Vi är många som gör fel. Jag tror nämligen mer på kvalitet än kvantitet i umgänget med familjen och föredrar därför färre dagar ihop än att trampa runt tillsammans i två veckor på en semester. Som nu – jag och Nova har hängt i flera dagar här i Japan. Vi möter upp Katrin och alla barnen, umgås intensivt i knappt tre dagar och drar sedan vidare. Helt lagom, och vi har haft så kul ihop. Vi hinner nämligen inte tröttna på varandra, och alla orkar anstränga sig. Samma sak gäller med en partner. Jag umgås hellre mindre tid med min fästmö för att sedan göra riktigt roliga saker tillsammans, än att fastna i vardagen och bli trötta på varandra. Jag väljer hellre en riktigt bra dejt EN kväll i veckan än tre “vanliga” kvällar ihop. Förstår du hur jag tänker? Det är inte helt lätt att få till kvalitativt umgänge, så då är det bättre att samla kraft, göra det riktigt bra och sedan ladda batterierna på egen hand. Vad väljer du? Tre dagar med slentrianmässigt umgänge med en lite disträ partner, eller EN riktigt bra, uppstyrd dejt med närvaro och kvalitet? Om du nu måste välja – kvalitet eller kvantitet i relationer? Vad väljer du? // Bingo Rimér
Bingo ställer frågan till sina följare om vad de föredrar – kvalitet eller kvantitet i relationer.
Jag kommer vara en tråkig svensk och säga att mitt val faller någonstans mittemellan. Lite lagom av allt liksom? Gud så vanilj:igt! 🙂
Jag älskar att ha intensiva dagar med nära och kära, men kan samtidigt inte låta bli att drömma om att få ha just ”slentriantid” tillsammans med min bästa vän, som bor 50 mil bort i Halmstad. Gud, vad jag hade älskat att bara kunna göra ingenting med henne, som det var när vi lärde känna varandra och bodde på samma plats.
”Ska vi åka och ta en kaffe? Ska vi ligga i solen och pratar om allt och inget? Ska vi gå ut ikväll eller bara hänga hemma och kolla film?”
Man ska inte underskatta varken kvalité eller kvalité – de har båda sina finfina fördelar, och även min ”kvalitetstid” med henne var full av kvalitet, eftersom vi alltid hade så kul ihop, oavsett vad vi hittade eller inte hittade på.
Hur tänker ni?
Föregående inlägg 
Med barn är det ju kvantitet som gäller, så mycket tid så möjligt.
Exakt haha så oerhört konstig syn på både familj och vad barn har för behov.
Varför? Kvantitetstid – det är ju det som är livet. Dagarna som går, vardagen och de små händelserna.
Jag tror du kanske missuppfattade kommentaren du svarar på?
Väljer absolut kvantitet med min sambo, även om jag uppskattar kvalitet med honom också. Älskar att hitta på saker tillsammans och att gå på mer uppstyrda dejter, men jag längtar liksom aktivt till att varje dag bara ligga och mosa tillsammans med honom i soffan, utan att det nödvändigtvis behöver ske så mycket ordväxling eller annat spännande, och det skulle jag inte byta mot allt i världen. 😂
Med familjen känner jag samma sak. Vi träffas dock bara några gånger om året, några veckor i stöten, och då uppskattar jag verkligen att bara ha dem nära i vardagen, även om jag också tycker det är jättekul att passa på hitta på roliga saker med dem med när vi väl har chansen!
Med vänner föredrar jag däremot ”kvalitet” före kvantitet. Med ”kvalitet” menar jag dock inte nödvändigtvis något flådigt, hålligångigt eller megauppstyrt, men vi ses mer med intentionen att ”catch up”, och det blir ett mer aktivt umgåsande, även om det också oftast bara sker över en middag ute eller hemma, någon liten utflykt, en promenad, kanske på en fest eller över några glas vin i soffan. Men så är jag också en introverting som endast träffar mina vänner några enstaka gånger om året. Eftersom det sker så sällan har vi ofta en hel del samtalsämnen att avverka och medan jag uppskattar tiden med mina vänner blir jag så trött av sådan interaktion att jag behöver några månader på mig att ladda upp batterierna inför nästa tillfälle igen, så det faller sig naturligt att det inte blir ett så ”slentrianmässigt” umgänge. 😂
Låter som någon som bara vill ha russinen i kakan. Livet består inte bara av russin utan man får kakan med på köpet. Bingo är nog en ganska omogen mansbebis. Jag uppfattar det som om han tycker att det är bättre att ha en KK en än flickvän eftersom det blir sååå tråkigt och innefattar tråkiga krav om man måste dela sin vardag med sina barn/familj/flickvän.
