Öppet Spår

Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.
Dock undanber jag mig politiska diskussioner, tack!
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli sattes på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts… ?

685 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Jag och ett par kursare skriver just nu ett arbete om influencer marketing och kundlojalitet, ni får jättegärna ta 3min till att besvara vår enkät ? https://forms.gle/ccgd4n3yN3K34jaD6

    Tänker att är det några som har åsikter om ämnet så är det ju ni här på bb ?

      Bidragit!

        Tack!

      Klart!

      För att plugga på universitet (som jag antar att du gör) har ni rätt lite koll på hur man samlar in underlag till forskning. Vad heter ni? Vad pluggar ni? Skola? Kontaktuppgifter till kursansvarig? Herregud, att genomföra en enkät är väldigt seriöst?!

        Är det en A-kurs är det ju inte direkt.. avancerat..

        Brukar stå med namn, universitet och kontakt uppgifter till deras ansvariga handledare. Undra varför det inte finns med nu.

          Förlåt för särskrivning. Såg det efter. Hehe.

      Vad läser ni?

      Åh spännande, ska kika!

      Nu har jag svarat. 🙂 tycker det är bra med undersökningar och svarar gärna.

      Bra frågor hörni!
      Lycka till med enkäten och uppgiften.

    Kan ni berätta om era bästa respektive värsta möten med polisen?

      Inväntar alla ”jag blev nedslagen av polisen, instängd i fyllecell men jag hade inte gjort absolut nånting!”

      Var 14, var bråkig och full. Blev nedbruten på golvet i polisbilen och fick fingret bakbrutet medans jag var nedtryckt så att det stukades även fast jag sa åt dom att sluta och att det gjorde ont.

      Efter det lovade dom att skjutsa hem mig efter ett drogtest om jag var ren, vilket jag var såklart. Sen höll dom inte löftet och jag fick gå hem från polisstationen i kort kjol och linne i december. Gött.

        Vad gjorde du ute i linne och kjol i december från början?

          Vill man vara fin får man lida pin.

          Hen kanske varit på fest inomhus?

            Var på fest inomhus. Fick inte ta med min jacka och hade inte precis planerat att gå hem från festen i Jacka och tunna strumpbyxor heller.

              Ett rimligt svar (många är vi nog som går på fest utan ytterkläder inomhus) men ändå aldrig lika populärt som en snärtig diss som den ovan?

        Om du är bråkig kommer polisen inte sluta förrän du blir lugn. Hade du inte gjort motstånd hade de inte tryckt ner dig.
        Du hade möjligheten att ringa dina föräldrar som skulle ha kunnat hämtat dig eller ordnat taxi hem.

        Det låter faktiskt som att du förtjänade den där walk of shame hem.

          Var lugn efter att jag blev nedbruten.låg stilla på golvet och bad dom sluta och grät. Var som sagt 14 och inte så vettig precis. Blev lovad skjuts hem om det var som jag sa, att jag inte var drogpåverkad. Men tji fick jag heheeeeeeee.

            Helt sjukt att inte polisen såg till att du kom hem säkert. Du var ju bara fjorton, de borde ringt dina föräldrar eftersom du var minderårig eller kört hem dig.

              Jo helt sjukt i efterhand men jag mår ju bra idag ändå. Poliser är ju också människor och kan vara dumma i huvudet dom med. Tur nog har jag träffat en hel del fina poliser med som väger upp mot den här upplevelsen, hehe.

        Vad gör en 14-åring full och lättklädd ute i december 🙁

          Typ samma som jag mfl. Själv rymde jag ut genom fönstret och tog mig in samma väg på morgonkvisten. Tackar dock en högre makt och en massa prat att inte mina barn och bonusar gjort detsamma.

            Hur vet du att dom inte gjort det?

      Värsta: jag körde sambons bil, han hade blivit av med körkortet vid fyllekörning (jävla pucko), så polisen stannade mig. Han blev väldigt sur när han upptäckte att sambon satt bredvid, det var uppenbart att han hoppades ta min sambo. Så, mitt straff blev att han kastade iväg mitt körkort på en åker med orden att man inte får köra andras bilar, sedan drog han ???

      Bästa: min första körlektion blev jag stannad för att blåsa, jag var 16 och personen var så snäll när han såg hur skräckslagen jag blev

        Din värsta historia låter extremt osannolik

          Jag veeeet! Men det har hänt på riktigt. Det går vilt till i Närke, i alla fall på 90-talet.

        Det där hade jag fan gått vidare med!

      Har bara bra erfarenheter med polisen. Anmälde ett inbrott jag bevittnade, blev tagen på allvar och fick beröm av de tre (!) patrullerna som dök upp. Ser de människor som arbetar som poliser som hjältar med tanke på utvecklingen i samhället. Vi ska vara glada att vi har dem.

      Jag har egentligen bara haft bra erfarenheter av polisen. Den absolut bästa var när jag blev tagen för fortkörning. Jag körde alldeles för snabbt, men bara för att polisen trodde att jag gjorde en omkörning så blev bara böter istället för indraget körkort.

      Det ”värsta” mötet var när jag körde i Göteborg, är inte därifrån men kör där rätt så ofta så jag känner till vägarna och hastigheterna. Jag kommer till en sträcka med vägarbeten så det är provisoriska hastighetsbegränsningar till och från. Vägarbetet slutar och jag gasar upp i den hastigheten som det brukar vara på vägen. Då blir jag stoppad av polisen, jag undrar varför jag blir stoppad eftersom jag bara ligger typ 2km över. Polisen ler när han hör min dialekt och svarar at nejnej, hastigheten är sänkt här, det har man minsann kungjort i göteborgsposten. Det var ju liksom inte så mycket hjälp för mig som bor på andra sidan landet liksom och aldrig någonsin har läst GP. Att polisen inte var tillmötesgående där har ingenting att göra att han var polis, det var för att han var göteborgare.

      Så, inte ens mitt värsta möte var speciellt dåligt egentligen.

        Men snälla, det är uppenbart att hastigheten är sänkt, det är ganska många skyltar som varnar om det innan. Blir så trött på folk som gasar förbi i 90/100 där, totalt respektlöst mot de som arbetar där.

          Nej, i det här fallet var det inte självklart. Alla vägarbeten var slut, de hade sänkt hastigheten från 90 till 70 på en viss sträcka. Utan att det fanns några vägskyltar.

          Jag gasade alltså inte förbi vägarbetarna.

      Jag blev tagen av polisen efter en snefylla på krogen på en lördagsnatt i december. Efter att jag kommit till polisstationen i Mölndals industriområde blev jag släppt av polisen. Har bara klänning på mig eftersom jag blev omhändertagen inne på krogen.

      Hittade inte till busshållplatsen utan gick vilse i ett skogsområde. Mobilen hade 5% kvar och jag hann ringa min pojkvän och be honom skicka en taxi till någon hållplats i Mölndals industriområde. En kille körde förbi mig gång på gång och ropade genom rutan att han ville knulla mig. Med 2% kvar på mobilen, frusen och ensam i skogsbrynet i ett område jag aldrig varit i ringde jag polisen och bad om hjälp. De svarade med att skratta och säga att jag satt mig själv i situationen.

      Sen dog mobilen.

      Taxichauffören hittade mig på en busshållsplats och tvingade mig att runka av honom på vägen hem. På grund av situationen vågade jag varken anmäla honom eller säga något till min pojkvän.

        Äej fy fan! ??

        Fy fan för dem

        Är du inte gift Lovisa LO?

          Va?

          Jo jag är gift. Detta hände för många många år sedan när jag pluggade juridik i Göteborg. Långt innan barn och äktenskap.

        Hade det inte varit bättre om du ringt en taxi ditt jävla pucko?

        Vilket skitsnack

          Senaste kommentarerna är från samma anonyma troll antagligen. Man får väl gissa att det är någon som har det extra tråkigt inatt.
          Hemsk situation iallafall, lider med dig! Äcklig taxichaufför och orimliga poliser.

            Jag har också irrat runt ensam på fyllan i industriområdet i Mölndal kom jag på. Känner ännu mer sympati nu haha. Läskiga gamla lokaler

      Mitt värsta möte är ett icke-möte, där jag blivit permanent skadad i trafikolycka och polisen blev inkopplad men ska ha struntat i att gå vidare i ärendet.. Personen körde i 110 på en 80-sträcka, jag har en nackskada för resten av mitt liv.

      Bästa mötet är att min pappa arbetar inom polisväsendet och han älskar sitt arbete, vet ingen som är så glad i att hoppa in och jobba på lediga dagar som han. Eller jobba över. Eller utbilda aspiranter. Få prata i media om vad polisen gör (då han har ett ”specialintresse”) och forskningen runtomkring det. Osv.

        Anledningen att man inte gick vidare är troligen att dem inte kan bevisa att personen körde 110 km/h.

          Alltid någon som ska ”förklara” hur den andra sidan tänker. Det är förjävligt för ts, oavsett vad som står bakom deras beslut

      Jag var 13 år och satt i en skolgård med några kompisar. Vi satt i den nedre delen av skolgården men det fanns andra ungdomar där. Larmet gick och många sprang iväg, jag, 2 tjejkompisar och 4 killkompisar satt kvar då larmet gick vid en annan byggnad och vi l
      Inte hade gjort något när polisen kom frågade de vad som hade hänt. Jag förklarade att vi suttit här hela tiden och därav intr sett vad som hänt däruppe. Men det lät som någon tog sönder en ruta.

      Polisen börjar hetsa genom o säga att man stannar inte kvar på en brottsplats, och att det är vi som tagit sönder rutan.. Jag som var 14 år och uppkäftig börjar ifrågasätta varför han dömde oss på det viset, vi stannade för att vi inte gjort något och vi satt och pratade och hängde. Han blir argare o argare över att jag ”ljuger’så han tar tag i min halsduk och drar mig mot han o säger” kom inte och tro att du kan stå här och ljuga mig rakt upp i ansiktet ostraffat. Håll hellre käften och gå härifrån än och låtsas vara oskyldig. Jag vet vad ni har gjort” sen släpper han mig hårt så att jag ramlar bak?

      Hade absolut inte gjort ett skit eller gjort något. Var aldrig bråkig eller problematisk snarare tvärtom.

      Vill tillägga att jag är uppväxt i en förort och är färgad.
      Ja. Vi behandlas annorlunda av polisen och det är inte för att vi alla begår brott ok?

        Omg skulle inte skriva färgad, ? utan utländsk thafq

        Fan vad tråkigt. Är själv andragenerationens och uppvuxen i en förort så vet exakt vad du pratar om. Men media vinklar så oerhört och alla tror ju bara att det ouppfostrade sv.artskallar som håller på och polisen gör allting rätt. Så mycket övervåld, så mycket maktmissbruk.

