Det blir stora kontraster för dom att se barn utan skor och samtidigt ha en kock i huset. Jag vill heller inte lägga någon tyngd på dom så det är en klurig balansgång när de är så små. Men samtidigt är det viktigt att börja förstå. Det är inget fel att vara priviligerad, dom kommer alltid att vara det – Men dom måste ha insikt i att det är så. Och vad vi kan göra för andra. //Isabella Löwengrip
Isabella – nyss hemkommen från Nairobi – skriver ett inlägg om hur hon pratar med sina barn om att vara priviligierade och att det finns barn som inte ens har skor på fötterna.
En av sakerna hon tar upp är faktumet att de har en kock anställd som lagar all mat (enbart i barnveckorna tror jag).
Har man följt Isabella en längre tid så har man snappat upp att matlagning inte är någonting hon varken är bra på eller intresserad av, och därför har hon anställt någon för det ändamålet.
När hon och Odd var gifta verkar han ha stått för de flesta av familjens kulinariska upplevelser då han verkar ha ett genuint intresse för matlagning. (Trots att han inte gick vidare i Sveriges mästerkock, men hej, det kan hända den bäste…) 🙂
I kommentarsfältet svänger det lite fram och tillbaka.
Vissa skulle äta proffskockad mat alla dagar i veckan medan andra minns med värme, maten från barndomen som mamma och/eller pappa stått för.
Min pappa var ju professionell kock och en mästare på både kött och såser, men ändå är det två rätter som lever kvar i mig och som det tagit mig till NU att bemästra och det är mammas köttfärssås och mammas kalops.
De är verkligen definitionen av ”comfort food” för mig. (Båda mina föräldrar kan alltså laga mat, men pappa kunde rodda ett restaurangkök som ett proffs medan mamma mer lagade mat hemma i mindre skala)
Var ställer ni er i den här debatten?
Är ni den som varit redo att byta bort ett valfritt syskon mot chansen att slippa föräldrarnas kokkonster till fördel för proffskockad mat, eller är mammas eller pappas mat ett varmt minns från barndomen?
Jag känner mig splittrad.
Kroppkakor hade någon gärna fått komma och proffskockat, då mamma kapitalt misslyckades med det och de runda små bollarna föll isär i små beståndsdelar till att mer likna någon typ av suspekt soppa med små guppande bojar i.
Herregud, vad hungrig jag blev nu , sugen på kroppkakor!!
Helst stekta kroppkakor, och helst de små (delikatess) med lingonsylt!
Om nom non…
Finns det något ställe i Stockholm som serverar det eller är det en småländsk/öländsk företeelse som inte hör hemma i storstaden?
Föregående inlägg 
Proffslagad mat över mamma scans köttbullar varje dag. Jag gillade aldrig mammas mat och brukade drömma om att slippa äta någonsin igen.
Hemmagjorda köttbullar slår proffslagad mat. Behöver liksom inte vara mamma scans.
Men om ett proffs gör hemlagade köttbullar då??
Eftersom att min mammas mat oftast bestod av snabbmakaroner och kokad grillkorv så väljer jag proffskockens. Eller farmors mat där vi åt varje helg jag var hos pappa.
Förtydligar att en mamma eller pappa inte alltid gör hemgjorda köttbullar, utan som även i mitt fall, mamma scans….
Haha, ”proffslagad” mat kan ju vara hemmalagad. Du menar kanske fabrikslagad?
Jag misstänker att Anonym menar proffslagad mat som i att en kock lagar mat åt en. Jag tycker mina köttbullar jag gör hemma är godare än alla jag ätit på restaurang.
Skynda er in i ILs story och hör henne berätta om en fantastisk ’läpp pencil’ och hur hon ’testing dresses’…
Låter inte så intressant..
Man liksom här hur hon stakar sig på Läpp pencil. Svåraste engelska ordet att komma på!
My favoriter lip Läpp pencil. ???
Speciellt som det står nåt med ”LIP” på föpackningen som syns i bild…
🙂
Varför gör hon inte en ny tagning?
Vill hon framstå som korkad? Antagligen! Uträknat i excelarket.
Hon gör i så fall en övertygande imitation av att vara korkad.
Ja, det gör även Victoria Silvstedt, men hon är inget dumhuvud alls, tvärtom!
Inte så smart (!) om man vill framstå som driven affärskvinna
Nä, så hon är nog inte smart mer driven.
Att vara korkad och driven är kanske inte den bästa kombinationen.
Hon borde väl vilja uppfattade som kompetent? Gissar på att hon vill visa sig lite så där mänsklig imperfekt eller betona sin svenskhet.
*uppfattas
Blev uppriktigt skrämd av storyn med närbilden av hennes mun med läppglans utsmetat en halv centimeter utanför kanterna. Too close for comfort!
Så kyssvänligt för hennes lille beige farbror! ?
Å andra sidan är väl han i Göteborg nu och äter middag med barnen och exfrun? ?
Whats up med alla leverfläckar? De har väl inte varit så många innan?
Fina ni är som klagar på hur dom ser ut, eller inte. ?
Känner mig också lite splittrad. Min pappa gjorde korv och mos ibland på vardagarna och formade moset till en igelkottskropp och korvarna var taggar. Pappas lasagne och mammas långkok och stora sallader med de basic grönsakerna samt sockerärtor, äpplen osv från trädgårdslandet efter säsong minns jag med så mycket kärlek. Men samtidigt så tror jag Gillis och Sally kommer minnas sina favoriträtter också och kanske egentligen mer förknippa dem med barndomen och inte specifikt mamma. Jag menar om det är så att Bella leker och umgås med barnen, sen får de gå och äta något riktigt gott så är ju det också ett fint minne. Mina föräldrars mat var jättegod men den tog ju tid från oss på ett sätt.
Ja, jag hade gärna bytt bort mammas mat mot tid med henne. Hon var ensamstående med tre barn och la väldigt mycket tid på att laga mat, städa, tvätta.. tid jag hellre hade lagt tillsammans med henne om någon annan kunnat göra det åt henne.
Fast hon gör ju inte det.
Inte utan Lovisa.
Det ÄR helt absurt att hon inte klarar av att vara ensam med sina barn.
Hon sitter bredvid och ser på när Lovisa leker, badar, klär barnen.
Sorgligt.
Men hon delar väl heller inte med sig av precis varenda minut heller i sina sociala medier? Jag tänker att det är väldigt lite vi får se av hennes tid med barnen precis som hos alla andra som delar med sig av sitt liv i bloggar/instagram/FB.
Kroppkakor kan man äta på Telefonplan vill jag minnas.
Japp! I alla dess underbara former!0
Svandammsvägen 41!
Gott!??
//Moa
Haha skönt Stockholmscentrerad kommentar! 🙂
Finns även kroppkakor på Söder, nära Mariatorget 😉
Tja frågan var om det finns i Stockholm så svaret blir ja, stockholmscentrerat.
Den i Midsommarkransen är bäst (iaf innan restaurangen såldes, inte varit där efter)!
Håller helt med Maja!
Ska prova nye ägaren nästa vecka, när jag åter är i stan. Blev svårt sugen nu!
//Moa
Du vill inte vara mer specifik än så?
Arontorps har öppnat i Stockholm. Riktiga småländska kroppkakor och inget hitta på!
Var då? Kan inte hitta nån info nyare än februari förra året..
Men så kul! Var på Öland i helgen och köpte som vanligt med mig från Arontorp. Verkligen sjukt goda! Nästan lika bra som farmors!
Fast Arontorp ligger ju på Öland så du menar väl öländska kroppkakor? ?
Nalle o kroppkakan i Midsommarkransen.
http://www.nalleokroppkakan.se/
Fast då kan en lika gärna göra kroppkakorna själv (eller t o m köpa färdiga i butik). Det är inget speciellt alls med deras kroppkakor, särskilt inte om en är van vid de som serveras på restauranger i Småland/Öland/Blekinge.
Håller med! Om en vill ha riktiga ölandska kroppkakor har inte Nalles kroppkakor en chans.
Jag skulle det inte. Skulle jag ha den typen av inkomst hade jag hellre gått ner i tid på jobbet.
Sen tror jag tyvärr att folk har kock hemma väldigt mycket ändå som tex Mamma Scan, Dr Oetker, Billy och Gorby lagar nog en hel del mat till folk. Inget fel i det men hemlagad mat är svårt att hinna med varje dag för många.
Mnja…det finna massor med recept som inte tar mer än 15-20 minuter att laga utan att för den del ta hjälp av helfabrikat.
Tyvärr, det måste man vara uppväxt med för att begripa sig på. Vi andra tycker det är en fet, kletig massa som fastnar i gommen?
Absolut inte. Åt det aldrig i unga år, älskar det nu. Liksom fallet med så mycket annan mat
Nej mammas mat är livet!!! OT men är det någon som ska ta upp hur mycket Therese L har förändrats utseendemässigt? Botox i hela pannan, ögonbrynen är så höga och stela samt fillers i läppar, haka och Gud vet vart.
Men är hon inte väldigt duktig på att sminka sig? Jag såg nåt klipp där hon sminkade sig till penntroll (he he vad tittar jag på) och då ser man ju hur hon ser ut naturell mot när hon sminkat sig.
Hon är duktig på att sminka sig men jämför osminkade videos för några år sen med idag så ser du att det är stor skillnad.
Hon har gått ned mycket i vikt så det är därför hon ser annorlunda ut
Ändras ögonbrynen också pga viktnedgång? ?
Visst vettu – drar iväg som fan.
Nej, men hon har ju tatuerat dem i en högre form än vad hon hade naturligt! Botox har hon men inga fillers, hon har alltid haft trutläppar. Det blir mer markant när resten av ansiktet blir mindre pga ålder och viktnedgång.
Jag tycker faktiskt inte att hon har ändrats annat än att hon är äldre, utseendet ändras. Hon har ändrats i vikt, hon gör sina ögonbryn och sminkar sig annorlunda.
