Öppet Spår

Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli satt på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts… 😉

756 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Jag STÖR IHJÄL MIG på Hannalicious läppar! Fattar inte vad det är!

      Alltså har hon gjort nåt med dom eller är dom så naturligt? Undrat länge!

        nej de är för hon putar

      Var tvungen och kolla och alltså.. De ser helt normala ut!?

        Nej de är så långa och typ ”vågiga” i formen ? Svårt att förklara vad det är men tycker de är läskiga!

        Försökte beskriva det störiga med dem men måste hamnat i modd ?

        De är liksom väldigt långa och typ vågiga i formen ?

      Hahaha jag med!!! Hon putar på ett speciellt sätt, och ibland bara stört mkt så det blir skrattretande

      Haha samma här. Så orimligt ändå att störa sig på det ?

        Övreläppen påminner lite om en mustasch!

      Men titta inte då.

      Nä folk är inte elaka på ÖS inte. 🙄

      Hon avslöjade i hennes, eller om det var Bianca och Alices podd, att hon förstorade de en gång för länge sedan men att hon inte har fyllt i de mer sen. Även Lojsan, Bianca och Alice erkände då att även de har fyllt sina.

        Tycker att det är lustigt att Hanna och Lojsan i ett avsnitt pratar om att det verkligen inte är så ytligt i ”influencer-världen”. Det är ju verkligen ett bevis på att det är det ifall alla fyra har ”fixat” läpparna.

      Hannalicious är mysig

        Jag är man för övrigt.. en man som är framgångsrik och mångmiljonär. Hanna har fina läppar, hade gärna pussat henne

          Och om du är miljonär och framgångsrik? Du har ingen mer talan eller makt för de vad som är snyggt eller inte. Kom ner från hästen

            Som man vet jag mer vad som är snyggt på kvinnor än andra kvinnor eftersom vi vill ha kvinnor. Precis som det omvända, kvinnor vet vad som är snyggt på män bättre än män själva gör då ni spanar in män och intresserade av män.

          Vad spelar det för roll att du är mångmiljonär?

          Jag och min man adopterar dig gärna som vårt barn. Eller hund. Vi har inget emot hundar som slickar i ansiktet. Men du sover på golvet.

      Hanna är hur fin som helst, både utseendemässigt, med sin fina utstrålning och med sin energi och kreativitet anser jag.

      SAMMA – fattar inte vad det är, dels formen och dels hennes onaturliga sätt att puta hela tiden…huaaaaaaaa

      Hanna är hur fin som helst.

    Jag väntar mitt första barn, en flicka. Vill bara säga att jag är så glad och tacksam över det 🙂

      Grattis!

      Stort grattis till dig!

      Underbart! Stort grattis!

        Slutade vid 22. Var en festprinsessa innan. Läste sedan på om vilket brutalt gift det är mot kroppen, så då slutade jag med protesterat, mjölkprodukter och speciellt alkohol. 🙂

          Skulle svara alkohol topicen längre mer 🙂

      Grattis! 🙂 fick en liten tjej för två månader sedan helt underbart!

      Grattis! Fick min första tjej för 5,5 år sedan, fattar fortfarande❤️

        *inte
        Alltså, fattar fortfarande inte ?
        /aningen trött, ja

      Men åh vad kul! Grattis! Det måste kännas fantastiskt ?

      Grattis! jag väntar också på min tjej som kommer i februari <3

        Jag också. Min första, en tjej med BF 9/2. IVF-bebis ❤️ Längtar sååå.

        Grattis! Väntar också en flicka i slutet på februari ❤️

    Har Sandra Beijers ex Magnus och Channa gjort slut?

      Ooohhh det vill jag också veta!

      Kände typ att jag hoppas att det är sant och att båda har feting hjärtekross och mår asdåligt…. vet ingenting om vad som hände men alltså man vill ju bara att Sandra ska få må bra och att ingen jävel ska behandla henne på ett sätt som verkar varit sååå vidrigt…

      ps. snälla gud låt mig komma till himlen ändå.

        Äh folk blir väl bedragna hela tiden

      Är det Channa dom hade trekant med? Sen så dumpade Magnus Sandra??

        Ja, precis.

        Berätta mer. Hur kom detta med trekanten ut?

      Ja han kom upp på min tinder för någon vecka sen…

    Har ni några riktigt ofräscha hemligheter?

    Själv är jag en äcklig jävel som ibland skrapar av snorkråkor under möbler.

      uäää..inte på andras möbler väl?

        Nej det gör jag iallafall inte! Råkade peta ut en hos syrran i veckan. Skrek ”Oj snorkråka!!” och gick till toaletten och spolade ner den. Man är ju en rimlig person hehe

      Snorkråkar på den delen av lakanet som är under madrassen. Annars vet jag int

        Jag upptäckte att mitt ex gjorde det hemma hos mig under min madrass. Det var inte endast därför jag gjorde slut men jag hade fan riktigt svårt att gå vidare. Blev väldigt äcklad och det var början på slutet. ? Detta är över 10 år sen.

          Haha fyfan vad äckligt! Vore rimligt att göra slut enbart av den orsaken ?

            Eftersom jag minns det så tydligt och äcklas fortfarande något enormt så var det en stor bidragande faktor.

              Haha förstår det! Fy ?

          Haha fy! Mitt ex nös så mycket att jag fick tvätta bort snor väggen vid sängen flera gånger då han själv inte brydde sig.

        Jag gör samma. Tyvärr ? Tvättar sedan sänglakanet innan mannen upptäcker. ?

          MEN VARFÖR GÖR DU DET???? Helt sjukt.

      Petar näsan + klämmer pormaskar i hissen. Ganska bra ljus. Dock har jag lärt mig att inte fjärta innan dörrarna öppnar sig, för man vet aldrig om det står någon som ska kliva på.

        Ha ha ha, fy fan bryter i hop så jävla skön kommentar 😀

      Flippar bort snorkråkor och nagelbitar ut på golvet – ”Tar det med dammsugaren”. Tvättar i princip aldrig BHar, kan ha samma trosor i en vecka. Äter små sårskorpor.

        Men alltså FYFAN

        Jag använder bara en bh, och har nog inte tvättat den på två månader nu när jag tänker efter

          Fy fan vad vidrigt!!!!! Skölj upp i handfatet på kvällen!!

            Varför skulle det vara så äckligt? Tvättar typ aldrig mina BH heller. 🙂

        Men va fy usch

        Jag använder mina trosor både på rätsida och avigsida innan de åker i tvätten.

          Men vadå, duschar du och sedan tar du på dig samma trosor igen då? Bara vränger dem först?

            ?

            Duscha?

          Urk.. Jag byter varje dag… bh ibland varannan… Skulle aldrig ha samma trosor 3 dagar i rad. Fyfan. Klarar inte ens tanken. Och personlig hygien står HÖGT upp på min partner-lista. Typ ”bry dig för fan”

        Hha men gud! Blir så nyfiken på hur du ser ut utåt liksom, haha. Ser du ”städad” ut?

        Alltså Du borde skjutas . Hatar smutsiga människor.

          Vilken obehaglig kommentar.

      Hahahahahaha

      Äter sårskorpor ?

        Där går fan gränsen

        ????

        Varför vill man äta sårskorpor? Hur kommer man ens på tanken? Vad smakar dem?

      Fattar inte varför många är så äckliga med näspetande och snor. Varför bryr man sig inte om att man går omkring med snor på fingrarna och under naglarna? Ser DAGLIGEN vuxna människor som helt öppet petar i näsan i kollektivtrafiken. Sen tar dom i säten, stolpar, scrollar på mobilen, tar på någon människa, skakar hand osv. Snor och baciller hamnar på allt detta. Så jävla ohygieniskt! Basic hygien att man petar i näsan på toaletten om man vill och därefter tvättar händerna. Kladda snor på möbler? Herregud så äckligt.

        Det är ju därför det är hemligt. Daaaaah

          Uppenbarligen inte hemligt eftersom så många petar i näsan offentligt. Men det där med möblerna fattar jag att man håller hemligt. Men fattar inte varför man vill vara så äcklig och dessutom sabba sina möbler. Finns liksom papper man kan torka av det på.

            Apropå näspetande. Hur fan säger jag till en (ganska ny) kompis som varje gång vi ses petar i näsan flera gånger? Vet inte om det är omedvetet men fingret åker upp i näsan hela tiden. T o m på restaurang gör hon det!

            En gång sa jag att jag äcklas av folk som petar i näsan offentligt. Jag nämnde att jag hade sett nån man göra det på tåget. Hon höll med och sa att det var ofräscht. Men hon gör det själv heeeela tiden. Vill ta upp det på ett vettigt och snällt sätt.

              Gör likadant varje gång, då märks det tydligt.

              Haha fan vad sjukt! Så svårt med att ta upp det..

        Så jövla vidrigt. Förstår inte varför man ens ska peta i näsan? Har ALDRIG stoppat in mina fingrar där utan papper. Usch! Men här på öppet spår duschar folk en gång i veckan också och drar varandras rumphår så jag hoppas de är få i verkliga livet.

      Fyfan vad äckligt.

    Hur mycket alkohol dricker du som är över 30? När går gränsen liksom för att sluta med det där helgsupandet? Aldrig? Eller har du slutat?

      Jag började aldrig ens, 45 år. Aldrig ens smakat på öl eller vin.

        Försökte dricka som ”mina coola vänner” när jag var 16-19 år, men det föll mig helt enkelt aldrig i smaken. Varken smaken eller ruset man fick, så aldrig mer har jag rört alkohol sedan dess.

        Mvh 27-årig och inte socialt accepterat av vänner och kollegor, som tror jag på grund av min mans religiösa bakgrund slutat dricka.

      Slutade i våras helt. Är 35.

      Jag dricker kanske två glas vin varannan, var tredje månad. Skulle nog vilja ta ett glas vin lite oftare men min man mår dåligt av alkohol och det smakar inte lika gott utan sällskap så då struntar jag i det.

        Är 33.

          Slutade vid 22. Var en festprinsessa innan. Läste sedan på om vilket brutalt gift det är mot kroppen, så då slutade jag med protesterat, mjölkprodukter och speciellt alkohol. ?

        Exakt samma här. Är 34 år

      Helt slutat eftersom det behövs så lite för att jag ska bli bakis.

      Noll centiliter. Slutade av medicinska skäl och sen har det faktiskt inte smakat gott, så här 7 år senare,

      Dricker aldrig för det sociala eller ”ett glas till maten för det är gott”, för så gott är det inte tycker jag. Men tar mig en ordentlig fylla/utgång kanske 8-10 gånger om året för att det är kul. Uppfattar mitt drickande som förhållandevis lite men är inte säker. Dricker alltså inte förutom dessa 8-10 tillfällen, är 31 år gammal.

        Jag tycker att det låter mycket, 10 gånger är ju nästan en gång i månaden. Men man är ju olika och har olika referenspunkter

          Tycker inte att det är särskilt mycket. En bra fylla en gång i månaden låter helt OK, även om dagen efter blir värre ju äldre man blir (vattenmängden i kroppen minskar med åldern).

          Ja som sagt jag vet inte. Det kan nog bli 5 gånger på sommaren/semestern kanske, sen flera ”vita månader” om året. Jag känner till folk som dricker flera gånger i månaden om än bara någon enhet. Tror dock av de som dricker att jag dricker ganska måttligt men då väldigt mycket för de som inte dricker alls i princip.

          av 365 dagar dricker hon alkohol 10 dagar av dom, resterande 355 dagar är alltså alkoholfria. Vet i hundan hur du anser att det är mycket? Men vi är ju olika.

          Hahahha skulle det vara mycket? Ja då räknas väl en annan som alkoholist.

      Kanske i snitt ett glas vin per helg. Kan inte minnas sist jag var berusad. 32 år.

      Är 35 år. Dricker fyra starköl om dagen och har gjort under några års tid. Har heltidsjobb, familj och klarar av att ”sköta det normal”. Men jag vet att det inte är sunt och vill sluta/dra ner. Behöver inga moralkakor, utan konstaterar bara hur det är. ?

        Bara faktumet att du, som du skriver, vill dra ner på mängden samt att du kan formulera det i text är bra tecken på steg framåt tycker jag.

        Och alltså inte tänkt som moralisering utan menat som lite pep till dej.
        Heja dej!!!!
        Kraaam

        Bra att du inser att det inte är sunt! Kom ihåg att det är ok att be om hjälp också! Det kan ju vara svårt att dra ner.

        Till anonym som dricker dagligen;

        Inga moralkakor här. Det ÄR jättesvårt.

        Samma här, dricker några öl varje kväll. Inser att det inte är normalt. Jag är såklart betroende och det är osunt.
        Borde försöka lägga av, men jag sköter allt; jobb, familj m.m. Tror kanske att vetskapen om att när jag bestämmer mig för att lägga ner så är det för gott och den är inte särskilt lockande.
        Aja, vi får se hur det blir.
        Ha det bra vänner!

          Dricker ni hemma då eller går ni ut?

          Testa med att köpa 3,5:or på livsbutiken?

            Ja, som ”nedtrappning” kan det fungera, men i slutändan kanske du sitter och drar i dig 18 folkisar istället för starköl…även på söndagar. Talar från empirisk erfarenhet tyvärr.

          Men ibland handlar det om att bryta vanor, och dåliga vanor är inte per automatik ett beroende! Det känns gött att dricka några öl efter jobb och har länge gjort det (jag är fyra-öl-kvinnan längre upp i tråden. tack för förståelsen). Visst, förnekelse är en stor del i beroendeproblematiken, men det är inte alltid svart på vitt. Jag försöker komma underfund med var på skalan jag befinner mig…

          Ska vara neggo här: jag har svårt att tro att familjen mår bra av ert drickande. Både min mamma och pappa kan säga att de ”skötte familjen” men fy i helvete vad det förstört mig att ha alkoholiserade föräldrar. Hör varje steg mot alkoholens skåp eller kyl, ser i ögonen när nån druckit, avskyr ljudet av burkar som öppnas. Ångest. Ångest. Ångest. Så, för er familjs skull : skaffa hjälp. Jag vet att man inte är en dålig person för att man dricker och att det är en sjukdom, men lura inte er själva med familjen/barnen

          Du kanske kunde testa alkoholfri öl?

      Är 33 och har druckit ungefär 2-3 gånger i veckan. Typ 2-3 glas. Någon gång ibland fler glas vid fest. Vissa veckor ingenting. Nu är jag dock nykter då jag väntar mitt första barn. Kommer ju dricka mindre framöver med barn.

      Jag och maken brukar dela en flaska vin på helgen. Blir ett par glas vars. Denna helgen har vi dock bestämt oss för en vit helg pga onödiga kalorier och pengar, men det känns liksom…tomt. den känslan skrämmer mig lite.

      Supa varje helg har jag aldrig gjort. Men dricker väl lika som vanligt, eller olika livssituationer är mer avgörande för mig än ålder. Vin då och på helgerna, rejäl fest några gånger per år, drinkar oftare på somrarna. Tyvärr lite mindre just nu än förr pga bästa vinkompisen har varit gravid och har bebis ?

        Är 35.

      Testade att dricka några gånger i min ungdom men gillade det aldrig. Tyckte att folk runt omkring mig blev så korkade när de drack och jag förstod aldrig varför man ville bli en sämre version av en själv. Så jag dricker inte och är 50.

      Dricker nåt glas vin (1-3) oftast både fredag och lördag. Sorgligt, men vin förknippar jag med ledighet och att koppla av. Blir inte samma helgkänsla utan. Dricker sällan något i veckorna. Är 33 år, inga barn.

      Är 34 och har 2 småbarn under 1 år, så kan tyvärr inte dricka som förr längre. Saknar att bli ordentligt full, trots att jag hade svårt att sluta när jag väl börjat, och kunde få minnesluckor. Drack sällan bara nåt glas vin till maten, utan det var mycket, vid några få tillfällen (varannan månad kanske).

      Är inte ens över 30 (är 26) men dricker väldigt sällan nu för tiden. Var på bröllop förra veckan och då blev det en del alkohol men insåg det var flera månader sedan senast jag drack ens en cider! För några år sedan då jag var student blev det ofta fest flera gånger i veckan… Inget jag saknar.

      Typ, 3 glas i månaden? Orkar verkligen inte vara bakfull längre. Är snart 30

      Slutade kanske vid 24, när ja och min man gifte oss var det liksom inte lika kul längre bland vårt trasiga umgänge haha.

      Inget alls.

      Ingenting. Druckit en gång då var jag 18 och nu är jag 32.

      Typ en flaska vin fredag till måndag eller fredag -söndag. Helgsupit har jag aldrig gjort.

      Jag dricker små mängder, typ två glas rödvin, väldigt ofta. Typ 5 dagar i veckan. Men jag festar och dricker mig berusad kanske 2 gånger om året. Jag älskar att laga en god middag och kombinera det med ett glas riktigt bra vin eller öl som passar till maten. Jag är 34.

      Slutade för några år sedan. Är 37. Jag fick ångest av alkohol och tyckte inte det var kul varken under eller efter eller med andra som blir påverkade.

      Jag är inte nykterist, tar en folköl någon gång i månaden.

      Jag dricker ca två helger i månaden. Visste inte att man inte ska helgsupa efter 30?! Man får väl för fan göra som man vill! Sup eller låt bli ?

      Slutade vid 25 kanske. Efter det väldigt sällan, inget jag saknar. Dricker inte ens vin till maten.

      Är 32. Söp mycket när jag var student, runt åldern 20-25 ungefär, men sedan tröttnade jag. Jag blir så extremt bakfull nu för tiden så dricker aldrig mer än max 3 glas vin på en kväll. Får mycket ångest av bakfylla så nej, inte värt det. En vanlig vecka dricker jag kag 2 glas vin.

      Dricker aldrig

      Dragit ner alkoholen pga träning. Supa 2 ggr i veckan tycker jag är okej iafl.

      Dricker ett glas vin nästan varje kväll, på helgen två-tre. Men väldigt sällan jag dricker så att jag blir riktigt påverkad. Jag tycker det är gott, och en god middag blir aldrig lika god utan vin. Är 46.

      Slutade helt när jag var 27 år, snart 10 år sedan

      Ungefär en flaska Absolut Vodka per dag.

      Är 33, har två barn. Före barn blev jag nog full minst en gång i veckan, efter barn kanske 1-5 ggr/år när jag är iväg från barnen på nåt speciellt.. Dricker 1-2 glas vin/öl, 1-3 ggr/vecka, oftast en dag på helgen bara. Men jag upplever att vin är extremt ångestdämpande för mig och det har räddat många kvällar.. Så hade nog druckit ett glas varje kväll om jag inte haft barnen. Tycker inte det är nåt fel med det egentligen men skulle känna mig som en alkis (med tanke på barnen) så hade nog lett till mer ångest i dagsläget??‍♀️

    Tips på restauranger m.m i Palma? Är La Perla så bra som Bianca säger? Åker dit i november ☺️

      Patrones Lunares har jag för mig att den hette. Minns deras dessertfat som de bar ut så fick man välja. Goda små rätter, möjligen lite ”hipster” men ändå härligt ställe som jag rekommenderar.

      Ja La Perla i Santa Catalina har supergod mat och är en väldigt mysig restaurang ??

      Finns inget genuint i la perla. Så SJUKT överprisat, små portioner. Ville köpa en flaska rött, kräsen och tydlig med vad jag vill ha. Servitören försökte få mig att köpa ingrossos egna vin, jag sa nej tack. Hon kom ut med en flaska vin ändå för att tvinga mig provsmaka????

      Sällskapet bredvid var inte nöjda med sin pasta så kocken kom ut och sa att de kokt den en viss minut så de fick sig en käftsmäll där.

      Patron lunares, som en annan nämnde är trevligt. Tycker spot är bra också.

      Älskade faktiskt La Perla, så god mat och faktiskt inte så farligt dyrt alls. Bra service också! 🙂 Trodde nog kanske att det bara var en hype, men nej – det var KANON! 🙂

      Jag tycker det finns så många mer prisvärda restauranger i Palma, visst var det en fin miljö men maten var inte värd de höga priserna.

