Jag fuckade upp tidsinställningen. Det här skulle kommit kl 12. ? Förlåt.
Jag tänker att en av anledningarna till att hela familjen äter samma mat är man kanske inte orkar ställa sig att laga olika mat till vuxna och barn när man kommer hem efter jobbet, skolan, förskolan, aktiviteter och allt annat som ens liv kan tänkas innehålla?
Brukar ni som har barn, äta samma mat som dem eller äter ni något annat?
Kanske sitter du på ett grymt tips som underlättat för dig som du vill dela med dig av eller tycker du att det här med olika mat är trams?
Om du tycker det, vem är det i så fall som ska anpassa sig?
Ska föräldrarna äta en mer barnanpassad kost eller är det barnen som får anpassa sig?
Föregående inlägg 
Längtar tillbaka till åldern där pannkakor med socker var en helt okej middag… 😀
Kör på det ändå 🙂
Så My ska komma med råd nu?
Är väl än viktigare att barn som inte förstår själva ännu får bra och hälsosam mat? Eller ska de alltså äta skräpmat, medan föräldrarna äter dyr hälsosam ekologisk mat?
Sen kanske de kan äta mer glass och bullar, då de har en annan förbränning och rör på sig mer, men det är en annan sak.
Eller hur. Våra har från start ätit vår mat såman slipper korv o pannkaksträsket
Här hemma är det faktiskt tvärtom. ? Vi vuxna äter skräpmat ”i smyg” medan barnen oftast får hälsosam mat. Jag är uppvuxen på oboy, rostade mackor, kebab etc och vill ge barnen hälsosamma vanor från start, då jag själv istället fick kämpa med det under en stor del av mitt vuxna liv.
Här smygsäts det också när barnen somnat ?
Så skönt att vi är fler 🙂
Haha, trodde att det genomgående var så att föräldrarna äter ”skräp” som barnen inte får. Här serveras bra mat till barnen och någon gång i veckan någon extra (chips eller glass tex) medan vi nog kan köra på med friterat eller snacks oftare än så. Om barnen ser så säger jag att det är STARKT, då vill de inte smaka (4 och 5 år, undrar hur länge det håller ?).
Det minns jag! Ibland med litet kanel på, och en smörklick.
https://img1305712.free-pick.pw ❤️❤️❤️
https://photo013856712.imgfast.pw ❤️❤️❤️
Här hemma lagas endast en middag där samtliga äter samma sak.
Är det något i middagen någon inte tycker är gott så äter den mer av det andra på bordet. Är det något specifikt som jag vet att någon av oss inte äter så brukar det passas på att lagas när den personen inte är hemma.
Vi är två vuxna och tre barn i åldrarna 2, 6 och 13.
Ingen av oss vuxna äter senap eller pepparrot så det lagas ingenting med det i, utan de för barnen välja till och vänja sig vid i skolan tack och lov ?
Vi äter alltid samma middag. Oftast sådant vi själva odlat och tillagat tillsammans. Våra barn äter samma saker som vi, de älskar fisk, musslor, grönsaker, pasta, nötter, bär, kött… ja det mesta. Vad skulle barn inte kunna äta?
Obs: minsta barnen får såklart mat som är lätt att tugga innan man har så många tänder. Äter vi andra kött och sallad så lagar jag barnmat till dem. Men det är ju enkelt att koka lite grönsaker och mosa med smör och kryddor.
Jag tror ofta de som anpassar sig efter barnens vilja får väldigt bortskämda barn som enbart äter sina 3 favoriträtter. När jag var liten så fick jag välja mellan att äta det som fanns på bordet eller gå och lägga mig hungrig. Valet var lätt. 😉 Upplever att jag inte alls var sådär petig och jobbig med maten som många jämnåriga då.
Min mamma var så. Åt vi inte maten hon lagat så fick vi vara utan, eller äta mackor senare på kvällen.
Jag åt inte pyttipanna men det gjorde alla andra i familjen så jag åt rödbetorna, rårivna morötter och knäckebröd. Visst det var väl ingen gourmetmiddag för mig just den dagen men det var ju inte så att man svälte ihjäl. Kommer köra med samma nu.
Vet jag med mig att mitt barn absolut hatar kyckling kanske jag inte lagar det fyra gånger i veckan men jag tänker inte sluta tillaga och äta kyckling helt och hållet bara för det. Man smakar på allt här i hushållet och tycker man inte om det så behöver man inte äta det, utan äter tillbehören.
Ja, precis, de flesta har väl något de på riktigt tycker är jätteäckligt och det är väl okej. T.ex. avskydde jag inlagd sill och surkål som liten, så det slapp jag så klart äta. 😛 Men barn som vägrar äta minsta lilla grönsak eller frukt har ju lite för mycket på den där listan.
Jag bodde på samma studentkorridor som en kille som varje dag drack 2 liter cola + åt en cappriciosa från den lokala pizzerian. Verkligen varenda dag! Jag försökte bjuda honom på middag ibland men då satt han och petade och sköt runt grönsakerna på tallriken och sa snabbt han blivit såå mätt… Mmm okej…
Man ska vara medveten om att det kan finnas psykologiska aspekter som påverkar.
Att ngn vägrar äta mer än tre rätter tex är en selektiv ätstörning som oftast startar när man är väldigt liten. Även autism kan ligga bakom. Det har inte med föräldrarna att göra och deras rutiner kring mat.
Det finns hjälp att få för det.
Men folk verkar vilja tro att alla som blev ”bortskämda” med speciell mat som barn numera inte vill äta heller som vuxna.
Om mitt barn absolut h a t a r kyckling så ser jag till att ersätta det proteinet med tex ett stekt ägg eller liknande.
Det är knappast en vuxen som hade satt sig för att äta ngt man absolut avskyr så varför krävs det av barnen? Att man såklart ska smaka på maten, ja! Men visst ska man även få en fullgod kost varje dag även om föräldern inte vill sluta laga just den rätten till resten av familjen. Eller skulle ni förvägra barnet tex vegetarisk god kost om hen kom hem och vägrade äta kött? Att erbjuda tillbehören är inte okey, inte heller att skicka barn i säng hungriga för att de uttrycker att maten inte är god.
Om det handlar om alla maträtter eller många, ja då har man ju ett beteende att hantera men specifika råvaror som förstör matupplevelsen, nja, taskigt.
Så var det för mig också, det var helt fruktansvärt. Det finns mycket mat jag ogillar även i vuxen ålder, men att bli tvingad att äta mat som fick mig att spy när jag var liten har satt djupa spår. Minns hur jag satt och tuggade på samma eviga köttbit tills jag fick kramp i käkarna. Ville bli vegetarian vid nio års ålder, men fick höra att jag i så fall skulle få laga min mat själv. Blev det ändå vid 14 års ålder, blev tagen på allvar då av någon anledning.
Låter som min syster.
Men mamma accepterade hennes önskan och hjälpte henne att laga vegetariskt istället vid sidan om. Alla inkluderades i matlivet hemma. Tråkigt beteende många föräldrar har att man ska tvinga barn att äta utan att inse vilka skador även det faktiskt ger…
Ja jag vill inte idag bli tvingad att äta saker jag tycker är dåligt. Självklart ska barn prova innan de säger att de inte vill ha men jag ser inte poängen i att tvinga i dom något de tycker illa om. Man får väl kompromissa och hitta rätter som funkar för alla i familjen.
Exakt så. Sen är väl smaklökarna inte ens lika på vuxna och barn?
Minns tex att jag själv avskydde kålpudding, kåldolmar, grönsaker etc som barn men idag som vuxen så älskar jag allt det där. Mina föräldrar tvingade aldrig mig att äta det när jag var liten. Skulle inte fallit de in
Är det verkligen så självklart att barn MÅSTE prova innan de säger att de inte vill ha?
Vi har aldrig kört med den metoden utan det har varit valfritt från början. Har aldrig sagt till mina barn att de måste prova något som de inte velat äta. Det hände några enstaka gånger att de inte ville äta/smaka på något men vi kommenterade det aldrig och sedan vips växte det bort och de började prova i stort sett allt av egen fri vilja. Nu är de tonåringar och absolut inte kinkiga eller kräsna.
Nej alltså alla gör ju olika men det ör såklart bra att uppmuntra till det iaf.