Joo jag har också märkt det. När hon ler stort så kisar hon bara med det högra ögat medan det vänstra är öppet… det ser sjukt freaky ut imo :/
Minns definitivt min mammas hemlagade mat. Inte alltid kanske det var världsklass på den men när jag tänker tillbaka på den är det trygghet som dyker upp i mitt huvud. Men visst, vore man uppvuxen med en kock som lagade mat hade man kanske tyckt om det. Hur mycket jag än ogillar laga mat ogillar jag mer ha människor i mitt hem som inte hör hemma där…så jag fortsätter koka mina nudlar dagar när tiden inte räcker till.
Man kommer att skriva böcker om Isabella Löwengrips liv och leverne. Inte nödvändigtvis särskilt snälla böcker.
Det hoppas jag inte, vore att tillskriva henne för stor betydelse. Tror de som fortfarande kommer ihåg henne kommer att skratta och säga ”kommer du ihåg hon den där blonda bloggerskan, hon som behövde ett helt entourage för att klara ett normalt vardagsliv. Eller när hon var tvungen att åka privatjet för att hinna hämta på dagis. Trots sitt hemmateam. Jaja, det var då när influensorna härjade som värst”
Jo, du har nog rätt. Isabella Löwengrip blir en vandringssägen. Det är hon redan i vissa delar; fler än en i min bekantskapskrets använder ordet ”privatget” i transportsammanhang … Den som vet, vet.
Svårt det där.
Min mor kunde inte laga mat, men bakade bröd. Alla kompisar äääälskade hennes hembakade bröd, själv var man dödligt avundsjuk på alla som fick köpebröd. När jag väl var i skolan åt jag allt!! Även sparrissoppan. Allt var godare än maten hemma.
Med det sagt, hade en kock stått i köket istället så morsan kunde fixa med annat i hemmet hon aldrig hann med, så hade nog vår tid tillsammans blivit bättre. En avstressad måltid tillsammans som dessutom var god kanske 🙂
I Bellas senaste inlägg skriver hon att hon har såå svårt att öppna upp sig och att det varit det läskigaste hon gjort att öppna upp sig för Erik. Det känns som att hon har skrivit det inlägget hur många gånger som helst innan. Hon är som en skiva som upprepar sig om och om igen och om och om igen. Min första tanke: Vad ska hon släppa för produkt. Sorry Bella, men ditt förtroende är förbrukat.
He he ja sååå svårt öppna upp sig. Hur fort dök inte lilla hajen upp efter odd? Och rykten om eric har väl florerat ett tag?
Hon verkar inte kunna vara ensamen. Hon var ju ivag med security killen en weekend
Innan Erik skilde sigsi
traffade hon kyle Erik verkar vara en mogen man ser ut att vara ar han nog inte svartsjuk/avundsjuk! Inte pa stordalen I alla fall.Man undrar ju hur hans fru mar?
Verkligen! Skulle kunna slå vad om att hon skrev något väldigt liknande om Hajen.
Det gjorde hon, minns det tydligt. Hon skrev också att Hajen hade haft sådant tålamod med henne, nästan copy paste på detta. Noll nytt under solen…
Det gjorde hon, och han hade lika stort tålamod och förståelse för det som ES. Så hade hon aldrig känt innan.
Ja precis, Hajen var den enda hon verkligen har öppnat upp sig för bla bla bla. Samma sak om och om igen. Förstår hon inte att hon inte blir trovärdig tillslut?
Men det är väl inget konstigt, har någon svårt att öppna upp sig och är svår att komma in på livet så gäller väl det alltid och med alla man möter. Så det är väl logiskt att hon skrev det även med H. Annars brukar ni ju påstå att hon ändrar sig hela tiden men se nu skriver hon samma sak – och då är det fel? Alltså.
Såg att någon skrev att det är konstigt att ha varit gift och ha två barn om man är svår att komma in på livet… eeeh skulle ingen som är svår att komma in på livet kunna ha varit gift och fått barn? Märkliga saker en del skriver, detta leta fel, vända allt till fel och klaga på allt… Trams. Så tröttsamt.
Tröttsamt är att du ALLTID HÄNGER HÄR OCH KOMMENTERAR!!! LIKADANT!!!
Och alltid är det någon som svarar som du….
Jag tror inte att hon har öppnat upp sig för Erik. Det är bara Isabella som vet vem hon egentligen är. Jag tror innerst inne att hon känner sig oduglig. Varför vill hon bli världens mäktigaste (läs: rikaste) kvinna? Vem är det hon försöker bevisa sig för? Sig själv? Sin pappa? Det svenska folket?
Hur långt kommer hon gå för att nå sitt mål? Vad händer om hon inte gör det?
Hahaha.
Om tre månader: Jag har aldrig öppnat upp mig, aldrig älskat och jag kommer aldrig mer träffa en man.
Hon är som en repig skiva, så jobbig i sitt pinsamma ältande om sina sk känsöir
The Queen of repig skiva är LCHFIngengören. Samma tugg dag ut och dag in år efter år.
Du och vissa här är som repiga skivor med ert tjat och samma tugg med klag, gnäll och håån. Skriver hon inget om känslor så klagar folk, är hon personlig och skriver om sina känslor så klagas det också. Är väl inget konstigt om det fortfarande är så att hon har svårt att öppna upp sig, inget konstigt att hon skriver det igen i en annan relation. Det var inte igår hon skrev det liksom. Men visst vill man klaga så går det alltid att hitta något att klaga på. Jisses alltså haha
Men sluta vara så pinsamt naiv!
Du förstår väl att Bella inte skriver någonting utan att det är noggrant uttänkt i hennes strategi.
Tolkade dock att hon hade svårt att öppna sig för den nya psykologen, det är alltid en process att byta psykolog. Tror inte att det handlade om ES.
Jo, det var Erik hun skrev om:
”Men herregud vilket tålamod han har haft med mig.”
Hennes nye psykolog er en kvinne 🙂
Ok, då vet vi det. Hon erkänner i alla fall att hon är ”svår” och knepig person.
Äsch. Hon säger det hon tror Erik vill höra. Ju mer han faller för henne desto mer förblindad blir han. Få se om hon lyckas linda honom runt sitt lillfinger.
Jag ser det mer som stt hon erkänner det högt i varje relation, för att sen beskriva mellan raderna hur älskad hon är så männen därför står ut. Åh så hääärligt.
Hon har ett mönster.
Ha ha jag läste. Hon är ett monster
Haha, kanske va det jag tänkte när jag skrev det?!?
??
Nej, så får man inte säga!
Hon erkänner inget. Bloggen är baderad på ett Excel ark glöm inte det. Alla läsare var och är försökskaniner o testpersoner 🙂
Men sluta! Din tönt!
Det har hon ju själv sagt.
Fantastisk argumentation, är du sju år?
Haha, hon jobbar vidare i sitt excelark!
Hon ska ut och flyga nu igen till Italien på någon helt random onödig gala, så därför och endast därför kommer nu ett inlägg med lite känslosamt pjåsk!
Inget nytt under solen alltså. ?
Min mammas mat är den bästa som finns. Det är vad jag minns från barndomen, när mamma stod i köket o lagade mat och våra magar mättades. Såhär 24 år senare så är mammas mat fortfarande det som mättar mest. Hon ringer fortfarande mig o mina syskon för mat. ❤
Aldrig någonsin. Min mammas mat är bäst.
Nalle och kroppkakan finns det ett ställe som heter 🙂 Ligger vid Midsommarkransen/Telefonplan
På instastory igår hör man hur Sally frågar kocken varför hon torkar av diskbänken efter att hon har lagat mat! Har hon aldrig sett sina mamma torka rent efter sig i köket?
Kocken tillagar tre olika maträtter som dessutom läggs upp i serveringsskålar/-fat i stället för direkt på tallriken! För att inte prata om dessa PET-flaskor med Loka som alltid finns med på bild. Dessutom i småflaskor portionsflaskor. Gissar att Spendrups betalar bra för denna exponering.
Ska bli spännande och se hur bekväm ES kommer vara i ett vardagsliv fullt med hjälpredor.
Ska det verkligen bli spännande? Och jag trodde jag inte hade mycket till liv…
Varför har ett hus ett instagramkonto? ”Vi är idag ett eget mediehus” sa Bella tidigare i år till Expressen. Det är ingen hemlighet att mycket (allt?) i Bellas hem är sponsrat. För ett par månader sen visade hon upp sin kyl och där kunde man bland annat se Loka och Nocco. Hon hyr även ut huset när hon inte är där.
Men haha hon menar ju inte att henens hus/hem är ett -mediehus- haha utan att hennes företag – Löwengrip invest – är ett eget mediehus. Alltså folk här hahaha Men visst har hon hyrt ut sitt hus, smart, och visst hon får mycket i spons precis som andra får – lika mycket som är spons hemma hos tex Pernilla och Bianca och hemma hos Lundells m.fl.
Hahahaha aha *vansinnesskratt*
Vill också göra varje måltid lite festligare med serveringsfat och med olika tillbehör i skålar.
Om man bara slapp disken så…
Vet vi att det blir något vardagsliv för Isabella och ES? Vad jag har förstått så har de varit ”par” relativt kort tid, därifrån är det ett långt steg till ett liv tillsammans i vardagen.
Bella ska väl aldrig mera bo med en man?
I Isabellas värld betyder aldrig aldrig aldrig och alltid betyder aldrig alltid.
Korrekt analys
”Erik, du vet väl att jag behöver ha mina fem boendestödjare med mig nu?”
Alltså inte för att vara sån… men just att vänja sig vid ett liv med hjälpredor är nog förhållandevis enkelt.
1. Barn i den åldern frågar saker. Även om saker de redan frågat om 1000-gånger förut.
2. Det har hon säkert inte gjort, av den anledning att hon aldrig står i köket. Däremot har hon säkert frågat sin far exakt samma fråga 100 gånger redan. Eftersom se punkt #1.