      Japp den är bra. Boka bord bara och rätt så hög svennebananvarning om du nu inte gillar sånt!

    Varför är det så farligt att ange signalement på misstänkta förövare i vårt land så fort de handlar om folk från de länder vi haft störst mottagande från de senare åren?

      Shit jag såg någon tjej prata om hur tidningarna i intervju med henne efter ett överfall vägrade ta med mannens ursprung i tidningen trots att hon visste det, ingen beskrivning alls förutom man trots att han hade speciella byxor och hon visste var han bodde. Polisen hade inte tid att komma ut heller trots att hon visste var han bodde.

      För att vissa grupper är överrepresenterade i brottsstatistiken, och det vill man dölja av nån anledning, i motsats till våra grannländer.

        Jag trodde inte att vi var så jäkla rädda av oss som det nu visar att vi är. Vi saknar ryggrad helt som land.

          Yes, svenska makthavare saknar ryggrad, det är därför allt ser ut som det gör.

        Bor i Norge o blir förvånad varje gång det sker något och dom på nyheter säger : man av Afrikanskt ursprung, man av Östeuropeiskt ursprung osv. Förstår att etniskt tillhörighet är helt irrelevant när mannen i fråga är i förvar, men när man letar efter en man så är ju etniskt ursprung, alltså utseende högst relevant som signalement.

      Kanske för att det uppviglar hat och rasism mot alla som har svart hår och mörka ögon, även de som inte är krininella

        Du tror inte att det blir värre av att mörka sanningen?

          Har jag sagt så?

            Ja indirekt har du fakitskt det.

        Men tycker samtidigt att det här sättet slår ännu värre. Att försöka dölja gör det bara värre. Då riskerar det att blåsas upp till nåt ännu större.

        OCH. Nyheter ska INTE ta hänsyn till eventuella effekter av att berätta vad som händer. Då är vi inne på en riktigt farlig väg

          Det gör de inte? De rapporterar vad som händer men utelämnar etniskt ursprung

            För beskrivningen ”man med jeans och röd huvtröja” är så mycket bättre än att rapportera om det etniska ursprunget, som i slutändan är det som bäst särskiljer människor åt utseendemässigt?

              Vid Breivik var det heller inga nyheter som gick ut med att det var en blond man med vitt skinn och svarta byxor. Det rapporteras inte om hudfärg och etnicitet, punkt.

                Jo

                Det är väl för att de visste vem de letade efter? Då behöver man ju inte gå ut med något signalement..

      Man går sällan ut med signalement på förövare oavsett nationalitet på förövare. Det handlar om att man inte ska plantera felaktiga iakttagelser hos folk. Om man frågar om någon har sett något misstänkt vid 21 eller om någon har sett en man med vita byxor vid 21 så får man väldigt olika svar.

    Vilket har varit mest effektivt för er att bearbeta mer eller mindre svåra händelser i livet? Terapi (vilken sorts?), skriva eller prata av er?, träning eller annat?

      Sertralin blev min räddning. Prövat det mesta utan resultat. Från att ha lidit av grov ångest i hela mitt liv. Olika diagnoser hit å dit. Så kan jag faktiskt säga att jag är rätt.. lycklig? Har väldigt lätt för att andas efter medicineringen. Mvh Kommer aldrig sluta äta dom

      Ingen tyvärr. Gått hos kurator, psykolog och psykoterapi.. Tips på vad som kan vara bra? Barntrauma.

        Äter cipralex nu och det hjälper åtminstone med min ångest och ocd.

        Mitt tips är att inte he upp. Jag hat träffat många olika läkare, psykologer och terapeuter i 20 års tid.

        Det var en kombination av rätt psykolog och mitt eget arbete som gjorde det. Jag tror inte alla jag tidigare träffat var dåliga, även om några var. Men jag tillät dem inte att hjälpa mig. Jag vägrade allt som innebar att jag behövde möta mitt trauma.

        Jag tror det kan vara som med en alkoholist, de kan inte bli nyktra utan att vilja. En dag bestämde jag mig för att nej jag förtjänar faktiskt att må bra. Det har varit så jobbigt men värt det.

          Så rätt behandlare, ett mod att våga tänka annorlunda, rutiner med mat och träning. Utan fysisk tung träning hade jag aldrig klarat detta.

          Har testat massa mediciner. Ingen har slagit riktigt tung styrketräning vad gäller depression, ångest, självkänsla eller självförtroende.

          Det gäller ju att en hittar en tajming. Ingen kan ju gå till gymmet eller ut och springa eller vad en tycker är kul, då en är som mest deprimerad eller har starkast ångest. Men varje gång jag hittar en lucka så märker jag att luckorna blir längre och längre.

      Psykodynamisk terapi, löpning och bra näringsrik mat utan socker. Har gått på Bode sertarlin och brintellix vilket har varit en bra quick fix när det varit som allra värst men en mer grundläggande och ihållande behandling har varit att grova djupt ner i känslorna med professionell hjälp samt ta hand om kroppen.

      Sänka förväntningarna på mig själv, omgivningen och livet.

        Lyckoindex: upplevd lycka dividerat med förväntad lycka. Om du förväntar dig en lyckonivå på låt oss säga 8, men bara upplever att du uppnår nivå 4, då har du ett lyckoindex på 0,5. Om du förväntar dig en lyckonivå 4, men uppnår nivå 6, då har du ett lyckoindex på 1,5, och är alltså betydligt lyckligare.

      Psykodynamisk terapi I kombination med mitt förhållande, att jag lyckats skapa stabilitet i livet och hitta miljöer där jag trivs.

      Hitta din mening med livet. Hitta en tro och lev ditt liv efter den så du får struktur i livet. Läs om olika religioner och sätt din energi till det och se var du hör hemma. Jag rekommenderar bokem ”mannen i röda kalsonger” finns på internet. Har varit med om svårigheter i livet men håller fast vid min tro och jag har aldrig tagit till droger, festande, rökande, drickande,piller knaprande eller depression. Piller bedövar väl bara? Men du är ju fortfarande inte hel inuti

        Att säga ”piller bedövar väl bara” låter väldigt nedlåtande mot alla som är djupt deprimerade och är tvungna att äta antidepressiva för att över huvud taget kunna ta sig upp ur sängen. Tycker du ska läsa på vad det innebär med depressioner och att äta antidepressiva innan du slänger ur dig sådant. Exempelvis att signalsubstanserna i hjärnan och nervsystemet kan vara i obalans vid depression. För många är antidepressiva den enda utvägen för kunna ta sig upp ur sägen så att man faktiskt, när man mår bättre, kan försöka att bli ”hel inuti”.

          Tror jag förstår vad Hanna menar men jag förstår dig också. Jag har märkt med erfarenhet att piller är jättebra när det kommer till just depression, men har man något annat i bakgrunden så kan det just vara så att de bedövar för stunden men gamla tankemönster kommer tillbaka. Det beror på vad man har för problem. Jag åt antidepressiva för social fobi i flera år och jo de tog bort nervositeten kemiskt så jag vågade göra en massa jag aldrig hade vågat annars. Men då jag skulle sluta, efter lång nedtrappning pga att jag mådde bra, kom nerverna och ångesten tillbaka snabbt och då var de svåra att hantera då jag var ovan så jag hamnade i en ny depression… Terapi är absolut bäst då det gäller att bekämpa olika tankefällor och järnspöken där det är mer än bara kemiskt. Piller dämpar symptomen men tar inte bort orsaken till att man hamnat där från början. Men ibland är det som du säger viktigt att få den dämpningen för att orka börja ta sig ur skiten!

        ”Piller bedövar väl bara” – wow, det märks att du inte lidit av psykisk ohälsa 🙂 No mental illness, no opinon. Super enkelt tips för framtida dialoger med medmänniskor :))))))

          Fast tar piller bort dina problem då? Gör dom så saker är ogjorda? Då får man ta och se sig själv med en klar bild i spegeln istället för suddig. Och reda ut problemen med sig själv och lära sig o leva med det i en verkliget istället för att blurra verkligheten med ett bedövande.

            Piller hjälpte mig att inte ta mig liv! Alltså fick dom saker ogjorda

              ??????☝️☝️♥️♥️♥️

            Men snälla nån… tror du att vi som äter antidepressiva går runt och ser suddigt? Du har uppenbarligen ingen aning vad du pratar om 🙂 Antidepressiva RÄDDAR LIV – de gör att du KAN ta tag i dina demoner och reda ut ditt liv.

            Så snälla sluta ha en diskussion du inte kan något om eller har någon erfarenhet av. Du har noll tolkningsföreträde 🙂

            Hade aldrig orkat ta tag i mina ätstörningar om jag samtidigt inte medicinerat mig mot ångest och bipolär sjukdom. Din kommentar är ignorant Hanna, tro bedövar väl minst lika mycket i så fall?

          Håller med Hanna, Pillerna i sig gör inget utan det skjuter bara upp problemen o det blir jobbigare i framtiden att sluta. Oftast är inte rekommenderat att äta en stark medicin för resten av ditt liv utan mer under en period kombinerat med terapi.. 🙂 Har mått dåligt i 5 år och har koll, men förstår att du har svårt o ta in sanningen så du får fortsätta o vara trångsynt och tro att piller kommer lösa alla dina problem 🙂

            Konstruktivt slut du skrev Anastasia, verkligen imponerande. Det är häpnadsväckande vilken okunskap det finns kring depressioner och antidepressiva. Du kan gå i terapi i flera år för att verkligen ta tag i problemen men det är inte alltid det räcker. Vid svåra depressioner, just där det finns en obalans i signalsubstanserna i hjärnan och nervsystemet kan det vara nödvändigt med medicinering. Det handlar inte om att man har lite lätt ångest en dag om året vilket verkar vara mer vad ni lidit av. Hoppas att om du Hanna och Anastasia blir djupt deprimerade någon gång i era liv, att ni då inte blir bemötta just av sådana som er själva.

      Mental träning. Finns mkt på youtube att ta lärdom av. 🙂 den enda riktiga vägen är att lära sig styra sina tankar. Mycket träning (fysisk) gör också att man skapar nya hjärnceller samt tänker med frontalloben mer.

      Har tidigare varit djupt deprimerad under flera år bland annat pga att jag varit mycket allvarligt sjuk och behövt intensivvård vid två tillfällen och behöver nu livslång medicinering trots att jag bara är 32 år. Bearbetade aldrig det utan levde i någon slags förnekelse. Har gått i psykodynamisk terapi i lite mer än ett år nu. Det har hjälpt otroligt mycket men efter ett halvår i terapi började jag även med brintellix. De två i kombination har verkligen gjort underverk + att jag i terapin lärt mig prata om känslor istället för att stänga in dem. Har inte mått såhär bra på väldigt länge. 🙂

        Heja er människor som mått/mår dåligt men kämpar tillbaka på olika sätt för att ta er ur det ❤?

      Jag fick börja med antidepressiva, Setralin precis som personen som kommenterade ovan. Även kuratorsamtal.

      Psykoterapi är mest lämpat för att bearbeta händelser i livet. Det tillsammans med vardagsmotion är ett bra tips för att må bättre. Lycka till!

      [Borttagen kommentar]

        Det är nog bara att inse att psykisk ohälsa är väldigt vanligt, inte bara här. 🙂 Majoriteten av mina vänner och bekanta har haft någon typ av problem, inklusive jag själv i flera omgångar. Och ju mer jag är öppen med det desto mer öppnar sig andra för mig med sina problem. Finns garanterat flera du känner som har eller har haft olika problem men bara inte pratat om det!

          Förklarar mycket av hur folk beteer sig på BB.

            Alltså nej. Sådana här nedlåtande kommentarer med felaktiga antaganden och allmänt skammande av psykisk ohälsa är en stor orsak till att det fortfarande är tabu för många att prata om det och dessutom att många inte vågar söka den hjälp de behöver.

            Det är en otroligt töntig ståndpunkt att folk som har mentala problem är särskilt elaka.

        27% av Sveriges befolkning lider av psykisk ohälsa så vad får dig att tro att det inte skulle representeras även här?

        Sedan tror jag inte alla som skriver elaka kommentarer nödvändigtvis lider av psykisk ohälsa. En del är bara elaka, en del obildade och andra ointelligenta. Många som lider av psykisk ohälsa känner nog mer empati än vad kanske du gör.

      Terapi. Har gått både ”vanlig” samtalsterapi och KBT men även nu när jag har KBT tycker jag fortfarande att det skönaste är att jag får prata av mig. Men för tankar som fastnar brukar jag få bra hjälp som jag försöker använda mig av.

      Prata med terapeut och skriva. Haft en jobbig relation med min mamma så jag fick tips som att skriva ett brev till henne där jag förklarar min sida av saken och mina känslor kring det. Det var skönt att skriva det även fast jag aldrig har skickat det.

      Tusen tack för alla ärliga och kloka svar av er alla!

      Är det någon som har en narcisstisk förälder och gått i terapi för att bearbeta det? Min respektive är ett jättebra stöd men han ska inte behöva ta allt. Vet inte ens vem man ringer?

      Psykoterapi samt bara vanligt samtalsstöd faktiskt. Provade antidepressiva och ångestdämpande men nej, samtalen var bäst!

      Hej på dej.
      Led av psykisk ohälsa, varit ynder ”tvångsvård” och käkat antidepp, pratat med psykolog etc etc etc.
      Men det enda som hjälpt är Jesus/Gud. Har ej ätit medicin på 6 år nu, jämn i humöret trots att jag var bipolär. Den som inte vill tro kommer inte att tro. Men densom känner Honom vet.

        Genom stillhet och förtröstan blir ni starka.. ?
        Jag håller med dig helt. Tron och hoppet hjälper en. Jag är troende och många gånger när ångesten är som starkast hjälper det mycket att läsa bibeln. Alternativt lyssna någon predikan. När jag varit nedstämd ett tag kan jag i efterhand se att den senaste tiden har jag glömt min tro. Glömt att be, att stilla mig, att läsa Guds ord.

      Tack alla!

      Tyvärr många års knarkande och inläggningar på diverse psykavdelningar.

      Med det sagt. Ett flyktbeteende är sällan rätt väg att gå iallafall… men flyktbeteendet är ofta den lättaste vägen för stunden.

      Sopa under mattan har funkat för mig hittills, det vill säga köra på och fylla upp min tid med projekt som känns relevanta (träning, matlagning, hobbies, relation, hjälpa släkting som behöver ett handtag etc). Så fort jag börjar peta i (prata om) det jobbiga som hänt så fastnar det i huvudet i veckor i sträck.

      Inser att jag nog kommer att vilja/behöva prata någon gång men tror att det kommer att kräva väldigt mycket energi, så väntar tills jag verkligen, verkligen vill.

    Jag behöver lite råd angående hur jag borde agera i en situation som jag har hamnat i. Jag blev för ett tag sen gravid med min kille, det slutade i en abort då killen inte ville ha barn för tillfället och inte heller ställde upp som stöd om barnet hade kommit. Jag blev väldigt knäckt av det då jag egentligen velat behålla det och går nu hos psykolog för att bearbeta aborten. Iallafall så blev jag dumpad några veckor efter aborten från verkligen ingenstans i mina ögon. Jag har nu i efterhand, några veckor senare, fått veta att han har en ny tjej. Jag har frågat honom om han berättat om hur hans liv egentligen var när de träffades, alltså i förhållande med gravid flickvän, men det har han inte och har inte tänkt göra heller.

    Nu till frågan, borde jag berätta det för den här tjejen eller borde jag bara släppa det och låta henne ”få sin egen bild” av honom? Känner att jag är i ett väldigt lågt och knäckt stadie just nu så har lite svårt att avgöra vad som är det vettiga att göra i den här situationen. Så kom gärna med råd ni som känner er mer mentalt stabila än jag just nu!

      Släpp det och acceptera att han inte ville ha vare sig dig eller ett barn?

        Oj schysst sätt att trycka ner någon som redan ligger ner. Frågan var ju om hon borde få veta att han redan hade en relation när de två inledde sin. Inte om att jag inte skulle ha accepterat hans val att avsluta vårt förhållande.

          Du är en sådan som är blåögd, han ville inte ha vare sig henne eller barn med henne då hade han varit kvar. Punkt!

        Oj, schysst att sparka på någon som redan ligger ner. Nu var ju min fråga om hon borde få veta att han hade en seriös relation samtidigt som de inledde sin relation, inte kring att jag inte skulle ha accepterat hans beslut att avsluta vår relation.

        men lol vilka störda svar.

      Låt henne upptäcka det själv, kanske vill han mer med henne och beter sig annorlunda i en ny situation. Vi ändras ju alla med tiden.

      Jag tycker att kvinnor ska stötta varandra, men jag hade inte blivit förvånad om hon inte tog emot din varning på ett bra sätt. Oftast måste man, som du säger, få sin egen bild av ett svin innan man tror på det.

        Stötta är inte att springa runt och berätta om sina tidigare killar till andra tjejer. Sånt håller småtjejer på med på gymnasiet typ.

      Släpp det och gå vidare i livet, ett barn löser ingenting och att det blev som det blev det kommer du vara glad över när du senare träffar den rätte.

      Gör som du själv kommer må bäst av. Kram.

      Nä du skämmer bara it dig. Fortsätt ditt liv som om han inte funnits.

      Jag skulle låta det vara. Även om det känns lockande eller som en bra idé nu att informera hans nuvarande om hur det var mellan er. Så tror jag (av egen erfarenhet i liknande situation) att det inte kommer göra dig gott i längden. Och jag tror inte det kommer ändra hans nuvarande tjejs syn på honom. Det gör det typ aldrig. Inte ens när killen tidigare gjort riktigt grova övertramp.

      Bra att du sökt någon att prata med. Förstår att det är mycket tuffa grejer du går igenom just nu. Men jag vet att du kommer ta dig igenom det här. Och en dag se tillbaka på allt med helt andra ögon och erfarenheter av livet. Och finna lycka. ❤ Det kommer bli bra. Fokusera på dig och ditt välmående nu.

      Jag tycker att hon ändå har rätt att veta vad han är kapabel till, och att hon sen får göra vad hon vill med informationen. Jag har vart i en situation där en kille betedde sig kasst, och vetskapen av att han betett sig minst lika dåligt mot andra kvinnor fick mig att inte klandra mig själv. i början tog jag inte de tidigare kvinnornas varningar på allvar, men nu i efterhand är jag tacksam över att jag inte vart ensam. Det jag syftar på är att om han är otrogen mot dessutom en gravid kvinna, så kan hans empatilösa personlighet göra det igen.

        Ja alltså jag vet inte om min första kommentar missuppfattas men min poäng är ju om hon borde få veta om att han hade en seriös relation samtidigt som de inledde sin relation.

        Tack för din kommentar och erfarenhet!

          Vad hoppas du på att det ska leda till, om du väljer att berätta för henne? Är det att du vill varna henne för att han är en idiot?

            Ja alltså jag har väldigt mycket som snurrar i huvudet och det jag försöker klargöra är om det är något som hon borde få veta nu väldigt tidigt in i deras relation. Jag vill inte lägga mig i deras liv i övrigt men när jag försöker tänka mig in i om jag varit hon hade jag nog ändå velat veta om den jag träffar samtidigt har en gravid flickvän hemma.

              Snälla, sluta älta och fortsätt jobba med dig själv. Du vill enbart att han ska lämna henne så att du kan förstöra.

                Oj herregud, vilka sjuka svar. Att du väljer att tolka in det får stå för dig och dina förmodligen egna dåliga tankar

              Jag hade velat veta, men alla tänker inte som mig. Att han vill dölja det, bevisar för mig att han redan nu är oärlig i sin nya relation. Hon kanske inte tar till sig nu men om han sviker henne också känns det nog rätt bra att veta att hon inte är ensam och att han är svinet liksom.

          Ja, jag tycker att detta med otrogna personer inte borde få vara det i tystnad. Dem är oftast för fega för att erkänna sina brister, och det känns som en god gärning i det långa loppet att någon vågar prata om det.

          Den var ju inte seriös från hans sida då du ljuger du ju om du säger det..

            Men va? Om man har varit i ett förhållande i flera år, bor ihop, planerat framtid osv så är det väl inte felaktigt att kalla det för en seriös relation? Sen nej uppenbarligen ville han inte vara kvar i relationen men menar du att det skulle rättfärdiga att vara otrogen att du tänker att den ”inte var seriös från hans sida”?

