Öppet Spår

Vi testar med bara ETT Öppet Spår idag.

Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.
Dock undanber jag mig politiska diskussioner, tack!
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli sattes på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts… ?

839 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Vad är det för fel på mig? Snälla hjälp jag går under… jag har grovt väldigt grov utbrott när jag blir arg .. kan slå mig själv bita mig i handen banka på saker skrika o önska att jag dör , be gud ta mitt liv .. säger dumma saker hemska saker och ångrar mig djupt efteråt o får dåligt samvete .. jävligt irriterad , gråter ibland , tröstäter… mycket mycket sötsaker.. ibland önska jag att jag bara dör.. känner mig som en dålig människa och även om jag vet hur jag är som person o säger att jag ska lugna mig så funkar det inte.. det känns ibland som jag har en demon i min kropp och den styr mig!!! Jag är psykisk och fysisk trött, svårt att andas ibland , panikångest.. deprimerad.. haft en ganska jobbig uppväxt, dålig relation med en narcissist misslyckats med vissa saker.. fått kritik från nära och kära.. blivit bortskämd som ung.. alla skulle göra allt för mig .. kunde inte få göra något själv.. jag orkar inte mer..

    Utåt verkar jag vara en jätte snäll och rolig människa , empatisk, väldigt lugn men när jag är ensam eller om ja har det jobbigt kan jag explodera.. jag vet inte vad jag ska göra???? Jag vågar inte ta hjälp för jag är rädd att de bara blir värre.. sen har jag super svårt att ta hjälp från folk.. men ja vill förändra mitt tänk och beteende ja vill våga ta hjälp.. jag orkar inte mer.. ja kan inte leva som ett monster hela mitt liv ??????????

    Finns det någon film som förändrat ert liv eller fått öppna era ögon / hjärtan ? En tankeställare? Film som får en att vara tacksam eller att man aldrig ska sluta kämpa , filmer som handlar om psykisk ohälsa , Filmer om fattigdom .. vad som helst.. jag vill ha tips på filmer som ger någon nytta.. och då ska de va filmer och inte dokumentärer.

    Varför tror ni vissa människor njuter av andras olyckor? Eller bara allmänt… skvallra om folk?

    Man bruka säga.. de som klankar ner på andra mår oftast dåligt sjävla.. men de finns andra som mår extremt dåligt men ger istället kärlek och komplimanger istället.. hur kommer ddt sig ?

    Hur kommer det sig att vissa mammor ser ut som fotomodeller, fint hår, snygga kläder perfekt smink.. fint hem och har massa barn? Jag har ett barn på 2 år och jag ser ut som skit ärligt talat.. minns inte när ja kamma håret sist? Går runt med fula kläder hemma… tvättar inte ansiktet.. . Jag har inte tid känns det som!!!!!

      [Borttagen kommentar]

        Jag har aldrig druckit alkohol i mitt liv

        Alkohol? Jag ser inte ens att hon nämner det. Och ändå läste jag den två gånger.

          [Borttagen kommentar]

          [Borttagen kommentar]

            Ush vad elakt.. ja skrev bara snabbt och vet att ja skrivit konstigt men har iallafall inte druckit alkohol.. någonsin

              Men hur hinner du skriva här men inte borsta håret? Prioritera om och rätt!

                Anonym. Har du inte bättre för dig den här kvällen än att ge dig på någon som mår dåligt och sträcker ut en hand efter hjälp?

            Man kan må dåligt och skriva på det sättet utan att ha druckit alkohol. Riltigt oförskämt och respektlöst att börja anklaga henne för att vara full när hon ber om råd!

      Men du har ju tid, du bara väljer att inte lägga den på det du behöver göra. Du måste försöka hitta ork till att söka hjälp av psykiatrin för att bena ut vad som är felet. Utmattning eller kanske något djupare som du behöver hjälp med att reda ut. Sök hjälp på måndag för det kan ta ett tag innan du kommer till rätt person.

      Oj det var många frågor på samma gång. Glöm inte att andas.

      Är du alltid såhär lättirriterad som du beskriver eller har det någon koppling till din menscykel? Tänker att i sådana fall kanske det är något hormonellt. Hur som helst så tycker jag att du bör söka hjälp. En film kommer inte att förändra ditt liv.

        Det är först nu som gravid som jag förstår hur otroligt styrd jag varit tidigare av hormoner! Har liksom mått skit minst 1 ibland 2 veckor i månaden under mens.. Nu är jag i andra trimestern -(första var ju inte helt lugn om vi säger så heheh) och känner mig så jäkla stabil och psykiskt välmående?? Trots övriga krämpor så är det en förbättring med ca 80%. Tippar att många kvinnor lider av det samma utan att vara medvetna om det riktigt..

      Jag känner igen mig. Så är jag när jag mår dåligt. Tror inte det behöver bero på ditt förflutna för jag har mått så men haft en bra uppväxt och liv.

      För mig hjälpte antidepressiva (fluoxetin tror ja de hette) att ta mig upp ur dyn. Samtal kan säkert också funka men det orkade jag inte med när jag var i den sitsen. Jag ”hann” ju inte heller borsta håret. Eller duscha eller träna m.m.

      Efter ett halvår på tabletter orkade jag börja träna och vara utomhus mer. Det hjälper mig nu när jag börjar känna att det går neråt. Träna, sova och undvika socker.

      Började allt detta när du blev gravid eller fick barn?

      Tycker du behöver någon att prata med om detta. Hoppas du tar det steget. Kram.

      Tycker definitivt att du borde söka hjälp hur jobbigt det än känns.. finns bara så mycket man klarar av och kan fixa på egen hand men det är verkligen inte värt att gå omkring och må så dåligt och få raseriutbrott osv. Vet att DBT terapi är specialiserad på känsloreglering, kanske vore det något för dig??

      Det finns nog ingen annan väg än att söka hjälp genom vården. En film kanske kan ge perspektiv för stunden. Men du kommer inte bara kunna ”rycka upp dig”. Du behöver gå i någon form av terapi där du får verktyg att hantera utbrotten och se vad som triggar dom så du kan ta hand om känslorna innan utbrotten kommer. Jag hade samma problem som du under många år. Extrema utbrott , självskade beteende. Känner igen mig mycket i din text. Jag fick en borderline diagnos för massa år sen (säger inget om att du måste ha det) och fick gå på en 2 årig DBT behandling som verkligen hjälpte mig att hantera utbrotten och alla känslor. Idag har jag inte haft ett utbrott på 4 år och jag blev av med diagnosen. Du kommer kunna bli hjälpt men behöver våga ta den hjälpen via vården. Mediciner för min del gjorde det värre. Det var behandling/terapi som hjälpte mig att komma ur mitt mående.

        Trädgårdsmästaren
        Hur otroligt värdefullt att du svarar henne med sådan omsorg och respekt. Skönt att läsa.

        Till dig som skrev: var rädd om dig,du är värdefull.

        Håller med fina trädgårdsmästaren. ?
        Har samma problematik och utreds nu för bla borderline. Du (trådstartaren) ska inte behöva ha det så här. Ta kontakt med psykiatrin! Du kanske behöver få en remiss via hälsocentralen så det kan vara en idé att börja i den änden. Du är värdefull och älskad precis som du är, och du förtjänar ett lika bra liv som alla andra. Kram till dig!

      Antidepressiva har hjälpt mig massor. Var alltid ”on edge” innan. Hade lätt att bli upprörd och kunde inte stoppa mig. Småsaker blev stora och stora saker blev katastrofer. Mådde sååå dåligt.
      Ingen kbt eller nånting har hjälpt mig innan. Min känslomässiga övertygelse var alltid starkare än någon logiskt tanke eller terapeutisk teknik. Jag var kemiskt i obalans och kroppen var så stressad och i konstant alarmberedskap. Man blir arg, dömande, otålig, rasande osv av att vara i alarmberedskap. Och man blir utmattad av att ständigt befinna sig i det tillståndet.
      Medicinen tog udden av detta och jag är mycket mer chill.

        Tog de prover på dig för att se att du var i kemisk obalans? Under alla mina år inom psykvården togs aldrig några prover vilket är helt galet egentligen. Har man tex kemisk obalans behöver det ju utredas ordentligt så att de som behöver medicin får det och får rätt medicin. Mig testade dom sig fram på vilket bara gjorde allt värre.

          Vilka prover pratar du om? Man kan inte mäta vilka signalsubstanser du har i hjärnan på det sättet. Man tar blodprov för att utesluta näringsbrist, kortisolnivåer mm. Sedan är det oehört individuellt vilka antidepressiva som fungerar. För de flest fungerar förstahandsvalen men för många får man prova sig fram med olika typer och kombinationer av antidepressiva. Själv har jag ätit 4 olika typer av antidepressiva i olika kombinationer. Just nu äter jag SNRI och stämningsstabiliserande och har inte mått såhär bra sen jag var barn.

            Jag vet inte vilka prover man kan ta och det var ju därför jag frågade. Om det går att se om man är i kemisk obalans. På mig har de aldrig ens tagit blodprov. Har testat det flesta mediciner under många år. För mig blev måendet bra först när jag slutade med mediciner. För en del fungerar medicin väldigt bra.

              Håller helt med dig! Tycker det är helt galet att psykiatrin (och primärvården) kan påstå att man har en obalans i signalsubstanser i hjärnan när de inte tar ett enda prov. De har noll bevis att backa upp påståendet. Jämför detta med sköldkörtelsjukdomar, järnbrist, diabetes… Ingen läkare hade skrivit ut mediciner till dessa utan att ta prover och ha svårt på vitt att personen behöver levaxin, järntillskott eller insulin.

              Antidepressiva mediciner bedövar och stänger av en. De gör att man kan jobba, stanna kvar i bostaden, i äktenskapet och bara trava på som en nickedocka i vardagen utan att faktiskt reflektera eller ta tag i sina besvär.

                Jag hade högt kortisol enligt flera prover. Depression orsakar höga kortisolvärden. Serotonin och kortisol verkar i samband med varandra och fuckat kortisol innebär även fuckat serotonin.

                Jag har inte blivit det minsta avtrubbad av denna medicin, men de jag provat tidigare har inte hjälpt så det gäller att hitta rätt.

                Jag kan tvärtom först nu reflektera över livet och saker i mitt liv på ett vettigt sätt. Att gå runt med ifrågasättande i hjärnan konstant, alarmberedskap och självmordsreflektioner är för mig inte önskvärt i alla fall.

                När man varit helt urspårad i alla kroppens system och sedan blir hjälpt av ett litet kemiskt piller är det ganska tydligt att man varit i kemisk obalans. Vad skulle det annars vara? Den där personen jag var innan var inte jag. Jag fattade inte varför jag kände, mådde och upplevde som jag gjorde för i min hjärna var ju allt så reellt där och då. I efterhand är det tydligt att jag tappat kontrollen, kemiskt. Jag är ju av samma värderingar fortfarande, men mina reaktioner var plötsligt annorlunda från en vecka till en annan.

                Framförallt kan man behöva utesluta fysisk sjukdom innan man utgår från att det dåliga måendet kan behandlas med antidep. Sköldkörtelsjukdom, B12-brist, celiaki kan alla tillstånd som obehandlat kan ge depressiva symtom.

                  Formulerade mig fel men ni fattar.

                  Ditt nick ❤️❤️❤️

          Jag hade oerhört höga kortisolnivåer. Inte konstigt att jag mådde pyton både psykiskt och fysiskt och att kroppen var i beredskap för enbart hot och katastrof.

          Blev bra efter nån vecka på medicin, men det var inte den första jag provat genom åren. Jag blev inte alls avtrubbad eller som ett tomt skal, men vad rädd att jag skulle bli det. Istället blev jag morgonpigg, orkar ta tag i mitt liv, orkar duscha, ta upp träningen igen, är mycket trevligare, stör mig inte längre på ALLT, blir inte längre stött för ALLT, har sexlust igen, normaliserad aptit osv.

          Innan medicinering var jag dock ett avtrubbat livlöst skal som inte intresserades av nånting såvida det inte var extraordinärt, hade inte ens ork att röra tandborsten fram o tillbaka på tänderna, var sängliggandes 20 timmar om dygnet, arg och rasande osv.

          Har blivit en färgstarkare version av mig själv, den jag var förut, istället för den bittra ragatan jag varit länge nu.

            Hur får man hjälp med det här? Är det enkelt att få antidepressiva? För jag mår typ sådär och har gjort det länge. Har ett bra liv, en underbarn man, två goa ungar och mitt drömjobb men är ständigt trött, irriterad, stressad och har ingen motivation eller ork till mer än det nödvändigaste. Orkar inte dra hela min story men de senaste två åren har varit tuffa, nu är det bättre men jag känner mig ändå inte gladare. Undrar om antidepressiva skulle kunna hjälpa mig…

              Ring till vårdcentralen och boka tid. Annars finns de via appar och hemsidor också så man kan ha videosamtal. Jag har varit i kontakt med MediCheck de har massa specialister inom depression och likande. Berätta din situation och att du vill prova antidepressiva för att se om du svarar positivt på dem.

              Det är svårt att hitta en antidepressiv medicin som passar ens individuella behov. Man kan få massor av biverkningar av många av dem så man får testa sig fram till en medicin som ger en biverkningar man kan leva med.
              Jag har provat ssri (citalopram) och snri (Voxra) men de funkade inte pga biverkningar och utebliven/avtagande effekt. Sedan fick jag prova ett nytt läkemedel som heter brintellix. Det är en snabbtur av preparat med milda biverkningar och det hjälpte mig med likande symptombild som den du beskriver. Kanske be att få testa den? Jag blev illamående och trött första dagarna men trappade upp den extra långsamt. Nu har jag bara lite kliande känsla i huden då och då men det har man ju annars också till och från av kläder och sånt så det känns absolut överkomligt som biverkning.

              Hoppas det ordnar sig för dig.?

      Om du är troende börja med att be. Om du inte är troende börja med meditation. Eller göra både. Finns så många Youtube videos som kan hjälpa dig med meditation.

      Npf-utredning?

      Sett lättaste är att vända sig till VC. Känns det jobbigt så hör av dig till kry. Då är det ingen där du bor som du behöver prata med. Lova att du ber om hjälp. Det är ok att säga att man inte vet var man ska börja eller hur man ska förklara men att man inte orkar längre. Det är en bra början. Det finns jätte bra hjälp att få och du förtjänar att må bättre.

      Hej! Det låter som att du har det jobbigt. Enligt mig kan det vara några olika saker:

      – Adhd
      – PMDS (alltså snäppet värre än PMS)
      – Depression
      – En kombination

      När kommer dina utbrott? Vad triggar? För dagbok.
      Jag gjorde det och kom fram till att jag fick utbrott innan mens. Började äta premalex och idag har jag inga utbrott alls. Fick diagnosen PMDS

      Jag får direkt signaler på grav PMS. Sådan PMS som förstör relationer och till och med kan orsaka självmordsbenägenhet.

      Jag kan såklart ha fel men rekommenderar dig att omedelbums söka dig till vården för samtalskontakt och mer.

      Lycka till! ❤️

      Hej ?

      Ibland i vissa saker du skriver låter det som att du skulle kunna vara en familjemedlem till mig.

      Jag har aldrig kunnat närma mig ämnet med denne person, (de gånger jag försökt har Hen blossat upp och vill inte riktigt erkänna). Jag tycker att det är stort av dig att ändå kunna erkänna att du beter dig illa och förstår att du sliter med det.

      Jag skulle rekommendera dig att prata med någon och släpp alla filter, allt ska fram. För jag tror att det finns hjälp att få! Kanske behövs medicin och kanske kommer det ta åt innan det blir rätt. Men jag är övertygad om att du då kommer känna en inte frid.

      Kram

      Hej!
      Är du rädd för att ta hjälp för att det känns svårt att berätta om din situation? Det var jag. Jag ringde vårdcentralen och berättade att jag var deprimerad och fick en läkartid. Sen skrev jag ned allt jag ville ha sagt. Tog med mig detta till läkaren och lät henne läsa igenom allt.

      Jag fick sedan en tid till psykiatrin och fick prova en stämningsstabiliserande medicin. Den räddade mitt liv! Jag kan nu hantera mina känslor utan raseriutbrott mot mig själv och min omgivning. Den där ”demonen” inom mig försvann. Mitt liv är nu sååå mycket bättre!

      Snälla du, be om hjälp för så där ska du inte behöva ha det. Det finns hjälp att få och du förtjänar att må bra. Var rädd om dig!

      Hej!
      Jag tror också du behöver professionell hjälp, jag skulle testa att söka via Kry-appens psykolog. Då kan de hjälpa dig vidare. Lycka Till!
      Varma hälsningar

      Känner helt klart igen de flesta av dina beteenden. Så kan man må om inte bearbetat sin uppväxt vilket i sin tur kan leda till PTSD även att vara bipolär kan ge dessa känslor/beteenden. Båda i kombination vilket min erfarenhet grundar sig på är precis som du beskriver din situation. Med rätt hjälp o rätt medicinering kan man må mycket bättre. Jag tror knappast detta löser sig genom filmer, möjligen ger dom självinsikt. Ingen förtjänar må så om man inte behöver, sök proffesionell hjälp. Hoppas du får den hjälp du behöver.

    Aj aj
    Igår diskade jag ett glas som sprack. Detta medförde en tre cm lång lös flärp ca 3 mm djup som slets upp ovanpå fingret. Jag spolade snabbt av och lindade på ett bra sorbacplåster. Bytte idag men vågade inte titta närmre.
    Nu ligger jag och nojjar här i soffan och funderar på om min tanke att flärpen ska växa fast igen är fel och flärpen kommer dö istället och ramla loss ?
    Någon sköterska som vill uttala sig om huruvida uppskurna flikar kan växa fast eller ej?
    N är ju detta ingen större katastrof alls men när det ändå är ös så varför inte ta chansen att antingen jaga upp mig ännu mer eller kanske stilla mina sprattlande nerver ?

      Oroa dig inte, kroppen är fantastisk på att återhämta sig själv så det kommer växa ihop!,

        Tack ❤️?

      Exakt samma sak hönde mig för ett par år sedan. Åkte in till vårdcentralen och fick tejpa ihop såret med kirurgtejp. Behövde inte sys trots att jag kunde se långt in i fingret (”ryggen” på pekfingret, där ringarna sitter) och att jag sökte vård ca 12 timmar senare (skadade mig på natten).

      Läkte ihop fint men har idag ett två cm långt ärr som knappt syns.

        Tack, jag har kirurgstripes, men var rädd för att det skulle stasas och börja bulta.. men har ändå satt själva plåsterkompressen ganska tight för att inte kunna böja leden. Detta var på mellanledens överdel så det gör inte ont då det inte hela tiden böjs. Tack för svar jag hoppas på tur för vill inte uppsöka vården i nuläget när jag ändå har bra kvalitets kompressplåster osv. Känns ändå bättre nu efter att ha läst era kommentarer ❤️

          Det blir bra ska du se! Tur för dig att du har tejp hemma, det var just stripes som han använde.

          Ring Kry annars för att få ”godkönnande” på att du satt allt rätt. Undvik vatten och smuts men det vet du redan.

            Nej, ring absolut inte Kry för våra gemensamma skattepengar för att kolla om du plåstrat om ett sår rätt som ovan föreslår. På din beskrivning låter det som att du fått ihop huden bra och stoppat blödningen, då bör det läka ihop bra. Oavsett är det för sent att sy det nu om du skadade dig igår. Kommer säkert bli bra, sök vård om det börjar blöda och inte vill sluta eller blir infekterat, annars är det bara att vänta, försök att inte oroa dig!

              Hon har säkert också betalat skatt och vill säkert inte mista sitt finger. Så jo, ring kry om du är orolig eller misstänker att du satt tejpen fel. Tar fem minuter och vårde slipper patient med ett infekterat finger.

              Alla har rätt att söka hjälp, speciellt om TS är snäll nog att inte tynga vården med ett besök. Herregud…

                Varför skulle hon behöva konsultera en läkare för att kolla om ett plåster sitter rätt? Kry kan ju inte avgöra huruvida hon kommer att få infektion i fingret eller inte, bara agera om det har tecken till infektion (då kan hon ringa sin vårdcentral). Så extremt tafatta folk har blivit för små enkla blessyrer, vill att allt ska påtittas av läkare (obs, menar inte ts utan personen här ovan). Kolla med en förälder eller äldre släkting om du är osäker över plåstret.

      Gjorde samma sak! Flärpen växte fast igen utan medical intervention men har ett rätt fult ärr. ?‍♀️

        Är är jag inte rädd för alls då jag är halvvägs genom livet redan ? tack för pepp ?

      Jag skadade mitt finger och gick med bandage i 3 veckor…visade sig senare att jag aldrig skulle återfå känseln i fingertoppen. Kontaktade försäkringsbolaget som sa att OM jag hade dokumenterat skadan så hade en ersättning varit aktuell, men jag hade såklart inte varit på vårdcentralen eftersom jag tänkte att skärsåret skulle läka fint… Mitt råd är att åtminstone kontakta web-doktor så du får skadan dokumenterad!

        Men nu får väl folk ta och skärpa sig?
        Jag skar av en bra bit hudflik samt nagel för någon månad sedan och blodet SPRUTADE. Gjorde som så att jag la om såret varje dag (blir ju blött när man diskar osv) och höll det rent på så sätt. Efter en tid ramlade nageln av och idag syns knappt något.
        Skulle jag uppsöka akuten eller i dessa tider ringa någon för det?
        Curlat folk. Verkligen.