3. Vad är det för fel med att lägga upp i skålar? Det ser mycket, mycket trevligare ut. Det är väl inte du som diskar efter dem så varför bryr du dig om något sådant?
4. Ja? Jag har också sådana flaskor hemma. Jag har dem för att jag tycker att det ser mycket trevligare ut. Och det utan att bli sponsrad.
5. Varför skulle det vara spännande för? Och ärligt, hur svårt skulle du själv ha att vänja dig med hjälpredor? Jag kan säga att jag skulle välkomna ett sådant liv med öppna armar.
Ibland har jag önsketankar om jag att jag skulle kunna slippa äta. Att bara äta när jag kände för det hade varit något. Då skulle dagarna inte behöva vara lika inrutade i relation till nödvändigt matintag och det illamående som uppstår när man inte ätit på ett tag.
Både professionella och hobbykockar verkar älska att laga mat. En tillvaro som är väldigt avlägsen från min egen. En privatkock skulle passa här, då jag tycker att just själva matlagandet är ganska svårt och tar tid av annat viktigt. Men för det fordras en högre inkomst.
Håller helt med där, hade i rätt många fall hellre tagit ett piller med allt man behöver få i sig istället för att äta ngt bara för att
Jag älskar mat och att äta är bland det bästa jag vet. Tänk att vara utan ett sånt glädjeämne varje dag. Ett sånt piller skulle göra mig deprimerad.
Som ensamstående mamma till 4 så skulle jag självklart haft en kock om pengarna räckte till! Jag saknar fantasi & glädje när jag lagar mat. Blir lätt samma enformiga mat.
Jobbar 90 % också så all denna tid man skulle spara.. ah låt mig vinna på lotto och aldrig mer laga mat!
https://www.ica.se/recept/enkel/barn/
Enkla recept som vi i familjen använder oss av. Du kanske kan få lite nya ideer ?
Linas matkasse! Nu kan du byta rätter också om de föreslagna inte passar. Finns säkert andra bra alternativ också där du bor.
Kroppkakor är bara en sämre version av palt. Vet någon förresten var i Gävle man kan få tag på palt?
Finns färdig paltmjölsblandning! Hur enkelt som helst att blanda, steka fläsk och koka.
Perfekt för oss som älskar palt men inte är uppväxts med traditionen/famoljerecept.
För övrigt lagar min mamma bedrövlig mat, ” fort & fel-mat” kallar vi den. Pappas paradrätt är havregrynsgröt i micro. Vet faktiskt inte vad vi åt under uppväxten? Ett syskon är en ? på matlagning. Jag kan laga mat men avskyr det. Så tråkigt ännu tråkigare är det att komma på vad man ska äta.
Snabbmat är inget alternativ, onyttigt och tråkigt!
//Moa
Jo jag har testat den när jag varit hem i Norrbotten men hittar den inte i butik här i Gävle… brukar köpa med hem ibland när jag är uppe på besök
Jag brukar göra snabbpalt. Små minipaltar utan fyllning som kokar färdigt på nolltid. Stekt fläsk och rårörda lingon vid sidan av.
För övrigt ville mina barn inte äta på McDonalds utan föredrog mammaburgare.
Va fan säger du?? ? säkundärkränkt å kroppkakornas vägnar!! Småländska kroppkakor is the shit?
Sorry not sorry?♀️
Tack, kunde inte sagt det bättre själv! ?
Äh, gör egen Palt från grunden, inte alls svårt ?
Nej men tar en himla tid…
Tankar ang rubriken, menar du verkligen ”bytt bort mamma eller pappas mat” eller ”bytt bort mammas och pappas mat” mot,,,,,
Frågan är lite märklig, finns det barn som byter bort mamma mot mat?
Men jösses. Om ett enda litet saknande ”s” får dig att bli konfunderad ska du nog gå ut, ta lite friskluft och passa på att erfara lite större problem.
Jag tycker inte alls att frågan är märklig. Att anmärka på frågans stavning tycker jag dock är märkligt.
Bli inte aggressiv, det är inte klädsamt. Tror att frågan var ställd helt oskyldigt. Eftersom det handlar om Isabella är allting möjligt.
Aggressiv ???
Aggressiv? Förklara gärna för mig på vilka sätt det där var aggressivt.
Fast 90 % av dom som hänger här är väldigt aggressiva. ?
Så mitt svar blir automatiskt aggressivt eftersom andra är aggressiva?
*kliar mig i huvudet och undrar hur den ekvationen går ihop*
Haha va olika vi tolkade kommentaren; jag tyckte bara att det var en rolig anmärkning om hur oerhört tokigt det kan bli av att exempelvis ett s trillar bort. Som särskrivningar a la sjuk sköterska osv ^^
Camilla har skrivit helt korrekt i rubriken. Man skriver aldrig t.ex. ”Johans och Eriks dag” utan man ska alltid ta bort det första s:et på det första namnet i en sådan mening.
”Flygplan och bilars utsläpp”? Njaaaaaaa.
Jo, det är precis så man skriver
Fel. Man sätter s endast på sista i de fall där de två utgör en enhet som ”äger” saken gemensamt.
Se mer här: http://www3.sprakochfolkminnen.se/sprakladan/ShowSearch.aspx?id=id=26092;objekttyp=lan
Nu är det ju ett ”eller” och inte ett ”och” i rubriken.
Sen så har du ändå fel i att man aldrig sätter s på bägge personer. Googla genetiv och hur det används när det är fler än en.
Jag är nog lite dum i huvudet men jag förstår inte riktigt hur man inte kan laga mat – vad är det svåra liksom? Att man inte vill fattar jag för man exempelvis tycker att det är tråkigt men att inte kunna? Att inte kunna följa ett recept? Kommer man liksom av sig halvvägs och bara ”Nej, men nu sket det sig!”… Don’t get it.
Matlagning kräver viss känsla, även om det finns recept. Står det ”fräs löken” kanske det inte är uppenbart om man då ska ställa in hällen på 2:an eller 9:an. Hur definierar man ”vispa hårt” eller ”vänd snabbt ihop”. Tror att det är sådant det faller på. Vissa är inte talangfulla i köket.
Min syrra skulle göra gazpacho en gång. Det gick bra tills det stod att hon skulle ”passera soppan”. Hon fattade ingenting.
Svassa förbi soppan några gånger, fram och tillbaka.
Jag misstänker att det handlar om förmågan att (det klassiska) ha ”många bollar i luften”.
Jag tror att de som kan- tar det lite för givet.
De som inte kan- tycker det blir komplicerat att passa på broccolin, riset, röra i såsen kolla köttet eller vad man nu hittar på. Och sen stannar det där. Man kommer liksom inte längre och hittar lösningar, utan går den enkla vägen istället.
Men det behöver ju inte vara så komplicerat
Finns de som har total ointresse för matlagning, jag är praktexempel på detta, det är nog inte svårt om man vill men om viljan saknas så bär det emot. Gör väldigt gärna mycket annat i hemmet och t o m lagar häststaket, min man är matlagningsintresserad så för oss funkar det att han tar hand om den biten. Städar gärna upp i köket efter hans cooking och tar hand om disken.
Alla kan väl följa ett recept, men resultaten kommer ju ändå skilja sig markant. När jag har gjort vegetariska biffar t.ex. så föll de ihop och smakade inte gott alls, och ändå är jag 100% på att jag följde receptet.. Men ändå har jag tydligen lyckats göra något fel, förmodligen för att jag inte har känslan för det (än).
Alla recept är dock inte bra. Jag lagar massor med mat och har lärt mig att många recept helt enkelt inte är bra. Det är inte lätt att skriva bra recept.
Jag tror att du är ganska duktig på att laga mat och jag avundas dig! Jag kan själv känna ”hur svårt kan det vara?” men det är svårt! Att bestämma vad man ska laga, handla hem varor och sen försöka få till maten. Smaken tycker jag är svårast. Mat jag lagat smakar sällan gott. Jag tror jag är mesig med kryddorna, men kryddar jag mer blir det inte heller gott.
Så mitt svar är typ : jag vet inte heller vad som går snett men mat jag lagar blir sällan god.
Du fattar antagligen inte eftersom att du inte har något emot att laga mat, eller har känsla för matlagning.
Faktum är att det krävs en väldigt stor känsla för att kunna göra något. Ta till exempel det här receptet på lasagne (som är relativt lätt att göra skulle va?):
Sätt ugnen på 175°C – Okej, den här är ju lätt, det går inte att tolka så mycket på den här. Förutom om vilken sorts värme det ska vara. Varmluft, bara underifrån, bara överfrån, Bokstaven ”S”, vad står det för???
Skala och hacka lök och vitlök. Fräs färs, lök och vitlök i oljan i en stekpanna. Tillsätt tomatpuré som får fräsa med i färsen. Krydda med timjan och rosmarin. Tillsätt krossade tomater och buljongtärning låt det koka ca 10 minuter. Smaka av med salt och peppar.
– Här dyker det genast upp frågor. Hur stora bitar ska man hacka löken i? Vilken värme ska man ha när man fräser löken? Hur ser färdigfräst lök ut? Hur länge ska jag fräsa löken innan jag tillsätter tomatpurén? Hur länge ska det fräsa innan jag kryddar? Ska jag någongång ändra temperaturen på hällen och vilken temperatur ska jag ha när allt kokar? Hur ”smakar man av” med salt och peppar? Smakar av för mig är att ta en sked och smakar så att det inte är oätligt hur gör man det med salt och peppar? Lägger man det på skeden innan man stoppar ner den i grytan? Okej, kanske lite överdrivet, men jag tror att du fattar. Dessutom har jag ingen aning om hur det ska smaka när det bara är en smet och ingen färdig produkt så att säga. När vet man dessutom att man har saltat och pepprat tillräckligt?
Sås: Smält matfettet och rör ner mjölet. Späd med mjölken under vispning. Låt såsen koka ca 5 minuter. Smaka av med salt och peppar.