Mitt barn har tex autistiska drag och det är omöjligt att få hen till att testa mat som hen redan har avgjort att hen inte ska testa.
Det går bara inte.
Men vi uppmuntrar alltid ändå.
Jag ser hellre att vårt barn äter och skulle aldrig låta hen sitta med en tallrik och säga ”du äter!”, jag tror inte att det är främjande för någon med tvång.
Självbestämmande ska respekteras i alla åldrar.
Uppmuntra är en sak. Att säga ”självklart ska barn prova innan de säger att de inte vill ha” en helt annan. Menar inte detta mot dig personligen nu, utan tycker din kommentar var sansad och rimlig på alla sätt. Men både du och många fler här i kommentarsfältet skriver att barn självklart måste smaka och jag finner det intressant eftersom jag aldrig tyckt att det är ett ”måste”.
Förstår inte hur man kan tvinga barn att äta. Våra barn ”måste” smaka men ibland är det bara att doppa fingret. Vi brukar göra det ihop om de tycker det är läskigt ? Men att tvinga barn sitta och stirra på maten tills de ätit upp eller smakat är ju bara att koppla mat till skuld och skam. Sen vid autism och andra funktionsvariationer måste man ju anpassa sig utifrån barnet. I vårt hushåll får man havregrynsgröt om man inte gillar maten. Men först får man sitta med tills alla ätit upp. Oftast har de tråkigt och börjar äta ?♀️
Att man äter av det som står på bordet är självklart. Man smakar på maten och gillar man den inte äter man av sånt man gillar. Det är väl så att man försöker anpassa sig till alla i familjen men alla kan ju inte gilla allt bäst, hela tiden. Olika smak och olika viljor. Om någon verkligen inte kan äta något så lagar vi inte den maten. Tror inte på att göra så stor affär av hur eller vad ungar äter. Mina barn äter det mesta. Allt från sniglar, goda ostar, sushi och köttbullar slinker ner från start. Barn har inga idéer om vad de kan äta eller ej. Det är vi vuxna som begränsar dem.
Nej det är inte alls självklart.
För en del är det faktiskt frivilligt och valfritt att smaka eller låta bli. Bara för att ni gör på ett sätt i din familj betyder det inte att andra familjer anser det ”självklart”.
Totalt självklart att lära sina barn allmänt hyfs. Om andra människor anstränger sig för dem är det bara att visa vanlig artighet. Fattar faktiskt inte mig på föräldrar som begränsar sina barn. Men tack och lov gör man som man vill! ??
Hur odlar ni fisk, musslor, nötter, kött och grönsaker (grönsaker under vinter och höst).
Förstår verkligen inte din fråga, vet du inte att till exempel nötter håller länge och mat som kött och grönsaker kan frysas in och konserveras på många andra sätt?
Fast nu odlar man ju inte råvaror för att man stoppar dessa i en frys??
Jag tror personen gjorde sig lustig över hen som skrev att de odlar egen mat och sedan tillagar tillsammans.
Förstår inte det lustiga, vi gör på samma sätt. Odlar, jagar, fiskar, sedan tillagar vi det. Antingen samma dag eller sex månader senare.
Tillägger att jag fattar att du inte menade att man odlar i en frys? Blev bara en lustig tråd i konversationen om man inte har sett den första kommentaren?
Vi odlar grönsaker under våren och sommaren och fryser in, gör tomatsås, syrar, torkar och syltar. Vissa grönsaker odlar vi året runt, bland annat kål av olika slag. Äpple och annan frukt håller sig bra i ett svalt mörkt rum hela året, liksom potatis, lök, kålrötter och andra rotfrukter. Tomaterna gör vi tomatsås på, krossade tomater och även soltorkade och inlagda. Rabarber fryser vi in i skivor. Svamp torkar vi oftast, men även förväller och fryser in eller lägger in. Under sommaren och hösten äter vi det som är i säsong, kronärtskocka, sparris, sallad, tomater, zucchini… ja allt möjligt odlar vi. Rödbetor och rädisor och bönor. På vintern blir det såklart mindre grönt, men desto mer rotfrukter och grytor. Köttet köper vi av en jägare och fryser in. Vi fiskar mycket abborre och äter med potatis som vi odlat och lingon vi plockat. Nu, idag, plockade vi nässlor och åt nässelsoppa med ägghalvor (ägg från våra höns).
Mjölk och smör och ost köper vi i en affär. Och även mjöl och jäst. Men det mesta andra är vi självförsörjande på. Musslor köper vi också förresten.
Att man ens ska behöva förklara detta. Har folk ingen i sikt i hur man gjorde innan ICA fanns? Älskar denna sidan av dig Lovisa även om det är mycket annat vi inte håller med om. När vi flyttade till hus köpte vi 8 äppelträd men vinteräpplen. Ser fram emot att slippa köpa importerad frukt eller betala 50 kr/kg för svenska äpplen under vintern.
Jag är väldigt imponerad av er självförsörjning! Det låter som ett heltidsarbete att hålla ordning och förbereda allt det där, Lovisa Lo!
Det beror ju helt på hur föräldrarnas kostvanor ser ut. Min dotter är 1 år och får, i den mån det går, äta samma mat som mig. Men äter jag någon gång pizza eller sånt som jag anser att hon är för liten för så får hon annat. Men när hon blir äldre så ska hon få äta det jag äter och introducerar alla möjliga olika sorters mat för henne.
Min mamma daltade med min yngsta syster ända upp i vuxen ålder med maten så nu kan hon enbart äta ett fåtal rätter. Alla rätter inkluderar något friterat eller pommes…
Samma med min syster, hon fick bara mat hon tyckte om upp i vuxen ålder pga ”bekvämt så, så blir det inget tjafs” och äter idag bara fyra rätter. Hon anser att allt annat är äckligt och skulle aldrig någonsin prova någonting nytt, inte ens en krydda eller ett tillbehör eller en ny skinksort på mackan. Knappt att hon kan äta Bregott Normalsaltat ens en gång, ”det ska vara Bregott extrasaltat”.
Varför är hon för liten för att äta pizza?
Är inte ts men ost tex trådar sig lätt och kan fastna i halsen och sen är det inte många näringsrika ingredienser tänker jag.
Precis, små barn äter inte mycket och då är det viktigt att den maten de faktiskt får plats med i magen är näringsrik.
Har verkligen aldrig slagit mig att smält ost är något en ettåring skulle sätta i halsen. Sen är ju ost väldigt näringsrikt tex. Kan själv inte se det olämpliga i att en ettåring skulle få pizza nån gång men det är ju fritt att välja.
personligen har jag som vuxen satt ost i halsen fler än en gång, för att den trådade sig och bara blev en klump typ.
Förlåt men jag har väldigt svårt att se att detta skulle vara ett reellt problem.
För att jag tycker inte en växande 1 åring ska äta sån mat ännu. På samma sätt som hon inte får glass, bullar etc. Hon är hittils supernöjd med sin kokta torsk och potatis.
När tänker du att det är ok att ge pizza? Pizza är för visso kaloririkt men innehåller absolut inte lite näringsämnen. Jämför med en ostmacka som de flesta ger sina barn. Glass är ju inte mat utan ganska onödigt för alla oavsett ålder. Det är ju mer något man äter för njutning än för att bli mätt.
Det vet jag inte ännu, har liksom ingen magisk gräns som ska passeras utan tar det på känsla. Men nej jag tycker inte att pizza (speciellt köpepizza) är bra pga det är otroligt fett, salt och inte näringsrikt för en sån liten mage. Vitt bröd är inget jag heller vill ge henne än vilket är typ 70% av en pizza.
Om nån annan ger sin 1 åring pizza så har jag ingen åsikt om det men det är så här jag gör ?
För att hon var 1 skrev hon ju ?! Vem ger ens pizza till en ettåring?
Jag har gett pizza atill en 8 månaders. Körde blw från 6 månader. Gav alltså bitar av vår egen mat direkt. Fungerar hur bra som helst. Har aldrig gett annan mat än vad vi själva äter förutom någon grötklämmis. Men man kan utan problem introducera barn för mat med sin egna kost. Hur tror ni man gjorde förr?
Pizza till en så liten? Ger du läsk också?
Varför ska man ge läsk bara för att man ger pizza?! ?
Tycker det är jättebra att barnet får smaka på olika mat från att hen är liten.