          Hon skriver ju iofs att hon var uppkäftig. Säger inte att det rättfärdigar polisens beteende, men det var ju inte oprovocerat.

            Ja dialogen gick så som den beskrivs, men man har ju attityd som 14 åring, särskilt om någon (en. 40 årig vit man i maktposition) beter sig hotfullt 🙂

              Nej, det har man inte, särskilt inte mot en polis.

            Om man är barn och uppkäftig borde väl en polis klara av att hantera det utan våld? ?‍♀️ Hur gör alla föräldrar, lärare och fritidspedagoger?

              föräldrar, lärare och fritidspedagoger klarar ju uppenbarligen inte av att uppfostra ungen då den är uppkäftig emot en polis.
              Förstår inte hur folk är fostrade idag, om polisen säger ”stanna bilen” stannar man även om man inget gjort, säger dem ”gå ur bilen” gör man det även om man är oskyldig, säger dem ”lägg händerna på ryggen” gör man det, säger dem ”sitt ner” gör man det. Förstår inte varför folk bråkar med polisen och sen klagar och skriker när polisen tar till våld för att få sig att göra som dem bad om.
              Säger polisen ”lämna brottsplatsen” så gör man det, hur svårt ska det vara att inte tjafsa med polisen? är man oskyldig har man inte att dölja och samarbetar.

                Polisen sa dock att han visste att de begott brott och därför skulle lämna brottsplatsen. Jag hade agerat likadant som barn då jag är uppfostrad med att man står upp för vad som är rätt. Att polisen beter sig så är oacceptabelt. Hen gjorde bort sig och tappade besinningen. Är det något man ska klara av som polis är det att vara lugn i krissituationer. Om man nu kan kalla en ifrågasättande 14 åring för kris ?

                Fast han ifrågasatte varför vi inte redan lämnat platsen, vilket vi inte gjort eftersom vi inte hade gjort något fel och rutan togs sönder på andra sidan skolgården. Varför skulle vi gått därifrån? ?

                Om en polis kom. Och sa hej, ni behöver lämna platsen då vi behöver undersöka detta eller något så hade jag bara gått. Men nu var det inte så det gick till ?

      Jag var 9-10 år och snattade en godis för ca 12:-. De tar fast mig, in på kontoret ensam med två män, ena som ”tog mig på bar och gärning” och någon annan. Två poliser kom och hämtade mig, tar mig till en stor polisbil (heter det minivan?) haha men där inne satt ytterligare 2-3 poliser. Jag var alltså ett barn som vägde typ 25kg. Nu i vuxen ålder fattar jag inte hur man kan göra så mot ett barn, skicka en hel jävla vagn med poliser. Efter det var jag rädd för poliser ett ganska bra tag. Nu är jag dock gift med en så jag kom ju över tillslut ? Är 30 nu och aldrig varit i kontakt med polisen själv efter det så det är enda erfarenheten jag har ^^

        Alltså, jag tycker ju självklart också att det är helt fel behandling av ett barn och märkligt hanterat av polisen. Men du stal ju faktiskt! Är man 9 år så vet man att man stjäl inte och förhoppningsvis så lärde du dig att inte stjäla igen.

          Jävligt stor skillnad på att snatta och stjäla dock. Skillnad på att vara 9-10 och typ 15 och uppåt. Absolut visste jag att det var fel (hade ett uppehåll men snatta igen när man var tonåring haha). Tycker dock man skickar en patrull på två poliser, inte en hel jävla trupp. Och om de bara hade den tillgänglig så skulle de ha förklarat det för mig inne i butikskontoret. Kände mig som en bankrånare. Poliser ska inte skrämma upp barn, de leder inte till något gott.

            Som sagt så tycker jag inte att det var korrekt hanterat, men tolkade din text lite som att det inte var en stor grej att du snattade bara för du var 9 år och att poliserna var dumma mot dig bara för att. Men såklart förstår jag att det måste ha varit läskigt som barn att få uppleva det.

            Att snatta är att stjäla. Så nej det är inte jävligt stor skillnad.

          Det finns bättre sätt att lära någon en läxa, speciellt ett litet barn

            Har inte sagt nåt annat heller.

        Fast du stal ju aldrig igen. Du lärde dig en läxa.. tycker alla småbrott i tidigt stadie ska prioriteras. Så många som hamnar fel tidigt. Förebygga förebygga förebygga.

          Man är dock inte straffmyndig som 9-åring. Det är familjen/socialen som ska ta ansvaret för att barnet inte gör om det, inte 5 fullvuxna snutar i en pikétbuss.

            Precis, vilket det gjorde också sen. Polisen anmälde vidare till socialen som kom hem till oss en gång och kollade samt frågade mina föräldrar lite frågor och eftersom vi var en helt normal familj så lades det ner.

          hehe som du ser i min kommentar ovan så skrämde det mig mer för polisen inte själva handlingen i sig. Tyvärr i tonåren snatta jag med kompisar. Men håller med om att mer resurser skulle behövas läggas på brottsförebyggande insatser.

      Jag har faktiskt inga dåliga möten polisen, utan endast bra. De är dessutom alltid snälla när barnen vill gå fram och hälsa. De är alltid måna om att vara snälla och trevliga mot barnen när de pratar med dem. Det känns bra, tycker jag. Poliser kan ju se lite ’skrämmande’ ut för barn, men när de pratar snällt och vänligt och intresserar sig för barnen så märker barnen att de polisen vill väl.
      Summa summarum, jag gillar polisen.

      Aldrig varit i direkt kontakt med polisen

        Good to know.

      En komisk, dock inte min egna erfarenhet, var när en person jag gick i gymnasiet med lade upp en lite slarvigt formulerad status på Facebook en helgnatt. Uppenbarligen hade hon blivit arresterad pga fylla och därför sa hon ”hejdå till Sverige” eftersom svenska poliser uppenbarligen var så uppenbart rasistiska i hennes mening, eftersom hon för första gången i sitt då nästan 30-åriga liv blivit arresterad, vilket hon menade hade att göra med att hon inte är vit. Jag var inte där och kan inte avgöra men denna person är ganska dramatisk och syns ofta i media som wannabe-c-kändis så antar att hon saltade. Hon fick en kommentar om att hon nog är mest rasistisk och efter att den kommentaren fick en jävla massa likes så försvann den ursprungliga statusen.

        Eeh, ”jeteskoj”…

          Eeh klapp klapp snel hest…

      Har bara haft bra möten med polisen. Ringde en gång för att jag och mina kompisar var oroliga för en tjejs hälsa. De kom och hämtade henne och när de kom berömde de oss för att vi hade ringt och tjejen i fråga tackade för att vi hade hjälpt henne. Den andra gången var när min pojkvän blivit misshandlad och poliserna som kört honom till akuten satt i väntrummet tills jag kom dit.

      Har en vän som blev nekad sitt insulin i fyllecell trots diabetes.

      Egentligen inte så illa, men en gång när jag körde till jobbet blev jag förföljd av polisen till jobbets parkeringsplats där jag skulle blåsa. Det fanns en stoppskylt någon kilometer ifrån, där stopplinjen liksom är så långt in i korsningen att det är väldigt dålig sikt där pga ett övergångsställe framför. Så jag saktade ner innan övergångsstället, såg att det inte fanns några fotgängare eller cyklister, rullade över övergångsstället i max 10km/H, och stannade helt först efter övergångsstället där det var bättre sikt åt båda hållen. Men det såg polisen och de följde mig som sagt till jobbets parkering för att prata med mig och ha mig att blåsa. De sade att jag borde ha stannat helt vid stopplinjen trots att det inte kom fotgängare, sedan rullat över övergångsstället, och stannat igen där man faktiskt ser åt båda hållen. Men jag tror också att de bara ville skrämmas lite för de sa sedan att de bara ger mig en muntlig varning och inga böter. Och uppskrämd blev jag och lärde mig en läxa! Stannar numera alltid på stopplinjer även om de är galet placerade så man måste stanna igen några meter framför 😀

      Min bror har psykos, så han blir arresterad ganska ofta för att han inte ”samarbetar” och dom tror han är missbrukare. Än så länge har han försökt hänga sig i cellen inte ätit på 3dagar för att mackan pratar med han. Och mest kommit ut värre än innan. Han behöver förfan vård inte en cell.

        Usch sånt här är så hemskt❤️ kan inte din bror ha med sig en lapp i plånboken där det står nåt nummer till familj och en lätt förklaring?

    Tror ni gymnasiet och högskolorna öppnar upp igen i höst för undervisning i lokalerna?

      Jag hoppas de gör det! Mycket lättare med pluggrutinen då. Tror dock inte det kommer hända tyvärr, har för mig att jag läst att göteborg (?) redan bestämt att det är distansundervisning en bit in i höst

      Nej det tror jag inte

        GU har distans till 31 okt

      En professor vid SU sa att han tror inte de kommer att ha undervisning på plats på hösten. Han sa att när de ska öppna upp igen är också beroende av när vaccinet mot corona kommer på marknaden.

        Ska de tvångsvaccinera folk då eller? Jag tänker inte ta ett nytt vaccin igen.

          Vi vägrar ett snabbt framproducerat vaccin i vår familj. Lustigt hur det gick från ”flatten the curve”, till vaccintvång i vår delstat. Känner mig oerhört skeptisk.

            Är ett vaccin som är framtaget och testat i 6-12 månader innan det släpps till folket ett snabbt framproducerat vaccin?

              Ja, det är väldigt snabbt i sammanhanget.

          Haha verkligen. Kommer aldrig ta ett nytt vaccin. Ska ha funnits några år innan jag eller någon i min familj tar iaf.

            Har du tänkt på att då vill du ju bara rida på effekten av att många andra valt att ta vaccinet tidigt? Om alla gör som du får vi leva utan vaccin?

              Det är väl skillnad på väl testade vaccin och helt nya? Svinfluensan……….

                Det finns redan vaccin emot Corona, vilket dem håller på att testa nu, så det kommer vara testat innan det börjar ges till allmänheten

              Alla resonerar tack och lov inte som jag utan är hysteriska så jag låter gärna de testa sig innan och ta eventuella biverkningar så tar jag det bättre uppdaterade vaccinet sen 🙂

                Alla vacciner har biverkningar, det kan man inte uppdatera bort

                Ja om inte du eller någon i din familj dör under dem åren du väntar med att ta vaccinet

      Malmö har stängt tom 8/11…

        Fast hela Malmö behöver stängas ned.