– Liknande frågor här. Hur hårt ska jag vispa? Kan jag använda en elvisp? I vilken temperatur ska jag koka såsen i och hur fasen vet jag att jag saltat och pepprat det här tillräckligt? Hur får man en röra av kokad mjöl och mjölk att smaka bra från början???
Varva sås, lasagneplattor och köttfärssåsen i en ugnssäker form. Avsluta med sås och ost.
– Även här går det att tolka en massa. Hur tjockt lager ska man ha av allt? 1mm, 1cm, eller 5cm?? Vad börjar man med? Såsen, plattorna eller köttfärssåsen? I det här receptet ser det ut som att man ska börja med såsen. Ska man ta sås, plattor, köttfärssås, sås, plattor, köttfärssås, sås, plattor? Precis så som det står i receptet Eller är det plattor, sås, plattor, köttfärssås, plattor, sås osv??
Sätt in lasagnen mitt i ugnen ca 40 minuter. – Den enda lätta punkten på den här listan om man inte har intresse för matlagning.
Jag tänkte lite som Anonym 09:23 men okej jag fattar. Alla de där problemen du räknar upp känns självklara för mig troligtvis inte för att jag är någon supertalang i köket (jag är medelmåttigt bra och medelmåttigt intresserad) utan snarare för att jag lärde mig allt det där som barn eftersom jag fick hjälpa mina föräldrar i köket från 7-8 års åldern åtminstone. Inte varje måltid men tillräckligt. Och om inte det hade räckt så hängde jag väl med helt hyfsat under hemkunskapslektionerna i skolan där man lärde ut exakt sånt där.
Säger en hel del om hur viktigt det är att inkludera barnen i hushållsarbetet i den mån det fungerar. Att ta sig tid när det går. Uppfostran handlar ju inte bara om vad som är rätt och fel, utan också om dessa praktiska färdigheter man behöver som vuxen.
Det där var ju helt otroligt. Klarar du dig i vardagen i övrigt undrar jag?
Undrar jag också? ”Ska jag röra runt med skeden i kaffekoppen med- eller moturs? Lägger jag i sockerbiten med vänster eller höger hand? Ska ja ta första steget på morgonen med vänster eller höger fot?” Tror nog att kommentatören skämtar.
Nej, jag skämtar inte. Men du behöver inte överdriva och göra dig lustig över någon som inte kan läsa mellan raderna i ett recept.
Jag är uppvuxen med separerade föräldrar, där den ena räknade te och mackor som middag och där den andra inte släppte in oss barn i köket. Så när det kommer till matlagning och speciellt följa recept är jag lite av en dyslektiker. Mat har dessutom aldrig intresserat mig och jag skulle inte ha några problem att leva på havregrynsgröt till frukost, lunch och middag. Så jag har aldrig behövt prioritera att lära mig hur man lagar god riktig mat från grunden. För ja, jag kan om jag måste, men det blir inga maträtter värdiga en michelinrestaurang.
Anonym 11:14 – Jag klarar mig alldeles utmärkt i vardagen i övrigt tack så mycket. Jag klarar mig så pass bra att jag inte behöver bemöda mig att lära mig laga mat.
Är du ny här. Det är det BB går ut på. Att skämta med och göra sig lustig över alla samt överdriva. ?
Jag är exakt likadan och uppvuxen med liknande föräldrar. Min kille däremot är grym på matlagning och växte upp med föräldrar som lärt honom alla basics.
Tror inte personen skämtar. Har själv svårt för följa recept och fastnar lätt på detaljer i beskrivningen som är otydliga. Däremot har jag känsla och lyckas ofta bra med att improvisera.
Eh kanske om ett barn läste receptet, men jag tror knappast att en vuxen resonerar sådär?!
Män = barn, så det är garanterat vanligt.
Nej?
Kände igen exakt alla frågor, är expert på att ösa ner allt, glömma bort det och sen bränna allt, plus alltid glömma kryddor. sist jag gjorde lasagne så hade jag dessutom inte fattat att såsen måste täcka skivorna och fråga mig inte hur jag lyckades, men av någon anledning av hälften av alla lasagneplattor fortfarande hårda. K
…ja, och kastrullen var såklart helt svart och gick knappt att rädda efter mitt försök att göra bechamelsås som till slut bara var mjölk med lite mjöl i.
Jag är vuxen (och kvinna, det har tydligen stor betydelse här) och jag resonerar ungefär sådär.
Men seriöst? Hur vet man att lök är färdigfräst, på vilken temperatur ska man steka och ska man sätta ugnen på 175 grader oavsett vilken inställning man har?
Man måste ha rätt inställning till livet, ja. Testa dig fram, så blir det bra.
Jag har inställningen att jag så mycket som möjligt undviker att göra tråkiga saker. I detta inkluderas matlagning. Och jag har klarat mig fintfint än så länge.
Jag frågar absolut inte detta i ett nedsättande syfte men har du Aspergers? Min lillasyster har det och resonerar exakt som du när hon hjälper till med matlagning hemma i familjen. Tar allting oerhört bokstavligt också och tar inga direkt initiativ utan behöver ha exakt svar på allt.
Tänkte fråga samma sak men vågade inte …
Man behöver inte ha Aspergers för att tycka att matlagning är svårt. Jag älskar det men förstår att det inte är självklart att veta när löken är färdigfräst. Vi har olika intressen och olika kunskaper men av någon anledning är just matlagning en sådan som, här, anses ”självklar” att alla kan, och det är helt okej att vara lite överlägsen mot de som inte kan (syftar inte på dig här). Jag är glad att inte alla fixar en lasagne – mer beröm åt mig!
matlagning och svenska, nåde dig om du stavar fel eller inte instinktivt vet hur länge en potatis ska koka. Skit samma om du är hjärnforskare eller rymdingenjör i övrigt.
Har full förståelse för att man kan tycka att saker och ting är svårt. Det snarare sättet Anonym resonerade på kring de olika stegen vid matlagningen som gjorde att jag undrade 🙂
En till egenskap man kan ha utan att för den delen behöva ha en diagnos för är egenskapen att behöva tydliga instruktioner som lämnar så lite utrymme det går för egen tolkning när man är osäker.
När man inte kan, eller är osäker på hur man gör behöver en del få så bokstavliga och detaljerade beskrivningar som möjligt. Har man asperger behöver man sådana instruktioner precis hela tiden.
Nej, det gör man inte. Jag har ASD, och jag behöver inte det hela tiden.
Och de tar allt bokstavligt hela tiden…
Nej jag har inte aspergers. Jag tycker bara att matlagning är oerhört extremt tråkigt. Så jag har aldrig känt behovet eller prioriterat att lära mig.
Av den anledningen vet jag inte hur enbart bechamelsås ska smaka, hur hårt och hur länge den ska vispas, eller hur mycket salt och peppar som ska vara i den. Jag tycker inte ens om salt och peppar.
Bara för att man inte vet när en potatis är färdigkokt, inte vet hur färdigfräst lök ser ut, eller om man börjar en lasagne med plattor eller köttfärssås så betyder inte det att man har en diagnos. I receptet står det dessutom att man ska börja med bechamelsåsen. Är det verkligen helt sant?
Som sagt, det handlade om sättet du resonerade på. Inte huruvida det handlade om något svårt eller inte. Jag har ingen stor erfarenhet av att tillaga lasagne men jag är av uppfattningen att man gör såsen parallellt med det andra och sedan varvar sås med köttfärsen och så vidare. Kan ha fel, någon får gärna rätta mig! 🙂
Som sagt: En till egenskap man kan ha utan att för den delen behöva ha en diagnos för är egenskapen att behöva tydliga instruktioner som lämnar så lite utrymme det går för egen tolkning när man är osäker.
När man inte kan, eller är osäker på hur man gör behöver en del få så bokstavliga och detaljerade beskrivningar som möjligt. Har man asperger behöver man sådana instruktioner precis hela tiden.
Frågan jag hade var för övrigt inte om man varvar, för så mycket vet jag att man gör. Frågan var hur man varvar och vad man börjar med. För om man följer ovan nämnda recept till punkt och pricka kommer det inte bli en traditionell lasagne. Och det är ju vad felet är i typ precis varenda recept som finns. Man förutsätts att ha vissa kunskaper redan och man måste läsa väldigt mycket mellan raderna precis överallt. Vilket inte är det lättaste att kunna om man bara lagar ”riktig” mat en gång om året.
Verkar som att du tog till dig? Det är inget fel att ha Aspergers, lite samma tänk bara. Håller med Anonym 11:13 att det verkade lite så bara! Men du överanalyserar isf bara.
Oj tre ”bara” på raken haha.
Nej jag tog inte till mig. Jag håller med dig fullt ut om att det inte är något fel alls med att ha Aspergers, eller någon annan diagnos heller för den delen. Jag vet inte om jag blivit färgad av det faktum att jag är bonusförälder till någon med Aspergers. Men jag har uppfattningen om, och blir väldigt trött av, att folk alldeles för lättvindigt sätter diagnoser på allt och alla.
När faktum är att man inte är en diagnos, en diagnos är till för att fungera som ett verktyg till att få rätt hjälpmedel för att kunna fungera någorlunda på ett sätt som samhället anser vara ”normalt”.
Kalla det för överanalyserande om man vill. Men rätta mig om jag har fel, är det inte ganska viktigt att hacka löken i rätt storlek (för stora bitar blir äckligt och är de för små kommer man inte få fram smaken), fräsa den på rätt värme och under rätt längd (för kort tid blir de inte genomfrästa och för lång tid blir de brända) om man vill få till en god lasagne?
Det finns liksom ingenstans i receptet som förklarar detta, så jag svarade på frågan: ”Att inte kunna följa ett recept? Kommer man liksom av sig halvvägs och bara ”Nej, men nu sket det sig!”… Don’t get it.”
Det jag försökte säga är att man behöver ganska så mycket kunskap i matlagning från början även fast man ”bara” följer ett recept.
Jag kan laga mat och tycker om det. Du har helt rätt, detta med känsla är viktigt.