Alla pizzor är ju inte likadana… rätt stor skillnad på en flottig köpepizza och en hemgjord. Den hemgjorda kan vara en bra måltid om man har rätt ingredienser och rätt portionsstorlek.
Jag har inga barn, men kom att tänka på en situation jag hört om nyligen från min vän som gått upp väldigt mycket i vikt de senaste åren. I november bestämde hon sig för att gå ner, då knäna inte mår bra m.m. och började laga enbart viktväktarnas recept. Men det blev kaos för hennes fästman är naturligt underviktig (har jättesvårt att hålla vikten, snabb ämnesomsättning helt enkelt) och även om han hällde creme fraiche på varje lunch och middag så började han gå ner i vikt. Medan min vän stod still i vikt. 😛 Inte lätt att leva med andra alltid…
Jag har inte barn och jag fattar att man ibland slänger i barnen skräp för att det måste gå snabbt pga skrik och panik eftersom man skulle behöva haft maten klar för typ en kvart sedan. MEN. Som med allt i livet. Om man prioriterar matlagning och förbereder och planerar och har maten lagad och klar när den behöver vara klar så finns det väl ingen anledning att laga speciell mat till barnen? Varför skulle man? Om argumentet är att du inte vill äta fiskpinnar och pulvermos för att det är skräp, VARFÖR ska du stoppa det i dina barn? Ge inte barnen sådant som du inte vill äta själv. Gör mat. Riktig mat. Till hela familjen. Och åt andra hållet, sitt definitivt inte med en pulvershake istället för mat heller. Alltså dieta inte inför dina barn så du får dem att tro att du inte kan eller får äta det de äter. Mat är mat och alla behöver mat. Alla behöver äta bra saker. Typ så.
Nej, det märks att du inte har barn.
Jo det ser du ju att det gör. Vi håller ju med
Hon har skrivit ett lååååååångt inlägg om bloggbevakning och oss som läser.
Vem?
Ja tydligen vågar C inte… Men Mys lögner och överdriv fortsätter, hon vill ju göra karriär på utbrändhet. Hon verkar glömma bort att många följt henne genom åren, och alla resor hon varit på.. Tror säkert någon galning ringde sats men inte en massa. Varför visar hon inte sin pt-licens? Varför länkar hon inte själv till inlägg hon påstår sig ha skrivit men som ingen sett? Hon är så full av lögner och strategier. Det var inte oväntat att det skulle komma, det såg man komma, mönstret… Hon är så pinsam.
Synd att hon överhuvudtaget ges uppmärksamhet här.
Och varför skulle Sats säga upp henne för att någon ringer in och säger att hon inte har fått sin licens? Då hon skriver att Sats begärt in den när hon blev anställd och även gjort ett PT-test? hmm
Och var är länken om ADHD-utredningen? My ska i nån konstig ordning blivit prioriterad av vården, men betalat dyra pengar för KBT hos privat aktör. Två läkarteam och överläkare i Sigtuna och Vasastan, men samtidigt patient hos Mindler via videosamtal. Och Mindler gör inga utredningar. Å andra sidan kan man ju skriva så om man får betalt.
Hon har fått göra flera utredningar
Bla framkom det att hon hade en utmattningsdepression och ADHD, det skriver hon för knappt två år sedan. Efter det säger hon nu att hon fått göra ytterligare en utredning. Den säger att hon inte har ADHD. Båda gånger gjordes utredningarna noggrant av de bästa
”Teamen” på samma sätt. Hur kan man då veta vilken utredning som kom fram till rätt diagnos?
När jag genomförde min adhdutredning fick jag inte genomföra den om jag hade för höga poäng gällande depression/utmattning då det kan ge ett missvisande resultat..
Precis, långvarig stress t.ex. ger många liknande symtom som ADHD
Hon skrev att hon mådde som sämst när hon började på Sats.
Var det då hon blev utbränd strax efter sin konkurs?
Sov i 7månader samtidigt som hon gick och utbildade sig till PT? Fast mådde bara dålig varannan vecka, mådde bra de veckor hon hade pojken? Någon annan som har koll ? varit så mycket turer hit i dit.
Hennes texter påminner om mässandet från Livets ord.
Undrar ibland om hon får betalt för de antal ord som hon skriver ? bra ersättning isåfall.
Försiktigt inlägg 😉 ? Nej om man lagar mat hemma så kanske det är vanligare att man äter ungefär samma oftast MEN om man som hon köper färdig mat ute, och får matlådor som spons, så är det ju inte så konstigt att de inte äter samma. Och nej klart man inte behöver äta samma.
Tänk om var och en själv får bestämma utan en massa påhopp, så mycket bättre allt skulle vara!! Ni som har så mycket illa att säga om andra, sopa rent utanför er egen dörr först!
Ja inte ska föräldern ha anpassad ”clean” mat och barnet äta skräp iallafall. Med barn ska väl ändå en viss nivå finnas i köket. Men matlagning är ju tråkigt enligt Myggan och för Myggan får inget vara tråkigt. Är hon dum på riktigt? Ja, tyvärr!
Jag lagar mat till hela familjen så att det skall finnas ett gott och näringsrikt mål mat efter jobb och skola. Alla kanske inte gillar samma saker alltid men det löser vi då genom att göra flera små rätter så det ex finns två proteinkällor eller extra grönsaker och ett gott bröd vid sidan av. Att äta tillsammans är trevligt och skapar samhörighet, barnen får också träna på uppförande och bordskick.
”Föräldrar och barn har långt ifrån samma behov och förutsättningar”
Fattar inte vad hon menar med förutsättningar? ?
Tja.. mitt lilla barn har tex bara fyra tänder. Han har inte samma förutsättningar att tugga som jag. Det är det enda jag kan komma på.
Barn med få/lite tänder har fantastiska möjligheter att tugga ändå. De tuggar med hjälp av tandraden.
Skulle väl va att barn behöver mer av vissa vitaminer, järn och D-vitamin t.ex. samt ska undvika vissa livsmedel fram till en viss ålder.
Få/inga tänder ska det så klart stå ?
Jo visst, men jag tänker ändå på att inte servera stenhård knäck till middag. Men jag kanske curlar honom lite väl ?
Innan mitt barn fick ordentligt med tänder så tuggade hon inte alls. Hon tog fingret och petade ner allt direkt i halsen. Var livsfarligt att ge henne mat med bitar. När hon fyllde 1 kunde jag börja servera sånt
Vänjer man barn med bitar direkt är det inga problem. Däremot kan det vara farligt om man börjar med att introducera puré. Alla våra barn har kört blw eller bitar från start. De lär sig då från början att inte bara svälja utan att tugg a maten. Vår 6mpnaders fick stavar entrecote som hon gnagde på utan problem ?♀️
Vad skönt att det flöt på bra för er! Vi har haft kväningsolycka i familjen med dödlig utgång så jag var väldigt känslig med att ge bitar när jag såg att barnet inte kunde hantera det. Men nu funkar det utan problem.
Som förälder till ett barn med kraftig selektiv ätstörning, som hela livet haft svårt med maten, lagar vi alltid olika mat till olika familjemedlemmar. Omständigt och krångligt, ja. Nödvändigt, ja. Tyvärr. Är sjukt less på det.
”Kraftig selektiv ätstörning” – är det en diagnos eller vadå?
Ja.
Selektiv ätstörning är en medicinsk diagnos, ja. Kraftig är en egen bedömning byggd på att det bara finns en enda sak som går att äta för tillfället. Ju högre stress och ångest, desto färre saker går att äta.
Kämpa på ?❤️ Ni föräldrar gör ett fantastiskt jobb med era barn ??Det tar lång tid och enormt mycket tålamod och förståelse för att träna sitt barn i att kunna bredda sin matrepertoar. Heja er!
Det är ett helvete när barnen är ätstörda. Kämpa på!?
När vi hade det som värst, även diagnos, så sa en läkare till mig: Inga barn i Sverige svälter. Oroar du dig, ge henne en vitamin om dagen. Låt henne äta vad hon vill även om det är samma dygnet runt. Ett ägg om dagen är bra. Försök lägga till ca en 1/2 dl smaklös nyttig vegetabilisk olja i hennes mat varje dag. Framför allt! Bråka aldrig om mat och aldrig vid matbordet, för hela familjens skull. Bästa rådet för vår familj. Matvanorna har förändrats för henne med åren. Hon kommer aldrig bli någon storätare men det är, enligt läkarna helt ok att ha ett BMI på 11-13. Väldigt frisk och rörligt mitt flickebarn.❤️
Undrar genuint hur det där funkade exempelvis i bondesamhället. Barn med ”kraftig selektiv ätstörning”, svalt de ihjäl då? Har hört om svältdöd på grund av missväxt och liknande men aldrig att barn dog för att de inte tyckte om salt sill och gröt.
