NEJ! Till dig som bara väntar på att få klanka ner och tala om för mig vilken dålig mamma jag är, som lämnar mina små. Vi firar julen med VÅRA traditioner. Mina stora pojkar vill vara i Stockholm med sin pappa, jag vill vara med min mamma, OCH Filip med sin familj och sin gamla mamma Carin i Skåne. VÅRAT VAL, vår liv. Och VI ÄLSKAR upplägget. //Magdalena Graaf
Maggan skriver i ett inlägg om sitt och familjens upplägg för julen och hur de firar den. Om vem som firar vart osv.
För många kan julen komma att bestå av enbart en jäkla pusslande för att få ihop schemat för att ingen ska bli besviken, och då riskerar man att tappa hela syftet med julen.
För mig är det att vara med sina nära och kära, äta god mat och bry sig om varandra, men NÄR man gör detta är inte så himla viktigt.
Har man – som Magdalena och många andra – bonusfamiljer mm så är det en omöjlighet att kunna göra alla nöjda på själva julafton, så vida man inte har något slags körschema där timme för timme är dedikerat till olika personer som ska köras fram och tillbaka för paket och intensivt umgänge.
Hur kul är det? Helt ärligt?
Hellre att alla blir nöjda på håll än att alla kompromissar och ingen blir nöjd.
I morgon ska vi ”fira” en tredje jul här hemma med min familj. (Dock utan julmat, den har vi tröttnat på nu)
Den 22: firade vi med Ms syskon och barnens kusiner, på julafton var det bara vi, barnens farmor och barnens mamma som kom förbi en stund och i morgon kommer mina föräldrar och sin syster med familj.
Att vi firar den 22:a, 24:e och 27:e spelar mig ingen som helst roll – huvudsaken är att jag kan ägna mig helhjärtat åt mina nära och kära när jag träffar dem, sen vilken dag det är spelar ingen roll. Hellre det än ett hysteriskt flängande för att allt firande bestämt ska ske på själva julafton (helst mellan 15-21), något som resulterar i att själva julafton inte blir något annat än ett logistiskt kaos.
Hur ska man någonsin kunna skaffa sig egna traditioner om man lägger all tid på att parera någon annans?
Hur ser era upplägg ut?
Jag är särskilt nyfiken på er med bonusfamiljer eftersom jag har en själv, men även er med mor och farföräldrar med julfirarkrav.
Föregående inlägg 
Har ingen familj så firade med mina djur i sängen, serier god mat (ej julmat) åt mig och djuren. Är vegetarian så allt med julmaten har blivit så kasst, saknar dock inte att äta djur! ?
Följer du @javligtgott på insta? Han gjorde ett helt sinnessjukt veganskt julbord!
Jag gör också alltid ett stort veganskt julbord och det är superhärligt med massa juliga smaker. Jag minns julborden från min barndom som SÅ sjukt tråkiga(blev vegetarian som elvaåring) och först när jag några år senare blev vegan började julborden bli något jag verkligen såg fram emot.
Tycker ärligt talat inte att det är så skoj att stå i köket och allra minst nu om singel ? Annars finns det ju substitut till allt idag ?
Nä men tack för tipset ?
För mig är julen bara ett pusslande och stress. Har 7 h enkelresa ”hem” och därtill fyra extra h till min mans familj. Vi båda har skilda föräldrar, dvs 4 firanden. Då vi inte bor i Sv finns alltd förväntningar att vi ska åka ”hem” till jul då det är en längre ledighet. Men det är utmattande då det finns förväntningar att träffa alla under dessa dagar. Dessutom är inte trettondagen röd där vi bor så vi måste vara tillbaka på jobbet 2 jan. Är helt slut när vi kommer hem igen. I år var första gången vi stannade hemma. Så skönt. Tror inte de som har sina familjer nära förstår den stress som många av oss som kommer ”hem” till jul upplever.
Samma här! Jag och sambon bor i annat land än våra familjer som bor i Sverige. Valde att stanna hemma och inte åka aöös, så galet skönt! Noll stress, bara mys, god mat och göra vad som faller oss in.
Haha jag bor i Skåne med familj och barndomsvänner utspridda i Norrbotten. Inte utomlands men känner ändå igen mig?
