Ett inlägg att diskutera Coronaviruset återfinns direkt under detta.
Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.
Dock undanber jag mig politiska diskussioner, tack!
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!
Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli sattes på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts… ?
Föregående inlägg 
Hej
Hur sköter man om ett olivträd?
Man bor i Sydeuropa.
DET VAR ROLIGT!
Och har en trädgårdsmästare…
vill ni få er ett gott skratt så kolla här 🙂
https://www.instagram.com/p/B-MKSQYFtor/
https://www.instagram.com/p/B9FcmNMFlcy/
Tycker ni att polismän är attraktiva? Eller ja en man i just polisuniform? Ja hade gärna velat dejta en polis hahah vet inte varför precis 🙂
Nej, uniformsmän är inget jag går igång på direkt.
Nej jag tänder inte på något särskillt yrke, har aldrig förstått mig på det ?
Jaaa!! Min sambo är väktare får nöja mig med det ?
Rent-a-cop. Lite b.
Jag har nog aldrig känt mig så osexig som när jag arbetade som väktare.
Finns det något osexigare yrke än väktare?
Haha, kanske inte. I mitt fall berodde det även på själva uniformen. Det fanns inga kvinnostorlekar, så min uniform var väldigt illasittande. Byxorna var alldeles för stora, tröjan var för tajt vid höfterna och bysten, men för stor annars. Bältet var superstor och kastade ner hela tiden och de få gånger jag tog med mig min batong hängde och slängde den långt ner på benet. Tur att jag jobbade natt så ingen såg mig 😛
Jobbade bara en sommar.
Kvinnliga Vakter är osexiga .
Slamrensare? Slaktare?
Haha eller hur. Ser många väktare på Tinder som lyfter fram det i sin profil samt har bild på sig själv i sin väktarklädsel. Finner dem väldigt oattraktiva.
Dock kan det finnas en viss typ av halvsnygga väktarkläder, men verkar bero lite på var de jobbar? En del ser bara slufsiga ut, medan på vissa ställen är de nästan lite ”uppklädda”, och då är den mer ”uppklädda” typen snyggare.
Jag älskar alla sorters uniformer. Speciellt poliser. ?
Vaktmästaruniform? Vägarbetare? Kock?
Vägarbetare!!!
Alltså vägarbetare, och byggbyxor!!! ???
Byggbyxor som visar hela skåran ?
Inte sådana..
Dom som vet, vet vad jag snackar om!
Vet exakt vad du snackar om, min man kommer hem med det varje dag??
Åh, lycko dig! ??❤️ Hoppeligen hittar jag en byggare åt mig också, en vacker dag ??
Min man är snickare, så himla sexig i sina arbetsbyxor & tisha när han grejar hemma ???
Jaana! Kanske bara tänder på män med jobb ?
Män i tomtedräkt ?
?
Snyggaste uniformen är blåvit-randig.❤
https://02.cdn37.se/zY/images/2.55255/craft-matchtroja-3-pack-2020.jpeg
Vilket lag?
Finns bara ett❤✌?
Fängelse uniform?
Ja! Har dejtat en polis, mums! Men det är enda uniformsyrket jag attraheras av.
Var nån i nåt ÖS här för längesen, när ämnet var på tal, som sa att det egentligen är allt annat än hett med poliser eftersom deras uniformer är sjukt äckliga.
Finns förresten en så sjukt snygg polis här i stan. Har hamnat framför honom i kön i mataffären några gånger och det är nästan så knäna vikt sig för att han är så snygg.?
Men du kan ju inte säga att det finns en snygg polis ”här i stan” utan att ens säga vilken ände av sverige vi ska börja leta i!
Kan ju inte avslöja var det är, det är mitt ögongodis och jag delar inte med mig!??
Ja verkligen
Jaaaaaaa!
Gillar inte rock och portföljkillar, men poliser och byggare!
Portföljkillar?
Dejtat en som jobbade i insatsstyrkan. Så jävla het var han. Hans uniform luktade dock inte så nice efter ett jobbpass… tyckte flera av mina befäl var sjukt snygga när jag gjorde lumpen också ?
Jag har dejtat en i den brittiska insatsstyrkan och en i Royal Navys ubåtstyrka (eller vad man kallar det). De var båda heta, men mest på grund av deras brittiska accent???
Japp haha min man är polis och han är för j-vla sexig. Likadant när han var ordningsvakt. Likadant när han var byggarbetare (byggbyxorna). Men polis toppar ju dock.
Nej, bara brandmän och snickare.
Absolut inte.
JA, men föredrar piloter 😉
Min kille pluggar till polis och är militär sen innan och nej, jag tänder absolut inte på uniformer, snarare tvärtom. Tycker Det är oattraktivt att min kille vill bli polis t.om. Polisen får mig och känna mig otrygg.
Men det kanske har och göra med att jag är uppväxt i utanförskap och att en polis tog stryptag på mig när jag var 14 🙂
Ja, män i yrkesuniformer är attraktivt.
Nej, har problem med auktoriteter. Polisen får mig att bli en ”man” fett otrevlig och kör härskartekniker, jag går hos psykolog
Behöver er hjälp!
Har träffat en kille som jag verkligen gillar, men han ska flytta till skåne (bor i Norrland) och jag blir bara så tveksam, läser på universitetet i min hemstad, har även fått löfte om jobb efter examen. Blir bara så tveksam, är han värd att satsa på?
Jobb kommer alltid först
Varför skulle jobb alltid komma först?
För killar är det lättare att få tag på. Pengar, not so much.
Ja beror väl på om man har en dussinkille eller någon som verkligen är rätt. I alla fall enligt egen erfarenhet så växer inte det senare på träd direkt, men kanske är kräsen, jobb däremot är väl inte så himla svårt att skaffa om man bara försöker.
Ja, säg det till dom som kommer stå utan jobb efter denna kris ?
Haha ja okej, ursäkta, det var kanske lite okänsligt av mig. På något sätt glömde jag bort den rådande pandemi som vi alla just nu befinner oss i…. ?
Nu är det knappast rätt läge att behöva söka jobb.
Ett tag kanske? Beror på om du ser en framtid med han eller inte.
Är väl mer inne på att ta examen, jobba något år och sen försöka bilda familj, blev bara så osäkert allting. Vill ju inte stå där och ha ”slängt bort” flera år på ett förhållande som inte ledde till något 🙁
Vad säger magkänslan? ?
Är ju det, den ändrar sig varje dag ?
Angående känslorna drömjobb eller för situationen.
Ta en dag i taget. Man behöver inte veta allt eller planera alla aspekter i livet. Lev lite istället ❤️
Allt blir inte som man tänkt, men det blir ofta bra ändå ?
Haha jag som har haft distansförhållande Norrland – Skåne i 4-5 år skulle stå kör. Men kan du inte tänka dig distans så skulle jag inte köra.
Skulle säga*
Definiera Norrland. Tyvärr räknas ju allt till Norrland som ligger ovan Gävle å uppåt.
Vad spelar det för roll om hon bor i Gävle eller Kiruna?
Jag håller med. Jag som skrev ovan om mitt distansförhållande Norrland- Skåne. Första året bodde jag i Luleå, nu bor jag i Hudiksvall. Det är fan långt till Skåne vilket som och man träffas inte spontant oavsett.
hudik <3
Ändå stor skillnad att bo i t ex Luleå med flygplats, 1 h 20 min så är du i sthlm, några minuter till så är du i Skåne, än att bo i typ Haparanda mer än två timmar bort från närmsta flygplats.
Nja.. för mig är det långt vilket som. Nu bor jag närmre men har någon timme till arlanda med tåg. Därför åker jag ofta nattåget ner till Skåne. Han bor inte nära någon flygplats där nere heller.
Min poäng är bara att det är långt vilket som. I alla fall i vårt fall. Vi måste avsätta en långhelg för att det ska vara ”värt” att åka ner, både med flyg och tåg.
(Värt att ses*)
med tanke på rådande situation vet du aldrig när nästa jobbchans kommer
Du kanske kan få jobb i Malmö, det är jättefint! Kanske är han värd att satsa på!
Skulle hellre bo o skåne än Norrland jag ?
Jag hade valt mina egna intressen i första hand, i detta fall då plugg/jobb. Har själv slösat bort massa tid på meningslösa förhållanden då jag kunde gjort något vettigare. Killar kommer alltid nya. Hälsningar gammal och grå 32-åring.
kan ni känna att ni fäster er jättemycket vid tex en sak? idag gick min klocka sönder. den gick inte att laga. den var tio år. men jag nästan sörjer den. är det någon likasinnad härinne?
Ja samma här.
Jag är nog motsatsen till det. Bryr mig noll om saker. Blev ledsen när en ärvd vigselring blev stulen på semester, men annars är det bara saker. Livet är så mycket mer ❤️
Idag är du ledsen det förstår jag. Det är ju helt okej. Men du kanske inte känner dig direkt ledsen över den om några dagar?!
Definitivt, hade blivit förkrossad om jag blev av med gosedjuret som min pappa sydde när han var liten som jag har kvar! Hade vart det första jag räddat i en brand
Jag är väldigt fäst vid mina saker. Har gråtit över Allt från en cykel som blivit stulen till ljusstake och äggkopp som gått sönder. Jag handlar iof mestadels second hand, vilket gör att det är svårt att ersätta dem. Och det är ändå fynd/skatter jag funnit som därav betyder extra för mig.
Jag måste få skriva av mig lite…
Jag är FRUKTANSVÄRT less på min situation. Finns ingen ork eller hopp kvar. Allt detta pga barnens pappa…
vi är separerade sen två år tillbaka och bor i olika städer. Barnen är sex och snart tre och bor hos mig på heltid. Vi har haft med specialen att göra sen två år tillbaka. Jag sov hos en vän när han hade barnen och hade hämtat hem en kompis (hade ingen aning om det) där de satt söp/rökte på när barnen hade somnat. Tydligen uppstod en konflikt mellan dem och grannarna larmade.
Jag blir uppringd av socialen som menar att jag måste skynda mig hem så pappan är omhändertagen. Jag blev tvungen att hitta nytt boende av oss för att anses som lämplig mamma och han får kontakta barnen genom specialen.
Sen den dagen har jag levt i ett helvete. Pappan menar att allt är mitt fel, att jag överdrivit det hela och det ligger på mig att han inte får ha barnen. Han har ringt och anmält mig flera gånger. Att jag inte är en bra mamma eller annat påhitt.
Senast idag fick jag ett samtal där han säger att jag blev helt hysterisk i telefonen när han ringde, barnen grät i bakgrunden och att jag slagit barnen. Jag får ont i magen av alltihop. VARFÖR VARFÖR VARFÖR?!! Och varför väljer socialen att tro honom? De känner till hans historik??? FYFAN så less!
Socialen håller alltid papporna om ryggen. Varför vet man inte.
De höll inte min man om ryggen när hans ex höll på. Trots att vi samlat massa bevis blev det ändå till hennes fördel. Barnen? De mår skit men det är inget soc tänker på. De skulle ha det så mycket bättre och må så mycket bättre om de fick bo mer hos oss.
Oh no, din snubbe har ett ’galet ex’…?!?!
*varningsflagga nr1*
Ja till mig säger de att jag ska göra allt för att skydda barnen. De pratar snällt och menar på att de förstår att jag har det tufft men i samtal med honom säger de annat. Att det är självklart att han ska träffa barnen osv… ??
Var är alla tusentals socionomer som annars hänger här? De kanske hade kunnat ge en förklaring 🙂
Tror nog att det du hör från soc är sant. Han ljuger om vad dom säger för att få dig att må dåligt och lura dig att han har ett övertag.
Ja så lustigt att precis ALLA känner att socialen är emot dem?
Herregud.
Förstå att även om barnen har det bättre hos dig så kan det va värt att lyssna och ta in tips kring hur du kan göra det ännu bättre för dina barn?
De har nog haft en tuff situation i och med exet och det kan va värt att se över vad son blir det allra bästa. Se inte soc som fienden nummer 1. Är du ärlig och visar vad du gör för dina barn så har du en bra allierad mot exet.
Om socialen tar parti för ens fiende nr 1 är det svårt att se dem som allierade. Om ord står mot ord kommer soc välja pappans version.
Jag pluggar till socionom och vi har tagit upp det faktum att man tenderar att välja mammors sida framför pappors pga långt gående stereotypa bilder om att mamman är den som sköter hem och barn bäst. Så att man tenderar att ta pappors sida är helt fel, även om sådant självklart kan ske i enstaka fall.
Knappast enstaka fall. Mamman är ofta den som sköter hem och barn bäst, det är hon som är föräldraledig, vabbar, tröstar, styr upp aktiviteter och nattar. Det är fakta som borde tas upp på socionomutbildningen.
Just den skeva ansvarsfördelningen är självklart ngt man också pratar om på socionomutbildningen.
Sen kanske du kan kalla det för vad det är, en skev fördelning och inte att mamman sköter barnen ”bäst”. Sen kan det ju såklart resultera i att du är bäst för barnet om du är den närvarande föräldern.
Men det ligger liksom inte i kvinnans dna att va ”bäst” med barnet.
Exakt!
Nej men vad spelar det för roll när man ska avgöra vem som är bäst för barnet i en utredning? Mammorna är nästan alltid bäst för barnet eftersom de nästan alltid är de närvarande föräldrarna.
Fast det kan hända det är sant i ditt fall. Men det är verkligen inte en generell sanning.
Och tillåt mig att tvivla på att du är en helt fantastisk förälder och han är en helt värdelös en men att det skulle missas hos socialtjänsten, familjerätten, tingsrätten osv.
Är han så skit och du så bra så kommer de fatta det.
Annars kanske du kan må gott av att titta inåt och på dig själv istället för att slänga skit på alla runt om kring dig. Prova.
Socialen tar papporna på större allvar än mammorna, tror mer på deras berättelse och tar större hänsyn till deras känslor än till barnens. Män i allmänhet, oavsett situation, tas på större allvar än kvinnor och upplevs som ärligare och mer sympatiska än kvinnor. Det är fakta som också borde tas upp på socionomutbildningen.
Själv är jag inte inblandad i den här härvan, både jag och min sambo är jättebra föräldrar, men jag tror inte att socialen är mindre lättlurade än andra utan snarare tvärtom.
Dom är upptagna med att ligga med alla afghanska”barn”
Haha okey sd-flashbackare.
20,15 Du svamlar, det finns massor med evidens som visar att kvinnor nästan alltid vinner över en man när soc är inblandade.