              Nej, men uppenbarligen var din syn på seriös och hans inte samma. Han var inte intresserad av att leva med familj utan ville mer kunna ligga runt. Med familj på g fick han nog och valde att börja om för att slippa undan allt. Fortfarande är det inte brottsligt att vare sig vara otrogen eller en idiot så det finns inget att springa runt och berätta. Bara hoppas du hittar en kille som vill mer nästa gång.

      Släpp det. Är de kära kommer det inte dpela ngn roll ändå i slutändan.

      Jag har en kompis som var tillsammans med ett riktigt svin och fick en son med honom. Det tog slut (tack och lov!) och han träffade en ny. Min kompis försökte varna, den nya tjejen ville inte lyssna pga hon blev manipulerad av killen. Det tog en massa energi för min kompis hela grejen utan resultat. Till slut insåg den nya tjejen vilket svin han var efter att de också fått barn. Han gick vidare till en ny och historien upprepade sig igen.

      Min poäng är att det förmodligen kommer ta massor av energi från dig och hon kommer inte tro dig iallafall eftersom hon är kär i honom och tar hans parti.

      Lägg honom bakom dig och gå vidare i livet. Den nya tjejen lär upptäcka hur han är förr eller senare, och hon är inte ditt ansvar.

      Det låter ju inte som någon att skaffa barn med men lider med dig. Sånt där brukar ”karma” ta hand om enligt min erfarenhet. Fick veta att ett riktigt praktarsle jag dejtade förra året blev uppsagd förra månaden, kändes lite skönt ändå ?

      Känns som att jag får förtydliga min kommentar! Vet inte om det framgick tillräckligt tydligt, jag var alltså gravid och i den här relationen samtidigt som han inledde relationen med den andra tjejen. Det är inte så att de har träffats i efterhand, då hade jag inte övervägt det alls.

      Och det enda jag undrar är om hon borde få veta om att det var så eller inte.

        Om hon får veta så kommer hon säkert stöta bort det, inte tro dig. Eller så tror hon dig men ändå vill vara med honom. Jag har svårt att tro att hon skulle lämna honom för det. Jag tror inte det kommer ändra någonting. Mer än att det kommer vara jobbigt för dig. För din egna skull skulle jag önska att du inte berättade. Han var en idiot mot dig. Antingen kommer han vara det mot henne också och hon kommer upptäcka det. Eller så kommer han inte vara det mot henne. Oavsett. Jag tror inte hon kommer ta emot din erfarenhet väl. Kanske gör hon det. Men det är en stor risk att hon inte bryr sig/ställer sig på hans sida. Om hon gör det. Hur skulle det kännas för dig? Är det värt ditt mående?

          Kloka reflektioner, tar till mig dom. Tack!

        Men att du var gravid är väl egentligen oväsentligt i frågan då han inte ville ha barn? När du lägger fram det så, så låter som att du var gravid med ett gemensamt planerat barn.

          Jo absolut men tycker väl på något sätt det är ännu ”sämre” att vara otrogen när ens flickvän är gravid oavsett om han vill behålla det eller inte. Det här var alltså under tiden vi diskuterade det och jag mådde mycket dåligt. Men ja absolut är väl egentligen irrelevant för frågan men skriver med det för att beskriva situationen

            Jag tycker att det säger extremt mycket om hans karaktär, och att han inte har gjort sig förtjänt av någon tystnad.

        Jag hade ett ex som våldtog mig, drogade mig, psykiskt misshandlade mig. Han hade flera beundrare, ex och nya tjejer som han träffade. Varnade alla om vad han gjort. Men alla tog de hans parti. Jag blev bara utmålad som ett galet ex. Ville varna för han är rent farlig. Men blev inte trodd på. Berätta om du vill. Var bara beredd på att det kanske inte tas emot väl. Och väg för och nackdelar med att berätta.

          +1 på allt du skrev ?

        Svårt att svara på eftersom du inte skriver hur länge han hade en relation med båda. Var det liksom en dag eller tre månader? Och vad menar du med relation? Att de började dejta precis innan han gjorde slut med dig eller att de var ett ”par” under lång tid? Du skriver ju själv att han dumpade dig från ingenstans. Kanske pga. att han träffat henne, blivit blixtkär och ville vara med henne? Kanske inte heller det lättaste att dumpa någon som precis genomgått en abort och är knäckt (ingen ursäkt så klart men ändå). Men om han nu avslutat med dig så fort han kunde efter att de träffats så är det verkligen ingenting jag tycker att hon behöver veta.

          Förstår vad du menar! Jag vet inte exakt hur länge då vi pga jobb på olika orter just under en 3-månadersperiod inte bodde med varandra och hon bor på den andra orten. men det jag vet är att de inledde sitt ”förhållande” innan vi gjorde slut. Sen att han gjorde slut berodde nog säkert på det och jag hoppas såklart att det inte var en jättelång ”övergångsperiod”.

            Jag hade släppt det och inte berättat det. Han lämnade ju fortfarande dig. Ruttet gjort av honom – absolut! Men vet inte riktigt vad varken hon eller du skulle få ut av att du berättar det.

            Men hur länge har ni bott ihop då?

        Jag var i samma sits som dig i början på året, minus graviditeten, och undrade samma sak. Borde jag säga något? Jag valde att att aldrig göra det, även om det fortfarande stör mig så fruktansvärt mycket att hon är lyckligt ovetandes om att han träffade oss båda samtidigt och han tror att han kommit undan med det.

        Anledningen till att jag aldrig sagt något är att det skulle bli fel om det kom ifrån mig, det skulle bara låta som att jag var ett svartsjukt ex som vill förstöra. Och helt ärligt, han är hennes problem nu och inte mitt.

        Lider dock med dig, det är vidrigt att behöva gå igenom nåt sånt här.

      När jag gjorde slut med mitt ex, som hade behandlat mig så illa under vår tid ihop, pga att han var otrogen med en tjej från sin skola, valde jag efter hand att leta upp hennes mejladress och mejla henne och berätta om allt han gjort mot mig. Hon ghostade honom efter det och det kändes såå bra, där och då. Men nu, många år och en ny partner senare känner jag att det bästa jag kunde ha gjort, för min egen skull, hade varit att bara radera honom och henne ur mitt liv och mig från deras liv. Är man ett rövhål kommer alla upptäcka det så småningom om det bästa för en själv är att påbörja resan vidare mot ett lyckligare liv. Du kanske kände att ni var lyckliga ihop, men lovar dig att du kommer känna dig ännu lyckligare utan honom ❤️

        Jag vet inte vad jag har gjort men jag hamnar hela tiden i modd när jag kommenterar? Inte kul när man är seriös och sköter sig…

        Tack för att du delar med dig av din erfarenhet, och uppskattat att få höra det från ett perspektiv längre ifrån också! Tar till mig det ❤️

      Hej L,

      Jag hade tänkt så här. Du behöver läka från detta och om du kontaktar henne, så kan det vara motsatsen till läkning för din egen skull.

      Det kan bli alltför ansträngande för dig att få fler bekymmer om (när?!) de reagerar negativt på det du berättar. Hon tar nog ändå inte in det du säger och istället skapas fler konflikter i ditt liv, vilket är något du förstås inte behöver.

      Dvs ta hand om dig själv och låt dem vara. Var varsam mot dig själv genom att gå undan från det.

        Hej L, igen. Nu har jag läst dina svar till de andra också.

        Det viktigaste för dig är att få harmoni i ditt liv igen och du ska självklart göra det som du själv kommer fram till. Däremot om du ska tänka rent egoistiskt vilket jag tycker att du ska, så bör du försöka skapa dig ett bra liv utan att helst ens tänka på dem. Ännu mindre prata med henne.

        Men det är bara hur jag skulle ha gjort. Jag har inte varit med om det du har varit med om och då kan jag egentligen inte veta vad som är bäst för just dig.

          Tack för dina svar och din omtanke! Håller med dig om att jag nog borde fokusera på mig själv i främsta rummet och se vad som blir bäst för mig själv och för att jag ska må bra.

            Hej igen, L!

            Tack för ditt fina svar!

            Det jag tänker är att nu är det dags för dig att få ha det så bra som det bara är möjligt. För att uppnå det bör du söka dig ifrån drama, men till de och det som ger dig positiv energi.

            Om vi tar ett exempel, de flesta upplever människor som gör eller har gjort något elakt emot dem. Men vad läker vi bäst av? Att dra oss mot de personerna, eller är det att försöka skapa lycka och harmoni istället? Jo det senare valet.

            Och om du ibland känner för att hämnas eller för att berätta ändå, så tänk att den största ”hämnden” är att du mår bra. Det låter dumt, men det är fullt tillåtet att tänka så det skadar ingen.

            Däremot, när du pratar av dig med andra om det så få ur dig exakt hur besviken du är.

              Du har så rätt! Vill komma ur det som ”the bigger person” och har också börjat planera för min egen framtid på egen hand och se fram emot en framtida familj. Sen kommer det mycket bakslag men som du säger, det bästa är nog att distansera sig från det så gott det går.

                Ja, exakt och självklart får du vara hur arg du vill och en del säger att man inte ska älta, men när det är så där tuffa saker så behöver du antagligen prata av dig om det vid åtskilliga tillfällen.

                Boxningsträningspass eller liknande kan få ur den värsta ilskan om det behövs och känns bra. Kram till dig!!

                  Tillägg. (Det var min kommentar kl 23:37 också)

                  En tanke som kanske ger dig lugn och ro i detta, skulle kunna vara att eftersom det där inte alls var ett fint beteende av honom…

                  Så när ödet lät dig komma undan honom, om än på ett riktigt vidrigt sätt, så är det ändå fortfarande så att du slipper just honom i framtiden.

                  Ibland gör livet så mot oss, att vi råkar ut för riktigt tuffa saker men just det vi just slapp undan, gör att vi kan få chansen att skapa oss ett bättre liv under övriga år.

                  Och där har vi ett val, vi kan välja att bearbeta klart, men ändå vara tacksamma att vi kom undan detta som hade skapat en hemsk framtid.

                  Eller så är vi kvar i det som var I tanken och då skadar det oss, trots att vi slipper träffa personen.

                  Så låt honom inte skada dig mer genom antingen att du dras in i drama, eller genom att detta gör att du fastnar i tanken kring dem.

                  Låt dig själv flyga så fri även i tanken, som du faktiskt har chansen att göra.

                  Dvs läk de sår han har tillfogat dig, men låt det inte ge dig fler. <3

      Jag befann mig i en liknande situation för många år sedan. Var bara 16 år och blev gravid med min dåvarande pojkvän som behandlade mig illa. Dröjde heller inte länge förrän jag luskade ut att han höll på med andra tjejer bakom min rygg – åtminstone två, kan säkert ha funnits fler. Graviditeten slutade i en abort utan stöd från hans sida (han hotade med att dumpa mig om jag behöll barnet men oavsett hade jag fått klara mig själv när det väl var dags för aborten om det inte vore för en vän) och inte långt efter det hade han inlett ett förhållande med en annan tjej innan det var över mellan oss. Det fanns såklart tillfällen där jag så starkt kände för att tala om för hans nya tjej hurdan han var och hur han behandlat mig, inte bara gällande graviditeten men också allt annat runtomkring. Men jag höll tillbaka det därför han var inte längre mitt problem, utan hennes, och även om det kanske på ett sätt känns taskigt mot den andra tjejen – som högst sannolikt inte hade en aning om att jag även fanns med i bilden första tiden av deras förhållande – så var ändå inte det mitt problem längre. Jag frågade mig själv varför jag ska lägga tid och energi på att försöka ”rädda” en annan när hon med största sannolikhet en dag kommer få veta vad det är hon gett sig in på på egen hand. Och vet du vad? Det fick hon. Precis som de flesta andra redan har sagt här så hade hon nog inte velat lyssna på mig om jag hört av mig och berättat. Hon hade nog avfärdat mig som något galet ex som vill förstöra. Och jag höll mig hellre på avstånd än att bli indragen i den soppan igen, speciellt med den killen vars bara åsyn fick mig att vilja kräkas.

      Träffade en annan kille vid 20 som jag två år senare fick en dotter med, och även om vi inte är tillsammans idag har vi fortfarande en mycket god relation med varandra – men kanske viktigaste av allt var/är han guld värd (eller tiotusen gånger bättre) i jämförelse med mitt ex på så många sätt och vis. Allt händer av en anledning, och även om jag såklart fortfarande tänker på det barnet ibland mest i undran om hur mitt liv hade sett ut, så är jag faktiskt glad att jag tog det beslut jag tog. Om inget annat för det barnets skull med tanke på hurdan pappan var.

      Nu drog jag iväg lite grann men jag ville som mest bara dela med mig av lite olika tankar gällande både din fråga, men också lite om ditt mående och viljan att ha barn. Hoppas allting löser sig för dig och att du kan gå vidare med ditt liv! Kram

        Tack för ditt svar och din erfarenhet!

      Svar i modd men förhoppningsvis dyker det upp snart!

    Fredag!! Tipsa om smarriga godsaker!

    Börjar med chokladbollar med kolasåsgömma 😀

      Vaniljglass med kaffe som sås *o*

      Massa jävla choklad. Som dessvärre redan, som alltid, är uppäten…

      Den nya Marabou Dark milk salted caramel är god!

        Är den?? Stod och övervägde i affären men körde på Fazers salty toffee crunch istället (+en naturell..)
        Får pröva den nästa gång
        Skall tilläggas att båda redan är uppätna..

        Jag tyckte tyvärr inte om den alls. Smakade mest…smör typ.

          Smör är livet ju

      Pepparkakor med ädelost ??

        Ååååh längtar tills pepparkakstider, älskar pepparkakor med smör på. Och ingen är gladare än jag för att Marabous nya limited edition kaka är med smak av pepparkaka! Är det någon som provat den än?

          Jag! Den var ganska b, skar sig konstigt med chokladen, min sockergris till pojkvän höll med. Satsa på den där andra med Dumle i stället… Fazer kanske det är? Den är livet.

            Men JA, var så besviken över Marabous pepparkakeedition (tjena gött ord?) men fazer dumle är livets choklad.

      Vaniljglass med massor av O’boy på!
      Krokantglass med Odenses nougatsås!

      Nej, chokladbollar med en gigantisk nutellagömma är mycket bättre! 😀

      Jordgubbar, mango, annanas, mörk choklad med havssalt ?

      Nej men vänta, nu backar vi bandet! HUR gör man såna chokladbollar?

        Alltså med kolasåsgömma 🙂

          Gör chokladbollsmet, klicka upp valfri mängd kolasås på bakplåtspapper. In i frysen tills det stelnat lite, rulla ihop till en boll sen på med chokladbollsmet ovanpå. Sen ät ❤️

            TACK!! ?

        Beror på kolasåsen. Jag plattade bara till bollen i handen, la dit en klick sås (gjord på massa grädde och grejer och tjockare från början, men annars kan man ju kyla den lite) och rullade ihop bollen. In i kylen som vanligt en liten stund och sen njuuuut ?

          Gött!! Tack för förklaringen. ?

      Äppelbåtar som dippas i jordnötssmörsdip

      Vitkål och brynt smör

      Gurkstavar med chili, salt, lime

        Wtf?

        Äpplebåt????

          äppelklyfta fast kallas för äppelbåt istället?

      Åh måste tipsa alla som älskar choklad och pepparkakor! Fazer kom förra året med en ny smak, pepparkaka alltså, och jävlar vad god den är! Vet inte hur många plattor det gick av bara farten förra vintern ?

    hej

      Hej ?

        hemskt mycket hej?

          Dororotorodorororo

            Det var en gång en gubbe som va glad å snäll

              Som aldrig nånsin klaga över nåt

                Men en dag dök en kvinna upp

                  När dörren slog igen och gubben fick en smäll, log han milt mot dörren och sa tack 🙂

        Hej ?, alla ni!

    Någon som var på plats på Bellsans Åhléns-föreställning? Är det sant att det var kö bort till Drottninggatan, och att kravallpolis var tvungen att använda vattenkanoner för att hålla ordning?

      Haha stämmer ej.

      Och tårgas. Och hundar.
      Nationalgardet fick rycka in.
      78 arresterades.
      Många skadades.

        Ja, jag hörde att det var många som arresterades på grund av det stora besökstrycket. Litet trist det där med tårgasen om man inte har vattenfast mascara. Blir problem varje gång. Ja, ja, man lär sig med tiden.

        Hela Umeå kom!

          Ha, ha, haaaaaa! Dagens skratt!

      Vem påstår att det skulle varit det? ???

        Hoppas du skojar, för det är inte svårt att gissa ???

    Någon som har erfarenhet av att ha lidit av en ätstörning och sedan bli vegan? Blir det en evig trigger att ständigt behöva läsa innehållsförteckningar?

      Hmm alltså det ständiga läsandet på innehållsförteckning håller igång fokus på mat och näring på ett sätt. Men sedan jag blev ”frisk” från ätstörningar och äter veganskt till 90% så kollar jag nog mindre på vad saker innehåller för jag köper mer rent. Bönor är ju bönor, grönsaker, rotfrukter etc. Vegansk kost var också en väg tillbaka för mig då det inte tog emot att äta lika mycket som animaliska produkter. Ibland upplever jag nästan att står det veganskt på förpackningen då behöver jag inte läsa alls. Krångligt det där
      men spännande fråga 🙂

        Nyfien, vad innebär ”frisk” från ätstörningar för dig? Har du ett helt okomplicerat förhållande till mat och kropp eller finns ätstörda tankar och impulser fortfarande som du inte agerar på?

          Jag skulle säga att jag har ett okomplicerat och sunt förhållande till mat idag då det inte längre alls är kopplat till skuld och skam. Dock kommer det ju upp tankar och känslor då och då som jag idag kan välja att inte agera på.

            Jag lider själv av en ätstörning (BED) och varje gång det känns som om det börjar bli bättre trillar jag tillbaka dit Det räcker med en enda kaka under ett fikatillfälle och sedan följer skammen och ångesten som jag försöker mota bort genom att proppa i mig ännu mer. Hur kunde du tillfriskna/lära dig hantera det? Jag känner att jag nu håller på att sjunka ner i nåt riktigt mörkt och är i desperat behov av lite hopp.

      Vet i alla fall att det inte är ovanligt att personer som har en ätstörning ”döljer” det genom att vara veganer. På så vis har de en ursäkt till att hålla koll på innehållsförteckningen, avstå från viss mat o.s.v. Är man vegan består en stor del av kosten av grönsaker, ofta ganska kalorifattigt vilket innebär att man måste äta mycket för att få i sig tillräckligt. Då kan de äta extremt nyttigt eller kalorifattigt och ändå framstå som hälsosamma för att de är veganer.

      Kan inte uttala mig om hur det funkar för en tidigare ätstörd att bli vegan, men rent spontant känns det som att man borde försöka släppa kontrollen när det kommer till mat, vilket man inte riktigt kan göra som vegan.

        Typ Ida Warg

        Jag hade så. Strikt vegan med stor mängd raw food i 5 år efter ätstörningar mellan 12-20 år. Dock ej anorexia eller bulimi eller näringsbrister, men 100% ätstörd. Handlade om kontroll.

      För mig var det så, en evig trigger och jag behöll räknandet och tankarna på mat hela tiden.

      Jag skäms men jag fick börja äta lakto/ovo för att må bra. Läser aldrig innehållsförteckning längre. Äter sällan sånt jag inte lagat själv men när jag gör det får det vara ok.

      För mig var det så jag började bli frisk. Det var ett aktivt val. Jag var så förbannat trött på mig själv och ätstörningen och kom på att en lösning var att öva på att bli mätt. Men jag ville göra det utan ångest i början, så om jag började äta veganskt kunde jag behålla kontrollen (fortsätta ha totalt matfokus) men samtidigt börja friskna till. Som ett första steg liksom.. låter kanske sjukt. Men för mig fungerade det till slut.

      Jag lärde mig bli mätt utan ångest, mådde bra i kroppen, kunde pö om pö släppa ångesten. Det gick inte över en natt (snarare nåt år) och jag var verkligen trött på mig själv och ätstörningen, vilket var min drivkraft.