Mitt barn och barnbarn bor också i ett annat land och själv bor jag i Norge så resan är lång då vi ska ses, dessutom har jag pappa i Sverige så att chansen att vi ska ses är inte så självklar. I år firar jag och min sambo julen för oss själva och det är riktigt fridfullt men åh vad jag saknar de mina nära kära. När jag var yngre var det alltid jag som åkte runt och antagligen blir det min lott vidare i livet. Alla ni som har släkt och familj i närheten har ingen aning hur privilegierade ni är;)
Det där känner jag igen mig på även om jag ”bara” bor i Sverige. 10-12 timmars resa enkel väg till mina föräldrar och barndomsvänner. Riktigt utmattande när man väl kommer ”hem” med alla man förväntas träffa. Jag vill bara ta det lugnt.
Jag fattar att det här kan låta förnumstigt men man kan välja bort stressen. Ni kan till exempel bestämma er för att stanna hemma, resa bort någon helt annanstans eller bjuda in er familj och släkt till där ni bor. Ni väljer att fira jul på det här viset, om ni blir stressade av det kan ni om ni vill välja något annat som passar er bättre. Vissa jular har jag spenderat bort från familjen, de kanske blir lite besvikna men det är samtidigt inget konstigt, alla överlever.
Ja, men det är inte helt lätt. Har några timmars resa och ärligt talat vore det underbart om mina föräldrar och syskon ville resa hit istället. Men för dem är det inget alternativ, och mitt barn blir så ensamt om det bara är vi som firar. Ingen skillnad mot en vanlig helg, typ. Så vi reste så att han får träffa kusiner och uppleva lite annat. Men för mig är det utmattande, både resan, att bo borta, osv. Skulle önska att man hade släkten i samma stad och kunde åka hem och sova efter firandet, ligga i sin egen soffa och titta på film istället för att artigt sitta i ett hörn och glo på nåt man bryr sig nada om.
Förstår hur du menar, men det finns ett annat perspektiv på detta också.
Jag är ensambarn med få släktingar långt bort och har därför firat flera jular med bara mina föräldrar. Självklart är det kul med fler barn, men jag minns inte dom som tråkiga. Jag tyckte jättemycket om att få va med mina föräldrar lite extra vid jul, på ett sätt som man inte annars är. Att vi kunde leka ihop, spela spel osv där jag fick all uppmärksamhet, sådant som vi inte alltid gjorde eller hade tid till en vanlig helg. En av mina bästa jular någonsin var den då min pappa blev magsjuk och vi fick ställa in alla planer och jag och mamma firade jul själva, bara hon och jag. Jag minns att mamma och jag satt satt hela kvällen och fyllde i en målarbok som jag fick i julklapp och att jag fick välja bland alla pralinerna i alldinasken utan att någon annan tog dom goda.
Julen är ett tillfälle att vara med varandra och umgås som man inte annars gör, oavsett hur många man är ❤️
för oss är det inte helt enkelt att bara stanna hemma, specellt om man endast ses på sommaren och julen pga avståndet och jobb. Vi stannade hemma i år, men tycker ändå det är jobbigt att veta att familjen blir besviken och naturligvis saknar vi dem. I en ideal värld hade jag gärna haft släkten här, men det går tyvärr inte.
Känner igen. Alla förväntningar ligger på att man ska åka runt, ta kontakt och bjuda in sig till alla. Visst vi bor långt bort men vi har typ 10st som vi ”måste” hälsa på, men det går aldrig åt andra hållet. Ingen ringer, hälsar på eller bjuder in en utan senan var 16 år har man fått vara den enda som ska anstränga sig för att behålla kontakten.
Testa att göra som du själv vill. Det gjorde jag och tro mig, inget hemskt hände. Varför lägga energi på människor som man ”måste” träffa? Livet är för kort för det.
hög igenkänning. Inte direkt många barndomsvänner eller släkt som besöker en längre undantaget närmsta familjen. Mina vänner som är kvar är de jag skaffat sen efter jag flyttade från hemstaden och som också är vana att flytta runt. Vi bör runt om i Europa men ses när det går, inga förväntningar att man måste ses på en viss plats.
Hänger inte riktigt med avseende datumen, 2 januari är väl första vardagen efter Nyår. trettondagen är väl 6 januari och på en söndag
mycket möjligt det är så i år, tror det framförallt dyftades på att i Sverige har/ tar vissa ledigt fram till trettondagen då det är en röd dag, men i många länder slutar julledigheten den 1 jan och skolorna börjar runt den 2 jan.
Min sambo har barn sedan tidigare med två kvinnor. Vi firar alltid med alla barnen, deras mammor och deras nya män. Det funkar jättebra för oss då vi alla är goda vänner och ser oss som en stor familj. Så skönt att kunna ha det så, speciellt för barnen. Jag själv är skilsmässobarn till två föräldrar som än idag knappt kan prata med varandra. Vill kunna ge våra barn bättre erfarenheter av skilda föräldrar än vad mina föräldrar gav mig.