          Om du inte förstår så syftar kommentaren till Malmö Universitet, eftersom frågan handlade om högskolor…

            Om du inte förstår så syftar kommentaren till att hela Malmö bör stängas.

          Varför?

          Så äcklig kommentar. Och äckligt att folk gillar den också.

      GU har online undervisning till 31/10, än så länge.

      Många högskolor och universitet har distansundervisning under första perioden, tom 7 nov. Sen finns det de som planerar campusundervisning för de som börjar studierna för att de ska komma in i studielivet. Öht finns det många lösningar och lärosäten gär lite olika. Där jag jobbar är det distansundervisning som gäller och planeras för iaf tom 7 nov pga att det är lättare att gå från distans till campus än tvärtom (tex en distanstenta kan ges även om campus är öppet). Beslutet om distansundervisning handlar också om att ge utrymme för planering för personalen så att övergången inte behöver ske ”över natten” som det gjorde i våras. I våras på mitt lärosäte beslutet om att gå över till distansundervisning togs typ på en torsdag och det skulle gälla fr.o.m. måndag. Det var inte många dagars framförhållning.

    Jag har en teori om detta med män som köper sex. För att vilja köpa en sexuell handling trots vetskapen att kvinnan antingen säljer pga utsatthet, så tänker jag att det krävs en viss mån av dålig kvinnosyn.
    Jag har svårt att se att en man med respekt för kvinnor skulle få för sig att utnyttja en person för att den lever i en sådan situation. (Den ”lyckliga h*ran” kan vi väl ändå vara överens om inte existerar, om den gör det så är den absolut största majoriteten det motsatta. Vi vet att många gör det pga missbruk, självskadebeteende osv)
    Jag kan inte tänka mig att någon av dessa män har en så accepterad syn på det hela att de inte hade reagerat om deras egna syster eller dotter hade levt på samma sätt.

    1 av 10 svenska män har ju köpt sex, vilket är många. Många män är också kvinnomisshandlare, utsätter oss för många andra sexuella övergrepp och till och med mord.

    Är det samma män som köper sex tror ni?

      Nej, jag tror inte att det är samma typ av män.
      De som köper sex tänker inte på kvinnors utsatthet eller varför dom säljer sex. De tänker bara på sitt eget nöje och ser det oftast som en ”kul grej”. Dessa män lever ofta i en förnekelse om hur världen ser ut, vad kvinnoförtryck är och bryr sig inte om att reflektera över andra människors situationer.

      De män som misshandlar och mördar sina kvinnor drivs istället av svartsjuka eller någon annan psykiskt vanföreställning. Där har man riktat in sig på sin egna flickvän/fru och har en föreställning om att denna går bakom ryggen på en, eller inte ära bra nog. Det är sällan som dessa män går ut och mördar för nöjes skull, även om det också händer.
      Jag tror inte heller att de män som våldtar andra via överfallsvåldtäkt går och köper sex. Dessa skäms för mycket och har ofta komplex över sin sexualitet.

        Tänker att detta med att inte bry sig om andra människors situationer hänger lite ihop med empatilöshet. Ingen empati = olika typer av våldsbrott

          Jo men jag tänker ändå att grunden till empati är olika.
          För de som köper sex så är det egoismen, för de som slår och mördar sina fruar så är det känslan av makt, kontroll och hämnd.

            Det kan ju bland annat vara makt och kontroll de vill ha när de köper sex, tänker jag. Det kanske inte gäller alla men kan tro att det är tillfredsställande för många

        Fan vad många idioter det blir…?

      Ja

      Det är inte bara en taskig kvinnosyn som behövs. Man behöver en taskig människosyn.
      Det är ju ingen hemlighet att t.ex. Paolo har en taskig syn på människor överlag, oavsett vilket kön de tillhör.

        Vad var det Oscar Wilde sa – Everything in the world is about sex, except sex. Sex is about power.

          Jag vill inte vara den som är den, meeeen
          1. Oscar Wilde dog 1900. Första gången någon använde ordet sex som i benämningen av samlag var D.H. Lawrence 1929.
          2. Ingen vet när Wilde skulle ha sagt det här, om han nu skulle ha gjort det. Ingen kan hänvisa till en skrift eller något annat.
          3. Googlar man på citatet får man bara upp träffar som dateras 20 år tillbaka i tiden. Nu är säkert citatet äldre än så, men 100 år är ett extremt stort gap där man inte kan hitta några referenser.
          4. Det är väldigt osannolikt att någon som levde innan Freud skulle säga något sådant.

            Är det budskapet eller budbäraren som är intressant? I kontexten av sexköp talar budskapet till mig.

              Sex är ju referens till kön.

      Tror du snärjer in dig i en massa (genus)teorier när det egentligen handlar om att de helt enkelt inte bryr sig.

        Känner att det är svårt att undvika genus-teorier när statistiken ser ut som den gör. Som jag nämnde ovan så tänker jag att att inte bry sig handlar om en brist på empati, som antingen är grunden till annan typ av våld mot kvinnor. Men jag spekulerar bara hej vilt

          Män generellt bryr sig inte om kvinnor. De bryr sig om sig själva och sina egna behov.

            True shit.

      Att köpa sex är ju lagligt i flera länder, i Tyskland har de en mångmiljards- industri. Jag tror att det går att hitta ett svar på din fråga om du tittar på hur misshandeln har ökat eller minskat sen de legaliserade sexhandel.

        Fortfarande väldigt sjukt i mina ögon att vissa ser kvinnors kroppar som varor. Vi avhumatiseras och det är ett extremt farligt yrke.

        Sjukt att vissa länder ser det som ett acceptabelt yrke även om kvinnorna utsätts för extrema risker. Är ju bara att titta på statistik för misshandel, sexualbrott och andra kränkningar jämfört med resten av befolkningen.

      Funderar verkligen på hur man kan vilja ligga med någon som äcklas av en.

        Jaa! Försöker tänka omvänt, men det går fan inte. Kan inte alls föreställa mig själv höra av mig till en snubbe som mår dåligt och säljer sin kropp, och betala för att ligga med honom. Helt surrealistiskt

        Men det handlar väl om makt. Att ha makten över en annan människa, att njuta av att tvinga någon till en handling och känna att man är i total kontroll över en annan människa. Kan vara väldigt upphetsande för såna störda svin.

          Det förstår jag men om personen äcklas av en så blir det ju inte så sexigt ? Förstår folk som går igång på att någon blir rädd och de har kontroll, ja det är ju sjukt men kan förstå konceptet. Men att någon ligger med 10 andra män om dagen och sen ska ligga men mig också och äcklas av mig. Alltså jag får inte ihop det. Kan inte 1 av de där 10 männen svara?

    Försöker övertala min sambo att skaffa ett andra barn. Tips mottages gärna! Hur lyckades ni övertala? Har inte samvetet till att ”råka” bli gravid.

      Skulle nog inte försöka övertala ? vill han inte ha ett till just nu så är det väl så. Vill han ha ytterligare ett överhuvudtaget? När kan han tänka sig? Är det något som han funderar på som gör att han vill vänta? Exempelvis att ni bor för litet för ytterligare en, eller har han planer på nytt jobb/plugg?

      Pratar du med honom kanske du får en större förståelse för honom och han för dig ?

      Hur lyckades du med det första?

        Han ville ha ett, så det behövde jag inte övertala. Men nu är han så jävla förnuftig och menar att vårat förhållande inte kommer klara av en unge till. Men jag vill ha ett till NU!

          Fast det är ju bara egoistisk i så fall? Om han inte vill just nu så kan man väl vänta. Känns inte så bra att skaffa barn med någon som inte vill. Varken för barnen eller för erat förhållande.

          Då kanske du borde lyssna på honom, och respektera hans känslor. Eller så kommer du bli singel ??‍♀️

          Jag vill ha mitt första NU och har inte ens lyckats övertala om det. Behöver också alla tips jag kan få till att lura mig till en första unge. Så att vi sedan för all framtid är bundna till varandra moahahaha

            Tragiskt, tyvärr tror jag på dig för det är ju så de flesta kvinnor tänker och faktiskt agerar.

              Ja? Varför i helvettte ska vi kvinnor tolerera män om de vägrar tillfredsställa våra biologiska drifter? En man är i första hand far till våra framtida barn och i andra hand vår partner/älskare/vän.

              Om din sambo inte vill ha barn alls, ta dig en lång funderare på om du vågar rislera att vara med honom. Du verkar uppenbarligen väldigt sugen op en knodd och det suget blir bara starkare med åren.

              Ge honom en rimlig deadline, vägrar han fortfarande så kanske du ska gå vidare.

              Sen hade jag lätt ”råkat” om han älskar dig, är en bra och trygg man och ni har boende. Vill han ha sex så får han räkna med barn ,så är det! Kan vara vår lilla hemlis. Anonyma lär hoppa på mig nu och tycka att jag är hemsk men vemfan bryr sig om dem och deras moralpinnar när du sitter där och inhalerar din 2 veckors perfekta doft.

                Problemet är väl att om ena parten inte vill ha barn så ställs man inför helt andra utmaningar (läs: risker/problem) i relation både med sin partner och barnet, när det väl är fött. Jag vet flera exempel på kvinnor som valt den vägen och nu lever med män som känner sig lurade, fast, kvarhållna, är bittra, etc. Det är inget liv värt att leva för någon. Går man då isär så jaa, då har man ytterligare utmaningar att hantera. Då ställer sig nog kvinnan frågan om det verkligen var värt det i slutändan?

                Danmark erbjuder inseminering, till en kostnad naturligtvis, men hellre det om man nu verkligen vill ha ett barn till varje pris.

                  Man kompromissar om allt annat i förhållande. Varför inte barn? Min man vill ha fler barn men min kropp är trasig från förlossningarna och då respekterar han givetvis det. Men att vilja ha ett syskon till sitt barn är ju något annat?

                    Ja men vill man inte så vill man inte? Och han har ju ett vettigt argument.

                      Dora och Japp, Anonym, såna som ni måste sluta tvinga män att bli pappor om dem inte vill!
                      Ingen ska tvinga en kvinna att bli mamma emot sin vilja, och ingen ska tvinga en man att bli pappa emot sin vilja!
                      Vill din partner inte ha barn och du verkligen vill, ta ett ordentligt samtal, och sedan fundera vad som är viktigast för dig, för ev kanske du måste lämna din man och hitta en man som vill ha barn då istället.
                      Men sluta tvinga dessa män som tydligt säger nej till barn att bli pappor emot deras vilja.

            Troll? Hoppas annars är det tragiskt. Stor risk att bli ensamstående eller få göra allt själv för att han egentligen inte ville och då kan man ju lika gärna köra insemination då..