          Vart står det om akuten?

            ”Vill inte uppsöka vården i onödan”.
            Sorry men antog att hon syftade på att ta plats på en vårdinrättning? Lycka till med det, op ställs in och avdelningar görs om för att anpassas efter covid-19. Tror inte hennes sår är särskilt prioriterat, tyvärr. Använd inte vårdens resurser nu när läget ser ut som det gör, om du inte är döende eller inte kan andas dvs

      Det absolut viktigaste är att hålla såret torrt och inte få in bakterier eller vatten tills det är läkt. Tejpa ihop med kirurgtejp och håll torrt till varje pris. Tejp inte för hårt.

      Vid minsta tecken på infektion (svullnad eller bultande känsla) lägg på rena kompresser med alsolsprit, fäst med kirurgtejp och sov med över natten.
      Låt sedan torka nästa morgonen sedan tejpa ihop med kirurgtejp.
      Upprepa vid behov.

      Att ha torrt med igentejpat läcker såret.

    Vart kan man köpa fina tavlor/posters? Inte desenio då.

        Är 08 men tack haha

          Även 08or kan ha dessa tavlor☺

            Men ingen skulle vilja?

              Tråkigt för dem.

            Den 08 som har en sådan tavla förtjänar att bli utslängd och för evigt portad från stan.

              Exakt

              Ni är välkomna till Göteborg! Vi tar emot alla stockholmare i exil ?

      redbubble.com

        Tack!

      Bga, posterstore, papertown, fotografiska, moderna museet.

        Tack!

      Wallofart.se ???

      Juniqe.se

      Artsybucket.se

      Arty swede!

      Människor med desenio på väggen är samma människor som röker och dricker billig energidryck. De samlar också på Ittala och är stolta över samlingen…

        Vad tycker du man ska ha på väggen då? Om inte posters från desenio.

        *Iittala

        Vad har du själv i din stockholmsetta på 12kvm?

          Lite fotografier av David LaChapelle. Bildkonst förstår du. Bor inte i Sthlm. Har stor yta att röra mig på ?

            David LaChapelle är ju fotografernas motsvarighet till Desenio ? alla jag känner har hans jäkla uttjatade modebilder hemma. Inget fel i det, men kul att du känner att du är speciell där uppe på din felaktigt höga häst

            David LaChapelle är väl ungefär så generiskt det kan bli…

      Hej! Kanske lite sent svar, men jag håller på i detta nu att sätta upp min tavelvägg med posters från Postery.com, Dear Sam, Moderna Museet, Nationalmuseum, Archive7! Nästan allt har varitv billigare än Desenio även fast det är prints från museum 🙂

      Ett väldigt sent svar, men jag skulle vilja tipsa, helt skamlöst, om min kompis nyöppnade printshop:

      https://www.capturedbyjk.com/my-prints

      Jag tycker i alla fall att hennes prints är helt fantastiska ?

    Min sambo och jag har en återkommande diskussion om objektiva sanningar:
    Han menar att objektiva sanningar inte existerar alls (enligt nån filosof jag glömt namnet på). Och eftersom det är så så finns det heller inga bestämda tolkningar för ett ords betydelse. Exempelvis ordet ”flaska” betyder inte objektivt sett flaska, utan det är en subjektiv tolkning av ordet, dels för den som säger det och för den som lyssnar, så det kan egentligen betyda vad som helst…

    Jag menar att påstå att objektiva sanningar inte existerar är en objektiv sanning i sig självt. Dessutom existerar (enligt mig) objektiva sanningar. Ta exempelvis Donald Trump. Han ÄR USAs president, det går inte att förneka eller tolka på nåt annat sätt.

    Hoppas jag förklarade någorlunda.. ?

    Vad tycker ni i den här diskussionen??
    Vad talar för och emot respektive syn?

    Och jaa jag skrev hela den här raddan i förväg! ?

      Va??? Fattar inte ett enda ord. Så komplicerade ni verkar vara ?

        Hahaha håller med ?

        Om så många inte ens fattar det förstår jag varför nivån här inne är så låg. Så korkad man kan vara om man inte förstår det. Jag tycker det där är intressant, och jag tänker ju att på något sätt har objektiva sanningar någon gång varit subjektiva, så det är svårt. Jag tänker att någon ändå skapat de sanningar vi tar som objektiva idag, och att de har varit tillräckligt subjektiva i stor omfattning så att de till slut blivit objektiva. Men haha svårt.

          Man är inte korkad för att man inte förstår eller är intresserad av allt. Den enda som bidrar till en dålig nivå här just nu är du.

          Om du vill att folk ska bli mer pålästa, förklara innebörden då på en mer trevligt sätt.

          Du behöver ett chillpill. Hade aldrig pallat ha en sån diskussion med min sambo, det räcker att han snackar om alla japanska serier och all konstig musik han lyssnar på. Det betyder inte att jag är korkad, men du kan framstå som fruktansvärt elak om inte annat.

          Styrkekram.

      Jag är snurrig nu

      Åh gud här hemma diskuterar vi huruvida alla björnar går i idé eller inte ??

        Men nu är det vår så nu tittar björnarna ut.

        Idé är något man kommer på. Ide är övervintra…

          Hört talas om något som heter autocorrect? Det finns i moderna telefoner.

      Han syftar på Foucault, right? Håller med din sambo ?

        Skulle till Kicks idag och köpa solbrun utan sol ,människan kunde inte sluta skratta och fråga du menar brun utan sol. ☺

      Jag håller med din kille!

      Har faktiskt funderat en del på det här själv, tycker det är jätteintressant! Jag tror absolut att det finns objektiva sanningar men att mycket vi tillskriver som objektivt inte är det och att ”kategoriseringen” inte är statiskt.

        Var lite för snabb på att klicka iväg kommentaren så några ord föll bort och sådär men ni förstår nog ändå.

        Nä lite så tänker jag med.
        Jag förstår att allt kan tolkas på oändligt många sätt, men sen finns vissa saker som bara inte går att tolka på mer än ett sätt..?

          Som vad till exempel? ?

            Jordens form t.ex?

              Fast nu finns ju det dom som tolkar jorden som platt

              Jorden är ju en sphär för att vi har bestämt att det är så en sphär ser ut. Vem säger att det är korrekt? Och ja, vissa hävdar att jorden är platt.

                Nej det är inte korrekt, men däremot sfär? 🙂

                  I deeply and sincerely apologize for my incorrect spelling. I do hope your reading skills improve.

                Ja och det är den kanske utifrån våra ögon just nu och den informationen som vi har.
                Med tex mörk materia kanske den inte ser rund ut längre.
                Det vi ser är inte sanningen = ej objektivt.
                Låter som jag rökt något haha.

              Asså grejen är att vi kan ju inte med 100 % säkerhet veta. Utifrån kunskapen just nu — japp, jorden är rund. Men man var också stensäker på att jorden var platt, nya(re) rön pekar på att vissa dinosaurier hade fjädrar, det sker framsteg inom vetenskapen hela tiden etc. Vi människor kan inte ens enas om hur det är nu och när det gäller tidigare händelser kan det vara jättesvårt att beskriva vad som ens har hänt hur objektiv man än försöker vara.

              Men samtidigt kan jag utan tvivel säga att jag sitter i sängen nu, skriver på ett tangentbord, TV:n är på mm.

              Tror inte att våra hjärnor kan greppa detta fullt ut, någonsin.

                Ja men själva påståendet att objektiva sanningar inte existerar är ju en objektiv sanning som någon bara har (subjektivt) hittat på…
                Sen kan man hålla med om det eller sätta emot.
                Det är det som stör mig i detta.

      Fast han är ju bara USAs president för att vi bestämt att det är så.

      Tid och pengar är ju lite objektiv sanning. Tid finns inte. att sitta hemma är ett superexempel på tid. Marknaden och prissättning är också superexempel på pengars ickevärde och hur dumt systemet är.

        Menade subjektiv.

        Tid är ju högst objektivt, ett dygn = ett jordsnurr, men vår måttståk är ju såklart en subjektiv konstruktion men ett dygn sker ju vare sig vi räknar det eller inte. Och ett år med de 4 säsongerna som återkommer…. Sker om vi delar in det i 12 månader eller delar in det på andra sätt…

      Det beror på hur djuplodande man vill gå i filosofiska tankegångar. Ämbetet ”president” kan ju tex ses som en illusion skapad av människan, alltså är ingen rent objektivt president, för universum lägger ingen värdering i sådant. Jag håller med din kille.

        Ja men vi kan ta det som nån skrev ovan att björnar går i ide på vintern.
        Det är inget vi hittat på, det bara är så.
        Så det är ju en objektiv sanning.

          Kan du med 100% säkerhet säga att alla björnar gör det? Och hur styrker du det i så fall?

            Genom observation såklart.
            Och ja det vet man med 100% säkerhet.
            Som att man vet att myggor suger blod.
            De suger inte läsk, och de dansar inte balett.
            Objektiv sanning…

      Håller med dig! Visst, din kille har rätt att just ordet flaska är något som hittats på men flaskan finns lik förbannat bara att man behövt döpa den… Vi måste se objektivt på ord annars kommer allt bara bli en sörja.

        Bra! Precis så!

      Intressant diskussion, jag håller nog mest med dig men förstår också vad din sambo menar… Klurigt ?

      Jag tänker att vi gemensamt skapar objektiva sanningar. Om tillräckligt många enas om en sanning och når ett konsensus så övergår den subjektiva sanning eller tolkning till en del av en kollektiv sanning.
      Därmed tycker jag (helt subjektivt ? ) att objektiva sanningar finns.

      Låter som positivistisk vs postpositivistisk, vanlig distinktion inom t ex politisk filosofi. Har alltid dragit åt det postpositivistiska/konstruktivistiska iallafall i t ex metodologi.

      Har ni sett Devs? Vi hade samma diskussion efter den serien.

        Fast vissa kan tänka utan att en seriw måste tala om för oss att tänka på ett visst sätt.

    Vad är det för fel på mig? Snälla hjälp jag går under… jag har grovt väldigt grov utbrott när jag blir arg .. kan slå mig själv bita mig i handen banka på saker skrika o önska att jag dör , be gud ta mitt liv .. säger dumma saker hemska saker och ångrar mig djupt efteråt o får dåligt samvete .. jävligt irriterad , gråter ibland , tröstäter… mycket mycket sötsaker.. ibland önska jag att jag bara dör.. känner mig som en dålig människa och även om jag vet hur jag är som person o säger att jag ska lugna mig så funkar det inte.. det känns ibland som jag har en demon i min kropp och den styr mig!!! Jag är psykisk och fysisk trött, svårt att andas ibland , panikångest.. deprimerad.. haft en ganska jobbig uppväxt, dålig relation med en narcissist misslyckats med vissa saker.. fått kritik från nära och kära.. blivit bortskämd som ung.. alla skulle göra allt för mig .. kunde inte få göra något själv.. jag orkar inte mer..

    Utåt verkar jag vara en jätte snäll och rolig människa , empatisk, väldigt lugn men när jag är ensam eller om ja har det jobbigt kan jag explodera.. jag vet inte vad jag ska göra???? Jag vågar inte ta hjälp för jag är rädd att de bara blir värre.. sen har jag super svårt att ta hjälp från folk.. men ja vill förändra mitt tänk och beteende ja vill våga ta hjälp.. jag orkar inte mer.. ja kan inte leva som ett monster hela mitt liv ??????????

    Finns det någon film som förändrat ert liv eller fått öppna era ögon / hjärtan ? En tankeställare? Film som får en att vara tacksam eller att man aldrig ska sluta kämpa , filmer som handlar om psykisk ohälsa , Filmer om fattigdom .. vad som helst.. jag vill ha tips på filmer som ger någon nytta.. och då ska de va filmer och inte dokumentärer.

    Varför tror ni vissa människor njuter av andras olyckor? Eller bara allmänt… skvallra om folk?

    Man bruka säga.. de som klankar ner på andra mår oftast dåligt sjävla.. men de finns andra som mår extremt dåligt men ger istället kärlek och komplimanger istället.. hur kommer ddt sig ?

    Hur kommer det sig att vissa mammor ser ut som fotomodeller, fint hår, snygga kläder perfekt smink.. fint hem och har massa barn? Jag har ett barn på 2 år och jag ser ut som skit ärligt talat.. minns inte när ja kamma håret sist? Går runt med fula kläder hemma… tvättar inte ansiktet.. . Jag har inte tid känns det som!!!!!

      Oj det var många frågor på samma gång. Glöm inte att andas.

      Är du alltid såhär lättirriterad som du beskriver eller har det någon koppling till din menscykel? Tänker att i sådana fall kanske det är något hormonellt. Hur som helst så tycker jag att du bör söka hjälp. En film kommer inte att förändra ditt liv.

      Du behöver hjälp, var rädd om dig och ditt barn.

      Kolla upp ”melt down”, det låter som att det eventuellt skulle kunna vara det.
      https://www.verywellhealth.com/what-is-an-autistic-meltdown-260154

    Josephine Qvist från ex on the Beach är så sjukt vacker!! Sitter och tittar på programmet nu och slås över hur fin hon är.

      Hej Josephine!

        Men snälla

      Ja helt otroligt! Dock gör hon inte bra tv den här säsongen

      Skulle också va skitsnygg om jag använde botox och fixa läpparna o brösten. Så ung o kör botox ofta , sjukt .

        Hon har naturliga bröst

    Finns det någon film som förändrat ert liv eller fått öppna era ögon / hjärtan ? En tankeställare? Film som får en att vara tacksam eller att man aldrig ska sluta kämpa , filmer som handlar om psykisk ohälsa , Filmer om fattigdom .. vad som helst.. jag vill ha tips på filmer som ger någon nytta.. och då ska de va filmer och inte dokumentärer.

      En oväntad vänskap!

        ”Cleopatra” du har inte ens tid att borsta håret skriver du men här har du tid att ställa tusen frågor under olika nick. Märkligt. Och ja jag vet att du är samma person på dina kommatecken och punkter i tid och otid.

          Va hahah har inte ens skrivit flera inlägg? Vad snackar du om? Borsta håret själv vetja

            Jo, det har du.
            Du frågade samma sak 20:00 och 20:01

            Hoppas du lyder råden du fått och söker hjälp PRONTO!

            Scrolla lite här inne. Tror du att ni är en handfull som råkat skriva _exakt_ samma fråga?

      Blood Diamond
      Big Fish
      Royal Tennenbaums

        Intressant, berätta gärna hur Royal Tenenbaums påverkade dig. (jag älskar den!)

          Alla filmens karaktärer är väldigt bra och speciella på sitt sätt med sina egenheter. Sen tycker jag filmer som både kan vara roliga men samtidigt väldigt dramatiska och sorgliga är de som får en att tänka efter som mest. Det är ju oftast så som livet också är:-)
          Vad tycker du?

        Blood Diamond är så bra!

        skulle Just skriva Big Fish. Fan det bästa jag sett i filmväg.

      ”Guds stad gjorde mig väldigt illa berörd likaså ”twelve years a slave”. ”La dolce vita” är också en fantastisk film ?

        ”La vita e bella” heter den ju kom jag på nu ?

      Earthlings

      Tusen gånger starkare

      ”Ljuva morgondag” (originaltitel ”The Sweet Hereafter”) av Atom Egoyan.

      I Am Sam!

        Åh. Har inte sett den på många, många år men tänker ändå ofta på den. Vilken film!!

      The blind side

      Gudfadern, Michael Corleones förfall dvs.
      Priset en männisla får betala för att få makt och pengar. ”I killed my mother son” säger typ allt.

      Sliding doors

      Mammut av Lukas Moodysson.

      A Beautiful Mind.
      Den gjorde mig så pass intresserad att jag valde att börja plugga psykiatri efter det.

        Den är så fruktansvärt bra!

      Shawshank redemption

      Wonder

      Melancholia och Cinema Paradiso

      Lion. Framkallade så mycket känslor hos mig och är verkligen i topp tre av filmer jag sett! Handlar om en pojke i Indien som tappar bort sin familj och som därefter blir adopterad. Baserad på en sann händelse vilket berör lite extra, åtminstone gör den det för min del.

      The great beauty pga den är vemodig och vacker typ nostalgisk men livsbejakande på samma gång. Såg den på bio när jag var student, om man kan så se den på stor skärm för jag vart helt golvad. Så vackert foto, exakt musik och känslan i hela filmen är så medryckande att jag typ 6 år senare fortfarande minns exakt hur den fick mig att känna. End of message hahaha

      Miracle in cell no 7.
      American history X

      The Eternal Sunshine of a Spotless Mind

        Samma. Den är otrolig.

        O.tro.lig.

      Antonias värld, The Crow och Running on empty

      One Flew Over The Cuckoo’s Nest

      Fight Club, Into The Wild, Girl Interrupted. 🙂

    Tror ni att Bianca kommer var! Relevant länge till?

      Nja inte om hon fortsätter vara influenser iaf

        Vad skulle hon annars vara?

          Ingen aning

          Arbetslös? Gå på bidrag?

          Tror att hon kommer att glida över helt till nöjesbranschen när hennes tid som influencer är över.
          Göra TV på ett eller annat sätt.

            Det gör hon ju redan.

              Precis, hon har redan vanan inne.
              Det var svar på frågan vad hon kommer att syssla med när hennes tid som influenser är över.

            Typ som nya Tilde de Paula?

              Finns väl ca 100 andra svenska TV-profiler att jämföra med?
              Tvivlar på att Bianca skulle klara en så seriös roll som den Tilde har.

                Tycker dock Tilde verkar så korkad. Förundras över att hon läser nyheterna
                Sorrrryyyyy

                  Jag har ingen åsikt om Tildes intelligens. Tycker att både hon och övriga kvinnliga TV4 profiler verkar vara hjärntvättade nickedockor som tvångsmässigt följer en strikt pk-mall och inte vågar släppa fram någon egen personlighet. Men hon ger åtminstone ett mer trovärdigt och seriöst intryck än vad Bianca gör. Jag har träffat 8-åringar med större ordförråd än vad Bianca har. Så jag har svårt att se henne leda ett program som ”Efter fem”…

                  Tilde har en journalistutbildning. Tycker att skillnaden ligger där. Att hon skulle leda program som nyhetsmorgon och liknande där du måste prata om omvärlden, politik osv ligger nog inte i Biancas kunskapsområde. Men hon är väldigt underhållande och passar mer för nöjeskategorin. Däremot tror jag att hon själv vill att hennes sminkmärke ska ta fart och kunna stå på egna ben. Men at the end of the day om jag får spekulera tror jag att hennes affärspartners kommer vilja sälja och då kommer hon också få göra det. Dem har ju byggt upp andra framgångsrika varumärken som dem sedan säljer…

      Tror inte att någon influencer som uppmanar till konsumtion kommer vara relevant länge till.

        Kanske inte i din målgrupp. Men kommer definitivt gå hem hos alla andra

          Och vilken är min målgrupp menar du?

      Bianca Ingrosso? Ja det tror jag, hon har byggt upp en ganska bra grund.

      Nej, hennes korkade uttalanden var lite halvcharmiga i början när hon var yngre men nu blir det bara sorgligt.

      Apropå relevans och genuina frågor, Kenza pausar bloggen och säger i samma veva att hon inte har tid att uppdatera sin youtube och att hon inte tjänar pengar på Ivyrevel. Vad gör hon under dagarna förutom att titta på Netflix och filma sitt barn? (Och just nu uppenbarligen träna på Tiktokdanser) Tjänar hon så mycket på instagram att hon utan problem kan lägga ner både blogg och youtube?

        undrar jag också. tror hon har sparat mycket och kanske bara vill vara hemma med barnen?

        Vad gör andra föräldralediga?

      Ja det tror jag, just eftersom hon är så pass underhållande och inte bara influencer utan kan ta sig an gammelmedia med, hon kan det där med att underhålla folk, till skillnad från de flesta andra influencers. M

      Jag tror inte hennes fasad håller länge till.. det kommer köra sig med caia och vad annat hon håller på med.. sedan kommer hon och Philippe skaffa barn i ett osunt förhållande för att hon ska bli mamma-instagrammare, funkar en tid men då är alla redan trötta på influencer och Instagram!

    Varför tror ni vissa människor njuter av andras olyckor? Eller bara allmänt… skvallra om folk?

      Jag skulle inte påstå att jag ”njuter”, det är ett starkt ord.
      Däremot märker jag att jag engagerar mig i strunt, som t.ex. analysera puckade kändisar här på BB, när jag är stressad, deppig, ledsen, överväldigad i mitt verkliga liv.
      Det ger ett utlopp att få vräka ur sig.
      Faktiskt samma känsla som road raging. Nån släpper inte in en i filen och man pekar finger…det handlar sällan om att man blev några sekunder försenad.

      Det gör mig tacksam för vad jag har.

      Att vi skvallrar om folk tror jag handlar om att vi vill känna samhörighet och gemenskap

      För de är osäkra i sig själva

    Ska bjuda mina föräldrar på laxfileer i ugn imorgon! Någon som har ett bra recept som alltid går hem?

      Gör en röra på creme fraiche, majonnäs, salt & peppar plus massor (!) av dill och smeta på sen in i ugnen. Supenkel men ack så gott

      Jag brukar köra en färdig creme fraiche med smak jag inte kommer ihåg (men ta en passande) och smeta över. Lite extra kryddning på det och klart!