Så fint! Fler borde ta efter
Så himla fint! Om det går.
Min kille har två barn med två olika kvinnor. Och så jag ny, barnfri person då. Skulle vilja se oss alla tillsammans. 😀 Jag gillar inte mammorna, min kille avskyr mammorna, mammorna har varit vänner men avskyr nu varandra. Vilken mardrömsjul det vore. 😀
Vi firar den dagen det passar alla. 3 av oss jobbar inom vården, då får man pussla.
Jag och mina två bonussyskon är ju uppenbart skilsmässobarn, så vi har under åtminstone de senaste åtta åren firat tillsammans på juldagen. På julafton har de firat med sin mamma medan jag, min mamma och min bonuspappa firat med min mormor och morfar (som själva skiljde sig under tidigt 80-tal – men sedan morfars nya fru gick bort har vi firat allihop ändå). Morfar gick bort tidigare i år och mormor är lite knackig nu, så trots att hon gärna håller i hela julmaten fick hon finna sig i att bli hämtad hemma hos sig och sjunka ner i soffan hemma hos mamma medan vi andra fixade julmat.
På juldagen har vi lite mer julafton då, eftersom syskonen med respektive + barn kommer över. Vi delar ut paket och sen har vi en traditionell fest där lite folk från bekantskapskretsarna som inte har något bättre för sig dyker upp och hänger fram till inpå småtimmarna. Obligatoriskt är det med min bonuspappas vidriga frågesport där man är glad om man lyckas GISSA rätt på EN fråga, så svår är den (mormor knackade in 13 rätt av 23 i år, imponerande!). Vi har aldrig julmat på den festen men framåt kvällen brukar alla rester åka fram och oftast blir det något dopp i grytan också. Mamma var mycket upprörd i år då killen som brukar stå för att käka upp alla rester hon vill bli av med var tvungen att stanna hemma med sjukt barn, haha…
Förr i världen då jag hade kontakt med min pappa firade jag jul med var förälder vartannat år och hade nån halvjul med den andra i efterhand. Tycker att traditionen vi har nu är mycket trevligare, även fast jag inte direkt gillar julen.
Var och en blir salig på sitt sätt. För mg lite udda att de små barnen aldrig firar med mormor. Funkar ju även att fira en julafton på fel dag i en stad och en annan på rätt dag i annan stad om man vill hålla ihop familjen.
Vilken tur att du får fira på ditt sätt då?
Varför är saker ”udda” bara för de inte är på ditt sätt? ? du är inte någon jäkla mall för hur man ska tänka på julen.
En del har svårt att se saker från ett annat perspektiv än sitt eget.
Läs om läs rätt. För MIG udda. Tvätta munnen när du ändå är i farten. Kanske med lite pepparkakstvål.
Men jeez, angry spice! Du inleder med att skriva att ”var och en blir salig på sitt sätt…”, nå, då skulle du kanske stannat där? Du talar emot dig själv i resten av din kommentar och även om det är omedvetet så framstår du exakt som den typen av läsare som Graaf i orginalinlägget undanber sig. Ta det lite lugnt och var inte så jäkla arg och dömande när du som du själv säger vet att var och en blir lyckliga på sitt sätt.
Varken arg eller dömande. De egenskaperna kanske du kan tillskriva dig själv.
Dömande var precis vad du var
Jag är själv ett skiljsmässobarn så de är alltid lite pussel för att få ihop de. Men den 23:e är vi alltid hos mamma, julafton är vi först hos farmor på morgonen så länge vi får ha henne kvar, sedan brukar de bli en sväng till pappa och dem yngre syskonen men iår fick jag jobba eftermiddag/kväll istället. 25:e är vi hos min sambos mamma med alla syskonen och syskonbarn. Vi firar i tre dagar i rad för att alla ska bli nöjda
Både jag och sambon är skilsmässobarn, så det blir en hel del pusslande. Jag och min syster har alltid kört varannan jul hos pappa, varannan hos mamma (har dock av olika skäl blivit så att jag firat mest med mamma då pappa är alkoholist, men utgångspunkten har varit varannan iaf) medan sambons familj alltid har firat med båda föräldrarna på julafton, hos mamman på förmiddagen och pappan på eftermiddagen. Första julen med vår son (som då var 1 månad) försökte vi fira på tre ställen på julafton men det blev kaos och bara stress. Nu firar vi förmiddagen med hans familj och eftermiddagen hos min mamma. Pappa firar vi med på juldagen. Sambons familj var väldigt förstående och nu firar vi allihop på förmiddagen, alltså med båda hans föräldrar. Min pappas familj hade väldigt svårt att acceptera att vi inte skulle fira tillsammans på själva julafton men det fick de bara finna sig i helt enkelt. Jag är vuxen och inget barn som bor varannan vecka längre. Pappa säger att han och mamma ”kom överens om varannan jul” och att detta fortfarande bör gälla. Jag säger att jag är vuxen (31) och bestämmer själv. Suck.
