän pannan är i rätt temperatur! Jag förbereder alltid maten medan pannan värmer på så att jag slipper vänta på den sen. Beroende på vilken tjocklek du har på den så kan det ta några minuter. Jag brukar låta den värmas på i fem minuter innan jag häller i något.
(mina instruktioner fastnade i mod)
Kan inte bloggbevakning ha en särskild Öppet spår som alla som vill diskutera förlossning, ÄL, amning och annat ointressant som rör barn! Sant en Öppet spår för skvaller för oss andra som tycker annat är intressant.
Det roliga är väl blandningen av allt möjligt??
Varför har du missat grejen med ös?