      Om ni gillar kräftor: Gör en röra med kräftstjärtar, dill, majjo, lite creme fraice och cayennepeppar som man toppar laxen med och in i ugn (man kan göra ett snitt i filén om man vill) Sås till om det behövs: grädde, creme fraiche, dill, fiskbuljong, citron! Supergott!

      Jättegod lax om man gillar asiatiska smaker. Jag gör inte buljongen och allt utan bara själva laxen.

      Grädde, rödlök, smör och gräslök och in i ugnen med salt och peppar såklart. Lite chili explosion är aldrig fel heller ?

      Honung, olivolja, senap och timjan. MUMS!!!

      Blanda pesto, fetaost, creme fraiche, salt och peppar och lägg som ett täcke över laxen. Det jag alltid drar till med om jag har sjukt lite tid och samtidigt vill bjuda på något riktigt gott

      Blanda cremefraiche med pesto. Salta och peppra, bred över laxen och in i ugnen. Toppa sen med pinjenötter och servera med potatis och en god sallad!

      Smöra form (äkta smör, funktion: mest smak), på med babyspenat (en påse typ), och lägg laxfiléerna ovanpå. Blanda grädde med lite torrt vitt vin, salt, peppar, liten nypa socker och lite av någon trevlig ost. Häll blandningen i formen. Salta och peppra laxen (addera ev någon krydda/kryddmix du gillar) och lägg på lite riven ost ovanpå. Obs på att osten skall ha lite smak, men inte för mycket – t.ex. prästost. Släng in i ugnen och ha lite koll så att laxen inte blir torr. Minns varken gradtal eller tid då jag brukar hänga i köket medan jag lagar mat och håller koll så, men kanske 20 min på 175? Prova dig fram.

      Addera färsk pasta alt rotsaker som får för-jobbas i ugnen och sedan hänga med lite av den sista tiden med laxen. Mot slutet brukar jag bränna på ordentligt med grill-funktionen (eller vad den nu kallas) i två-fyra min.

        Jag brukar göra liknande men med getost på laxen. Mums.

        Måste man slänga in formen i ugnen? ?

      Créme fraiche , grädde, massor riven parmesanost, salt peppar… citron

      Lägg laxen i en ugnsform, häll på lika delar grädde och creme fraiche, lägg på blåmögelost efter tycke och smak, hacka röd chili och strö över, salta och peppra. Servera med kokt potatis. Min mamma brukar göra detta med torsk, men ser inga konstigheter med att använda lax. Löjligt gott!

      Blanda creme fraiche, fetaost, strimlade soltorkade tomater och pressad vitlök. Bred ut som ett täcke över laxen och tillaga i ugn. Pressad potatis eller ris är gott till. ?

      Vi brukar hälla på (havre)grädde och pesto 🙂

      Lax kommer aldrig smaka gott för det är en död fisk. Hoppas ni alla får bakteriell vaginos så kanske ni inser hur äckligt det är med fiskar.

        Va?

        Tycker du man ska levande fiskar?

      Googla på ”Viltlax”. Supergod och serveras gärna med pressad potatis. Blandningen av brunsås, lingonsylt och lax låter konstig men det är verkligen supergott.

    Man bruka säga.. de som klankar ner på andra mår oftast dåligt sjävla.. men de finns andra som mår extremt dåligt men ger istället kärlek och komplimanger istället.. hur kommer ddt sig ?

      Folk är olika.

      Vi reagerar alla olika på samma stimuli är väl svaret.

      Varför skriver du 10 frågor under olika namn?

        Hoppas verkligen att människan ljuger om att hon har en 2-åring…

      Du spammar hela kommentarsfältet med dina kommenterar.
      Räcker det inte att du redan frågat samma sak i flera tidigare inlägg?

        Öh hur vet du det? Kanske folk ställer samma frågor??

          Öh för att människan använder dubbelpunkter i tid och otid.

      Jag skulle säga att de som klankar ner på andra inte tar ansvar eller vill acceptera sig egen olycka (och kanske tycker det är någon annans fel). Jag tycker det är väldigt starkt av de som mår dåligt att fortfarande luna vara glada för andras skull, det är inte lätt!

    Jag har massa prickar i mitt ansikte har jag märkt.. typ som knottror som är hudfärgade. Hur får jag bort dem?

      C vitamin kanske

        Alltså c vitamin serum. Brukar bleka sånt

      Hade såna förr. Fukt rengöring fukt rengöring fukt rengöring

      paulas choice bha liquid exfoliant 2 %! förändrade.mitt.liv utan att överdriva! gick från pizzaface till att vakna och ba why bother att sminka sig för hyn är redan fantastisk!! redan efter ett par veckor/en månad såg man stor skillnad. finns bla på skincity!

        Jag är lite rädd för att använda syror i ansiktet… Är så rädd att bränna mig och att huden fräter. Har det hänt dig?

          Använd solskydd varje dag, det ska man göra i vilket fall:)

        Varnar för syror från i ansiktet! Ångrar mig extremt mycket att jag använde det i februari förra året efter tips härifrån. Min hud blev inte sig själv efter det och inte mitt självförtroende heller.

          Var du som brände näsan va? Du gjorde ju fel och ignorerade alla råd du fick. Klart man inte ska köra på med syror fullt ut på en gång, man ska vänja huden vid syror.

            Ingen råd hjälpte ju i efterhand när skadan redan var skedd..

              Fast du ignorerade ju råden du fick i samband med tipsen ? Har du ju själv skrivit i tidigare öppet spår.

                Förstår inte hur det på något sätt skulle vara komiskt det som hände. Jag förstod inte att ansiktet kunde ändras för alltid och ja det var naivt av mig att tro det, det har jag förstått i efterhand. Känns bara inte som något man borde tipsa om här om det är fler som inte är så insatta och som testar detta. Det sänkte min livskvalitet rejält och vill inte att det ska hända fler.

                  Fast det står tydligt både på produkterna och hemsidor man beställer dem på hur man ska använda dem. Och du fick rådet att använda en gång i veckan i början men körde på på en gång… Minns diskussionen liksom. Att du avfärdar produkter som är bra och hjälpt många för att du själv gjort fel är bara konstigt. Var ju du som felade, inte produkten…

            Undvek solen under hela 2019 och mådde skit.

              Jag har väldigt känslig och typ ”tunn” hud. Jag använder MANDELIC ACID 5% SKIN PREP WATER från by wishtrend och har aldrig haft problem. Använde även i Thailand och det gick hur bra som helst. Började med 1% bha lotion. Sen ökade jag. Hur kunde det gå så fel för dig?

                Ja, du gjorde väl enligt rekommendationerna då. Jag trodde inte att ett misstag skulle ha så stor påverkan längre fram. Känns som jag bränt mina chanser att hitta en partner och att kunna få barn nu.

                  Men vad har hänt med ditt ansikte då?

      Testa att tvätta ansiktet och smörja in efter kanske?

    Hur kommer det sig att vissa mammor ser ut som fotomodeller, fint hår, snygga kläder perfekt smink.. fint hem och har massa barn? Jag har ett barn på 2 år och jag ser ut som skit ärligt talat.. minns inte när ja kamma håret sist? Går runt med fula kläder hemma… tvättar inte ansiktet.. . Jag har inte tid känns det som!!!!!

      De får antagligen mycket hjälp och avlastning och de lägger då antagligen all sin tid på att se bra ut…gissar jag. För jag har också funderat på det. Jag ser ut som skit utan barn.

        Fast alla har ju lika många timmar per dygn, bara det att en del har mer energi och får mer gjort medans vissa mest såsar runt och inte får något utfört. Jag är både och, vissa veckor glöder jag och andra orkar jag knappt ta mig hem efter jobbet.

      Visss bryr sig mer om sitt utseende och prioriterar det före annat.
      Jag har vänner som har flera barn, heltidsjobb, engagerade i förenings och tränar nästan varje dag och ändå har tid att vara sociala med. De ö super aktiva och fulla med energi.
      Själv räcker min egen energi bara till att jobba, städa, tvätta och laga mat. All övrig tid lägger jag på att ligga i soffan och slappa när jag egentligen har flera timmar jag egentligen kunde lagt på massa annat kul.

        Jag tänker att skillnaden möjligen ligger i hur delaktig ens partner är hemma och med barnen, eller vad tror ni?

          Nej, att borsta håret och tvätta ansiktet känns lika grundläggande som att borsta tänderna två gånger om dagen. Hinner man skriva i ÖS hinner man borsta håret oavsett partner eller ej, punkt!

            Så enkelt är det väl ändå inte, tycker jag som ensamstående mamma till en ettåring då skriva i Ös sammanfaller med att barnet sover och därmed den första och enda stund av egentid man har på dygnet. Då är det faktiskt bra mycket lättare att få till att hänga här än att borsta håret och tvätta ansiktet två gånger per dag.

              Din ettåring sover ingenting på dagen utan först kl 20 på kvällen?

      Ha som vana att tvätta ansiktet på kvällen när du borstar tänderna. Eller på eftermiddag/kväll. Kvällsrutin behöver ju inte vara innan läggdags precis… Tycker förövrigt att tjejer är 1000 gånger snyggare i slarvig knut på huvudet, mjukiskläder och inget smink än när de är fixade.

      Än en gång du behöver hjälp, dessa frågor har du redan tagit upp i tidigare inlägg.

        Hon kanske har behov att lyfta dom igen. Vad spelar det för roll?

      För att du inte bryr dig… min granne är sån, jag har inga barn så kan ej prata för mig men min granne är smal tränar tar hand om barn och hem, jobbar, mannen sitter hemma, hon är alltid fixad o sminkad. Det handlar om prioriteringar.

      Undrar samma. Jag var väldigt mån om mitt yttre och ”gick ner mig” totalt efter jag fick mitt barn. Jag vill gärna fixa mig sminka mkg dagligen för att det ger mig en liten boost i vardagen att känna mig fräsch men jag tycker det är mkt viktigare att laga en bra frukost/lunch komma ut tidigt och hitta på saker med min son..
      Jag fattar inte hur andra hinner?
      Har en vän som är ytlig och har 3 barn. Hon är alltid fullt sminkad, hår fixat, snyggt klädd etc.
      Har frågat henne hur hon hinner och hon fattar inte hur jag inte hinner.. Ja jag tänker att vi dels har olika prioriteringar och dels tt hon är mkt mer avslappnad i sin föräldraroll. Hon kan sätta barnen framdör tvn i 3-4 h medan hon plattar hår och sminkar sig, de brukar äta lunch ganska sent etc och jag typ har mitt barn på ett schema och är stressad konstant. ?

        Vem fan sminkar sig och plattar hår i FYRA timmar?

          Well. Det tar ju extra tid med tre barn som härjar omkring, vill ha mellis byta program osv.
          Men har varit hos henne onde tar henne typ 3 h och duscha, tvätta håret, föna platta o styla det. Kräma in sig, countor sminkning välja kläder etc

      Det låter som att du är deprimerad!! Eventuellt kan det bero på järn/d/b12/omega3 brist osv. Men en 2 åring är rätt självgående, då HAR man tid att kamma håret. Det låter mer som att du deppar och inte orkar.

    Vill du helst äta godsaker i din ensamhet eller känns det lika bra att äta tillsammans med någon?

    Jag kom på själv idag att jag föredrar att äta i min ensamhet. Åtminstone om det är fri tillgång på fika som tex en skål chips, godis m.m. Däremot att tex sitta ute å äta en mjukglass i solen är ju trevligare i sällskap.

      Omg ja meeeed!!!! Äter bara sötsaker t.ex när mannen somnat och dottern .. ja vill NJUTA ENSAM 🙂

      Ja jag vill ha allt för mig själv ? hatar att dela så här blir det varsitt. Smygäter också ?

        Ts: Jag måste också börja med varsitt. Blir såå besviken när jag märker att gubben ätit upp en rad av chokladkakan!

      Ja ensam helst…vet inte varför men det känns bra 🙂

      I min ensamhet. I sällskap äter jag det inte alls?

      Ts: Ja, jag tänker att det måste va vanligt. Ja smygäter också när gubben har somnat eller är borta på jobb ? Och ändå har jag inte annars något ätstört beteende. Men man vill kanske ändå inte att någon ska se vad man egentligen stoppar i sig?

      Haha ja! Kan äta en hel chipspåse själv men är jag med vänner kan jag nöja mig med några chips bara. Älskar att vara själv, sätta på mjukisar och ha köpt en en massa gott! Händer typ 2 gånger per år dock (har sambo + två barn). Ingen stress att något tar slut!

      Innan jag kliver innanför dörren hemma trycker jag ofta i mig choklad. Sedan ”Nej barn, inget godis innan middagen, det vet ni.”

      Beror på… på jobbet känns det obekvämt att fika med kakor/bullar för att antingen så ska folk prata om att de ska hålla igen pga sin vikt och sen har vi veganen som typ ser på vitt socker som gift. Jag kan lätt trycka i mig två bullar om jag känner för det. Men känns inte så bekvämt när alla andra ska kommentera hur onyttigt det är. Är nästan så det är värt att inte fika på jobbet alls pga hur obekväm jag känner mig.

      Jag glömmer bort att äta när jag är ensam, så för mig är det nog en social grej. När jag var liten önskade jag mig ett piller som gjorde en mätt för jag tyckte det var ett nödvändigt ont att äta, svintråkigt. Kan bli less på att tugga än idag. Älskar dock god mat men ser ingen poäng av att njuta av det ensam, vill dela det med någon helst. Samma med godsaker.

      Jag äter helst själv då jag genom min uppväxt har fått väldigt mycket skuld och skambeläggning kopplat till ätande… Kan tänka mig att jag inte är ensam i det.

      Äta chips i sällskap = något chips då och då. Äta chips ensam = vräka i sig hela skålen. Äta mjukglass med en vän eller ensam är samma sak för då har man ju bara en glass.

        Precis de jag tänkte! En efterrätt på restaurang eller en bulle på café är samma sak, de funkar i sällskap. Kanske tom godare i sällskap. Men chokladkakan, DEN vill man äta ensam!

    Finns det någon film ellee serie som handlar om två par som låtsas att dom lever ett perfekt liv men att allting bara är en fasad?

      Truman Show
      Desperate Housewives

        The Americans

      The Joneses

        Den är så bra!
        Tala om att den var före sin tid!! I alla fall för oss svenskar.

      Familjen Jones

      Revolutionary Road (2008) Stars: Leonardo DiCaprio och Kate Winslet

      Har precis kollat klart på serien Split på SVTPLAY, det är en enda lång radda av relationer som går i stöpet. Fasader byggs upp, upprätthålls och faller ihop. Inte så upplyftande, men bra story.

      The blacklist, det är dock med en ganska rejäl tvist hehe

    Nu har jag gråtit i två dagar och är heeeeelt slut. Jag fick underkänt på min mattetenta och det känns som att jag ALDRIG kommer få godkänt på den. Mitt liv känns helt förstört och jag vet inte vad jag ska göra.

      ”Det går över tills du gifter dig” osv.

      Det där är väl inget att gråta i två dagar för?!

        Jo eftersom att jag har gjort tentan en gång innan och trodde allt skulle lösa sig denna gången…

          Jag klarade en tenta på femte försöket under min studietid. Jag har haft min examen i fyra år nu. Ta det lugnt, inget kommer att hända. Bara bit ihop och gör om den igen.

      Nej men snälla vän, klart du kommer få godkänt på den nångång. Det beror på hur mycket du anstränger dig till nästa gång! Om du inte förstår så finns det andra sätt att förstå, så få inte panik ifall du inte ”kan” nu. Som tur är kan man göra om sin tenta ett antal gånger (vet faktiskt inte hur många?), men det finns fler sätt att plugga på om det känns svårt nu.

      På arabisla säger man ”du blir äldre och glömmer [smärtan]. Eller ”vad gör det om hundra år”?
      Skriv omtenta, tillslut klarar du den. /ingenjören

      Lider med dig ❤️ Kuggade matte 3 gånger tills det tillslut lossnade och jag klarade det. Mitt tips är att kolla youtube på det du ska lära dig, ta mycket pauser, hitta vilka tider på dagen du är piggast och plugga dom timmarna. Om du har råd, anlita någon student som behöver extrapengar nu i Coronatider. Förr eller senare kommer du fixa det!

      Du kommer klara det! Vissa tentor måste man bara kämpa med lite extra.
      Jag förstår precis din känsla. Jag hade en tenta i grammatik jag fick göra om ett par gånger och feta gjorde faktiskt att jag lärde mig ordentligt. Hade jag klarat tentan på poänget första gången hade jag inte riktigt lärt mig som jag gjorde nu. Så tror jag det kommer bli för dig med. Bryt ihop och kom igen! Du kommer klara tentan!

      Kontraster kontraster…
      Fick dödsbesked idag och ditt liv är förstörd pga en matteläxa.
      Igår grina jag och tyckte livet var skit för att jag fått finn-brakeout.
      Livet alltså ❤

      Åh förstår att det känns jättejobbigt! Har varit i samma sits som dig. Det är okej att vara ledsen men försök komma på andra tankar nu och peppa dig själv. Gå igenom tentan igen, försök se vilka delar du har svårast för, se om du har någon kompis i skolan kan hjälpa dig att förstå – plugga plugga plugga plugga. Se målet framför dig. DU KOMMER KLARA DET. Lycka till <3

      Åh jag vet känslan. Skrev en tenta 5 gånger en gång. Kändes som jag aldrig skulle klara den men det gjorde jag. Den lyckan! Vissa tentor passar en helt enkelt inte. Kämpa på! Du kommer klara den

      Vet precis hur du känner! När jag läste till sjuksköterska skrev jag om en läkemedelstenta 4 ggr och var så jäkla orolig för att jag inte skulle få gå vidare till nästa termin men det gick tillslut. I efterhand fick jag vet att hälften av klassen fuskat. Hade jag vetat det hade jag verkligen inte varit så hård mot mig själv. Ge inte upp, du fixar det.

    Vilken svensk influencer gillar ni mest och varför?

    Jag kan börja! Bianca Ingrosso. Tycker att hon är ödmjuk och rolig. Kanske till och med Sveriges vackraste kvinna i 20årsåldern.

      Ödmjuk? Påriktigt? När?

        Orka. Ibland behöver man inte skriva ut det man tänker (: Man kan svara på frågan eller skrolla vidare (:

          De va inte så jobbigt och ödmjuk är verkligen inget jag kopplar henne med ?

      Ingen egentligen.. eller jo filip dikmen han är kul och ärlig!

      Maja Nilsson Lindelöf. För hon är skön, SNYGG och verkar ha fötterna på jorden!

      Linn Ahlborg. Tycker hon är skön.

      Sara Songbird (även om hon själv inte uppskattar influencer-köret så mycket haha). Tycker hon verkar så sjukt vettig och härlig bara. Och hon verkar vara vääärldens bästa och härligaste kompis. Livets mest supportive vän typ!

      Är det samma person som hela tiden skriver om hur Bianca är Sveriges vackraste kvinna?

        Riktigt fan verkar det som

      Sandra Beijer, tycker hon är kul och skriver bra inlägg, verkar ha roligt liv och fin stil.

      Tramsfrans! Han är den enda med koll på läget.

      Enda jag gillar är Keyyo, hon är rolig och gullig

      Sanna Guidetti. Hon verkar så himla real. Jag tror många missuppfattar henne men jag fattar hennes humor. Bara det att hon vill bli socionom liksom… Härlig tjej

      Tomu! För att min 6åring gör det och han är så grymt irriterande (för oss vuxna) men så ”rackarns bananers” barnvänlig.

    Det tär verkligen på en att vara ensam hemma så här mycket. Blev arbetslös tidigare i år och är gravid. Så har verkligen inget socialt liv. Sambon jobbar från morgon till kväll. Snart börjar jag väl prata med väggarna också, vad fan gör man? Hur ska jag klara detta i månader? Skönt att bebisEN snart är här så har man något att göra iallafall ?

      Passa på att kolla på alla de där serierna och filmerna som du annars inte hinner med/är för trött för. Kolla även upp ny musik och böcker ?

        Jag är inte så intresserad av serier tyvärr, tröttnar efter någon säsong. Väntar på nya om sagan om ringen och a discovery of Witches bara ? skulle behöva lite social kontakt, men alla är för upptagna med familj och jobb såklart. Får läsa om Harry Potter böckerna ?

          Finns serier som bara har en säsong och sen är det helt klart!? Hatar när det blir femtioelva säsonger och sedan läggs det ner utan avslut. Kan du inte ringa någon släkting/vän och prata om du vill ha social kontakt, någon kanske har lite tid över för att prata. Har läst första boken av A Discovery of Witches och ska plocka upp nästa är lässuget behagar att komma tillbaka.

            Ja den enda serien jag kollat mer än 5 säsonger på är GoT tror jag, men den följde jag nästan från början. Oth, greys och suits har jag aldrig orkat kollat klart på. Blir så tjatigt tillslut.
            Justja de är böcker från början, får väl köpa hem dom då ?

              Men greys och suits är ju serier där det är en story per avsnitt. Typ de får ett omöjligt case som de aldrig kommer lösa – sen löser de det ? tycker inte heller om såna serier.

              Breaking Bad och Sons of Anarchy tex har en genomgående story och är så JÄVLA bra från början till slut.