      Hade försökt få hjälp via vården innan, men de lyssnade inte alls. Kände därför att det låg på enbart mig att bli frisk. Såååå, man löser situationen så gott man kan 🙂

      Mår bra idag! Känner mig frisk (även om tankarna finns kvar i bakhuvudet) och äter vad jag vill när jag vill.

      För mig hjälpte det faktiskt att överge veganismen. Börja njuta av parmesan och fet mat. Det var en befrielse. (samtidigt med det började jag även äta pasta och mer kollisar generellt, så rent tekniskt sett var det inte bara att jag slutade med veganismen – men det fanns nog ett samband mentalt). Nu för tiden är mat njutning för mig. Jag älskar att laga mat, baka bröd! Oavsett om det inte alltid är näringsrikt. Och kakor!

        (För mig barn ätstörningen också kontroll – inte bulimi/anorexi). Jag är nog 60% vegan idag men läser inga innehållsförteckningar, blir mätt. Inga regler längre).

      Att bli vegan räddade mig. Slutade vara rädd för kalorier, kopplar mat till liv och inte död, och fick matglädje. I början mätte jag mycket micros och kalorier för att vara säker på att jag fick i mig tillräckligt vilket kan vara triggande. Lärde mig snabbt hur oerhört enkelt det är att få i sig alla näringsämnen och slutade. ?

    Min kompis fyllde år i veckan och har födelsedagsmiddag idag. Fick veta det eftersom 2 av mina andra vänner är inbjudna men inte jag. Gjorde lite ont 🙁

      Man kan väl säga att ni är kompisar men det är bara en av er som tycker det.

        Krasst men helt rätt. Känns inte som en tvåvägskompishet ?☹.

        Blir orimligt ledsen å andras vägnar när det gäller att bli bortvald eller utelämnad.

        Kram till dej som inte blev bjuden

        Jo tack det inser jag med

      Fy vad snålt av henne.

      Förstår dig❤️ Varit med om det flera ggr..kändes som ngt man gjorde när man gick i 6an men det händer flrrf

    God kväll alla bloggbevakare!
    Har för mig att jag läst här i tidigare ÖS att någon rekommenderade Lidls ansiktsprodukter, men jag kanske missminner mig. Har någon här testat Cien (tror jag märket heter). Jag har inte ekonomin för dyrare märken, men gillar The body shop. Testat ACO och Nivea men blev inte så nöjd. Eller har någon annan tips på budget men som ändå är bra?

      Vilka ansiktsprodulter är du ute efter och var ungefär ligger din budget?

        Allt! 😀 Rengöring, dag- och kvällskräm, gärna en för ögonen också, toner och serum. Min budget är väl ungefär 100kr/förpackning.

          Vad har du för hudtyp och vad hoppas du kunna åtgärna med hjälp av produkterna?

            Jag tror att jag är yttorr, men annars inga större ”problem”. Tror jag har klassisk ”normal” hud, lite oljig i t-zonen ibland. Fast detta kanske är två olika hudtyper, haha, har noll koll!
            Drömmen är vårdande på alla dess olika slag. Men just nu vill jag bara ha något som rengör och återfuktar.

          Vill tipsa om Ordinary! Har deras ögonkräm, serum och olika syror 🙂

            Kikat på det men blir alldeles virrig..

              Googla på scheman så kan du läsa på vad du kan behöva för din hudtyp.

            Jag älskar The Ordinary! Man kan fixa sin egen hudvårdsrutin efter hudtyp billigt. Superbra produkter!

          Nivea Creme i blå burk!

      Hej!

      Jag har faktiskt köpt en ansiktskräm av märket Cien på Lidl och den funkar jättebra för mig:) blir extremt torr när det är blir kallt ute och den ger bra återfuktning. Sen är jag nog inte superkräsen heller! Men den gör sitt jobb.

        Tack för svar! Jag blir också torr om vintern, då vill man gärna ha något som återfuktar väl.

        Har läst att de har fått bra betyg trots lågt pris. Har ögonkrämen, helt ok för 70 kr!

          Åh, det var ett rimligt pris. Svårt egentligen då det är så individuellt, men några här är positiva i alla fall. Gäller väl bara att testa själv 🙂

      Har inte provat ansiktsprodukterna men cien i överlag är bra! jag har iallafall ganska känslig hud och är nöjd med detta märke.

        Tack! Har aldrig testat något från Cien, men som jag skrev, har för mig att jag läst gott om det här. Jag kanske helt enkelt bara ska testa.

        Deras spraydeo är amaaaazing bla!

      Har för mig att cien är tyskarnas motsvarighet till typ nivea fast billigare. Har köpt deras hudkräm och tyckte den var bra.

      När jag var riktigt riktigt snustorr (när jag var yngre) så att det riktigt kliade då fungerade typ bara idominsalva eller Niveas plåtburk.

      Kan rekommendera att komplettera hud och hårvården med en kokosolja, finns även det bra på Lidl 🙂

        Kokosolja är för de allra flesta hudtyper mycket komodogent.

      Jag har provat några olika märken, och måste säga att Biotherm gillar jag verkligen. De olika produkterna har känts väldigt sköna ch funkat bra. Tycker också dom har lite mer kvalitét, så verkligen prisvärt! Biotherms anti-perspirant är också guld! Hoppas du hittar nånting som passar dig

        Så snällt att svara 🙂 Hade för mig att Biotherm var lite dyrare än vad jag har råd med.

      Hade rekommenderat arganolja! Den kan man använda till precis allt. Även som rengöring. Vill du ex ha något som återställer ph värdet så kombinera då med rosenvatten.

      Jag har skrivit om Cien tidigare ? Har haft problem med hyn i många år, såväl eksem som finnar och har provat flertalet olika märken i varierande prisklasser. Jag har idag Ciens micellar water, ögonkräm samt dag- och nattkräm och är supernöjd, hyn känns stabil och jag får sällan utbrott av något slag. Ögonkrämen känns skön runt ögonen och nattkrämerna är ganska fet men sjunker in bra. Dagkrämen är lättare och passar perfekt på dagen. Rekommenderar verkligen!

        Tack!
        Jag ska nog bege mig till Lidl och köpa lite Cien nu 🙂

    Skulle vilja besöka Sverige nästa sommar, med våra vänner, våra och deras barn. ALV till exempel, bo på ngt mysig camping, åka runt. Men det verkar vara så oroliga tider i Sverige? Hur är det med trygghwten och säkerheten egentligen? Gjorde en likadan resa ca 10 àr sen…nu verkar det som om mycket är förändrat. Kan man känna sig trygg i Sverige som turist?

      Släng inte upp ett tält i Malmötrakten iaf. Uppåt Norrland känns lite lugnare tror jag.

        Meeeen. Jag bor i Malmö, älskar staden! 🙂 Totalt svartmålad av media. Finns mycket fina och exklusiva områden här.

      Inte i städerna, men att göra glasbruksresor som man gjorde förr i Småland eller åka till riksgränsen är fortfarande både tryggt och sevärt.
      Att gå i centrum i storstäderna efter mörkrets inbrott är förenat med livsfara nu senaste året.

        Trams. Har bott i angered i många år hänger ofta i Malmö på kvällar och nätter. Har aldrig upplevt någonting som gjort mig otrygg. Är 163 lång, vitblond och allmänt liten och mesig, så det är inte så att jag är särskilt skräckinjagande direkt.

          Du ljuger.

            Varför skulle jag göra det?

              För att din övertygelse är som den är den att du inte vill tala sanning? ??‍♀️

              Röstar du C, MP eller V?

                Det var ett evigt tjatande från dig om vilket parti alla röstar på, du är helt fixerad.

            Bor i ett lite ruffigt område i Malmö och har aldrig hänt mig nått. Är ute sent med liten hund varje dag men aldrig hänt nått. Ser väl kids sälja gräs på gatan ibland men inget som påverkar mig alls.

              Visst, gnäll inte sen då när du ligger och förblöder på gatan

                Så du menar att om man tar sin hund på promenader och inte väljer att sitta inlåst i sitt hem dygnet runt så får man skulle sig själv om någon försöker döda en?

                Hur lever du själv? Tar du pansarvagnen till ICA eller? Du borde oavsett hitta sätt att öka din livsglädje.

                  ”Pansarvagnen till ICA” hahaha älskar den kommentaren

          Då är du en del av problemet om du inte ser vad som pågår omkring dig. Bor mitt i stan och upplever skiten varje dag. Klart att de inte knivrånar varann i Angered de har ju inget att rånas på.

          Varför skulle man som svensk bo i Angered?? ???

            Haha, det var där det gick att få lägenhet med kort varsel.

              Av viss anledning…

        Men lägg ner, bor du på landet eller och läser för mkt på nätet? Klart det händer saker i städer men livsfara, rent allmänt? Jag bor i Stockholm och har aldrig råkat ut för nåt. Klart man kan röra sig ute på kvällar/nätter!

      Jo, det kan du göra, även om jag inte kan rekommendera köpcentret Nordstan i Göteborg, där kan det vara väldigt stökigt. Men det är ju inte så att man som turist hamnar i våra oroliga områden, för det krävs mer att man bor/arbetar där.

      Astrid Lindgrens Värld har mycket högt betyg på Facebook (flera tusen röster), så det är ett säkert kort.

      Välkommen, och ha roligt!

        Gäller alla gator mellan avenyn och Hisingen numera. Denna sommaren har de kriminella gängbarnen härjat fritt.

          Konstigt jag tar mig hem full nästan varje helg från Avenyn kollektivt och till fots och aldrig haft några problem ?‍♀️

            Hej snöflingan!

              Du som inte vågar gå på gator I stan är väl den som är en ❄️

      JO absolut det kan du verkligen, turistar till Sverige rätt ofta och har aldrig kännt mig otrygg

      Ja du kan känna dig trygg. Läs inte fakenews.

      Höga kusten är otroligt vackert, Ulvön och Bönhamn, lugnt och fridfullt (mellan Härnösand och Örnsköldsvik). Rekommenderas varmt!

        Ulvön! Det har ett finfint surströmmingsmusen …

          Oj. Museum, inget annat …

      Hallå, Danmark sätter upp gränskontroll mot Sverige för att vi har så farliga invånare.

        Gränskontrollen är ju in mot Sverige? Sluta sprid osanningar.

          Läs dagens (möjligtvis gårdagens) nyheter gällande detta.

          Nej, de har numera (sen 2 dagar tillbaka isch) kontroll från Sverige till Danmark också då samtliga dåd den senaste tiden i Danmark begåtts av svenska invånare

      Sverige är ett av världens tryggaste och rikaste länder där media kapitaliserar på vår rädsla. Hoppas ni får trevligt, jag älskar Dalarna på sommaren 🙂

        Var bor du? Jag bor på Vasaplatsen i Göteborg och arbetar på östra Hamngatan, innerstaden är bästa stället om du vill få en kniv mot halsen och mobilen, kort plus kod snodd.

          Bor i Stockholm innanför tullarna, har de senaste 6 åren arbetat mycket natt så är ofta ute på kvällar och nätter i stan och i kollektivtrafiken. Har aldrig upplevt stora problem eller varit rädd. Tycker helt enligt man är lite bortskämd och har små problem om man går runt och är rädd i Sverige hela tiden.

            Stockholmare är välkomna att hälsa på övriga städer i Sverige där vi inte isolerat oss på var sin ö och sen kan ni få utala er

              Isolerar oss på öar? Vad snackar du om?

                Södermalm är en ö.

                  Aah, utan förbindelser till resten av stan.. Tror du verkligen det är så eller vad vill du med din kommentar? Jag bor i förorten dessutom, ooh farligt.

                    Tror inte patrasket i förorterna ser skiten för de är de som själva lever det livet. Därav helt oförstående för vad som händer då det är deras vardag.

                      Hahaha! Jag är lärare vars värsta brott är att plankat nån gång i ungdomen.

                      Men visst, langar lite knark och skjuter folk när jag har tråkigt och tid över.

                    Men Södermalm ÄR en ö.

                  Ja Söder-borna är ju så sjukt isolerade ute på sin ö. ?

                    Stackarna.. Tänk om man kunde bygga en bro eller nåt?

              Då får de åka och turista här i Stockholm då om allt annat är så farligt.

          Bor också på Vasaplatsen, har aldrig under mina 5 år känt mig otrygg eller stött på något annat än lite för överförfriskade människor som lullar hem från krogen nattetid. Inte heller sett en kniv eller blivit bestulen. Varken när jag har gått hem själv efter en sen utekväll eller åkt för att jobba helg tidiga mornar….

          Visats mycket i GBG under året spritt på veckodagarna mornar helger osv. Har aldrig känt mig otrygg någonstans i GBG centrum. Inte ens ute förortern har jag upplevt bråk.
          Knarket finns ju överallt och utbytet av det.
          Sist jag gick genom Nordstan kväll/natt undrade jag verkligen var är alla gäng som det snackas om konstant på sociala media ??

        Du bor inte i Göteborg va? Det är förjävligt på kvällarna här precis som Moa säger. Som tonåring hängde jag i Nordstan på kvällarna. Tror du det fungerar nu?

          Olika mörka gäng som hänger i klungor och pissar in knarkrevir på varenda gata runt nordstan samt alla gymnasiebarnen med blickarna fösta på alla jackor, skor och smycken som springer fyra fem stycken och omringar och rånar den som går ensam. Hel jävla för jävligt som det eskalerat bara sedan i våras.

            Eller hur. Förstår inte hur ingen kan se det. Varje gång jag kollar gp.se på morgonen har det hänt rån på kvällarna.

        Haha what?! Undrar vilken filterbubbla du lever i? Skulle gärna vilja vara i samma.

        Oj vad du har fel! Välkommen ut till verkligheten! Vår vänstervridna journalistkår försöker med alla medel ta bort fokus från Sveriges förfall. Det mördas folk i landet varje dag. I Sthlm finns minst 40 olika kriminella gäng som härjar. Kommuner går i konkurs!

          Aah, i andra länder förekommer inga mord!

            Vad har det för betydelse vad de gör i andra länder?? Vi har inte haft det så här i Sverige, när stor del yngre flyktingar tar med sig sina gatu/skitbeteenden hit och inte får jobb för att de ser ut som ligister i grupp och istället börjar stjäla från folk det som de vill ha. Då jävlar har vi helt andra problem än att de mördas folk i andra länder.
            Vi har inte den kulturen här, vi jobbar och betslar skatt och super till på helgen, det är var vi tråkmånsar gör och har gjort i stort senaste 50 åren.
            Sedan kommer folk hit och förstör, det är fan vidrigt.

              Ok det är på det viset.. Tror inte du är öppen att ta till dig diskussion eller statistik.
              Det jag svarade på var att ”det begås mord varje dag i sverige”. Vilket inte är unikt för Sverige, så var ska de resa på semester då?
              Mord har begåtts i all tider av alla typer av människor. Menar du typ gängvåld/skjutningar så begås dessa ofta av människor födda i sverige (även om de kan ha invandrarbakgrund). Inte som att massa nyanlända går runt och mördar vilket det låter som oå dig.

                Fortfarande ett invandrat problem

                  Ja, före invandring fanns det inga mord i Sverige! ??‍♀️
                  Låt mig gissa, din lösning är ”kasta ut”, även folk som är födda här? Bye..

                Är du hjärntvättad??

      Skojar du? Vad läser du för knas? Trumpstil låter det som, ”last night in Sweden”. Stanna där du är du..

      Skämtar du? Allt är lugnt här i Stockholm i alla fall

      Är från Malmö och bor numera i Sthlm så spenderar mycket tid i båda städerna. Känner mig väldigt trygg i båda och upplever inte att det är någon skillnad i trygghet jämfört med för några år sedan.

      Ursäkta ”K”, men jag tror inte ett jota på din historia… Säg som det är, du vill diskutera din negativa syn på Sverige och de senaste årens invandring och skylla allt på folk med brun hud.

      Vilken jäkla ickefråga! Dom skjuter och knivar varandra i dessa gäng, som tysk turist kommer du inte att drabbar alls. Vem är du på Flashback?

      Bor i en av de dyrare förorterna i Stockholm och rör mig mycket i innerstan men även långt söder ut på pendeltåget regelbundet och bodde en period i Södertälje samt har vandring som hobby. Aldrig känt reell otrygghet (har livlig fantasi så ensam i mörka skogar börjar jag lätt fantisera om övernaturliga fenomen) eller så. Undvik de värsta problemförorterna så är det definitivt lugnt.

    Behöver vädra ett relationsproblem. </3

    Är tjej ihop med tjej. Vi har varit ihop i 3 år, varav ett år som hon pluggat utomlands och vi knappt setts. Vi bråkar en del om allt möjligt, mest för att vi är olika och tänker olika. Jag känner att hennes utgångspunkt när det gäller mig är alltid negativ. Jag får aldrig "benefit of doubt" utan allt jag gör tolkas som något dåligt. Känns som om vi har slitit på varandra en del, och jag önskar så att vi kunde vända skutan.

    Nu till min fråga till er: går det att "börja om", uppvakta den andre och få en ny chans att bli sedd för den man är och inte för alla bråk vi har haft i flera år? Vi har gjort slut flera gånger men det håller inte mer än ett dygn. Ska tilläggas att efter ett bråk har jag ofta dåligt samvete (även när jag inte borde, och inte över själva saken utan över att ha gjort henne ledsen) och är världens gulligaste och överöser henne med kärlek. Medan hon blir sval och kylig i minst en vecka. Och allt jag vill då är ha bekräftelse på att vi är okej, men hon behöver slicka såren ifred.

    Hur som helst. Hjälp mig. Vad skulle få er att tänka om kring er partner som ni är osäker på om ni vill fortsätta med? Vad kan jag göra? Jag vill verkligen inte släppa henne, även om det känns logiskt att "vi behöver vara ifrån varandra" så är det ungefär det absolut värsta som kan hända mig, känns det som. Jag älskar henne så.

      Var i en liknande situation. Läste någonstans att osäkerheten var ett tecken på att man egentligen kanske verkligen vill därifrån, men är livrädd för tomheten som uppstår efter en relation. Det fastnade i min hjärna… Känslan av denna osäkerhet försvann aldrig och jag kunde aldrig släppa den. Hur mycket jag än försökte. Vissa kanske lyckas, men vi kunde verkligen inte ”starta om” i vår relation, tror ingen av oss hade någon idé om hur det faktiskt skulle gå till… vad betyder det ens? Nollställa allt man gått igenom, eller bara det negativa? Det fungerar inte så tror jag. Till slut skiljdes vi åt och det var svinjobbigt men nu 1,5 år sedan kan jag se tydligare hur dålig relationen faktiskt var och är så glad att jag inte fortsatte… Då kändes det också som det värsta som någonsin skulle kunna hända mig. Det var tungt som fan men det gick. Är singel än idag och mår bättre än på länge!!
      Hoppas att du kommer på vad du behöver göra.

        Jag vill inte göra slut för att jag fortfarande har känslor kvar och hopp om att det ska bli bättre. Men jag är samtidigt livrädd att jag är kvar i en relation där hon redan har emotionellt gått vidare och att det är en tidsfråga innan hon blir motiverad nog att lämna mig. Jag önskar så, så, så mycket att jag kunde fixa oss. Jag vet att jag har betett mig som ashole emellanåt och är riktigt ledsen för många av de dåliga minnen jag har skapat för oss…

        Men så tänker jag på alla par som gått isär och hittat tillbaka till varandra. Par som överlevt svek, otrohet, lögner. Mycket värre saker, liksom. Par som bara hållit i och hållit ihop och att det har blivit bättre. Vill höra solskenshistorier, men antar att det är också är nyttigt att höra den bittra sanningen …. 🙁

          För varje solskenshistoria går det 9999 bittra slut.
          Har försökt lappa ihop ett antal skruttiga relationer efter att vi gjort slut. Funkar aldrig.
          Efter ett par dagar är man på samma ruta. Samma problem, samma mönster.
          Försök och se vad som händer. Jag inser att man aldrig kan ta främlingars ord för det. Man måste uppleva det själv.