Av goda skäl. Men in i det sista vill soc ändå hävda att det är goda fäder som aldrig luktat på en starköl eller smällt en mygga som får stå ut med hemskheter från galna ex.
22,54 Av goda skäl? Det är massor med kill kompisar som har förlorat sina barn för att exen ljuger om övergrepp etc etc. Jag skäms ibland att vara kvinna när jag vet att många ljuger för sociala. Fy bubblan.
Enligt dina kompisar ljuger exen. Exakt såsom du beskriver situationen skulle nog linas ex:s kompisar också beskriva deras situation
Massor? Jag känner inte en enda en som har blivit av med barnen. Hur vanligt är det egentligen?
Det är vanligt bland kriminella män med missbruk och aggressionsproblem. Massor av sådana män ”blir av” med sina barn (på grund av de galna mammorna såklart och inte på grund av sitt beteende)
Spela in varenda minut som du pratar med honom. Varenda samtal, möte och sms. Spara allt och bygg en fil med all hans skit. Sen när han har mage att kräva delad vårdnad så dumpar du den i knät på honom. Jag vet hur svårt det är att få ensam vårdnad men det är också extremt ovanligt att mamman förlorar vårdnaden helt. Anmäl varenda skit han gör ä. Låt honom träffa barnen över dagen men då ska farmor/farfar eller någon du litar på vara med. Prata med hans föräldrar och berätta hur det ligger till så kanske de kan stötta dig?
Fysatan vilken hemsk situation du befinner dig i. Låt honom INTE bryta ned dig, du är en underbar mamma som sätter barnen först. Du kommer inte att förlora barnen, de vet att du är den som finns där och som älskar dem mest. För deras skull förstår jag om du inte vill att de träffat honom men om möjligt, låt de träffas i en trygg miljö så kanske han lugnar ned sig.
Jag har spelat in och jag har bevis på i princip allt men jag vågar inte ta det steget. Han har hotat med en hel del och jag är fruktansvärt rädd för honom. En dag följde han efter oss efter att jag varit och hälsat på familjen, han åkte alltså tåg i tre timmar efter oss!!! Bara för att se var vi bor. Han kommer och bankar på dörren och vrålar fram till att grannen larmade.
Dagen efter ringer han anonymt och menar att göra slut på mig om jag skulle försöka med något. Usch, det är så MYCKET egentligen och det är bara ett helvete som pågått i över två år och man blir helt matt till slut…
Tack för dina fina ord. Trevlig fredag på dig.
SKYDDAD ADRESS! Fyfan!!! Massa massa kramar, det bli bra!!! Nu blev jag rädd för er skull men det blir bra, lovar. Var bara försiktig och låt bli att provocera honom.
Måste vara en oerhört jobbig situation. Har du släkt/vänner som finns som stöd i allt detta? Fortsätt göra ditt bästa att hålla känslorna utanför i möte/kontakt med socialen. Visa dig lugn och gör ditt bästa för att ordna upp med praktiska saker. Det kommer lösa sig även om det känns övermäktigt nu?
När man blivit kränkt, slagen och sen socialens press på det hela, det räcker med att någon frågar ”hur mår du”? Och jag vill bara skrika som ett barn. Smärtan inombords är obeskrivlig.
När man gett allt och tigit för någon annan som man älskar över allt annat, gör såhär då är det verkligen inte lätt.
Alla mammor därute kan relatera att det är riktigt känsligt att bli ifrågasatt sin mammaroll, framförallt när man är ensamstående och gör ALLT för sina skatter.
Men tack snälla för ditt svar. Ska göra mitt bästa.
Fyfan önskar att jag kände dig och kunde åka och slita ut tänderna på ditt jävla ex. Och därefter psyka han i typ tre års tid.
Vill typ ge dig en kram och säga att du kan flytta in här. Alltså du förtjänar så mycket bättre ?
Ta kontakt med en kvinnojour. Dom har träffat många i din situation och kan ge dig råd, stöd och hjälp ?
Socialen i Sverige är ett jävla skämt, det kan nog fan vem som helst intyga.
Kan ni se skillnad på naturligt stora / fylliga läppar och fillers ? Isåfall hur?
Svårt att förklara, men man ser det bara. Tex när någon ler så syns det att munnen inte ska vara sådär stor egentligen. Men det är när man lagt i ordentligt mycket. Har man bara lagt i lite lite så tror jag inte så många skulle märka.
Kanten på läpparna när dom har fillers tycker jag ser tjockare ut.
Jaaaaaa precis!!!!!
Ja! Det är något med kanten, själva formen ser stel och konstigt ut, speciellt när de ler.
Upplever att fyllda läppar får en konstig kant, samt att huden ofta ser sträckt ut. Lite för tajt liksom. Även ”bra” fillers går att identifiera, tycker jag. Men det är bara min teori.
Läppar med fillers i får en lite annan nyans, de blir ofta mer blekrosa. Och så är de mycket slätare än naturliga läppar, lite obehagligt släta typ.
Mm jag har fillers sen 7 år tillbaka (alltså gör regelbundet haha) och mina läppar är blekare nu + fryser jag minsta lilla blir de blåaktiga i färgen, så att jag typ ser ut att vara hypotermisk.
https://www.instagram.com/p/B9_iz89Fbej/
här har du fillers,
och även här
https://www.instagram.com/p/B83QHTHFxoo/
Vad är dessa, naturliga eller fillers?
https://f.cdn-expressen.se/images/37/b9/37b9da2e64b64799a43fdd607c641c00/annan/417@60.jpg
Skojar du nu? Ganska uppenbart.
Dom har en kant, är onaturligt släta och ser ut som att dom ska spricka när som helst. Gissar på naturliga.
Varför gör man då frivilligt??
Man vet ju bara där man verkligen ser… annars kan man säkert inte se på alla som gjort, de som gjort lite grann. Annars brukar man se det på folk när de pratar. Läpparna hänger inte riktigt med
Man ser ju det på att läpparna lixom sticker ut från ansiktet på ett väldigt onaturligt sätt.
Som Marge Simpson i profil
Exakt! 😀
Man ser ju när det är onaturligt, aldrig sett någon med fillers i läpparna som inte sett onaturligt ut. Men det finns ju grader på det, från onaturligt till helt sjukt onaturligt.
Ser ut som en snusläpp
Tycker man ser mer i profil om det är fillers eller ej, tycker fillers har ett ”onaturligt” put som inte naturligt fylliga läppar har
Upplever det som att personer med fillers i läpparna är eller åtminstone låter som de är täpta i näsan
Jag har naturliga men får ofta frågan om det är fillers i. Så uppenbarligen är det många som inte kan skilja på naturliga och gjorda Läppar men tar ändå för givet att man fixat dem. Mina läppar är inte stora utan lagom fylliga med en fin form.
Jag tycker det syns bra när man tittar på dem i profil. Framifrån kan det se okej ut samtidigt som det ser helt galet ut från sidan. Har de inte lärt sig att använda två speglar?
Ofta har man ju även små ”rynkor” eller veck på läpparna som verkar försvinna/fyllas ut när man lägger i fillers. Läpparna ser mer spända och släta ut med fillers jämfört med utan.
Någon mer här som ska disputera snart? Jag planerar att vara klar om ett år men är så svårt att hålla den tighta tidsplaneringen nu när jag jobbar hemma. Ska skriva klart min fjärde artikel och börja skriva avhandling nu men att sitta hemma… Jag är så ineffektiv. Hur gör ni andra??
Det enda som fungerar för mig är att skriva en tidsschema. Typ, jag vaknar 7 och 9-12 är det arbete. 12-13 är det lunch. 13.00-14.30 arbete 14.30-1500 fikapaus 🙂 och sen 15:00-16:00 jobb. Sen är jag klar med arbetsdagen och gör annat kul eller andra måsten. På så sätt fortsätter jobbet att rulla och jag kan sära på privatlivet och arbetslivet. Värt att nämnas att jag har fixat en arbetshörna så jag hindrar mig själv från att typ städa och fokusera på jobbet. Kul med disputation förresten. Heja Heja. Du fixar det
Jag är i en sån där period där jag är så himla trött på mitt utseende. Känns som att mitt ansikte har allt just nu, lite fina linjer, några finnar, rejäla porer, ett gäng gamla akneärr, rödhet osv. Allt i ett. Plus inte särskilt smickrande ansiktsdrag. Vill bara riva bort alltihop. Börja om på nytt.
Känner samma! Nu när jag går hemma på dagarna pga. corona så sminkar jag mig inte mer än mascara och känner mig så jäkla ful, alldeles röd i hyn utan foundation m.m. Tänker konstant ”tänk om nån såg mig nu”
Samma här 🙁 har inga tips att ge tyvärr men tar gärna emot tips haha!
I coronakarantän är det ju soft att gå i mjukisar osminkad. Men kanske lite hud och hårvård? Ansiktsmasker. Hårmasker. Peela och torrborsta kroppen?
Allt sånt som kanske annars är lätt att slarva med litegrann?
Ååh känner igen mig, ta till vara på karantänen och ta hand om din hud och undvik speglar, smink täcker men gör skiten värre.
Litar ni på sjukvården.? En granne som är sjuksköterska sa till mej : om du visste hur mycket fel en läkare kan göra. Jag blev friskförklarad men var det inte. Efter andra operationen känner jag mej ännu inte helt bra. Kan ej söka igen samma nu för det är bara akut dom tar emot patienter. Så när mina prover är bra ska jag lita på det???
Då hoppas jag hon har gjort anmälan mot de läkare som gör fel.
Ja men jag tror det finns ett jättestort mörkertal. Det sjukhus som missade mitt andra problem stod det om i DN. Att det sjukhuset ger för dålig vård. Det är ju inte bra.
Läkarna på vårdcentralen har jag inte jättestort förtroende…. men specialisterna känns ju bättre
Många läkare på VC är specialister…
Alla läkare på vårdcentral är specialister, förutom AT-läkare (men de finns förstås även på sjukhus) och ST-läkare (alltså de som valt att specialisera sig inom just allmänmedicin).
Sverige skiljer sig mot de flesta andra länder då allmänläkare (som jobbar på VC) är en specialite i sig (likt kirurg, ortoped, infektionsläkare etc.) istället för att det är en grupp läkare som har ”struntat” i att specialisera sig ?
Litar inte på någon. Kollar upp allt 3 ggr. Vi är 4 i familjen och 3 har blivit felbehandlade.
Tycker det är viktigt att anmäla felbehandling. Så andra inte blir drabbade.
Nej, inte efter de erfarenheter jag har.
Tycker ni det är värt att läggs 200 kr på fixa brynen? Är det inte dyrt? Eller kanske bara ja som är fattig haha i mitt hemland fixar dom endast för en 20 lapp 🙂
Vad ingår i fixa brynen? Är det formning, plock och färgning tycker jag inte 200 är dyrt. Men det beror ju så klart på vilken ekonomi man har.
Går du på salong och gör det så tänk på hur mycket som blir kvar av de 200:- efter skatt och övriga utgifter. 200:- är billigt!!!
Haha, samma här, imitt hemland trådar de brynen för 5-30kr.
Fixa för 200 men underhåll dem själv sen. Plocka varannan dag så blir de aldrig buskiga.
20,22 Ditt hemland är ett u-land! Det måste du väl begripa att det är lokalhyra etc etc. Annars har jag ett förslag. Att jämföra med ditt hemland! Herregud.
Va? Snacka om att någon behöver jobba på läsförståelsen… ROGER!
Men herregud. Sociala avgifter, moms, skatt, prisnivå.. Några begrepp du hört talas om?
Men hur fick ni det till att jag ansåg att tjejen som tar 200 istället ska få 5 kr? I mitt hemland motsvarar 5 kr ca 70 kr och 30 kr, ja, do the math.
Har inte ens nämnt att det borde kosta lika lite här..Har inte ens nämnt Sverige. Asså vissa människor…
Ingen kan räkna ut vad du menar om du inte skriver det. Ta en kurs..
När det är så billigt behöver man tänka över VARFÖR det är billigt. I vissa fall är det så klart valutaväxling, men för det mesta handlar det om det något annat. Gör man det hemma i soffan typ är det ju ingen lokalhyra som behöver betalas, men å andra sidan inte heller samma hygien. Kanske används engångsgrejer fler än en gång. Kanske får de anställda inget betalt. Någonstans i ledet är det något som drar ner kostnaden.
Gäller alla företag, från tatuerare till restauranger.
Ja! Det tyckte jag var billigt t.o.m. där jag fixade mina bryn sist (plockade enbart, ingen färg eller så) kostade 200 per ögonbryn. Lite i dyraste laget kände jag, särskilt när allt bara handlade om att jag var lat, kunde ju göra det själv annars?
Snarare i ditt hemland som dom inte tar ut en rättvis summa för samma tjänst
I mitt hemland kostar det i genomsnitt 15kr. För samma summa kan du få 2 kebabrulle, 2 oss i och ett pack cigg.
Du förstår, 15kr i sverige och 15kr i ett i-landsproblem har olika mycket värde.
Hur kan ni inte veta detta???
Min farbror tjänar 9000 kr i hemlandet och har köpt hus, bil och en stuga. Samma summa är ubder existensminimum i Sverige.
Fattar ingenting
Hatar när folk ska ha allt nästintill gratis. Det är en människa som försörjer sig på att utföra ett arbete som du knappt vill betala 200:- för.
20:- i ditt hemland kan du inte jämföra med priserna här.
Snåljåp.
Om de håller på att växa ihop, ja. Då har du nog andra ställen på kroppen du måste fixa oxå.
200 kr låter billigt, beroende på vad det är som ingår. Jag brukar alltid fixa hår osv utomlands för det är sjukt mycket billigare där, men sen så är ju prissättningen är ju annorlunda av en anledning.
Helt beroende på din ekonomi och prioriteringar enl mig. Jag har barn och pluggar. Går hellre och fikar eller badar med mitt barn än fixar ögonbrynen. Men det är inte dyrt alls igentligen.
Tacksam för tips på bästa silverschampot/silvermask till håret.
Sachajuan! Veganskt, kan ha i det hur länge som helst utan att bli blå i huvudet och håret blir sååå mjukt efteråt.
Fanola silverschampo. Bästa!
+1
Jaaaa! Älskar det! Så sjukt bra??
Är det nån annan här som – trots att ni är i ett förhållande – har ett stort behov av ensamtid? Eller det kanske är normalt att man har ett sånt behov men i mitt fall är det kanske lite mer än så. Kan bli tokig om jag inte får tillräckligt med tid med mig själv bara.