              Till Dora ??
              Anonym 20.51 är definitivt troll ?

              Man får tyvärr inte göra insemtion när som ensamstående när det redan finns ett barn.

                Jasså? Så det är därför du är med honom då. Spermadonator.

                Får man visste. Gå privat och betala för ett syskon.

          Herregud vad egoistisk du är.

          Hur gammalt är er första barn? Nej, övertalning är det värsta man kan göra om ett sånt här beslut, speciellt när han tycker att relationen är för skör. Är du beredd att stå där ensam med två barn ifall han inte skulle palla? Ha is i magen är mitt råd. Sätt er ner och prata om era förväntningar och hur ni vill leva i framriden.

          Du kanske ska lyssna på det då om han känner så? Du vill väl inte riskera att förhållandet spricker med två små barn?

            Ärligt talat så skulle jag lätt kunna va själv med barnen.

              Inte om du vill ha fler. Samla dig nu. Kanske spara sperma eller nåt?

              Så du vill riskera att göra dina barn till skiljsmässobarn helt utan eftertanke? Det är viktigare att ha två barn än att vara tillsammans med din man och hålla ihop familjen? Skilj dig då och inseminera dig..

              Du älskar honom inte alltså? Om du ”lätt kan va själv”. No second thought.

                Gå inte på det här nu. Nu är det för uppenbart. ?

                  ?

          Kalla honom för trollfar och se om det inte gör honom så tänd att ha hoppar direkt i sänghalmen utan kondom 🙂

          Hälsa han då att 2 är bättre än 1, ungen har ett syskon att leka med, syskonen kan leka och därmed behöver inte ni två leka med barnen hela tiden = mer tid för varandra. + att erat redan befintliga barn får ett syskon, en livslång vän.

            Omg, sämsta argumentet! Två barn är jobbigare än ett, det tar ett bra tag innan de underhåller varann. Och syskon är absolut inte vänner för livet i många fall.

              Första 2 åren kanske är jobbiga men sen är det sååå mycket lättare. Tänk dig åka på semester varje år och behöva leka med ett barn hela tiden eller att kunna umgås med bås barnen och verkligen njuta av det för du sen kan läsa en bok i skuggan medan barnen leker.

                Mmhm visst.. eller så bråkar de massa..

                  Eller så uppfostrar man sina barn och har tydliga gränser för hur man får bete sig mor andra? Visst min 2 åring bet storasyster i armen igår ? Men alla barn testar gränser och behöver hjälp att reglera sina känslor. Men tydliga spelregler u derlätrar. Jag bråkade konstant med min bror hela uppväxten så har verkligen gått all in för att det inte ska bli så i vår familj. Vi får se när de är vuxna men än så länge går det bra. All vår pedagogik hemma är npf anpassad och väldigt tydlig så barnen vet alltid vad som förväntas av dem. Sen har man ju dåliga dagar där allt blir skit. 4 åringen brukar komma och vara ledsen och säga ”mamma, idag har jag i gen bra dag för jag blir bara arg och ledsen”. Då gosar vi ner oss i soffan, kramas och hon får vara liten och jag reder ut vad som har gått fel och berättar hur man kan göra för att det ska kännas bättre.

                    Men alltså, även uppfostrade barn bråkar med varann. Menar inte att de skadar varann för livet men det är ingen dans på rosor där de leker fint för evigt så man bara kan koppla av..

          Om han säger att eran relation inte kommer klara en till unge bör du verkligen lyssna på honom och sätta dig ner och prata med honom, för uppenbarligen ser han problem i eran relation som du inte ser, och agerar du inte finns det risk att du blir singel i framtiden.
          Det känns viktigare att prata med honom och reda ut relationen än att skaffa ett till barn enligt mig

            Jag blev gravid med nr 2 när 1:an var 7 månader. Jag var trött och tog mest ansvar och kände att vår relation skulle gått åt helvete med så tätt mellan barnen. Gjorde abort.

            6 år senare gick relationen ändå åt helvete.
            Man har aldrig facit men om jag haft så hade jag hellre haft två barn nu.

              Jo men om din partner säger att eran relation inte klarar ett barn nr2 kanske man ska se till att ha en stabil relation innan man skaffar barn nr2.
              Alla relationer kan gå åt helvete oavsett, ingen vet hur framtiden ser ut, men om partner varnar att det är svajigt i relationen bör man bara ta tag i det först istället för att belasta relationen mer med fler barn.

      Rekommenderar inte att övertala, men det går ju alltid att påtala det fina i att dom alltid kommer ha varandra, på resor, semestrar, högtider osv har dom alltid nån relativt jämnårig att leka/bråka/prata med. När ni går bort så delas ansvaret över allt som ska fixas och givetvis sorgen. Sen tycker jag att se dom växa upp och lära känna varandra och få ett samspel är helt underbart. Känner sån stark kärlek till mina egna syskon och känns fint att kunna ge mina barn samma (förhoppningsvis)

        Bästa svaret!! Jag hade blivit så ledsen om min man inte ville ha ett till barn. Vi hade ett väldigt körigt första år med vår förstfödde och det var ett tag där vi båda inte trodde vi skulle hålla. Hann sörja allt min dotter skulle gå miste om utan ett syskon. Så glad att vi tog oss igenom den jobbiga perioden och nu står här med två barn. Vi tog lärdom från den där tiden, typ hur vi båda ser på uppfostran och hur vi funkar vid extrem sömnbrist.

          Men det pratar man väl om innan man skaffar barn alls? Hur många man vill ha?

            Alltså innan jag skaffade barn ville jag ha 3-4 stycken. Nu har jag har ett och inser vilket ansvar och jobb det faktiskt är så tror jag att jag håller mig till en. Kanske en sladdis senare om andan faller på. Man kan aldrig veta hur många barn man vill ha först man faktiskt VET hur det är att ha barn på riktigt

              Ok, jobbigt. Då kan det ju verkligen bli så att man helt plötsligt är oense, om man uppfattar livet olika.

                Vi ville ha 4 barn innan vi fick vårt första. Det ändrades fort ???

                  Vad bra ???

            Vi ville ha 4 barn innan vi fick vårt första. Det ändrades fort ???

      Övertala? Hade jag varit den killen så skulle jag definitivt inte vilja ha fler barn med dig.

        Oj vad förvånad jag blev av att det är en anonym som skrev den här kommentaren.

          Alla här är väl i stort sett anonyma?

          Här kommer en anonym till, jag är mer förvånad att någon ens tänker på att övertala till att skaffa barn.

          Om du tycker allt ska vara så öppet så visa din kille vad du och vi andra skrivit, så kan han ju ta en funderare.

          Du är ju anonym också ’?’

            Spelar det nån roll om man skriver Karin Bengtsson i namnraden??
            Du har ju ingen aning om vem personen är och vad hen heter oavsett…

              Skulle till ?

          Alla är anonyma men ok?? ännu en anonym här som aldrig skulle vilja skaffa barn med någon som tänker som du

      Min kompis körde på: vill inte du ha barn är det ditt ansvar att skydda dig.

      Det blev ett tredje barn, barnet är lite över två och hennes man accepterade barnet efter ett år ungefär ?

        Men okej. Vad fint. Spyr på alla som ska ha barn enbart av nåt egoistiskt skäl. ”Jag ska ha, skiter i om min partner vill ha eller inte” ?

          Men då är det väl upp till mannen att se till att det inte blir ett till barn, om han absolut inte vill ha ett barn. Det är inte svårare än så.

            Visst, de vet hur barn blir till. Har för mig att LD körde samma grej. Men tycker ändå det är ett lite skevt tankesätt om man är i en kärleksfull, respektfull relation med nån. Det är ingen jävla maktkamp eller spel. Resonera och bestäm tillsammans som två vuxna mogna människor.

            Men vad är ni i för relationer? Man kommer väl överens om något? Inte bara jag jag jag?

            fast i tex våran relation, jag tar p-piller, ska jag sluta med det får jag ju säga det till sambon så får han göra ett val att antingen skaffa skydd eller så blir det barn, misstänker dock att dessa personer inte informerar mannen att dem slutade med skydd…

          Och under brinnande pandemi även. Vi har ingen aning om hur framtiden ska bli…

            Fast du vet ALDRIG hur din framtid kommer att bli.

        Ja vad roligt! HHahha.. jag ska lura min partner att komma i mig så att JAG kan få ett till barn.
        Hahah så tokigt kompis.

          *tokig.

          Det var inte till att vara roligt. Men vad är det för fel i det hela? Om mannen inte vill ha barn är det väl hans ansvarsområde? Så inkompetenta kan de väl inte vara att de inte klarar av att skydda sig?

          Tekniskt sett så lurar man väl iofs inte någon om man säger att man inte kommer skydda sig och att det är upp till partnern att göra det?

          Killen som då väljer att skippa kondomen pga för lat gör ju ett eget val.

          Tycker inte man ska pressa sin partner att skaffa barn men tycker inte synd om någon som inte pallar ta på sig en kondom för att slippa få ett oönskat barn heller.

            TEKNISKT sett nej. Men är det så en emotionell relation fungerar? Tekniskt?

            För en psykopat kanske.

              Det har ju varit tvärtom i urminnes tider.

        Min kompis körde samma grej.
        Det slutade med att mannen gjorde en vasektomi. Så ska man ha den där taktiken ska man vara medveten om att det där verkligen kan gå åt skogen.

          Fördelen för henne där var att de redan hade två barn, och att hon visste att han aldrig kommer att genomgå en vasektomi ?

          Hahahaha alltså sorry men fan vad kul. Så jävla bra gjort.

        hennes man accepterade barnet efter ett år ungefär

        stackars stackars barn.

          Tack! Nån fler som reagerade över det…

            Jo. Han ville tydligen verkligen inte ha barn om det tog ett år. Man ska inte tvinga nån.

              Om man verkligen inte vill ha barn och inte tänker acceptera barnet på ett år kan man dock SKYDDA sig. Ja idiotisk mamma men minst lika idiotisk pappa.

                Men alltså herregud, hur tänker ni? Ja, så tänker man om man är singel(kanske om man är dum i huvudet)

                Men i en fungerande relation så är man överens. Antingen skaffar vi barn eller inte. Man sitter inte och håller nåt emot någon ’hahahahhaha ooooops sorry du skyddade dig inte nu blir det barn jag vann!!!!!!!!’

                Fyfan så osunt.