                Ja de är sant, kanske därför jag tröttnar för att det blir samma sak ?
                Vad är så bra med SoA egentligen?
                Är inte så förtjust i att romantisera droghandel ?

          Skaffa nån hobby, gärna nån med lite comunity om du vill ha mer kontakt med folk. Stickning finns det bra forum på nätet och ofta stickkafé på bibliotek. Språk med app + språkcafé, makramé, robotbygge etc.

            Åh hade älskat att sticka men har såna problem med svettiga händer så att ens tänka på att ta i stick/virknålar gör att det rinner från händerna ?

          Du verkar ju fantastisk! Var bor du? ?

            Nej men gud va gullig du är, bor strax utanför Västerås, dudå? ?

      Kolla Facebook, det brukar finnas gravidgrupper för varje månad på året (som sen blir mammagrupp). Fråga där om det finns någon nära där du bor som vill ses på promenad?

        Alltså sök tex ’gravid Juni 2020’

          Ja jag är med i min Måndagsgrupp och hela året. Men dom flesta håller sig väl ganska isolerade nu ?

      BebisEN ? Lika roligt varje gång!

        Haha jaa jag va tvungen ?

          Du skrev ju rätt iallafall så ??‍♀️??

            Ja ibland kan jag skriva, har lite komplex efter att alla klagat, inte på mig specifikt men andra. Hade väldiga problem i skolan (med vänner och rykten, inte själva plugget) och slutade gå dit efter 7an så har missat mycket svenska så ibland vågar jag knappt skriva ?

        Fattar inte?

      Nej, bebisen gör det inte bättre. Bebisen gör dig mer låst. Du kommer älska bebisen såklart, men det är bara att glömma att träffa folk, gå på stan osv pga corona. Du får nöja dig med att vara isolerad hemma med en bebis som vill göra tittut 2 timmar i sträck. Sen vid 1-5 års åldern så har de egna viljor och du får inte en sekund över för dig själv så du kommer bokstavligt klättra på väggarna för att få vara ifred en halv sekund. Mvh flerbarnsmamman som varit mestadels isolerad i 5 år typ. (Nu börjar alla förstå hur jag känner iom corona)

        Varför har du varit isolerad fem år? Varför skulle inte barn vilja komma utanför hemmet? (Inte just nu då)

        Min bebis är mer än välkommen, då har jag ju någon att roa iallafall. Alltså jag är helt ensam hemma från morgon till kväll, så tar vilken ”social” kontakt som helst just nu. De ända jag oroar mig för är förlossning och bb pga Corona ? men försöker att inte tänka på de

    Någon som fått tillbaka sina pengar från Ving än??

      ?

        …?

      Nope?

    Om jag fick 1.1 på HP och och antagningspoängen till ekonomiprogrammet i Stockholm är på 1.3. Hur stor sannolikhet är det att jag kommer in?

      Väldigt väldigt liten, skulle jag påstå.

      Det är ju väldigt svårt att säga, beror på en massa olika saker. Jag var reserv typ 60 nånting en gång och kom in, och tackade nej. Så nån annan väldigt långt bak i reservlistan fick den platsen. Du kan ju alltid söka och hoppas på det bästa 🙂 annars brukar provet gå bättre andra gången.

      Det är nog liiiite lättare att komma in nu i augusti eftersom högskoleprovet blev inställt.

        Samtidigt har ansökningarna ökat med typ 15%?

      Dem ökar studieplatserna vet ej om ditt program. Skulle inte se det som helt kört. Sen gick inte högskoleprovet i vår. Så många som tänkt skriva skrev inte vilket gör att det nog är ett par som inte kunde söka ekonomiprogrammet heller. Grattis till ett bra resultat btw, det är jättebra du ska vara stolt över dig själv, själv har jag max fått 0,9 men det räckte 🙂

        *de

    Hur mår ni idag?

      Extremt dåligt :-/

        Varför?

      Halvblärk. Hade ont i högra halvan av huvudet i går natt och stötar i örat.

      Ganska bra. Lagade mat i en timme (spaghetti med köttfärssås och vitlöksbröd) och har just ätit. Sitter nu med ett glas rött. Det enda som saknas är en kvinna att dela allt med.

      Jag är knäckt för jag avskyr mitt yrkesval och ångrar att jag inte jobbade hårdare för att nå min dröm. Känner att jag hamnat helt fel och orkar/vågar/ har inte råd att bryta upp och läsa igen. Så vaknar ofta på morgonen och är knäckt för jag måste lägga 8 h på ett jobb som jag hatar. Har två barn och man så jag har liksom inte bara mig själv att bry mig om. Så – knäckt

        Vad jobbar du med och vad vill du bli istället?

          Skäms typ för mitt yrkesval. Är ekonom. Business Controller på ett stort företag. Ville bli läkare fast jag vet egentligen inte om det vuxit fram mer och mer. Nu hade jag kommit in men 2000 när jag sökte var det tok-kört.

            Finns det någon möjlighet att du kan söka igen?

              Jo men det är 5 års studier utan inkomst då pga inget mer CSN.
              Skäms över mitt yrkesval för det är så meningslöst och inte bidrar till samhället eller skapar något. Vända på siffror liksom. Skäms när jag berättar för folk vad jag sysslar med. Det är väl mest för att det inte är jag.

            Du ska absolut inte skämmas över ditt yrkesval! Men om du verkligen brinner för läraryrket så tycker jag du ska se över dina möjligheter att plugga igen ?

              läkaryrket*

            Varför skäms du över ditt yrkesval?

      Skit!

      Skit. Har panikångest.

      Hur mår du själv?

      Sådär. Har ”jobbat hemifrån” i två dagar för att jag är psykiskt uttömd. Har börjat känna mig labil, skällt på kollegor och hatat mig själv. Vet inte varför (nej, det är inte pms). Har bästa roliga och kreativa jobbet men känner mig ändå bara less? ser detta i perspektiv när jag haft riktigt stressiga skit-ströjobb innan jag landade denna toppenanställningen. känns som jag bara håller på att sabba allt, liksom skjuta ut mig själv från arbetsplatsen.

      Jag har en märklig huvudvärk efter att min ettåring slog mig med en metal slev i tinningen. Kul.

        När människan är huvudlös…..då är hon död!

          Du lyssnar på Creepy podden

      Känner mig deppig och ensam. Jag har alltid så många drömmar och visioner men inser att mitt liv inte alls ”blev” så som jag ville. Någon slags livskris antar jag..

        It ain’t over til it’s over. Du har massa tid för nya toppar och dalar och drömmar!

        Jag hoppas att du har fina människor runtom dig som gör att du inte är ensam.
        Du kanske kan tänka i nya banor istället? Om man fokuserar för mycket på visioner och drömmar som spruckit är det lätt att bli negativ. Om det går kan man istället försöka att blicka framåt-för det förflutna kan du inte göra något åt. Se efter vad du vill hamna i framtiden och vart du vill nå. Framtiden är det enda du kan påverka. Och försök att sätta realistiska mål och drömmar. När verkligheten inte motsvarar fantasin blir man besviken. Hoppas du finner lycka

    Vad tycker ni om Filip dikmen?

      Vem?

      Rolig

    Jag fick mitt drömjobb i juni. Av massa olika anledningar kunde jag tyvärr inte ta det då, vilket jag sa. Dom sa att mina anledningar inte spelade någon roll från deras sida och att dom gärna ville hålla kontakten. Nu är jag mammaledig och planerar att börja jobba igen efter jul någon gång.
    Rekryteraren som sa att vi kunde hålla kontakten har jag nummer till och är connectade på linkedin. Hur och när tycker ni jag ska kontakta henne? Finns det någon rekryterare som kan tipsa om hur jag ska bete mig ? jag vill ju höra av mig nu, men det är ju så långt kvar så kanske dumt? Vad tycker ni?

      Såklart du ska! Så kan rekryteraren planera framåt i tiden.

        Men ska jag höra av mig nu eller typ.. vet inte.. i höst?

    Vad hade ni för HP-poäng när ni kom in på ekonomiprogrammet på SU?

      1.35

      1,4

      Så jävla kasst resultat egentligen…

        Ja verkligen. Skäms du inte?

          Du skojar hoppas jag?

            Anonym 21:47 här, skäms som tusan

              Varför då?

    Vad hade ni för högskoleprovspoäng när kom in på SUs ekonomi?

      Känns som att det är två personer som ställer precis alla frågor här ikvöll

        Jag skrev samma kommentar om HP tre gånger ikväll! Sorry, haha. Det beror på att den första inte publicerades direkt så jag trodde att den inte kom med. Samma med andra kommentaren och efter tredje så gav jag upp

    Någon som vet vilket case sista P3 serie är baserad på?

      Har försökt googla samma.

      Jag var för övrigt lite besviken på den. Kändes som att jag lyssnade på en tonårsbok ungefär. Är enda p3 serie jag lyssnat på då jag blev nyfiken eftersom jag själv kommer från luleåtrakten. Men är alla p3 serie lika… tonårsaktiga eller vad man ska säga?

        De är ju gjorda för ungdomar/tonåringar. Tycker de är hyfsat bra ändå. Den i tunnlarna är bäst

          Jaha jag missade helt att målgruppen var yngre. Men det förklarar. Är dock fortfarande nyfiken på vad det är baserat på. Känner inte igen det från nyhetsrapporteringar som jag kan minnas i alla fall..

            Hade också missat att det riktar sig till barn, stod ut ungefär en kvart innan jag var tvungen att stänga av. Undrade verkligen vad det är för människor som lyssnar på den podden, men att den riktar sig till väldigt unga människor förklarar ju saken.

        Mer eller mindre riktade till tonår. Känns lite som att de ljuger om att den är verklighetsbaserad? Misstänkt kidnappning, försvunnen tjej, självmord, komma tillbaka…… Man borde känt till det.

          Ja visst borde man? Eller så är det riktigt löst baserat dvs mest påhittat. Baserat på flera fall som de pusslat ihop kanske.

            Det enda fallet jag kom att tänka på var ett i USA där två tjejer mördade en tredje tjej. Offret och en av tjejerna var bästisar först innan en ny tjej började i klassen. Polisen hittade inte offret förrän en av tjejerna bröt ihop och erkände allt efter flera månader.

            Inte många likheter jag vet..

              Är ju inte det minsta likt. Rachel och Sheila mördade ju Skylar.

              Åh just ja! Var inte dom med i Dr Phil?

    Roliga instagram konton att följa?

      Queenfeyli

        Vad var det roliga med det kontot?

      Thefatjew är kul, och mammasanningar (om du har barn)

      Han som sjubger ute på stan. Han är asiat och står och twerkar, klappar djur och sjunger p på NYs gator. Sånger som Gucci gang och så utspelar han videoklippet ute bland folk. Så kul. Någon som minns namnet? Något park..

        Q Park.

      Brian May. Vet inte om han är så rolig men verkar vara en otroligt fin och ödmjuk människa trotts sina framgångar.

      Juggling daisies. En hobbyfarm i USA med massa roliga och gulliga djur, åsnor, getter, hundar mm. Inget humorkonto men djuren och ägarens sätt att beskriva är kul.

      Konsultdojan

    Har ni någongång kännt er som dålig mamma? Och vad får ni känna er såhär ibland?

      Nix. Känner mig alltid som en supermorsa.

      Nej. Inte skaffat några barn ?

      Ofta. När jag inte har tålamod utan blir arg för småsaker. När jag inte har tid för dem. Ja många ggr.

      Om jag höjt rösten och haft dåligt tålamod.

        Man behöver inte höja rösten, varken mot barn eller hundar, oftast har de utmärkt hörsel. Även om man tappar tålamodet så saklig resonemang ger mer respekt samt bättre resultat.

          Jag vet. Har läst om låg affektivt bemötande och klarar det oftast men ibland när allt blir för mycket händer det. TS frågade bara när man känner sig som dålig mamma så jag vet ju att det är dåligt.
          Lägger in en smiley här så min kommentar inte låter sur för det är den inte =)

            @-db-
            Det var jag som kommenterade det där med att höja rösten. Skäms nu att jag kom med en pekpinne, det var bara en reaktion. Ser/hör så ofta föräldrar som skriker på sina barn även på offentliga platser.
            Så, det är jag som ska be om ursäkt, du verkar vara en högst medveten person samt en bra mamma.

              Fast vem
              Höjer inte rösten nån gång i livet? Palla med pekpinnar

                Bad faktiskt om ursäkt och menade det, så finns inget behov om att älta det.

            Ditt nick återkommer nästintill i varje inlägg, flera ggr i ÖS. Så -db- berätta gärna mer om dig själv ?
            Du verkar ha gott självförtroende, hur gör du? Måste jag bläddra genom arkivet för att hitta DINA tips? Du verkar ju sitta på en del erfarenhet samt kunskap?

          Du har inte träffat min treåring märker jag. ??

      Yes, senast idag kände jag mig usel när jag tappade tålamodet på min lilla 1,5 åring för 1 sekund. Men försöker inte vara för hård mot mig själv då jag i grund och botten vet att jag är en bra mamma till henne. Ingen är perfekt alltid.

      Nej. Jag är en perfekt morsa. Vet allt om barnuppfostran. Och då menar jag ALLT. Ger gärna råd till andra småbarnsmorsor. Själv har jag inga barn.

        ???

    Har mått dåligt till och från så länge jag kan minnas. Gick hos psykiatrin från 18-22 års ålder men sen skrev de ut mig förra våren. Har sen förra sommaren bara mått sämre och sämre, men har försökt upprätthålla att allt är bra. Senaste veckorna har allt känts outhärdligt med jobbet och allt. Ingenting känns roligt längre och jag har funderat varje dag på om jag kanske borde säga upp mig istället. Idag brast det helt och jag ringde både vårdcentralen, min chef och en annan viktig person på jobbet. Min chef och den andra personen var så himla förstående och sa att jag bara ska vara hemma och ta det lugnt och fokusera på att må bättre. Fick en kurator tid genom vc nästa vecka! Hoppas att allt kommer bli bättre nu. Är så tacksam för alla snälla människor jag pratat med idag.❤️

      Vad bra du är som orkade och vågade prata med de människorna och be om hjälp. Allt kommer lösa sig <3

      Kram till dig! Du ska se att allt kommer bli bättre nu och framåt!

      Strongt av dig! Hoppas du får rätt stöd nu ❤

      Välkommen till min värld ❤️
      Har i ensamhet varit döende (inga vänner eller kontakt med familj). Svider i dessa tider att få det svart på vitt; ingen bryr sig. Jag hade lika gärna kunna legat död flera veckor utan att någon reagerade, kanske på doften iofs.
      Jättebra att du tog steget att söka hjälp. Sökte hjälp förra året och får snart hjälp på sjukhus. Är prio ett på ”akut”-listan och vem vet, det kanske kommer rädda mitt liv?
      Kram till dig, ta all hjälp du blir erbjuden/kan få.

    Vad krävs det för att bli polis?
    Vet att många gör personlighetstest
    .. kan man t.ex ha en diagnos eller ska man vara fri från diagnoser och vara psykiskt starkt?

      Jag vet inte vad de har för krav men ärligt talat, om du vet med dig att du har känslomässiga problem tycker jag inte att du ska söka.
      Det kommer leda till problem för dig i din yrkesutövning och det kommer skapa ett mer osäkert samhälle.
      Det finns andra arbeten du kan söka om du vill göra nytta i samhället.

      Folk med neuropsykiatriska funktionshinder, tex ADHD, får inte bli polis.

        Vaa? Varför inte? Genuint nyfiken ?

          Om du har ADHD eller annan neuropsykiatrisk diagnos kan du inte bli polis. Polisarbetet innebär många speciella och oförutsägbara situationer, i många olika miljöer, där det ställs höga krav på vilka beslut som ska fattas och hur man agerar. Poliser får därför inte ha medicinska hälsotillstånd eller sjukdomar som kan utlösas eller förvärras av arbetet, till exempel på grund av att man behöver ta mediciner regelbundet. Poliser får inte heller ha någon sjukdom eller något medicinskt tillstånd som kan utgöra en fara för personen själv, för kollegor eller allmänheten.

          Källa: https://polisen.se/om-polisen/bli-polis/ansoka-till-polisutbildningen/antagningskrav-till-polisutbildningen/forklaring-av-antagningskrav-till-polisutbildningen/

            Det var som fan. Då lärde man sig nåt nytt idag!

      Det krävs mycket. Fysiskt (det lättaste av alla testen enligt min man iaf), psykiskt (de svåraste). Du får inte ha adhd eller andra neuro, du får inte heller ha diabetes eller annan sjukdom där man måste ta medicin regelbundet (eftersom man kan jobba länge utan möjlighet till rast). All denna info är dock bäst att gå in på polisens hemsida och kolla själv. Är du psykiskt skör kommer du inte komma vidare, psykologen kommer se det på en gång. OM du mot förmodan skulle ta dig vidare och börja utbildningen så skulle du troligtvis inte klara den. Den är krävande.

        Får man inte ha diabetes pga ev långa pass där man inte kan ta medicin?

          Från Polisen.se

          Om du har diabetes typ 1 kan du inte bli polis. Polisarbetet innebär många speciella och oförutsägbara situationer, i många olika miljöer, där det ställs höga krav på vilka beslut som ska fattas och hur man agerar. Poliser får därför inte ha medicinska hälsotillstånd eller sjukdomar som kan utlösas eller förvärras av arbetet, till exempel på grund av att man behöver ta mediciner regelbundet. Poliser får inte heller ha någon sjukdom eller något medicinskt tillstånd som kan utgöra en fara för personen själv, för kollegor eller allmänheten.

          Som sagt, bästa att göra är att kolla där och inte spekulera här. Man kan fråga om subjektiva frågor om polisyrket/utbildningen men faktafrågor bör kollas där. =)

            Haha varför behöver du googla när du har din man som expertis? ?

        MEN suck. Experten på livets alla områden -db- har uttalat sig IGEN!
        Vad här i livet vet du inte så att du kan involvera din man/barn/ungdomskärlek/sex/utbildning?

      Du får inte ha någon diagnos, ex bipolär eller ADHD för att bli polis. Inte om du har något registrerat sedan tidigare (ej diagnostiserad med diagnos men misstänker att jag har).
      Förstår det resonemanget fullt ut!

    Nu ska vi i familjen komma igång med rolig träning, tänkte jag. Lockdown-mode, i vardagsrummet. Nån som har tipps – YouTube, appar, TV?

      Friskis play har familjeträning!

      Hanna Öberg på Youtube/Instagram!

      Fashionablefit på instagram, varje fredag lägger hon upp ett pass och sen kommer det lite annat allt eftersom ?

        Gillar hennes övningar men står inte ut med hennes poutande och putande med munnen

      Blogilates!

      Blogilates och yoga with Adrienne. ?

      Sandra Friberg. Finns på insta och youtube.

    Är det någon här som lyssnar på Lana Del Rey? Jag tycker hon är SÅ magisk ♥️

      Älskar!!!!!!
      Hon är såå snygg!!!

      Verkligen, vi hade video games i kyrkan på vårt bröllop

        Å så fint. Jag skulle vilja ha Lucky ones.

      Jaaa, stort fan!

      Är besatt av henne!! 🙂 Senaste albumet är ju helt galet fantastiskt. Lyssnar på det dagligen.

      JAAA!! En av mina favoriter. Hennes ”Ride” är en av de bästa låtarna jag vet, lyssnade så mkt på den när jag var en förvirrad student som vandrade omkring på Londons gator och funderade över livet. Haha åh vilka minnen som kom tillbaka nu!

    Ni med social ångest, hur hanterar ni den i vardagen? Någon som har sökt hjälp? Vilken hjälp fick ni? Hur upplevde ni den? Jag har så många frågor, vet inte riktigt vart jag ska vända mig. Vill ta tag i detta… ?

      Om din sociala ångest är mild/mellansvår tycker jag att du ska försöka bota den genom att utsätta dig för det du tycker är jobbigt.
      Hade själv svårt med sociala kontakter i ungdomen men genom mitt supersociala jobb har jag blivit helt förvandlad.
      Det är träningsbart.

        Det har nog gått för långt för att jag ska kunna träna bort det själv. Känner att den är mer påtaglig nu i vuxen ålder än vad den var i tonåren (om jag inte bara har förträngt hur jag kände då)…

          KBT hjälpte mig mot min sociala fobi. Fick hem övningar att öva på. Typ att utsätta mig för jobbiga saker, som att åka buss. Jättejobbigt men det gav effekt. Idag är den mycket mer hanterbar även om jag ibland känner av det och kan tycka det är jobbigt med stora folksamlingar.

            Tack för svar ?

              Utsätt dig för saker du tycker är jobbiga och belöna dig/gör något snällt mot dig efteråt. Ta det varsamt. Kanske börja med 1 utmaning lite försiktigt 1 gång i veckan?

      Jag fick medicin och har träffat psykologer i flera omgångar. Medicinen (SSRI) hjälpte på det sättet att den tog bort nervositeten vilket gjorde att jag blev modigare. Jag som varit så nervös och orolig inför alla sociala tillställningar hade plötsligt inga problem alls. När jag märkte att jag ju kunde så blev det liksom en vana och jag fick bättre självförtroende som varade även då jag slutade med medicinen efter tre år. Nervositeten kom delvis tillbaka då inte det fanns någon medicin som dämpade den. Till en början hade jag svårt att hantera den då jag var ovan, så jag sökte hjälp igen i förebyggande syfte. Visade sig att jag förutom social fobi också hade GAD och en depression. Nu går jag i terapi regelbundet för tredje året i rad, klarar mig utan medicin. Tycker min sociala ångest är ganska inom kontroll och depressionen är borta men GADen påverkar mitt liv mest just nu. Då hjälper det att få ventilera till en terapeut tycker jag!