Ja. Jag har löst det genom att träffa en annan likadan och vi är särbos. På så sätt umgås vi när vi båda vill och sen har vi våra egna hem att gå till när vi behöver det. Vi sover ihop och lagar middag ihop osv, Men vi båda behöver kunna ha vårt eget hem att vara ensam i. Än så länge funkar det toppen.
Får man fråga hur ni tänker kring familj osv? Menar inget illa, bara nyfiken.
Vi har inga planer just nu på att skaffa barn tillsammans.
Jag har ganska stort behov av ensamtid. Måste liksom tanka egna krafter. Men det går lite upp och ner för mej.
Jag och min sambo har också behov av ensamtid. Dels har vi därför en trea, dels försöker vi synka så att vi tränar separat några gånger i veckan medans den andra är hemma.
Ja, både jag och min man. Vi har alltid tänkt på att ha rum i lägenheten att stänga in sig i för att kunna va själv. Vi skulle aldrig kunna bo i en 1:a. Jag måste få vara själv, sitta med mina tankar och slösurf =P
Haha ja vi är då olika, jag och min kille har umgås typ dygnet runt. Vi har båda jobb där vi kan prata i telefonen under arbetstid så vi ringer väl varandra 10ggr per dag under arbetstid bara för att surra. Sen umgås vi nästan varje kväll och ser på serier etc.
Förstår om folk inte är som oss dock.
Vart tillsammans med min man i 17 år. Vi satt ihop i 15 år. Tittade serier, festade, reste flyttade omkring. Sen hände barn haha! Märker att avståndet I soffan ökat 🙂 Vi skämtar om det men jag behöver verkligen andas och bara vara jag! Älskar honom lika mycket, vill bara göra saker mer i min ensamhet nu jämfört med då, även om vi båda är hemma samtidigt :):)
Vi ringer också varandra ofta eller messar, har inget med det att göra. Vi kollar ju dock serier, spelar spel, sitter och dricker pepsi max och gaggar mycket också, inte så att när vi kommer hem så går han till ena sidan av lägenheten och jag andra liksom, hehe. Svårt att skriva hur mycket vi umgås och inte men typ efter sonen lagt sig vid 19.30, kollar vi på serier/slösurfar separata i typ nån timme, sen babblar vi sen kanske vi kollar serier eller så sitter vi själva. Bara grejen att veta att man kan vara själv tycker jag gör mycket också. Men ni får inte tro att vi inte snackar eller något alls varje dag liksom.
Jag förstår precis vad du menar. Bara vetskapen att jag KAN dra mig undan räcker långt för mig.
Jag har aldrig fått ihop något förhållande av den anledningen.
Men känner inte alla så? Jag skulle bli helt galen om jag inte hade tid för mig själv! Som tur är känner min man samma sak 🙂 Vi har varit tillsammans i väldigt många år och har flera barn. Vi skulle aldrig ha fixat det, om vi inte gett varandra utrymme.
Bra råd/tips vid inredning av en 30 kvm lägenhet? Vad borde jag tänka på för att inte få rummet att se litet och ”stökigt” ut? Är runt bord eller rektangulärt bord bättre för små ytor? Give me your beast ideas!
Tänker att ett runt bord gör att lägenheten upplevs större.
Hej bor på 25 kvadrat. Har en hall med tre garderober så jag slipper ha byrå/skåp till kläder för där trycks allt in (ink tvättkorg, tvättställ, dammsugare och kylskåp i ett av skåpen.) Sen har jag en separat kokvrå så jag slipper ha kök i ”rummet.”
Jag har endast säng, matbord 50×50 med två stolar, sängbord och tv-bänk. Samt en stor matta som täcker nästan hela golvet. Tips att ha lådor under sängen, inte tunga gardiner för de upplevs som maffiga (jag har en vit hissgardin i linne.)
Mitt tips till dig är att satsa på så små möbler som möjligt, många gör felet i att köpa stora soffor eller bord och det blir klumpigt. Hellre små och få möbler. Lycka till! Inreda är så kul 🙂
Mycket stängd förvaring (lådor, skåp, garderober). Inte mycket prylar framme. Inte för stora möbler, men gärna en stor matta.
kolla ikea.se
Jag tycker slagbord och klaffstolar är smidigt.
Utnyttja väggarna. Sätt upp krokar som du kan hänga både kläder och prylar på. Jag har en polare som till och med hänger upp stolar på väggen när de inte används. Jag satte upp bokhyllor så högt det gick runt hela rummet. Två plan gav kanske 20-25 hyllmeter, hur många normala billyhyllor är inte det? Man behöver en liten pall varje gång man ska ta ner en bok, men det är det värt.
De flesta normala bokhyllor är djupare än de behöver vara och stjäl jättemycket utrymme, mät det du ska ställa i hyllan och gå sedan till brädgården och köp exakt det måttet. Jag gjorde specialhyllor både för pärmar (övre hyllan) och för pocketböcker (undre hyllplanet). Om du ska måla hyllorna, tänk på att det som syns mest är undersidan och framkanten. Första gången målade jag brädorna jättenoga ovanpå och under, och slarvade sedan med kanten. Tur att det var en vit lasyr på ljust trä.
Den övre hyllan kan vara lite djupare. Om du inte har böcker kan du ju ställa upp förvaringslådor med saker du sällan använder. Om man ska ha soffa är det bra om den är lång nog för att kunna användas som gästsäng. Eller gör en sådan där arabisk myshörna med en rejäl matta och sittkuddar.
Harmoniska färger gör också att det verkar mer städat och get ett lugnt intryck. Om du har udda möbler som inte passar ihop kan lite målarfärg göra underverk. Det har jag lärt mig av mormor. Hon satte till och med upp udda tapeter som hon färgkoordinerade. Själv har jag två olika Ikeasoffor som jag klätt i samma tyg (från bemz). Folk flest ser inte att det är olika soffor om jag inte påpekar det.
Jag har också ersatt garderobsdörrar med ett draperi så att jag fick plats att ställa in en större säng.
Kom på en sak till. Jag har på vinden ett bordsunderrede som är vändbart. Beroende på vilken sida man ställer det på så blir det antingen ett matbord/skrivbord eller ett soffbord.
Om jag någonsin måste bo på liten yta igen så ska det få komma till heders. Stadigare än ett slagbord.
Hur vet man egentligen när ett förhållande gått i graven?
När man funderar det…tror det är ett tydligt tecken.
Hahha, jag är dunderkär i min kille sedan snart sju år tillbaka men tvekar ungefär en gång i månaden när hormonerna börjar flyga kors och tvärs… ?
Prova ta en paus ifrån varandra och se vilka känslor o tankar som kommer då. Lättare att få perspektiv när man inte lever mitt i det.
Vi har distans och ses en gång i månaden. Senaste sex månaderna har det kommit tvivel från min sida snabbare och snabbare varje gång. Denna gång tog det två dagar sen sa jag att jag behövde en paus för lite tid att tänka.
Tjejer om ni skulle ha bokad gyn ..ni kommer in i rummet och det är en gammal klasskompis ( manlig) vad hade ni gjort??
Jag hade förklarat för honom att jag ville ha en ny läkare, då det inte kändes bekvämt med honom och hade bokat en ny tid och uppgett att jag inte ville gå till honom.
Hörru, det heter ”saatana”!!
Tänkte samma. Gör om, gör rätt!
Lite kul om du skulle sagt det direkt åt gyn killen dock!
Fråga om han ville ta en kaffe efteråt?
Nä, en cigg!
Jag var tillsammans med en kille och vi träffades ett tag och sedan var det dags att presentera oss för den andres föräldrar då visade det sig att hans morsa var min gynekolog. Jag visste att hon var läkare men inte att hon var gynekolog. Killen hade ett ovanligt efternamn men hans morsa och han hade inte samma namn då hon var omgift. Kändes väldigt obekvämt. Jag hade nämligen haft gynekologiska besvär och fått uppsöka gynekologen flera gånger så hon visste mycket väl vem jag var.
men fy, låter som i filmer ju! hur gick mötet?
Det gick bra med mötet lite stelt hon var ytterst professionell men förhållandet med sonen tog slut då jag hade svårt med att känna mig bekväm med någon vars morsa bekantat sig med min fiffi. Behöll morsan som gynekolog den bästa jag haft. Ingen av oss har pratat om det när jag besökt kliniken.
Det tog slut pga hans morsa var din gynekolog? Wtf..
Vad för hårprodukt kan man använda om man duschar med hårt vatten? Har försökt hitta en produkt speciellt för det men hittar inte!
Åhhh behöver hjälp med det här jag med. Bor i Köpenhamn där vattnet är så hårt och mitt hår är svinto efter att ha bott där i två år.
För min del så var det garnier respons som hjälpte.
Samla regnvatten till hårtvätt!
https://www.lyko.se/malibu-c/malibu-c-hard-watercollection-kit?gclid=EAIaIQobChMIwbjr2qK86AIVi8reCh2CbQNEEAQYASABEgL3FvD_BwE köptips!
Therese Lindgren. Vad är det som händer? Allt ska göras om, hon rasar i vikt …
Tjejen är inte klok.. stör mig på henne nuförtiden.. känns inte som hon är sig själv
Kanske är hon påverkad av alla som kommenterar hennes utseende?
Håller med… var ett stort fan förut men något har hänt. Jättetrist.
Är det ens konstigt att göra om? Det är rätt normalt att vilja göra förändringar, gällande typ allt.
Jo men hon renoverar och möblerar om 20 gånger per dygn, känns det som.
Håller inte med alls, de förändringar hon gör tycker jag känns rimliga och inte alls ofta eller många.
Fast tänk dig själv att du nästan alltid bara är hemma. Hon umgås knappt med någon annan än sambon. Klart hon blir uttråkad och börjar ändra om hemma? Jag tycker hon är uppfinningsrik ibland och tråkig ibland. Men gör man inte mot utanför hemmet så begränsas ju idéerna rejält.
Att hon går ner i vikt har väl med svampen och den nya kosten att göra?
Tror samma. Men tycker egentligen inte att vi ska spekulera i varför hon har gått ner i vikt.
Hon skall skapa innehåll till sin kanal… blir nog svårt att komma på något nytt efter ett tag, och nu har hon ju hållit på länge.
Förhoppningsvis mår hon bra… och kommentera inte folks vikt
Tror helt ärligt att hon behöver en vän. Jag vet att vi inte ser allt och men utifrån det man ser på hennes kanal är hon väldigt isolerad i sin lägenhet. Tror nyckeln ligger i hennes ångest, om hon tar tag i och botar den (ja, jag vet att det inte är så enkelt) så kan hon börja ta sig ut från tryggheten i hennes lilla bubbla. Mår hon bra blir det enklare att på ett okomplicerat sätt skapa nya relationer, speciellt om hon kan börja resa igen och träffa nya människor och intryck på så sätt. Även fast jag tycker att hon och anders är perfekta för varandra kan jag ibland undra om det inte hade varit bättre för henne om han inte hade tagit tillbaka henne. Hon hade liksom ”tvingats” ta tag i sig själv, vare sig hon vill det eller inte. Önskar henne allt gott, verkar vara en fin människa som inte vill någon nåt ont!
Men lägg av, ni vet inte vad som pågår i hennes hjärna, hon kanske går igenom ett helvete. Era störda kommentarer gör inget gott.
Om ni är rekryterare och det kommer in en som du ska intervjua och personen som du intervjuar var en mobbare under er skoltid.. alltså jävligt elak mot dig.. hade du anställt personen? Då snackar jag ni gick i samma gymnasium?
Beror på hens meriter. Rätt person för jobbet, trevlig nu?
Nej
Det beror väl på hur lång tid som har passerat, tänker jag. Var det bara något år sedan personen var ett as kan man tänka att hen kanske inte ändrats jättemycket. Var det 15 år sedan är det ju en annan sak. Vi gör alla dumma saker under vår ungdom och det kan bero på så mycket. Men samtidigt har jag själv varit mobbad och vet hur svårt det kan vara att ge personen en rättvis och ärlig chans.
Nej det hade jag inte gjort. Kalla mig gärna småsint men jag hade inte gjort det.
Skulle fråga mycket frågor om hur hen samarbetar med andra, hur den tycker man ska bemöta andra och ta någon situation som exempel för att se hur hen svarar och känna efter med magkänslan om det känns trovärdigt eller bara är snack. Vilket man ofta kan känna av.
Nej. Mobbare kan förstöra en person och påverka dess framtid på ett sätt som kan ge problem även många år senare.. Skulle absolut inte ge denna person något jobb, vem vet hur många liv hon förstört.
Nej. Inte en chans. Det hade varit min hämnd.
Nej det skulle jag inte gjort! Det kallas karma.
Nej, absolut inte. Ett beteende i gymnasiet då man verkligen inte är ett barn längre får man nog anta är en del av personens personlighet.
Aldrig, med ett leende dessutom. Hade fan njutit.
Vilket land bojkottar ni o varför?
Kina, USA, UAE, de flesta länder i Mellanöstern, en del kaosländer i Afrika.
Oj, glömde varför. Dålig människosyn och i en del fall dålig djurhållning mest.
Dålig djurhållning är det ju mer eller mindre överallt. Sverige inget undantag.
de äter ju allt, hundar, katter, fladdermös, ormar allt möjligt, 😛
Vem vet, kanske är gott. Och är man tillräckligt hungrig så går nog det mesta ner också…
kina, diktatur, massa visus kommer från kina 😛
Som muslim så bojkottar jag välfärden till Mecka. Hatar Al-Saud familjen och deras äckliga människosyn och prioriteringar.
Vill så gärna bocka av mina pilgrimsfärdar till Mecka och Jerusalem men nej tack! Skänker hellre pengarna till en skola, Gud ser mitt hjärta och vet att jag gör det som känns rätt. Skulle dynastin falla så åker jag dit i framtiden.
Israel bojkottar jag inte men det känns illojal att åka dit som muslim trots att jag respekterar judendomen och anser judarna vara mina syskon (och kristna mina kusiner).
Du lider av hjärnspöken.
Tålamod…
Orka gå på nån pga att denne är troende/har en specifik religion. Snark…
Alla kommunistdiktaturer.
Alla islamiskt styrda länder p.g.a. deras fruktansvärda kvinnosyn.
Jag är 30 år och har fortfarande inget jättesug efter barn, vilket gör mig stressad. Någon mer som känner så? Känner mig ofta ganska ensam i detta.
Är 30 år och inget som helst sug efter barn. Dock inte stressad över detta även om jag funderar mycket på om det barnfria livet verkligen är något för mig.