Lite tips på vägen.
* lär känna din spis. ( Jag har upp till 18 på min spis, vid vilken siffra sjuder vatten/sås? När kokar det? Osv,)
*lär dig skillnad på koka, sjuda, puttra,
* när det gäller ’fräsa lök’ …lyssna, det får inte fräsa för ’hårt’ då bränns det. Det tar ett tag innan man kan fräsa lök.
* hacka lök skulle jag säga är samma storlek som när du grovriver morötter.
Det är tråkigt att hacka och riva så jag har en mixer, här kör jag ner lök, morötter, vitlök i min stavmixer, den har en bunke med knivar.
Men som många säger, har man varit med mamma och pappa när man växt upp så underlättar det.
Eller laga mat tillsammans med någon.
Exakt den lasagnen gjorde jag igår.? första gången, blev över förväntningarna, men ska ändra lite till nästa gång i receptet.
Jag tror på dig?
Såhär ligger det till: Jag behöver inte lära känna spisen eftersom att jag i princip aldrig lagar mat på den.
Grejen är ju att dina tips inte står med i receptet och jag svarade på frågan ”Att inte kunna följa ett recept? Kommer man liksom av sig halvvägs och bara ”Nej, men nu sket det sig!”… Don’t get it.”
I recept står det bara att man ska göra något, men aldrig hur man ska göra det. Och min gissning är att det är vad som gör det så svårt för folk som inte kan laga mat att följa ett recept. För det är aldrig någonsin ”bara” att följa ett recept. Det tas alltid för givet att man har kunskaper sedan innan.
Att mixa grönsaker med en mixer innebär att jag skulle vara tvungen att köpa en och då kommer jag behöva prioritera bort något, som tex nya sidospeglar till min motorcykel och det kommer aldrig någonsin att hända ;-P
Ett tips för den som har svårt att följa recept men ändå är intresserad av att lära sig. Följ Food Wishes. Det är en blogg som även har en youtubekanal. Receptet står på bloggen och i videoklippen kan man se exakt hur löken ska se ut när den fräst klart 🙂
Tror det är mer hela projektet. Jag hatar att laga mat, så sjukt tråkigt och jag har noll känsla för det. En vardag efter jobbet orkar jag liksom inte engagera mig i att hitta recept, köpa sjuttioelva ingredienser varav hälften kommer jag behöva slänga o sen faktiskt laga hela alltet. Då är det enklare med en skål med fil o müsli. Tror absolut de flesta kan följa ett recept men personligen är jag rädd för att göra fel o avskyr att bjuda folk på lagad mat om jag inte lagat exakt samma rätt flera gånger innan o vet att det blir gott eller iaf ätbart.
Lyckan kommer till den som är förberedd. Planera maten en vecka i taget, sedan veckohandla.
Okej, det största problemet jag ser här är att jag på söndagen inte har någon aning om vad jag kommer att vara sugen på när det är dags för fredagsmiddag.
Jag kan inte se in i framtiden liksom
Exakt!!!
Men ät pizza hela veckan då, så kan du variera.
Varför skulle jag göra det? Jag tycker inte om pizza
Vi handlar till torsdag på måndagar och på fredagen köper vi helgmat och chips
Jag tror inte att du förstod vad jag menade. Jag handlar inte mat dagar i förväg. Eftersom att jag omöjligt kan veta vad jag är sugen på att äta till söndagsmiddag på fredagseftermiddagen. På måndagar vet jag definitivt inte vad jag vill äta till lunch och middag på torsdagen osv.
Du måste öva, göra fel och göra om. Tillslut behöver man inte ha recept utan man vet hur man lagar basic mat. Då öppnar du bara skåpet och slänger ihop nåt. Jättekul. Prova.
Men om man inte tycker att det är kul? Jag älskar matlagning men jag har så svårt att förstå att vissa av er inte förstår att alla faktiskt inte gör det. Har man noll intresse av att laga mat så är det inte ”jättekul” att prova, prova, prova.
Men det ÄR inte jättekul!
Jag tycker att renovering, bygga möbler, MC-meck och andra sådana grejer är roligt.
Hur skulle du känna inför utmaningen att bygga en dörröppning? DET tycker jag är jättekul. Naturligtvis måste man öva, göra fel och göra om några gånger. Tillslut behöver man inte gå efter en beskrivning utan man vet hur man bygger basic grejer. Då öppnar du bara vertygslådan och slänger ihop nåt. Jättekul. Prova.
Allt är ju lätt om man har intresse att ge det tid och lära sig. Ingen föds med kunskapen att laga mat. Även stickning innebär att följa ett mönster (ett recept), trots det finns det folk som inte kan sticka.
Har man lagat mat länge och ofta så är det lätt. Har man inte intresset att ge det den tiden så är det svårare de gånger man gör det.
Fattar inte heller? Har folk inte gått hemkunskap eller? Det ingick väl i grundskolan?
Vi bakade mest cookies och lärde oss styckningsscheman på hemkunskapen.
Det enda jag minns från Hemkunskapen är hur vi lärde oss att stryka en skjorta på ett extremt omständigt vis. Om vi även lagade mat så minns jag ingenting av det. =(
Ja, den där jäkla skjortan som skulle strykas!!
Vi fick också lära oss hur man handlade i butik (jämförspriser osv), hur man tvättar i maskin och hade ostprovning (det jag minns i alla fall). Känns som att matlagning var sekundärt i vår hemkunskap i alla fall..
Vad sjukt att det kan skilja sig så mycket! Vi fick lära oss att baka wienerbröd och matbröd, koka potatis och pasta, reda olika såser, göra köttfärssås etc… Det var ju liksom höjdpunkten på dagen att ha hemkunskap, så man kunde få äta en extra gång på dagen, haha
Vi gjorde korv stroganoff och en av killarna hackade ner bitar av våra rosa suddgummin i. De såg ut som korv. Det är en minnesbild jag har. Och Glace au four.
Det bästa var om vi gjorde någon god efterrätt, det fick jag aldrig hemma, mamma tyckte att det räckte med en mättande hälsosam middag, punkt slut.
Jag stryker min mans skjortor i mitt anletes svett.
Hade han inte hemkunskap?
Vad är det som säger att jag inte är man?
Vem är det som påstått att du är ett visst kön?
Du (?) skrev ”Jag stryker min MANS skjortor i mitt anletes svett”
frågan var: ”Hade inte din man hemkunskap” (så att han kan stryka dem själv)?
Vi fick inte stryka skjortor på hemkunskapen men sen kommer jag inte ihåg något från det heller…?
Vi bakade scones och kakor, lärde oss om tallriksmodellen och såg lite filmer. Det är också allt jag minns.
Det innebär inte att man är duktig eller får maten att bli god bara för att man har haft Hemkunskap i skolan. Folk blir per automatik inte duktiga i idrott och musik bara för att man har haft det.
Och jag som är duktig på matte kan inte förstå hur en del inte begriper (för mig) enkel matematik trots att de haft matte i skolan under sååå många år. Det är ju logiskt!!?
So?
Fattar du verkligen inte eller raljerar du?
Var du själv grym på alla ämnen och kommer ihåg allt nu i efterhand? Kan du rabbla alla våra kungar? Kan du lösa en ekvation utan att blinka? Minns du vad musklerna i kroppen heter? Kommer du ihåg hur man stickar eller hur man svarvar? Kan du hoppa bock och höjdhopp?
Vi är bra på olika saker, så enkelt är det.
Öh, brukar du hoppa mycket bock och höjd i din vardag?
Finns rätt så många som inte lagar mycket mat i sin vardag också?
Och det var bara det du tyckte var konstigt där? Som att det är helt normalt att kunna namnet och ordningen på alla våra kungar, lösa en ekvation utan att blinka, kunna namnet på alla våra muskler eller hur man stickar eller svarvar…
Är det någon som stickar?
Ja, jag som skrev gör faktiskt det. Jag både stickar och svarvar. Hoppa bock gör jag inte jätteofta, men hoppar i lekparken gör jag och ibland över saker så det blir lite som att hoppa bock.
Poängen var att man inte per automatik kan någonting bara för att det ingick i grundskolan.
Jag stickar. Och jag kan sticka ungefär precis vad som helst utan mönster. Hur lätt som helst och förstår inte vad andra tycker är så svårt med att ens sticka ett par strumpor. Följ mönstret bara och känn efter hur hårt du ska sticka.
För det första var det X antal år sedan som jag gick i skolan. För det andra är kunskap en färskvara. För det tredje har jag inte upprätthållit den kunskapen jag fick av ämnena som jag ansåg vara dötrista i grundskolan och kommer således ihåg lika mycket av hemkunskapen som jag gör av kommunhistorian vi tvingades lära oss en termin.
Det enda jag kommer ihåg av hemkunskapen var den allra första lektionen vi hade i 5:an och då fick vi göra fruktsallad.
I högstadiet fick vi lära oss mycket om hushållsekonomi. Det var väldigt lite mat som lagades under dessa lektioner vad jag kommer ihåg.
Då rekommenderar jag Findus matlådor.
Annars har i princip alla matbutiker en utmärkt charkdisk med sina egna färdiglagade rätter. Det finns också väldigt mycket man kan äta som inte behöver förberedas på något sätt. Som frukt och grönsaker, det andra skulle kalla frukost osv osv.
Det är väldigt mycket godare än findus lådor.
Jag minns att vi gjorde scones, köttfärssås, potatis och purjolökssoppa, kakor osv. Men för det minns jag inte hur vi gjorde allt. Tex tog det 5-10 år efter det innan jag ens rörde en purjolök igen och då var jag tvungen att googla hur man skulle hantera den och vad som var ätbart på den. För att kunskaper ska sitta så måste det upprepas.
Precis exakt så känner jag innför folk som påstår att de inte kan springa 5km.
Vad är det svåra liksom? Det är bara sätta ena foten framför den andra i snabb takt.