Eller varför inte i fattiga länder i nutid? Hur gör barn med KSÄ där? ?
Hehe OH snap
Det här resonemanget är ju dumheter, skulle du säga samma om anorexi/bulemi, dvs hur fan gör de i U-länderna med egentligen? Nähä, de har inga problem med, dåså då finns ju inte fenomenet överhuvudtaget.
Folk, informera er för sjutton innan ni börjar raljera om sånt ni inte vet nåt om. Selektiv ätstörning finns, men precis som i exemplen ovan är det sällan det kan blomma ut och MÄRKAS i miljöer som i övrigt inte är gynnsamma för barn.
Hur skapas ens selektiv ätstörning? Vilken lyx vi har det här i i-länderna!
Ptja, pga att man tex är väldigt sensorisk känslig för konsistenser eller dofter. Att man har svårt att tugga tex kött. Har barnet en diagnos inom autismspektrat är detta väldigt vanligt kan jag som logoped intyga. Diagnosen finns i allra högsta grad.
Du har helt rätt, det är min erfarenhet också. Däremot vet jag att även de med ätstörning kan utvecklas i smak och konsistenser. Man kan bara inte nöja sig med att konstatera ätstörningar. Man måste hitta verktyg att hjälpa sitt barn att utvecklas även om ätstörning är konstaterad. Det går, bara inte genom tvång. Det går helt bort när det gäller mat öht. Mat och att äta ska vara glädjefyllt och trevligt, oavsett vad man äter eller inte.
Att som barn leva med Selektiv ätstörning eller som förälder ha barn med den diagnosen kan väl knappast kallas för lyx. Ska man t o m ifrågasätta diagnosen existens, vänd er till sjukvården istället för att spekulera fritt här inne om att det bara är ett påhitt. Finns många föräldrar och barn som dagligen får kämpa med det. Att de t o m ska behöva försvara att det är en verklig diagnos och inte alls handlar om kräsna barn.
Det finns några få barn med den diagnosen. Det är inte på långa vägar lika vanligt som föräldrar som tjafsar om hur mycket ungarna ska äta eller att de ska sitta vid matbordet när de äter, hur de äter, vad de ska dricka osv, osv i all oändlighet. Har sett så många familjer som alltid tjafsar vid matbordet att jag börjar tycka föräldrarna är det största problemet. Sitta tillsammans, ta sin egna mat och bara prata med varandra är underskattat.
Ska man utsätta barn med ätstörningar i Sverige för fattigdom och svält då tycker du?
Du kan inte jämföra barn i ett u-land med barn som växer upp i i-länder.
Sitt ner, Cathy Newman.
De barnen var nog hungriga på riktigt. Alltså inte en sådan hunger som gemene svensk har upplevt. Nu kanske jag trampar på en öm tå men hur många skulle vara selektiva med maten om man på riktigt bara hade en portion att välja på? Skulle nog inte gå så många dagar innan även jag stoppade i mig sill ??
Ja förlåt I’ma say it: trams. Alla svenska barn har isf en släng av KSÄ mellan 2-5 år.
Waiting for shitstorm 3, 2, 1…
Jo man kan tycka det. Men mitt barn kräks av vissa konsistenser. Det går liksom bara inte.
Nu har hon inte SÄ som diagnos, utan munmotorisk försening.
En SÄ kan komma tex efter sjukdom. Ett litet barn som har haft kräksjuka kan förknippa att äta med livsfara. Tror inte det handlar om trams.
Jo men jag tror att många föräldrar till ”normalt kräsna” barn hävdar selektiv ätstörning för att försvara att de inte orkar bråka med barnet.
Exakt vad baserar du den ”tron” på? Jag arbetar som logoped och har faktiskt aldrig någonsin hört nån förälder använda sig av det utan att ha belägg för det.
I ditt yrke, ja. Vad säger folk när du inte är där?
Många barn med SÄ vägrar äta redan när de bara är några månader gamla. De får sondmatas och vissa måste ha knapp när de växer upp…
Japp, mitt barn har visat motvilja mot att äta sedan födseln. Inte ens barnmorskorna på BB kunde mata ungen. Tog flera månader innan barnet kunde amma normalt (flaska totalvägrades). När det var dags för smakportioner vid sex månader fick ungen totalpanik och vägrade i tre månader att äta minsta lilla smakportion. Övergången till mat tog lång tid och detta barn har aldrig i hela sitt liv tyckt om att äta. Mat har hela tiden varit ett stort problem och mest en källa till obehag.
Anorexia förekommer inte heller i svältländer i någon högre utsträckning, men jag har faktiskt inte lust att utsätta mitt barn för svält. Det räcker inte att vara hungrig, för det är hen på regelbunden basis, utan man måste ner i akut svältläge innan hen kan äta. Jämför att du inte kan tänka dig att äta ruttet kött med maskar i, men säkerligen skulle göra det vid svält. Går inte att jämföra.
Tvångsmatning kanske? Inte helt ovanlig metod. Eller så gjorde svält-/malnutrition att de blev sjuka och dog
Det finns dokumenterade fall från 1800-talet på selektiva ätstörningar. Österrikes kejsarinna Elisabeth led troligen av det, hon åt bara några få saker (vill minnas att det var apelsiner och kalvkött).
Hon hörde ju heller inte till de fattiga, utan hade råd att vara kinkig.
Många barn med nep-problematik har svårt att äta annat än ”ren” mat, och barn är naturligt konservativa med mat (ja det finns självklart undantag). De flesta barn har perioder där de är mer selektiva och perioder då de äter typ allt. Ett angreppssätt om man har selektiva barn är att komplettera måltider med tex grönsaker (i skålar), ostkuber, Oliver osv. Och att tex servera pasta och sås separat, då kan alla plocka vad de vill ha utan att brassa fem olika rätter. Och undvika tvång att smaka på allt eller äta upp osv, för att inte göra matsituationen ångestladdad.
Om barn vore naturligt selektiva med mat skulle de varken äta barnmatsburkar ( innehållet), jord, sand och allt annat de stoppar i sig. Nej, barn äter vad föräldrarna ger dem. Vill du skapa ett behov av att barnet äter uppdelad mat, ge det uppdelad mat. Skyll bara inte på barnet.?
Mitt barn åt aldrig barnmat. Och stoppade aldrig något i munnen. Hoppade helt enkelt över den orala fasen. Intressant nog.
Själv vuxen med ARFID så förstår er fullkomligt. Önskar diagnosen var mer känd i Sverige.
Skulle gärna vilja höra mera om det. Har en 15-åring som alltid ”varit kinkig” med maten. Nu vet vi att det är ARFID det handlar om. Fruktansvärt socialt begränsande för henne. Hemma är det lugnt – hon äter mycket och bra mat, men besök hemma hos kompisar, i skolan, på restauranger, på läger osv är det jättesvårt för henne och då äter hon nästan inget alls, väldigt selektivt iallafall.
Vill så gärna få tips och råd! Ledsen för hennes skull.
Jag har aldrig läst något som passar så bra in på mig tidigare.
Är 26, är det värt att söka för? Det har blivit bättre med åren,mest p.g.a. alltid väljer samma restaurang och proväter maten hemma (beställer samma sak ändå). Känner mig liksom fungerande överlag, förutom att jag avskyr ny mat, nya restauranger, äta med främlingar, vill inte ha nötkött förutom i burgarform osv. Så, värt att få hjälp nu när jag lärt mig leva med det?
Har inte ARFID själv, men tänker att huruvida man söker hjälp är som med mycket annat; påverkar det mig negativt och signifikant? Om det inte finns några elller några signifikanta negativa konsekvenser av ett beteende, så finns det inte så mycket anledning att ändra beteende bara för att beteendet är annorlunda mot andras. T.ex. min systers man tror jag är ett solklart fall av ARFID. Han äter aldrig några grönsaker. Lite gömd lök i en burgare går an, eller Kött, ost och spannmål är annars i huvudsak vad han äter. Nu när han passerat 40 börjar han se hälsoproblem, som högt kolestorol, brist på vitaminer och mineraler. Verkligen värt att söka hjälp då.