Exakt. Funderar också mycket över det. Samtidigt som jag funderar på om barnlivet är något för mig.. Jag kan inte lomma fram till ett beslut och det är det som stressar mig.
Barn är fantatiska och otroligt roliga men det är otroligt krävande i perioder. Det är inte som ett krävande jobb man kan ta semester eller koppla bort en helg ifrån. Jag har alltid velat ha barn och haft mycket barn i min närhet. Fick ändå en chock och depression när min dotter föddes av hur oförberedd jag var på hur tufft det kunde vara. Nu när hon är 1 år har jag landat i min roll som mamma och älskar mammalivet (oftast ?). Men känn ingen press av att skaffa barn för du ”måste”. Det är ändå ett livslångt åtagande som man inte kan säga upp – fundera på om du är beredd att ge allt av dig till en annan person.
Tack för bra svar. Det är just det där, att ge allt av sig själv till sitt barn. Jag har även väldigt rätt mycket ångest, har en depressionsdiagnos och går på antidepressiva. Det gör en såklart också frågande till om man kan vara det som ett barn behöver.
Du kan självklart bli en bra förälder trots det, men då tror jag verkligen att du ska ha ”rätt” partner som medförälder och försöka gå i terapi innan för att stärka sina förutsättningar och förväntningar på varandra. Mitt numera ex har en lång historik av ångest, depression och äter antidepp. Han har inte mått bra av att bli pappa med allt som det innebar (även om han gärna VILLE vara en superpappa och älslar sin dotter så mycket). Nu har vi gått isär och det är enklare för honom att vara förälder på ”deltid”.
Medförälder..? Är inte det när man skaffar barn utan kärleksrelation mellan föräldrarna? Mer bara två stycken som gärna vill ha barn och bestämmer sig för att skaffa barn ihop, och thats it..
Det kan du ha rätt i. För mig klingar ordet att man är föräldrar tillsammmans, med eller utan kärleksrelation. Jag är lite trött och har druckit vin ikväll så bortse från just det ordet om jag använde det fel.
Jag är inte helt säker på att jag vet hur ordet används, därför jag frågade??
Det är bra att funderar och verkligen tänker och känner efter. Man ska inte skaffa barn lättvindigt.
Jag är glad att jag inte förstod hur tufft det är med barn för då hade jag aldrig vågat skaffa. Men hur tufft det än är så är det så jävla värt. För på samma sätt som man inte kan föreställa sig hur svårt det är kan man inte komma i närheten av att förstå kärleken. Och allt det här med hur man är som person som kan försvåra föräldraskapet hinns inte med att tänka/betyder inte så mycket när man väl har barn. Då handlar det om dom och man anpassar sig. Jag kan tycka att det är otroligt befriande att inte lägga så mycket fokus på sig själv eller vara så uppe i sig själv. Ingen aning om jag framställer mig som en präktig mamma nu, hoppas verkkigen inte det
Frys äggen! Hatar att låta hård men klockan tickar och när längtan väl kommer så kommer den som ett vulkanutbrott!
Är 27 och har alltid älskat barn men fick inte längtan förens syrran fick sin dotter. Bom sa det! Försökte samma natt och blev gravid. Tänk om jag vore 35, inte lika självklart att det kan bli ett barn. Det är aldrig självklart men oddsen är ju lägre ju yngre man är.
Får du ingen längtan, fine, men som sagt, klockan tickar.
Jovisst och det är ju en stress i sig också.
Fick också ett boom när mitt första syskonbarn föddes. Har aldrig varit särskilt förtjust i barn men syskonbarnen avgudar jag. Inte så glad i andra barn dock..
Nä, visst är det är något magiskt med syskonbarn. Som ett eget barn men på en lägre volym, typ.
Precis. Och det är ju lite där jag även känner att man kanske inte är förälder-material. Det är kul med syskonbarnen en stund och att vara den roliga fastern. Just den relationen har man ju kanske inte till sina egna barn sen på samma sätt. De går liksom inte att lämna bort dem när man inte orkar mer.
Du kommer inte vilja lämna bort dem, jag lovar. Eller jo, i stunder men så fort de inte är inom 1 m så blöder hjärtat och du vill bara ha babyn i famnen.
Så behöver det verkligen inte vara för alla. Har precis fått barn och njuter när mamma kommer och har henne ett litet slag så jag kan få greja på med mitt. Längtar tills jag inte ammar längre så hon kan få ha henne hos sig en hel kväll och sova över då och då. Det är också okej att känna så 🙂 Fast osäker om jag skulle vara så chill att ”lämna bort henne” till svärisarna ? Handlar kanske om att jag är tryggare med min mamma.
För övrigt är jag nästan motsatsen till dig! Fröken ENPF. Min sambo är ISTJ så han är verkligen motsatsen. Han tror dock inte på det där men då kontrar jag med att ISTJ sällan gör det och att det är en del av hans personlighetstyp hehe.
En till här! 30 år, att förbli barnfri känns inte som något alternativ, men känner inget sug än. Tänker ibland att man kanske bara borde ”göra det” inom något år, oberoende av dig eller ej. Vill ju inte riskera att bli utan.
Jag är så rädd att jag ska ångra mig och känna att barn inte är något för mig. Jag kan tycka att en bebis verkar mysigt men att de sedan ska växa upp och bli vettiga människor skrämmer mig. Och att hela ens liv bara blir barnen liksom.
Jag tänker lite samma. Idag är jag barnfri och nöjd med mitt liv (31 år). Tänk om jag ångrar mig. Är det värt att chansa att jag blir mer nöjd med barn eller ska jag i stället ha det så här, där jag vet vad jag får.
Har ingen direkt barnlängtan men har inte stängt den dörren helt heller.
Exakt så, samma här. Jag och min man diskuterar ändå detta ganska ofta. Som tur väl är så är vi på samma nivå i detta, annars kan det ju bli lite jobbigt. Ingen av oss är speciellt sugen just nu men i och med att vi börjar komma upp i åldern så börjar man ju tänka på det mer om mer. OM vi vill så ör det ju dags snart liksom.
Det finns ju många sätt man kan ha barn i sitt liv om man kommer på senare att man gärna vill.
Jag har funderat lite på att bli kontaktfamilj via kommunen. Får se om jag tar tag i det.
Har själv två barn. Det första var planerat och efterlängtat. Det andra är totalt oplanerat och dök upp när mitt första var väldigt litet. Älskar båda jättemycket, men alltså jag är fan inte säker på att jag är ”mamma-material”, känns som att jag har svårt att vara sån där fulländad moder som jag upplever att många är. Tycker mycket barnrelaterat är tråkigt och önskar ibland att jag bara kunde få ha lite tid för mitt eget liv. Men jag ångrar inte att jag skaffade barn, är väldigt tacksam. Tror alltid att jag hade ångrat mig om jag inte skaffat barn. Konstigt inlägg, men jag ville bara säga att vi alla är olika. Man får ta ett beslut och sen leva så gott och bra man kan 🙂
Ja och det är väl det jag menar är jag är orolig för att det ska bli, om jag kommer att känna så då kanske det är bättre att inte skaffa barn och fortsätta vara nöjd med det jag har nu.
Och jag dömer inte alls dig för att du känner så, jag talar bara utifrån mig själv.
Är 31, gift och arbetar med barn. Kommer inte skaffa egna. Jag känner mig inte stressad, eftersom jag inte vill. Precis som att jag inte känner mig stressad över att skaffa häst eller ta motorcykelkörkort.
Det verkar dock stressa ANDRA väldigt mycket.
Vad skönt ändå att komma till insikt att man inte vill. Min stress kommer från att jag inte riktigt vet vad jag vill.. Men håller även med dig om att andra stressar åt en också.
Min insikt kom delvis när jag insåg att jag inte är beredd att leva det liv jag tycker att ett barn behöver.
samma här. blir inte ett dugg avundsjuk på det liv som de i min närhet som har barn lever.
Vad himla fint att läsa! Träffade förut så många familjer där föräldrarna INTE insett att de behöver leva ett annat liv för att barnen skulle må bra.. Man kan inte festa på som vanligt och göra allt som man gjorde tidigare. Ett barn behöver liksom trygga hemmakvällar med fredagsmys osv.
Sen så kan föräldrar såklart gå ut och festa järnet nån gång men det funkar ju inte om det är flera gånger i månaden.
Är mest stressad över att jag inte hittat någon vettiga man att få ett barn med …
Alldeles för många skaffar barn med ”vem som helst”. Inte många ångrar ett barn, men många ångrar sitt val av pappan, och det alldeles för sent. Du tänker rätt som inser att de män du träffat inte är vettiga och alltså inte lämpliga som fäder. En dag kanske en vettig man dyker upp och om inte så är det helt ok också. Barn är inte alltid meningen med livet.
Eller så skaffar man själv. Hellre det än med en puckad man ?
Tack för en insiktsfull kommentar Lotta!
36 och inget sug. Men jag väntar heller inte på suget utan har valt att inte försöka skaffa barn (eftersom jag inte känner nån längtan och ser många nackdelar). Var stressad innan jag bestämde mig men ville inte skaffa ”utifall att” liksom. Svår situation.
Jag är 28 och känner något liknande. Har en sambo som avgudar mig och vars dröm är att ha barn med mig, men jag vet inte… ibland kan jag nästan bli äcklad när jag ser barn (förlåt), jag drömmer ofta mardrömmar om att jag fött barn och skriker och bara ber folk ta bort det från mig. Jag är bra med barn och de älskar mig av någon anledning men att ha ett hemma känns värre än att ha typ ett mårtsvin hemma. Det kan ju ha att göra med att jag sadlat om och är inne på mitt näst sista år som juriststudent och liksom vill ”ordna upp mitt liv först”. Jag önskar verkligen att jag skulle få den där barnlängtan någon gång men det går bara inte… än i alla fall. Min mamma har berättat att hon var likadan och att det bara ändrades över typ en natt, så det kanske händer oss med ?
Alltså släktingars och vänners barn tycker om mig menar jag ?
Och typ dras till mig så alla reagerar, det är som att de vet att jag inte vill ha dem nära mig!!
Du har ju tid på dig, jättesmart att få igång ditt yrkesliv och ekonomi först! ??
Längtan kanske kommer eller inte. Jobbigt med din sambo dock om den inte gör det. Tycker dock det verkar lättare för män att vilja ha barn. De offrar liksom ingenting (med tanke på hälsan och riskerna med graviditet, kroppen och psyket efter förlossning) och har inte så stora krav på sig i föräldrarollen från samhället.
Någon mer INTJ-kvinna som hänger här?
Vad är en sådan?
Googla MBTI personality types.
Det är en av Myer-britts 16 personlighetstyper. Det är väl den mest avancerade och erkända metoden att kategorisera in människor lite grovt.
Vi INTJ-kvinnor är väldigt ovanliga. Vi är väldigt ”maskulina” i det att vi är tekniska, logiska, analytiska och allmänt industriella. Vi tänker långsiktigt, agerar inte impulsivt och har ett sinne för strategi. Tänk Vito Corleone, Tyson Lannister och Thomas Shelby.
Tywin*
Intressant, ska googla!
Jag är INFP om det finns några sånna här
Infj här?
INFJ-T här!
Tillsammans med en INTJ sedan 5 år. Älskar att se och höra hans analytiska problemlösningar gällande olika saker. Kan dock bli lite för över analytisk. Hur han strukturerar och planerar saker för långsiktiga mål och planer han har inräknat för oss. Hur han kan ha så mycket olika saker på fatet men ändå ta det med en klackspark och ”levererar”. Älskar att han tar ner mig på jorden när jag spårar iväg i mina tankar och impulser. Ni är bäst (efter INFJ då självklart ??)!
Jag är INFP ??
Myers-Briggs är ännu en variant på astrologi. Men den har ingen stjärntydning, förstås. Istället gäller personlighetstest.
Mänskligheten kan inte delas in i 16 ”sorter”. Vi är individer – inte bokstavskombinationer!
Still interesting ?
Nyss skrev min syster och frågade vad jag och min sambo behövde från Ikea, då hon inte vill att jag åker dit pga riskgruppen jag befinner mig i (underliggande sjukdomar). Hon skrev att hon är orolig och tänker på mig och att jag inte ska ta några onödiga risker, så hon kunde utan problem åka drygt 20 mil bara för min skull. ?
Jag blev så glad och rörd så jag låg och snyftade i sängen en god halvtimme innan jag kunde svara henne, haha. Gravidhormoner när de är som bäst, men ändå… Vill lyfta henne och hennes omtänksamhet idag pga det, hon gjorde min dag lite ljusare. Vem vill ni lyfta? ❤️
Vad konstigt att den hamnade här. Jag skriver om den på rätt ställe!
Nej jag är INFJ. Är tillsammans med en manlig INTJ dock, fantastiska människor!
Du är i ungefär samma personlighetsfamilj, eller släkt i alla fall.
Kul, hur är han att leva med?
Jag skulle vilja påstå att han är en underbar människa att leva ihop med. Väldigt omtänksam (mot människor han respekterar), ansvarstagande och intelligent. Vi är ju båda introverta och uppskattar att ta det lugnt ihop, men vi umgås gärna med vänner med. Jag uppfattar det som att många ytliga och extreoverta människor tycker att han är rätt torr, men han är bara extremt ointresserad av att prata om melodifestivalen eller vädret. Han vill gärna prata om saker som han eller den han pratar med tycker är intressant ”på riktigt”. Ingen ”kallpratare” så att säga. Han Är väldigt principfast och tar väldigt illa vid sig om han tycker att någon behandlade honom orättvist. Då kan den personen nästan vara som död för honom. Det är nog det enda jag blir lite trött på ibland, men han vet om det och jobbar på det.
Läskigt att läsa, lät nästan som när min man skulle beskriva mig.
Det tråkiga är att folk uppfattar oss som extremt tråkiga men vi är bara inte lika lättroade. Jag kan skratta så att jag viker mig åt torra skämt som 99% av befolkningen ibte förstår eller uppskattar. Samtidigt skrattar vännerna åt något som inte ens är kul, kanske för att skämten är förutsägbara förr på INTJ.
Men du vet att vi är roliga, haha.
Kul att ni hittat varandra, ni behöver nog inte oroa er inför framtiden, din man (och du?) har säker redan hunnit kläcka en överlevnadsplan.
Haha känner igen det där. Vi upplevs nog med som rätt tråkiga i många fall, men samtidigt skrattar vi mer än väldigt många. Vi har bara en annan typ av humor. Jag kan känna att det är svårt att hitta vänner som jag klickar med på riktigt. För min sambo är det enklare, han rör sig bland mycket människor som är som honom.
