53 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Jobbigt ?

    Usch, vad tråkigt för dem ?❤️

    ❤️❤️

    Sorgligt. Kärlek och styrka ❤️

    Åh. Exakt samma sak hände mig igår. Gjorde kub-ultraljud i vecka 13 och fick veta att inget hjärta slog, hade antagligen inte slagit sen vecka 7… Innan ultraljudet var vi redo att fira och äntligen få berätta för alla, men så tar det en sån snabb vändning.

    Upp på hästen igen, nytt försök med ivf för oss. Kärlek till Anitha <3

      Massor av kärlek till er!

        Tack snälla <3

      Kram! Hoppas det går bra nästa gång ?

      ❤️

      All kärlek till dig! <3

      Den 28 mars fick jag veta samma sak.. var i v 14 men förmodligen dog fostret v7. Det känns fruktansvärt jobbigt. Man förväntade sig något roligt. Den senaste månaden har varit tuff.

      Var med om liknande ❤️ nu har jag ett barn på 1,5 år. Man måste sörja för att gå vidare. Det är SKITJOBBIGT Men man kommer över det med rätt stöd och att prata om det. Prata prata prata så mycket du behöver ! ❤️❤️❤️

      <3

      Lycka till nästa gång, håller tummarna för dig ❤️

      Så ledsen for det! Har selv været der. Masser af tanker fra danmark.

      Tack så mycket alla ni, det värmer ska ni veta! Ja det är tufft att bli hemskickad från ultraljudet med abortpiller i stället för bilder på sitt lilla barn.

      Vi hoppas på bättre tur nästa gång.

    Varma kramar.

    Tycker att det är så himla fint att hon delar detta. Så många kvinnor går igenom det men så få pratar om det

      Håller inte alls med, kvinnor pratar ofta om detta med sina vänner och även på sociala medier. Men det är en sorglig värld där 1312 personer, där de allra flesta är främlingar, skickar hjärtan och styrkekramar till en instagrammare de inte känner.

        Hur kan det vara sorgligt att folk visar medlidande för någon de inte känner?

        Och nej, jag tycker att det pratas för lite om missfall och uppskattar att profiler med stora plattformar gör det

          Håller med dig. Jag blev chockad då jag fick höra att 1 av 6 graviditeter slutar med missfall och att på kvinnokliniken jag varit på har de ett sånt här fall varje dag.
          Hade varit ”skönt” om man visste detta innan man skuldbela sig själv så mycket.

        Förstår verkligen inte hur det kan vara sorgligt att ha medlidande för en person som fått missfall? Oavsett om man känner personen ellee inte? Det är väl tvärtom väldigt fint att folk bryr sig?

        Håller med. Måste ALLT delas ? ALLTID ? Med ALLA ?

          Nej. Låt oss hellre se på palmer och grötskålar på instagram. Eller bikinibilder och spons vet jag. Gärna lite bilder på en drink på en sponsrad beach från TUI. Dröm ju. Eller så brukar vi det till saker som spelar roll i folks liv.

            Mera av Bellas post:it garderob vet ja!

        Förstår inte alls hur du tänker, vad är det som är sorgligt?

        Alla har inte många vänner eller känner någon som har gått igenom ett missfall. Därför kan det vara ”skönt” att offentliga personer talar ut om det, speciellt om det är någon man själv följer.

        Pratar män om sorgen av ett missfall? Kan ju inte bara vara kvinnor som sörjer (Jag vet att kvinnan påverkas fysiskt på ett sätt som männen inte gör. Både missfallet i sig men också hormoner, det är inte det jag menar).

      Konstigt så olika uppfattningar man har. Jag tycker att ALLA pratar om det. Och det är ju så bra.

        Fast jag tänker att det är nog många som inte gör det också. Vi som fått missfall är ju väldigt många och jag tror inte jag varit ensam om att känna att jag ville hålla mina för mig själv av olika anledningar (några handlar om att inte göra omgivningen obekväm).

