
Det är inte älvan på bilden som har skrivit brevet
Elsa Billgren har skrivit ett inlägg om sitt nya hus på Gotland, som hon och maken Pontus är i full färd med att renovera, eller jag vet inte om det är en renovering de gör, utan det känns snarare som att de bygger det huset från grunden och det gamla huset får vara med på hörn när det passar.
Jag fnissar lite när jag läser Elsas trollska beskrivningar av hur hon svävar runt på tomten och bekantar sig med trädgården, ljuset och känslan. Hon studerar hur solen dansar genom lövverket, hur färgerna skiftar under dagen. Man kan nästan höra harporna spela i bakgrunden.
Kanske går hon en kurs i trädgårdsdesign? Eller sitter hon med en kopp te och bläddrar i böcker om ängsblommor, allt medan älvorna nickar godkännande?
Under en bild skriver Elsa om stenmurar som får komma fram, ängar som får fri sikt och små hemliga hörn som ska utforskas.
Alltså, det här är inte för mig. Jag avskyr trädgårdsarbete och skulle gärna lägga asfalt på hela den lilla gräsmattan som vi har i det nya huset. Här utforskas inte mer än nödvändigt, men alla är ju olika, och det är här jag klickar mig vidare in i Elsas kommentarsfält.
Att klicka sig in i Elsas kommentarsfält är som att kliva in i en helt annan värld.
En värld, fylld av magi, drömmig dimma och lövverk som viskar hemligheter. Som en varm filt av pepp och poesi – och jag är rätt säker på att det finns älvor även där, kanske med en liten kör av koltrastar som bakgrundsmusik.
En läsare tycker att alltsammans är magiskt, medan en annan skriver att ”Hit kan dina tankar flyga när det är grått och mörkt ute!” och jag får för mig att de planerar att åka till Gotland, stå i ring runt huset och sjunga ”Kumbaya”.
Själv planerar jag att tidsinställa kvällens öppna spår och sedan smälla ihop datorn.
Hepp.. (eller gå i magisk fred)

Man kan aldrig ha för mycket magi i sitt liv!
Tycker som Elsa att livet blir bättre med pepp och magi! Jag har genomlevt tillräckligt med elände för att INTE leva så! Livet är fantastiskt och jag är glad för varenda dag på denna jord, inte för att jag har ett extraordinärt liv eller att allt är bra, men för att jag vet vad alternativet är.
Fattar inte varför folk följer Elsa!? Konsumtionshets, yta och allmänt verklighetsfrånvänd.
Har hört att hennes kommentarsfält är reglerat av hennes man som läser och raderar kommentarer som inte är ”snälla” s.a.s.,innan de når Elsa?
Vet inte om det är så men om man läser inläggen så är det aldrig något negativt eller ifrågasättande,iofs skönt för Elsa att slippa ta del av det,och omtänksamt av hennes man.
Har för mig att hon har sagt själv att han gör det….
En riktig eko-kammare med andra ord. Tänk om vi ”vanliga” människor gjorde så i våra jobb, aldrig tog kritik eller ifrågasättande. Vad gör det med en människa? Jo man blir världsfrånvänd och självupptagen, som Elsa som aldrig kan skriva om något annat än saker som rör henne själl och hennes liv!
Jag är så trött på folk (inte bara influencers) som säger saker som att ”vi ska renovera köket i höst” jadda jadda, dvs ”vi ska” hit och dit när de de facto låter renovera, dvs hyr in folk som gör det åt dom. Och ja, jag har noterat att Elsa tog fram målarpenseln och la några timmar på ett golv men det betyder inte att hon sen har renoverat huset.
Med det sagt så tror jag att det blir finfint det där huset (med tanke på alla pengarna de verkar ha att pölja ner i det) men att det ska vara Elsas ”livets hus” är jag mycket tveksam till…
Bruakr man inte säga så? De flesta fattar väl att man hyr in hantverkare.
Jo, men jag tänker att man uttrycker sig så även om man betalar för tjänsten.
Jag säger iaf att jag ska klippa mig på torsdag även om det faktiskt innebär att jag betalar min frisör för att sköta klippningen.
Men man säger ju ”vi ska”.
Eller brukar du säga:
Hantverkarna ska renovera hos oss (vi ska renovera)
Frisören ska klippa mig (jag ska klippa mig)
Busschauffören ska köra mig till jobbet nu (jag ska åka till jobbet nu)
Prästen ska viga oss (vi ska gifta oss)
Kocken ska laga mat åt oss (vi ska äta på restaurang)
Osv?
Jo jag säger att jag ska gifta mig och prästen ska viga oss för jag säger verkligen inte att prästen ska gifta oss… (tänk in liknande svar på dina övriga exempel).
Och jag säger att vi ska renovera, för vi har inga hantverkare. Och det är kanske en del av de som är problemet. Jag inser att folk ofta säger att vi ska renovera och menar att de låter andra göra jobbet men i EBs fall så blir jag extra provocerad för hon låtsas ju som att hon gör mycket själv.
Är det nya huset ett hus som gått i släkten?
Nej.
Älskar just det där med Elsa, men följer henne ändå inte🤷🏼♀️
Men jag är precis så. Kan börja gråta av att gå in i ett vackert hus, eller av att se en solnedgång, eller få rysningar när himlen möter en åker och får nästan samma färg i solnedgången.
Följer Elsa!
Så inspirerande, positiv.
Har tittat in här och tyvärr kan man undra varför man måste vara så bitter.
Tror det ligger avundsjuka bakom.
Om du ändrar ditt mind sate Camilla, så kanske du kan skriva en annan ton om människor.
Vad är inspirerande med Elsa?
Köphysteri?
Köpa hus sälja hus renovera tröttna köpa igen?
Konsumtion?
Världsfrånvända dagar med ”jobb”?
Fast hennes mind set är rätt underhållande och det är ju därför vi gillar att hänga här. För att underhållas en stund.
Men hon snor ideer exakt rakt av,som nyligen stor bukett solrosor i sin egendesignade vas, det som hon just precis sett i Danmark ,(solrosor i storbukett i nästan likadan vas) och som hon blev såååå hänförd över..
Hon är ju inte kreativ i att skapa något eget direkt.
Det är ganska tydligt att du har siktat in dig på Elsa, Camilla. Har tänkt på det flera gånger det senaste när du helt plötsligt har börjat skriva kritiska inlägg om henne.
Nyss var det Bianca, och är det inte hon så är det Isabella…eller någon annan. Det är lite tröttsamt.
Håller inte med, tycker Elsa och hennes crew (Bradford, Wood etc) kommer väldigt lindrigt undan och nästan aldrig kritiseras trors att de nästan har mest konsumtionshets och numera även smalhets!
Var och en blir salig på sin fason. Men jag undrar ändå hur man mår om man föredrar dagdrömmeri framför verkligheten, så som det står i inlägget. Problemet med att t.ex. flytta är ju att man själv hänger med till det nya stället. Man kan se till att hålla sig upptagen men man kommer inte ifrån sig själv. Hur många gånger man än byter hem, inredning eller klädstil. Men vad vet jag egentligen. Jag kanske läser in mitt eget.