Oh ja! Överlevnadsplaner är viktigt. Han tar inte tag i någonting innan det finns en väl utarbetad plan. Dessvärre går det sådär just nu i den ekonomiska krisen. Vi hade precis startat igång ett företag ihop när Corona slog till. En sådan kollaps fanns inte riktigt utrymme för i planen, men jag litar på att vi ska ta oss igenom det på något sätt.
Lever du i en relation?
Ja jag ser ju nu att du skrev det? vad är din man för personlighetstyp?
Tråkigt att höra men om någon tar sig igenom krisen så är det ni!
Min man får olika personligheter beroende på humör, haha. Han är definitivt inte i ”vår” familj dock. Han förstår inte min humor alltid men han är en bra man och passar min framtidsplan perfekt. Fy va tråkigt det lät, jag älskar honom oändligt även om det inte låter så.
Vännerna är dock mer introverta, hade inte tolererat vänskapen annars.
Haha ”passar min framtidsplan perfekt”,???? Det är såhär man ska planera livet.
En till INFJ här 🙂 Min kille är INTP och känner igen mycket i det S skrev om sin kille
Jag är INTJ
Jag har så mycket fördomar om folk som älskar att prata om vilken personlighetskombination de är?
Har någon här lyssnat på senaste Daddy issues? Julia (fd anställd på perfect day) avslöjade ju att hon inte alls får någon poddlön?? Lite märkligt med tanke på att Hanna går ut och säger att ”hon får en jättefin poddlön” lol
Nee, Julia sa att hon inte får någon FIN poddlön. Men ett reklaminslag i daddy Issues kostar ca 80,000 (Enligt person här som sålt in dessa), så NÅT får hon ju.
Vilka skönhetsingrepp har ni gjort och är ni nöjda? 🙂 Kan vara allt från fillers, botox till bröstoperationer
Fillers en gång för att ta bort bekymmersrynka. Supernöjd.
inget 😉 känns inte värt det.
Jag har lagt ytterst lite i kindbenen (0,5 ml) på vardera sida men jag tycker faktiskt att jag bara ser mer ”svullen ut”- kanske är inbillning haha. Är iallafall inte supernöjd
Klart att du blir mer svullen av att lägga fillers i kinderna, det är liksom det fillers gör? Eller va? Vad hade du förväntat dig?
Jag hade nog förväntat mig ett mer ”definierat” resultat om du förstår vad jag menar. Att mina kindben skulle bli något mer framträdande, men så blev det ju inte alls haha. Det ser finare ut på efter-bilderna 😉
Gjort fillers i läpparna 2ggr.
Var tillsammans med en kille som ville jag skulle göra det, och betalade gladeligen.. Och dö har jag naturligt väldigt fylliga läppar, men det ”dög” inte. Är så oändligt glad att jag till slut fick styrkan att kasta ut skiten, och kommer aldrig göra nåt liknande åt mig själv mer. När man blir psykiskt nedtryckt dagligen och blir sådär påverkad så ser man inget rätt eller fel, speciellt när den man (dumt nog) var kär i inte var nöjd med den man är.
Resultatet på mina läppar.. Tja, det är plut på läpparna och dom är mer spända och fylliga! Men jag var nöjd med mina egna också.
Fyfan vilken idiot
Alltså förlåt men ni som sprutar in sånt skit i ansiktet skulle nog må bättre av att lägga pengarna på en psykolog istället.
Inget. För dyrt och onödigt.
Jag är 34 år och har finare hy idag än för 5-10 år sen. Tack vare krämer, ansiktsmasker osv. Köpte aldrig sånt för 10 år sen.
Bröst och tear through, båda supervärt det
Vad menas med tear through?
Felstavat tear trough = fillers under ögonen
Någon annan gammal BLOGGKOMMENTATORERNA-läsare som hamnade här inne efter att de lade ner sin blogg? ?
Vad tyckte ni om Mia och Anna-Maria som personer? Positivt och negativt? Vad anser ni om denna blogg som är lite annorlunda från deras? Fullgott alternativ eller saknar ni deras blogg?
Jag gillade Mia och tyckte tyvärr att de inlägg som A-M skrev bara var…lite bittra. Och de blev värre i slutet, så jag gick mest in då och då.
Tycker deras blogg vart lite för mycket röd politiskt sett, då slutade jag läsa. Som personer vet man la inte så mycket mer än att de verkade vara som de klassiska pk-människorna som lever ett bekvämt väldigt segregerat liv på västkusten, men verkade inte se vad som hände i sverige utanför deras bubbla. Lite ”not in my backyard” typen av människor.
Roligt att ni beskriver dem precis så då det var exakt det jag upplevde med, Anonym och Lily morningstar.
Jag klickar dock fortfarande in mig på deras blogg av gammal vana, för att därifrån klicka mig vidare.. haha. Undrar om de fortfarande tjänar pengar på mina klick. ?
Kom att tänka på Bloggkommentatorerna häromdagen och klickade mig då in på Anna-Marias instagram, där jag upptäckte att hon tyvärr har cancer ? hoppas verkligen att hon blir frisk! ??
Åh nej vad ledsamt att höra 🙁 hoppas verkligen att hon blir frisk. Umgås de två fortfarande? Deras bloggande tog slut så abrupt att jag undrade om något hänt eller om de bara gemensamt kommit fram till att det var dags att lägga ner?
Åh nej vad ledsamt att höra 🙁 hoppas verkligen att hon blir frisk. Umgås de två fortfarande? Deras bloggande tog slut så abrupt att jag undrade om något hänt eller om de bara gemensamt kommit fram till att det var dags att lägga ner?
Svar på det någon annan sa, hade inte heller koll på vem som skrev vad i stort, förutom några enstaka inlägg på slutet när jag tillslut lärde mig skilja på dem, haha.
Jag gillade bloggen och fick många bra bloggtips av dem! Hade aldrig ngt emot dem som personer,men heller ingen vidare koll på vem som skrev vad:)
Hej, jag lever ett dubbelliv. Har en man som jag varit gift med i 15 år och vi har tre barn ihop. Jag har en annan partner vid sidan om som jag träffar ungefär var tredje dag och vi har sex och tycker om varandra mycket. Jag vill dock inte lämna min man utan vill hålla detta hemligt.. vad är det för fel på mig..
Akta dig! Snart har du ingen man alls!
Sluta bara. Lämna älskaren, kör hem och vänd aldrig tillbaka. Detta kan bara sluta på ett sätt: katastrof. Sätt familjen först, du vill ju ändå inte lämna din partner. Vakna upp, det du gör är fel och hjärtekross är ditt minsta bekymmer.
Du kan inte både ha kakan och äta den du vet. Tycker synd om din man.
Jag har varit andra kvinnan till en gift man i över 5 år. Jag själv är singel och träffar ett par kks, men han är den enda gifta. Har inte dåligt samvete alls. Sorry not sorry.
What goes around comes around…
Äh du gör det tusentals män gjort i alla tider.
Visst, moraliskt riktigt är det inte, men det finns värre saker man kan göra.
Se bara till att din man aldrig får veta något och bli sårad.
Tusentals kvinnor har också gjort det i alla tider. Ditt argument är stört. Du saknar empati.
Nej jag saknar inte empati. Jag skrev att det inte är rätt men det finns värre saker att utsätta någon för.
Sluta överdriv. ”stört”. Jo jätte stört ?
Sorgligt tycker jag.
Och lika delar tragiskt.
??♀️
Eh ja, det är stört.
Värre saker att utsätta någon för? Jag har aldrig ens blivit sårad i något förhållande och har turen att ha en underbar man. Min syster däremot var gift i flera år, levde för familjelivet och deras gemensamma barn. En dag gick hon reda på att hennes man varit otrogen flera gånger. Alltså den sorg och smärtan hon gick igenom önskar jag på riktigt INGEN. Det tog henne lång tid att bli sig själv igen och än idag kan jag se spåren av det när hon träffar nån ny som det sedan spricker med pga att hon påminns om det som hon upplevde med sin ex-man. Sen vad det gjorde med hennes självkänsla ska jag inte prata om. Så att det ”finns värre saker” finns det alltid, men jag tror fan det här är något av det värsta man kan göra mot en annan människa. Oavsett så tycker jag att personen har rätt att veta, ingen ska behöva leva i en relation som är en lögn, tänk att slösa någons år som personen kan spendera på nån som älskar den istället för nån som sätter på nån annan. Nä, alltså, antingen lämnar du din man eller berättar vad du gjort och låter honom göra sitt val, ingen har rätt att tvinga en annan människa att leva i en lögn. Det är vad jag tycker,
Detta. Har sett samma sak krossa människor. Fullkomligt förgöra dem. Vet inte hur mycket som står i någon annan människas makt som skulle kunna vara värre.
Kan tyvärr inte ge något svar, blir bara irriterad totalt respektlöst beteende.
Vad är det för fel på dig, frågar du. Ja, mycket skulle jag säga. Vidrigt är det du gör. Finns absolut ingenting som rättfärdigar ditt beteende. Usch. Detta kommer ju smälla upp i ansiktet på dig och när det gör det så hoppas jag på en riktig smäll!
Förr eller senare kommer det där bita dig hårt i ändan. Så egoistiskt av dig. Hur hade du känt om din man gjort så mot dig?
Karma säger jag bara!
Jag vet faktiskt inte hur jag hade känt just nu känner jag att det inte hade gjort mig något då jag gör likadant ..
Troll
Har alltid trott att folk som håller på så är så fula att de är desperata, och så fort de får lite uppmärksamhet sticker de iväg
Den andre är inte din partner.
Finns det på något sätt (lagligt) något man kan göra för att anmäla/stoppa en annan familj (far och son) från att gravt ekonomiskt utnyttja en släkting. En släkting till mig (inte via blod, ingift) är gammal, sjuk, alkoholiserad och stenrik. Hans grannar håller på att fullständigt utnyttjar honom nu. Pengar pengar, de är vidrigt. Dom köper alkohol och super ner honom, besöker honom i dessa tider. Han är drygt 80 år. Vi familjer står på sidan och vet inte vad vi ska göra. Något tips?
Polisanmäl
Med vilken grund?
Förskingring/Bedrägeri möjligtvis? Annars stöld rentav?
Kanske kan fungera med orosanmälan
Gör en orosanmälan till soc. Man kan vara anonym. Säg också att personen behöver en god man eller förvaltare, för att han blir utnyttjad.
Personen behöver god man/förvaltare, anmäl till överförmyndarnämnen i din kommun
Jag väger 58 kg och är 171 cm, har ändå TYDLIGA hamsterkinder (så det är ej relaterat til vikt) – vad kan jag göra åt det? någon som har några tips? hade det hjälpt att gå ner i vikt tror ni?
Du kan injicera ett fettlösande ämne. Många kliniker erbjuder behandlingen. Annars kan du operera bort dem. Har du provat att contoura bort dem?
wtf
Anonym efterfrågade tips, gav henne tre. Sen får hon välja utifrån sin egen situation, ekonomiska kapacitet och behov. Jag skulle dock inte rekomendera annat än affirmationer, det kan funka om man upprepar dem som ett mantra: mina kinder är vackra och får mig att se ung och söt ut.
Låter jättegulligt, måste du göra något åt det?
Annars är väl fettsugning kanske ditt enda alternativ? Eller kolla upp sådana där ”frysa fettet”-metoder?
Frysa fett-metoderna är bs. Det enda du blir av med är dina pengar.
Lära mig acceptera det ❤ Det är inget fel på din kropp, det sitter inom dig.
Jag har alltid haft tjocka goa kinder. Nu när jag är över 30 får det mig att se yngre ut. Tänk att folk sprutar in massa knas i fejset för att få gulligt rundade kinder.
Du behöver verkligen inte göra något med dina kinder!
Har du släkt från Öland? Från min ölandssläkt är ett par ordentligt rundade kinder ett släktdrag. ?
Buccal fat removal!!! Fantastiska resultat. Det enda som på riktigt funkar permanent för såna hamsterkinder
https://www.instagram.com/p/B-FTE9XHUes/
tänkvärt för oss alla.
Tror inlägget nedan passar dig och din film bättre, här diskuterar vi inte du vet vad…
Vilka personers instagram är ni inne och kikar på men inte följer?
Jag brukar vara inne på kenzas kompis Dani, ibland kollar jag hos janni, och inesstagram.
Men undrar ändå varför jag inte följer dem om jag ändå ska envisas med att gå in och titta ?
Paula Rosas och Isabella Löwengrip.
En lokal ”kändis”. Känner henne inte, men wow, vad hon beter sig som att hon äger världen. Kan möta henne på Ica och hon ger en en sån jävla bitchblick.
”Följer” henne för att jag verkligen undrar hur hon kan ha så mycket följare och likes. För vad jag hör från andra så är det ingen som gillar henne.
Haha vem snälla säg??
Haha vi har också en sån. Stor i käften på sociala medier och en liten grå mus i verkligheten, dock med världens bitchblickar ?
Kenza, ibland Janni Delér, men är helt ärligt rätt trött på båda.
Kenza, vanessa lindblad
Gallros, gloriacamilla, lisannacarmen, mest för att de är underhållande korkade…
Kenza, Amir och min killes ex. Tack gode gud för storiesig.com så man kan snoka på stories också!
Nyss skrev min syster och frågade vad jag och min sambo behövde från Ikea, då hon inte vill att jag åker dit pga riskgruppen jag befinner mig i (underliggande sjukdomar). Hon skrev att hon är orolig och tänker på mig och att jag inte ska ta några onödiga risker, så hon kunde utan problem åka drygt 20 mil bara för min skull. ?
Jag blev så glad och rörd så jag låg och snyftade i sängen en god halvtimme innan jag kunde svara henne, haha. Gravidhormoner när de är som bäst, men ändå… Vill lyfta henne och hennes omtänksamhet idag pga det, hon gjorde min dag lite ljusare. Vem vill ni lyfta? ❤️
Fint ?