                  Nej självklart gör man inte så. Jag skrev att det var idiotiskt gjort. Men att jag också tycker att det är idiotiskt av pappan. Gentemot barnet. Vill man inte ha barn har man ett ansvar gentemot barnet att skydda sig. Att ens partner också beter sig idiotiskt är inte en ursäkt man kan använda för att försvara sitt eget beteende mot barnet.

                  Vad är dumt i huvudet med det resonemanget?

        Fett själviskt tho

        ”mannen accepterade barnet efter ett år” sorligaste meningen jag läst på länge.
        Hade hon varit lika glad om han dragit och hon blivit ensam med 3 barn?

      Som andra redan skrivit så är det kanske bättre att vänta om han inte vill helt enkelt. Han har en väldigt god poäng i att det också är viktigt för barnet ni har att ni har det bra som familj och mäktar med det ni redan har på er tallrik. Men börja med att prata med honom och lägga fram några dödande argument! Som någon annan skrev, så påtala hur värdefullt det kommer bli för barnet att ha ett syskon i nära ålder. Det är en livslång gåva som inte går att ge i efterhand! Det blir dessutom i längden lättare på så sätt att barnen kommer kunna leka tillsammans och ni kan slappna av mer. Fundera ut dina bästa argument och lägg fram dom på ett sakligt sätt, vill han ändå inte så är det så..

        Inte säkert att de argumenten biter, jag skulle inte gått på dem om min sa så då det inte alltid stämmer…

      åh herreGUD. att han inte gör slut bara

      Jag vill bara säga att jag förstår din längtan och vad du vill ge ditt barn. Har du kunnat förklara för din sambo varför du tycker det är viktigt och har han fått tillfälle att verkligen förklara hur han känner? Har han stängt den dörren helt eller bara just nu? Som många skriver (om än lite väl hårt) så gäller det att han är med på tåget helhjärtat om inte för hans skull så åtminstone för det eventuella barnets skull. Hoppas det löser sig för er oavsett om det är med ett till barn eller ej. ❤

      Sånt här pratar man väl om innan man skaffar barn??

        Men det blir inte alltid som man tänkt sig. Småbarnsåren tär på förhållandet. Jag ville ha tre barn innan, men nu vill jag bara ha två. Det går att ändra sig.

          Ja tydligen tär det, det tycker din man tydligen. Vänta och jobba på förhållandet och att barnet ni har blir större och livet lite lättare så kanske han ändrar sig. Och njut av det ni har så länge.

          Vill ha och vill ha. Jag, jag och jag. Stackars kille.

            Hur kan killen vara så egoistisk o bara tänka på sig själv. För han är det jag jag jag också ju. Det är synd om båda som lever i en relation med ett barn, och som uppenbarligen inte vill samma sak angående framtiden, jätte jobbig situation för båda.

              Han är ju inte egoistisk dock, han tänker på dem båda och deras relation skriver ts. Han tar ansvar medan ts har hängt upp sig på fler barn nu nu nu.

              Uppenbarligen är relationen knackig och han bryr sig om den, det är därför han inte vill. Så han bryr sig om DOM som familj. Han vill att det ska hålla. HON vill bara ha ett till barn, oavsett.

              Vem är egoistisk?

      Gör det inte om Du älskar din sambo. Det är så själviskt och försöka tvinga in någon i ett föräldraskap de inte vill ha.

      Är gravid i 8 månaden nu och mår rent utsagt piss. Barn är underbara när man har ork, tid, och motivation till att ta hand om de. Respektera hans önskan och njut av det barnet ni har.
      Eller sä gör du slut.
      Men man tvingar inte in någon i ett föräldraskap.

        Jag vill inte tvinga. Då hade jag ”råkat” bli gravid.

          Asså att ens de det som ett alternativt är sjukt. ? Varför. Måste du ha ett till barn? Han vill ju inte. Du får acceptera det eller ha barn med. Någon annan.

          Om det barnet ni har just nu är väldigt litet så kanske han hinner ändra sig inom några år.

          Inte konstigt att man föredrar män på alla sätt när man hör en kvinna resonera så här. Hoppas du är ensam om det.

        Fast det går ju åt båda hållen eller? Om man är i en relation och den ena vill ha barn men inte den andra, då ska alltså den som vill ha barn ge upp det för att den andra inte vill? Man ska aldrig acceptera varken eller, hade min man inte velat ha ett barn, så hade jag såklart inte övertalat eller lurat han. Jag hade bara lämnat han och letat efter en annan som passar bättre in i det jag vill med mitt liv.

          Han har väl inte sagt att det är ett nej för alltid, utan att just nu med tanke på våran situation så vill han inte.

          Men fan visst borde hon göra slut bara så han slipper henne.

            Du menar så att hon slipper den egoistiska mansbebisen som vägrar ge henne ett barn till? Håller med.

      Nu var detta inte andra barnet jag gjorde detta utan första men kommer göra samma nu när bebis 2 snart ska börja produceras (om han inte skulle vilja) (inte nu nu, om typ nåt halvår).
      Jag började med att säga att det kanske kommer ta allt ifrån 1mån till ett år innan man lyckas pricka in ägglossning med sex. Jag pratade om barn hela tiden, vad vi skulle göra i framtiden om en sån situation/söta kläder osv osv. Sedan sa jag till honom att jag kommer ta ut mitt preventivmedel om 1 mån, om du vill skydda dig efter det så är det upp till dig för jag vill ha barn. Vi använde skydd en gång och jag blev då lite besviken, nästa gång sa han nej vi skiter i det. And two months later, mama pregnant =) haha

      Sen vill jag bara tillägga att det är skillnad på att inte vilja ha barn överhuvudtaget eller att ”det är inte rätt tid”. Jag anser att man kan ”tjata/”tvinga” en som inte tycker att det är rätt tid till att det visst är rätt tid, så länge man har jobb och bostad liksom.

        Skrev min kommentar när det inte fanns några svar. Nu såg jag att han tror inte att ert förhållande kommer klara ett till barn så är det nog ingen bra idé. Då kommer du ju bara stå där sen ensammamma till två barn liksom. Gå i parterapi och efter det kanske ett till. Kan ju lägga till då ”jobb, bostad och stabilt förhållande” hahaha

      Jag tänker att han övertalar ju dig att inte skaffa ett andra barn? Varför ska mannan få ta de från kvinnan? Nu tvingar ju mannen att kvinnan att inte få ett barn till. Mannen kan ju skaffa en ny yngre kvinna när han är 65 och få barn, för kvinnor är de stopp kring 45, säkert tidigare för flera.

      Jag tycker du ska använda dig av min patenterade 24-timmars metod. Det är tydligt att han känner att ett till barn skulle ta upp 100% av er energi, och krascha er relation. Eller så känner han att ett nytt barn skulle ta 100% av din tid och energi, vilket skulle lämna honom med 0% och krascha dito.

      Med 24-timmars metoden så måste du struktuerara er vecka så att barnet är borta från er i en 24-timmars period varje vecka. Barnflicka på dagen, svärföräldrar över natten så att ni är helt barnfria i 24 timmar. Vecka efter vecka. Efter ett tag så kommer han märka att en dag i veckan så har ni frihet att göra vad ni vill.. men han kommer också börja sakna ungen efter 12 timmar. Han kommer märka ett tomrum både i sitt schema och i sitt hjärta. Dags att fylla det med något, kanske?

    Gofriendly appen!!
    Är det nån som  använder den här och är det bara jag som känner mig lite frustrerad och nedslagen?
    Jag behöver iaf få ventilera lite!

    Är kring 30 och är relativt nyinflyttad till en mellanstor stad och har haft begränsat med kontaktytor för att träffa nya människor. Så resultatet har ju blivit att jag inte träffat så mycket nya människor. Visserligen fått lite nya bekanta, men inga nya vänner som det ”klickat” med och känner mig lite ensam.

    Så, för ett år sen laddade jag ner gofriendly appen. Jag har en kort men matig presentation så att folk ska få sig en bild av vem jag är. Är alltid noga med att ställa frågor och vara öppen och trevlig när jag chattar med någon i appen och försöker hålla samtalet vid liv. Har skrivit ett första meddelande till jag vet inte hur många under det här året, men de flesta har antingen läst och inte svarat eller inte läst alls. Under den här tiden tror jag att det är ynka två personer som har tagit en första kontakt med mig. När någon väl svarar på ett meddelande så blir det att samtalen dör ut. Folk slutar plötsligt svara mitt i en konversation om något. Osv. Ingen verkar egentligen särskilt intresserad av att varken chatta eller träffas ??‍♀️

    Jag vet att jag inte är helt socialt inkompetent, men samtidigt börjat man ju undra!
    Känner mig mer och mer nedslagen efter varje ”misslyckande” och ger nog upp snart ?

    Är det NÅGON som känner igen sig? Eller är det jag som är så sjukt ointressant att prata med bara? ?

      Känner också igen mig. Känns som folk går in och testar typ en gång, skriver till nån en gång och sen tröttar dom eller glömmer bort appen.
      Skittråkigt.
      Är så jäkla svårt att skaffa kompisar i vuxen ålder.?

        Ja, det är verkligen supersvårt att få nya vänner i vuxen ålder!
        Och att träffa en ny nära vän som man verkligen klickar med börjar kännas som ett dött lopp ??

      Min erfarenhet är att GoFriendly inte är så poppis. Folk använder inte appen aktivt. Jag har varit med om exakt det du beskriver, att folk inte svarar eller inte ens läser. Men också att jag har träffat folk därifrån, vi har haft en trevlig stund men sen hörs vi aldrig mer igen. Jag har också haft svårt att verkligen klicka med någon och bli vänner mer på djupet här i min nya stad.
      Jag har dessutom erfarenhet av att många bara vill chatta och aldrig ses och sådana orkar jag inte med.

        Skönt att höra ändå att man inte är ensam i upplevelsen. Kanske är det så att folk i appen överlag inte är tillräckligt intresserade av att faktiskt få nya vänner.

          Kan absolut ligga något i det.

      Vilken stad har du flyttat till? 🙂

        Vill inte outa mig för mycket, men typ under Jönköping ovanför Helsingborg!

      Har exakt samma erfarenhet.

      Jag har den, men på grund av socialångest så har jag bara använt den en gång ? har nog haft den installerad över ett år

      Japp, har samma erfarenhet. Appen är inte bra, eller jag tror kanske den är bättre i stora städer, inte i små.

      Anordnas det många aktiviteter i din stad? Kanske ska du testa att gå på de?

        Njaa, har sett typ ett par tre kanske.
        Men att just möta många helt nya personer i grupp med syfte att presentera sig, mingla och lära känna varandra är inte riktigt min kopp te heller. Jag fungerar inte så bra i sånna sammanhang. Föredrar att lära känna folk på lite mer avspända sätt ?