Visst Jullan kanske vill vara särbo,mamma och flickvän på distans och då är det ju perfekt.
Jag fattar varför Katrin inte stod ut att leva m honom.
Och vem orkar med Katrin på heltid?
Bingo verkar rätt påfrestande också… mer än Katrin. Katrin är ju grym med allt som strukturera kring barnen!
Är det inte den klassiska bilden av en pappa han målar upp här. Pappan som tar barnen till restauranger och roliga aktiviteter de få gånger han har dem ensam, medan mamman gör allt annat med barnen under sin ”kvantitetstid”.
OT. Det är så svårt att komma runt Isabella Löwengrip när man ska kommentera bloggar, hennes utspel är otroliga. Igår tävlade hon i Jeopardy, kom sist och nu anklagar hon redaktionen för att ha fuskat och manipulerat hennes knappar.
”Jag blev faktiskt rätt upprörd efter programmet. Jag ställde mig i mitten men det var ”väldigt viktigt” att jag skulle ha platsen på vänster sida. Min knapp fungerade inte när vi hade en testrunda vilket jag sa till om men det viftades bort. Under spelet så fungerade bara min knapp när de andra inte tryckte. De var som att de ville att jag skulle komma sist!
Sally såg allt i profil, att jag var så mycket snabbaren Mark och Mona men min knapp gick sällan igenom! Har inte skrivit om det innan för jag vill inte låta som en sur förlorare men det är så jag upplever inspelningen!”
Orka bry sig! Hur ORKAR du ?
Bullshit, hon hade en tydlig strategi att trycka på knappen när de andra redan tryckt. Allt för att ge intrycket av att hon visste svaret. Hon visar sin okunnighet och är så dålig förlorare.
Hon tryckte också innan frågan var färdigställd. Då fungerar det inte.
Det här inlägget hade nog mått bra av en vända i ChatGPT.
Ja herregud vad många missar.
Men hur orkar ni påpeka felen hela tiden? Släpp det! Det är en blogg, inte en bok eller Aftonbladet där man kan förvänta sig mer av skribenten. Kommenterar ni språkfel och grammatiska misstag hos alla influencers ni följer? Rättar ni kompisar på sms när de skriver fel? Ge upp. Det går att förstå vad som menas ändå.
Alltså verkligen. Så trött på att läsa kommentarer ständigt om hur texten är skriven, används det chatgpt och blabla, ni läser bloggen gratis? Håll bokstavligt talat k*ft och om det är så jobbigt kan ni ju sluta gå in här?
Jo man kan förvänta sig mer. Hon får betalt för sitt jobb, vi betalar genom reklam. BB har skrivit inlägg med rubriker som ”HUR LYCKAS MAN FÅ IN 11(!) FEL I EN ENDA TEXT?” Och i texten; ”Anledningen till att jag reagerar på detta är för att Myggis själv omnämner sig som frilansskribent och författare till den självbiografi hon tydligen håller på att skriva på. Borde man då inte se bloggen som ett konstant arbetsprov som man kanske borde prioritera att använda korrekt svenska på?
Vem skulle anlita en skribent som skriver som en pårökt mellanstadieklass?”
Varför skulle inte samma standard gälla för henne själv?
Okej men du är inte hennes arbetsgivare, du betalar inte hennes lön, och du behöver inte gå in på denna blogg för att vara endel av hennes engagemang så varför brinner du???
Jo vi betalar genom reklam.
Vad pratar du om? Betalar DU för att det finns reklam på bloggen eller företagen som vill visa sina ads här?😂 läs på
Men vem som helst kan ju kalla sig frilansskribent. Och som med precis allt annat, passar det inte eller om du vill sluta stödja något så slutar du gå in här. Skriver du till Marcus Larsson på Aftonbladet när du upptäcker ett syftningsfel i en krönika? Är du en sån som ringer till myndigheter och säger att du betalar deras lön genom din skatt?
Så klart ska man skriva rätt, vare sig man skriver i Aftonbladet i en blogg eller ett sms.
Du har inga vänner va?
Om man bara ”orkar” med sin partner EN kväll i veckan (och då ska det dessutom vara en riktig bra kväll) är man nog i relation med fel person.