Om du fortfarande kan äta tillräckligt varierat för att det inte ska påverka din hälsa så handlar det mer om din livskvalitet isätllet. Önskar att du kunde prova mer ny mat, nya restauranger och äta med främlingar – absolut, då är det värt att söka för.
Jag tänker också att det är viktigt att sitta ner och äta ihop, och visa att man äter mat och bra mat. Allt för att sätta bra vanor för barnen. Undvika ätstörningar och osunda vanor. Ser barnen från en tidig ålder att man inte får äta det ena eller det andra för att man då kanske går upp i vikt eller inte kan äta det för att man inte bygger muskler eller liknande.
My hade bott en månad eller två i lägenheten innan hon upptäcka att kastrullerna inte funkade på spisen. Säger väl en hel del 😀
Varför ska My äta nyttig och fin mat när sonen får äta snabbmat oftast, han växer fortfarande och behöver nyttig mat inte marmeladmackor och hamburgare.
Min unge hade en period när han knappt åt någonting alls. Kalla mig en dålig mamma men jag orkade inte bråka vid varenda måltid och ville heller inte att mat skulle kopplas till negativitet och bråk så jag lät honom äta mest bara falukorv och plättar under den perioden. På dagis åt han lite mer varierat så jag nöjde mig med det. Nu är han lyckligtvis glad i mat igen och äter det han behöver.
Min poäng är att det är lätt att stå utanför och tycka till om hur någon ska göra.
Men Ludvig är inte kräsen. Han har en mamma som inte vill laga mat. År efter år.
Jaha. Ja jag läser inte hennes blogg så det vet nog du bättre än jag. Då kan ni bortse från min kommentar.
Det går väl ingen nöd på honom. Han har en pappa som är kock så han får väl vad han behöver.
Känner många familjer där mamman lagar mesta maten. Pappan kan eller vill inte. Ändå får de faktiskt mat, även när de är med sina pappor. Löjligt gammalmodigt att skamma mammor som är ointresserade av matlagning.
Ja han skickar säkert kroppkakor från Gotland 🙂
* Öland
[Borttagen kommentar]
[Borttagen kommentar]
[Borttagen kommentar]
Ja, sonen bör ju äta en allsidig kost, har aldrig sett honom äta fisk t.ex.
När människor som tex My, väljer att visa upp delar av sitt liv, så är det fortfarande bara en liten del av deras liv vi får se.
Sen måste man inte äta fisk (eller andra djur överhuvudtaget) för att få en varierad och fullt näringsriktig kost.
Det är klart att man äter samma som barnen!
Jag brukade se till att vissa dagar var det barnens favoritmat, och vissa dagar var det de vuxnas favoritmat. En dag då och då med minimala portioner klarar alla. Om ungarna inte ville ha så sparade jag tallriken på diskbänken så fick de äta senare. Det är otroligt hur gott någonting kan bli om man bara är tillräckligt hungrig.
Jag minns själv en gång när magen knorrade efter att jag gått och lagt mig. Bad om mat och pappa tog fram den ratade middagen. Kall kokt torsk med kall kokt potatis kan vara hur gott som helst, bara man är hungrig!
Ganska bra idé med vissa dagar är det barnens favoritmat. Den som väntar på nåt gott liksom. Och att dom ska lära sig att allt inte handlar om dom. Dom vuxna äter pannkakor för barnens skull då får barnen respektera vuxenmaten dom med.
Gillart.
Japp. Men man ska inte tvinga någon att äta. Däremot är mutor helt okej för min del. ”Om du äter den där ärtan får du en glasspinne. Ja, jag vet att ärtan är jättestor, du behöver inte äta. Men om du är så mätt så sparar vi nog glasspinnen till en annan gång”.
De som är jättekänsliga för vissa smaker behöver träna på att äta. Jag var en av dessa barn. Visst är det lite ”prinsessan på ärten”, men inte omöjligt. Lite KBT helt enkelt.
Alla äter samma mat. Passar det inte så är man utan. Funkar inte att hålla på med olika rätter till alla. Middagen är ibland mer sådant som barn gillar och ibland sådant som vuxna gillar.
Gah, nu blev jag hungrig! ?
Inget 15-inlägg heller, är du helt ur gängorna idag?
Jag strulade till tidsinställningen så det nya inlägget kom upp vid 14.30 istället för 12. Vid 16 kommer ett nytt inlägg till och sen vid 18.
Men vilket tjat det var om inläggens tider. Läs en tidning eller något i väntan på nästa inlägg.
Matlåderna som My gör reklam för kostar för den billigaste 70kr st.
Äter du 2st per dag är du uppe i 4200 kr per månad. Då bör du även äta ett till mål per dag och två mellanmål enligt de flesta kostråd. Så ca 5000kr per månad för mat till en person. Inget för gemene man.
Hon skriver att man borde allvarligt se över sin ekonomi om man inte har råd med det
2 mellanmål ovanpå frukost, lunch och middag? Hoppas att du menar typ en banan eller ett par mandlar annars är det inte konstigt att folk är överviktiga. För övrigt är det dumt att folk inom vården ofta påtalar att man ska äta typ var tredje timme (madness) när man snarare ska låta kroppen vila då och då både för viktens och övriga hälsans skull.
Finns olika skolor. Att fasta vissa perioder under vecka eller under dygnet är något som blivit populärt de senaste åren och skrivs mycket om. En del extrema äter bara en måltid per dygn. Säger inte att något är rätt eller fel. Skrev bara att de flesta fortfarande säger att vi mår bra av att äta ex. Frukost lunch och middag. Samt mellanmål. Och ett mellanmål är inte en hel måltid. Kan vara en frukt som du skriver.
Det du själv mår bra av och funkar för dig är det bästa alternativet?
Jag äter 6 ggr per dag oavsett om jag kör dietschema eller ligger på normalt intag. Det är inte antalet måltider som avgör, det är innehållet och mängden. Funkar fint att fördela intaget på hur få eller många måltider man vill utan att riskera att gå upp (eller ner) i vikt.
Det är faktiskt så att man kan gå ner i vikt av att äta flera gånger om dagen än 3. På det sättet blir ju blodsockret jämnare och man behöver inte bli sådär galet hungrig innan middag/lunch. Funkar klockrent för mig iallafall 🙂
Vi lagar sällan olika maträtter. Och framförallt handlar det om att jag verkligen inte vill att barnen ska höra mamma eller pappa tjata om dieter eller bantning, det normala ska vara att man äter ”vanlig” mat. Oerhört enkelt att påverka det som vuxen. Om jag tex vill äta bra mat borde jag ju rimligtvis vilja ge mina barn lika bra mat? Äter vi pasta och köttfärssås så är det ju bara att se till att servera med rivna morötter, sallad eller annat så kan jag enkelt ta lite mindre av pastan (japp, jag behöver som många vuxna kvinnor ha ett lite mer kontrollerat intag av vissa livsmedel), mer av grönsakerna osv. Skulle aldrig sitta med en shake framför mina ungar och mena att det är en sund livsstil medan mina barn ska äta vanlig mat som jag då indirekt har förklarat är dålig och osund mat? Tror det finns stor risk för att man skapar tankar hos barnen om att vanlig mat är osund/dålig med eventuella fixa idéer kring mat som följd. Man måste ju inte krångla till det så mycket? Självklart är det annorlunda om man har ett barn eller om det finns vuxna i familjen som behöver specialanpassningar, ingen regel utan undantag.
Håller med i nästan allt, men undrar varför vuxna kvinnor ofta behöver ta mindre av något?
För att kvinnors ämnesomsättning är lite lägre än mäns, tyvärr blir den även sämre med åldern. Har jag märkt, hej 40åren!
Måste var kanske ett dåligt ordval, men jag mår bättre av att äta liiite mindre av vissa grejer. Skulle däremot aldrig strunta i att äta något och är en sån som anser mig ha behov av både kolhydrater, protein och fett. Enkelt ordnat att få i sig via vanlig mat :).
Älskar Michaela Fornis senaste inlägg om hur varierande de pratar på kontoret. Mens, hudvård, vad man skulle shoppa på stan. Djupt, verkligen ?