          Jag känner detsamma. Men gick ändå på en aktivitet. Även om det inte blev nåt så var det inte precis lika jobbigt som jag trodde. Nu var det iochförsig väldigt få personer.

          Önskar också det fanns sätt att träffa vänner på som vuxen. Det var bra när man var liten och det föll sig mer naturligt genom att titta på samma daggmask på förskolan.

      Jag ahr fått två nya kontakter därifrån än så länge. En som skrev till mig och en som jag träffade på ett event en annan användare skapat. Sen har jag skrivit/skriver med några andra, en del har runnit ut i sanden.
      Tips är att gå på event eller skapa ett eget! Kanske svårare nu men finns ju säkert utomhusgrejer.

      Det gäller naturligtvis inte alla, men generellt tror jag många som saknar vänner och söker på en sån sida helt enkelt inte är så bra på att vara vänner. Alltså, för att utveckla en vänskap krävs en hel del engagemang, det krävs tid, ork att bry sig även om man själv inte är på topp, mod att närma sig andra, initiativförmåga och ett intresse för andra människor. De som har det naturligt har som regel redan vänner. De som inte har de här egenskaperna har svårare att träffa vänner och finns nog i större andel på dessa sidor. Sedan finns det naturligtvis undantag men har man otur och får kontakt med just de som vill ha vänner men inte orkar engagera sig eller är så blyga att de inte vågar fördjupa kontakten så kan man nog få gå igenom en hel del folk innan man hittar någon som faktiskt är engagerad.

        Ja, kanske!
        Ifs verkar det vara många som är exempelvis nyinflyttade, de vars vänner alla fått barn medan man själv är barnlös, har bott länge på annan ort och tappat kontakten med gamla vänner osv.

        Det där du skrev om ”… De som har det naturligt har som regel redan vänner.”, det slog lite. Jag tror att vissa människor har lättare för att hitta nära vänner för att de har lättare att hitta människor som de känner den typen av djup gemenskap med.

        Jag själv är en sån som ofta känner mig lite som ett ufo bland andra människor. Jag är inte helt knasig, men jag känner ofta att jag inte är riktigt som de flesta andra tjejer jag möter. Och i ett sånt läge blir det svårt att bygga en djup och nära relation, när det liksom inte känner helt 100 och verkligen klickar till. Men ibland möter ju också jag personer som jag verkligen klickar med, men jag tror att det kanske händer mer sällan för mig än för ”gemene man”. Eller det är så det känns iaf. Och ja, det är väl därför jag har appen. För jag vet att jag verkligen behöver leta ganska ordentligt innan jag hittar nära vänner. Medan andra verkar ha det lite lättare att hitta likasinnade i nya sammanhang och på nya platser.

        Ja, nu spann jag iväg! Men ville nog mest förklara hur en annan sida av ”problematiken” kan se ut.

        För mig är det så att jag har vänner med de har flyttat till andra städer eller skaffat barn.. Så det kan va såna omständigheter också.

      Upplevde samma som du med appen och kände mig också bara nedslagen av att inte få svar där. Varje försök att få vänner i vuxen ålder som inte leder någonstans får mig bara att vilja ge upp och undra om det är något fel på en. Haft många vänner förut och tyckte det var mycket lättare som yngre att lära känna folk. Är också runt 30. Känns som de flesta människor i vuxen ålder oftast redan har sina vänner från barndomen, gymnasiet mm och inte vill öppna upp för fler. Trodde ändå att dom som har appen skulle vara mer villiga att lära känna någon och vara mer aktiva där.

        Måste ändå säga att efter läst många av dina inlägg så verkar du vara en grym vän. Så klok och trevlig. Tar dig tid för andra. Tror folk mest vill testa appen för skojs skull. Tråkigt för oss som vill få ut något av det.

          Tänkte samma, vem fan vill inte va vän med Trädgårdsmästaren?? Vad de missar liksom..

            Men vad gulliga ni är ❤

              Är inte en så flitig besökare här så har aldrig stött på dig innan, men goda referenser ju!
              Var bor du trädgårdsmästaren? ?

                Haha ja men verkligen! ? Finns många fina här i ÖS. Bor typ 1 timme från stockholm.

                  Det kan verkligen vara allt från Vällingby/Orminge/Haninge till Gävle/Örebro/Norrköping beroende på om man räknar bil/kommunaltrafik/snabbtåg 😉

                    Det kan det ? Men gissar på att ts undra om jag bodde nära henne. Och det kan hon ändå lista ut att jag inte gör på mitt svar ?

        Ja, instämmer i det du säger!
        Stämningen i appen känns ganska död faktiskt, även om man såklart inte kan veta vilka livliga samtal andra ägnar sig åt ?

        Jag har flyttat en del och skulle väl inte säga att jag har lätt för att skaffa nya vänner, det brukar ta ett litet tag innan jag hittar rätt. Men jag har alltid innan hittat rätt tillslut och jag har aldrig varit ensam förut. Men nu känns det nästan kört. Och jag antar att det måste ha med åldern att göra och allt vad det medför sig.

          Har också flyttat runt mycket, mellan olika städer och tappat kontakten med många på det sättet. Är svårt att bygga upp något nytt i en ny stad också. Förstår att det känns kört. Men låter som på fler här att appen i sig inte verkar ge så mycket. Sen kanske den lämpar sig bättre för större städer? Men ja hur tusan gör man annars för att lära känna någon? Jag har provat det mesta och det är inte lätt. Men hoppas att de någon gång bara klickar rätt med någon.

            Ja, det är svårt att hålla relationer levande när man flyttar bort! Sen har jag en handfull av de där man alltid är vänner, även om man inte ses eller direkt hörs av speciellt ofta. Och det är ju fint!
            Men man vill ju ha någon där man bor också. Någon att umgås med. Ibland tänker jag att jag är för kräsen. Men samtidigt så kan man inte fejka nära vänskap, antingen blir det eller så blir det inte. Jag jobbar för mig själv och är liksom inte ute och rör mig bland folk som man är med ett vanligt jobb heller, så jag såg appen lite som mitt sista hopp!
            Men får nog tänka om där.

              Förväntningar på vän relationer tycker jag man får ha ändå, precis som med andra relationer. Du behöver inte vara kräsen för det. Även om man är/känner sig ensam så krävs det ju en del kemi och något gemensamt om det ska kunna växa fram en vänskap. Även om jag saknar vänner så är jag inte villig att lära känna precis vem som helst om personen tex går emot mina värderingar eller har en helt annan syn på människor än vad jag är.

              Go frendly appen var också mitt sista hopp ? Har provat allt nu.

            Du har väl barn Trädgårdsmästaren? Finns det inte en ingång där? Föräldrar verkar (tvingas) va i många sociala sammanhang via kidsen.. (Har inga barn dock så kanske har fel!)

              Har träffat på många mammor i olika sammanhang med barnet, men alltid känt mig utanför där och inte riktigt lyckats få någon kontakt med någon annan. Fick en bra kontakt med en blivande mamma på min vattengympa som jag gick på mot foglossning. Hade tänkt fråga henne om att ses nästa gång vattengympan var. Men så kom coronan och alla tider blev inställda ?

              Jag har nog verkligen provat det mesta redan. Nu har jag varit utan vänner i några år och jag tror det gör det ännu svårare att få kontakt med andra.

                Nämen! Så himla sorgligt. Förlåt om det lät nedlåtande, menar inte så. Tycker alla borde få ha vänner (ok nästan alla, men sjyssta människor iaf).

                  Ja alla borde få ha vänner ?Kanske även de mindre schyssta, dom behöver det kanske mest.

                  Men jag har ändå mycket annat. Den bästa egna lilla familjen och mitt drömyrke. Finns dom som är helt ensamma så jag är ändå lyckligt lottad på flera sätt. Men helt klart skulle vänner berika livet.

                    Fint att du är tacksam ??
                    Ja, bättre det än att va helt ensam såklart.

      Börja spela datorspel och gå med i Female Ledgends på FB. En grupp för tjejer som spelar. Mycket trevligt folk inom dataspel där och alltid folk som vill hänga och spela tillsammans.

        Tack dör tips, men tycker inte att det är så roligt med spel!

      Tycker också att det är svårt, folk använder inte appen så aktivt. Sen har jag själv social fobi och har lite problem med att svara folk osv, så det bidrar ju också. Har dock sett att det finns gruppaktiviteter som anordnas ibland, det kanske är ett mer naturligt sätt att lära känna folk (när det inte är corona-tider dvs)

    Hittade en blogg för några dagar sedan, om en kvinna här i Stockholm som fått reda på att hennes fästman bedragit henne. Den är skriven för många år sedan men fan vad jag grät vissa gånger. Kvinnan han var otrogen med visste att han var i förhållande. Hur fan tänkte dessa två människor?

    Bloggen heter iallafall https://trehundrasextiofemdagarnu.blogg.se

    Något som fick mig att reagera var att mannen är polis. Jag har liksom fördomen av att är det något poliser har så är det moral och är väldigt principfast. Men vad fel jag hade, de är ju också människor.

      Oh läste den när den var ”ny”. Verkade vara en sjukt fin tjej, löste sig för henne i livet ändå 🙂

      Det finns tyvärr många som resonerar som så att om man inte känner en person så behöver man heller inte direkt bry sig om dennes känslor. Och därför är det ”ok” att vänstra med någon annans partner. För att det inte är ens eget ansvar utan ansvaret ligger isf på den man vänstrar med.

      Det är iaf så jag har förstått det att många resonerar. Själv tycker jag det är sjukt lågt att strunta i om ens handlingar bidrar till att andra människor mår dåligt. Det finns för många egoister tyvärr ?

      Är i likande situation nu. Eller ja identisk men att hon bor granne också och har kopplingar till min familj. Har läst bloggen och känner igen mig. Men svårt att tro att det någonsin ska bli bra igen.

        Det blir alltid bra igen. Hur osannolikt det än känns just nu. ❤

        blev jättebra för den där tjejen bakom bloggen här. hon träffade en annan som gifte sig med och skaffade barn med, så det blir bra för dig med!

      Läste också den när den var ”ny”. Men tyckte och tycker hon blev alldeles för deprimerad för sakens skull. Hon gick ju verkligen ner sig, och blev riktigt mörk och nästan självmordsbenägen vad jag minns. Fattar att det är riktigt jobbigt, men perspektiv liksom.

      Poliser är människor som alla andra. Rötägg finns överallt, inom polisen, jurister, butiksmedarbetare, mc.donalds anställda, domare, präster osv osv. Ens yrke säger ingenting om hur ”bra” människa du är.

