Joppejdiejdiejdaaaaajoppejdiiiiiijoppejdaaaaa!
Så där glad blir jag på Sveriges nationaldag av att en av Sveriges största tidningar gör en granskning av det jag länge ansett vara Sveriges nya maktelit – influencers.
För oavsett vad man tycker om influencers, branschen, deras arbeten mm så ÄR de en maktfaktor att räkna med, särskilt för killar och tjejer i åldern 12-25.
Man behöver inte gilla influencer-branschen, man behöver inte ens respektera den som yrkesgrupp om man inte vill, men man behöver faktiskt ACCEPTERA att den finns och förmodligen är här för att stanna.
Det glädjer mig att se att fler och fler medier inser tyngden i den här branschen och inte bara skriver inlägg om vad influencerna själva skrivit om.
Detta kommer i det långa loppet ge en större legitimitet till branschen då det förhoppningsvis betyder att den kommer skötas mer seriöst av alla inblandade.
Men tillbaka till DNs artikel.
Kristofer Ahlström på DN tar bland annat upp Margaux Dietz och hur hon och maken Jacob vigdes av KDs partiledare Ebba Busch Thor, vars Instagramkonto vuxit sig störst av alla partiledare sedan dess.
Jonas Colliander, forskare i marknadsföring vid Handelshögskolan i Stockholm tror att politikerna kommer att gå i näringslivets spår där influerarsamarbeten blir en allt större del av mediebudgeten. Bör alltså framgångsrika influerare även ses som politiska makthavare?
Jag skulle säga att detta redan har skett. Varför skulle annars alla från Fridolin till Annie Lööf sitta i publiken för att heja på just Margaux Dietz i Let’s Dance efter att ha blivit intervjuade av henne inför valet? För att de är extremt intresserade av dans allihop? Eller för att försöka nå hennes stora följarskara av förstagångsväljare?
Eftersom ”reklam” för politiska åsikter inte heller behöver markeras som samarbeten så misstänker jag att just mixen politiker/influencers riskerar att bli extremt geggig i framtiden, något som i det långa loppet kan skada båda grupper. Förtroendet man känner kan komma att naggas i kanten om man känner sig förd bakom ljuset. Transparens är A och O i influencerbranschen.
Vidare tar DNs artikel upp faktumet att endast EN influencer än så länge fällt av Konsument och Marknadsdomstolen (Alexandra ”Kissie” Nilsson) men jag tror att det mobiliseras i lägren. Berörda instanser inväntar med största säkerhet Hovrättens dom i ärendet för att få en slutgiltigt prejudicerande dom att luta sig mot. Det är i alla fall vad jag hoppas på.
Det här är DNs lista på de som är störst på sociala medier, och precis som många av er kommenterat så lyser Isabella Löwengrip med sin frånvaro.
Jag skulle tro att det är för att hon inte nått femhundratusen-strecket på Instagram, inte är aktiv på Youtube och hemlighåller sin bloggstatistik.
Hon står inte med på listan eftersom hon inte går att mäta och ranka helt enkelt. Den här listan är nog också mer fokuserad på Instagram och Youtube än blogg, då blogg verkar vara på väg bort, medan dessa andra två plattformar växer så det knakar.
Skulle listan däremot ranka de mäktigaste på sociala medier så skulle hon med största säkerhet stå med, för oavsett vad man tycker om henne så har hon makt.
Det står bortom varje rimligt tvivel. Det jag ställt mig undrande till är sätten hon tillskansat sig denna makt, men makt – det har hon, och inte så lite heller.
Visst är det bra att fler stora medier börjat förstå kraften, makten och genomslagskraften i influencer och sociala medier?
Vad önskar ni att fler granskade? Några specifika ämnen? Personer? Plattformar?
Föregående inlägg 