      Jag sökte hjälp via vården ursprungligen, vanlig studenthälsovård. Min sociala ångest upptäcktes i samband med en allmän psykisk krasch då det hände massor i mitt liv samtidigt, det var faktiskt min mamma som fixade tid till mig, till en hälsovårdare. Där fick jag svara på olika frågeformulär och slutade med en remiss till psykolog och även till en läkare som skrev ut medicin eftersom det var så lång kö till psykologen. Andra gången jag sökte hjälp hade jag gått igenom allt en gång redan så jag tog kontakt med hälsovården, träffade en sjuksköterska, fick remiss till psykolog, psykologen gav en remiss till en psykiater så jag fick gå en utredning. Psykiatern skrev sedan ett intyg att jag har rätt till rehabiliterande psykoterapi så efter det har jag träffat en terapeut en gång i veckan.

      Blev en lång kommentar och ganska mycket svammel men har en lång historia med social ångest! Hoppas du fick något svar i alla fall!

        Men wow, tack att du delar med dig! Du ger mig hopp om att hjälp finns även om det är en lång och jobbig resa ? Hur mår du nu?

    Hade ni kunnat jobba som biljettkontrollant?
    Varför/ varför inte?
    Vad gör man om man ser någon man känner och personen inte har biljett eller kort?

      Va? Vad tänker du att man ska göra? ?‍♀️

      Vad man gör?
      Man gör sitt jobb!

      Detta oavsett om det är någon man känner eller ej. Som kontrollant har du skyldigheter gentemot företaget du arbetar för.

      Så säger man till en kollega att ta hand om personen om man inte vågar konfrontera dem själv. Svårare än så behöver det inte vara

        Men helt ärligt. Jag skulle låta kompisen passera. Allt annat är bara fittigt tycker jag

          Skulle du bjuda kompisen på gratis måltider på restaurang också? Eller smyga förbi saker på kassabandet och bjuda på saker?

            Ja?
            Jobbade på burger king, vänner och familj fick en glass eller typ dippsås gratis (slog in den på mig, ibland fick de sånt som skulle slängas då vi slängde tonvis med burgare, kakor,pommes osv). Klart jag hade låtit min vän passera!

              Haha nej det skulle du inte

              Du är en bra vän:)

              Du verkar inte vara någon vidare medarbetare eller särskilt gynnsam för företaget du arbetar/arbetade för. Sådana som dig kommer aldrig ändra inställning och vara en belastning för företaget än tvärtom.
              Hoppas du inte sprider din välgörenhet till andra, där den inte här hemma.

            Bjuda på gratis mat på restaurang – Självklart!
            Jag har ätit mååånga dessertbord efter stängning pga att en kompis jobbade på stället och behövde bli av med dem.
            Smyga förbi saker på kassabandet är inte direkt jämförbart. Men absolut att jag skulle bjuda på gratissaker som kommer från jobbet. Har gett ut ytterkläder, väskor osv för att arbetsplatsen skulle göra sig av med dem.
            Har även fått massa saker som bosehögtalare, nespressomaskin osv för att kompisars arbetsplatser skulle göra sig av med det.
            Vad är felet med det egentligen?

              Är skillnad

        +1

      Äckligt yrke som lockar kackerlackor som vill ha makt utan att tillföra något i gengäld (tillskillnad från polis tex).

        Eller så är det ett jobb man har för att man vill ha lön.

        Det är äckligare med folk som tycker de kan åka gratis, vem fan ska betala notan tycker du?

      Jag hade inte kunnat göra det pga skulle inte kunna böta någon eller ta mitt jobb på allvar. Hade låtit alla utan biljett gå av ?

      Nej, många plankar för att dom inte har råd. Skulle aldrig klara av det. Har själv varit i situationen att jag måste till läkaren och lever utan tillgångar just nu då soc och försäkringskassan inte hjälper till, lever på min mamma och ibland får jag nån 100lapp av min pojkvän.

    Vad är det för fel på han ankan Johansson? Varför kan han inte prata ordentligt?

      Han är ju störtskön ?

      För att han pratar östgötska…

      Inget fel, bara östgöte, vi pratar sådär ?

        Tänker på den där kålmårdstroll-låten nu☺️

          Haha, älskar den ??

      Hahaha det är ju hans dialekt

        Vad bra att jag skrev det, lol. Hade inte uppdaterat innan jag svarade

      Han låter ju som en jättebebis som inte lärt sig prata?

        Ja. FÖR ATT HAN PRATAR ÖSTGÖTSKA!

      Han är ju underbar! Han är ju klart skönast i ”Bäst i Test”! Mer Ankan åt folket!!

    En fråga till er STOCKHOLMARE
    hur ofta brukar ni se influencers ute? Alltså på gatan? Vart ser man alla tv kändisar? Bloggare osv? Eller är det ovanligt?

      Jag tycker inte om färgerna på dina hjärtan……..
      ?⚪?⚪?

        ??????????

          Jag sjunger hhhhhhhhhhvvvvvvvvv

      Ser Danny Saucedo jätteofta. Tror han bor i närheten av mig.

      Beror ju på vilken kändis du menar.
      Jag ser många på Östermalm.
      Bland annat under lunchtid på Broms men också Östermalmshallen eller bara ute på gatan runt Karlaplan, typ.
      På sommaren kan man se ganska många på Djurgården där de är ute och går eller fikar/lunchar.

      Annars är det väl restauranger som Lisa Elmqvist, Sturehof, Brillo och Riche som är säkra kort.

      Och som svar på sin fråga: Det är snarare vanligt än ovanligt.
      Jag tänker inte så mycket på det utan noterar det bara.

        Vilken är din favoritkändis som du brukar se?

          Oj, jag har verkligen ingen favoritkändis men någon som är kul är Carola för att hon oftast har så otroligt märkliga outfits. Hennes klädstil sticker verkligen ut ?

          För ett par år sedan satt Dolph Lundgren och hans otroligt vackra döttrar vid bordet bredvid på en uteservering. Det var mycket skönhet att ta in ?

      Jag bor i innerstan och ser någon cirka en gång i veckan kanske. Beror såklart på hur mycket man rör sig ute osv

      TV4-huset har öppen resturang så dit kan man gå om man vill se Steffo, Jenny och alla andra Nyhetsmorgonmänniskor tex.

        Fy!

          Va?

        Tack då vet jag vad jag ska undvika

      När jag jobbade på regeringsgatan såg jag kändisar väldigt ofta. Samir B, Darin, Ola lustig, Calle Schulman… Foppa såg jag fan varje vecka, han bodde där i krokarna. Men jag bor i midsommarkransen och sett Jonas Sjöstedt och Jonas Hassen Khemiri och hon kakan eller vad hon heter. Alltså lite mer vänsterfolk satt säga.

      Ganska vanligt om man rör sig runt Östermalm trakterna. Sett Petra Tungården, dasha och Blondinbella på stureplan vid olika tillfällen. Sett Malou och Sigge Eklund med familj på Grand Hotel. Har haft många kändisar på mitt jobb (butik på drottninggatan). Men runt Stureplan skulle jag säga att chansen är störst .

        Ditt alias ??

          Blev inspirerad av ”miss chanandler bong” ?

      Alldeles för ofta ramlar man in i de där konstiga sessionerna när någon IG-pojkvän nästan ligger ner på marken medan influencern står i de konstigaste poserna.

        Känner man sig inte sjukt obekväm då? Att råka gå förbi när de tar foton eller filmar vloggar eller vad de gör…? att man ska bli den konstiga i bakgrunden som syns på deras kanaler. (hälsningar extremt kameraskygg som duckar för varenda utlänsk turist i min småstad i rädsla av att hamna overandes ibakgrunden på random insta-bild)

      Har sett Kenza ett par gånger och Margaux exman.

      Jag ser så många B-kändisar varje gång jag är på besök i Stockholm! Har aldrig tur, har sett bl.a. Bygglovs-Matte på NK, Pirre & Mackan vid Värtahamnen och Amy Diamond på Gröna Lund. Inget att skryta med om man säger så.

      Ser någon kändis/influencer nästan varje dag (bor i Vasastan)

    Hej!! Har en son på 10 månader. Jag och min sambo planerar att köpa en bulldog i år. Fransk eller olde english? Erfarenheter av dessa raser med en 1 åring?

      Hundar är individer. Går inte att svara på. Men valpar brukar vara anpassningsbara till den miljö de växer upp i.

      Köp en frisk hund istället och inte en sönderavlad ras.

      Nej! Köp inte en bulldog! Finns det någon mer sönderavlad ras?

      Köp ingen av de raserna

      Hundvaktade en fransk under några veckor en gång. Han grymtade så mycket att han utan att överdriva lät som en gris. Andningsproblem. Det var HEMSKT att lyssna på! Låg vaken på natten och lyssnade till hans snarkande.. ?Bestämde då att jag aldrig någonsin kommer skaffa en hundras med kända hälsoproblem och jag kan inte förstå hur någon gör det? Gör inte det!

    Studerar till förskollärare och vi får själva bestämma om vi ska genomföra vår vfu-period som planerat så långt det går eller utföra vårens vfu-period under nästa vfu-period (dubbla uppgifter). Jag känner mig jätteosäker på hur jag ska göra. Bor i Stockholm och kommer behöva åka med kollektivtrafiken 30 minuter enkel väg. Hur hade ni gjort?

      Ta ditt ansvar och låt bli.

      Alltså hade du jobbat så hade du ju inte haft ett val ☺️ Ring och prata med förskolan, inte säkert att de tar emot studenter.

        Förskolan har också överlåtit beslutet till mig men tack för tips!

      Har ni VFU nu eller till hösten?
      Sjukt om det inte går att flytta om ifall det är till hösten, att ni tar nästa termin nu istället för då. Ni ska ju inte behöva göra dubbelt en termin och ingenting nu?

        Har vfu i slutet av denna termin och nästa vfu-period är nästnästa termin, har ingen under höstterminen. Ledningen har sagt att det inte är möjligt att flytta om kurser

        Tycker precis som dig att det är konstigt att vi ska inte ska göra någonting under denna vår men dubbelt nästa och att det inte finns en bättre lösning

      Jag har precis avslutat min VFU, har varit jättekul men är så glad att jag från och med måndag kommer plugga hemifrån. Har varit så orolig eftersom man kommer i kontakt med mycket människor under vfun. Vi fick inget alternativ att skjuta upp den.. (Läser till förskollärare)

    Vad tycker ni om vulverinekoos (Jenny Koos) på Instagram? Är det någon som har blivit hjälpt av henne?

      Jag tycker hon har mycket bra att säga, har lärt mig mycket om min cykel och min kropp genom henne.
      Alla är vi olika, och för mig passar inte hormonella preventivmedel alls.

    Läs inte om du äter och är äckelmagad.

    Jag är den äckligaste människan på jorden men det är det ingen som vet.
    1. Idag skulle jag torka av en snorkråka på sidan av sängen men råkade hamna på täcket istället. Torkade bort den med lakanet.
    2. Kom på mig själv med att klia bort sårskorpor från huvudet och känna att det var roligt och tillfredsställande när jag hörde när dem trillade ner på pappret jag hade på bordet.

    Finns det någon som är ens i närheten så ofräsch som mig? Tror fan inte det hahaha

      de va inte så farligt

      Så satisfying att skrapa med nageln runt i örat för att få bort vax. Torkar sedan av det på ett papper och se pappret suga upp vaxet. Du är inte ensam! 😉

        …att titta in i sin hörlur och se hur mycket gojs från örat det samlats i den och sen krafsa ut det med typ en hårnål. ?

          Tandpetare är jättebra ?

        Säg att du tvättar händerna efteråt?

      Jag är likadan… Skäms men fan ibland har man inte näsdukar nära…

      Fyfan vad vidrig du är. Torkar du inte bort den från sängen? Jag tycker människor som dig på riktigt borde dö, ni är så jävla äckliga och anledningen till att vi andra kallas för ”bacillrädda” när vi inte vill röra på andras saker för det är så jävla ofräscha människor som bor i ett av världens rikaste länder med GRATIS VATTEN!

        Hahaha, härlig överreaktion!
        Men jag håller med om att det låter oerhört äckligt, särskilt när det inte behövs! Jag skulle inte komma på tanken att kladda med snor eller öronvax. Det trodde jag alla normala människor slutade med före fem års ålder?

          Haha jag älskar ditt svar på mitt överdrivet otrevliga inlägg. Jag blev bara så äcklad så jag orkar inte. Håller med helt, känns som något som normala människor slutade med för länge sen.

        Well that escalated quickly hahaha. Att tycka att vi äckelpottor ska dö var väl en överdrift ? Möjligtvis åka på uppfostringsläger haha

    Har någon här erfarenhet av att vara tillsammans med en missbrukare eller fd missbrukare?
    Min partner (sedan 2 år tillbaka) har börjat missbruka. När det började så gjorde han det i smyg, jag hade aningar om vad som pågick och frågade honom, men han lyckades gång på gång manipulera mig till den grad att jag intalade mig att det inte alls handlade om ett missbruk.
    Vårt förhållande har tagit rejält med stryk på grund av det här det senaste halvåret. Lögner, misstankar, oro, bråk…
    Han nådde en gräns där han förstod att det inte fungerar, att det han missbrukade ibte var något för honom. Men nu har han istället ersatt det med något annat, liknande.
    Jag vet egentligen inte vart jag vill komma med att skriva här, jag förstår att det bästa för mig vore att lämna. Men när jag tänker på oss som ett par (fast egentligen de vi var innan allt det här började) så ser jag ett starkt par som älskar varandra gränslöst och klarar av att ta sig igenom vad som helst tillsammans. Vi har fortfarande bra dagar ibland men det senaste halvåret har tärt på oss båda så mycket och vi är bara utmattade.

      Gör slut!

      Tycker du ska lämna nu. Det finns få exempel på historier där missbruket övervanns och paret älskade varandra för evigt.
      Du nämner inte vad han missbrukar, det finns ju iofs grader i helvetet…men din beskrivning får mig att tro att det är ganska illa.
      Hur mycket han än älskar dig så är suget efter drogen större. Tyvärr.

      Har själv vart medberoende så jag vet hur maktlöst det känns. Fyfan för när de vi älskar och bryr oss om värderar droger mer än oss. Jag stod ut med min sambos missbruk i ett år, men sedan vände det tack och lov. Jag förlorade mycket av min självkänsla och självrespekt under den tiden och med facit i hand så tycker jag INTE att det var värt det. Hade jag kunnat göra om så önskar jag att jag hade varit hårdare mot honom. Begärt att han skulle sluta annars skulle jag gå.
      Så ställ ultimatum, om han bryter mot dem så snälla lämna! Något jag tror hade hjälpt mig som jag dock inte tänkte på att göra då, var att prata med hans närstående. Vänner och familjemedlemmar som bryr sig om honom men kanske inte ser problemen om ingen berättar för dem.
      Kram ♥️

        Tack för sitt svar ❤
        Det svåra är att han alltid kommer med någon ”ursäkt” som i stunden för mig kan kännas vettig och jag tänker att jag överdriver min oro, eller att det går över osv. Nu när jag skriver det förstår jag att ursäkterna bara är manipulation från hans sida och inte alls är vettiga som jag ville tro.

        Om jag hade hört den här situationen av någon annan innan jag själv var med om den hade jag sagt att personen borde lämnat och tyckt allt annat vore dumt. Att vara mitt uppe i det är en annan femma. Tankar som ”men han älskar ju mig, vi älskar varandra?, ett missbruk är svårt atr ta sig ur, han kanske inser vad det är som händer och slutar, vi har det så bra annars” osv dyker upp när jag mentalt försöker bestämma mig för att lämna.

        Alla de här tankarna fram och tillbaka tar kol på mig ?

          Jag levde också i en sån relation ett tag. Först var det alla möjliga olika ursäkter, sen var det mitt fel allting. När jag skulle lämna så ville han helt plötsligt göra vad som helst för att jag skulle stanna.
          I mitt fall slutade det med att han gick bort. Mitt råd till dig är att inte låta det gå så långt, det tog lång tid att komma tillbaka igen. Bättre att packa och dra utan att säga något.

          Känner igen mig så mycket! Att man vet att det är så fel även om man är mitt inne i det. Det är inte förens man har kommit ur situationen på ett eller annat sätt som man kan se det ur ett helhetsperspektiv. Då förstår man att man skulle vart hårdare mot sig själva och honom.
          Jag tror att det är otroligt viktigt att han får hjälp, men har svårt att se att han skulle be om den själv. Det är dels därför jag tror att det är bra om ni är fler som stöttar honom och får honom att söka den hjälpen han behöver.
          Ett alternativ är kanske att åka iväg, och säga att du inte kommer hem förens han har sökt hjälp? ♥️

            Kom förresten ihåg att DU är inte feg eller svag. Jag tyckte det om mig själv, men sen insåg jag att han är faktiskt en vuxen, myndig person som har ansvar över sitt eget beteende. Att vara medberoende ÄR svårt, och vi som är/har varit det är inte svaga, utan vi lider för att vi känner kärlek och empati för dem vi älskar.

          Du har ingen aning om hur lång tid det kan ta innan han erkänner och inser sitt missbruk, kan gå åratal. Pengar, jobb, vänner osv försvinner på vägen. En missbrukare ljuger och manipulerar tills man tvivlar på sig själv. Du är kär nu och ser ju inte klart på situationen. Så gå på de fakta du har och tänk att du ger rådet till en vän. Om din kille inte får konsekvenser kommer han ta dig för givet och inte respektera dig. Man tror det inte men det kommer ny, också unik kärlek senare på vägen. Lycka till.

      Våra kanske 2 första år tillsammans så var min sambo så som du beskriver… Jag hade själv kommit till det stadiet att jag hade ett ultimatum satt för mig själv, en gång till och jag drar. Men det hände aldrig mer, han fattade att det inte gick att leva så. Nu har det gått 9 år till och vi har två barn. Det var många gånger jag tänkte att jag borde lämna, men idag är jag glad att jag inte gjorde det. Vet inte om det tillförde något, du måste känna själv vad som är bäst. Men jag tänkte bara att du ska veta att det KAN bli bättre också.

      Så lätt för folk att bara säga ”gör slut”. Det är inte så lätt. ? Kan bara säga att du inte är ensam i din frustration.❤️

        Nej det är inte lätt att göra slut. Men alternativet är betydligt mer destruktivt och farligt.

      Vet inte vad du menar med ’något annat, liknande’. Om det är spelberoende så var mycket försiktig så att du inte åker på en ekonomisk smäll. Vet inte hur det funkar i samboförhållande etc men se upp så att han inte kommer åt dina pengar, tar lån i ditt namn etc.

    Jag har inte Instagram och har aldrig haft. Alla har tjatat hål i huvudet på mig att jag borde skaffa i flera år och nu när jag aldrig träffar folk så hade det nog ändå vart kul att följa mina nära och kära och bli lite inspirerad.
    Men hur gör man????
    Ladda ner appen och skapa ett konto kan ju inte vara så svårt. Men vad ska jag tänka på att göra och inte göra? Finns det några oskrivna regler? ?

      Lägg inte upp bilder på din putande rumpa eller din mat.

      Skapar du kontot endast för att följa andra så börja inte lägga upp massa bilder själv, det är lätt att dras med i ’like’-svängen och sen blir du ledsen när du lägger upp nåt du själv tycker är fint och inte får så många likes du trodde.

      Kolla på Märsta-Annas konto, sedan gör du tvärtom.

    TIPS PÅ JOBB MOTTAGES TACKSAMT!!!

      Jag sökte jobb inom hemtjänsten idag men det fick man inte om man hade tatuering på fingret som jag har. Jag har ett hjärta på 1 cm på ringfingret.
      Gick en introduktionskurs på 3 timmar då jag tänkte att jag kunde börja jobba lite extra utöver mitt vanliga heltidsarbete då jag vet att behovet är stort.

        What? Är det sant?

        Vänta va? Fick du inte jobb på hemtjänsten för att du har en handtatuering?

        Det är nog olika på olika ställen. Jag har synliga tatueringar, jobbade extra inom hemtjänsten i flera år.

          En vän till mig har tatueringar över hela händerna och hon jobbar som undersköterska inom äldreomsorgen. Får man ens neka någon jobb pga tatuering?

        Har jobbat som undersköterska i 20 år och aldrig någonsin varit med om att någon nekats jobb pga tatuering.

        Skitsnack… finns hur många tatuerade och piercade människor som helst inom vården. Ja, alltså framträdande på händer, piercingar i ansikte osv.

        jobbade på en privat hemtjänst på Östermalm i sthlm. Många kollegor med tatueringar på fingrar och händer.

        what haha, två av mina kollegor i hemtjänsten har stora färgstarka tatueringar på handryggarna, båda två har fastanställning! Ingen brukare som någonsin sagt något om det

    Känner ni någon som är på iva pga corona?

      Ja.

      Nej. Men är jätteglad att dom hittat en medecin som gjort att svårt sjuka i Corona klarar sig. Nu går det är rätt håll.

        haha

        Meducin heter det väl..?

          Medicin om man ska vara den som är den?

        *medicin

      Ja min pappa har legat nersövd sen 2 veckor.