Överlag samma mat eftersom det har med att göra hur barnen vänjer sig att äta olika saker, för enkelhetens skull och för gemenskapens skull. Sedan händer det givetvis att det blir lite olika mat pga olika aktiviteter i en familj och hur mycket, vad för rester som är över osv. Saken är den att jag tror att det blir enklare, då man som My äter mat som inte innehåller samma saker som det hennes son äter, då blir han utan mycket av både smaker och näringsämnen. För, HUR kul är det att laga ex. något som ens barn inte själv skulle välja att äta. Då det är olika maträtter. Bara kolla Katrin Z och Sanna Bråding ex. de äter kanske inte så där jättevanlig mat, men de äter samma som sina barn. Det är förebilder anser jag. Eftersom My äter matlådor så väljer hon ju automatiskt bort att fixa en bra grund för deras gemensamma måltider. Hon skulle mycket väl kunna koka sitt ris och kasta in sin kyckling i ugnen själv och därmed göra LIKNANDE mat fast med mer sås, grönsaker mm. till sin son.
Gud vad trött jag är på det här nya samhället där allt ska göras en diskussion kring. Vad man äter, vad man inte äter, hur man ska prata, vad man får tycka eller inte. Det är som att det varje dag skapas en ”rätt åsikt” och alla som avviker från den har fel, så konstigt egentligen. Vet inte ens vad jag vill komma fram till men är så trött på skiten.
+1
Håller med. Om allt!!
Måste och måste. Jag tänker så här. Att delad mat är dubbel glädje. Jag var för några år sen tillsammans med en man vars familjemedlemmar alltid åt olika saker. Tex en middag med spagetti och köttbullar innebar en skål med ”vanliga” köttbullar, en skål vegobullar och en skål kycklingbullar på middagsbordet. Jag tyckte det var såå tråkigt att liksom aldrig dela matupplevelsen tillsammans, för att inte tala om all disk och jobb det innebar. Nu har jag ett eget barn och självklart väljer man efter egen smak på restaurang osv, och visst kan jag duka upp något ”vuxet” (eller onyttigt) när barnet somnat, men hemma vill jag annars att vi äter samma mat. Som tur kan jag njuta lika mycket av en tallrik fiskpinnar eller falukorv som en bit oxfilé. Jag älskar att dela matglädje med mig barn. Sedan har jag såklart en förhoppning att mitt barn i slutändan ska kunna äta bredare än jag, som tex sill och annat ”läbbigt”.
Håller inte alls med om delad mat – dubbel glädje.
Gemensamma måltider är mycket viktigare än vad var och en faktiskt äter. Vi har ofta middagsgäster och/eller barnens kompisar kring matbordet och någon är vegetarian, någon annan har celiaki och en tredje tål inte mjölk- och sojaprodukter så här är vi vana att koka glutenfri pasta åt en person och vanlig pasta åt resten osv.
Ibland plockar vi fram lite rester till den vanliga maten och så får alla äta av det som tilltalar dem mest.
Det påverkar överhuvudtaget inte glädjen kring bordet! Inte hos oss.
Eftersom jag har ARFID år vi inte alltid samma mat. Jag såg till att min dotter fick väldigt varierad kost. Det var alltså inte på grund av hennes önskemål utan för att min egen kost var och är begränsad. Hade aldrig gjort olika rätter annars. Jo självklart vid allergi såklart.
Och vad är ARFID nu då. Ska man veta det
ARFID betyder ”avoidant/restrictive food intake disorder”, och är alltså den engelska beteckningen på selektiv ätstörning. http://habilitering.se/funktion-i-fokus/arfid-nytt-namn-pa-valkand-atstorning
SJÄLVKLART äter barnen samma mat som oss. Vällagat från grunden, sällan halvfabrikat. Våra barn har fått lära sig äta riktig mat från början och är inte uppfödda på fiskpinnar och falukorv? skulle aldrig dalta med maten och laga olika till dom och oss.
Äter ni sällan mjöl, bacon, köttfärs, frysta grönsaker och gröt? Några exempel på halvfabrikat.
Haha eller hur. Eller pasta?
Det komiska är att de livsmedel du rabblar upp inte är halvfabrikat 😀
Till 16:32
Jo, det är de. Det är mat som är förädlad för att underlätta matlagning. Varsågod. ?
Jag menade väl kanske inte så mkt att vara ”duktig” utan mer en tyst motsättning mot att My verkar mena. Att vuxna behöver nyttig och näringsrik mat men barn behöver det inte? och absolut Messerschmidt, det händer men inte ofta att vi äter mjöl (?), pasta, köttfärs, men faktiskt inte så jätteofta när jag tänker efter. Däremot soyafärs kan slinka ner en del, det får jag ge dig. Jag ser det dock som basvaror till matlagning och di förstod ju säkert liksom typ alla andra att jag med halvfäbrikat avsåg mat som bara värms upp och serveras. Behöver inte vara nåt fel med det i sig och det är lättsmält för barnen, men vi har tyckt det känns viktigt att våra barn får känna variationer i smak, konsistens och kryddning för att inte bli såna jobbiga kräsna vuxna som petar i maten!
Fast det du pratar om är helfabrikat. Varför förväntar du att folk ska gissa vad du menar när du använder fel ord?
Jo, det är det.
Duktig du är! Dina barn kommer säkert tacka nej när sådan mat erbjuds i framtiden ?
Mina tackar inte nej till en fiskpinne hos mormor bara för att vi i stort sett aldrig äter det. Märklig kommentar
Gud vad det daltas. Vår första åt ostron innan hon var 1 år. Desto fler livsmedel de smakar innan 1 år desto lättare för föräldrarna när det börjar bli selektiva. Vi serverar vanlig mat men alltid minst två olika grönsaker. Kan vara kokt broccoli och en sallad eller vad vi nu känner för. Man behöver inte äta saker man inte tycker om men man smakar på allt. Gäller givetvis även oss vuxna. Man vänjer sig vid smaker genom att prova dem. Jag har lärt mig äta både koriander, lamm och senap som vuxen genom att smaka då och då. Hur ska barnen göra i skolan? Leva på knäckebröd?
Skulle aldrig stoppa i mitt barn ostron ? jag är för att de ska prova på allt men det finns gränser även för mig.
Kommer bara bli vegetarisk mat i min familj.
Barnmisshandel
Vi äter samma allihop. Om inte barnen får något eget innan oss och vi äter när de lagt sig. Vissa fredagar eller lördagar Gör vi så. Då äter de först. Sen lägger jag barnen medan min man lagar mat till oss som vi äter kl 8 själva med vin till.
Men varför ger man sina barn mat som man själv klassar som ”skräp”. De om några behöver väl bra mat.
Vanligare än man tror. Tex häller många i sina ungar välling i rätt rediga mängder (bara snabba kolhydrater o tveksamma ingredienser) men äter själva nyttig sund mat
Ja det är ju det jag reagerar på när det gäller My. Hon är utbildad och hon äter många gånger hälsosamt, medans sonen sitter där med hamburgare pommes, pizza, efterrätt, godis, glass, dricka. Självklart ska barn få det dom gillar ibland.
Jag är mer nyfiken på vad som hände mellan My och Maggan G än vad dem äter! ?
Stackars mina barn vilken uppväxt de måste haft! Var det utflykt i skolan fick de rullade pannkakor med sylt, eller limpmackor med ost , risifrutti. Var det kallt fick de varm oboy var det varm fick de saft. Deras kompisar följde ofta med hem efter skolan. var det många så räckte ju inte maten till alla. Då fick man trolla fram mackor och pålägg till middagen,grönsaker så alla alla fick lite mindre varm mat men alla blev mätta. Däremot åt vi gemensam middag, varje dag året om. DET saknade mina barns kompisar hemifrån. Inte min matlagning, men gemenskapen och och att vi varje gång de var här frågade hur de hade det,hur det gick i skolan och faktiskt visade intresse för dem alla. Idag är mina barn vuxna, men stöter jag på deras kompisar ute så springer de alla fram och ger mig en stor kram trots alla konstiga sammansatta middagar de fick äta hos oss
Oftast har vi ätit samma mat, ibland olika. Vi har inte behövt ställa oss och laga annan mat åt barnen eftersom det alltid funnits rester att ta fram de gånger det varit aktuellt.