Jag är en trött människa. Så trött så det inte finns ord för det. Jag tänker konstant på att vila och sova och får typ panik de dagar jag inte får möjlighet att sova eftermiddagssömn (kan somna sittandes vartsomhelst typ) De få gånger som jag kan känna mig utvilad har jag sovit mellan 12-14 timmar. Är 36 år och haft det såhär sedan tidiga tonåren. Kunde lätt sova två dygn i sträck på den tiden. Är bokstavligt talat så jävla TRÖTT på det. Vad i helvete kan det bero på? Jag är fullt frisk, testat blodvärden, och sköldkörteln hur många gånger somhelst genom åren. Har aldrig upplevt att jag är ”full av energi” som folk hela tiden pratar om, får inte mer energi av nån speciell kost och blir inte pigg av att träna. När jag tränar känner jag mig nästan sjuk efteråt och är trött i typ tre dagar tills det är dags för nästa kraftansträngning. Jag jobbar heltid, har två barn som båda sovit hela nätterna sen start (med undantag för amningsuppvak ) så nog har jag fått sovit under småbarnsåren, jag älskar mitt jobb men har senaste tiden fått allt svårare att orka med hela dagen, får koncentrationssvårigheter och ser typ dubbelt. Är nöjd med tillvaron i övrigt men kan ju fan inte njuta av det fem öre, för då är det läggdags igen. Någon som känner igen sig?
Jag är likadan. Sover åtta-tio timmar, är vaken ca tre timmar, sover två timmar till och kämpar sen för att vara vaken resten av dagen.
Känner igen det där med tre timmar läskigt mycket…
Jag var överdrivet trött tills jag testade fodmap. Visade sig att jag är känslig mot gluten, och stärkelser generellt. Så du kanske är känslig mot ngt? Fast inte tillräckligt för att vara allergisk.
Åh… provade att vara utan gluten i två år då jag hade jätte mycket problem med magen efter graviditeterna men blev inte mer pigg tyvärr. Tack för svar, skönt att du känner dig mindre trött!
Finns flera grejer man utesluter, i mitt fall var det gluten, men det kan vara vad som helst. Kolla upp det. Kan göra enorm skillnad. Många dietister kör det mot patienter
När jag har riktigt dåligt med järn är jag likadan. Skulle kunna sova bort dagar, för trött för att träna – och om jag väl lyckas ta mig dit orkar jag ändå inget. Har också väldigt kort koncentrationsspann när det väl är brist, blir också väldigt yr i huvudet. Märker även att jag får mycket tunnare hår under dessa perioder. Är dålig på att hålla en jämn balans så när det kraschar så gör det det rejält.
Men äter jag Duroferon 2g/dag i en vecka så är balansen återställd. Kanske värt att kolla upp med blodprov igen bara för att utesluta?
Yes undersöker järnvärde regelbundet. Behöver äta en duroferon ungefär en vecka efter mens och då är det något bättre. Annars är mina värden inom normalintervall. Önskar så att det fanns en så enkel förklaring!
Hoppas det löser sig!
Ja jag känner igen mig. Är sååå trött på att vara trött, känner mig ALDRIG pigg eller utvilad. Jag sover så fort tillfälle ges men är lika trött när jag vaknar.
Äter du några mediciner? Om inte så kan det vara värt att kolla upp, kan bero på bl.a. B-vitaminbrist eller hypotyreos.
Själv hade jag det precis som du skriver när jag åt stämningsstabiliserande medicin (Seroquel/Quetiapin). Hoppas det löser sig! ?
Jag känner verkligen igen mig!
När jag väl har somnat så kan jag sova oändligt länge. Minns en gång när sambon jobbade och jag var ledig. Han fick inte tag på mig på hela dagen (åkte hemifrån 06). Han vart orolig och ringde hyresvärden som tog sig in med nyckel och nästan skakade liv i mig. Då var kl ungefär 15-16, och kvällen innan hade jag lagt mig vid 20..
Jag sover varje chans jag får, och planerar nästan livet efter det. Fan lite läskigt. Tänker att om jag förbereder middag när jag kommer hem så kan jag sova innan spisen ska på och det är matlags. Sedan vila efter maten, borsta tänderna och sova igen.
Dock har jag skitsvårt att somna, kan snurra runt i flera timmar, gäller dock bara på kvällen. Ska jag ”vila” under dagen somnar jag innan jag lagt mig ned.
Har tagit diverse tester och allt är ”bra”..
https://rme.nu/om-me-cfs/utredning-diagnos/diagnoskriterier/
Vilka krav kan man ställa på sin 29 åriga son som bor hemma (och alltid gjort) utan att betala 1 spänn, städar aldrig, hackar frukt och slänger i diskhon, slänger kläder på golvet, dammsugarn har inte använts av vederbörande på 5 månader, lägger på sin höjd in 1 tvättmaskin i månaden och då efter kraftiga påtryckningar, använder en ny bil tillhörande pappan, ställer sig på rutan för rörelsehindrade som tillhör personens pappa, åker till ”tjejen” som bor hos sin morsa fler gånger i veckan, åker från morgonkvisten ca 9.00 – 22/23 på kvällen. Lagar ingen mat annat än om han är sugen på ngt, inhandlar inget. Söker inget arbete, har tidigare studerat x flera men hoppat av efter Max 2 månader. Toaletten ser värre ut än offentliga. Har sedan gymnasiet inte haft några längre anställningar, Max 3 veckor.
Personen bor med sin papp som är änkeman och har en del hälsoproblem men klart sin hygien etc. Tidigare har vuxna döttrar och hustrun skött hushållet och sonen curlats in absurdum. Alltid följt med på resor varje år, nyttjar bil och bensin på bekostnad av pappan. Döttrarna börjar bli extremt extremt trötta på skiten. Personen är min morbror och jag har god kontakt med familjen, ena dottern vill klippa kontakten eftersom hon blir ”inringd” och förväntas upprätthålla hushåll och vara tillgänglig när sonen är och Knu- ar med tjejen som förövrigt också ”hänger” dock är hon ca 10 år yngre så det är inte samma sak som en snart 30 årig man.
Hade ni brutit kontakten? Detta har pågått i snart ett decennium och man kan förstå att folk börjar tröttna. Förövrigt heltidsanställda småbarnsmorsor som båda haft:har utmattningssyndrom i olika utsträckning.
Jag som står utanför blir trött på att höra på sk-ten. Min morfar är 71 år och jag vill att han ska leva ett gott liv men min morbror gör det omöjligt och detta påverkar hela familjen.
Verkar vara en skitstövel som tar allt för givet
Det var någon för ett tag sedan som var i en liknande situation. Gör en lista på vad som förväntas av 29-åringen och har de kraven inte uppfyllts inom en bestämd tidsperiod skulle jag hutta ut honom med huvudet före och byta lås.
Det va exakt samma person som skrev sist men ”avsändaren” har ändrats.
Fattar dock varför då det verkar va en för jävlig situation.
Tycker ni kan ställa mer krav absolut! Inte ok.
Sparka ut skiten.
Exakt!
Det var någon som hade liknande problem för ett tag sedan. Gör en lista på vad som förväntas av honom, följs inte det inom en viss tidsperiod så hade jag huttat ut honom med huvudet före och bytt lås.
Jag tror att det är svårt att få honom att ta ansvar så länge han får bo kvar och behålla alla förmåner med bil med mera. För både hans egens och pappans skull då är det dags att flytta hemifrån. Killen kommer aldrig att ta det initiativet själv så pappan måste slå näven i bordet och säg att han har tre månader på sig att flytta ut. Det finns inga genvägar.
Påminner om dottern till mitt ex. Det var inte riktigt lika illa som det du berättar, men inget utav barnen hade under sin uppväxt haft några som helst krav på sig, vare sig det gällde att hjälpa till hemma eller att sköta skolan och senare skaffa ett jobb. Pappan erkände att han misslyckats med sin ”uppfostran”, men gjorde ändå inget åt det, tvärtom. Hon tvättade sig, borstade tänderna eller duschade väldigt sällan och luktade verkligen illa många gånger. Hennes rum städades aldrig av henne. Hon tog gärna med sig tallrikar och glas upp på sitt rum, men bar aldrig ner dem igen. De stod där inne och stank och i köket blev det till slut brist på rena glas. Hon betalade knappt något hemma för hon behövde pengarna till cigaretter, bensin(han köpte en bil åt henne) och sin hobby. Hon var inte elak på något sätt och vi hade en bra relation och jag försökte att påverka positivt, men det var lönlöst och blev en stor orsak till att att vi inte kunde fortsätta tillsammans. Jag stod ändå ut i flera år. De märkliga var att pappan själv var renlig och perfektionist. Nu har det gått ett par år och jag har sett att hon fått jobb och just flyttat hemifrån, så jag hoppas allt löst sig för henne till det bästa.
Hej! Jag skulle så gärna vilja ha en liten buske schersmin eller jasmin? Den som luktar smultron, på balkongen, går det? Vart kan man köpa det? Finns det andra växter som luktar gott på balkongen? Lavendel? Citronmeliss? Hjälp mig ?
Lavendel!! Doftar mycket och sååå gott ??
Lavendel är såå hemskt! Luktar illa och ger mig migrän. Väldigt fina dock! Men blev intresserad av den smultrondoftande, vilken av dem är det?
Smultronschersmin ’Mont Blanc doftar ljuvligt. Du behöver ha en stor kruka.
Hur mår du =/?
Hur gick det med vännerna? Hoppas du mår bra, hade älskat en uppdatering. Tänkt på dig <3.
Eftersom jag startade nivea-hysterin (*skryt*) så måste jag få veta hur det gick för er som provade? Fantastisk hy? Borttrollade rynkor?
Den blåa burkens återkomst? ???
Nja, det var nog min kommentar när jag just hade fått visa leg på Systemet. Är för övrigt 55 år gammal.
Jag svarade med att tanter utan rynkor använder Nivea, sådeså!!
Jag har en kollega som jag tror fastnat i ätstörningar. Hen rasar i vikt, om hen äter med oss andra är det bara någon liten sallad, tränar och är så himla noga med att vara ”hälsosam”. Hen var smal redan innan, men nu är hen … tunn. Hen har inga underliggande sjukdomar, det hade vi vetat då hen är en sån som delar allt med alla.
Vad kan jag göra? Jag är genuint orolig för hen och visa att jag bryr mig och ser förändringen, men vi har inte en så nära relation att hen skulle öppna upp mot mig direkt. Rädd att skada vår arbetsrelation men vill också göra något.
Prata med henne! Du behöver inte nödvändigtvis ta upp hur hennes kropp ser ut (såvida du inte vet att hon är en person som inte skulle ta illa upp av att höra att hon är tunn) men berätta att du blir orolig och varför.
Någon som tittar på Let’s Dance? Vad har hänt med Carolas ansikte, är det fillers? Något ser annorlunda kring pannan/brynbenen/näsryggen.
Tycker hon va vacker som vanligt
Ja, jag tycker att hon är jättevacker. Men något ser annorlunda ut.
Måste varje kommentar om att något ändrats på en person försvaras med att den är vacker? Ingen sa att hon var ful, bara annorlunda.
Man skriver väl vad man vill
Asså någon mer än mig som känner att My Martens ”Corona karusell” är jävligt utstuderande?
Redan efter första vändan till akuten med sonen som hon hängde ut från sjukhussängen och när de blev hemskickade så förstod jag att hon inte skulle vilja nöja sig med det! De skulle tillbaka till akuten för lite ”attentiontime”. Hon är tydligen alltid ”där det händer”. Får lite münchausen by proxy vibbar!
Sen när han blir frisk så blir det egen sjukdom igen. Eller något om kattpäls och Jonas förlovningsring. Långa haranger om ekonomin osv.
Helt ärligt, till dig som lämnar alla dessa kommentarer om den här personen.
Snälla sluta, vederbörande är ingen stor influencer, jag kommer aldrig skriva om hen och trodde det var tydligt efter att jag raderat alla dina tidigare kommentarer.
Så lägg ner nu…
Tack!
//Camilla
Är det du Camilla som har denna sida varför skriver du anonymt?
Nänä, Camilla brukar väl aldrig signera sina inlägg med sitt namn. BS.
Visste inte det. Trodde bara att det var Camilla som kunde radera och inlägg ser ju ut att vara borttagna.
Ser ut som att Camilla har ändrat i den ursprungliga personens kommentar.
En fråga som någon kanske kan hjälpa mig och min man reda ut ?
Vi fick precis barn igen så jag kommer vara föräldraledig. Vår treåring ska gå på förskola i 15h/veckan. Min man arbetar på schema vilket innebär att han kan va ledig mitt i veckan. Visst får vår treåring ändå gå sina 15h trots att han är hemma? Känner att jag inte kan vänta tills måndag med att ringa och fråga. ?
Jag vet att detta är Coronafritt inlägg, men som anställd inom skolsektorn vill jag be dig vänta med att ringa. Det är krisigt i (för)skolesektorn nu. Du har inte egentligt behov av förskola nu. Jag förstår att du vill ha möjlighet till 15 timmar, men snälla vänta med att ringa. När allt detta är över, ring då. Lägg inte sten på börda för personalen.
Jaaa, vi kommer inte skicka dit henne förrän det lugnat sig. Tycker det är mysigt att ha henne hemma ?
Att ringa kommunen med en fråga borde ju inte stressa sönder förskollärarna dock ?
Nej men kommunen som jobbar på högtryck för att rådda allt just nu. För att lösa de kriser som uppstår nu. Kanske ta förskolepersonal till vården. Jag föringar inte din fråga men vänta precis som du skriver.
Är ditt barn tre år så har ditt barn rätt till barnomsorg 15 timmar i veckan kostnadsfritt oavsett om man jobbar eller ej. I alla fall i min kommun. Jag skulle däremot inte lämna alls på förskolan just nu om du är föräldraledig.
Tack för svar! 🙂
Det finns väl ingen anledning att lämna barnet på förskolan de dagar ni båda är hemma. Han behöver sin pappa.
Men herregud.
Jag har mitt barn på förskola nu på 15 timmar. Hemma o gravid. Vår förskola tycker det är viktigt att barnen har en fortsatt normal vardag. Skulle det krisa med tex personal så får vi såklart ha honom hemma men i nuläget fungerar det.
Någon annan som tycker Katrin Z:s snaskande i sina stories är äckliga?
Hon tuggar och smaskar värre än en get
Ja jag stör mig även på det när jag lyssnar på relationspodden. Det låter alltid som hon har munnen full.
Hon är lika äcklig som hon ser ut!
Funderar på att studera till socionom, kan nån som studerar/studerat berätta hur det var. Var det svårt? Hur höga betyg behöver man? Och tror ni man fixar det om man är ”normal smart”?
Är du intresserad kommer du absolut fixa det!! Kör tycker jag, socionomer behövs och det finns många olika typer av jobb att välja mellan!
Har läst till socionom för X antal år sen. Skulle säga att du klarar utbildningen om du är normalsmart. Tyckte mkt på utbildningen va trams och orsbajsande och hann med att jobba deltid vid sidan av.