        Tänker på er ❤️

        ❤️❤️❤️

        ♥️

        N ? , jag hoppas att din pappa blir bättre! Jag har en vän på iva som ligger i respirator, är jätteorolig 🙁

      Jag med

      Ja ?

    Är det någon här med ADD som har utbildat sig? Till vad isåfall? Hur gick det att studera? Vad är dina största problem i vardagen?

      Flikar in och undrar samma sak, fast istället för er med ADHD!

        Jag har ADHD (Fick officiellt diagnosen förra veckan yay!) och jag har pluggat på yrkeshögskola. Gick mkt bättre än uni då det är baserat på praktiskt arbete och praktik snarare än föreläsningar och tentor.

        Finns en massa olika, bla IT, marknadsföring och annat som behövs på marknaden! ?

        Har adhd och pluggar till lågstadielärare. Det svåraste är nog att ta tag i alla tentor och uppgifter men jag blir väldigt motiverad av att tänka på hur jobbigt det hade varit och hur dåligt jag har mått jag sket i att göra en tenta och sen behövde göra om den. Jag brukar ändå ”spara” allt till sista dagarna men när jag väl är igång så brukar det gå bra. Det är bara att börja som är svårt. Om jag skriver en hemtenta brukar jag börja med att skriva ned rubriker till frågorna och sedan skriva lite om vad jag ska skriva på varje fråga, typ stödfrågor. Sedan skriver jag rent och sist letar källor. Ja, gör faktiskt i den ordningen. Eftersom allt vi fått lära oss på seminarierna är från böckerna så vet jag att det finns i böckerna. Ett annat tips är att gå på ALLA föreläsningar och seminarier. Det är verkligen värt det för mig eftersom jag aldrig har disciplin att plugga och läsa själv.

      Jag ska börja plugga till hösten (förhoppningsvis). Mitt största problem hittills gällande studier och mkt annat är att kunna se långsiktigt. Om jag inte ser någon slags belöning för det jag gör inom en väldigt snar framtid så blir uppgiften helt meningslös för mig.

        Tack för era svar, känner mig så orolig över studier då jag lär skjuta upp allt, och tempot kommer vara så högt. Men blev mer peppad nu över att ni klarar av att plugga <3

    Precis när jag tänkt ut en första Corona-fråga så blir det bara ett ÖS. Aja.
    Vet nån om det finns någon pålitlig sida med mer info om de som dött? Alltså
    1. hur många var i riskgrupp (pga ålder/underliggande sjukdomar/försämrat immunförsvar/högt blodtryck/övervikt etc),
    2. hur många som dött pga vårdbrist (att det tex inte funnits respirator eller medicin eller annat som hade kunnat få personen att överleva),
    3. hur många (gamla och/eller allvarligt sjuka) var på väg att dö närmsta tiden ändå och dog lite snabbare bara pga att de även fick Corona (eller de kanske rent av dig av andra anledningar än Corona men de råkade vara smittade).
    Speciellt punkt 2 är viktig tycker jag då det är mkt diskussion kring att man inte kan undvika att smittas utan endast vill plana ut smittkurvan så vården hinner med att ta hand om alla svåra fall. Träffade en bekant som har sjukvårdsutbildning men jobbar med annat, hen har inte blivit inkallad än då det tydligen är hanterbart på sjukhusen än så länge (i Sthlm). Så så länge det fortsätter i denna takt verkar det ju ok, eller tänker jag galet? Förväntas det stegra mkt mer? Tegnell har väl förutspått att det kommer lugna ner sig till maj?

      FHM. SKR. Skulle inte lita på någon annan.

      Vet inte riktigt vad jag skulle tro på. Finns det fler som hade kunnat klara sig? Jag tror inte Sverige är så öppet och det har de inte heller varit historiskt. Det är mycket som kommit fram efterhand när dokument inte längre har sekretess. Det är ju också detta som är den främsta kritiken mot FHM, att de inte redovisar vad deras modeller bygger på eller går ut på. Inte ens vilken data de byggt sin modell på är offentligt.

      https://www.svt.se/nyheter/inrikes/larm-om-att-patienter-prioriteras-bort-ivo-gor-tillsyn-pa-karolinska

        Vad tror du FHM har för agenda då om inte befolkningens bästa?

          FHM är en myndighet. De har såklart även ekonomi osv i åtanke. Iallafall blir de tvingade till att ha det. Är ju bara att kolla hur olika fhm och fristående läkare och forskare som faktiskt har människor bästa i tanken säger.

            Vad menar du? Utveckla gärna ditt tänk om att FHM har ekonomi i åtanke.

            Samt definiera gärna vad en ”fristående forskare” är för något.

        Men har de någon skyldighet att berätta sådant? Gemene man begriper inte sådana saker i alla fall, så varför berätta sådant?

    Vet någon vem Nina glimsell dejtar. ?Sett hennes video och han verkar trevlig. jag är nyfiken.

      Dennis Mlivic, som är med i Ex on the beach-säsongen som går nu. Där de träffades.

      Hennes kille som hon träffade i Ex on the beach. Vem det är kan du hitta på deras instagram

        Men är det verkligen han. Han jag sett har ju håret i tofs.

          Det brukar han också ha

          Men ja, det är det. Det har varit ute i flera månader.

    Var går gränsen för otrohet? Har upptäckt att min sambo är inne på diverse olika suspekta sidor ( kn*llkontakt ) och det känns inget bra..
    Tror eller är ganska säker att han inte har haft något fysiskt möte, men jag tycker det är äckligt att han har behov av detta.
    Själv har jag ingen lust alls av sex, är bara trött efter en dag med barnen.
    Ska jag ”ta” detta för att jag är tråkig, eller är han en rävjakt?

      Du ska FAN inte ta det!!!!
      Gå till botten med detta. Tror inte han är otrogen..

      Dock kan du ju försöka? Be honom natta samtidigt som du tar ett bad, rakar dig (om du vill) lägfer ansiktsmask, skrubbar hyn, har en inpackning. Sen kan du fixa håret, klä dig i något som får dig att känna dig sexig och BAM. Överraska honom. Bra killar är inte otrogna men det är inte kul att veta att de fantiserar om andra för det. Du får försöka mer men då ska han också försöka mer.
      Ni får hitta ett upplägg som funkar för er.

        Vad är det jag läser?

      ”Rävjakt” ???

      Det är inte okej och absolut något du får ta upp med honom. För mig hade de förstört lite av tilliten till honom, hade blivit osäker när han sitter på telen, eller om han lägger sig senare osv, han måste verkligen be om ursäkt och ta ansvar för detta för att ni ska kunna komma över detta.
      Om du inte vill ha sex just nu så får han sköta det själv ett tag. Det kan du inte ta ifrån honom, han måste få r*unka liksom. Men absolut inte prata med någon/försöka få kontakt med någon, fantisera ja, ta kontakt nej nej nej.
      Prata med honom att just nu är du i en ”off period”, så får ni gemensamt försöka hitta något som funkar för er båda. Jag brukar säga ”deal with it” eller ”gör mer sånt här så blir jag mer sugen” haha.

      Ta igen skit!

        Tack! Bra råd.

      Ehh gränsen har redan passerats. Vem är ens medlem på knullkontakt om man älskar någon? Du är inte tillräcklig för honom så han söker efter annat.

      Gränsen för otrohet går där du drar den.

    *rövhatt

    Jag ska ha arbetsintervju till veckan, över Skype, och jag är sååååå nervös. Det är mitt första jobb som kan vara relaterat till min utbildning (som jag tar examen från i juni) och jag vet inte alls vad jag kan förvänta mig för frågor och jag vet inte alls vilka förväntningar de kan tänkas ha på mig. Har inte gjort en arbetsintervju på flera år, så minns knappt hur det går till, haha. Jag är dessutom, till råga på allt, inte alls bekväm med videosamtal och har telefonfobi – så att det ska ske över Skype förstärker ju nervositeten och oron ännu mer.

    Någon som har tips, typ på hur jag kan förbereda mig osv? För jobbintervjuer i stort, samt hur det är att göra det över Skype. (Ska köra ett testsamtal med min bror i helgen så jag vet att allt funkar, men utöver det!)

      Fanns en liknande fråga om just arbetsintervjuer över skype i förra ÖS där det skrevs en massa bra tips, värt att kika på!

      Men jag brukar tänka såhär – var påläst om företaget – ställ frågor om företaget och den som intervjuar dig (om du vet detta). Ha även koll på tjänsten du söker – vad är de egentliga arbetsuppgifterna, är något otydligt? Var även förberedd på att svara på frågor om din utbildning, men även mer generella frågor om dig som person.

      Sen med skype är det ju super, du kan ha stödanteckningar vid sidan om, om det kanske lugnar dig lite 🙂

      Lycka till!

        Jahaa, okej. Det har jag missat. Ska försöka hitta igen den kommentaren!

        Tack för tipsen! Jag sökte jobbet för över en månad sedan och har glömt bort både vad som stod i annonsen och vad jag skrev i ansökan, och annonsen är borta nu, haha. Vet ju vad jobbet går ut på, alltså vad ”befattningen är” men inte vad de eftersökte mer specifikt (sökte flera jobb i samma veva, så har lite svårt att skilja på vad som stod i varje annons). Blir aningens nervös över det…

        Ja, det enda positiva jag kunde komma på med Skype-intervju är att jag kan ha lite anteckningar framme, haha 😀

        Tack så mycket!

          Be dem då att berätta lite om tjänsten i början av samtalet.

          Ett tips till alla i framtiden är att alltid spara ner annonser för jobb ni söker. Allt viktigt står där.

    Är inte du blockad än.

    Hoppas NÅN där ute kan HJÄLPA mig med mitt problem.

    Min särbo sen många år tillbaka har blivit nära vän med en kvinna (som är gift) men jag tycker dom är lite FÖR nära vänner för att det ska kännas bra.
    Dom träffas ofta ensamma och messar med varandra. Jag har sett hennes sms i ögonvrån när han öppnat dem och det skickas en del hjärtan och selfies från henne till han. Han säger att dom bara är vänner och att ”hon är sån” och att jag är svartsjuk, han vill inte behöva välja osv. Han säger också att jag gärna får vara med när dom umgås, men han vet mycket väl att detta är en kvinna jag inte klickar med överhuvudtaget. Vi är totalt olika! Det är alltså inget personligt men jag skulle inte umgås med henne på några villkor som helst.

    Frågan -Är det här ”normalt”? Ska jag bara inte bry mig som han vill.
    Vad tycker ni? Hur hade ni känt eller gjort?
    Det känns som han skuldbelägger mig för att vara ledsen och faktiskt misstänkam…

      Litar du inte på han? Hon kanske faktiskt bara är sån. ??‍♀️ Hjärtan och sånt känns som en generationsfråga.. Jag kan skicka hjärtan till främlingar… Men gå efter din magkänsla, om du inte är okej med det men han vill fortsätta vara vän med henne så avbryt förhållandet?

        *honom

          Ingen bryr sig.

            Ingen säger så.

              Eh, flesta säger väl honom inden situationen? Dessutom är det skillnad på säga och skriva…

                Ja det var ju det jag sa. Ingen säger ”han” på det sättet som personen skrev.

                  Ah, sorry. I vissa dialekter gör man ju det dock. Och en del ungdomar.

            Jodå, många bryr sig om vårt språk.

        Tack för ditt svar. Ja jag tror det är bäst gå efter magkänsla. Det jobbigaste är att jag inte har någon nära vän, ingen att lufta mina tankar med. Är därför jag skriver här.
        Visst är hjärtan i sms lite av en generationsfråga men vi är alla i samma ålder, 40+

          Men om han säger att det inte är något så är det säkert inte det. Alla män är ju inte svin.

          Är det Booken?

      Var i EXAKT samma situation med min sambo. Tyckte det var SKITäckligt och vidrigt beteende utav båda av dem. Vi grälade skitmycket över detta och tillslut tog han distans från henne (vad jag vet) och nu pratar de inte alls som förut utan bara om de måste ang en gemensam business grej. Vet att min kille aldrig i världen skulle ligga med henne eller något sånt men det var liksom på den nivån att han satt i telefon med henne i en timme och berättade grejer om hans privata liv medan jag satt brevid och inte visste något om vad pågick i hans liv. Hon skickade puss-smileys och hjärtan åt honom och grejer. Fick också dåliga vibbar utav henne, som om hon gjorde grejer för att ”spela” med honom och ha ett inflytande över honom och få till gräl mellan oss och få mig som att verka som en crazy bitch. Hon blev tex arg när han tog distans en gång förut och slutade prata med henne för hon kände att hennes ”makt” över honom hotades och han kom för nära mig (sin sambo liksom???). Han gjorde också grejer för henne som han inte skulle gjort för mig (tex hämta på flygplatsen, svara på onödiga mess, överraska henne med dyr födelsedagspresent osv) för att han sa att han ”måste” pga dom hade business ihop. Tyckte det var extremt sårande och vidrigt och han vill inte att jag ska vara nära vän med andra män och jag vill inte han ska vara nära vän med andra kvinnor. Denna situationen var bådas fel, både min mans och hennes.

        Men exakt så är det för oss, mig! Jag börjar känna mig som en crazy bitch, den som bara gnäller och ställer krav och hon är den snälla glada och roliga! *kräks*
        Min karl gör och säger också saker till och för henne som han aldrig gjort för mig. Sånt sårar fruktansvärt.
        Till skillnad från dig så säger min karl att om jag ber honom välja så får jag gå… ?

        Mvh Crazy bitch ?

          …och vi har varit tillsammans i19 år

            Alltså det är så sjukt.. Och självklart när man då är en ”crazy bitch” med sina krav så blir hon ännu mer appealing och rolig för hon alltid bara är kul att prata med/hänga med, så man kan liksom inte vinna. Vi kunde inte prata om henne alls utan att gräla och nu kör min kille en bil hon äger och jag kan inte ens säga något om BILEN utan att han ignorerar mig för att han tror jag ”vill” gräla om henne. Det sårar så sjukt mycket när dom gör sånt, jag förstår exakt hur du känner dig. Vet du det var flera gånger då vi grälade som han sa ”hon är mycket roligare att umgås/prata med än dig osv”. Så en gång när vi grälade sa jag att han får välja (eller något sånt, minns inte hur det kom till det) och trots att han inte egentligen gjorde det så sa han att han lämnar mig, sin sambo han vart med i 5 år och försökte få barn med, för att få vara vän med henne fortfarande och han sa en massa grejer som att han skulle åka till henne och sova där och äta middag hon lagat osv (inte sant men jag trodde ju på det och det sårade som fan att han faktiskt lämnade vårt hem ”för henne” och valde henne över mig). Flera gånger om alla vi tre sågs så blev han arg på mig för att jag gjorde situationen stel eller sa något opassande. En gång åt vi ute med henne, min sambo och min sambos kollega som hon också blivit nära med för det var kollegans födelsedag. Efter middagen ringde hon min sambo och sa att jag var jätteotrevlig hela kvällen och fick henne bli obekväm och gav henne blickar (??) osv och han blev skitarg på mig för det, tills jag förklarade hur det var (socialfobi, nervös, var faktiskt inte otrevlig alls). Tyckte det var sjukt att han bara tog hennes ord för det och högg till på mig. Kan tilläggas att under denna middagen åt jag och hon samma mat och jag frågade min sambo om han ville smaka trots jag visste att han inte gillar den maten, han sa nej. Sekunden efter räckte hon fram en bit av sin mat och la den på min sambos tallrik (??). Skitäcklig situation all in all 🙂 sen tror jag inte dom skulle ”glidit isär” om hon inte skulle irriterat min sambo ang deras gemensamma business grej, det fick honom att ”tappa smaken” så att säga för att han inte gillar då folk pratar åt honom på ett visst sätt.

              Men usch och fy! När jag som utomstående läser vad du skriver så tänker jag Lämna honom! Det finns faktiskt bra och ärliga karlar där ute. Ingen ska behöva stå ut med det här! Stay strong Sister ❤

              Vill typ bara krama dig.

                ❤️

          Låt honom gå. Wtf

      Skulle aldrig hända här, no way josé. I mina öron låter det som mer än vänner.

        Håller med! Då återstår bara det jobbiga, gå vidare i livet…

          Alltså wow när jag läser vad du och andra Anonym skriver.. vilka jävla rövhål till män! Ryser. Förstår att det är jobbigt men alltså du är värdefull. Han behandlar ju dig så skamligt att han är inte värd en sekund till av fantastiska du. Sätt värde på dig själv och gå. Han värdesätter ju inte dig. Hon är gift? Bli bästis med hennes man också!

            Jag förstår verkligen inte att folk är i förhållande med såna män. Fattar inte hur man orkar slösa sin tid på en sån

            Problemet är ju inte (gör mig) riktigt om de är vänner, utan att han behandlar DIG dåligt! Pissig snubbe.

      Nä. De är inte bara vänner. Det kanske inte har ”hänt något” än, men en spänning finns det säkert. Sen är frågan om du kan ha överseende med det och låta det passera eller om du vill ta upp det. Ibland handlar det om hur mycket man som par har att bygga vidare på.

      Skitsnack. Nej, det är inte normalt. Ingen seriös man som älskar en håller på så. Han har något med henne och har han inte det så blir det något.

      Förstår inte behovet av att vara vän med någon av motsatt kön när man är heterosexuell och i en parrelation. Det känns som din kille har någon form av bekräftelsebehov. Menar inte att han är otrogen. Hade min man börjat ta emot sms från en kvinna med hjärtan i hade jag undrat. Tycker faktiskt att det är respektlöst. Hade förklarat mina känslor och i så fall bett honom markera för kompisen. Skickar han hjärtan med sina killkompisar också?
      Det viktigaste för honom ska vara er kärleksrelation, annars är ni inte seriösa med varandra på det planet.
      Jag hade iaf aldrig accepterat det beteendet från min man i alla fall och han hade aldrig accepterat det heller.
      Var tydlig med hur du känner. Säg att han kan vara vän med henne men att du är obekväm med sättet dom kommunicerar på.
      Vi är 29 år ifall det spelar någon roll.

      Förklara exakt hur det känns, vill han inte hjälpa dig att må bra? Är det hans bästa vän sen många år kan man ju kompromissa men för en ny vänskap ska han inte offra ditt välmående.

    Jag vill väldigt gärna ha flera vänner. Där jag bor nu har jag 1 vän som jag kan vara mig själv med och umgås med ofta, sen har jag bekanta som jag kan ses med ibland men känner mig ofta som jag lägger upp en fasad inför dom plus att jag irriterar mig på dem ofta och så har jag flera bra vänner som inte bor i samma land/stad som mig. Vill verkligen ha ett kompis-gäng igen som när man va i skolan men jag klarar inte av att vara vän/träffa folk jag inte gillar/stör mig på. Tex hade vi ett kompis-gäng med min kille men ett av paren var killen äcklig och tjejen vad skit dryg mot min kille så de ville jag inte träffa längre, det andra paret och ensamma tjejen var väl okej men de festade massa och hade inget gemensamt med dem i och med att jag inte festar och därmed fann jag absolut 0 att prata om med dem.. Till slut slutade vi bara ses eller då följde jag inte med längre till att träffa dom. Jag vet att man inte ska ha folk man inte gillar runt sig osv men min kille kan hänga med vem som helst bara han har roligt i stunden, han bryr inte sig om deras värden eller hur de är som personer (fattar ni vad jag menar?). Jag kan dock inte bortse från sånt och jag önskar jag kunde vara mer lättsam och öppen för att bara casually hänga med folk utan att det behöver vara så himla djupt. Känns som jag verkligen inte har något socialt liv pga detta och det gör mig irriterad på mig själv. Kan också inte vela träffa någon igen om de har ett irriterande liv, pratar om irriterande grejer eller gör irriterande saker (irriterande enligt mig och kan vara väldigt små). Ja ni hör ju. Vet inte vad jag ska göra? Vill liksom bli lättsam och rolig och ha en bra energi men det känns som jag är väldigt krystad runt folk också och tror det kommer från min sociala ångest då jag var ung (jobbat bort ganska mycket utav den men känner att jag vill imponera folk hela tiden och inte kan slappna av). Hur kan jag lösa detta? Hur får man en bättre energi och blir en sån rolig person folk vill vara runt?

      ❤❤❤

      Var dig själv! Det är ju den personen du vill folk ska gilla, inte nån annan.
      Precis som man säger om kärlek att ”det finns en för alla” så finns det en vän (eller en hel bunt) för alla. Jag lovar!
      Sök dig till såna som är som du. Gå en kvällskurs i nåt som du gillar t.ex
      Det kommer ordna sig ❤

    Litar du inte på han? Hon kanske faktiskt bara är sån. ??‍♀️ Hjärtan och sånt känns som en generationsfråga.. Jag kan skicka hjärtan till främlingar… Men gå efter din magkänsla, om du inte är okej med det men han vill fortsätta vara vän med henne så avbryt förhållandet?

      *honom

    Hur ligger det till nu då med att beställa cbd-olja på nätet? Har för mig att sist jag kollade har det skett någon modifiering av regleringen som lett till att de svenska webbshopparna tagit ner sina cbd-produkter då det inte verkar funka lagenligt att sälja dem längre.
    Jag har hittat en återförsäljare i Schweiz som skickar till Sverige (thc-fri olja) om han får en beställning. Men kommer paketet släppas in i Sverige? Senast jag fick en olja skickad till mig av en privatperson i Schweiz var denne tvungen att berätta för postpersonalen vad paketet innehöll och de skrev då ”medicin, olja” på paketet. Det var i januari, men har för mig jag hittat Ny information som gör mig tveksam på om jag kommer få se mitt paket, thc-fri eller ej. Det örnar rörigt. Vad gäller??