Håller inte med dig. Tycker båda att en dag i veckan är bra för dem så varför inte. Förstår dock inte varför man inte kan hänga och ändå tycka att det är en bra vardag är just att göra ingenting. Känner sig någon låst av det så kan ju en dag i veckan vara bra för dem. Det sista jag skulle vara är någon som begränsar min partner när han vill ha egna fritidsintressen.
Att vara med mina barn ville ju jag så mycket som möjligt när de var små men är ju naturligt att det blir på ett annat sätt efterhand.
Tänker likadant. Om man älskar någon så vill man väl träffa den personen så mycket som möjligt och ha en vardag med den personen. Visst att man kan vilja ha egen tid men ändå vill man väl träffas ofta. Jag tror Bingo gärna vill ha en mer varaktig vardag med Julia men att han skriver såhär för att Julia oftast är iväg på sitt håll och hon vill ha det så.
Jag fattar hur han tänker och kan förstå att man kan känna så och ha behov av att ladda batterierna. Men med barn känner jag att man inte kan göra så. Det är såklart viktigt att göra tiden man har tillsammans så bra som möjligt men det kan inte väga upp att man inte spenderar tid ihop. Däremot ser jag inget problem med deras upplägg för höstlovet. Oklart om jag fattade helt rätt. Men han spenderar hela veckan med sitt stora barn och investerar i deras relation och passar ändå på att klämma in några dagar med alla barnen? Låter toppen ju!
Där jag befinner mig i livet, med vuxna utflugna barn, absolut kvalitet. Kan heller inte tänka mig att bli sambo igen.
Som om man måste välja, det ena utesluter inte det andra. Har man en relation med eller utan barn så kan man ju bestämma en dag då och då när man har kvalitetstid för att andra dagar. Jag personligen älskar kvantitetstiden alltså vardagen bäst. För mig är vardagen livet och sen att få den där kvalitetstiden ihop kan jag leva på länge. Just det där att få längta och se fram emot. Men mest lycklig är jag med kvantitetstid, bara att veta att min min är i närheten och donar med sitt medan jag gör mitt passar så bra. För att ensam och utan honom mår jag bara dåligt av.
”Man ska inte underskatta varken kvalité eller kvalité – de har båda sina finfina fördelar, och även min ’kvalitetstid’ med henne var full av kvalitet” och ”Gud, vad jag hade Jag Jag hade älskat att bara kunna göra ingenting med henne” -va?
Tack!
Ser det bara som att jag älskar att vara med vänner m m som man tycker mycket om. Både att gå till skansen eller sitta och prata. Och att man har kul ihop och samtidigt kan vara sårbar och berätta om något jobbigt hänt. Vänner som ser mej och omfamnar och finns där. ❤️
Usch, det här låter som 80-/90-talet då männen jobbade mycket och festade mycket kom med den briljanta idén ”kvalitet istället för kvantitet” när det gällde sina barn.
Blääk, sånt är bara töntigt enligt mig.
Hur ska man kunna lära känna någon (på riktigt) om man bara ska träffa och göra roliga saker?
Undrar vad hans andra barn tycker om detta upplägg då han valde att spendera mesta tiden med Nova?
Jag tycker att detta är trams!
My bad – detta gällde 90-talet och inte 80-talet.🙈
Med barn och anknytning är det ju bevisat att det är kvantitet som är viktigt.
Äh – det där är ju bara en lång omskrivning för att försvara sin egen lathet.
Det där bygger ju på att ”någon (mamman)” annan tar all ”tråkig” tid med barnen.
Vad händer om båda förädrarna bara vill ha ”kvalitetstid” några gånger då och då. Ska barnen skujtsa sig själva, laga sin egen mat, natta sig själva osv? Eller hyr man in hjälp?
Sen kan ju sägas att de finaste stunderna jag har haft med min son är när vi är själva i bilen hem från hans träning. Det är kvalitetstid för mig.
Ja men eller hur. Om han bara har kvalitetstid… har Katrin då kvantitestiden? Båda kan ju inte bara ha kvalitet, vardagsstöket är ju där alltjämt.
Exakt vilket jävla skämt han är.
Vem ska ta barnen då liksom ??
Som när pappan bara vill vara fl med äldre barn då det ”ger dem mkt mer i utbyte”. Vem fasn ska ta barnet som spädbarn då ??
Man kan ha behov av egentid.
Och då tas ju den tiden av den gemensamma tiden. Och då kan man ju vilja göra något extra.
Trivs man att ha gemensam tid nästan hela tiden och inte är så intresserad av egentid så lever man väl så. Och gör det där extra ändå då och då.