          Jag önskade också att jag kunde fixa oss! Det var verkligen min högsta önska. Levde verkligen på det fula lilla hoppet. Det är förrädiskt. Hur skulle DU kunna fixa en relation med två parter??

          Men ni är ju ni! Kanske går det att fixa. Kom bara ihåg att ni i så fall måste vara två om det. Önskar att du får må bättre snart, oavsett hur det blir! <3

          Hej ”Snälla hjälp!”

          Jag tänker att vi människor visar vår kärlek på olika sätt och att vi även går igenom kriser på olika sätt. Ditt sätt är ditt och hennes är hennes. Det kan vara bra att försöka lära er varandras olika ”språk”.

          Du kan försöka ställa frågor till henne som gör att ni lär känna varandra på ett mer nyanserat sätt. Ett exempel kan vara: ”Hur tänker du kring att vi reagerar så olika när vi bråkar? Du går undan, men jag…”

          Alternativt: ”Jag undrar hur du känner kring vårat förhållande. Jag vill verkligen att det ska hålla, hur känner du?”

          Våga fråga! Våga vara ärlig och var varsam när du ställer frågorna, så att hon helst inte går i försvarsställning.

            En av våra största olikheter är just att jag gärna pratar på precis det sättet du tog exempel på. Hon tycker att vi ”bara pratar om oss”. Att alla våra samtal slutar i att vi pratar om oss. Hon bemöter egentligen aldrig själva frågeställningen/andemeningen i det jag framför, utan lackar ur på att ”nu pratar vi om oss igen!”.

            Det är liksom ingen idé längre. Vi har pratat så ofta och mycket om hur vi funkar, hur vi reagerar, vad vi behöver och hur vi hanterar situationer. Men jag känner mig mer vilse än någonsin. Jag tror att hon vill ha en självständig tjej som ger henne tid och utrymme. Och jag har stort behov av att dela med mig av tankar och känslor. När jag har gjort något, tänkt något (stort/spännande) så har jag behov av att ringa henne och berätta. Hon vill knappt prata med mig alls känns det som.

              Är det här jag som skriver??? Du sätter verkligen ord på min relation med min man

                Hur länge har ni varit ihop? Hur har det varit? 🙂

              Till ”Snälla hjälp!”

              Det låter riktigt tufft för dig. Finns det någon släkting eller vän till henne som kan ge några råd till dig, hur du kan nå henne?

              Jag har det inte som du, men jag förstår det där med att vad du än gör själv så hjälper inte det. Det blir oerhört svårt att försöka nå den andra personen då.

              Skulle du kunna backa och låta bli att ställa frågorna. Ge henne utrymme och se om det kan förbättra erat förhållande?

                Tillägg till ”Snälla hjälp”

                Har du tänkt på hur mycket hennes beteende antagligen förändrar ditt sätt att vara numera? Ett sådant beteende som du beskriver hennes som, skapar antagligen en partner (dig) som ställer många frågor, just därför att du inte känner dig trygg.

                När vi är med människor som vi vet kommer att (verka) ogilla det jag säger, vad jag än säger så blir vi automatiskt spända.

                Om jag vore du så skulle jag försöka få positiv energi av människor som tycker om mig och dessutom så skulle jag bygga upp självförtroendet på andra sätt. Därefter skulle jag försöka nå personen.

                  Tack för ett vettigt svar, tror det ligger mycket i det du säger <3

                    Tack fina du!!?

                    Jag håller tummarna för att ni ska få det bra tillsammans igen!

                      (Anonym 20:50 glömde jag skriva)

      Mitt senaste förhållande var som du beskriver.
      Han misstrodde allt jag sa. Om jag sa att himlen var blå utgick han direkt från att den var orange.
      Det började fårstås inte så men mot slutet var allt jag gjorde fel och dåligt.
      Vi gjorde också slut stup i kvarten. När vi var tillsammans muttrade han ofta att han inte borde vara tillsammans med någon som mig.
      Men bådas vår ensamhet och (tyvärr) ett bra sexliv gjorde att vi ständigt drogs tillbaks in i s.kiten.
      Om ni har det som du beskriver tror jag tyvärr inte att det finns en framtid.
      När ni gör slut för gott kommer du märka att det är så skönt att slippa bli nedtryckt att det väger upp för ensamheten.

        Känner igen mig. Men vet inte om jag tycker någon av oss är rädd för ensamheten. Vi har varit singlar forever båda två innan (båda är 25-35 år) och är självständiga av oss. Men längtan efter närhet är annat än rädslan för ensamhet. Hur som helst så är sexet fantastiskt, men nu på sistone (två månader) har det inte blivit mycket av den varan heller. Känns som att vi glider isär och jag är desperat efter idéer på hur jag får stopp på den här isärglidningen …

          Jag har själv försökt stoppa sådana isärglidningar med allt möjligt.
          1) skapa dramatiska (ibland påhittade) situationer för att få uppmärksamhet och omtanke.
          2) göra en stor, romantisk gest. Allt från blombuketter till frieri (CRINGE!)
          3) bjuda flott på restaurangbesök, resor, presenter.
          Resultatet har varit detsamma.

    Har för mig att jag läst i ett tidigare öppet spår om någon som kollade upp sin fertilitet i en ganska ung ålder, mest av nyfikenhet. Jag är nyligen fyllda 26 men har en känsla av att jag kommer skydda mig och vilja ”leva livet” och sen kommer det uppdagas att jag typ gick in i klimakteriet tidigt eller är infertil eller ja, något liknande, och att jag tex kunde fått barn om jag faktiskt försökte när jag var yngre. Vill alltså kolla upp hur det ligger till i kroppen. Är det någon som vet var man ens gör detta (Malmö)? Kan man ens göra detta? Vad gör man?

      Vill också veta! Kontaktade en klinik via 1177 här i Malmö, men de var superkalla och svarade bara att ”såvida du lider av frivillig barnlöshet efter ett års försök, då kan vi påbörja utredning, men det är långa köer, så att du vet. Ring om du önskar att boka tid”

      Tack, men nej! :/

      Vet inte hur det är i Malmö men i Stockholm kan man gå till någon privatklinik. Kostar typ 2000 kr och som jag förstod det var det inte nån särskild kö. Vet dock inte namnet men minns kommentaren du nämner. tror tyvärr inte de på 1177 har stenkoll om vilka kliniker man kan gå till..

      Jag tror du får gå privat, baserat på vad jag läst på Familjeliv. Om du inte har några symtom på att nåt skulle vara fel. (Jag har liknande tankar men även klimakteriesymptom så har tagit kontakt med gyn och fick en tid om superlänge ?. Därav Familjelivsläsandet).

    Jag tror att jag är lite kär. Oavsett hur det går, om det blir något eller inte, så ska jag minnas den här känslan och hur glad jag är här och nu. Ville mest skriva det. ?

      Så fint, Sarah! Grattis!

        Tack ❤️

          ❤️

      Å jag har också en crush just nu, så mysigt ❤️ Oavsett om det blir nåt av det eller inte är det en underbar känsla.

        ?

    Vad gör ni ikväll? Själv har jag just ätit en grönsakspaj, lyssnar på musik av Arvo Pärt och läser en spännande bok.

      Jag ligger och vältrar mig i min egen förträfflighet efter att jag haft två examinerade seminarium och en tenta denna vecka. Jag glänste på samtliga. Glääänste!

        Grattis Bella Spökh!

        Ha, ha! Cool! Bra jobbat!

        Haha, vältrar mig i min egen förträfflighet gör jag alldeles för sällan känner jag nu?

        Oooohhhh hell yeah gurl! 🙂 Så ska det låta!

        Tack alla! ?

          <3

      Tydligen inte tillräcklig spännande om du vill hänga här samtidigt 😛

      Arvo Pärt …. vilken musik alltså! Han är från Estland och är numera den mest spelade levande kompositören i världen!

      Äter chips och hör hur grannen ovanför hoppar och bankar i golvet, ibland låter det som han bowlar?

        Vi har en exakt likadan granne. Jag tror att han spelar dance dance revolution

          Vete tusan vad han håller på med, ibland låter det som golvet även ska slipas bort?

          Alla har/har haft en sån granne! ??Bowlaren.. brr.

            Borde vara skottpeng på dem!?☠?

        Samma här!!!! Hur kan det låta som bowling liksom?????!!!! Drar stol kors och tvärs????

          Och nu har han börjat skratta också? Vad håller han på med egentligen? Önskar ibland att man kunde byta grannar..

      ställde in alla planer och stannade hemma och åt glass istället haha. borde tillåta mig att göra oftare känner jag! bara vila.

      Hjälpte min bror med hans barn. Hämta och lämna på förskolan. Är hemma nu efter ha varit hos min bror i flera dagar. Känns jättebra att hjälpa till och finnas där för de. Men så skönt sen när man kommer hem och bara kan slappa och ta det lungt. :p
      (Jag har inga barn)

        Så fint gjort av dig, ”Hoppsan sa”. Ja nu kan du vila!

          Jag hoppas att det inte lät sarkastiskt.

    Hej! Är det någon här som lider av social fobi och tar någon medicin mot det? Erfarenheter?

      Jag har haft men gick i kbt ett halvår! Det hjälpte och är idag helt frisk.

      Jag har scenskräck, en undertyp? till social ångest. Provade KBT, där man fick utsätta sig för det och prata inför grupp varje vecka. Det hjälpte lite, men bara så länge jag fortsatte med presentationerna (när jag studerade). Nu har jag sällan presentationer, men när det händer tar jag inderal, och upplever att det blir bättre. Ångesten går ner så jag enklare kan fokusera på det jag ska säga.

      Kbt hjälpte mig i också! För min del får jag fortfarande aktivt agera för att behålla det jag uppnåt.

    Vad är en bra bibliotekarie idag?

    Jag har läst en del på uni men funderar nu på att läsa ett program i bibliotek och informationsvetenskap. Hur god litteraturkännedom behöver man som bibliotekarie? Jag tycker såklart mycket om litteratur men vet inte om jag läst för lite för att bli en bra bibliotekarie. I övrigt har jag ett stort intresse för kultur och gillar att arbeta med service. Men räcker det?

      En bibliotekaries främsta expertis sitter i informationssökning, det handlar inte om hur många böcker man har läst och läser.

      Jag har fått uppfattningen om att tyngdpunkten ligger på informationsteknik. Katalogisering och arkivering. Bibliotekets vara eller icke vara som social arena och vilka förväntningar och krav som kommer med det. Alltså väldigt lite litteraturkännedom, även lm det säkert är meriterande.

      Kör hårt. Behövs alltid bibliotekarier. Du behöver inte ha läst massa, det kommer med åren. Informationssökning är viktigare.

      I stort behöver du inte ha god litteraturkännedom. Ibland kan man se bibliotek som vill anställa litteraturvetare, då är det oftast på grund av att kommunen tillfälligt satsar på läsning.

      Det viktigaste är verkligen service. Du kommer möta massa olika människor från olika bakgrunder och samhällsklasser,service är a och o skulle jag vilja påstå och det är ett plus i kanten om det har en bultande pedagogisk ådra i dig.

      Bibliotekarieyrket är mer socialt än vad man kan tro helt enkelt.
      Jag vet att Borås Högskola nu formaterar om sitt bibliotekarieprogram för kommande terminer där mer fokus ska läggas på service och litteratur då rapporter visat att nyexaminerade är väldigt bra på informatiinssök och källkritik men ganska dåliga på service/bemötande. Hur andra Bo-program gör vet jag inte.

      Tror du kommer trivas som bibliotekarie om du verkligen gillar service!

        Då kanske jag inte är helt fel ute ändå, tack för alla svar!

    Skrev i onsdags om att föräldrarna ska separera och att jag är ikläm nu.

    Nu har närmsta släkten börjat snacka massa skit bakom ryggen om oss! Särskilt min pappa blir slängd under bussen nu. Och det är så mycke elakt som kommer, orkar irne ens rabbla upp allt för det gör så ont. Senaste snacket var till min farmor, som såklart berättar till min pappa vad som snackas! Hur tänker man? Här har man år efter år ställt upp till min moster och farbror med både hundvakt/husvakt, lånat pengar, hjälpt till med besiktning av båtar, funnits där direkt när det krisat privat, osv osv. Och nu när mamma och pappa ska skiljas så gottas det i det nått vettlöst! Och det är så skrattretande, för min familj är en normal familj utan missbruk eller annat skit. Alltid varit väldigt lugnt och stabilt. Men däremot så har moster tex mycket problem med hennes man (som är min farbror), svåra alkoholproblem och andra psykiska problem som tagit ur musten helt, och andra ganska grova problem som dom haft under åren. Och detta är vad vi får som tack.. Alltså vad skulle moster tycka om jag började snacka ens en bråkdel av det hon sagt till mig om sin man åt alla i vår släkt?? Hon skulle knappast va så glad va. Blev så jävla sårad över detta! Trodde inte dom kunde gå så lågt.. Har varit så frustrerad så tårarna sprutar, vet inte vad jag ska göra. Det var en sån jävla smäll! Och detta har tydligen pågått länge bakom ryggen också. Hur fan beter man sig på dethär viset, jag bara inte begriper! Speciellt när jag ser hur knäckt pappa blir av detta.. Han förstår ingenting. Här har han hållt deras rygg igenom allt liksom. Mitt hjärta brister när jag bara tänker på det. Hur man ger så mycket, och den andra kan vara så egoistisk och kall och bara kasta en under bussen bara av att blinka en gång.

    Förlåt men jag behövde verkligen få detta ur systemet! Känns bättre redan
    ?? Piuh.. Släkten är värst alltså, stämmer fan bra.

      ❤️

      Känner med dig. Har skilds föräldrar och en styvmor som är manipulativ och skit. Pappa fattar inte. Är inte samma problem som ditt men vill bara trösta dig med att du inte är ensam med en familj som inte är perfekt.

      Usch, be dem dra åt helvete ett bra tag. Säg precis vad du tycker om dem så att de skäms

      Citerar: ”Och nu när mamma och pappa ska skiljas så gottas det i det nått vettlöst! Och det är så skrattretande, för min familj är en normal familj utan missbruk eller annat skit. Alltid varit väldigt lugnt och stabilt. Men däremot så har moster tex mycket problem med hennes man (som är min farbror)”.

      Är du på riktigt? I så fall får jag be att utbringa en skål och önska dig all lycka till! Att så mycket elände kan drabba en sån fin familj är ju snudd på skandal ju!

      Det är dessvärre oftast vid kriser som folk visar sitt rätta jag. Försök att tänka att det ligger hos dem att de beter sig så där.

      Prata av er om det med varandra, men låt det inte nå er mer än så. Låt det ligga kvar hos dem, dvs låt det stanna där det hör hemma.

    Hoppas ni alla får en fin kväll, ta hand om varandra ❤️ själv ligger jag inlagd på sjukhus med ett missfall, och jag ska opereras imorn. Kommer ligga och läsa alla era inlägg ikväll, det gör verkligen mycket att ha något annat att lägga tankarna på! Var snälla mot varann, kram

      Kram på dej ❤

      Var snäll mot dig själv. Lyssna på Bob Marley: Everything’s gonna be allright …

      Hej Lina, här kommer en varm stor kram till dig!

        Tack snälla alla ni ❤️❤️

          ❤️från Anonym 20:35

      Kram!!

      Ta hand om dig! ?

      Det tog mitt tanke av min snygga kollega. Jag hoppas att du mår bättre snart!

      Stor kram, hoppas att du trots omständigheterna mår bättre snart ❤️

      Du är bäst. Livet har alltid sina anledningar trots att man inte vill eller kan tro det. KRAM <3 Ta hand om dig

    Tips på riktigt salt saltlakrits? Vill att det ska bränna till rejält.

      Djungelvrål?

        Nja, tycker inte att det är så salt egentligen. Är snarare mer som sötlakrits.

      Om du är i Sthlm finns en butik som heter Lakritsroten.
      Där hittar du ALLT inom lakrits

        Finns åtminstone i både Göteborg och Malmö med…

          Men i Stockholm finns allt bara i Stockholm…

            Alltså svar nr 1 var ju omtänksamt. Och visar bara en medvetenhet om att allt som vi har i Stockholm inte nödvändigtvis finns i andra städer – för när vi antar det får vi skit för det istället.

              ”allt som vi har i Stockholm inte nödvändigtvis finns i andra städer” – eller tvärtom..?

      Den isländska som finns hos bl a Lakritsroten. Såå god!

      Vill typ skicka saltlakritsen jag åt i somras som jag köpte från en liten by jag besökte?sved till så in i satan både på läpparna och i munnen. Kunde bara ta små tuggor åt gången.?

    Behöver lite tips på en riktigt varm Parkas.
    Den ska tåla regn och andas, vindtät, gärna i färg (helst inte svart eller brun).
    Har väl hittat några men ganska många slutar på storlek 44.
    Hur klär sig kvinnor varmt som behöver storlek 46 och större?
    Bor i Skåne där det ofta blåser och regnar…….och jag har inte lust att klä mig lager på lager för att gå hundpromenaden på en halvtimme.

      Adidas hos Zalando.

      Kolla in Didrikssons sortiment! Så mycket olika jackor och parkas som är snygga utan att rucka på funktionaliteten! Vill du ha färg så har Kari Traa skitfina kläder!

      https://beta.ellos.se/ahkka/parkas-med-avtagbar-huva/7007107-01

      Denna har jag köpt inför kommande vinter. Har haft 2 jackor av samma märke tidigare, den ena är dock en storlek för liten numer och den andra har gjort sitt efter ungefär 5 vintrar så nu var det dags för en ny. Tycker det är riktigt bra jackor för en vettig peng. Har hållt mig varm och go i många vintrar nu 🙂

      Kolla Didriksons, vet inte hur stora storlekar de går upp till men jag upplever att de är allmänt stora i storlekarna.

      Jag som är väldigt lång samt över stl 44 beställer vinterjackor i herrstl på engelssons 🙂 funkar finfint det med faktiskt.

        Såg skaljackor i många fina färger där. Bra priser och kvalitet på deras varor.

      Xlnt kappahl har fina grejer

      Jag har en Haglöfs Siljan parka, som att ta på sig en stor kram! När jag köpte fanns den i rött, men vet inte hur det är med årets, eller med storlekar. Om jag var du skulle jag kila in på Naturkompaniet och kolla, inte billigt men finns mycket bra där!

    Har upptäckt en liten hård knöl i bröstet. Är bara 21 år gammal, men bör man ändå oroa sig för cancer?

      Om du är orolig så gå till en läkare. Den bästa tiden att undersöka sina bröst är direkt efter mensen. Då brösten påverkas mycket av menscykeln.

      Gå till Vårdcentralen. Ev. behöver du remiss till mammografin.
      Vänta inte.
      Det är troligen inget farligt men red ut det så slipper du nojja!
      Lycka till!

      Inte för att låta dryg, men det är vårdcentral du bör berätta detta för & få det undersökt. Inte här.

        Du låter dryg.

        Inte för att låta dryg men låt henne dela med sig av sin oro och så kan du scrolla vidare

      Förmodligen är det ingen fara men jag tycker att du ska kontakta sjukvården för säkerhets skull. Plus att du slipper gå och fundera på vad det kan vara. Ring redan på måndag.

        Tack alla som har svarat! Blir att boka en tid då.

          jag hade en knöl i bröstet när jag var typ 21. Var en bindvävsknuta, helt ofarlig 🙂 Boka tid så får du det ur världen.

      Det är sällan det är något allvarligt, särskilt i din ålder! Finns ett tillstånd som heter fibroadenom som är väldigt vanligt (jag, syrran, och flera vänner har det) och det är helt ofarligt. Men gå till vårdcentralen för att utesluta annat, det kommer att få dig att slappna av 🙂

      Jag upptäckte en knöl på mig själv. Gick till vårdcentral, fick remiss till mammografi och ultraljud. Alla undersökningar, från vc till mammografi, gick jättebra. Tryggt utfört av all inblandad personal. Var inte rädd för att söka vård, du har rätt till den! Min knöl var, enligt dem, ofarlig. De kände den på vc men såg ingenting på mammografin och ul. Hoppas inte att de har fel.