Det var inte snällt av din pappa. Jag hade själv mått dåligt av att få sådana krav ställda på mig. Ska han hålla på så när du är 50 också? Tycker att det är bra att du hittat ett sätt att fira som funkar för DIG och din familj
”Kom överens ”? och du är 30. Fattar han inte hur det låter??
Jag jobbar! Är superskönt att slippa stressen.
Åker hem till mamma när jag hinner och firar med hennes familj.
Brukar köra en julpizza med mina vänner några dagar efter.
Både jag och sambon är skilsmässobarn och ingen av våra föräldrar vill fira tillsammans så det är ett evigt flängande. Vi har däremot sagt ifrån till att fira med fler än en familj på samma dag då vi inte vill stressa fram och tillbaka. Idag ska vi på tredje firandet, börjar bli jobbigt och uttjatat och tycker synd om vår 1 åring som är helt slut efter 2 livliga dagar men hade man valt bort att fira med någon hade de ju blivit besvikna också så det är svårt att göra ”rätt”. Som tur är det snart över.
”tycker synd om vår 1 åring som är helt slut efter 2 livliga dagar men hade man valt bort att fira med någon hade de ju blivit besvikna också” Du tycker t.o.m synd om ditt lilla barn men väljer ändå att sätta andras välmående före barnets… sorgligt
Du behöver ju inte ta det så jäkla bokstavligt. Det är skillnad på synd och synd. Tror ju inte barnet lider direkt.
Haha oj vilket påhopp. Klart jag tycker synd om hen pga att hen blir trött, det blir vi också så vi prioriterar att vila mycket innan vi åker iväg nästa gång. Däremot älskar han uppmärksamheten på plats och att träffa alla sina nära. Fult av dig att försöka få mig att verka som en dålig mamma, hoppas du haft en bra jul Hanna trots bristen på pepparkakor. 🙂
En del bara väntar på att få ge någon en känga. Då hjälper inga pepparkakor i världen. Ledsamt ?
Hade jag tyckt synd om mina barn för att det blir för mycket för dom, men väljer att strunta i deras välmående för att jag inte vill göra andra besvikna så hade jag inte gjort ett bra jobb som mamma. Man sätter alltid sina barn trygghet och välmående i första hand. Inte random släktingar besvikelse eller icke besvikelse i första hand. Om ni tycker att jag är elak och sur som tänker så, så får det väl vara så
Nu förklarade hon ju dock att både hon och sambon är skilsmässobarn, så det är väl alla deras föräldrar som de firar med? Ens föräldrar kan väl knappast kallas för ”random släktingar”? Om man har en bra relation med sina föräldrar är det väl ändå rätt självklart att man vill besöka dem för ett litet julfirande?
Tror dessutom inte att det är något som barnet faktiskt mår dåligt av.
Kan glädja dig med att det blev en kort julfika och att mitt barn var gladast av alla på plats, dvs farfar med sambo som inte alls är speciellt random för mitt barn.
Hen kan väl sova då, om hen är trött?
Vad ska jag göra åt mina pormaskar??? Klämmer dem, tvättar, smörjer med mjukgörande men de blir bara fler och fler :(( hela näsan är prickig! Har någon tips på produkter?
Dry lotion från Mario bodescu.
Hjälper den mot pormaskar, är den inte mer för finnar? Vill gärna veta.
Tycker den funkar bättre mot pormaskar faktiskt. Det absolut bästa jag testat 🙂
Tack för tips och svar ?
Kläm inte. Peela lite lagom och hitta ett bra serum som funkar för din hudtyp
Gå regelbundet till en hudterapeut för en porrengöring. Done för gott.
The Ordinary! Den röda masken samt serumet med niacamin (stavar nog helt fel?) och zink.).
Denna?
https://www.lyko.se/the-ordinary/the-ordinary-aha-30–bha-2-peeling-so?gclid=Cj0KCQiAjZLhBRCAARIsAFHWpbGbJqnCNaD9Xei9ZoHsf4WC_k5kE_1gDGyEog1vM3jOQ9qvDBlpCLEaApUQEALw_wcB
Blodmasken ?
