Det där med integritet

En av sönerna tog studenten i torsdags 🥳🥳❤️
En härlig dag med firande för alla förutom sonen som hade slocknat redan på flaket 😅😅 och sov resten av dagen 🤷🏻‍♀️😂 Hela veckan har varit stressig och jag skulle behöva vila minst en vecka nu 😩

Influencerföräldrar har sannerligen ingen vidarekänsla för integritet, och här är inget undantag.
Här har en mamma postat en bild på sin utslagna son med en spypåse i högsta hugg, som en lite putslustig anekdot för följarna.
Min kollega Caroline Engvall brukar ofta posta den här typen av anonymiserade inlägg för att väcka debatten och få folk att tänka efter en extra gång, snarare än att hänga ut enskilda individer, vilket jag tycker fungerar bra.
Håller ni med eller är ni enbart ute efter blod?

Jag förstår inte hur vissa föräldrar är funtade, helt ärligt…
Att vara förälder i offentligheten innebär ett särskilt ansvar – inte minst gentemot sina barn. När gränsen mellan privatliv och content suddas ut är det lätt att glömma bort att barn inte har valt att vara en del av en publik berättelse. Att dela bilder eller historier där ett barn framställs i en utsatt eller pinsam situation kan verka harmlöst i stunden – men för barnet kan det bli något som lever kvar långt efter att likesen försvunnit, även om barnet – som i det här fallet – står med ena benet i vuxenvärlden.

Vad säger ni?

Årets klänningstrend?

Jag har sett den här typen av klänningar dimpa ner lite överallt på sociala medier, och kan inte riktigt sätta fingret på varför jag inte gillar dem. 
Det är som en prinsess-skärning men ändå inte, kjolen är stundtals alldeles för långt och modellen är inte smickrande på någon, trots att det är modeller som bär dem.
Vad tycker du? Ja? Nej? Kanske?

Och ja, det är torka på saker att skriva om, men förhoppningsvis vänder det i morgon. 

Vad krävs för att My ska slippa sin stalker?

Stalkern är fortfarande aktiv. Jag är rädd, orolig – och det finns ett uttalat hot. Det ÄR SAMMA kvinna!
Personen är inte frihetsberövad och det påverkar min hälsa, min sömn, min ork. Det enda som ger mig lite lättnad är att jag VET vem det är. Jag kan titta mig över axeln och veta vem jag letar efter. Det ger åtminstone lite kontroll.

Det är HELT SJUKT att det gått över 10 år – vi vet vem hon är, men polisen har fortfarande inte agerat😖

Jag kan inte annat än hålla med My här – det ÄR sjukt att hennes stalker får fortsätta härja fritt efter tio år och efter att hennes identitet blivit känd. 
Vad ska krävas?
Att My blir fysiskt stalkad som Bianca Ingrosso blev? Ska det verkligen behöva gå så pass långt för att dessa utsatta personer ska få hjälp?

Frustrationen och desperationen måste öka för varje dag som går och ingenting förändras, så jag lider med henne. Lider, och blir förbannad på en och samma gång.
Ska ingenting komma att förändras ens efter dokumentärerna om Mys utsatthet? 😕

Vad säger ni om den här stalker-sopp-skandalen?