      Kolla upp. Nu är jag en av dem som knölen faktiskt visade sig vara cancer. Är 26. Men finns många anledningar till att det bildas knölar, mitt var ett oväntat fynd som läkaren sa.

        Hur upptäcker man det? Syns det tydligt? 🙂 Hoppas du är fri från cancern ❤️

    Någon som ska eller har beställt en skönhetsadventskalender?

      Nej! Har du något tips? ?

        Jag är lite besatt nu känner jag! ?
        Har tittat massor på youtube där det finns tjejer som öppnar olika kalendrar. Tyvärr verkar ju dyrare bättre! Finns lyxiga för 2000-3000:- med ett värde på nästan 7000:-, och de säljs slut direkt.
        Vill gärna ha Molton Brown, Clinique eller l’occitane.
        Förra året fick jag ❤️ Rituals kalender som var helt ok!

      Jag får Bodyshops kalender varje år av min man. Älskar den!

      Väntar på No7, den är bäst!

      Åh, skulle vilja ha Molton Brown eller Babor, finns så många roliga kalendrar?

        Åh, skulle gärna vilja ha Molton Browns! ?

      Jag fick glossybox kalender förra året men den var verkligen inte bra. Fick en massa produkter utan att kunna se produktens namn och vad jag skulle ha den till. Fick även produkter som hade utgått ur sortimentet hos företagen. Vilka är bra?

      Lookfantastic har jag hört bra om. Har själv provat Glossybox och Rituals, vilket jag var nöjd med 🙂 Glossybox dock lite överprisat med tanke på att jag knappt använde produkterna.

    Jag har blivit stor kär i en kollega. Det kom bara i första ögonkasten. Jag kan inte sluta tänka på något annat än honom. Jag vill glömma allt och jag blir som jag var för 3 dagar sedan. Har ni erfarenhet för en sådan förtrollning? Jag kan inte kalla det för något annat än förtrollning eftersom jag är jätteglad med mitt liv och min familj. Kommer jag att glömma honom till nästa vecka? Jag är så arg att detta har förstör nu min helg. Jag är irriterad att jag tycker att han är skitsnygg och handsome. Jag har aldrig tänkt så om någon annan man än min egen man.

      Om du är beredd att förlora allt du har för en flört så fortsätt gärna på detta spår.
      Har sett följderna av arbetsplatsromanser, (inte personligen men en bekant)
      Skiljsmässa, hatad av släkten, ekonomiska trångmål….good stuff!

        Ja verkligen! Jag är så arg på mig själv. Det är att leka med elden. Jag hoppas att det går över!

      This too shall pass.

      Tänk dig hen ha diaree och spy

        lol det hjälper inte. Jag gillar kinky.

      Vännen, lyssna noga: det kommer att sluta illa. Jag vet att du vet det. Du är bara människa och det är klart att man blir kär någon gång trots att man är i en stabil relation. Det viktigaste är att aldrig, aldrig, aldrig göra något som sätter ens liv, familj och man på spel. Undvik kollegan. Du får fantisera. Du får drömma. Du får inbilla dig hur underbart det hade varit om det blev ni. Det du inte får göra är att umgås med honom på tu man hand. Killar är som rovdjur, de känner av när en kvinna är intresserad och deras k*k leder vägen. Sen sitter du där efter snabbt och ångestfyllt ligg och känner dig smutsig.

      Undvik honom. De släpper med tiden. Ta semester eller jobba hemifrån om möjligt. Annars får du se till att aldrig prata eller umgås med honom. Spring åt andra hållet. Sen när det lagt sig så kan du återgå till normal kollegerelation.
      Det är svårt så du får kämpa.

      Men du känner ju inte honom? Ibland kan man bli förblindad av en illusion, det är inget du bör agera på.

    Jag har en vän som i perioder ignorerar mig och slutar svara på meddelanden o samtal, sen när vi väl pratar låtsas personen som inget och allt är bra. För några månader sedan sa jag till personen att det sårar mig när personen gör så och att jag hade uppskattat om personen kunde sluta, hen bad om ursäkt men fortsätter ändå.

    Jag har flera gånger sagt till personen att om det är något jag gjort så är det bara att säga till eller om personen inte vill ha kontakt med mig så respekterar jag dennes vilja, men får alltid ett svar om att det inte är något och personen bara har mycket att hålla i (vilket jag har all förståelse för), vilket jag själv också har, men kan ändå inte undgå att må dåligt över detta. Överdriver jag? Funderar på riktigt på att avbryta all kontakt med vännen för detta är jättejobbigt för mig…

      Ja, du överdriver. Jag är en sådan som i perioder inte svarar på sms eller messenger. Sedan kommer jag på det en månad senare och får sjukt dåligt samvete över att inte ha svarat och då orkar man inte direkt skriva och bara ”sorry, nu har det gått en månad, men det är bra med mig och jag minns inte vad jag gjorde helgen för fyra veckor sen”… Alla (inkl mig själv) lägger inte så jävla stor vikt vid att alltid svara. Man vet var man har människor ändå.

      Jag är den i en relation som är aaas kass på att höra av mig. Men det betyder inte att jag inte vill ses. Jag vet inte, kanske inte har samma behov av en tät kontakt. De relationer jag har är med personer som antingen är likadana, eller som accepterat hur jag är.
      Om du inte är ok med att hon faktiskt har mycket annat i perioder och inte prioriterar dig så kanske HON inte är så viktig för DEJ och inte tvärt om, som du tror.

      Svar i mod, damm andemening som anonym 20.43
      ?

        damm=samma ?

      Din vän kanske går igenom något jobbigt? Jag lider själv av depression och i perioder är det i princip omöjligt att få tag i mig. Det är inget personligt.

      Jag är precis som din vän, så kan förklara från mitt perspektiv, men betyder inte att det är samma orsak.
      Men jag är exakt likadan men det är bara för jag lider av sån press och mår psyskiskt dåligt. Alla runt omkring mig tycker jag är social och älskar att ses, smsa, festa, ställa uop osv. Och jag gillar allt det där men jag behöver pauser, samla energi genom att vara själv eller så bara mår jag dåligt. Jag kan gå från normal till jätte deppig på en dag, och dp blir jag likadan. Mina vänner har äntligen lärt sig men dom som inte förstod fick jag säga upp kontakten med. Jag försöker att säga till när jag blir så och börjar må dåligt men ibland orkar jag inte ens ta upp mobilen. Och jag tycker typ värst är bara att förklara sig. Kan va så att din vän är lite som mig som bara behöver samla energi. Och det har inget med dig att göra ❤️

      Hen kanske är introvert.

      Låter som mig, är deprimerad. Under dagarna jag önskar att jag va död svarar jag inte i telefon, sen låtsas jag att det varit stressigt så ingen ska fatta hur jag mår. Jag tycker iaf om mina vänner och hör av mig så mycket jag kan, får ibland mer ångest av att tänka på att jag kanske får mina vänner att känna sig som du gör, men kan liksom inte hjälpa det.

        ?

      Och antar att hen ringer oavbrutet när den behöver något? Nä, alltså tycker inte det är ok och hade betett mig likadant.

    Någon som vet vad penny parneviks ex heter på Instagram??

    Jag vill säga upp mig ? Jobbar extra i receptionen på ett hotell men känner inte längre att jag har tid. Hur gör jag det på bästa sätt? Träffar inte min chef speciellt ofta (jobbar helger och då är inte hen där). Man kan ju inte gärna göra det över sms liksom.

      Ring chefen!

      Ring och meddela att du vill säga upp dig och boka sen in ett möte där ni kan ses, prata om situationen och skriva på en uppsägning.

    Jag har lagt märke till att många som fyllt läpparna får ett mer synligt område från näsborrarna ner till mungiporna (ovanför läpparna). Området ser dessutom ljusare ut än resten av huden. Varför blir det så?

      Huden som töjer ut sig? Kissie ser ut så.

      Och denna fula mustasch-kanten plus att dom låter extremt täppta i näsan ala puma swede när dom pratar. Hur känns det att kyssa sånna läppar tro?

      Kan vara fillers som läcker ut/flyttar sig utanför läpparna. Kan hända om man fyllt mycket under lång tid. Ser ut så som du beskriver!

    Hej,
    Jag är gift med en man jag älskar otroligt mycket. Vi har ett barn ihop och vill gärna försöka få ett till. Han älskar mig, vi respekterar varandra och har kul ihop. Han trivs inte på sitt jobb för närvarande så han är ofta lite grinig av den orsaken, men han bryr sig fantastiskt mycket om mig och vår familj.
    Jag har fått en liiiiiiten liten crush på en klasskompis. Han är i förhållande sedan flera år tillbaka, men jag upplever att vi ändå flörtar med varandra. Det är verkligen inte så att jag vill lämna min relation, och jag tror inte han är intresserad av att lämna sin tjej heller. Är det helt förjävligt av mig att flörta litegrann på daglig basis? 0 beröring, 0 privat kontakt, men visst allt skämtar och blinkar vi mer åt varandra än våra klasskamrater. Vi pluggar på universitet och om ca 3 veckor börjar jag skriva min c-uppsats och kommer förmodligen aldrig se den här killen igen då vi kommer sluta befinna oss på samma plats varje dag. Är det hemskt av mig? Jag vill ju leva med min man i resten av mitt liv men tänker ändå att man ju kommer finna andra människor attraktiva i sitt liv. Ska man helt stänga av direkt eller hur mycket får man flörta egentligen?

      Jag hade blivit jätteledsen om jag var din man och fick veta det här. Att vara ihop med någon innebär att man lägger band på sig själv för att inte såra den andre. Gör inget som du inte skulle kunna göra med honom vid din sida.

        Det är nog en bra riktlinje, du har rätt 🙂 Jag vet att min man flörtat med andra under de år vi varit ihop, men aldrig gått över gränsen för där jag skulle bli upprörd. Jag undrar bara hur man ska låta bli i resten av sitt liv. Jag tänker liksom att det borde bli lättare för mig att vara trogen mot min man om jag inte helt låser fast vid att jag absolut aldrig får känna någonting för någon annan. Jag är ju fortfarande mänsklig, men gör val som jag inte tror sätter min relation till min man på spel. Men jag ska nog se till att ta lite mer avstånd nästa vecka och inte låta flörtandet utvecklas mer 🙂

          Anonym 21:06 är alltså jag, –, hehe

          Fast om din man är av samma skrot och korn så why not.. det jag tycker är lite konstigt är att du skriver att det blir ”lättare för dig att inte vara otrogen”. Alltså att inte vara otrogen är liksom
          Inget man behöver kämpa mot när man älskar nån, tvärtom så kommer det väldigt automatiskt…

        Eller som du inte velat att han gjorde bakom din rygg.

          Om jag tänker på det viset blir jag mer trygg i att jag inte gör något fel – jag tror nämligen min man är lite mer svartsjuk av sig än vad jag är. Om han beter sig som jag gör hade det inte brytt mig nämnvärt, jag vet ju att han älskar mig men förstår att det är kul med bekräftelse. Däremot hade jag förmodligen inte flörtat på det här viset med honom bredvid mig, och det tror jag inte han hade gjort heller. Äsch. Tack för schysst respons iaf, jag ville mest prata av mig. Som sagt gör jag ingenting som äventyrar mitt äktenskap, men jag blir fundersam på hur andra personer i långa förhållanden gör. Jag inser ju att min man inte är den enda intressanta killen som lär dyka upp i mitt liv, men jag vill ju ändå fortsätta mitt liv med honom. Så jag är nyfiken på var andra drar gränsen, och som fortfarande upplever att deras förhållande är sunt 🙂

            Håller med om att ”gör inget du inte vill att annan gör mot dig” är sjukt dålig måttstock. Vi är olika som människor och har olika gränser för vad som är okej, vilket måste respekteras. Där tycker jag att du låter klok som har reflekterat över att din mans gräns går någon annanstans än din egen.

            En annan tanke jag har är att är respektlöst att flörta. Vad säger det den här klasskompisen om din relation och din man? Om han uppfattar att ni har en flört, så tänker han nog att du inte har det så bra hemma. Och att din man är en looser som säkert blir bedragen (för han tror väl inte att han är den enda du är flörtig mot?). Dvs du ger inte ditt äktenskap den status det borde ha i andras ögon.

              Ditt sista stycke fastnar i mig! Nu är det ju faktiskt så att den här killen är definitivt den enda jag flörtar med, men det kan ju inte han veta. Och jag vill absolut inte att han ska tro något nedvärderande om min man som är en fantastisk människa. Tack för intressant infallsvinkel <3

      Tycker det är lite skillnad på att ha en crush och att flirta.

      Att flirta är harmlöst men härligt

        Tänker också att flörta är ganska harmlöst. Men när tycker du skillnaden är mellan flört och crush? Jag skulle ju inte flörta med någon jag inte finner snygg och rolig, så då har jag väl dragit slutsatsen att jag har en mindre crush. Men så allvarligt är det ju liksom inte att jag på något sätt skulle överväga att lämna min man för den här killen. Det är bara lite kul att flörta och få respons, typ. Men jag kanske borde sluta 🙂

        Är det bättre att ha crush eller att flirta? Jag tycker personligen att flitra är värre. Man kan ha crush på folk. Det kan man inte styra. Det är bara känslor så länge att man inte reagera på dem.

      Hej <3
      Är i samma sits som du. Vet inte om det hjälper dig att veta och har nog inga råd. Älskar min sambo och det känns som att vi kommer bilda en familj i framtiden.
      Har däremot en mindre crush på en gammal bekant som också har tjej. Vi flörtar helt klart. Tom sätt över kaffe och kramar varandra lite för länge. Är så attraherad av honom att jag blir galen. Framförallt mest besviken på mig själv att jag inte klarar av att bara radera honom överallt. Skäms ihjäl samtidigt som jag försöker tänka logiskt i att man kan vara attraherade av flera personer <3

      Äh det där verkar ju helt oskyldigt och förgyller bara en grå vardag 🙂 Om det verkligen är som du skriver, att du älskar din man och vill leva med honom resten av livet, så är det väl ingen som dör av lite oskyldigt flörtande. Att bara skämta och blinka åt varandra i plugget gör väl inget? Men om ni börjar ha privat kontakt, fysisk beröring etc. då tycker jag verkligen att det är över gränsen. Men detta är min högst personliga åsikt och jag är inte särskilt svartsjuk av mig. Fundera på hur du känt om din man gjort likadant. Att du själv funderar på om det är över gränsen säger ju faktiskt lite också.

        Tack för schysst svar! Jag resonerar ungefär som du. Jag är inte nämnvärt orolig över att jag går över gränsen, jag är bara mer nyfiken kring hur andra gör och agerar och var de drar gränsen. I alla mina tidigare förhållanden har jag gått vidare så fort jag träffat en ny intressant kille, men det väljer jag ju att inte göra den här gången och det är ju av en anledning som är att jag älskar min man och vill bara vara med honom 🙂 Det här är första gången jag träffar någon spännande samtidigt som jag är gift, så jag är helt enkelt osäker på hur jag ska bete mig och hur andra beter sig.

          Tror det är väldigt svårt att leva i livslånga relationer utan att någonsin bli attraherad av någon annan. Det kommer alltid dyka upp människor som man finner extra trevliga, intressanta och attraktiva. Sedan passerar dem och man går vidare i livet. Jag har ibland upplevt att det snarare har tänt till gnistan i min egen relation med lite sådant flirtande 🙂

            Ja! Jag har definitivt försökt få till det lite oftare med min man under den senaste veckan, och det för ju oss närmre ihop, haha.

      Klart det är ok! Det man inte vet lider man inte av. Som du själv säger, ni ska ju leva ihop resten av erat liv. Det är långt ifrån enda gången du kommer bli attraherad av någon annan. Så länge det är oskyldigt och du är OK med att din kille gör samma sak så… ?

        Tack! <3 Första gången jag skriver ett inlägg här så var lite rädd för att bli komplett roastad, men wow vad kloka och förstående svar jag har fått 🙂

        Fast nu var det ju hur hennes kille känner som borde vara i fokus. Vad hon skulle, eller inte skulle, vara okej med är helt ointressant.

          Nja, syftet med mitt inlägg var inte riktigt att gräva i hur min man känner, det vet jag bra själv, tack 🙂 Jag är mer nyfiken på hur andra som lever i långa relationer gör, om det är rimligt att flörta lite då och då eller om andra lyckas ”stänga av” resten av sitt liv. Jag tycker det känns skönt att höra att det är vanligt att bli attraherad av andra trots att man älskar en person. Det stärker mig i att min relation är värd att investera i och inte dödsdömd bara för att jag råkar tycka en annan kille är spännande just nu 🙂 Som sagt understryker jag att jag inte gör något som sätter min relation på spel.

    Ge mig era bästa tips inför flyttdagen! Flyttlasset till nya boendet går om ca 3 veckor ?

      Låtsas få akut ryggskott som omöjliggör all typ av bärande.

        Ha ha måste vara bästa tipset någonsin

        Viktor den store: Hahaha tror tyvärr det blir lite för genomskinligt pga sällan klagar över krämpor ? Men sjukt roligt tips!!

        Eller ta mina släktingar! Jag hade sett fram emot att bära lådor, bygga möbler, bädda sängen…Det jag gjorde när jag flyttade var att placera en golvblomma där jag ville ha den, resten tog min släkt hand om. Ville inte ens ha hjälp, mer än av mamma och pappa, men plötsligt var det 8 pers som gjorde allt?

          Anonym 00:41: Haha, ja endel vill man ju göra själv! Även om det är mkt arbete är det samtidigt kul o ett äventyr att flytta ?

      Ha mat redo i matlådor om ni ej vill köpa take out.
      Bjud flytthjälp på mat och dryck.
      Kom ihåg vart ni lagt sängkläder och täcken så ni kan sova gott på kvällen i allt kaos.
      Gör ett litet kit med nödvändiga hygienartiklar och ett ombyte.

      Skriv ordentligt på lådorna vad det är i och sätt en siffra på varje låda, samt en siffra på varje rum. Ex låda 1 ska in i dörr nummer 1 som är ena barnets sovrum, nr 2 är andra barnets osv. Detta hjälpte vår flytthjälp mycket eftersom dom inte hade en aning om vem som skulle sova vart 🙂

        Anonym 21:21: Tack för grymt bra tips! ? Det där med att märka lådorna med vilket rum de ska till har jag hört innan, känns mkt smidigt och alla slipper fråga vart allt ska! ?

      På det nya stället: det första ni gör av allt är att bädda sängarna. Seriöst. Tids nog är ni trötta, sura och griniga och då är det inte läge att börja leta efter sängkläderna. Bättre att säga ”Nä, nu räcker det för i dag. Kom nu så inviger vi sängen.” Garanterad lycka.

        Anonym 21:27: Wow det där var smart! TACK ? Tänkt så långt att lägga nytvättade sängkläder i en separat, lättillgänglig påse så man kan gosa ner sig i godluktande lakan men inte att bädda snabbt! ??

      Flyttfirma! Och hemkörd mat eller hämtmat ☺️??

        Nathy: Definitivt hämtmat flyttdagen, det ingår liksom! Ska förbereda med massa matlådor också, känns inte så prio och lockande att laga mat första tiden när man vill lägga så mkt tid som möjligt att få ordning på allt! ?

          Lycka till, och grattis! ☺️

      Du har redan fått fina tips inför flytten, men jag skulle rekommendera att packa upp kläderna relativt fort efter inflytt. Jag flyttade förra veckan och tog kläderna nästan sist, efter några nätter i nya hemmet. Det resulterade i att det jag hade vikt ner så varsamt var ett enda kaos efter att jag grävt runt och letat.

        Anonym 07:34: Wow helt ny bok ju! Synd jag inte visste om den innan, nu när de flesta av de där stegen redan är gjorda. Men bra tips för andra!!!

      Grattis till hus! Mitt tips: se till att allt är packat när flytthjälp kommer, alltså ALLT som går, så tråkigt att behöva bära en massa saker (lampor, växter, soffkuddar etc) ”för sig”. Och märk alla lådor med innehåll och vilket rum de ska till! Märk eventuellt även upp rummen så att det blir superlätt att bära grejer till rätt ställe från början.