Jag och min sambo firar jul hos fem olika i fyra olika orter (ingen är vår bostadsort) på fyra dagar på grund av skilda släktingar på bådas sidor.
Men hennes små barn kanske vill fira med sin mamma något år iaf? Mina barn hade iaf blivt ledsna om jag valt att inte fira julafton med dem. Man kan ju ta varannat år, iaf om man ska ha den uppdelningen.
Eller så sköter man det själva. Du behöver inte sitta och gissa hur andra människor känner sig eller bestämma vad som är ”rätt” att göra.
Varför skulle du veta bättre om det än de det berör?
Du firar jul med din familj på ert sätt. Visst vore det jobbigt om någon främling kom och sa att det var synd och tråkigt för dina barn att ni firar som ni gör?
Nej det vore inte speciellt jobbigt jag är inte lätt kränkt…
Jag undrar bara hur man gör (inte att jag vet bättre) om barnen vill fira med sin mamma som uppenbarligen inte vill fira med sina småbarn utan hellre med sin mamma. Det är ju fakta utifrån hur hon själv skriver. Inget jag själv tolkar. Hon har iaf inte skrivit att småbarnen inte vill träffa henne på julafton men visst så kanske det är.
Och självklart får hon fira hur hon själv vill. Men om man väljer att lägga upp sitt liv och sina barns liv på en blogg så får man räkna med att folk ifrågasätter. Annars kan man lätt ta ett vanligt jobb och slippa offentligheten.
Alla får fira hur de vill, MEN…
Jag och min kille åker och firar hem till mina föräldrar. Vi firar antingen hos dem, mormor eller hos morbror och då är vi ett gäng på typ 12-13 pers ? så mysigt ❤
Vi bjuder hit sambons föräldrar med respektive innan jul. Ibland på julmat, ibland bara fika, ibland skinksmörgås och ibland nån helt annan maträtt. Sedan får vårt gemensamma barn och min sambos egna barn julklappar från dem. På julafton firar vi alltid med min familj. Bonussonen väljer från år till år vart han vill vara hos oss eller sin mamma, oftast här då han bor heltid hos oss.
Innan jag kom in i bilden handlade julafton bara om att köra barnet runt till alla släktingar och få paket. Så alla är väldigt nöjda med detta upplägg.
Jag och min sambo firar med egna familjen då min släkt bor i Stocholm och hans i Skåne. Så slipper vi välja än så länge i alla fall.
Jag är egoist och firar som jag vill, dvs med min familj. Min sambo får antingen köpa det eller fira på eget håll med sin familj.
Så gör jag och min pojkvän med. Fram tills vi skaffat barn får man själv välja. Men sen vill man ju såklart båda vara med barnen under julen och då får vi komma överens. ?
Så gjorde vi också men sedan fick vi barn… och ingen ville välja bort sin familj och verkligen inte fira utan sina barn så nu blir det att pussla.
Samma här! Firar alltid med min familj och så får min mans familj fira med sin eller med min.. Jag har inga krav på att min man måste vara med min familj dock.
Har inga barn, men vi delar upp det ändå vartannat år. Vartannat år firar vi Stockholmsjul med sambons familj som finns i Stockholmsområdet. Då lutar jag mig tillbaka, gör ingenting och låter sambon styra upp allt, och åker hem och träffar min familj på ”schlätta” under lugnare former någon helg senare
Vartannat år gör vi tvärt om, åker till schlätta och är fullt närvarande över juldagarna med min familj, och träffar sambons familj vid ett annat tillfälle.
Vi har gjort så från början, och efter åtta år tillsammans är det etablerat. Jag tror vi hade gjort likadant om vi hade haft barn. Så skönt att kunna vara fullt närvarande med en familj och slippa stycka upp juldagarna med att flänga emellan, speciellt med tanke på att det är 40 mils resväg.
Mina föräldrar är skilda. Vi brukar ses hos pappa mitt på dagen och fira med hans nya fru och hennes barn/barnbarn. Då äter vi lite lättare lunch, typ sill, lax och potatis. Efter julklapparna åker vi till min mor där syskon, moster och morbror, kusiner finns. Så fikar vi och äter sen vanlig julmat – varma rätter med potatis till. Vi stannar över natten.
Det blir inte så stressigt med bara två ställen. Men mina syskon orkar bara ett firande och det är ok.