Påminner mig om när min körskolelärare berättade om en elev som hade kört hemma några månader innan hen började på körskolan. Läraren tyckte det gick lite knackligt med pedalerna och kikade på hens fötter, hen hade de i kors (alltså gasade/bromsade med vänster och kopplade med höger) eftersom ingen hade sagt åt hen hur en skulle göra.
Matlagning är inte självklart, med eller utan recept.
Middagar är så mycket mer än smaken på maten. Att laga middag tillsammans, prata om dagen som varit och umgås i köket, hjälpas åt med det man kan. Att barn får känna tillfredsställelse och stolthet över något de gjort. Även när de är små och uppgiften kanske är att tvätta färskpotatis. Och att även lära sig att allt inte bara blir serverat, man måste hjälpas åt i en familj.
Middagstid för mig har alltid varit en favorittid, både nu och då. En tid när läxor är gjorda och man tar det lugnt, lyssnar på musik med sina barn, lyssnar på dem. Det är mycket mer som händer i en familj när man lagar mat tillsammans än att maten blir klar.
Jag hade det så när jag var liten och försöker få mina barn att känna samma.
Precis så vill jag ha det när jag ska bilda familj. På min tid var det mer hjälp dig själv-middag vilket lett till att jag än idag som 30 åring saknar rutiner då det kommer till mat och typ allt egentligen. En middag varje dag med familjen är verkligen SÅ mycket mer än bara äta mat.
Jag är också 30 🙂 men min mamma är kock och pappa älskar att laga mat, har skilda föräldrar men det var samma i båda hemmen. Så det är kanske därifrån det kommer, att de båda gillar matlagning.
Om du vill att det ska bli samma för dig sen kommer det bli det 🙂 du får starta en egen ny tradition med din familj 🙂
Kram
Vilken lyx! Skulle jag involvera barnen i matlagningen skulle vi få äta middag vid midnatt…
Jag hade uppskattat att få ha vår mamma för oss själva ibland, att slippa dela henne med kock, personal , barnflickor osv.
Det finns ett ställe vid Midsommarkransen som riktat in sig på alla olika möjliga kroppskakor!
Nu är jag ju själv Stockholmare men tycker det är lite roligt med folk som dig som utgår från att alla här hänger i Stockholm:)
Nu frågade ju iofs Camilla specifikt om tips i Stockholm..
”Finns det något ställe i Stockholm som serverar det eller är det en småländsk/öländsk företeelse som inte hör hemma i storstaden?”
Tycker det är lite roligt med folk som totalt missar poängen ibland
Det handlar ju inte ens om kocken.
Det handlar om att kvinnan har kock och därför all tid i världen för att ta hand om sina barn ist för att laga mat, hon har även städhjälp och har således ÄNNU mer tid för sina barn…men vad gör hon? Hon ser på när Lovisa tar hand om barnen med lek, bad, skötsel osv.
Oavsett vad ngn här inte vill debattera om så kommer det att komma en tid i deras äldre år där de kommer att förstå hur otroligt lite deras mor har engagerat sig i deras liv.
Kommer det förändra deras kärlek till sin mor? Nej, men det är knappast en merit som förälder heller, barn älskar sina föräldrar oavsett och strävar efter deras tid och engagemang.
Det räcker inte att köpa sina barn, hon skaffade barn för att någon annan ville ha de, där var hennes första misstag, låt mig klargöra att barnen inte är ett misstag men hennes föräldraskap är.
Nu är det som det är och det råder ingen tvekan om att barnen lever goda liv men det finns så mkt mer till situationen än så och hon kommer alltid välja arbete, lyx och status före mödraskapet. Det bevisar hon gång på gång.
Men att barnen lider, nej absolut inte!
*här inne vill debattera om
Men när ska folk förstå att en blogg och Instagram bara visar upp utvalda fragment av någons liv? De bitar hon vill visa upp…
Vi vet inte hur mycket hon leker med barnen, bara för att hon inte bloggar om det betyder det ju inte att det inte har hänt.
Det som visas är det som döms. Den sängen bäddar hon själv (enda sängen som hon bäddar själv antagligen).
Ja men att tro att det hon visar är allt som händer är ju inte samma sak som att döma det hon visar.
Jag tror genuint inte att Bella förstår hur man är en förälder. Därför är hon iaf ansvarsfull nog att anställa folk som gör det. Alla är vi bra på olika saker och föräldraskap är inte en självklar faktor för en kvinna. Men hennes prioriteringar är fel oavsett. Hon har barnen en vecka i taget och väljer ändå att gå på fester, middagar och galor. Det säger en del.
Men för fan Camilla. Varför tillåter du kommentarer om hur IL är som mamma? Skärp dig!
Jag tror att Bella älskar sina barn men inte föräldraskapet. Det är helt okej att känna så, så länge man gör det bästa för barnen. Alla kan inte älska att vara förälder, alla passar inte för det, vissa ångrar sin, men de allra flesta älskar sina barn ändå.
Men är det verkligen något vi ska spekulera i, huruvida hon älskar sina barn eller inte. Är ni allvarliga?
Även om Bella själv säger att hon lever i raketfart så har hennes och barnens dygn inte mer än 24 timmar. Så var finns då denna oändliga tid då Bella själv tar ansvar för sina barn?
Mellan det hon postar på insta antaligen ?♀️ hur hinner andra posta inlägg och ändå umgås med familjen?
Och ta det hon skriver att en dag innehåller med en nypa salt, det trodde jag att vi alla gjorde!?
Fattar inte heller – hur vet denna som hela tiden skriver att Bella tittar på när Lovisa leker med barnen, badar dem osv… Bara för att hon fotat när Lovisa leker och skriver att hon spelade kort med Sally så betyder det väl inte att Isabella inte leker och umgås med barnen eller inte badar dem – hon leker ju också med dem och badar dem, vad man fått se. Så fjantigt. Folk som sitter här och hittar på och gissar… sanslöst. Du 09:36 verkar mer misslyckad.
Varför behöver man vara två personer för att leka med, bada och natta en 4- och en 6-åring? Särskilt då det inte finns andra ”måsten” att ta hand om som disk, tvätt e t c.
Ja den personen vet väl antagligen lika mkt som du när du försöker hävda det motsatta. Vad vet du om tiden mellan inläggen? Precis.
Att ha med sig sin ”barnpassare” när man badar sina barn? Hallå…
Och när någon drar de växlarna om att ngn är misslyckad för att de inte hyllar Bella?…DET är misslyckat och korkat. Beter du dig så IRL också? Berättar för folk hur misslyckade de måste vara för att de har slutsats som inte är lik din? Iq-nivån på dig alltså…
Anonym 11:53, du sitter ju här och gissar och hittar på du med. Ta en titt på dig själv innan du ska tyka dig mot andra som skriver här?
Felet med henne är att det ska göras en stor grej av allt. Ju mer hon ältar om sitt lyxliv desto mer verklighetsfrånvända blir nog barnen..
Så trött på hennes urgamla tjat och skryt. Hur många ggr har hon inte nämnt nu att hon har kock? Vi har väl redan tagit upp det här oxå?
Ignorera henne så kanske hon försvinner…. (eller sticker från Sverige nån gång….)
USA verkar inte ha någon brådska att släppa in Bella.
Hon får nog starta en agency någonstans i EU istället 🙂
Frågan är om Bella själv har så bråttom nu när det blivit seriöst med ES? Skyller hon på visumstrul eller kärlekslivet när hon meddelar att det inte blir någon USA-satsning? Det blir väl knöligt nog att få ihop två halvtidsfamiljer och karriärer i Göteborg resp. Sthlm. USA Teamet kanske får byta ut våningen i NYC mot en på Avenyn i Gbg?
Isabella Löwengrip kan ju starta byrå i Göteborg, och lära alla företag där hur man når lycka och framgång med Exel-ark.
Det har faktiskt varit märkligt tyst om New York på sistone, det var ju ändå på tapeten nästan dagligen för bara några veckor sedan.
Inget visum, lägenheten uthyrd.
Ingen plan, inga kunder, ingen koll.
Hon har förmodligen åkt dit med bara vanligt ESTA. Med det tillåts man enbart att förhandla kontrakt, träffa kunder, delta på konferenser eller mässor, eller skriva på kundorder om man är där på jobb. Det omfattar inte att acceptera en anställning eller driva företag i USA.
Min gissning är att DHS tycker att Bella haft för avsikt att driva företag där och således brutit mot ESTAn. Då är hennes chanser att få komma tillbaka i princip noll. Man ska inte försöka lura amerikanska visa systemet!
Tyvärr blir hon nog kvar.
Ibland när jag ser Blondinbellas följare här inser jag hur det som förefaller omöjligt ändå lyckats – nämligen att skriva en blogg och leva ett liv där man ljuger ohämmat och saknar all moral. Har ni sett SATC? Se gärna avsnittet ”The power of female sex” så har ni svaret. I avsnittet säger Miranda: ”She is a ****** with a passport, thats all”. Spot on.
Varför är Gardets Insta privat?
Högst troligen för att någon tryckt på knappen ”gör privat”.
Och det är ett bra sätt att tvinga folk att följa, så troligen kommer väl någon liten PR kampanj för Gardet dras igång snart så alla nyfikna tvingas att följa så de kan se vad som händer. CW gör detta med jämna mellanrum med sin egen.
De få gångerna jag har försökt kolla Cissis konto (efter att läst något om henne här) har det alltid varit privat, men nej det får inte mig att följa henne. Det mesta kommer fram när man läser här.
Nu kanske du inte kan basera ett beteende enbart pga dig eller hur? Och alla följer inte bloggbevakning heller
Nej, men jag skriver ju enbart om hur jag känner och tycker.
Nej men du svarade på en förklaring till varför konton göra privata, något som påverkar fler än du.
Absolut inte, visserligen var det någon som frågade varför, det vet väl inte jag, skrev bara att i mitt tycke är det alltid privat. Har någon gång varit nyfiken men nöjt mig med det privata, så missförstå inte, jag har inga förklaringar.