    Jag tänker hela tiden att jag skulle må så mycket bättre och livet skulle vara så mycket lättare om jag var smal. Är inte överviktig, men har gått upp en del i vikt senaste åren pga börjat äta normalt efter en uppväxt med dålig relation till mat (och min kropp) och en tre år lång destruktiv relation där jag använde bl a svält som självskadebeteende, och jag har lite svårt att acceptera min kropp som den är nu. Gömmer mig alltid i stora kläder, känner mig aldrig snygg, vill inte vara med på bild och försöker undvika att kolla mig i spegeln så mycket som möjligt.

    Jag vet att det inte stämmer – för när jag var smal för fyra år sedan mådde jag mycket sämre än vad jag gör nu – men samtidigt kan jag inte sluta tänka på att jag är 26 och aldrig haft en pojkvän, och aldrig kommer få det om jag inte går ner i vikt. När jag var smal fick jag ragg på löpande band och hittade en ny kille varje fredag och lördag typ, nu har jag inte legat på nästan fyra år (självvalt, visserligen, men mycket pga synen på mig själv och min kropp).

    Hur kommer jag ur det här tankesättet? Att stå framför spegeln och säga åt mig själv att jag är fint osv biter inte på mig och är för feg för att söka hjälp. Har försökt sluta följa offentliga personer på instagram som får mig att må dåligt, men i princip alla mina vänner är ju också smala och kan ge mig ångest. Jag tränar regelbundet, och det gör rätt gott för mig, men har svårt för det ibland då jag har diverse skador som hindrar mig. Jag är rädd att falla ner i självskadebeteendet igen då kroppshatet bara blir starkare och starkare. Känner mig lost i min egen hjärna och mina egna tankar…

      Jag vet inte hur jag ska råda dig. Du uttrycker dig så bra. Jag är för sömnig för att skriva mer, men en sak som hjälper mig när jag är för hård mot mig själv i olika avseenden är att försöka låta tacksamheten över allt annat slå bort de tuffa tankarna. Kram

        Det här hjälper en del: att säga till sin spegelbild: ”Vad sa du just? Så där säger man inte till någon!”

        Det låter säkert konstigt att göra så, men det kan vara ett sätt att ta kontroll över situationen. Därmed gör du det tydligt för dig själv att du är värd att tänka fina tankar om dig själv.

      Har inga tips men känner så mycket med dig! Kanske KBT kan funka? Hoppas allt ordnar sig!

      Du är värd att få må bra.

    Jag har ett barn som är en härlig unge. Jag skulle gärna ha en till men har nu pga operation förlorat möjligheten till fler barn. Vi kommer inte att adoptera eller göra surrogatbarn. Vill någon snäll själ dela med med sig lite fördelar med ensambarn, enbarnsfamiljer och hur man stor emot hetsen att skaffa fler barn?

      Ensambarn kan bli fantastiskt självständiga individer som passar bra in i de flesta gruppdynamiker. Ni kan bli den där härliga familjen som bjuder med en av ert barns vänner som ”kompensation” till exempel. Man kan också ha ”kusiner” som man firar jul eller har kalas ihop med för att lära sig att dela med sig etc. Ni sparar enormt med tid, pengar och jordens resurser. Ni kan lägga allt ert krut på en amazing unge istället för två halvdana 😉

        Var försiktig med det här med ”krut” (fattar att du säger med glimten i ögat). Det kan bli en stor press för vissa barn, att försöka vara allt (perfekt) för sina föräldrar, bära alla drömmar.

        Haha:)

      Det finns inga fördelar med att vara ensambarn.

        Joho då!
        PS Sjysst du är då, personen har ju inget val?

        Lär dig läsa instruktioner. Snäll själ (fel) dela fördelar (fel).

        Jodå. Massvis.

      Mycket lättare liv med bara ett barn tycker jag! Man är två mot en som föräldrar haha. Om man vill ha egentid är den andra inte själv med två eller fler. Barnet kan få mkt uppmärksamhet och tid av sina föräldrar. Tro inte på allt att endabarn är bortskämda och konstiga, beror lite på hur man uppfostrar. Att dela med sig kan man lära sig ändå. Några av de finaste elever jag haft var endabarn (ja det är ett begrepp då ensambarn kan upplevas negativt).
      Hetsen är stor, jag vet. Om du är modig kan du säga som det är, det borde få tyst på folk. Eller så säger man att det inte är andras ensak, ibland måste man va hård mot folk.
      Lycka till med er familj!

        Att säga som det är så grymt effektivt. Folk bli alltid helt ställda när man säger. Jag kan inte få fler.
        I ärlighetensnamn tror jag inte jag hade velat det heller.

      OM jag skaffar barn ska jag bara ha ett. Känner att det är mer hanterbart och tycker det räcker. Troligen har man ju vänner eller familj med barn samt att barnen får egna vänner så de blir ju inte ensamma.

      Är sååååååå glad att jag inte har några syskon

        Hur kan du vara glad för att inte ha syskon när du inte vet hur det är att ha syskon?

          Varför är du glad över att ha syskon när du inte vet hur det är att vara endabarn?

          Att ha syskon verkar för det mesta vara massvis med bråk och stök.

      Min kusin är ensambarn. Hon är den enda som är bästa vän med alla. Hon passar in i varenda situation. Hon får allt hon pekar på- vilket kan vara negativt- men det är föräldrarnas fel.
      Upplever henne som rolig, impulsiv, tar ansvar, lättanpassad och allmänt social. Hon vågar ta för sig då hon växt upp utan konkurans.
      Ditt barn kommer att få ett fantastiskt liv och mycket bra sociala färdigheter skulle jag gissa. Det blir jättebra 🙂

      Jag tänker på en familj i min närhet, två (numera separerade) föräldrar med en sjuåring. Jag ser ofta vardera förälder vara ute på äventyr med barnet – tältar, cyklar, provar sporter, fikar, badar osv osv. Sånt som bara generellt måste vara såååååå mycket lättare med ett barn. Vi gör sällan sånt pga orkar inte. Tänker att det barnet ges möjlighet till mer aktiv o spännande vardag än åtminstone i min familj haha. Två barn känns ibland som tusen barn. Obs älskar mina ungar o ångrar ingen!!!
      Det kommer bli fint ska du se. Sörj det du behöver – men kom ihåg när du är på äventyr med ditt barn, att jag kanske står o tittar avundsjukt på dig o ditt barn från min horisont med kaos o otillräcklighet ❤️

        Tack för ett fint perspektivtänk!

      Blev också utan syskon till vårt ❤️ ofrivilligt, men så här när sonen är 9 kan jag se en hel del fördelar:
      Tid- Ni kommer att ha mycket mer tid för ett barn, er själva och varandra.
      Ork- Samma sak där
      Ekonomi- Mkt mer pengar över
      Miljön- Mycket bättre för miljön i längden om fler skaffar ett barn
      Smidighet- Lättare att bli medbjudna på saker/få plats i hotellrum/sitta tillsammans på en tre-rad om man ska ut och flyga osv
      Vi har kunnat bo nära andra barn/firat jul med andra barn/semestrat med andra barn. Vår son är social/artig/inte udda alla/äter typ all vuxenmat. Han är omtyckt av barn och vuxna och och har lätt för att fatta det sociala spelet. Han är kanske lite väl försiktig när det gäller fysiska lekar (men det är ju bra med fler försiktiga killar)
      Jag har varit sjukt ledsen för att jag inte kunnat få fler barn, men sonen har ett bra liv och vi är en familj som Hittarp på massor av skoj, både dom familj och med andra

        Tänk jag visste att det skulle komma guldkorn som förstår! Jag ser oss tre som ett gäng som gillar att hänga med varandra. Han har kompisar och släkt att umgås med. Det finns ju de som har syskon och bara bråkar. Den stora sorgen är att jag inte fick välja själv, samtidigt som jag är tacksam att sjukvården sett till att jag får fortsätta vara hans mamma dock till detta pris. Det finns dock så otroligt låg förståelse att det finns en anledning till att men inte får fler barn och att detta är en sorg. Det är stärkande att höra din syn vid 9 år, vår som är 4 nu och han är den finaste som finns!

          Jag har många vänner som en ensambarn, jag själv är äldst och det ska tydligen vara en bra kombo. De ensambarn jag känner är som de skriver ovan bra på det sociala spelet etc. Har pratat mycket med mina vänner om att växa upp utan syskon och det enda negativa de sagt (och som jag sett) är att de ofta är ganska konflikträdda och/eller tror att konflikter är värre än de är. Kanske är detta något man övar på enklare med syskon? Så en idé är att öva på lite konflikter för ert barns skull inför framtiden, för det kan ju vara bra att inte rädas för mycket. I övrigt tror jag att ni kommer ha det toppen i ert lilla gäng 🙂

      Som min dotter sa när hon fick frågande varför hon inte hade syskon på förskolan.
      Mina föräldrar fick ett perfekt barn på första försöket!

      Att ha ett barn underlättar så mycket!
      Jag är endabarn och det har inte gått någon nöd på mig. Mina föräldrar har liksom vi kunnat åka på resor och utflykter utan att bli ruinerade.
      Enda barn är bäst!

        ? Ja det är DÄRFÖR jag har tre. Dom två första höll inte måttet

          Obs jag tycker det var ett drygt svar att lära ett barn men men;)

    Någon som bor i Ösmo och kan berätta hur det är där? Bodde där för en del år sedan.

      Är det ingen i Ösmo som har internet? Misstänkte det.

    Tycker det är lite skillnad på att ha en crush och att flirta.

    Att flirta är harmlöst men härligt.

    Jag hade mitt livs värsta mensvärk idag. Fosterställning, svett som spruta och flera omgångar till toaletten för att kräkas. Var tvungen att sjukskriva mig från jobbet.
    Jag undrar om det här är vanligt? Ser det ut såhär för många tjejer och kvinnor? STOR eloge till er isåfall.. jag har varit välsignad med minimal mensvärk fram tills nu.

      Fy tusan, som jag innan p-stav. Även nattöjusolja hjälper för mig, finns som piller på hälsokosten.

      Jag vet inte om det är mensvärk (för jag har det 1-2 ggr om året och inte varje gång jag har mens) men ibland svimmar jag av smärta, kräks och bajsar samtidigt. Det känns som krystvärkar (föreställer jag mig) och det krampar och håller i en minut och sen släpper i två sekunder innan det upprepas. Efter ett tag ökar pausernas längd och efter 4-6 timmar är jag helt bra igen.

      Så ja, jag undrar vad fan det är frågan om.

        Jag hade det där men märkte ett samband över att det inträffade om jag ätit processerat (bröd pasta chark ost mjölkprodukter). Numera äter jag bara hel mat (helt äpple, kokt ägg) etc och mår galant!

      Ja, välkommen till verkligheten för många 🙂 Brukar ha det i ca 5 dagar med stora tjocka klumpar att krysta ut dessutom, önskar mig död vare gång.

      Jag har haft så en enda gång när jag var 20. Trodde livmodern skulle explodera eller om något gått sönder där inne. Undrar om det kanske var ett missfall? Hade inget skydd med min dåvarande pojkvän.

      Har haft så ett par gånger då tror jag att jag ska dö typ. Bästa för mig var att ha starka värktabletter redo som jag tar precis innan värken kommit i gång då brukar jag klara mig. Annars är jag dödens död.

      Undrar själv varför har funderat på om det kan vara endo eller cystor kanske men inte kollat upp

        Tack för alla svar!

      Jag hade så vid varje mens i flera års tid. Inget vårdcentralen eller gyn gav mig hjälpte. Var sjukanmäld från jobbet varje månad tills jag var i Kroatien och köpte några menstabletter som är ett rent mirakel. Känner inte längre att jag har mens och de är som sända från ovan. Har kollat med min vc här i Sverige att de är ok och de är det. Men iaf så är vi många som har det så och får ingen hjälp.

    H&M ska inte längre sälja löwengrip, bara de 25 största butikerna. Varför vet jag inte…

    Mvh H&M medarbetare

      Var det inte planen från början? Typ på nätet och i största butikerna?

      Min gissning: De säljer inte tillräckligt bra, HM vill inte lagerhålla sånt som inte säljer.

    Åka till Madeira i december, bra väder??

      Avundsjuk! Alltid bra väder där. Med litet tur kan man åka högst upp i bergen och göra en snöboll, sedan ner till skön sommarvärme vid havet. När jag var där var det i princip noll tillgängliga stränder. Då tar man snabbåten till Porto Santo, en ö gjord av sand …

    Hej! Jag har insett att jag nog har ett beroende-problem. Jag tror att det finns i mina gener pga att min farmor och farfar var alkoholister. Jag har haft olika drogproblem fastän jag bara är 18 år. Jag har pratat med min syster som upplever samma, dock med alkohol. Har varit beroende av ”starka” droger, fast sedan slutat. Nu ör jag beroende av hasch tror jag… Iaf, finns det någon här som haft det likadant? Att man lätt blir beroende alltså? Skulle vara skönt att höra från andra.

      Värt att nämna att min mamma också är ”lite” alkoholist.

        Be om hjälp. Du är ung och har stor chans att komma ifrån ditt beroende!

        Det brukar finnas i generna, i min familj på finns det på båda sidor så jag måste vara extra försiktig då det finns en höjd risk att jag ska bli beroende.

      Min lillasyster har haft precis samma problem sen hon hamnade i tonåren och är nu nykter alkoholist (26 är hon nu) och hon blir väldigt lätt beroende av olika grejer. Gambling, droger, tobak, träning, jobb. Våra morföräldrar va tydligen precis likadana.. Vet att min syster går i terapi nu och det verkar funka!

      Jag blev troende och har kämpat i flera år är 30 nu och tror äntligen att jag blivit ”frisk”.
      Det går men är hårt

      Jag har också superlätt att bli beroende, alltså av vad som helst. (Alkohol, cannabis, casino etc..)
      I mina tonår och tidiga 20års-åren så var jag, precis som du, beroende av cannabis, men sedan fick jag barn och var tvungen att sluta. Har även testat onlinecasino och blev fast direkt, sitter fortfarande i, så har stoppat mig på spel-paus (så jäkla bra grej), har förlorat såååå mycket pengar alltså.. (Testa INTE!!!).

      Men så jaa, jag förstår dig precis hur du känner, för jag är i samma sits. Blir så sjukt lätt beroende.. just nu är det brieost (Ja, men kan bli beroende av ost) och har varit fast sen i våras.. kul ens, inga kläder passar nåmer men jag k a n i n t e s l u ta ! ! !

      Ja, det är lätt att bli beroende SPECIELLT om du har beroende i familjen. Du måste vara försiktigare än andra med sånt, dock har ju du haft/har ett beroende så du borde hålla dig helt borta. Min farmor var alkoholist och min faster var narkoman/allt hon fick tag i, min pappa har nu på senare år börjat dricka mer och mer men fungerar fortfarande i vardagen men dricker nåt glas i princip varje dag. Jag har festat på normala nivåer endast, vågar inte droger pga historiken.
      Min syrras ex har båda föräldrar som är/var alkoholister, och hans relation till alkohol är inte normal.

      Som en annan skrev, du är så ung så sök hjälp nu så att din framtid blir ljus.
      Lycka till. =)

    Har sökt tjänstledigt ett pass inom Attendo.
    När kan jag förväntas få svar? Sökte för jättelänge sedan och passet jag behöver vara ledigt är om en månad så ingen panik men vill veta eftersom man behöver planera..

      Det funkar nog väldigt olika på olika arbetsplatser så jag tro verkligen inte att någon här kan svara på det. Om jag var du skulle jag på måndag prata med den du ansökt om tjänstledigt hos och påminna.

    Bästa silverinpackningen till blonderat hår? ?

      Fanola! Har testat alla men den är bäst.

    Någon som har gått ner i vikt när du slutade att amma?

    Hur slutar man va så jävla svartsjuk???

      Jobba på din självkänsla

      Ta några exempel på när du är svartsjuk och inte vill vara det?

      Har märkt att ibland ligger det faktiskt mycket i det någon annan gör, och inte i den påstådda ”svartsjukan”, om du förstår vad jag menar …

      Jobbar med sin självkänsla

      Mår du dåligt av din svartsjuka? Gäller det alla relationer eller bara kärleksrelationer?
      Jag är också väldigt svartsjuk, men inte för att jag litar på min partner, utan för att jag mer tycker att han är min, precis så som jag är hans. Allas relationer ser olika ut och många gånger tror jag att ens partner är den som väcker den svåra svartsjukan. Jag och min man hamnar aldrig i situationer där svartsjuka uppstår eftersom vi inte sätter oss i sådana situationer ☺️

    Medicinsk fråga (läkaren ringer förmodligen nästa vecka och förklarar men otålig som man är frågar jag här efter googling).

    Fick resultat av mitt bajsprov hahha men fattar noll. Är det normalt lr inte?
    Analys: F–Kalprotektin, Resultat: 6 mg/kg, Referensintervall: <50

    Någon som förstår sig på och kan hjälpa =)

      Referensintervallen betyder att om värdet på ditt resultat är 50 eller lägre så är det helt normalt. Ditt är 6 så ligger ”inom referens”= inget konstigt/onormalt med ditt provsvar. Men vad själva F-kalprotekin är för något vet jag tyvärr inte

        Okej då förstår jag, tack för svar =)

          Markör för inflammatorisk tarmsjukdom.

    Eftersom att jag är helt dum i huvudet slutade jag ct med mina antidepp och har nu riktigt dryga utsättningssymptom, finns det något man kan göra för att minska det?

      Man underskattar ofta sin läkare. Ring på måndag.

    Hur kan det vara så lätt att säga elakheter bakom skärmen? Folk svarar hårresande elakheter till folk som uppriktigt vill ventilera något. Vad är skälet till detta? Hade det sagts om man mötts öga mot öga? Är det bittra människor som njuter av att trycka till andra? Hur som ger det öppet spår lite sur eftersmak.

      Undrar samma.. jag ventlilerade här en gång och fick så mycket skit som respons. Kändes inte kul alls, blev ledsen faktiskt.

        Ja, tänk om man är lite labil, då kan nog denna okänslighet slå riktigt illa!

          Om man är lite labil så ska man nog tänka sig för innan man ventilerar här tyvärr.

      Jag tycker att det är befriande. Frågar jag en kompis exakt samma så tänker kompisen på att inte såra mig mer än på att ge mig ärligt svar/bra råd. Frågar jag något här får jag 100% äkta tankar och känslor. Tål man inte det ska man nog hålla sig borta härifrån. Jag tror inte någon här vill vara elak eller trycka ner någon annan. Folk är bara ÄRLIGA, för en gångs skull.

        Man kan vara ärlig med sin åsikt utan att vara spydig och medvetet elak mot folk. Får man för sig att vara det borde man lägga band på sig och låta bli. Den värsta sortens människor är verkligen de som ursäktar sin elakhet med att de bara är ”ärliga”.

      Nja. Jag känner att det är mycket lättare att vara vänlig bakom skärmen. Tror nog att den man är, den är man.

      Nja. Jag känner att det är mycket lättare att vara vänlig bakom skärmen. Tror nog att den man är, den är man, att det kanske förstärks vid datorn?

        Oj, nu blev det litet dubbelt …

      Något som även verkar vara allra lättast om man kommenterar under Anonym. Finns en, eller flera men man känner igen sättet den skriver på, som alltid är så jävla dryg och nästintill elak. Inte kul.

    VAd händer egentligen mellan Margaux och Jakob?

      Det skulle jag låta vara mellan dom 🙂 oavsett hur nyfiken man är, så är det inte nåt som vi behöver lägga oss i. Är det något som ”hänt” eller ”händer” så kommer det ju ut i slutändan iallafall? 🙂

      Vill också veta!!!