Vad anser du om chips?
Enligt mig är det ett helgerån mot potatisen. Så gör man bara inte. Spelar ingen roll om det e med dillsmak eller gräslök eller fan och hans moster.
Chips går bra som komplement, men till middag ska det vara en rejäl go potatis i sin renaste form! Om jag får välja mellan chips och ingen potatis alls väljer jag chips!
Har skilda föräldrar och har flängt runt med mina bröder i över 20 år, mammafirande och pappafirande. Nu när jag har en egen familj och jag och mina syskon har bestämt att vi firar en julafton hos mig. Den som vill komma får komma 🙂 och tro det eller ej alla kom med sina nya parters, inget tjafs inget bråk. Nu är vi inne på tredje året.
Kan inte vara nöjdare eller gladare! 🙂
Vi gör också typ så! Alla som vill är välkomna hem till oss, i år var vi 14. Knytis är det som gäller. Alla får berätta vad de tycker är viktigt och fixa med det. Vi har gjort så sen vi flyttade till huset, och mina skilda föräldrar klarar det fint att komma samtidigt till oss!
Vi har ett firande den 24:e och ett den 25:e. Vi firar med min mamma o syskon ena dagen o med min makes andra. Jobbar mkt röda dagar så det är inte varje år man kan flänga runt så mycket. Hade blivit tokig om man skulle försöka dela på sig den 24:e tex. Hade aldrig orkat det
Jag verkar vara den enda med föräldrar som inte är skilda? 😛 Jag åker till hemstaden och firar med dem plus ett syskon. Vi är inte från Sverige ursprungligen så har ingen mer släkt att fira med. Sambon firar med sin pappa som bor nära oss. Jag irriterar mig egentligen på att mina föräldrar tvunget vill att vi barn kommer dit på jul (alltså jag är över 30) för någon gång hade jag velat slippa resstress, släpa på stora väskor, och åka tåg i 8 timmar… Men vad gör man, vill ju göra dem glada så klart. Tror att om jag får barn kommer jag säga ”Sorry, tänker inte släpa en barnvagn på tåget eller köra i halkan. Ni är välkomna hit eller så ses vi till påsk.”. Ska bli skönt när/om det blir så. 😉
Jag tycker det är knepigt det där hur man ska göra när man får barn. I min familj håller vi hårt på traditionerna och har kört samma julfirande i alla år, medan min sambos familj gör lite olika från år till år, och ibland inte firar tillsammans alls om någon/några jobbar etc. Trots detta envisas min sambo med att om vi får barn så SKA vi vara hos hans familj vartannat år, vilket jag har svårt att acceptera. Uppenbarligen är ju inte julafton en lika viktig grej för dom, så då kan väl jag och min familj få den dagen varje år? Tar gärna emot tankar och åsikter om detta då det är en diskussion som dyker upp hos oss oftare än man kan tro…
Fast bara för att de inte har starka traditioner så betyder ju inte det att julen inte är viktig för dem? Klart ni får köra vartannat år, är ju inte mer än rättvist. Något år kanske inte de får ihop ett firande på julafton och då får du två år i rad osv. Vi kör 23, 24, 25 och byter varje år vem som får vilka dagar. Klart din kille vill fira julafton med sin familj då och då 🙂
Självklart måste du acceptera det? Hans familj vill väl också umgås med sina barnbarn under jul.
Din sambo är inte hela hans familj och bara för att de inte firar behöver det inte betyda att han skulle vilja att de gör det varje år.
I vilket fall om han nu har en stark önskan vilket han verkar ha iom att ni ofta pratar om det, vad är det som gör att du inte vill gå honom till mötes? Varför betyder det han vill mindre för dig bara för att du inte förstår hur de har det?
Herregud. Klart han vill fira med sina föräldrar ibland. Speciellt för barnets skull. Varför är det svårt att acceptera? Var öppen för förändring och att skapa nya traditioner!
Jag är på din sambos sida i detta. Vi hade det ungefär som ni, innan vi fick barn firade vi alltid med min familj för hans kändes inte lika traditionsbunden så där tog vi en annan dag. Men när vi fick barn så var det självklart för mig att även hans familj skulle få möjlighet att träffa barnet åtminstone varannan julafton. Så i flera år gjorde vi så att vi körde just varannan. Nu är sonen äldre och vi gör annorlunda, mest beroende på att det finns kusiner på min sida som är jämnåriga, men jag tycker att det låter himla ego att tänka som du gör.
men din sambo kanske saknar att ha en tradition och vill därmed ge det till sitt barn med sin familj? Låter ganska gnälligt av dig att slänga med att din familj ska få alla julaftnar eftersom du anser att dessa är ”viktigare”?
