Jag har återigen kommit in i en riktig snooze-period och blir så satans irriterad på mig själv varje morgon som jag försover mig. Vill ju flyga upp ur sängen när klockan ringer vid 06.30-07.00. Idag snoozade jag till 07.50. Man sover ju inte ens bra när man trycker av alarmet med fem minuters intervaller, absurt egentligen. Jag får dessutom den absolut sämsta tänkbara starten på morgonen.
[…] För ett tag sedan laddade jag ner Alarmy, men efter några gångers användande överlistade jag tekniken (inte bara blond, utan brains, haha). Om man stänger av hela telefonen slutar även galenskapen ringa och ber dig utföra hysteriska övningar på morgonkvisten. //Petra Tungården
Men det FINNS ju inget härligare eller vidrigare än att snooza.
Känslan när man kan stänga ögonen igen, om så bara för en sekund är ”ljuvlig” (som Blondinbella skulle sagt), men när klockar strax ringer igen så vill man ju bara DÖ!
Men på grund av den där första känslan så kan jag ligga och snooza helt utan anledning – när jag alltså egentligen inte behöver gå upp – bara för att känslan att få stänga ögonen är så jäkla härlig.
Stört?
Japp, för jag får ju ingen sömn att tala om, inte heller får jag någonting gjort, så egentligen är det totalt bortkastad tid men ändå gör jag det.
Snälla, säg att jag inte är ensam om att knarka snooze?!
För övrigt så låter den där Alarmy-appen som djävulens påfund!
Jag hade förmodligen gjort en ”Phoebe” och kastat telefonen med appen och hela skiten i soporna om jag inte lyckades stänga av den.
Fy, så hemskt!
Det är lite som de där larmen som rullar omkring på golvet och som man måste laga för att kunna stänga av.
NOT so fun! 😉
Alarmy
En nyfunnen vapendragare som jag med skräckblandad förtjusning har börjat älska – eller hata. Oavsett hur jag känner inför appen, så gör den sitt jobb. Vad är då Alarmy? Som namnet skvallrar om får den dig upp ur sängen genom olika egendomliga vis. Du ställer själv in nivån av terrorisering. Antingen skakar du mobilen som en galning med valfritt antal gungningar (som du själv förinställer), lägger ett memory, löser ett mattetal (ja, du får själv sätta din intelligensnivå) – eller min personliga favorit: fota av ett föremål i lägenheten som du sedan måste knäppa av en identisk bild på för att oljudet ska upphöra.
Vilket härligt morgoninlägg, va? 😉
Föregående inlägg 