För att göra utbildningen (och yrket) på ett bra sätt så hjälper det dock med en god analytisk förmåga, kunna reflektera och problematisera, härbärgera känslor osv. Mkt hemtentor och seminarium på utbildningen, inte så många salstentor. Så klar fördel att kunna uttrycka dig skriftligt och verbalt, se sammanhang och föra resonemang är plus, du behöver inte vara klassisk a-elev som kan memorera en massa fakta till prov för att göra ett bra jobb på utbildningen eller i yrket.
Jag studerade till socionom vid Örebro uni, och tog examen 2013. Tyckte mest utbildningen bara var slöseri med tid. Man hade kunnat komprimera hela utbildningen till 2 år istället för 3.5 år.. inte förrän man faktiskt arbetar som man lär sig något matnyttigt. Som svar på din fråga, enkel utbildning! Lär dig bara ordbajsa och problematisera allt så kommer du klara dig.
21,51 Min kompis säger exakt samma sak om socionom utb. Haha Hon sa att det var många extrem feminister som ville arbeta inom migrations verket och var för massinvandring! Stämmer det?
De existerade men va ett fåtal. Dock tror jag inte de vill jobba på migrationsverket. Vet faktiskt typ inga socionomer som gör det.
De vill nog jobba på typ jämställdhetsmyndigheten. Feminsmfrågan va fokus, inte invandringsfrågan. Din kompis är kanske lite sdare och valde att lägga fokus på det.
Det finns sidor där du kan kolla antagningsstatistik, och du behöver inte vara ens normalbegåvad för att klara av utbildningen. Ha i åtanke dock att ju mindre begåvad du är desto mer tid kommer du behöva lägga på studier, men är du normalbegåvad kommer du inte behöva avvara särskilt mycket tid till det alls. Lycka till!
+1
Jag har så otroligt mycket ångest. Varje dag. Hela tiden. Har haft senaste halvåret.
Tänkt söka hjälp flera gånger men det är så fucking krångligt. Min vc har någon grej att man måste boka ett videosamtal med en läkare som första grej, och en del av min ångest är telefonfobi och jag VILL verkligen inte ha ett jävla videosamtal. Då har jag väl ringt fucking Kry på en gång. Min vc har inte ens en psykolog så vet inte vem de skulle skicka mig till?
Jag vill verkligen ha hjälp, för jag orkar inte mer, men tappar orken när jag ska gå igenom en jävla process för att ha någon att prata med. Jag har inga vänner jag kan prata med om detta för ingen förstår och jag är helt jävla ensam i detta och det tar sönder mig.
Jag går sönder.
Jag kan verkligen rekommendera Mark Freeman på youtube.
Men annars, bara ring. Få tid. Eller ring och säg som det är, att du inte kan använda videosamtal pga ångest.
Det är skitsvårt men det är ett enormt steg och det viktigaste du kommer att göra för att komma över din ångest.
Jag förstår din poäng, men att säga ”ring bara” går inte för mig. Jag kan inte bara ringa, för det sitter så djupt i mig. Jag förstår att jag BORDE göra det, men jag KAN inte. Jag KAN rent fysiskt inte. Jag kan inte ens ringa och beställa pizza, jag kan inte ringa min farmor, jag kan inte ringa mina bröder, jag kan inte ringa min chef, jag kan inte ringa mina vänner. De enda jag kan ringa utan att krackelera av ångest är mina föräldrar. Jag KAN inte ringa till min vc, speciellt inte med ett jävla videosamtal (man bokar alltså tiden på internet och får därigenom tid, man ringer inte dit utan första kontakten är videosamtalet). Det går inte.
Lista om dig till en vc som inte har videosamtal som krav?
Har funderat på det men jag har precis bytt vc, för jag var så jävla missnöjd med min gamla. Det finns inte så många fler alternativ där jag bor, typ en till i närheten som jag hört jättedåligt om och en flera mil bort och jag har ingen bil. Så jag vet inte riktigt vad jag ska göra 🙁
Kan du be någon annan ringa åt dig? Brukar räcka med att du svarar ”ja” eller bara visar dig så de ser att det verkligen är du och att du är med på det hela.
Jag har också haft telefonskräck och vet verkligen hur jobbigt det kan vara. Min pappa har tagit många samtal åt mig. ?
Har väl inte riktigt någon jag kan be. Svarade en annan att jag inte riktigt har de relationen till mina föräldrar att jag kan prata med dem om detta, och har inga vänner heller, så…
Ja, det är så jävla pissigt. Ju starkare ångest jag får överlag, desto grövre blir min telefonskräck. Blir knappast bättre av att folk hånar mig hela tiden och inte förstår att det kan vara ett så stort problem…
Är absolut inget man ska bli hånad för, folk idag är så okänsliga och trångsynta att de inte för sitt liv kan sätta sig in i en annans situation.
Ett annat tips jag har är att logga in på 1177 och skriva ett meddelande till din vårdcentral. Här i Dalarna brukar de åtminstone vara snabba med att svara. Terapeuter brukar ha bra förståelse för att många har svårt att ringa när de redan mår dåligt.
Men verkligen. Får alltid höra att ”det är väl bara att ringa”, men det är verkligen inte det. Så jävla psykiskt påfrestande att aldrig bli förstådd.
Min vc har inte 1177 på det sättet längre, utan har gått över till ett eget typ av onlinebokningssystem där de har den här videosamtalsgrejen. De har heller ingen psykolog/terapeut på själva vårdcentralen, så antar att de skickar vidare en någonstans? Fan, så jävla krångligt det ska vara.
Ja, det lät väldigt krångligt måste jag säga.
Fundera på om det är värt att byta vc eller om du orkar vänta tills du får ”tummen ur” att ringa. Jag föreslår det första alternativet. Det enda man kan göra för att bli av med skräcken är tyvärr att utsätta sig för det, men är du inte där än och att spärrarna är alldeles för starka så är det bättre att byta vc och få chansen till hjälp tidigare.
Har du några fysiska symptom av din ångest? Jag kände som du i flera år, men sökte mig inte till vården förrän jag fick starka fysiska symptom som ej försvann.
Säger inte att det är optimalt, men du skulle kunna söka för dina fysiska symptom om det känns lättare.
Jag har inga problem att söka för min ångest på det sättet, utan det är bara själva att genomgå ett videosamtal som är jobbigt. Hade jag kunnat söka hjälp över nätet och bara behövt skriva in ”ångest” så hade jag liksom gjort det för flera månader sedan liksom. Tror min vc gjort som de gjort med videosamtalen för att de är så populära och haft sjukt tryck på patienter, så antar de gör det för lösa problem som går att lösa utan fysiska besök typ.
Kan ingen av dina föräldrar kontakta vc och förklara din situation? Går det att vända sig till psykiatrin istället? Låter väldigt ”kallt” att inte erbjuda andra alternativ. Finns ju även människor som inte är tekniskt kunniga och inte har en smartphone.
Mina föräldrar vet inte min problematik och känner inte riktigt att jag kan prata med dem heller, det förstår liksom inte. Har försökt men känner mig mest… jag vet inte… inte förstådd. Min mamma viftar ofta bort mina problem eller svarar ingenting alls typ. Så känner mig inte riktigt bekväm med att be om hjälp av dem. Förstår mig verkligen inte på hur jag ska få kontakt med psykiatrin heller och bli bara less på att det ska vara så jävla krånligt att få hjälp att överleva. Man kan väl ringa till vcn också, antar jag. Men då återstår ju telefonfobin också liksom.
Ångest är ett jävla handikapp. Finns tyvärr många som inte vill prata om det. Finns människor i min släkt som blir helt stumma av att prata psykisk ohälsa.
Ett riktigt handikapp. Har gått så långt att hela mitt liv blir begränsat. Vågar knappt umgås med folk, har svårt för att ens röra mig ute, kan inte pyssla med mina största intressen, svårt att sova, panik och stress över allt. Har egentligen inte svårt att sätta ord på mina känslor, jag har bara ingen som vill lyssna på mig…
Be dina föräldrar om hjälp tänker jag, eller syskon? Att de är med under videosamtalet som stöd, kanske kan prata åt dig?
Har inte den relationen så jag kan prata med dem om detta. Kan dessutom inte träffa dem nu pga corona…
Hmm, jag gillar inte heller videosamtal så jag förstår delvis hur du känner.
Men jag kan ju säga såhär, att en del av behandlingen mot ångest är just att utsätta sig för det som känns jobbigt. För att bevisa för sig själv att det inte är farligt och att man stressar upp sig i onödan. Så förr eller senare kommer du behöva exponera dig mot saker du helst vill undvika.
Antingen så låter du ångesten styra dig och ditt liv, eller så tar du kontroll över den och tar det där videosamtalet. Det kommer gå bra! Försök inbilla sig att du sitter mitt emot läkaren, och tänk vad bra och lätt du kommer känna dig efteråt.
You can Do it!
21,19 Du är ett TROLL. snälla Camilla blocka ip numret på denna galning och godnatt alla ni andra.
Ursäkta?
Nu när det drar ihop sig i konsumtionssamhället så är det mest influenecers som kommenterar influencers. Helt bisarrt?De gör allt för att lyfta sin ”viktighet, pinsamt. Utan varandra är de inget…?
Jag behöver bara kasta ut mina tankar innan jag blir tokig. Var till en familjerådgivare men kände efter ett tag att jag som inte kom vidare.. Sambo sen 10 år och två fina barn. Vi är så olika, det var vi innan barn och det blir bara tydligare och tydligare. Jag har dragit stora lass med att sköta hemmet, barnen och ekonomin och nu har jag gett så mycket av mig själv under så lång tid att jag glömt mina egna behov. Min sambo backar direkt det ställs krav och tycker liksom att det vore enklast om han aldrig skaffat barn utan bara behövt ta ansvar för sig själv. Han har rätt mycket ångest ”över att inte tagit sig nånstans i livet” men backar också så fort det krävs ansträngning. Jag känner mesta av tiden att vi kanske blir bäst på skilda håll. Det kommer ljusglimtar ibland och jag känner att han är min största trygghet och att ingen skulle kunna ersätta det. HUR vet man att man inte ger upp för lätt? Jag har romantiserat tanken att leva mitt eget liv och hitta någon att bli lycklig med. Samtidigt som jag inser att livet ska pusslas ihop med någon annan, särskilt med beaktande av barnen. Är livrädd att lämna och typ ha drömt om att hitta den där kärleken sen bli ensam för resten av livet ? typ all min vakna tid går åt till att ha ångest över vad jag ska göra. Nån som har nån solskenshistoria och hittat nått bättre? Eller nån som lämnat och romantiserat tanken om den stora kärleken och liksom sen ångrat sig? Förstår att jag bara måste ta ansvar för situationen. Är bara världens veligaste människa.
Kan verkligen tipsa dig om kontot mansbebisar på Instagram.
Känner igen mig, har man och 2 fina småbarn. Vi var väldigt olika redan från början, nu 5 år senare drar jag allt lass som har med barnen och allt annat som har med hushållet att göra, + att han typ är deprimerad och har noll lust på nånting medans jag vill hitta på saker och leva livet (han har sina ljusglimter då, och iblamd har vi det väldigt bra) men ibland känner jag bara att jag är värd mer.. Värd någon som kanske är lika glad i livet som jag är, någon som inte är så pessimistisk och negativ och ansvarslös som han är. Men som sagt.. Vi har 2 barn och man känner sig fast. Jag älskar honom, men vet inte hur länge jag orkar stå ut såhär. Kanske bara du och jag borde bli tillsammans? Och ha en jämnlik harmonisk relation? Suck.. Drömmer också om brinnande kärlek och lycka.. Men man kanske inte kan få allt…
Men ja!! Vilken underbar idé! Så märkligt att läsa något nån annan skriver som är så applicerar på sitt eget liv. Min sambo är också typ deprimerad men jag har efter drygt 10 år inte energi att lyfta honom längre när jag knappt orkar min egen situation. Har försökt få honom att prata med någon typ kurator eller psykolog men han kommer aldrig dit. Har insett att jag mentalt börjat lämnat relationen men tröskeln är så hög, särskilt med barnen, att ta steget och som göra det definitivt. Även om jag tror att han vill vara med barnen så mycket det går är jag rädd att stå där ensam med dom efteråt för jag vet inte om han skulle kunna styra upp sin egen situation. Du ÄR värd någon som är lika glad i livet ? tänker också att livet skulle vara så mycket mer med någon som ser åtminstone nån möjlighet och tar ansvar för nått.
Någon som haft en p-stav i tre år eller ja tiden den ska sitta inne, och sen att de två sista veckorna så har man fått jättemycket mens? Vet inte hur jag ska förklara det. Men har haft det i kanske två veckor nu, och det är lika mycket som det är dom första dagarna på mensen två veckor senare.
Även om någon har något uppmuntrande o säga om att ta ut den? Är jättenojig över det….
Nu kanske du inte hinner se detta men jag chansar. För mig gjorde det inte ont alls att ta ut den! Minns inte hur det kändes att lägga bedövningen men när hon väl skulle ta ut den gjorde det inte ont, jag kände bara att hon grävde runt litegrann. Jag var också extremt nervös innan.
Tack snälla för svar! Har haft såna problem under alla 3 år men inte vågat ta ut den. Nu är jag ju illa tvungen om man säger så haha.
Lite nyfiken på hur det gick för personen som skrev för ett tag sen härinne att hon väntade trillingar!! Hoppas allt gått bra för er om de kommit ut än?
Kan inte va jag som är fruktansvärd trött på att ha typ 10 pers på min insta med max 1500 följare som leker influencers och lägger upp trötta rabattkoder??
Har inte såna vänner och även om jag gjorde skulle jag inte följa dem på insta ??♀️
Ideal of sweden och Bubbleroom….
Jag kommer absolut inte överens med min killes bästa väns fru, tyvärr en person som kommer vara around i våra liv titt som tätt, ni som har liknande erfarenhet-hur har ni gjort? det har verkligen inte ”hänt” något mellan oss utan inget vibe sen första gången vi sågs…
Åh lider med dig! När jag läser sånt här blir jag tacksam att min kille träffar sina vänner några enstaka gånger om året, och de få tillfällen då vi damer följer med kan man liksom bita ihop.
Bit ihop och fejka att du är trevlig så är du ändå alltid ”bättre”.
Försök att inte ses så mycket. Alltså att killarna kan ses själva. Var ärlig mot din man om situationen så kan han gå hem till dem utan dig och så.
Eller flytta till en annan stad! (Skoja, men så löstes mitt liknande problem. Flyttade inte pga personen såklart).