Det kanske vill skapa traditioner med er på julaftnar om ni får barn? Träffa sitt barnbarn och uppleva jular med hen. Varför inte fira hos er och bjuda in de som vill/kan komma från bägge familjer? Uppenbarligen är det ju viktigt för din sambo att fira med sin familj. Lite egoistiskt att kräva alla jular med din familj.
Håller med tidigare om att julen kan vara lika viktig trots att man inte är traditionsbunden. VI har aldrig varit speciellt bundra vid exakt hur firar jul, men vi VILL ju fira jul lika mycket ändå! Att lätta lite på trycket och hetsen kring hur jul ”ska vara” är bara skönt. Poängen är ju att man kan ha det trevligt ?
Vad självisk du är. Bara för att de firar olika år från år betyder ju inte att de inte vill vara tillsammans. De firar bara annorlunda emot dig och din familj. Behöver inte betyda att ditt sätt att fira på något sätt är mer rätt eller viktigare.
Har ingen bonusfamilj men bor hemma hos min pojkväns mor för tillfället och bara det i sig blev lite jobbigt.. jag ville ju fira med min och han med sin. Så jag åkte iväg på mitt, medan han stannade hemma med sin. Senare åkte ändå hans familj på annat firande och då kunde han svänga förbi oss 🙂
Löste sig ganska bra, men höll på att bli kaos eftersom han ville fira med sin hela kvällen medan jag tyckte att han inte hade något att göra med dit hans familj skulle på kvällen. Menar inget illa, vi var också bjudna men tyckte faktiskt att han kunde vara med min detta år. Jag var med hans halva kvällen förra året. Hur gör ni? Någon med liknande erfarenheter? Hur gör man sen när en får barn? Jag kommer liksom inte vilja fira med enbart hans eller min, utan då får alla försöka få ihop det. De får komma till oss eller så får det vara helt enkelt..
Varför har du rätten att bestämma att han inte får åka på sitt firande utan ska följa med på ditt?
I mitt förra förhållande, innan vi hade barn, kunde vi ibland dela upp oss och åka var och en hem till våra egna familjer då ingen av dem bodde i samma städer. När vi sedan fick barn körde vi vartannat år julafton eller juldagen. Nu är vi separerade och har barnet lite när det passar kring jul, är ju ett pussel när syskon kan komma hem med sina familjer osv. Två år i rad har jag haft mitt barn dagen innan julafton och firat med min familj då, och sedan har pappan haft honom på julafton. Gör inte mig någon att han har haft två julaftnar på raken, kvittar vilken dag vi firar. I år var jag med min särbo och hans släkt på julafton, vi var båda barnfria i år. Han har sina barn på själva julafton vartannat år medan jul som sagt är lite flytande i mitt fall. Annars kör jag och mitt ex varannan nyår, påsk och midsommar.
Ge och ta hört talas om det?!
Jag skrev ju att vi var med hans familj halva kvällen förra julen. Vi firade även det nyåret med dem. Jag kommer självfallet att kompromissa och det är klart att det ska vara lika för bägge.
Ska förtydliga, hans systers pojkväns familj bjöd över hans familj och mig. Men jag skulle ju vara med min och tyckte det var en självklarhet att han skulle fira med min när de begav sig dit och inte med syrrans pojkväns familj? Han har firat jul med den familjen massor med ggr (Syrran och sambon har varit ett par i 8 år), så tyckte att han kunde välja mig och min familj. Är det tokigt kanske? Jag tycker det är självklart, särskilt med tanke på att jag firade halva julen förra året samt nyår. Detta nyår ska vi exempelvis vara med hans igen..
Ja det är ju viktigt att det är millimeterrättvist om du nu var halva kvällen OCH nyår hos din killes familj förra året. Eller så chillar man lite och tar det som det kommer. Herre gud, glad att du inte är min partner.
Fira på varsitt håll bara så slipper ni bråka om hur många minuter ni var hos vem förrförra juldagen osv
Firade första året i Skåne med sambons syster som samlade sin familj plus svärfamilj. På juldagen åkte vi till min familj i Skåne och hängde med dem. Fint med två familjer i en smäll även om det känns som om det lär bli svårare längre fram med barn, i synnerhet eftersom vi bor i sthlm.