    1. Om ni får reda på stt er dejt/partner partyknarkar ibland (röker på/ecstasy/MDMA/kokain), är det en dealbreaker för er?

    2. Har ni varit på fler Tinderdejter med samma kille fastän ni varit osäkra på huruvida ni känner något? Har det utvecklats till något eller har ni avslutat?

      1. Om det är en dealbreaker? Röker på, nej. Kemiska droger, ja. Röker själv hellre än alkohol. 2. Dejtar inte killar men brukar sällan träffa någon igen som jag inte kände något alls för. Behöver inte bli blixtkär på första dejten men måste finnas något intresse.

      1. Av någon anledning ser jag lättare på att de röker på (kanske pga bott i både Holland och Kalifornien), däremot hade jag nog funderat en gång extra om brukandet av ecstasy/MDMA/kokain. ??‍♀️ Om det hade varit en dealbreaker tror jag inte, hade nog dock ifrågasatt det.

      2. Ja fast det utvecklades inte till något.

      1. Ja. 100%.

      1. Jag är väldigt emot droger, även att ”bara” röka på. Så ja, det är det absolut.
      2. Ja, det har jag. Men har avslutat det efter ett tag.

      1. Nej. Om det bara är någon gång ibland och inte varje helg eller mer ofta, då hade det varit ett problem för mig.
      2. Har aldrig varit på tinderdejt då jag varit med samma man i 10 år, men har dejtat en hel del innan tinder fanns 🙂 Jag har aldrig lyckats få känslor med tiden för personer jag inte känner något för från början, utan för mig har det funnits en attraktion och intresse med en gång för de jag gått vidare med. Men vet många som har utvecklat känslor med tiden till bra stabila relationer, så du kanske är en av dem!

      1. Röker – nej
      Övriga – ja.

      2. Ej varit singel när tider funnits. Men jag har gått på flera dejter med en person som det kanske inte slog blixtrar om på första dejten, det har aldrig blivit bättre för det.

      Jag har varit på många dejter med en och samma kille, med många killar, när jag var osäker på om jag kände något. Jag är av uppfattningen att man inte kommer att känna något de första gångerna, utan det är något som måste växa fram.
      Det har utvecklats till något flera gånger. Jag har också avslutat flera gånger. Några gånger pga nummer 1.

      1. Har aldrig testat droger och skulle aldrig ens vara vän med någon som håller på med sån skit.
      2. Ja, men det har aldrig resulterat i något mer.

    Är man svag om man går tillbaka till någon som varit otrogen? Kommer personen vara det igen? Hur går man vidare från någon som man trott är ärlig mot en och som man sett en framtid med?

      Jag skulle inte säga svag. Det där är ju ytterst individuellt. Många har ju gått tillbaka och får ett bra förhållande, vissa påstår starkare.

      Jag personligen skulle inte kunna bygga upp den tilliten igen. Jag har rätt bra fantasi, så jag skulle få upp bilder i huvudet jag inte skulle kunna glömma och varje gång vi skulle göra något skulle jag undra om han gjorde det med henne. Skulle förmodligen bli en sån som ber han visa vad han håller på med på telen, kolla historik på webben osv.
      Har läst om och hört från personer som varit otrogna att den första gången är den jobbigaste gången, sen blir det lättare. Så jag tror, har man en gång varit det så har man lättare för att vara det igen.
      Dessutom, det viktigaste, min syn på honom skulle förändrats. Från en lojal man som älskar och värdesätter mig till en illojal man, respektlös mot mig som sket i mina känslor och vårt liv tillsammans. Hur bygger man upp den bilden igen? Den där pappers metaforen är bra. Om man tar ett papper och skrynklar ihop det och sedan försöker veckla ut det igen så kommer det aldrig bli som innan.

      Jag har varit den otrogna. Min kille tog tillbaka mig och nu 10 år senare har jag inte varit otrogen igen. Så visst går det.

      Jag skulle inte kalla det att vara svag, snarare fundera över huruvida man har självrespekt eller inte. Den trista sanningen är att du aldrig kan veta om din partner kommer att vara otrogen igen, men risken ökar ju eftersom du redan har tagit tillbaka honom en gång innan för samma vidriga beteende. Var själv med en kille som ljög hela tiden, narcissistiska tendenser osv. vilket definitivt gjorde det mycket svårare att komma över men ju längre tid det går desto mer klarare syn får man över hur dåligt det verkligen var. Det finns liksom ingen mirakelmetod utan bara tid och massa självkärlek. Hoppas att det löser sig vad du än väljer =)

      Ja, jag tycker man är svag. När någon uppenbarligen visat att denne inte älskar/respekterar en, visar man exakt samma sak om man stannar. Det visar att man inte respekterar sig själv tillräckligt för att VÄLJA att vara med någon som åtminstone respekterar en. Det är att nöja sig med skit och tro att det är kärlek när världen kryllar av män/kvinnor som kommer att respektera en. Nöjer man då sig med någon som inte gör det anser jag att man är svag.

      Ja, man är svag. Problemet är att vissa kvinnor inbillar sig att ”kärleken är starkare”, men detta förutsätter att bådas kärlek är där och det är den inte om man sätter på nån annan. att ens kärlek mot en man är starkare än den mot sig själv visar ju självklart på att man är svag och tar en skit framför sig själv.

    Brukar ni också känna en skillnad i ÖS-kommentarerna mellan fredagar och lördagar? Jag tycker fredagarna alltid har ett mer deprimerat och hätsk klimat…

      Jag håller med. Samma stämning kan det vara kring jul och långledigt när folk är hemma mycket och har umgåtts med familj och släkt.

      Ja. Var väl rätt trevligt under påsken dock och det var ändå flera dagar.
      Bäst brukar onsdagar vara.

    Har varit gift sen 2000, älskar vårt liv, älskar våra barn och älskar vårt umgänge. MEN där finns ett stort men som blir tydligare och tydligare. Jag känner inte mig älskad och uppskattad av min man. Vet inte om jag har orimliga förväntningar. Hör från kompisar att det är så jobbigt att deras män vill ha sex hela tiden. Min man vill aldrig ha sex. Jag är en oerhört stark tjej med ledande position i byggbranschen men även jag vill känna mig åtråvärd och sårbar ibland, men jag får känslan av att min självständighet är osexig. Min man uppfattas av våra vänner som en oerhört snäll, prestigelös och älskvärd person, jag uppfattas nog som mer viljestark, självständig och passionerad.Dom har svårt att förstå att hans sätt kan såra mig i deras ögon är nog jag den ”besvärliga”. Detta håller på att göra mig galen. Hans likgiltighet mot mig sårar mig så djupt och när jag pratar med honom om detta menar han att jag är överkänslig och en dramaqueen.
    Vad fan ska jag göra? Jag älskar som sagt allt vi gör och vårt liv men behöver mer…

      Bara för han är en man behöver han inte älska sex och vilja ha det non stop, eller ens regelbundet eller särskilt ofta.
      Män är också människor

        Så du menar att jag har orimliga krav som vill ha sex med man? Sist vi hade sex var för 6 månader sen han har inte haft lust sen dess.

          Står inte någonting om orimliga krav?

            Nej, du har helt rätt, det var jag dom la in en egen tolkning. Sorry.

          Åh herregud, du är inte orimlig alls. Förstår dig helt, klart man vill känna sig åtråvärd.

      Parterapi!!! Räddade mig och min man, om din man är öppen för det då. Men han kanske gör det för er skull?

        Vi gick i parterapi för något år sedan. När han var där var han fantastisk och det verkade faktiskt att han förstod att jag blev sårad men nu har han fallit in i samma mönster. Vi är nog väldigt olika i grunden. Jag är känslosam, mycket, vill att det ska hända saker medan han är lugn, känslokall, samlad och nöjd. Trots detta har vi roligt ihop men jag saknar känslan av att vara åtråvärd.

          Är han otrogen? Gör han något med dig själv? Vad är anledningen till att han inte vill ha sex?

            Tror inte att han är otrogen faktiskt utan tror att han inte känner någon lust. Inte ens säkert att det beror på mig, men det är ju lätt att tro det.

      Vad får dig att tro att män vill ha sex hela tiden? ? Alla går väl igenom dippar gällande sexlust, både kvinnor och män.

        Så är det så klart. Jag vet ju faktiskt inte hur ofta andra har sex. Vi hade sex för cirka 6 månader sen, han har inte varit sugen sen dess. Jag kanske har orimliga förväntningar.

          Tycker inte alls du har orimliga förväntningar. 6 månader är ändå väldigt länge. Kan du prata med honom om varför han inte har lust just nu och hur ofta han skulle vilja ha sex? Ni behöver nog vara väldigt tydliga med era förväntningar och önskemål, så ni kan försöka jobba fram en gemensam målbild om hur ni vill att det ska vara. (Haha, vad business det lät, men du fattar nog!!).

            Tack! tror du har helt rätt när det gäller kommunikationen. Är liksom rädd för att ställa frågan då jag är livrädd för svaret…

              Förstår att det känns svårt. Men samtidigt vill du ju inte fortsätta som det är nu. Jag tycker du ska tala om att du inte känner dig älskad och uppskattad, så han verkligen förstår det och har chans att göra något åt det. Ni kanske har olika kärleksspråk och visar kärlek på olika sätt, så tala konkret om på vilket sätt du vill känna dig älskad och uppskattad. Lycka till ✨

      Depression?

    Är nära anhörig till en person som ligger nersövd pga corina nu. Och är väldigt allvarligt sjuk. Inga riskfaktorer. Så man kan bli allvarligt sjuk i corona ändå. För det är det du undrar? Vi kanske kan låta bli att spekulera i särskilda personer nu? Av respekt för de anhöriga.

    Bästa bodyscruben?? Ska göra underverk på ben (jag använder epilator) och booootey. ?

      Blanda olivolja och socker till en tjock massa. Scrubba loss.

        Akta så du inte halkar bara, kakel kan bli jävulskt halt av olja 🙂

        Åh tack ?

      Köp en syra för kroppen. SkrubbKorn har aldrig funkat på mig. Men köpte en handske från kicks och torrskrubbade. Funkade bättre

      Rituals sakura ?

    Om du är tillsammans med någon: När du tänker på ditt förhållande, känns det då som att det du och din partner har är något unikt? Att ni är annorlunda från andra par? Att ni verkligen är menade att vara med varandra osv.

    Jag är i en sits där jag borde avsluta förhållandet jag är i men har de där känslorna av att kärleken mellan oss är äkta och inget man ger upp. Så vill mest bara höra att andra känner på det viset och att vi inte alls är speciella, att det kommer nägon annan jag kan känna likadant med i framtiden..

    Om det kvittar har förhållandet varat ca 1,5 år och vi är unga (23 och 25)

      Nej jag tror inte att det jag och min sambo har är något unikt. Men vi trivs ihop och livet är lite bättre tillsammans än utan varandra.

        Spot on! Du beskrev min känsla exakt!

      Ibland känner jag att vi har något unikt, jag och min partner. Främst för att vi varit tillsammans länge och är unga. Men också för att vi har ett kravlöst förhållande, ibland känns det unikt bara en sån sak.
      Men det är ofta när jag får höra om andas förhållanden och ”klagomål” som jag uppskattar det jag själv har.
      Vi är väl egentligen inte så unika, det finns många med bra förhållanden men är det inte fint att få känna att sitt förhållande är något extra bra ibland?

      Jag har känt med alla mina pojkvänner utom en (var inte så kär i honom) att vi har något speciellt och att våra känslor för varandra skiljer sig från vad andra upplever. Jag tror det är en effekt av att vara kär. Man behöver känna det där kittet som ska hålla en ihop och säkerställa avkommans överlevnad.
      Du kommer hitta det igen.

    Vänta… ska kolla i hans journal.

    ?‍♀️

    ”Vi hör av oss inom två veckor” avslutade rekryteraren min arbetsintervju. För första gången någonsin fick jag inte förfrågan ”kan du börja *insert ett datum* och jag tänker att något måste ha gått riktigt fel. Jag var nervös och ibland snubblade jag på orden… men jag är alltid lite nervös, det brukar ändå gå bra. Visst är det ett dåligt tecken att jag inte fick mycket än att jag ska få en återkoppling inom två veckor?

      en pandemi pågår. kan ju va därför

        Ja, det är många sjuka så HR, andra cher osv kan dröja innan man kan ge besked. Kan även vara att andra har problem att komma på intervju pga sjukdom så det kan ta tid att avklara processen med dem.

    Svag skulle jag inte säga att man är. Det är alltid svårt när det är känslor inblandat.
    Men jag skulle aldrig ta tillbaka nån som har varit otrogen, men det är bara jag. Jag skulle ha otroliga problem att kunna lita på personen efter det. Och om man ska kunna gå vidare tror jag det oerhört är det viktigt att båda parter kan lägga otroheten bakom sig, och det är nog svårare för den parten som har blivit bedragen. Men nu gissar jag bara och utgår från mig själv. Har aldrig vart otrogen, och vad jag vet har ingen vart otrogen mot mig heller.
    Hur man går vidare kan jag bara säga att tiden läker alla sår. Även om det gör för jävla ont ett bra tag så kommer det bli lättare. Det fanns ett liv innan personen i fråga, och det kommer finnas det efteråt också. Bara att ge det tid och tillåta sig att vara ledsen.

    Fy fan. Känner mig så äcklad av en kk jag har träffat ett tag. Vill inte säga för mycket för jag vill inte outa varken honom eller mig. Men vill inte tänka på att ens ta i honom igen.

    Ville bara få det sagt.

      Man blir ju nyfiken. På vilket sätt kan det äckliga outa vilka ni är? Vad är det äckliga? Man kan ju inte säga A och inte B 😉

        Det är så många saker som man kan lägga ihop lätt om man känner någon av oss och jag vet att vissa av mina vänner läser här.

        Men det som fick droppen att rinna över var när vi pratade om fantasier. Fanskapet säger då att han vill lägga ut mig på annons på någon eskortsida och låta andra män betala för att vara med mig. Kräktes i munnen och bestämde mig för att aldrig träffa honom igen?

          Men kom igen, det är en fantasi och inget som killen skulle göra på riktigt.

          Min fantasi är att bli våldtagen av typ 7 män samtidigt, fastbunden, slagen osv. Men det är verkligen inget jag vill leva ut i verkligheten.

            Haha ja rena fantasier har jag inte något emot men det här var en fantasi han ville utöva. Han ville att jag skulle fundera på att göra det med honom. Han hade förslag på hur vi skulle lägga upp annonsen, vilka bilder vi kunde använda, vad vi kunde ta betalt och hur vi skulle dela upp det osv.

          Bra beslut! Klappa dig själv på axeln!

          Fyfan vilken äcklig kvinnosyn han borde ha om han har den sjuka fantasin och faktiskt vill utföra den. Kräks

      Det är ju sjukt vanligt bland äckelmännen som gillar porrbiografer osv, så tror faktiskt inte du outar dig. Mitt ex bad om liknande… Ush. Bli inte involverade med A.Ö (initialerna) inte heller C. R. Eller R. L
      USH
      håll er borta från sånna as, plötsligt en dag vaknar du upp efter att vart drogad och får se filmer från övergreppen…

    Nej Adam hade inga bakomliggande sjukdomar. Men du behöver inte vara rädd att just du eller nån nära ska dö för det.
    Tänk realistiskt!

      Fetma?

    Kvinnan bakom ”räkor med ansikten”-tråden talar ut!

    https://www.aftonbladet.se/a/0nyAbG

      Apropå det, hur var det med Anof, kom det nånsin fram om hen var ”på riktigt”? ?

        Hahaha Anof! Världens skickligaste (och uthålligaste) troll. Har för mig att det tyvärr var just ett troll. Men ändå, vilken entertainer ?

          Men ändå den bästa ❤

      ”Jag är från Norrland och där åt vi renkött, inte räkor..”

      Är hon seriös? Framstår inte som mycket smartare idag i den där intervjun.

    En av mina favorit Youtubers gick bort idag i självmord. Det blev en stor chock för mig och hans andra tittare. Behövde för en stund sedan gråta ut och det känns som att jag sörjer honom. Har aldrig upplevt det tidigare att sörja över någon offentlig person som man gillat.

    Ifall någon undrar vem det är så är det Steve Cash. Han gjorde ”talking kitty” videos där han gjorde voiceover på sina katter och sin hund. Han skrev också egen musik.

      Så sorgligt ❤

    Jag har nyss avslutat ett tio år långt förhållande, hur är man singel? Känner mig lite vilse, hur går jag till väga?

      Inte den den blekaste. Jag blev singel. Var det i två veckor, sen blev bekräftelsebehovet för stort och jag skaffade mig en älskare. Men säg till om du kommer på hur man gör.

        För mig tog det tre veckor innan jag saknade närhet för mycket så jag skaffade mig en KK.

      Var snäll mot dig själv och låt dina singelvänner visa vägen! Hade aldrig klarat det utan dem.
      Skaffar du Tinder så ha låga förväntningar, folk är idioter helt enkelt.
      Lycka till, det löser sig!

      Man lever sitt liv. Träffar sina vänner på middagar hemma och restaurangbesök (utom i coronatider förstås). Tränar. Jobbar. Läser. Man gör helt enkelt allt man tidigare gjort, bara utan en man. Inga problem. Och kom ihåg, karlar kommer och går, vänner består.

    Är det nån fler än jag som följer Big Brother? Och förmodligen fler timmar än vad som är hälsosamt ? men jag skyller på min coronakarantän.
    Nåväl den jag vill ska åka ut på Måndag är Amelia! Även om jag ibland känner för henne, men jag tror hon mår bättre på utsidan så hon slipper göra bort sig så mycket

      Nja slutade följa för ett tag sen men har sett Amilias beteende mot Lennie, som många andra har kommenterat, hade han betett sig som hon gör mot honom hade det kallats sexuella trakasserier. Usch!

      Jag! Ut med Amilia. SÅ trött på den besserwissern som pratar skit om allt och alla, inklusive sina ”vänner”. Dock lär ju produktionen hitta något sätt att hålla kvar henne på.

        Jag hade gratis Cmore nör jag var sjuk för några veckor sen och blev chockad över hur jobbig Amilia var att kolla på. Och hur mycket tv-tid hon fick. Vad de än gör så leker hon programledare, söker kamerorna med blicken och pratar konstant. Hon avbryter folk och låter dem aldrig prata, det är liksom samma hela tiden.
        Hon återberättar också hela tiden saker som hänt i huset. Man blev galen!

        Jag vill att hon ska ut också men är också säker på att produktionen kommer fixa kvar henne. Nu skapar de ju drama åt Martin för att vända hatet mot honom istället.

      Hon Jasmin är obehaglig. Sjuk skådespelare eller så behöver hon vård.

        Jättebarnslig är hon. Tycker inte nåt av dina andra två förslag stämmer.

    Höggravid och min sambo har covid-19. Vi bor litet och jag har ingen annanstans att bo. Är vettskrämd över att insjukna, suck.

      Skulle vara mer rädd för att han inte är frisk till förlossningen ?

        Jag har inga problem med att föda själv. Det är mitt minsta bekymmer just nu faktisk.

      Kan han kanske bo hos sina föräldrar eller nån vän ett par veckor tills han är frisk? Förstår det känns jobbigt bli ensam men det är nog tvunget.
      Annars har jag läst om par med barn där den en haft covid-19 utan att smitta dom andra. Dom har sovit i olika rum och hållt minst två meter mellan varann hela tiden. Plus varit noga med handhygien och ofta spritat dörrhandtag, lysknappar osv där den smittade kan ha vidrört.
      Lycka till

        Hans föräldrar är i riskgruppen så det är uteslutet. Och mina anhöriga bor en bra bit bort så dit kan jag inte heller ta mig. Eftersom det finns en stor risk att jag bär på smittan så vill jag inte tränga mig på mina vänner (inte så att de erbjudit sig heller, vilket jag har fullt förståelse för)
        Jag ser vilket helvete han går igenom just nu och fasar över att behöva genomlida samma. Att befinna sig i det tillståndet som höggravid eller att behöva föda i det tillståndet skrämmer mig.
        Får göra mitt bästa och hoppas på det bästa helt enkelt.

          Kan han bo på hotell tills han blir frisk? De har erbjudanden om långtidsboenden nu, flera av dem.

    Någon som har/haft tietze syndrom?

      Jag!

      Jag! Satan vad ont de gör. Minsta rörelse kändes som tusen knivhugg

        Ja, och det tog typ 5 månader att bli av med. Hemskt var det!

      Har det gått över eller har ni det fortfarande?

      Jag också.
      Haft i flera år. Vänjer mig aldrig.

    Jag äter p-piller och hoppar över mensen ibland vilket jag blivit rekommenderad att göra. Har hoppat över den två månader i rad nu. Nu har jag dock haft små blödningar varje dag i ca. 1 vecka fast jag egentligen inte ska ha min mens nu. Har fortsatt äta pillerna som vanligt. När sjutton ska det sluta blöda? Och om jag äter sockerpillerna denna gång för att få mens (vilket är om 9 dagar), kommer jag få min ”riktiga” mens då?