    Känner mig bekrymad över situationen med partnern som inte har egen bostad vid nära 30 års ålder och inget jobb… en aggressiv hund, har han däremot. Närmare bestämt en hund som kan attackera och som har gjort det tidigare. 4-5 stycken fick jag höra av partnern, en av dem är jag, som han gett sig på en gång.
    Alla tre grejerna ihop gör att mitt huvud inte får ihop något klart resonemang kring det här. De två första känns det som att Det går att lösa… men hunden oroar mig.
    Jag strävar efter ett redigt liv, som jag betänker det som. Där bägge i förhållandet studerar/arbetar i den mån det är rimligt och möjligt, och där egen bostad finns (tänker att det är ”för lustigt” att bo hos föräldrar vid 29 års ålder). Jag vill inte behöva oroa mig eller begränsas av en aggressiv hund som kan bli farlig. Men partnern skulle hellre dö än låta hunden dö.
    Jag har pratat om det här med ett par stycken jag Känner, men känner att jag behöver ventilera ännu mer. Har även kommit på tal flera gånger med partnern om det här. Funderar på att ta upp det här med djupt men gör det någon skillnad när det är som det är? Någon som har råd?

      Dumpa honom?

      Du låter som en hundhatare. Engagera dig i hunden. Gå en kurs i nosework. Har på känn att du är ett större problem än vad hunden är i den relationen.

        Är verkligen ingen hundhatare… är ju inte mitt fel att hunden är aggressiv. Träning/rehab/kurser har jag funderat på.

        Men gud. Ofta man vill engagera sig i en aggressiv hund som bitit en? Är ju inte hennes hund. Han verkar vara lite av en ”bum” och det speglas säkert i hur han tar hand om/uppfostrar hunden..

        Hade aldrig velat gå en kurs med en hund som bitit mej och som jag vet bitit andra. Det kan väl ändå karln göra, är ju hans hund… Inte hundens fel att den bitit människor väl?

        Du låter fanatisk, man måste inte gilla hundar, det gör en inte till en hundhatare. Oxh det är verkligen okej att ogilla en aggressiv hund. Även om det är ägarens fel bla bla så är det ju fortfarande hunden inte ägaren som kommer bita så…

        Till ts, dumpa denna odåga till karl. Han kan inte ens uppfostra en hund? Bor hemma? VAD ska du med honom till?

      Tror att hunden har en djupare historia av att fått stryk och därför känner sig bitvis otrygg med människor. Om han inte kan förklara hundens agressivitet rimligt så har han nog ett ansvar i att det uppkommet. Han kan nog med andra ord slå hunden när det passar honom. Stick med en gång.

      Dra så jävla fort du kan, snubben kan inte ens sköta en hund fast han är arbetslös. Mansbebis-klockan plingar.

    Går intro på nytt ställe i ny stad måndag – torsdag ✌️Ha en bra helg alla.

    Har så mycket problem med min ätstörning nu. Har haft bulimi i 5 år ungefär och nu är jag i en sån dålig period där jag hetsäter och spyr flera gånger om dagen, lovar mig själv varje gång att det är sista gången men sen står jag där igen och har misslyckas igen :/ och det som ger mig mest ångest är att jag går upp i vikt av det här, slår på mig själv så mycket för att jag är så jävla dum i huvudet som fortsätter göra såhär, går upp i vikt fast det enda jag vill är att vara smal och AHHHH jag ville bara skriva av mig för ingen vet om det här, har inte berättat för någon och å ena sidan kan jag inte sluta på egen hand men å anda sidan kan jag inte berätta för någon, så då sitter jag här och skriver till främlingar på internet som att det ska hjälpa haha

      Jag vet hur det är. Hur gammal är du? Har du haft kontakt med psykiatrin eller primärvård? DU ÄR INTE ENSAM. ?

        Vad snällt av dig att svara <3. Jag är 23. Nej har inte haft kontakt med någon, men har mer och mer funderat på det. Sitter du eller någon annan på något bra tips?

          Tycker absolut du ska ge det att söka hjälp en chans. Ring redan på måndag! Annars ska du inte slå så hårt på dig själv. Har själv sockerberoende. Det har gått bättre o bättre hela tiden att mota i grind. Krävs en mognad o att beslutet kommer långt in ifrån. Behövs nog fler förändringar runt dig för att bryta det. Få in hjärnan på förändringsläge. Så lätt att prata o lättare att genomföra när man vet hur.

      Beklagar du går igenom detta. Gick från anorexi i tonåren till bulimi mellan 20- 25 och därefter ortorexi till jag var 32 (dock fanns perioder under dessa år då jag inte hade några problem alls). Det är ett helvete. Jag är 40 år nu och frisk sedan många år tillbaka. Trodde aldrig jag skulle bli frisk men det går. Att sitta vid ett middagsbord eller på ett café och inte tänka en (!) tanke på kalorier eller att spy eller om hur man ska träna bort det man äter. Det är en sagolik frihetskänsla. Man är i stunden med sitt sällskap och bara njuter. Se till att bli frisk, kämpa mot det onda och stå emot. Gå och prata med någon som kan hjälpa dig sortera tankarna. Håll dig sysselsatt när ångesten kryper på, bryt tankemönster osv.

      Det finns en jättebra bok, Mattillåtet, som hjälpte mig att bli frisk!

      Jag vet precis vilket helvete det där är. Jag sökte hjälp och det kan du också göra. Det är precis för såna här saker vården och psykiatrin finns. Tror aldrig jag blivit frisk om det inte vore för psykiatrin och specifikt gruppterapi som jag gick i. Den förändrade allt. Vi hade mycket tid på att ändra handlingar då man kan styra över dem, vilket ju inte går med tankar och känslor direkt. Jag tror på dig!!! Och vänta inte, tro mig de kommer bli glada att du vågar ta hjälp.

    Ni som lyckats gå ner i vikt och hållit vikten – Hur har ni gjort? Hur behåller ni motivationen? Jag är expert på att leva sunt i typ 4 veckor, går då ner sådär 4 kg (har övervikt på cirka 20 kg), men sedan tröttnat jag. Går på fest, vän bjuder på pizza, blir galet godissugen m.m… Ser mig i spegeln och ser ingen positiv skillnad så trycker i mig något skit igen. Suck… Någon som kommit ur samma onda cirkeln?

      Aldrig lyckats hålla en lägre vikt en längre tid, det är det väldigt få som gör…
      Ny forskning visar att permanent viktminskning är oerhört svårare och mer komplicerat än man tidigare trott. Det är inte bara kalorier in och ut, metabolismen blir förstörd av att banta. Studier om varför ALLA Biggest Loser-deltagare går upp igen efter några år visar att ämnesomsättningen djupdyker när man går ner i vikt med hjälp av kalorirestriktion. Sex år senare är deras ämnesomsättning fortfarande lägre och deltagarna själva är deprimerade.

        Jo jag förstår att det är såhär för väldigt många. Det ÄR ju svårt att hålla en lägre vikt bevisligen hehe. Men sedan tror jag BL är väldigt speciellt… De tränar ju flera timmar per dag och äter väl 1000 kcal/dag. Det kan ju ingen människa orka med livet ut! Men det betyder ju inte att ingen klarar av att gå ner och hålla vikten? Jag vill inte uppnå någon modellkropp. Men mitt BMI är typ 33 och det är faktiskt väldigt högt. Så förstår att några livsstilsförändringar måste till. :/

      Gick ner 15kg för 3 år sen och har legat på en stabil vikt sen dess. Pendlar 1-2 kg hela tiden. Det går!

        Men hur gjorde du då? 🙂

    Jag har en nära vän som är så olycklig i sin relation. Han har känslor för en annan kvinna men gör ingenting av respekt för sin nuvarande partner. Den nuvarande är gravid och han säger att han hade lämnat relationen om det inte var för det. Men nu vill han göra ”det rätta” och bli en familj. Jag blir så frustrerad och försöker få honom att förstå att det inte lär sluta väl om han stannar av pliktkänsla och att han ändå kan var en fullgod pappa. Eller är det fel kanske? Kan han gott tillbaka till känslorna för henne genom plikttjänstgöring? Jag är rädd att han kommer att förinta sig själv helt och då bli en helt värdelös pappa. Kan man säga/råda något?

      Det kan gå att rädda relationen. Tycker han är skyldig sin partner och ofödda barn det. Om han för tillfället försöker glömma den andra kvinnan och fokusera på sin partner och familj och försöka hitta känslorna där igen. Antingen så går det eller inte men då får de väl separera senare. Just nu behöver han ställa upp för barnet och hens mamma, tid och energi behöver läggas där och inte på nån ny kärlek.

        Håller med. Människor ger upp för fort. Problemet är att alla runt omkring sitter och ”följ ditt hjärta”. Nej, Karen, jag kan inte följa varje impuls!
        Han valde att binda sig och sätta ett barn till världen då får han också kämpa för att familjen ska hålla ihop. Det är svårt men någon pliktkänsla måste man väl ändå ha.
        Stör mig så sjukt mycket på ”men barnet blir olycklig om du är olycklig”. Barnet behöver mig och då får man väl ändå bita ihop och ta ansvar.
        Stackars gravid tjej som sitter hemma och tror att de äntligen ska bli en familj – samtidigt sitter sambons kompis och uppmanar denne att lämna allt de byggt upp för att ”det vore fel att stanna om man inte är kär”. Relationer börjar med förälskelser och övergår i rutiner, ömsesidig respekt och djup kärlek. Man får inte alltid behålla fjärilarna i magen, de dör efter ett tag men då har sån kärlek utvecklats och den grundas i plikt och respekt.

        Ta sluta uppmana honom att lämna. Du menar väl men det blir bara pannkaka av allt. Tänk om den nya tjejen är helt dum i huvudet, då har en familj som knappt hunnit leva som familj hunnit splittras. Olycklig mamma, ensam pappa och litet barn = inte rätt. Han får bita i det sura äpplet och stanna. Det är hans ansvar. Ditt jobb är att stötta, inte säga emot. Han vill göra rätt, hjälp honom.

      Kanske kan han ge det ett år till? 🙂 Försöka en sista gång. Och om året går och det inte funkar så lämnar han då. Kanske lite lättare att andas i sin olycka när man vet att det finns ett slut (oavsett om slutet är att allt blivit lite bättre eller att han lämnar). 🙂

      Det är du som är kvinnan han är kär i va?

    Någon som sett El Camino (uppföljarfilmen till Breaking Bad) än? Ser den nu i kväll …

      Såg precis klart den 🙂

        Nu har jag sett den. Oj, den berörde mig. Grymt sevärd. Och runt 1:44, WTF!? Men man måste ha sett hela TV-serien Breaking Bad först, annars är det ingen mening.

        Och nu blev jag sugen på Jessica Jones, första säsongen. (Säsong två och tre är inget att ha.)

    Fler som väntar på Svenska nyheter? Min gissning: Kina har skickat en hackerattack mot SVT.

      Lol

    Har märkt en tydlig penisförlängning vid massage och dylika aktiviteter. Speciellt handräckning från kvinnliga vänner har gett en utomordentlig penisförlängning. Är det någon som skrivit om just det naturliga med denna förlängning av den egentliga penisen? Eller hur den kan påverkas visuellt av den kvinnliga skönheten?

      What

      Nej. Tror du upplevt något alldeles unikt.

      Wtf

      TrollolololololololololLOL

    Var på föreläsning om ledarskap idag. Som alltid (känns det som) ombads vi att lyfta bra egenskaper hos en ledare. När två personer uttryckt sig i stil som ”jag tycker att det är viktigt att han kan lämna både positiv och negativ feedback” fick jag bita mig i läppen. Var så nära att räcka upp handen och säga att ”jag tycker att HON ska vara *random sak*” bara för att se om någon skulle reagera. En fortsättningskurs på universitet för att förtydliga..

      Du skulle gjort det. Vad hindrade dig?

    Senaste inlägget i Blondinbellas blogg var det konstigaste inlägg jag läst i den bloggen och då har jag läst nästan alla den 2006. Vem har skrivit detta?? Var det nån mer som reagerade?

      Kopiera gärna! Vill inte ge henne några klick.

        ”Veckan avslutades med en fredagsfika med bullar från från Bröd & Salt med gänget i Löwengrip Beauty och Löwengrip Invest. Internt säger vi LGB och LGI. När det har varit oroliga tider så har jag lagt vid att samla gänget två gånger i veckan och gå igenom allt som händer. Efter fikat kom en av mina stjärnor: Rebecka och bad att få presentera strategin för Löwengrip Invest egna sociala medier. Det är så roligt när en anställd har funderat på en förändring och förberett en presentation kring det. Hon önskade att man som följare/kund skulle kunna följa oss på närmare håll och lära känna alla anställa bättre. Sedan hade hon en bra tanke på hur vi kunde jobba med mina egna storys bättre.

        Jag sa ja till allt. Kul.

        Jag är verkligen så stolt över alla. De jobbar på ett av av Sveriges mest mediabevakade bolag, journalister ringer ständigt med kluriga frågor eller dyker upp obokat. De har alltid varit som en trygg runt mur kring mig. Men nu är det min tur att vara deras trygga mur och ta oss igenom denna fas. Visa att jag står stadigt som ledare och har en plan framåt. Det kommer att gå. Men nu ska jag ta helg och sova ut ordentligt.

        Stor kram på er”

          Nåt säger mig att det är stjärnan Rebecka själv som skrivit detta. Och ett av Sveriges mest mediabevakade bolag? Give me a break!

      Troll Trollar & sedan rollar med ögonen
      Därefter trollar de igen

    Hej jag heter Rulle…

      …..Dassrulle

      Sådär har jag gått runt och sagt på jobbet hela dagen idag, helt från ingenstans??

    Har fått bröstcancer, det kan jag hantera. Gjort en CT för att se att det inte spridit sig till lungorna eller annat organ. Onkologen sa att det var väldigt osannolikt, men jag är så jävla rädd. Kan inte sluta tänka på det, hittills sen jag fick veta att jag har cancer har varje nytt besked varit dåligt, så därför känns det som att jag kommer få ett dåligt besked nu med 🙁 Försöker att inte tänka på det, men det är svårt. Vet inte när jag kommer få svar, man skulle få en tid hos läkaren oavsett vad resultatet är, hoppas på nästa vecka, kan inte gå runt och vara nervös för detta längre än så 🙁

      ❤️❤️❤️

      Kram ❤️

      ❤️
      Hoppas innerligt att du får ett positivt besked!

      Har varit i samma sits och det är helt ofattbart jobbigt, håller med dig. Man kan inte föreställa sig hur hemskt det är om man inte gått igenom det. Jag fokuserade på att vara ute i naturen och göra så mycket fysisk aktivitet som jag kunde. Tyckte det hjälpte lite. ❤️

      ❤️

    Åsikter om årets bachelor Simon ?? 🙂

      Tycker han verkar helt ok, men lite tråkig. Och ganska förutsägbar smak med tjejerna hittills, han verkar dras till de som ser minst ”naturliga” ut om man kan säga så. Ska bli intressant med bachelor nr 2 hehe 🙂

      Som vanligt tycker jag tjejerna verkar så mkt roligare än bachelorn!! Imponerad över att så många verkar söka trots att relationerna aldrig verkar hålla mer än någon vecka efter wr programmets slut!!

      Ska bli kul att följa dock. Har du själv några favoriter än så länge??

        Ingen favorit men dom utan ankläppar och svärtade ögonbryn vinner ju. Mr Simon verkar vara av en annan åsikt men det är ju upp till honom. För övrigt är han för mig ingen höjdare. Hade aldrig någonsin trånat efter en sån trött självuppfylld looser.

        Tack, Ja elakt jag vet. Men varför inte köra Bachelorette. Så trött på dessa polisbrandmänsliknandetatoowashere…

      Är han en sång- och dansman? Annars vill jag inte ha hnm!

      Har bara sett korta klipp från efter programmet och han verkar vara en riktig mansbebis. Tänkte börja kolla på Bachelor men kommer antagligen inte göra det just pga detta. Verkar vara en douche.

        Håller med. Trodde han var en bra och snäll kille vid första anblicken, men redan efter två avsnitt fatta man ju att han var raka motsatsen. Sen att han skaffat en pod där han ska bemöta kritiken från ”tjejerna avslöjar allt” eller hämnd pod som han själv kalla det? Vafan?

    Har bokat en tid hos kuratorn på vc nästa vecka och jag är så nervös! Tänk om hen tycker att jag är där för en ren skitsak och att det finns folk som har det värre. Ska jag verkligen öppna upp om allt? Jag har velat boka tid i snart 4 år nu så jag är glad att jag faktiskt gjort det nu!

      Bra gjort! Tänk att det är bättre att söka hjälp i ett tidigare skede än ett senare. Och vh som kurator uppskattar man olika typer av problem. Stora som små.

      Lycka till?

        Tack! ❤️

      Bra jobbat, härligt att du bokat tid efter så många år, önskar själv jag hade det modet. Skit i att gissa vad den tänker om dej, kör ditt race 🙂 öppna upp o spy ut allt. Det hade jag gjort!! Lycka till!! ?

        Tack Nora, för peppen! ❤️

    söker en vän
    någon äldre än 20
    är själv 25 ensamstående med bebis
    (kvinna) 🙂
    sthlms området!
    Skriv mejl
    9411mika@gmail.com

    Har någon här erfarenhet av att ha ringt t.ex. Jourhavande medmänniska?
    Jag vill inte ringa någon vän och förstöra deras kväll men mår samtidigt inte tillräckligt dåligt för att ringa till psykakuten..
    Vill bara ha någon som kan lyssna lite för att dämpa ensamheten

    Det har jag inte gjort men hört att de är bra. Testa? Eller skriv här om du vill få it nåt och inte känna dig ensam. Jag kommer läsa.

    Jag har haft relativt mycket acne under en tid och har därför fått en hel del ärr ??‍♀️ Jag är ganska ljus i hyn från början så dessa röda märken blossar lätt upp och är svåra att dölja med smink, det lyser liksom igenom! Har någon tips på bra produkter för acneärr?

      Microneedling 3-7 gånger fick helt bort mina acneärr. Tig 7 ggr för mig men då var jag ytterst petig. Hade kunnat räcka med 5

        Hade du djupare ärr eller bara ytlig missfärgningar?

          Det är mestadels missfärgningar tror jag, inte så mycket ”hål” eller hur man ska säga ??‍♀️

        Jag har verkligen funderat på att göra det! Vet du om det okej att göra behandling när man samtidigt har aktiva finnar/sår? ?

    My’s son flyttar upp till henne i Stockholm nästa termin. Förstår hennes glädje. Svårt att inte tänka på hur de löser det praktiskt. Hon som ensamstående, särbo saknar skyddsnät iform av släkt på orten.
    Byggt upp sin nya plattform kring träningsresor. Kanske får göra en gir och fokusera mera på sin studio på hemmaplan. Omstarter är ju något som hon är bra på och vill nu säkert finnas på plats så mycket som möjligt för sin son. Tufft med flytt, ny skola få kompisar m.m.

    Skulle vara fint att fått läsa ett inlägg där hon bara beskrev sin glädje över att få sin son boende hos sig. Nu var det viktigt att få ta upp så mycket annat i inlägget med, sin egen uppväxt, hur hon blev sviken av Ludviks pappa, näthat etc. Kändes bara så onödigt och ovidkommande i sammanhanget.

      För att inte tala om alla resebyråbilder mitt i det allvarliga, det såg bara fel ut.

    Inser att jag missförstått poängen med ÖS när jag sitter och läser och kommenterar morgonen efter (är trött på kvällen men har oftast ett strålande morgonhumör). Om nån annan gör samma: hoppas ni får en kanonlördag!

    Och så vill jag passa på att tacka Camcam för trevlig blogg. Vet att det är ditt jobb men tycker du gör det himla bra. Visst kan det bli lite spetsigt ibland men nästan alltid är det bara kul, och fint att du förser oss med lite trams och en plats att snacka strunt. Bra jobb!

      Somnar oftast kl 21 så sitter som du och läser idag ?. Svarade lite igår men det har ju hunnit bli typ 400 kommentarer till.

      Hoppas du får en fin dag du å.

      Kram

        Här är en till! Svarar inte så ofta, vill men orkar inte formulera mig?‍♀️

        Älskar att va morgonpigg?
        Trevlig helg till er?

    Nu har även Nordic Tech House ett registrerat ärende hos KFM. Misstänker att det ärendet kan vara betydligt större med tanke på att Blondinbella lämnade dem med ett gigantiskt (och DYRT) hyreskontrakt som de var tvungna att försöka hyra ut i andrahand?

      Allt Bellsan rör vid blir till sand.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.