Jag jobbar alltid under julen eftersom min familj inte kan komma överens. Det var alltid jag som fick flänga. Sen som barn har jag hatat julafton. Alltid känt mig utför. Sedan jag skaffade sambo som inte är heller så mycket för jul så har vi alltid jobbat. Vi ger varandra upplevelser under året som en miniweekend eller skämmer bort varandra på Spa. Funkar förr oss!
Vi firade jul här med alla våra barn, mina föräldrar och sambons föräldrar den 23:e sen firade barnen i är med ”den andra” föräldern på julafton och vi var hemma med mina föräldrar men hade ”öppet hus” med fika fram till 15 för de som vill titta in. De resuterade i sambons farfar, hans mamma och syskon. Var en villkorslös och härlig jul. Nästa år blir det alla barn och hela tjocka släkten hos oss hemma på julafton om inget annat sker. Konceptet vartannat år dagen innan och julafton det andra året har funkat bra för oss 🙂
Julafton hos min familj och juldagen hos min mans familj – alltid. Inga skiljsmässor, bonusfamiljer eller avstånd längre än 3 mil (norra och södra Stockholm), så ser nu när jag läser era kommentarer att vi kommit undan smärtfritt. Pjuwh!
Jobbar alltid under julen och kan inte åka till min närmsta familj som bor 10 mil bort. Så jag och en granne/kollega åt lite mat på julafton, vilket var mycket trevligt. Jobbar även mellandagar och nyår i år så kan träffa familjen (skilda föräldrar) nån gång efter nyår hoppas jag (om inte de har annat för sig, jag är inte riktigt nån prioritet i familjen, mina styvsyskon går alltid först…)
Men jag fattar inte, firar hon inte med något av sina barn? Är hon själv hos sin mamma? Innebär det att dom små aldrig firar jul med sin mamma? Lägger ingen värdering i det får jag kanske tillägga då detta är bloggbevakning… ?
Reagerade på det med, i så fall lite ledsamt om det aldrig vill fira med sin egna mamma. Varför åker hon inge och firar med de små killarna hos Filip? Istället för att fira hos sin mamma? Fattar inte heller riktigt…
Vi firar med mina svärföräldrar på julafton, en lång tradition som sträcker sig till när min alkoholiserade mamma bodde med pappa och jag vägrade fira jul med de! Nu lever inte mamma längre och de var skilda när hon dig, men traditionen lever kvar. Sen har vi tidigare firat med min sida hos pappa på juldagen eller annandagen men de senaste 3 åren har pappa och syrran m familj firat hemma hos oss med kalkonmiddag. Idag fick dock syrran ställa in pga sjukdom så då kom pappa och svärisarna hit.
Jag blev ihop med mina barns pappas pappa (barnens farfar) och vi har fått en dotter ihop. Min mans dotter, alltså mina barns faster, har gift sig med min pappa. Vi är alla vänner och firar jul ihop!
What the hell??
Rörigt, jag tolkar det som att du har en dotter med farfar. Men det kan väl inte stämma?
Är din exman också okej med hur det blev?! Intressant familjekonstellation och låter fantastiskt att alla kan vara vänner:)
”Firat” ensam i år igen.. Av anledningar jag inte tänker gå in på här.. Det som däremot gjort mig ledsen många ggr om, är er misstro över att ”Moa” är påhittad.. Tråkigt att göra er besvikna, men så är inte fallet.. Har ni frågor, ställ dom gärna, men med respekt tack.. ❤❤❤ Kram på er
Du är inne på ett kommentatorsfält fullt med okända och du mår dåligt över att okända inte tror att du finns, det är inte en jävel som vet vem nån är som skriver i k-fältet. Du och många andra använder bloggbevaknings k-fält som som om det vore era egna privata bloggar. Starta en egen blogg och ta dina problem där.
Jag blir alltid förvånad när folk reagerar så kraftigt, som du gjorde, över något som borde vara ointressant. Hur personer reagerar på skriverier i ett kommentarsfält är ju olika och om nu MOA är känslig, behöver man väl inte trycka till henne ytterligare.
Det verkar som det samlats många på denna blogg som mår dåligt irl och det är nog bra att de hittat ett forum att uttrycka sig på. Du har rätt i hur folk använder k-fältet som egna bloggar, men vad gör det. Då blir det ett mera händelserikt kommentarsfält?
Ska du pissa på några så gör det på ex. mig, The real Hmm, Henrietta, Moa the real real Moa (inte samma som ovanst.) eller någon annan tuffing som kan svara för sig.
Ursäkt till er 3 jag nämnde, utan att ha frågat först. – Ni är kommentarsfältets stjärnor, därför blev ni exempel.