För att kunna kontrollera vilka som följer så de inte blir anmälda av alla galna incels. Duh.
Ha, ha!
Det finns en resturang som heter Nalle & kroppkakan i Midsommarkransen/Telefonplan om du vill äta kroppkakor!
Nope nope och nope, visst att man tyckte vissa rätter mamma lagade smakade skit MEN de va för att jag själv inte tyckte om den maträtten varken hemma eller i skolan. Men jag skulle aldrig byta bort mammas mat, hon är grym i köket, åker fortfarande hem för o äta hos henne med jämna mellanrum.
De är liksom barndomsminnen att på söndagar var de finare mat och på fredagar lagade hon ofta sin hemmagjorda pizza t.ex eller köttfärspaj. Man kommer ihåg såna saker och jag hoppas jag kan ge mina framtida barn detsamma.
Definitivt proffslagad mat! Min pappa kunde laga vissa rätter bra, men han hade hangups på dem. Lasange må vara gott en gång i veckan, men vid 4 gånger i veckan i ett år blir det vidrigt! Speciellt som jag inte heller klarade av att äta skolmaten förens i högstadiet där skolan faktiskt la lite pengar på maten.
Hyfsat pin att PAow har missat någon sammarbete i sommar och visar nu upp rena sommarkläder i sin story( uppger du Paow får du 2 procent rabatt)haha
Undrar om du lurade mig att kolla Paows instastory, blev så snopen, 2%rabatt? Vad konstigt, men det var ju 15%.
Inte för att jag tänker köpa, inte ens med 75% rabatt. Det lät bara så ovanligt med 2%.
De kommer komma en fråga till Bella från hennes barn någongång i framtiden där de med lätt anklagande ton kommer fråga henne varför hon var bortrest så mycket under deras barndom?
Då gäller det att ha ett mycket bra svar på den frågan…
Om de inte blir nöjda med svaret kan de alltid läsa bloggen (såvida den inte är arkiverad).
Där får de knappast några tillfredställande svar! Att hon är bättre företagare än mamma?!? Där sanningen är att hon är inte är bättre på något.
Tror vi att det kan komma något vettigt svar alls ang deras uppväxt?
Tror att Bellas barn inte kommer att ha någon vidare kontakt med sin mamma när de blir självgående.
Ja, sorgligt men ändå kanske bäst för barnen!
Hade aldrig velat byta bort mina föräldrars mat mot en kock!?! Så absurt!
Min mamma lagar underbart god mat och min pappa som rest så mycket i världen lagar mat som är väldigt spännande!
När jag hör talas om kroppkakor kommer jag OSÖKT att tänka på sketchen Kroppkakor med Hasse Alfredson, Martin Ljung och Brita Borg. Enjoy.
https://www.youtube.com/watch?v=zPn_C63a8L0
Hade varit nice att övht ha lagad mat, eller mat hemma kan jag känna. Men det måste ju Bella som maskrosbarn kunna relatera till..
Är en mamma som barnen absolut inte kommer ihåg eller förknippar med god mat – pappan däremot.
En enda maträtt som tillåts laga är pannkakor, de är uppskattade med sina spetskanter och får beröm av hela familjen. Tråkigt nog tycker inte sonen att pannkakor är mat,,,de måttar bara en stund.
Kommer knappt ihåg några rätter från barndomen, hos oss var det falukorv eller köttbullar med macaroner. Och för att lyxa till det blev det pizza eller tacos. Var väl mer mormors mat som satte minnen i mig men det åt vi ju inte varje dag.
Så kock hade uppskattas hoss oss, men vi var låååångt ifrån de pengarna och hade nog lagt det på annat före en kock.
Nu kunde i och för sig både min mamma och pappa laga mat och väldigt god sådan. Själv tycker jag att det är kul att laga mat, min man tycker också det men i veckorna är det tröttsamt oavsett hur roligt det än är, så hade vi haft råd hade jag mer än gärna haft en kock på vardagarna och stått för maten själv på helgerna. Medan många köper städ köper jag hellre en kock. ?
Mammas mat är det godaste som finns, slår de flesta lyxrestauranger. Blir ju fortfarande alldeles nostalgisk när man får vissa barndomsklassiker. Och nu har min son den stora förmånen att också få äta mormors goda mat. Slår mammas och pappas med hästlängder.
Kroppkakor går ju att köpa i kyldisken! Brukar finnas vid all kyld färdigmat, typ där korvarna av risgrynsgröt finns.
Färdig förpackade kroppkakor är ingen hit. Nygjorda kroppkakor ska det vara då är kroppisarna som godast.
Bara för att man är kock behöver det inte betyda att man lagar god mat! Finns inga garantier där…
Mammas (söndagsstek)och pappas mat alla dagar i veckan, pappas hemmagjorda potatismos och fiskpinnar (på torskblock) gör jag än idag när vi får gäster, och de är efterfrågade av barn och vuxna.
Vi hade inte råd med pizza så det är än idag ’lyx’ mat.
Men när mormor kom och gjorde rotmos och fläsklägg? det bästa!
Barn tar efter vad vi gör inte vad vi säger……
Är ingen fena i köket men har alltid ansträngt mig att visa mina barn att jag är kapabel till allt från hushållsarbete till att byta däck.
Anser att den största gåvan vi kan ge våra barn är självständighet.
Många pluspoäng till dig!
Jag har aldrig varit ett stort fan av mat öht, men kanske beror det på bristen på kulinariska upplevelser hemifrån? Min mamma var inte jättehaj på att laga mat så min bonuspappa var den som oftast gjorde det. Han köttfärssås är det ingen som slår, tyvärr blev han sjuk i demens och nu vet nog ingen hur den köttfärssåsen gjordes.
Annars är det mina morföräldrars mat jag minns med värme. Skedpalten, gäddan, haren och morfars mix av potatis, bacon och creme fraiche. ???
Jo, EN grej är jag bäst på! Fiskpudding, helst med gädda. Ungarna äter som galningar när det serveras!
Min mamma var den som lagade all mat när jag var liten. Under en period gick hon in en rätt djup depression och låg bara i sängen, då köpte pappa mest hem nudlar, mackor, frysrätter, och till och med den vidriga ”färdiga” hamburgaren som man mikrar (alltså den säljs med kött, dressing och bröd och man mikrar hela grejen, minns någon detta??). Ska jag vara ärlig så tyckte jag inte så mycket om mammas mat eller pappas helfabrikat. 😛 Så jag hade gärna unnat min mamma vilan och tagit proffslagad mat istället. Förutom hennes köttbullar, de är underbara. 🙂
Men fastän mina föräldrar inte hade något matintresse och inte lät mig och syskonen vara med i köket alls, så är vi alla rätt matintresserade nu i vuxen ålder. Jag förstår inte alls folk som har 5 rätter de lagar vecka in och vecka ut, utan letar gärna upp nya recept och testar, gärna med indiska smaker. 🙂 Så vem vet, kanske tar inte Bellas barn efter henne utan lär sig laga rolig mat själva…
Ja den färdiga hamburgaren för mikron minns jag den var hemsk. Din pappa gjorde ju så gott han kunde i köket när din mamma inte mådde bra en period.
Varför välja?Jag tar både och. Vissa saker vill jag ha hemgjord och vissa är roligare och godare och äta från restaurang. Tänker att mina barn kommer känna typ på samma sätt också och det känns bra.
Det går inte att bli av med My Flawless. När jag var inne på deras hemsida så kom videon på Isabella upp igen.
Gå in på https://myflawless.se/products/flawless-legs
Titta på videon som ligger uppe där. När den är slut så kommer videon där Isabella gör reklam för My Flawless.
Varför skulle jag vilja se den igen?
Det har ju tidigare stått här inne att Isabella har sopat undan alla bevis för att hon haft ett samarbete med The Flawless.
Som för övrigt är ett bluff företag som lurar sina kunder.
Men den videon där Isabella gör reklam för My Flawless har hon inte lyckats ta bort.
Hellre lite enklare/ mer snabblagad mat till vardags för att slippa folk hemma i köket jämt. Hade inte pallat att aldrig få vara själv med mina barn utan all personal.
Det jag däremot blir förvånad över i hennes inlägg kring psykologen är att hon skriver att ”Dessutom är barnen äldre och teamet som jobbar med mig har varit med i flera år. Det finns invanda rutiner och ett lugn.”
Men har de inte kommit och gått folk på hennes kontor hela tiden? Känns väl som om de enbart är nytt folk i hennes team? På hemmaplan är de väl en ny kock och en ny barnflicka eller kommer jag ihåg fel? Hon har väl absolut inte folk som jobbat hos henne i flera år, tkr de känns så skevt att skriva så…Elle så äre ba ja som är knäpp ??♀️
I och med att Bella lever i ett snabbare tempo än alla vi andra är väl ett halvår för henne som flera år för oss andra. Det stämmer att hon är inne på kock nr 2 och barnflickan är nyligen bytt då den förra ska vara mammaledig.
Men Bella menar väl att hon har haft personal under flera år? Att rollerna fylls med olika personer är mindre väsentligt.
Finns en anledning till att man i familjer med tjänstefolk tilltalar sin personal med samma namn oberoende av person.
Så har ju betjänter i alla tider kallats James åtminstone i engelsktalande länder.
Undrar om husor och kokerskor har något standardnamn i Sverige?
Kanske Anna?
Jo men även personalen har bytts ut, kolla bara ett exempel simon han slutade, flera har slutat o flera har börjat, så de är inte samma personal som arbetat med henne i flera år, hon har gång på gång skrivit att ny personal börjat på hennes kontor.
Det är väl för att ingen ska arbeta mer än sex månader och kunna hävda sin rätt till fast anställning.
Allmän visstid, projekt, vikariat, praktik, trainee, provanställning…
Finns många sätt att utnyttja anställda och se till att de inte biter sig fast när man mjölkat ur dem ett halvår eller så 🙁
Undrar var kocken jobbar, IB verkar ju aldrig befinna sig i sitt hem. Hon verkar ju alltid bo på hotell. Och det här att barnen alltid kommer att vara privilegierade? Hur kan hon veta det nu?