En fråga angående lash-lift. Blir det samma resultat som precis när man böjt fransarna med ögonfransböjare och hur länge håller det? Nån som gjort det hemma och lyckats?
Poängen med lashlift är att det ska vara en ”permanent” böjning av fransarna. Det brukar hålla tills fransarna ramlar av och den nya ögonfransen växt ut, ca 3-4 veckor kanske.
Skulle inte rekommendera att göra lashlift hemma dock, det låter som något som kan gå väldigt fel väldigt fort.
H. Hudterapeut
Jurister! Ert första jobb och ingångslön vs jobb och lön idag?
Beror helt på jobb. Men skulle väl säga att ingångslön i snitt ligger på mellan 28-32k, sen kan man stiga i lön rätt fort.
Mitt första juristjobb var inte i Sverige så kanske missvisande men jag tjänade runt 32 000 sek. Nu, ca 2 år senare tjänar jag 35 000 (i Sverige)
Ingångslön på 41k. 56k med fyra års erfarenhet, är inne på mitt tredje jobb.
Ni som har en examen i företagsekonomi. Hur mycket matematik använder ni i era jobb?
Någon som har erfarenhet av sajten lägenhetsbyte?
Yes, har bytt lägenhet genom lgnhtsbyte två ggr!! En gångg direktbytr och en gång trepartsbyte??
Mäklare! Märker ni av någon skillnad i och med Corona och budgivningar? Drar folk sig ur, blir det färre budgivningar, lägger ni upp fler lägenheter till lockpris?
Jag känner mig så ensam. Jag vill bara ha någon – någon som ser på mig med en kärleksfull blick och känner sig stolt över mig och älskar mig för den jag är. Jag har ingen mer än mina underbara föräldrar men de lever inte för evigt. Jag orkar inte längre ?
<3 Kan verkligen känna igen mig. Vet inte din situation men kan ändå känna igen känslan. Så du är inte ensam!
???
Har själv varit där och det är fan en hemsk känsla, den där ensamheten även om man inte är ”ensam”. Man har vänner, familj runtomkring men det är ändå nåt som fattas.
Jag hade PRECIS gett upp hoppet om att träffa nån. Tänkte att jag aldrig kommer ha ett förhållande, det är inte meningen att jag ska ha det.
Men sen helt plötsligt träffade jag min kille som är allt jag någonsin drömt om i en partner. Trodde inte på soulmates fram tills nu. Vi har precis köpt lägenhet och ska snart förlova oss.
Det kommer vända men då MÅSTE du göra nåt. Gå på dejter, va aktiv, ha kul. Ge inte upp.
Har för drygt en vecka sedan flyttat till ett nytt hus. Har bytt 45kvm mot 300.
Har en sådan stor ”hemlängtan”, känns som jag är på besök i mitt nya hem. Har svårt att sova, vaknar flera gånger om natten orolig och lyssnar efter ljud.
När släpper ”hemlängtan” känslan?
Oh, det brukar ta några veckor innan man har boat in sig och kommit till rätta med allt. Allt är ju nytt och man känner sig obekväm.
Så var det för mig när jag flyttade från en lägenhet jag älskade. Men på grund av omständigheter så bodde jag inte kvar där.
Du kommer känna undan för undan att det är ditt hem.
Jag har fått ett erbjudande om mitt drömjobb och är så lycklig över det och när mitt löneanspråk gick igenom sa jag ja på stående fot ?
Insåg dock idag (Efter att vi diskuterat startdatum) att jag kommer ju bli tvungen att säga upp mig från mitt nuvarande jobb. Blotta tanken får det att vända sig i magen på mig. Jag avskyr mitt nuvarande jobb (tog det för att få erfarenhet inom min bransch). Men hur säger man egentligen upp sig? Min chef vet inte om att jag har letat annat. Är så nervös inför det samtalet. Och att det blir en så stor grej av det eftersom vi jobbar hemifrån och uppsägningen måste vara skriftlig (dvs måste be min chef om ett personligt möte på stängd arbetsplats). Näää. Måste gå och lägga mig nu. Tankarna snurrar hej vilt.
Var ärlig bara men håll dig på en bra nivå. Nämn för chefen att du har sökt nytt jobb på grund av att du känner att du inte utvecklas på det sätt som du hade önskat på den arbetsplats du är på nu och att du har hittat ett nytt jobb med bättre möjligheter att utvecklas på – typ. Nämn för guds skull inte att du avskyr arbetsplatsen.
Maila chefen att du vill avsluta din anställning från det och det datumetet. Att du vill få det gjort snarast. Jag gjorde det via post en gång. Om du får frågan om varför förklara att du var redo för att utvecklas och att detta jobb dök upp. Nämn ej var innan papper skrivna och säg aldrig något negativt om jobbet du slutar. Och var trevlig under uppsägningstiden.
Tack för svar och konkreta råd!
Har precis fått möjlighet till specialuppdrag för att jag har känt att jag har stampat och inte utvecklats. Känner mig som världens mest otacksamma ? tänkte säga något i stil med ”att jag fick en möjlighet som jag inte kunde säga nej till då det är närmare det jag har pluggat till” någonting någonting. Tänker inte nämna att anledningen till att jag sökte mig bort är att jag avskyr arbetet eller att den konstanta övertiden håll på att ta knäcken på mig
Vart kan man få hjälp med sin b uppsats?
Vad för typ av hjälp?
På lunds universitet har vi studieverkstad där man bokar till för hjälp med studieteknik, hemtentor mm? Kolla upp om motsvarade finns på ditt uni.
Hur kan man på bästa sätt träna upp en bebis ”dåliga” sida?
Vår 4-månaders baby lutar tydligen åt en sida.. ? Märker att han helst vill vända huvudet åt höger och lutar med hela kroppen åt höger när han är i t.ex babysitter. När han försöker vända sig från rygg till mage är det också åt höger som han vänder sig..
Sätt inte bebisen i en babysitter är mitt bästa tips. Låt den ligga på mage ofta. Bär i sele/sjal.
Pandakudde är bra också.
o sen, det blir bättre med tiden!
Ja, babysitter är ett otyg, liksom hoppgungor och gåstolar. Låt barnen utvecklas i sin egen takt.
Alltså snälla, vad har hänt med mitt ansikte? Sedan typ 10 månader kommer det finnar hela tiden, och det är inga sådana typiska utan det ser liksom ut som innebrännare fast utan det röda och ömma och oftast inget som går att klämma (hade inte gjort det oavsett). Det blir tydliga utbuktningar eller vad man ska säga och ser så hemskt ut. Ibland stora, ibland mindre, men de syns jättemycket. Jag har INTE gjort någon förändring alls utan är precis som vanligt, ingen stress heller. Jag är 32 år så det här är så konstigt då jag aldrig varit med om liknande. Vad tusan ska jag göra för att få det att sluta komma nya hela tiden?
Det låter som rosacea.
Va? Jag har ju inga alls av de typiska ”symptomen” ? Bara knottrorna men inget av det andra som karaktäriserar rosacea låter rätt osannolikt tycker jag?
Jag hade sådana symtom som du beskriver. Träffade tre läkare innan jag fick diagnos. Fick äta AB i ett halvår och smörja i nio månader med Soolantra. Sen borta sedan tre år.
Oj okej, tack för att du delade med dig. Du hade ingen rodnad heller då, och ingen känsla av hetta eller sånt?
Undrar om det är nån idé att prova Rosazol på apoteket… Känns ju kört att få träffa läkare för det här i dessa tider men jag lider av det här, usch.
Börja me det. Testa även att byta ut dina ansiktsprodukter till La roche posay, testa även deras foundation.
Använder du samma handduk till händerna som till ansiktet? Halsdukar (bakteriesamlare) +irriterar huden, krage på jackan?, någon produkt du använder som du plötsligt blivit känslig mot eller någon ingrediens som silikon eller parfym i hudkrämer? Byter sällan örngott? Kan helt enkelt vara så att huden inte längre klarar av något du alltid använt (Någon hudprodukt) eller mat och reagerar, mjölk, socker?
Byt kost.
Du behöver äta en kur Tetralysal. Gå till en vårdcentral och be om recept och remiss till hudläkare.
Det har jag också haft i typ 8 månader i pannan! Är 41 och har inte heller haft acne innan. Det började efter att jag satt och skrev för hand långa tider och stödde andra handen i pannan. Tror det liksom planterades in baciller. Vet inte men behövde prova flera olika receptbelagda medel och till slut funkade Acnatac som har antibiotika. Fixade detta över KRY. Nu är det borta.
Om influencer inte längre skulle få några samarbeten eller blir uppsagda från bloggportaler för att företag inte kommer att ha samma utrymme för att betala för reklam tror ni att de har byggt upp någon buffert? Finns det a-kassa för influencers?
Antar det. Med tanke på att man inte behöver vara medlem i den a-kassa som rör ens bransch så. Plus att alfakassan finns och är väl för de som inte vet vilken de ska vara med i annars.
Och man behöver inte vara med i ett fackförbund för att vara med i a-kassan.
Kanske är ute och cyklar insåg jag, men har för mig detta.
Prostitution blir nog lösningen för många.
Någon
Jag tycker om min mans familj men samtidigt så tycker jag att de är jobbiga. Jag kan känna ibland att jag verkligen inte pallar med hans föräldrar, (spec hans mamma).
Hans föräldrar är såna som HELA tiden vill hitta på nåt och umgås.
Det är konstant middags bjudningar, restaurang besök, bjuda in sig själva hem till oss. Nu pga corona så har jag ej sett de sen januari men om det inte va en pandemi just nu så skulle de vilja umgås varje vecka nästan.
Hans mamma är värst dock. Hon kunde komma på besök varjedag i 1 hel vecka då och då. Så fort hon kände sig ensam så ringde hon min kille. Är det hennes namnsdag ska hon ringa och vilja ta en promenad eller vad fan det nu än är. Jag blir så stressad av det pga min ångest.
Men en grej som gör mig förbannad är att min pojkvän inte ens kan umgås med hans jävla familj själv. Fattar inte varför jag måste alltid bli bjuden.
Allt detta gör att man har tröttnat på de.
Är det nån annan här som är i liknande situation?
Säg till din pojkvän, vad är problemet? Säg att du inte vill följa med för du behöver vara själv och inte orkar träffa hans föräldrar så ofta, tror din pojkvän kan ge dig bättre svar än någon anonym på bloggbevakning kan
Är inte i samma situation men tycker du får ställa krav på din kille att ungås själv med dem (om han vill ungås med dem). Jag tror (och tycker) de vill vara trevliga som bjuder in dig med. Familjer är olika och en del vill ungås mycket. Skulle nog också vilja träffa mina vuxna barn mycket om jag hade några. Men man måste ju få ha ett eget liv också. Och ungås ni för mycket känns det som det mer skadar din relation till dem så i det avseendet är det ju smartast att minska på kontakten för din del.
Hejsan, jag undrar om någon här vet hur man gör om man ansöker till ett brittiskt universitet och vill börja direkt efter studenten. För om jag vill börja efter studenten så ansöker man mellan 15/10-15/1 beroende på vilket Uni det gäller men hur gör man då med betygen?
Du vet dina lärare om preliminära betyg. Det finns någonstans i ansökningsprocessen där du tar fram vilka betyg du har och vilka är preliminära. När du får ett erbjudande om plats så är det ett sk conditional offer, alltså att du måste uppfylla vissa betyg för att få platsen.
Någon som vet när skolorna öppnar igen, sjukt uttråkad av distans. Har någon tips på hur man levererar på topp med distansstudier?
Nej det vet ingen tyvärr. När de öppnar alltså.
Kolla din skolas hemsida på nätet. Där borde det väl stå? Elle din kommuns sida.
Har någon tips hur man kan göra en för hård bäddsoffa mjuk? Kan man lägga två bäddmadrasser på varann? Finns det mjuka bra bäddmadrasser eller är alla av sån där 7-cm hård packad halm-typ? Tycker det känns hårt!!
Alla tips mottages tacksamt!! Vill inte ha nån tempurgrej då alla verkar vara hårda.
Sjuksköterskor i Stockholmsområdet..hur mkt tjänar ni?…examinerad 2009 därefter föräldraledig längre perioder..ska söka nytt jobb nu..vad är rimligt löneanspråk.. inom vilket område jobbar ni? Ingångslön?Ok-tillägg?
Blev erbjuden 36 lax på äldreboende..dock 7-17 varje vardag,
Låter schysst tycker jag men är å andra sidan ingen sjuksköterska så har inte koll.
Ej ssk utan uska men 36 000 låter som en toppenlön!
Åh. Just nu är jag så peppad på en tidig lördagsmorgon, slänga in en tvätt, ta en promenad medan den tvättas. Komma hem, göra yoga, äta frukost, fixa hemma – städa, panta, diska etc, duscha och göra mig fräsch så att jag verkligen känner mig fräsch på riktigt och eventuellt frågar jag om en kille vill ses till kvällen. Kan bli en bra dag!
Låter perfekt! Jag känner också för att ta tag i städ och annat praktiskt efter att jag jobbat framför datorn hela veckan hemma. Börjar bli lite ofräscht haha.
Härligt, let’s be sjuuukt produktiva denna lördag! Jag var uppe före tuppen och har börjat dagen med en promenad och latte. Tvättid fick jag först imorgon kväll (plötsligt vill alla tvätta på helgen, haha, brukar bara vara att boka och gå ner annars?) och jag har för ont i knät för att göra yoga atm så det blir snart en tur till återvinningen iaf?
Tips på podcasts om ekonomi, på svenska eller engelska. Mest intresserad just nu över hur vårt ekonomiska system är uppbyggd, hur länder tar lån, inflation /deflation, hur pengar blir till osv.
Stockholmare! Jag behöver råd. Jag och min familj (småbarn) ska inom en relativ snar framtid flytta till Stockholm pga jobb. Varken jag eller min man har egentligen någon relation alls till Stockholm. Jag har börjat leta efter hus men har INGEN aning om hur områdena är. Kan jag få tips? Några hållhakar:
– vi vill bo i hus
– så nära city som möjligt
– ett bra down to earth område, inget snobbigt ? får man säga så?
– budgeten är ca 10 milj.
help a mommy in need ?
Lidingö . Folk är inte snobbiga, dock sportiga! Nära till city och du får ett (kanske lite mindre dock) hus för 10.
Bromma, Enskede, Ekerö kanske kan vara något!
Bromma? Enskede? Stureby? Bandhagen? Tyresö, lite längre bort men är väldigt fint med nära till natur och bra bussförbindelser till stan och skön motorväg ut dit.