Influencers, författaren och mat- och kostcoachen My Westerdahl postar massor av inlägg på Instagram där hon pratar om allt från obesitas till hur man ska tänka om man har ett tjockt barn.
Ämnen som är laddade, men som samtidigt leder till många och långa diskussioner i kommentarsfälten under respektive inlägg.
Det har kommit till min kännedom att det, under inlägget här ovan, dyker upp en gammal bekant, nämligen Johanna Toftby – från bland annat tv-programmet ”Ensam mamma söker”.
Johanna menar att hon fått höra att My pratat om henne och ifrågasätter varför hon pratar om henne utan att tagga henne eller hänvisa till det specifika inlägget. Johanna menar att det blir konstigt att kritisera någon anonymt men ändå syfta på henne.
Johanna Toftby förklarar vidare i sina kommentarer att hon inte vill håna tjocka människor, utan att hennes inlägg handlade om farlig fetma och dess risker.
Hon jämför det med andra typer av missbruk och menar att övervikt kan vara livsfarligt vid till exempel narkos och operationer. Hon tar också upp följdsjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Enligt Johanna handlar det om eget ansvar för att orka leva, arbeta och ta hand om sin familj.
Hon jämför även matmissbruk med alkoholism och säger att hjärnans belöningssystem fungerar på samma sätt – man tappar kontrollen och den kemiska processen tar över. Ett exempel hon tar upp är en man som hon påstods inte kunde opereras, utan att läkarna bara fick sy igen honom igen eftersom det var för mycket fett i vägen. Hon skriver att hon ”vet” detta, men hur hon vet det framgår inte.
Johanna skriver som om hon vore en auktoritet, vilket jag kommer återkomma till längre ner i det här inlägget,
Hon kan absolut – i egenskap av influencer eller privatperson – prata om sina egna erfarenheter, men det är inte det hon gör här. Istället gör hon generella medicinska påståenden om risker, diagnoser eller ”hur kroppen fungerar” utan minsta källhänvisning, och My är inte den enda som kritiserar henne.
Eftersom det är många och långa kommentarer, som jag vet att ni hatar här inne, så kan du hitta alla kommentarer HÄR i sin helhet, men här nedan kommer en sammanfattning av hur diskussionerna svängt fram och tillbaka:
Hon förklarar att hennes kritik mot Johanna handlade om ett gammalt inlägg där Johanna uttryckt att ”överviktiga borde skärpa sig”. My menar att sådana uttalanden bidrar till stigma mot tjocka människor, och att hennes kommentar inte var ett personangrepp utan en kritik mot sakfrågan. Hon betonar att alla får uttrycka sina åsikter, men att yttrandefrihet inte är fritt från konsekvenser när stora plattformar sprider skadliga budskap.
Flera följare berömmer My för ett tydligt och respektfullt svar, och skriver att det är influensers som Johanna som sprider kroppsskam som kan bidra till psykisk ohälsa, ätstörningar och självskadebeteenden hos unga.
Många ifrågasätter Johannas jämförelse mellan fetma och missbruk, och kritiserar henne för okunskap, fördomar och för att förminska tjockas erfarenheter av diskriminering.
Några delar också egna erfarenheter av att vara tjocka och ha blivit sövda utan de problem Johanna beskriver.
Någon av – vad jag antar är – Johannas följare kommer dragandes med yttrandefrihetsgrundlagen och att Johanna faktiskt får säga vad hon tycker, och det stämmer ju, men vad de verkar glömma bort är att samma gamla lag även kan användas till att säga emot om man inte håller med.
Goes both ways, liksom.
Att Johanna Toftby ger sig in på Mys konto och svingar loss om ett ämne hon uppenbart kan väldigt lite om blir nästan parodiskt. Hon uttalar sig som vore hon expert på både narkos och hjärnans belöningssystem – men det hon levererar är en salig blandning av skräckhistorier, hörsägen och gammal “sanning” från 80-talet. Extra intressant blir det förstås när kläderna som samma Johanna ”designat” för Cellbes går upp till storlek 56. Alltså: hon tjänar pengar på de kvinnor hon i nästa andetag kallar “farliga” och “sjuka”. Det är en märklig dubbelmoral – att först tjäna pengar på att klä sina följare och sedan slå dem på fingrarna för att de inte krymper i tid till nästa kollektion.
Vad är era tankar?