      Hade en kommentar men det sket sig. Vill bara säga att ni som har migrän med aura får INTE äta ppiller. Det gäller även er som bara får blixtrar/flimmer i ögonen som inte får huvudvärk. Det är farligt.

      Kör med samma sak. Efter två-tre månader brukar jag få samma, och då hoppar jag över pillerna i 4 dagar och framkallar mensen, sen fortsätter jag som vanligt. Du kommer få din riktiga mens då 🙂

    Finns det någon som bor i Arboga? Ska flytta dit pga jobb i närliggande stad.
    Är ingen festprisse. Har man och nyfött barn!
    Vill veta hur det är att bo där? Ser fram mot att lämna Stockholm!

      Haha från sthlm till Arboga. I Arboga händer…nada.

      Är också från Sthlm och bodde i Arboga i två dagar med man och barn. Höll på att bli galen haha? Har ni besökt Arboga tidigare?

        Hahah låter jobbigt ? Vad var det du saknade från Stockholm då?

      Har bott i Arboga en period och då pendlade jag till Örebro för jobb. Tyckte om Arboga! Inget jämfört med Stockholm haha. MEN jag är ursprungligen från en jätteliten stad så fick hemkänslor. Personligen hade jag inte kunnat bo där en massa år och skaffa familj där. Då hade jag valt en mellanstor stad som Örebro. Örebro är perfekt!

        Vi ska bo där i några år 🙂 Kanske längre om vi trivs! Alltid velat bo i en mindre stad. Har varit trött på Stockholm länge. Varit i Arboga två ggr. Ser mysigt ut! Kräver inget drag ? Vill mest veta om det finns vettigt folk i stan! Vill man ha mer att göra finns ju Örebro, Eskilstuna och Västerås ca 30 min bort tänker jag.

          Ingen som bor i Arboga nu? ?

          jag mötte inte på en enda vettig människa under min vistelse där ?

            Haha vad mötte du då? ?

          Jag har jobbat i Arboga och upplever att det är en mysig stad med många trevliga personer i. Om du har barn kommer du säkert lära känna andra snabbt!

    Jag känner mig lite ledsen efter att jag pratat om en situation som hände för väldigt länge sen och för att jag lämnat min hund ensam hemma medan jag gick till affären. Är väl gravidhormoner men känns ändå jobbigt att vara ledsen.

      Ja, gravidhormoner.

    Behöver hjälp. Blev lämnad av vad jag trodde var mitt livs kärlek för nästan 2 veckor sen. Är helt förstörd, kan knappt andas och är så chockad. Jag inser ju att ingenting jag säger till honom spelar roll, dock har vi vissa saker vi måste prata om (praktiska saker osv) vilket jag tänker att han borde ha tagit tag i, men han ringde, sa ”är inte kär längre” och har sen totalt ignorerat mig. Vi har pratat en gång sen dess men då var mest jag ledsen och hade frågor och han lät stressad och ledsen han också. Nu sitter jag är hoppfull och tänker att han kanske ångrar sig, men det går ju inte… vad ska jag göra? Han vill att jag ska bli arg och att jag ska ta tag i allt de praktiska, för det är lättare om jag är den som blir arg och får nog men det var ju han som lämnade. Vi båda är i 25 årsåldern om det spelar roll. Förstår inte varför han ignorerar mig så. Och nej, smsar inte 829 gånger om dagen utan har hört av mig en gång och bett han ringa, varav inge svar..

      Vad för praktiska saker? Jag är så ledsen för din skull. Men har också varit den som lämnat någon som var jättekär i mig och första tiden tog jag också avstånd helt. Jag blev typ sur när personen grät osv.. Det är svårt att lämna någon som har känslor för än när man själv inte känner likadant. Om det praktiska inte är akut så ge det lite tid och ta hand om dig.

        Han flyttade tillfälligt till norge pga jobb, så vi har haft distans i typ 3 månader, innan bodde vi tillsammans så alla hans grejer är här (hos mig, inte gemensam lgh utan min), det är även pengar inblandat. Jag kunde inte bry mig mindre om sakerna egentligen, det skapar bara så onödigt hopp hos mig att han inte ens har nämnt någonting. När vi pratade sist så ja, han lät lite sur och jag fattar att det är svårt för honom också men blir så ledsen av att bli totalt krossad & ignorerad av någon som jag gjort allt för, vi har gått igenom så mycket, han har gått igenom så mycket & jag fanns alltid där, typ det som sårar. Men även fast han var lite sur så sa han fortfarande saker som han ”brukade”, att jag är hans fina, han sa att de va skönt att höra min röst & avslutade med puss liksom. Jag fattar ingenting av den här situationen haha…

          Han har gjort slut. Sån är situationen. Skicka ett sms och fråga hur ni ska göra med hans saker. Och vänta tills hans svarar på det.

            Så skulle jag också göra. Smsa en gång och sen får han sköta sina grejer själv. Inte ditt ansvar.

      Du kommer snart träffa en annan där allt känns 100% rätt och då är den gamla kärleken ett minne blott. Tro mig

        Det där läser och hör man ofta. Men det behöver faktiskt inte vara sant. Alla träffar inte någon ny, somliga är singel väldigt länge eller för alltid.

          Ja. Här är en. Vet inte vad det är för fel på mig.

      Den rätte kommer aldrig att ignorera dig och skulle aldrig göra något som skulle riskera att han skulle förlora dig.

        Han är ju inte den rätte eftersom han dumpat henne?

      *honom

      Skriv ett sms, vad ska jag göra med dina saker? Svarar han inte hyr du ett förråd i hans namn och skickar uppgifterna. Han ska inte ha dig som förråd nu när ni är ex. Han plågar ju dig med all hans skit där, du måste få gå vidare.

    Har typ senaste halvåret fått vita knottror på mitt ansikte och hals. Om jag drar på dem (jag vet du behöver inte förklara att detta är dåligt). Vet inte vad jag ska göra. Är 28 år och har inte ändrat min rutin på något sätt men Helt plötsligt dyker de upp hela tiden. Har inte haft problemfri hy sedan innan… men inte på det här sättet… någon som har tips?

      Mollusker?

    Vill se en sorglig jävla gråtfilm ikväll! Vilken?

      A little bit of heaven, a Walk to remember, my Sisters keeper

      The fault in our stars

    Ni med barn, kan ni nu i efterhand känna att ni valde fel namn till era barn?

    Tänker på namn som kanske var ”gulliga” för 5 år sen men som idag är oerhört tvivelaktiga,
    Typ som Tindra och Saga…

      Jag tycker Saga och Tindra är fina namn båda två! Har dock aldrig döpt någon varelse till någon av de namnen och har inte ångrat något namn heller.

      Tänker också att man kopplar namn så mycket till person att man inte tänker på namnen som fina eller fula till slut. Men det hade ju inte känt så kul att vara förälder till ett barn som väljer att byta förnamn i vuxen ålder, det hade ju varit lite av ett namnmisstag ändå 🙂

      Tycker Saga är fint 🙂 förstår inte varför man skulle ångra det namnet. Och som ovan nämnen så blir ju barnet en Saga när hon hetat det i 5år. Tror inte man kan tänka sig något annat då. (Även om det såklart finns undantag, vet att en del ångrar sina barns namn)

      Nej! Inte ångrat en sekund, visste tio år innan att om jag får barn och det blir en dotter ska hon heta detta. Internationellt gångbart, klassiskt och gulligt.
      Hon är själv jättenöjd med sitt namn och har alltid varit, nu 20 år gammal ❤️

      Tycker det är bara konstigt med alla konstiga namn med ännu knepigare stavningar med instoppade H eller C lite här och var ?

      Jag tänker Tindra 45 år, mellanchef. Nja funkar inte i min värld alls. Alla tindror och sagor blir ju vuxna någon dag med! Hade ångrat mig om jag döpt till något sådant.

    Tips på feelgood-böcker/författare?
    Älskar Sophie Kinsella, så någonting i stil med det typ (har läst nästan alla hennes böcker). Har testat läsa Emma Hambergs Rosengädda-böcker men har inte fastnat för dem alls. Min bästa feelgood-bok någonsin är ”En allvarsam lek” av Sally Thorne, om någon läst den 😀

        Åh, hört talas om den boken faktiskt. Ska köpa den dirr! Tack för att du påminde mig om henne 😀

      Jenny Colgans böcker.

        Tack för tips!

      Marian Keyes!

        Tack för tips!

      Lucy Dillon

        Har en (eller kanske två, till och med… köpte på mig massa böcker för fem spänn styck på Röda Korset så minns inte ens hälften av alla, haha) Lucy Dillon-böcker hemma men inte gett mig på dem än. Kul att de antagligen är bra då!

      Har du läst ”mitt liv & jag” med Cecilia ahern? Älskar också Sophie Kinsella och tycker mitt liv&jag är i samma klass… Haha älskade att läsa den… Rolig!

      Nu kom jag på en till stor kärlek i mitt minne!

      ”Tannie Marias recept på kärlek och mord” av Sally Andrew. Åh. Minns med djupaste värmen. Haha..

    Filif

    Denna fråga har säkert dykt upp förr här, så förlåt om den är tråkig… Men är det någon här som arbetar på Försäkringskassan?

    De söker flera stycken till tjänster som försäkringsutredare inom sjukpenning och jag är lite nyfiken. Arbetade för många år sedan på socialtjänsten (ekonomiskt bistånd) och undrar om detta är likt det skitjobbet eller bättre? Jag uppskattar om det är svart-vita regler, tycker inte det ska vara godtyckliga beslut. Trivs även med att inte behöva drunkna i möten med människor, utan sitter gärna med pappersjobb stora delar av dagen/veckan. Uppskattar alla svar, tack på förhand. 🙂

    Dum fråga kanske men hur vet man om man har ont i visdomständerna eller om det är käkarna som spökar? Har mest ont på högersidan, det går upp till benet runt om ögat, dvs nästan halva ansiktet ?

      Så hade jag nyligen, det visade sig vara ett stort hål. Så gå och kolla upp det innan det blir värre.

        Får inte komma till tandläkaren pga feber. Haft det i 35 dagar nu. Dom skrev ut en kur antibiotika och bad mig skölja med Corsodyl bara ?

          Är det konstigt menar du såhär i coronatider när feber är ett av symptomen och mjaoritete av klinikerna runt om i Sverige har stängt för att ge skyddsutrustningen till sjukhus?

            Nej, absolut inte konstigt men jag har ju akuta problem och akut tandvård ska man ju få.

      Låter som att det skulle kunna vara bihåleinflammation annars.

        Tack för svar, ska kika på det!

      Hur vet man OM man har ont i tänderna? Jag har aldrig ont, ändå har jag en trasig tand och massvis av hål. Deprimerad och fattig så jag orkar inte bry mig ändå

        Bra fråga. Har haft hål tidigare som inte gjort ont men visdomständerna kan ju kännas nåt förbannat när de börjar ploppa fram ?

    Någon som kollat på Fitness Diaries med Denice Moberg, Aspenskog, Fashionablefit och Angelicka Blick?

      Ja

      Kollade första avsnittet men fastnade inte alls. Not my cup of tea!

    Ge mig era bästa life hack till nyblivna föräldrar!

      Du hittar extremt många på familjeliv

      Glöm inte att andas! Första tiden är tuff. Men om man sänker kraven och följer med i stömmen känns det lättare. Njut istället för att ha höga prestationskrav. Fokus bör bara vara på dig och din familj.Trots att det är jobbigt med vakna nätter, känsliga magar osv tar man sig igenom den första tiden. Bebistiden är så kort så ta vara på den, den kommer aldrig tillbaka. ( För just det specifika barnet dvs haha)

      Life hack? SOV direkt du får möjlighet. Samsov. Amma om du kan så slipper du stiga upp och fixa flaska. Första tiden med första barnen är man nästan ”hög” av sömnbrist och alla hormoner. Med andra barnet är det likadant de första 2 månaderna, sedan kraschar man av sömnbristen och tror man är döende av alla symptom typ 😀

    Usch, allt blev så nattsvart sedan jag fick reda på om Adam Alsings död. Tårarna slutar inte rinna och tanken svindlar att jag aldrig mera ska få lyssna på Adam o compani-podden. Genom alla år med podden kändes det som att man kände honom, alltid klok och rolig, och jag missade aldrig ett avsnitt. Jag förstår ju naturligtvis att min sorg inte på något vis går att jämföra med sorgen hans vänner och familj känner, men varför kan jag då inte sluta gråta?..
    Är det någon annan som har upplevt en liknande sorg efter någon man inte ens kände?

      Jag kände liknande när Avicii gick bort. Fruktansvärt, men det är okej att känna så. Även om man inte känt de personligen så har de ju gjort avtryck. ❤

        *dem

        Samma här, lyssnar än idag endast på hans musik och tänker på honom varje dag. Han lever kvar genom musiken som han lämnat efter sig. Finner iaf någon slags tröst och glädje i det och jag antar att du kanske kan göra detsamma med det material Adam lämnat efter sig?:)

      Jag känner precis som dig, har lyssnat på podden i så många år och det känns som en kompis gått bort, försöker ta in det men det går verkligen inte ?

      Kände så med David Bowie. Jag är uppväxt med honom via min pappa som älskade honom. Lyssnade på honom varje vecka i typ hela mitt liv. Satte mig insett konferensrum på jobbet och grät. Kan forfarande vara lite ledsen över det. Avicii kände jag också så för, men en annan typ av sorg. Så ung och självmord. Det var heartbreaking.

    Såå jag har under flera år uppmuntrat min partner att starta eget. Han är otroligt driven/duktig/smart osv.. Till slut så öppnade han eget och han blomstrar(även nu under Corona) och det går otroligt bra för honom. Jag har själv haft väldigt höga ambitioner(dock pluggar jag fortfarande och tar examen nästa år) men det känns som att jag helt förlorat mig själv. Helt plötsligt känner jag att jag ”nöjer” mig med att ha ett 8-17 jobb så att jag får mer tid till hemmet och att stötta min partner. Jag behöver inputs, åsikter/tankar.. Kommer jag att ”kasta bort mitt liv”? Hur borde jag tänka kring detta? Vad har hänt med ”mig”.. Vill tillägga att vi har inga barn och absolut inga planer på det heller.

      Jag har 2 barn med en egenföretagare. Min man har ett jobb som inte påverkas av corona just nu. Han har alltid jobb och kommer knappast bli arbetslös. Jag är i princip ensamstående. Jag tar hand om hem och barn nästan helt själv. Han försöker vara ledig under påsk, jul, födelsedagar. Men det är ett önsketänkande som aldrig fylls. Han är ALDRIG ledig. Och när han väl ”är ledig” så sitter han i telefon hela tiden. Mitt råd är att, om du vill ha barn, skaffa det INTE med en egenföretagare!! Huruvida du kastar bort ditt egna liv vet jag inte. Ett 8-17 jobb låter ju normalt? Gör det du vill göra! Anpassa dig inte efter honom. Är det rätt så är det. Är det inte rätt så känner du det.. Eftersom du inte verkar vilja ha barn så är det ju inte bråttom att välja en livspartner. Njut så längd det varar.

    Vad anser man kommer hända med bostadsmarknaden nu? Vad finns det för fördelar och nackdelar med att köpa eller sälja bostad just nu med tanke på det ekonomiska läge vi är i under april pch framöver? Hur skulle du tänka om du ville köpa bostad idag?

      I början på 1990-talet halverades priserna, från 20.000 till 10.000/kvm i Stockholms innerstad. Säger inte att det kommer att hända igen, men om 12-18 månader vet vi.

      Fördelen med att sälja nu/snart är att utbudet kommer att minska medans efterfrågan inte sjunkit mycket. Alltså har objekten som ligger ute mindre konkurrens.

      Vi hade först tänkt vänta med att köpa för att se ifall priserna skulle sjunka. Sen blev vi så otåliga och hittade en fin lägenhet så vi skrev kontrakt i veckan! Vi fick ner den 8% från utgångspris och säljaren gick med förlust på affären.

    Varför är folk så bitska och otrevliga här när folk frågar om råd eller tips? Jag menar det finns sätt att säga saker på.Är väldigt förvånad över en del människors ilska och dumförklaringar. Om man verkligen vill nå fram med ett budskap är det väl bättre att ta det sakligt och på en lugn nivå…

      Håller med!
      Sjukt mycket otrevliga kommentarer här.

      Agree. Vissa verkar bara vara ute för att trycka till folk. Skrev t.ex. en bit ovanför att jag inte får komma till tandläkare pga feber och att jag haft det i 35 dagar nu. Direkt får jag svar om att det faktiskt är coronatider och sjukvården behöver material. Jo, tack, jag vet – mitt konstaterande säger inte att jag kräver att de ska lägga resurser på mig istället för personer som är sjuka i covid-19. Blir bara lite förundrad över att mitt problem inte ses som akut när jag har så ont som jag har.

      Och så alla nissar som påpekar stavfel förjämnan. Så länge du förstår så vad spelar det för roll? Alla har inte MVG i svenska och vissa har dyslexi eller andra läs-/skrivsvårigheter.

      Dumförklaringar för att de tror de är roliga. Resten för att de förmodligen inte mår så bra själva, kan de omöjligt göra eftersom de gång på gång beter sig dåligt.
      Har man inget snällt att säga kan man hålla käften. Menar inte egentligen att man måste dalta med alla, men det är Internet och random människor, lägg fokusen irl kan jag känna istället.
      Öppet spår är så blandat av alla möjliga ämnen, folk som mår dåligt bland annat. Och då behöver man verkligen inte späda på det hela genom att säga något otroligt negativt och elakt.

      Folk måste lära sig att tänka efter.

    Äcklas av kött ända sedan barnsben. Slutade med rött kött för 7 år sedan. Slutade med kyckling för 5 år sedan. Slutade med fisk för 4 år sedan. Ända sen dess (4år sen) har jag knappt orkat leva för jag är alltid trött och slö och vill ingenting. Alltid varit selektiv och lättäcklad av mat. Järnbrist konstaterat några gånger men jag äter järntabletter så ofta jag kommer ihåg i flera år. Bönor gillar jag inte förutom röda linser, vita löner i tomatsås och gula och gröna ärtor. Soja bönor hatar jag, tofu också, men ibland går helfrabrikat ner. I dagsläget så äter jag hellre chips och skit än att laga äcklig mat. Jag går upp i vikt och blir tröttare. Jag skulle inte klara av att jobba eller ens köra bil för tillfället pga tröttheten som gör att jag får hjärtklappningar, blodtrycksfall osv. Läkarna bryr sig inte mer än att de stämplar mig med depression. Men jag är säker på att det är kosten då allt började då jag blev lakto/ovo vegeterian. TIPS?!

      Det är klart att det är kosten det beror på! Ingen kan leva bra på enbart chips. Vad du ska göra nu är att googla på Julia Tuvesson. Då hittar du hennes instagramkonto och hennes blogg. Där kan du få massor av tips och recept på GOD vegetarisk mat. Har för mig att även hon är lakto-ovo. Hon har också skrivit kokböcker, den senaste är Käka grönt. Lycka till!

    För några veckor sedan gjorde jag slut med min sambo, och jag ångrar allt. Han har köpt ut mig ur lägenheten vi ägde tillsammans och jag har skaffat ny bostad. Saknar honom så mycket men vet att han går vidare ganska bra eller vad man ska säga. Är så ledsen för att jag har varit så jävla dum. Det gör så fruktansvärt ont och jag vill inte gå vidare. Vet inte vad jag ska göra

      Varför gjorde du slut?

    Skulle behöva tips på träningstights med ficka för mobil. Har googlat men får bara upp Nike och Adidas. Nike tycker jag generellt har dålig kvalité på just tights och Adidas är lite dyrt. Finns det något annat märke som gör just tights med ficka ?

      Oj, tycker Nike är jättebra och oftast dyrare än Adidas. Kollar nog inte på samma ställe som du ?

      Soc, Stadiums märke! Oklar kvalité dock.

    Han ska ju inte lämna lägenheten när han är sjuk i Covid-19. Verkligen inte hopp hotell och smitta massor av människor där.

    Sämsta ÖS någonsin…

      Men bidra själv då?

    Nu kom jag på en till stor kärlek i mitt minne!

    ”Tannie Marias recept på kärlek och mord” av Sally Andrew. Åh. Minns med djupaste värmen. Haha..

    Relationsfrågor.. är i nytt förhållande sedan 2 månader tillbaks. Är lite känslig/avundsjuk av mig när det kommer till ex, och märkte att han fortfarande delar Netflix med sitt ex. Jag blev lite chockad och sa att det gjorde mig lite obekväm. Och om han kunde tänka sig byta nu när vi är ihop. Han sa att det inte betyder nånting för honom, så han fattar inte varför, han orkar inte prata med henne om det osv. Jag blev ledsen. (Kanske bör tillägga att jag absolut litar på att det inte finns känslor kvar för hans ex, och han är den som varit störtkär från början och säger att han vill ha framtid med mig osv). Men tror han har svårt för känslan att va ”kontrollerad”, han sa att han gör det i sin egen tid (kan ta veckor) medan jag undrar varför det inte kan hända nu, om det ju känns jobbigt för mig och ger mig ångest? Så ja, det eskalerade till bråk och han stack hem. Vet inte vad jag ska göra? Vet inte ens om jag har rätt eller fel i detta… tips ? ? är jag för känslig? Eller är han stubborn?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.