        Depression är ju inte kopplad till proportion. Då hade jag sluppit återkommande depressioner sen tonåren. Jag har ett väldigt bra och skyddat liv men blir oavsett deprimerad i långa perioder. Har man predeposition för depressioner så är ett svek något som kan trigga det. Även skuld och skam är vanliga saker som trycker ner en i depression eller förvärrar den. Det är vanligt med skuld- och skamkänslor när man blivit bedragen.

        Men snälla, slipa lite på din empati? Det går inte att förutsäga hur man reagerar på otrohet eller andra traumatiska mellanmänskliga händelser. Det går heller inte att koppla in ”logik” bara genom att knäppa med fingrarna. Tror du att hon vilke och valde att bli svårt deprimerad? INGEN vill behöva åka till psykakuten, medicineras och gå i terapi. Men livet är livet och ibland sjunker vi ner i mörkret. Jag tycker hon hanterade det jättebra, hon sökte hjälp, fick hjälp och hon tog sig upp till ytan.

      När jag gjorde slut med mitt ex träffades vi ett par ggr efter vi gjort slut för att ha sex, sedan fick jag veta att han hade en ny tjej, så då valde jag att inte träffa honom mer vilket han inte förstod.
      Varken han eller jag berättade för hans tjej att han varit otrogen emot henne med mig, idag är dem gifta. (jag kan även säga att jag aldrig träffat hans nya tjej så skulle vart svårt att berätta om jag inte stalkade upp henne på fb eller liknande)

      En annan snubbe jag hade en flört med men blev inget, han blev sen tsm med en annan tjej och dem skaffade barn, och då började han höra av sig till mig och säga saker som ”vad sover du i? du borde sova naken, det är sexigt att sova naken, du är sexig naken” mm, jag svarade mest ”varför ber du inte din sambo sova naken istället? för henne kan du ju se” vilket han svarade ”du är så tråkig”, småbarns åren var väl inte så sexuellt roliga enligt honom, men inte mitt problem, haha

      fattar inte varför killar har så svårt att hålla sig till en tjej?

    Vart hittar man fina och prisvärda krukor? Är ju hur svårt som helst.. Eller så är jag väldigt kräsen.

      DollarStore

      EKO

      Rusta

      Har samma problem som du! Håller på att bli tokig haha, fick psykbryt för några dagar sen för det kändes som att jag gått igenom jordens alla inredningsbutiker men allt är antingen fult eller dyrt eller i fel storlek ? skönt att krukorna är ens största problem i dessa coronatider dock 🙂

      Secondhand, där kan man göra riktiga fynd. Annars gillar jag enkla krukor bäst tex Bergs potter.

      Stora Coop har massa fin inredning faktiskt ?

      Tradera!

        De

      Bauhaus (brukar dessutom ha innekrukor som matchar utekrukor)
      Har även hittat på Lagerhaus, blomsterlandet och ClasOlssons

      Jag tycker terracotta krukor fast i grått ifrån Blomsterlandet är fina. Har även krukor ifrån Oscar & clothilde som är jättefina.

        Älskar de från blomsterlandet. De blandar jag med krukor från bergs potter.

      Köp second hand och måla med Vintage Paint kalkfärg! Finns massa fina färger och med deras vax över blir det huuur fint som helst ?

      Hotnbach!!!

    Har ni någon kräm som verkligen hjälper mot påsar under ögonen? Har la-roche Toleriane ultra Yeux och den hjälper inte tillräckligt bra.

      Nej

      Tepåsar

      Verso super eye serum!

        +1

      Lumene
      Valo
      Bright Eyes All-in-One Vitamin C Eye

      Har hört att salva mot hemmorojder ska hjälpa, det får blodkärlen att dra ihop sig. En tjej jag är bekant med som har jobbat lite som modell berättade att make up artister använde det om man kom tidigt på morgonen eller så. Vet inte hur bra det är att använda dagligen dock..

    Jag hoppas verkligen att kommunerna i Stockholm ändrar till att permitterade/arbetslösa/studerande bara får ha sina barn 15h/vecka på förskolan.

    Samt att blir ett barn hemringt så måste syskonet också vara hemma.

      Ok. Noterat.

      Varför hoppas du på det? Förutom att det känns lite konstigt att klumpa ihop arbetslösa med studerande så fattar jag inte heller varför ett barn ska bli hemskickat bara för att dess syskon blir det. Men så begriper jag icke begränsningen på timmar för barn 1 vis föräldraledighet med barn 2 heller. Oerhört märkligt IMHO.

        Förskollärare som vill att deras arbetssituation ska lösas av att föräldrar beviljas 50 timmar men bara lämnar 15.

      Studerande? Studerar på heltid skulle jag aldrig hinna om min son bara fick va 15 h.

        Den som behöver heltid för stt studera på heltid måste vara efterbliven.

        Jag har läst sex år på universitet, på heltid. Det var aldrig mer än max 20% studier. Två timmar om dagen kanske.

          Fast då kan du helt OMÖJLIGT ha läst all litteratur. Vi har per delkurs mellan 800-1200 sidor som ska läsas. Jag är en sån som läser ALLT. Jag är också en sån som gör alla uppgifter inför seminarier. Jag sitter mellan 10-16 (med 1 timme lunch, och kanske om man lägger ihop det 1h små raster) så 4h om dagen MINST.

          Men jag antar att du är en sån som låter din arbetsgrupp göra allt arbete, och läser inget, och vid tentan så letar du bara i böckerna efter svaret och skriver ihop något?

          Man är inte efterbliven för att man pluggar flera timmar om dagen, skulle väl snarare säga att man är motsatsen. Du däremot kan nog använda din beskrivning till dig själv. Vet inte vad du utbilda dig till men vad det än är så hoppas jag att jag inte behöver ha med dig att göra då du med största sannolikhet inte kan lika mycket och är lika kompetent som de som faktiskt pluggat!

          Vissa utbildningar är svårare än andra, antar att du inte läste något STEM-ämne. Sedan är det väldigt lågt att använda ord som ”efterbliven”, alla har olika förutsättningar.

          Gå in på KTH och säg det till de som går teknisk fysik och du kommer att bli verbalt nedslagen

          Vi hade föreläsning 8-16 många av kurserna, annars halvdag föreläsning halvdag grupparbete eller självständigt arbete på sal.

          Jag läste en teknisk bastermin. MaE, fysikB och kemi B på en termin. Hade föreläsningar/lektioner 8-16 varje dag. Hade varit svårt att delta i om in förskolan fanns, även om jag absolut kan hålla med om att jag inte är något genialiskt underverk. Men normalbegåvad går jag nog som.

      Varför då? När jag pluggade hade jag ofta heldagar på universitetet.

      Studerande ska fan få ha sina barn på förskola. Det är 100% sysselsättning.

      Vadåra?

      Och vem är du? För att förstå ditt resonemang bättre. Har du egna barn, är du barnskötare, förskolelärare, hur påverkat det dig privat för att känna så starkt i frågan? 🙂

      Var nöjd med 15… Systern fick inte ha alls ett tag.

      Finns massor av utbildningar som kräver att man pluggar betydligt mer än 15 h veckan? Och om inte är det snarare dags att röja studietakten på utbildningarna.

        Ja jag hade svårt att få ihop det trotts barn på förskola på heltid. Hade iof långt avstånd så mycket tid på pendling men att studera och leva vuxenliv med barn är ju verkligen inte en räkmacka.

          Är ju inte så man kan ta en sovmorgon efter att man pluggat en lång natt eller att man väljer att gå ut och därför sover lite. Har man barn behöver man gå upp hur lite de än sovit på natten. Mina barn vaknar 3-4 gånger varje natt. Studenter festar 2-3 ggr i veckan och tar sovmorgon på helgen. Mina barn sover senast till 06 als dagar i veckan. Som student kan du käka nudlar men har du barn ska det lagas riktig mat 7 dagar i veckan, tvättas löjliga mängder tvätt, torkas ketchup från taket, umgås med sina barn när de faktiskt är vakna och när de somnat ska man hinna med allt annat och att plugga. Tacka fan för man får ha barnen på förskola. Förstår inte idiotargument om att man är efterbliven. Säger väl mer om hittepåutbildningar än något annat?

            Att plugga (om man är seriös med studierna) tar ofta mer än heltid motsvarande heltidsjobb 40 tim i vecka, har gjort båda med barn jag med. Är ändå en effektiv person men som du skriver som förälder har man inte möjlighet att plugga med barnen hemma och vakna. Skulle säga att det är personerna ovan som är empatilösa och trångsynta. Blä

    Jag har aldrig kommenterat här förut men nu behöver jag verkligen hjälp..

    Jag har i stort sett haft förhållanden i hela mitt vuxna liv. I många år var jag tillsammans med en kille som inte alls behandlade mig bra. Han var otrogen mot mig och misshandlade mig psykiskt och blev även på slutet mer och mer våldsam fysiskt. Jag lyckades till slut ta mig ifrån det förhållandet och var singel i några månader innan jag träffade en ny kille. Vi har nu varit tillsammans i några år och varit sambos i typ ett år nu. Han är den snällaste och mest omtänksamma människa jag har träffat och allt var så perfekt i början.

    Men sen vi flyttade ihop har jag känt mig mindre och mindre lycklig utan att jag egentligen har någon anledning. Min pojkvän har inte gjort något fel eller behandlat mig illa på något sätt, men jag känner mig ändå inte lycklig. Jag lider av psykisk ohälsa och har det senaste halvåret mått piss vilket jag antar spelar in. Jag har känt mer och mer att jag bara skulle behöva vara ensam. Känns som att jag har tappat bort mig själv och inte vet vem jag är och att jag behöver ändra på mig för någon annans skull – inte för att jag ska må bra.
    Jag har så mycket skit i bagaget som jag aldrig har tagit hand om, och jag har liksom aldrig varit singel och skulle bara vilja fokusera på mig själv och på att må bra utan att söka bekräftelse från honom och känna att jag lever mitt liv för honom. Samtidigt får jag så mycket ångest att jag ens tänker så när jag har världens finaste kille som jag vet skulle göra allt för mig? Tänk om vi gör slut och jag ångrar mig? Jag har varit så säker hela tiden på att det ska vara vi, men nu vet jag inte vad jag ska göra längre. Jag är bara deppig, ledsen och arg på honom hela tiden och han förtjänar så mycket bättre än mig. Samtidigt kan jag inte tänka på att han skulle vara med någon annan utan att gå sönder inombords.