Har aldrig haft några regler kring mat.
Många skriver att barnen ”måste smaka på allt” men det har aldrig varit något krav hos oss. Ville man inte smaka så slapp man. Det enda vi var lite stränga med har varit att först ta lite och sedan ta om (eftersom vi inte gillar att kasta mat och försöker minska svinnet så mycket det bara går). Har alltid lagat mestadels hälsosam mat, mycket från grunden och på bra råvaror men också kört genvägar med korv och makaroner ibland. Det viktigaste har varit att ha en trevlig samvaro kring matbordet med mysiga samtal och gemenskap.
Nu är mina barn tonåringar och metoden har bevisligen funkat bra på dem – de är inte petiga och äter det mesta. De gillar nya grejer och att själva experimentera i köket.
Vet inte riktigt, men tyckte det var konstigt när min sambo berättade att på fredagar brukade han och hans 2 syskon få snabbmakaroner med falukorv medan föräldrarna åt något dyrt kött. Men kanske bara för att vi alltid åt likadan mat hela familjen när jag växte upp!
Här äter vi vad vi är sugna på. Barn (12 och 4 år) äter oftast detsamma som oss men ibland får de kött om de vill (vi vuxna är vegetarianer). Vill vi ha pannkakor till middag så steker vi pannkakor. Förövrigt är det bara ointressanta människor som ständigt går på dieter och kostschema.
Älskar din inställning!
Så opretentiös och verkligen andas lycka och avslappnad familj ?
Tack ?? Jag Vill att mina barn ska ha en idyllisk barndom med så lite bekymmer som möjligt. Att äta gifflar i en hembygd koja en tisdag i vardagsrummet blir ett roligare minne är att ha provsmakat mosad broccoli för att föräldrarna har präktighetspanik. Jag minns en vanlig vardagskväll när jag var liten på 80-talet och Pep att jag var sugen på godis. Min pappa stoppade in mig i bilen och vi åkte till närmaste kiosk och köpte allt jag ville ha. Det var så magiskt. ? Livet är till för att njutas av.
Håller så med!
Förlåt men varför skulle man ”använda sina barn som ursäkt för att slarva med kosten”? Hur menar hon? Borde det inte vara tvärtom? Barnen ska väl ändå äta bra och näringsrik mat? Inte ”slarva med kosten”? Varför slarvar man med barnens kost?
Och ja man äter tillsammans och man äter samma sak, undantag allergier osv.
Håller med! Varför ge sämre mat till sin barn?? Om maten inte duger för en själv, varför ge det till barnen..
Och jag tänker att all hysteri kring mat märks i skolorna. För 10-15 år sedan hade jag en elev med ätstörning per år. De senaste åren har jag haft 10-15 per läsår och minst en inlagd elev per termin. Jag är inte förvånad. Mammors dieter sätter spår hos ungdomar. Därför vägrar jag prata kalorier och dieter och pratar jag mat så är det kring att njuta av den. Jag är så (valfri svordom) trött på att människor inte tänker ett steg längre
Undrar samma sak faktiskt ?
Hej! Uppvuxen delvis på halvfabrikat ensamstående mamma och är en fullt frisk individ med sunda matvanor. Tänk att det blev människa av mig ändå!
Haha verkligen! Jag åt typ ingenting när jag var liten, typ korv och pannkakor gick ner. Mkt kräsen. Idag äter jag allt, älskar mat. Medan min man blev itvingad allt möjligt. Han är väldigt selektiv idag.
Samma här! Tyckte inte om något när jag var liten, livrädd för lök, allt var äckligt.
Mamma körde dock ”är det här eller var hungrig” och hon är ärligt talat rätt dålig på att laga mat.
Idag, som 30+, äter jag ALLT och älskar mat! Jobbar med mat, experimenterar gärna i matlagningen och lagar sällan samma rätt flera gånger, så kul att testa nya smaker liksom! ??
Snark! ”Använd inte ditt barn för att slarva med kosten”.
Nej, ge barnen samma goda näringsrika mat som du själv istället. Barn föddes inte med vetskap om falukorv, köttbullar och pannkakor. Det var vuxna som gav dem den vetskapen..
Jag blev rätt ätstörd av att ha en mamma som bara åt en halv grapefrukt och kaffe till frukost och sen fil till lunch, medan hon lagade två hamburgare till lunch mig och min bror. Vedjar till er med barn, speciellt döttrar, att inte banta framför dem
Verkligen, lovar ❤️
Precis så ? som lärare ser jag detta fenomen för ofta. Barn som inte tycker att de duger för att (i de flesta fall mamman) deras förälder ständigt bantar. Sorgligt.
Vedjar?
Åh, om du gör en vild gissning, vad tror du hen menade? Jag har lite ledtrådar till dej:
Börjar på: väd
Och slutar på: jar
Kedjar?
Här äter vi allihopa samma mat, två vuxna en 2-åring och en 3-åring.
Ibland blir det långkok och redig mat, ibland experimenterar vi med nya smaker, ibland blir det snabbmakaroner eller pizza.
Just nu är jag helt inne på ”portionen under tian” (hett tips på bokrean!), vegetariska recept med massa baljväxter, hela familjen äter och gillar, älskar att vi fått barn som äter allt, går det trögt säger man bara att det är ost, då äter dom upp varenda smula ?
Självklart serveras barnen samma hälsosamma mat som de vuxna. Om man redan från början låter dem smaka på allt minimerar man risken till att få små kräsna monster vid matbordet. Kan rekomendera alla småbarnsföräldrar samt mor/far-föräldrar att läsa denna boken av Ann Fernholm och att även följa henne på Instagram.
https://www.bokus.com/bok/9789174248166/stora-boken-om-barn-och-mat/?source=googleps&gclid=EAIaIQobChMIzebNm-T-5wIVj4GyCh3AKAk8EAQYASABEgK2QvD_BwE
Åh så enkelt det låter! Hur gör man när tredje barnet som serveras och fått smaka på precis lika mkt som de andra två barnen ändå vägrar äta?
Läs boken!
Hur i helsike kan så många ha behov av att berätta vad just deras familj äter till middag? Jösses så ointressant.
Fast personen vars kommentar du svarade på skrev ju faktiskt: ”minimerar man risken till att få små kräsna monster vid matbordet”. Alltså inte att det är en metod som funkar till 100%, men att det minimerar risken att få kräsna barn. Sen finns det alltid andra faktorer man inte kan påverka på samma vis, men håller med om att den beskrivna metoden ändå minskar risken jämfört med att servera speciell mat för barnen som standard.
Mat har alltid varit ångest för mig pga alltid tvingad att smaka, sitta kvar i matsalen för jag inte tyckte om maten men fick ej gå innan jag åt upp. Alltid bråk om mat. Detta har satt sådana spår i mig att jag inte kunnat äta middag hemma hos någon annan pga rädd att jag inte ska tycka om maten. Haft svårt att äta på restaurang och alltid haft grov ångest av att bli bjuden på typ bröllop. Först på senare år som det börjar släppa, och då är jag 30+.
Idag har jag barn och gör allt jag kan för att inte bråka om maten. Vi kör med ett stjärnbonus-system. Äter han bra så får han en stjärna. Får han ihop 4 stjärnor så får han välja mat den femte dagen. Äter han bra hela veckan, alltså får 5 stjärnor så får han lördagsgodis. Detta funkar kanon för oss 🙂
Herregud. Varför inte bara vara laid back mdd maten? Så onödigt att hålla på med stjärnsystem
Känner du att det verkligen fungerar? Om du inte vill bråka med maten är det inte bättre att bara släppa det? Just belöningssystem kring mat får mig att känna att det blir prestation kring maten och jag skulle nog vara orolig att det la grund för ätstörningar.
Ungefär lika korkat som att belöna om de bajsat i pottan som vissa gör.
Nej! Mat ska inte belönas. Mat ska man äta tillsammans och njuta av. Vare sig det är linser och broccoli eller hämtpizza. Gör inte maten till en grej. Det blir tok för ditt barn också.
Jag har ett normalt synsätt till mat. Men vissa veckor är jag mer sugen på att laga och äta mat. Vissa veckor/ dagar kan jag må lite illa eller vara seg och inte lika matsugen. Tänk om ditt barn har en såndan låg vecka men vet att hen måste äta massor annars får hen inget lördagsgodis. Fy vilken press ni sätter på hen!