        Är gravid för första gången just nu och väntar trillingar (vilket ökar risken för komplikationer och missfall). För mig är det iaf väldigt befriande att läsa om hur vanligt det är samtidigt som det såklart är min största skräck.

          Åh vad coolt! Grattis! Kan du inte berätta mer? 🙂 Hur ovanligt är det? Vad får man för extra hjälp? Hur kändes det när ni fick reda på det?

            Vad jag förstår så är det otroligt ovanligt, speciellt eftersom det är en vanlig graviditet och inte ivf. Jag går på ganska täta kontroller då mitt blodtryck ökat mycket. Jag hade misstänkt tvillingar eftersom jag fick väldigt mycket graviditetssymtom tidigt och blev såklart superchockad men superlycklig. Vi har inga barn sen innan så det blir verkligen en omställning 🙂

          TRILLINGAR! Wow!

          Var det du som berättade det här ett tag tillbaks? Isf borde du kommit en bit på vägen nu?

            Haha ja precis!! Ja det är faktiskt inte jättelångt kvar nu och allt har gått bra hittills <3

          Åh harregud! Jag tycker det varit kämpigt (men ååå hörligt med såklart alla haters ?) med ett! All lyckönskning till dig och dina små ❤️

    Jag tycker också det är bra att hon vill berätta. Jag upplever det som att typ alla tror de är den enda som någonsin fått missfall när det i själva verket är rätt vanligt att så sker någon gång. Jag tycker det tar bort lite av det hemska, att veta att det inte bara är en själv det är ”fel på”.

    En anledning att berätta för omgivningen tidigare än de där 12 veckorna man ”ska” vänta.

    Jag fick missfall en vecka innan Kub-testet. Fostret slutade utvecklas några veckor tidigare men moderkakan fortsatte att växa. Det var onekligen tungt. Alla förväntningar och drömmar om att bli förälder spolades bokstavligt talat ner i toaletten. Vi försöker igen och ser framåt, men jag blir lite deppig när jag ser alla gravida människor på stan.

      ❤❤

      Men nej du det funkar inte att ha samma nick!

        Kanske inte riktigt rätt läge va?

        ?????

      Feel you. Det enda jag ser för tillfället är gravidmagar och barnvagnar, det kryllar av dem, särskilt nu när solen kommer fram och jackorna åker av.

    Vad ledsamt att läsa! Kärlek till Anitha!

    Det stämmer dock inte det där med att naturen avbryter för att det är något fel på fostret. Missfall kan lika gärna bero på att det är något fel på kvinnans kropp, obalans eller ett för aktivt immunförsvar eller massa annat. Men kanske känns lättare att tänka att det var naturen… en tröst är iallafall att det för dom allra flesta bara är att testa igen och chansen att lyckas då är stor. Oddsen för att få två missfall på raken är inte så stora och att få 3 på raken är väldigt ovanligt. Har haft 7 missfall på raken så är lite ofrivillig expert. Men nu har jag flera barn så allt kan hända även där 🙂

      För många, inkl. mig, är det dock något jag använder som tröst. Min kropp hade inte spolat bort något friskt barn som var menat till oss. ♥️

    Det stämmer inte alltid att det är fel på fostret menar jag. Såklart det i många fall är fel på fostret.

    jag är nästan i samma ålder som Anitha, och nåt som folk ofta verkar glömma bort är ju att fertiliteten de facto minskar drastiskt mellan 35 och 40 för kvinnor. Orättvist, kan tyckas, men det är ju naturens lagar.

    Flera kändisar som börjat om med nån yngre (Läckberg, Almenäs mfl) har blivit gravida ändå och det är ju jättefint, men ibland tror jag att vi glömmer bort att det faktiskt inte är självklart att det alls kommer att bli något. Dessutom ökar risken för DS och annat.

      Tog tid för Perelli
      Laila Bagge kämpar
      Efter 35 är det svårare men går ju för vissa ända till 50, se Titiyo och Edward Bloms har inte varit direkt purunga men väldigt fertila.

      Jag är 43 och skulle aldrig orka börja med smått igen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.