Hon vill kompensera ”mindre lyckat” föräldraskap genom att säga att barnen är sååå priviligierade.
De flesta barn i Sverige är väl priviligerade så även Bellas. Ibland verkar ni ha otur när i tänker, är för snabba…
Hon har sagt att bägge redan har sjusiffriga belopp på sina konton, då är man priviligerad. Nu och i framtiden.
67510:75
är ett 7-siffrigt belopp 🙂
Jag tror inte det är så man räknar, men i hennes värld, visst.
Jag gissar att det var det som skavde mellan Bells och förra hemmakocken, att inkomstkällan blev för oförutsägbar när Bella var på bortaplan.
Absolut! Är man timanställd hos Isabella Löwengrip måste livet bli fantastiskt oförutsägbart.
Kanske gammal info med Blondinbella o Isolina verkar inte följa varandra på instagram längre ?
Haha, hon är otrolig! Hur lång är hennes längsta relation???
Verkar?
När jag kollar ser det som Isolina följer Bella och Bella följer Isolina.
Inte första gången som någon här på Bloggbevakning kommer med felaktiga påståenden om att några inte följer varandra 🙁
Men när träffades de senast?!?
Kanske på Ellos-lanseringen, tror Isolina var där. Såg även att hon skrev en kommentar till Bella nyligen. Hur många ggr har inte någon här påstått att Bella och Pingis inte följer varandra, och att de inte ses och är ovänner och allt vad det är.. alltså haha. Önsketänkade från någon tydligen. Helt sjukt.
Ja, men man kan ändå inte säga att Bella har många nära vänner precis.
Men desto fler ovänner. Lång lista.
Isolina kanske vill vara anonym
På min instagram står det att dom inte följer varandra. Är säkert något knas med instagrams uppdateringar i så fall. Varför skulle jag hitta på något när det är uppenbart att man kan kolla upp det själv haha …
Enligt ellie de Silvia, paow bästavän för bara några månader sen(?)Har paow gjort så hon förlorat lägenheten och är Sveriges elakaste människa. Paow har svarat på påståendet att det var inte hon men att ellie bodde i en soc lägenhet hon hyrde ut och paow som betalat skatt hela livet tyckte ibte om det
Jag lagar gärna festmat när man står i köket hela dagen, och jag bakar nästan allt bröd vi äter hemma. Men vardagsmaten tycker jag är så tråkigt så klockorna stannar. När barnet var litet så skärpte jag mig men nu har jag slutat låtsas. Min man gör hela cykeln: planera, handla, laga. Jag plockar undan o diskar. Och är han borta då äter vi halvfabrikat eller ute. Och när vi lagar mat på helgen försöker vi förbereda så mkt som möjligt. Står man ändå vid spisen kan en gryta köttfärssås stå och puttra bredvid liksom.
Jag kan laga riktigt god mat själv!
De är en kunskap som fler borde lära sig.
Såååå användbart!
Människor äter ju flera gånger om dagen!
Kul för min dotter och sambo också att det får god mat och våra gäster! ?
Har en teori:
Bella tycker så klart det är skönt att få hjälp i hemmet för att slippa ”tråkiga” saker. Men tror också att hon har rätt dåligt självförtroende när det gäller hushållsgrejer pga Odd. När de var gifta fick jag ofta känslan av att han såg henne som ett av barnen som var tvungen att ”sägas till” och hållas efter. Som när hon lekte med Gillis genom att hoppa från soffan och Odd kom in och sa ifrån då man inte hoppar från möblerna. Alltså, fel av Bella eller inte, men fan vad förnedrande att bli tillrättavisad av sin man på samma sätt som han tillrättavisar barnen.
Och lägg då till att Odd skötte all matlagning (för Bella kan ju inte det, vilket Odd kanske bekräftade för henne?) och massor av annat kring hemmet. När någon tar över allt praktiskt i ens liv så krymper självförtroendet rätt snabbt. Det är en form av kontroll också. Sen när Odd började jobba på Bellas jobb blev det omvända roller (alla minns väl dramatiken kring det? Han gick på dagen och Bella menade att det handlade om att hon inte var så gullig mot honom i sin jobbroll). Tror han var van vid att sköta rodret och ta hand om ”sin lilla fru” som inte ens kan koka pasta, och sen ska hon plötsligt säga åt honom vad han ska göra (och hon hade förmodligen bättre koll på jobbet än vad han som nyanställd hade).
Tror hans ego fick sig en törn vilket gjorde att han blev sur och drog.
Beklagar verkligen de barnen i Sverige som inte fått goda hemlagade köttbullar med gräddsås, lingon, saltgurka och potatis.
De är ju typ Sveriges nationalrätt!
Och färdigköpta köttbullar går bort!
Köttbullar är inte det minsta gott ?
Beklaga dig istället över hur folk matar sina ungar med ohälsosamt rött kött. Som köttbullar.
Ja, jag hade bytt. Min mamma var inte alls intresserad av matlagning så det blev väldigt enkla rätter, inget fel med det kanske men jag hade kunnat äta mera näringsrikt och varierat.
Hemmalagad mat alla dagar i veckan. Sen jag flyttade hemifrån saknar jag till och med spaghetti och falukorv som pappa lagade när tiden inte räckte till
Att ha en kock i huset, är det ett tecken på hur rik man är eller hur djupa de ekonomiska klyftorna är i ett land? Jag tänker när människor i ett land är så fattiga är det inte kostar särskilt mycket för en medelklassfamilj är ha både kock, gardener och allt vad man kan ha. Mig veterligen är tjänstefolk mer ovanligt i Sverige än det är i tex Indien och Afrika.
Det viktiga är ju inte ifall mamma/pappas mat eller en professionell kock är godast tänker jag. Vikten av att se sina föräldrar laga mat, vara med och vara delaktig själv som barn – gör ju sedan att en klarar av det själv som vuxen sen. Jag är ingen höjdare på att laga mat, jag tycker oftast att det är lite jobbigt och tar för mycket tid. Jag tar gärna genvägar. Men jag lagar, trots det mat nästan varje dag pga vi måste ju äta.
Att laga mat måste ju ändå vara en sådan grundläggande sak i det vardagliga livet att det är något en måste lära sig. Alla behöver inte kunna laga allt, men lite mat ska en kunna laga. För att överleva.
Som förälder måste en ju ibland släpa med barnen på ”tråkiga saker” som att handla mat, städa och laga mat. Jag tror att om vi inte tar med barnen tidigt i de vardagliga sysslor en har i hemmet så kommer barnen ha svårt att klara av de mest banala saker sedan när de blir äldre. De kommer ha en större uppförsbacke sedan när samhället börjar ställa krav på att de ska klara av vissa saker själva.
Det handlar ju också om uppfostran och att ge barnen förebilder. Det känns inte sunt att växa upp med en mamma som inte kan/vill göra något arbete i hemmet. Vilka signaler skickar det till barnen inför deras vuxenliv?
Hade mest troligt inte brytt mig öht. Det enda jag minns var speciellt var mammas hemmagjorda köttbullar.
Man kan ju däremot fundera på vilka signaler man ger till sina barn när man inte gör något hushållsarbete själv öht. Få hjälp med mat och/eller tvätt – javisst. Men ALLT?
Ja hon behöver inte ta med dem till Kenya för att visa hur privilegierade de är, räcker gott med att besöka en medelklassfamilj i Borås och visa ”Ja, titta här städar barnen själva medan mamman tvättar och pappan rullar köttbullar. De har precis varit på jobbet i 9 timmar och det är därför de ser lite trötta ut och inte har så mycket GLOW. Såhär kan livet se ut ska ni veta!”…
Hur står man ut med att alltid ha personal hemma? Skulle bli galen! ?
Även om jag kanske inte är ett så stort fan av den typ av mat min mamma gör, och aldrig har varit heller, så skulle jag inte för något i världen byta bort mammas mat mot proffslagad mat. Skulle inte byta bort pappas mat heller, och då var det mamma som lagade maten hemma för att han inte är så bra på det, men lyckan när mamma jobbade och pappa skulle laga köttbullar och makaroner…Ingen kock någonsin kan överträffa det❤
Undrar fortfarande när bloggen ska skrivas helt på engelska…det kanske inte heller blir av..
Mitt svar är nej. Jag är dock uppväxt med föräldrar som tycker om att laga mat ( även om vissa rätter var återkommande varje vecka pga jobb och lite tid). Jag fick alltid vara med i köket och tycker idag i vuxen ålder själv att det är kul att laga mat och prova nya grejer. Det är även väldigt få saker jag inte tycker är gott, förutom halvfabrikat. Scans köttbullar ger mig rysningar men det har aldrig varit ett alternativ hemma.
Var på semester med en familj till Italien för några år sedan och de hade packat med förpackningar med färdiga pannkakor och köttbullar för att barnen inte ville äta något annat och föräldrarna var inte så intresserade av att göra någon förändring där. Hemskt tycker jag.
Tycker nog att den viktigaste frågan av alla är; småländska eller öländska kroppkakor, vilket är bäst!?
Vad är skillnaden?
Jag hade valt mammas mat ALLA dagar i veckan! Hon är fantastiskt duktig på att laga mat, testar gärna nya saker och får ihop fantastiska smaker. Var jobbat på olika restauranger i många år, men mammas mat slår allt! Tillochmed kroppkakorna ? (även om mormors var de allra bästa❤️)
Är det inte skönt att leva i ett land och en tid där man kan välja själv?
Man måste inte kunna laga mat för att vara en god kvinna. Man kan låta någon annan göra det och det är okej, iallafall i min värld. Idag finns det många alternativ. Restauranger, halvfabrikat eller bara låta någon annan familjemedlem göra det.
Själv lagar jag mat och stryker skjortor (och fixar med bilen). Min man diskar och städar. Min dotter tvättar.