Vad är problemet? Det kan ju vara att man vill olika? Eller att ingen vill vara med barnen till vardags? Och sånt men det får man ju lösa. Särskilt det att någon bör vara med barnen. Vill ingen det så får man väl dela på det ändå. För barnen bör väl få träffa sina föräldrar ibland?
Klart att det är roligare att vara i Japan och gå på restaurang än att äta lågkalorinudlar och fröknäcke 7 dagar i veckan, 50 veckor om året. Med en små barn och partner känns det dock väldigt konstigt att byta bort daglig kontakt och närhet till fördel för storslagna event en gång i veckan. Med stora barn och vänner är det mer naturligt att vilja vara ifrån varandra.
Team Bingo här! Har inga barn och har stort behov av egentid. Behovet av egentid har dessutom blivit större med åren.
Idealet skulle vara att ha en partner jag kunde träffa två dagar i veckan.
Med en partner gör man ju som man vill, barn behöver dock omsorg dygnet runt hur märkligt det än må låta.
Ja den stora skillnaden är ju att Bingo till skillnad från dig har barn.
Jag tänker att lagom är bäst. Men har man separerat så blir det svårt med barnen ibland. Samarbete gäller för alla.
Låter som att han bortförklarar sig, som att han behöver bortförklara att han reser vidare efter tre dagar med sina söner. Också för att hans fästmö Jullan inte verkar vilja ses mer än då och då och oftast bara några dagar åt gången. Det lät som att hon nu tycker det är skönt att hennes fästman är bortrest så att hon får egentid, och så har det låtit även tidigare. På senare tid har hon ju dock varit hos honom mer men det beror nog på filminspelningen som mestadels varit i Stockholm. Vad hände med att hon absolut vill, och måste, bo i Marbella? Ändrades det för att Bingo sålde sin lägenhet där eller är hon ovän med sin kusin som bor där kanske? Både ock kanske?
”Man ska inte underskatta varken kvalité eller kvalité – de har båda sina finfina fördelar, och även min ”kvalitetstid” med henne var full av kvalitet, eftersom vi alltid hade så kul ihop, oavsett vad vi hittade eller inte hittade på.”
Snälla, korrläs dina inlägg.
livet är ju att, både ha ” kul” och trist och vanligt.
Att vara ha ”kul” och kvalité blir lite som en låtsasvärld…
tänk om man bara skulle, umgås med sina barn och ha kul 😅
att aldrig uppfostra, ta diskussioner, lära dom, saker, ge dom trygghet etc etc…
Bara jag som fullständigt ÄLSKAR en vardag med sin partner? För mig symboliserar det en stadig relation, när man får se varandra nyvakna, stressade, trötta, nyduschade osv.. Alla dessa småsaker som annars inte ses om man bor för sig själv och bara ses när allt är uppstyrt. Jag känner mig på gränsen till privilegierad när jag får vakna upp bredvid någon jag älskar och se dem i deras ”naturliga” situationer.. Halvnakna, håller på att vakna upp. Osminkade. Det känns så intimt och fint på något sätt. Jag får liksom chansen att leva så nära intill någons personliga liv.
Tänker att det ena inte behöver utesluta det andra?
Älskar en vardag och vardagslunk med min man men älskar också när vi har speciella date-nights eller hittar på roliga saker.
Egentid kan man få/ha trots att man bor under samma tak och ses varje dag. Känns som Bingo behöver vara ifrån Julia HELT för att han är paniskt rädd för att det blir tråkigt annars.
Men snälla, att ha tråkigt är en del av livet, han känns lite uppe i det blå
Tycker det skriker lite pick me över Bingos inlägg. Man kan ha båda och trivas jättebra i det.
Hade blivit ledsen om min partner BARA ville göra speciella saker med mig. Jag vill ha ett liv med min partner, inte nödvändigtvis ett enda långt ”äventyr”.
Det känns spontant som en ADHD- syn på livet. Både Bingo och Katrin verkar dessutom väldigt intensiva, jag hade fått panik på Bingos tjat om att Julia måste ex träna med honom och att han mår så dåligt av att slappa i ex soffan. Trivs med självständiga människor, där man kan vara sig själv och att varva detta med att umgås och verkligen hitta på ngt.
Hans idéer verkar vara som ett tvång, att han inte får ta hand om sina barn för länge för då övergår det från kvalitet till kvalite. Han är kanske utbränd orkar kanske inte.