Ditt barn kommer ju bara få ångest av mat men av andra orsaker. Tycker inte man ska ge belöning för att någon äter, snacka om prestationsångest o känna sig dålig om man ex en dag inte orkar äta och då inte få en stjärna – ergo inte duktig.
Ni glömde nog läsa sista meningen ”det funkar för oss”. Vilket det gör! Och ni som verkar tro jag pressar i ungen tredubbla portioner så kan ni slappna av, det är små krav på maten.
Så, spring nu iväg och shamea någon annan mamma ?
(Eller förresten låt bli att shamea folk)
Tycker iaf inte att mat och krav ska finnas i samma mening när det handlar om barn. Och om det funkar vet ni väl inte förrens barnet är vuxet och ni ser vad hen har för förhållande till mat. Just nu är det klart det funkar. Klart ungen blir glad när hen blir belönad… alla barn vill ju vara föräldrarna till lags.
Men förstår du inte själv att det kan leda till problem med maten för ditt barn i framtiden? Handlar inte om att shamea utan bara ren välmening.
Men dock krav bevisligen. Och det funkar kanske idag men du vet inte hur dom mår runt mat när dom är äldre.
Du berättar hur du gör och vi är ganska många som tycker tvärt om, att bli spydig för det är ganska omoget.
Men snälla stjärnor? Du gör ju något runt maten som inte behöver finnas. Det kan ju bli ångest att man måste äta bra. Låt ungarna äta eller låt dom låta bli.
Men va? Snarare tvärtom. Har aldrig ätit så här lite skräpmat och halvfabrikat som efter jag fick barn. Fattar inte varför folk envisas med att laga korv, köttbullar och fiskpinnar till sina barn och sen gnälla över att dom är kräsna och att dom bara vill äta sån klassisk ”barnmat” Min unge på 15 månader har från början ätit samma mat som oss, alla smaker & alla kryddor, även om det varit lite chili eller så i. ? Han älskar smakrik hemlagad mat och man vill ju att dom ska få i sig alla näringsämnen. Varför laga makaroner och korv bara för att man fått barn… ??♀️
Alla gör väl det som passar just sin familj bäst? Har en 4åring som ALLTID krånglat med maten och därmed har vi vissa utvalda rätter klara i kylskåpet som han kan äta om han vägrar det som erbbuds. Medan vår 1åring inte varit kinkig alls och därmed kunnat äta samma mat som oss vuxna ända sedan han var halvåret.
Ja men jag pratar ju generellt. Finns massor med folk som inte ens erbjuder sina barn ”vanlig mat” eller låter dom smaka på toast Skagen, parmesan, sushi eller delikatesser tex bara för att dom är barn.
Vi lagar för det mesta mat som alla äter. Om något av mina barn inte gillar svamp så får de peta bort då vi lägger i större bitar. De har dock ätit som oss alltid och valt mat från ”vuxenmenyn” istället för att alltid bara få välja mellan korv och pannkaka. Att anta att barn behöver annan mat från början ser ju bara till att de tillslut väljer typisk ”barnmat”. Sedan finns det självklart undantag.
Hela familjen äter samma hos oss, näringsrik, mångsidig från alla delar av kostcirkeln! Skulle aldrig funderat på att laga annan mat till föräldrar och barn! Alla ska ju äta hälsosamt och bra så hela familjen kör med samma mat!
Självklart äter alla samma mat hemma, tillsammans. Jag fiskar och jagar varje dag så varje dag har vi färskt kött. Sedan odlar vi potatis, ris, och alla grönsaker själva så varje dag äter vi även färska råvaror när barnen kommer hem efter skolan. Kärnar även eget smör till det hembakta brödet. Mina barn skulle aldrig få halv eller helfabrikat, sånt kommer inte innanför dörren hemma hos oss. Sen har de inte heller några fritidsintressen som vi måste sjussa dem till så vi äter alltid vår hemlagade mat lugn och ro vid köksbordet, varje dag, året om, utan undantag. Något annat är otänkbart om man vill vara en bra förälder tänker jag?
Du fick nåt lätt att låta svårt ?
Jag har tre barn. Det är alltså tre individer. De gillar och gillar inte vitt skilda ting, precis som jag och deras far är olika.
Alla anpassar sig……….
Mimi Höglin ger ju sällan tvillingarna samma mat som det hon och Fredrik äter. Känns som de bara får mamma Scan, fiskpinnar, potatisbullar o kasslergryta. Jag undrar vad det beror på? killarna verkar ju va väldigt matglada överlag.
Herre Gud låt henne ge sina barn vad hon vill utan att du ska sitta här och gnälla på henne.
Gnälla? det var en undran varför? Vi kan också äta sådan mat nån gång, men då äter vi det tillsammans för att det är ett önskemål eller behöver vara en snabb lösning.
Åh hoppas att någon ser det här, behöver verkligen tips om vad jag ska ge min 10 månaders bebis! Han har varit sjuk i 4 månader och har precis blivit fått diagnosen barn astma. Han klöks jättelätt och äter hälften av sin mat och så ser det ut som han sätter i halsen och så spyr han upp allt. Han äter typ bara gröt, pureer och ersättning just nu, och typ potatismos. Någon som har erfarenhet av detta? Tack ?
Vår dotter har också varit svår med maten, första 1.5 åren ville inte hon heller ha annat än ersättning och puré (gröt ibland). Vi fick mycket stöttning av vår BVC sköterska som rådde oss att fortsätta erbjuda henne vanlig mat men att inte försöka stressa eller lägga så stor vikt vid hur mycket hon petade eller inte petade i sig vid varje måltid. Hon fick samma mat som oss, som vi mosade och skar i så pass små bitar att hon kunde tugga/svälja. Försöka göra matstunderna positiva och ha en trevlig stund tillsammans. Tillslut släppte det äntligen och idag äter hon det som serveras med god aptit!
Så mitt råd är att prata med BVC, jag upplevde att vi fick bra råd och stöttning därifrån! Lycka till ?
Tack snälla för svar! Vi ska till BVC imorgon och då ska jag ta upp det här igen. Vi gör precis så också, jag ger han det som serveras och funkar inte det så blir det gröt.. Idag fick han pröva hallonkräm och det gillade han såklart men så får jag dåligt samvete för det är så mycket socker i det! Ständig mum guilt!
Klart han gillar hallonkräm. Det är ju inte mat, det är ju som godis, precis som du säger.
Håller tummarna att ni får bra hjälp och stöd! Tips kan vara att prova koka egen kräm, vi hade i en bit banan istället för socker, för att få den lite sötare. Var lika omtyckt att äta till gröten som den var att bara äta som kräm. Vi lät henne även vara med under matlagningen, först satt hon i sin stol vid köksbänken och tittade på. Ju äldre hon blir (2år nu) desto mer får hon vara med och hjälpa till, tex hälla salt i kastrullen, måtta med dl-mått, hjälpa till att göra sås. Vi upplever att hon tycker det är mer spännande och roligt att äta maten när hon själv varit involverad även i matlagningen, även om hon vissa gånger bara tittar på. Kanske det kan vara något som er son också kan tycka är spännande?
Det är vanligt hos barn med astma. Prata med BVC. Så snart medicinerna får effekt borde han bli bättre & rätt vad det är lossnar det med maten. Om han inte äter allsidiga puréer kan du smuggla ned nyttigheter som är rätt smaklösa i dem & i moset. Min dotter ville mest amma & sedan äta välling som liten. Ngn tesked mat o att suga på bröd o rån med smör kunde hon tänka sig. Jag var orolig o hennes viktkurva påverkades. Vi fick rådet att tillsätta fett i vällingen. Efter några månader med teskedar av smaksatt gröt o puréer (Hon accepterade få sorter) lossnade det för henne & hon blev allätare. Hon hade också astma. Hon är idag vuxen o har alltid älskat all mat.
Vi ser alltid till att äta ”nyttigare” mat när min sambos dotter är hos oss, och med mer frukt o grönt. Och mat hon tycker om, naturligtvis, även om det såklart inte blir succé varje gång. Om jag får egna barn kommer jag sluta äta så mycket halvfabrikat, vill såklart ge barnen det bästa. Men lagom av allt är nog bäst. Och gott ska det vara för den som äter!