    Jag vill bara vara ensam men jag vill inte heller vara utan honom, och jag önskar av hela mitt hjärta att han är den jag får vara med i framtiden och gifta mig med och bilda familj med men det känns så hopplöst just nu. Jag hatar mig själv för det här

      Jag skulle säga att gör inga förhastade beslut när du mår dåligt psykiskt. Det låter som att du älskar honom men bara att du inte mår bra just nu. Börja med att söka hjälp att prata med någon, och så kan ni tillsammans prata om hur du ska göra. Tänker att en professionell kanske har lite bättre strategier på detta.

        Jag går i kbt men tycker inte att det hjälper speciellt mycket..

          Okej, vilken jobbig sits. Har inget mer råd. Men lycka till <3

          Har du sagt det till din terapeut? Annars så ta upp det och prata om dina förväntningar och hur ni ska komma dit.

      Alla passar inte att vara sambos heller, testa att flytta en stund om det går. Jag känner folk som hållt ihop förhållandet trots att de gått från sambos till särbos

      Som ovan skriver, ta inga förhastade beslut när du mår dåligt. Tror inte det blir bra då och nog större risk att man ångrar sig. Testa att kanske byta terapeut eller terapiform, kbt är kanske inte det du behöver just nu.. tänker spontant att någon terapiform där man riktigt ”gottar ner sig” i det förflutna och arbetar mycket med det kanske passar bättre? Om den här killen verkligen är så bra och du hoppas att han är den du får leva med för resten av livet så är det helt värt att inte ge upp. När du sen mår bättre och du fortfarande upplever att du inte känner dig helt nöjd i relationen så ska du kanske tänka över relationen men inte i dagsläget.. stor kram till dig!!?

    Hur hittar man en ny partner som ensamstående mamma? Vem vill dejta en mamma med två små barn?

      Ingen. Ditt tåg har tyvärr passerat. Loppet är kört. Var glad över dina två barn istället.

        Men var tyst bara. Snälla Camilla ta bort sånna här jäkla tråkiga troll som bara svarar massa skit och förstör i kommentarsfältet. Det

          Skit? Jag svarar utifrån min egna erfarenhet. Alla har vi olika saker i bagaget och det här råkar vara en av mina. Vill man inte höra olika sanningar så kanske man inte ska skriva på ett öppet kommentarsfält och be om råd eller andras erfarenheter.

            Menar överlag. Du behöver inte svara på allt alla skriver? Svara om du nåt vettigt att säga.
            Så jävla hjärndött med folk som bara skriver ”okej” ”nej” eller dryga comebacks.

              Okej. Noterar din önskan. Kommer dock fortsätta svara på allt jag finner intressant i kvällens öppet spår.

                Så att skriva ”nej eller ok noterat” drygt när någon genuint undrar nåt är att visa intresse?
                Gå och skaffa dig en vän eller ett ragg eller nåt. Pinsamma människa.

            Men snälla, finns hur många ensamstående som hittar nya. Jag har en i familjen som har 2 barn med 2 olika pappor och hon har hittat ny kille. Har en kompis som har 1 barn som dejtar på. Har en syster som har 2 barn som gift sig med en ny. Lyssna inte på idioten Dora. Du kommer hitta någon som älskar dig och dina barn!

            Fast din sanning behöver ju inte heller vara alla andras. Så man behöver ju inte låta så definitiv, utan bara tala om sin egen erfarenhet

          Hon Dora är överallt med sin negativitet. Skrattretande. ??
          Hoppas du får en vän eller något…

            Tack! Det hoppas jag med 🙂

            Uppenbarligen bitter över att hennes skepp seglat ?

              Dora jag kan va din vän, folk tror att jag med bara vill vara en bitch men sanningen är att jag bara vill få folk att tänka till 8xh jag sockrar inte mitt språk för att passa snöflingor. Sorry not sorry lixom. This is thw cold hard truth.

                Dina åsikter är inte nödvändigtvis sanningen, dags att inse detta

                  De kan ju fortfarande vara EN sanning för vissa så.. ?‍♀️

        Haha du verkar ha en riktigt tråkig kväll. Tack för din tråkiga kommentar som fick mig att skratta iaf.

          Det stämmer att jag har en riktigt tråkig kväll ikväll. Hoppas du finner lycka.

        Kan tycka Dora har en poäng men sånt får man väl inte säga nuförtiden. Fine om man spontant hittar någon som verkligen älskar en och ens barn men det är jävligt svårt. Men att gå ut och aktivt leta är som gjort för problem. Njut av barnen och om någon råkar komma in i ditt liv toppen. Men fokusera på barnen först!

        Fy viken negativ kommentar. Såklart finns det möjligheter, framförallt hos män som själva är föräldrar och skilda som vill hitta en likasinnad 🙂 De finns säkert på Tinder och på alla andra platser som man kan hitta någon

        Men jesus vilken kommentar ? Alltså Dora, jag vet hur det känns att va ledsen, avundsjuk och bitter men man vinner verkligen inget på att föra över sin negativitet på andra. Det är då verkligen ingen universell sanning eller fakta att ensamstående mammor är dömda till evig ensamhet? Känner massor av mammor som hittat nya partners och har fina förhållanden. Loppet är inte kört förrän du själv kastat in handduken helt så att säga, och det verkar ju tyvärr du gjort Dora? För det kan jag tro, att supernegativa bittra människor har svårt att hitta någon överhuvudtaget.

        Det finns säkert någon även för dig Dora, om du försöker att lite vidga dina vyer och ändra ditt synsätt till att börja med. Lycka till! ?

      Det finns såklart! Provat dejtingapp? Kram ❤️

        Tack fina. ?

      Många, skulle jag säga. Vet seriöst hur många ensamstående mammor som helst som får dejter och hittar nya partners, inget konstigt alls. Det är nog bara en rädsla du har. Sätt igång och dejta och lycka till! ❤️

        Ja det ligger nog något i det du säger. Tack ?

      Ingen erfarenhet men det är inte alls förbi som någon kommenterade ?

      Har ni delad vårdnad är det underbart och dejta någon när barnen är hos den andra.
      Ge dig själv tid och komma. Ut, uppvakta och bli uppvaktad, umgås. Du har redan fått ha familj, partner och allt därtill njut av och lära känna dig själv på egen hand igen.

      Det hade jag gjort om jag och min kärlek separerade.
      Har man barn så måste man tänka många gr om och vara riktigt säker innan man introducerar någon för de tycker jag.

        Har haft den här koversationen med många av mina killkompisar och de flesta av dem sa att de skulle kunna tänka sig att dejta/bli tillsammans med en tjej som redan har barn. Givetvis är ju inte detta applicerbart på alla män utan bara min egna upplevelse.

        Min morsa har ganska många barn med fyra olika män men hon verkar aldrig haft problem med att få män trots många barn. (Har gillat alla mammas killar tillägger det haha)
        Syrran har två barn ifrån sitt första förhållande och var singel i några år men nu har hon hittat sin stjärna och han är helt underbar med barnen!

        Haha här får du lite mer anekdotiskt bevis att det ”går”. Min sambo kom precis hem så jag fråga honom om han skulle dejtat mig om han visste att jag hade barn och han sa ”Ja det skulle jag nog, det kanske hade varit lite konstigt i början för jag har ju inte varit runt barn mycket innan men jag hade gett det en chans.”

        Du kommer hitta någon oki? 🙂
        Varken Laila Bagge, Katrin Z eller Camilla Läckberg verkade inte ha svårt att hitta nya män trots barn sen innan!

          Tack för ditt ärliga svar! Fina du! ?

          Vilket fint svar. Fick en feel-good känsla av det och då är jag varken mamma eller singel ?

    Vill höra solskenshistorier om distansförhållanden!! Är så trött på att höra ”det funkar aldrig” när jag vet att det visst gör det ofta. Men skadar inte att få lite pepp liksom. Tack ❤️

      Om du nu vet att det visst funkar, varför behöver du då höra fabricerade solskenshistorier?

      Bor ni i samma land eller i olika länder?

      Jag hade ett distansförhållande i fem år och det funkade hur bra som helst! Problemet var när vi väl flyttade ihop ?

      Min mamma och hennes nu mera man pendlade 40 mil på helgerna i över 8 års tid. Nu bor dom ihop och är lika kära fortfarande ?

      Hade distansförhållande med en himla gullig kille för några år sedan. Idag är han min himla gulliga make 🙂

      Jag och min man träffades när jag bodde på andra sidan av planeten. Vi sågs en gång på 1,5 år och det var inga problem. vi hade långa videosamtal som dejt och såg till att prioritera det som en riktig dejt Så att det inte blev avbokat i sista stund pga att någon skaffade andra planer. Saknaden var såklart jobbig men vi var båda bestämda på att vi skulle klara det och idag 11 år senare har vi ett väldigt fint och starkt förhållande. Allt går om båda vill det tillräckligt mycket!

      Är i distansförhållande sedan 3 år och vi är på olika sidor av världen. Det funkar för det finns inget annat val. ☺️

      Jag och min kille har haft distansförhållande i början, det gick bra. Saknaden var stor inne i veckorna men då var det ännu bättre när man sågs <3

    Har ni lyssnat på podden Paparazzi? Så sjukt rolig ?

      Nej. På vilket sätt är den rolig?

        Härlig jargong mellan Michelle och Max som har podden, man blir glad ?

      Älskar den.

      Haha ja, det är min guilty pleasure podd varje vecka!

    Skrev igår om att jag kände minipositibitwt. Det har jag inte gjort idag. Idag har jag varit djupt djupt nere. Börjat mer o mer överväga att bara skita i livet. Funderat på vilket sätt med mera. Hur kan man bli så här pågrund av att bli dumpad.
    Skrev massa fula saker till han idag. Främst om tjeje . Skäms.
    Vill inte mer.

      Det går upp och ner, snälla stanna kvar här hos oss ❤️

      Det SUGER att bli dumpad. Det är helt okej att känna att man är nere på botten, för man är ju ingen sten. Hur klyschigt det än låter så jag lovar dig att det blir bättre.

      Det måste få ta tid att sörja och långsamt läka. Man får ta sig igenom dag för dag. Skäms inte för att du skrev till honom, du går igenom en kris.

      Har du ingen att prata med så finns olika journummer att nå om du googlar ❤️ lycka till och allt gott till dig. Just nu är det svart men det kommer bli ljusare.

      Jag LOVAR dig att det kommer bli bättre. Det suger att höra det när man är inne i den fasen du är i nu, för det känns ju inte så. Men som sagt, jag LOVAR. Och när den dagen väl kommer så kommer du vara glad att du slipper skithögen. Ta det en dag i taget, helt plötsligt en dag kommer du komma på dig själv med att du inte är ledsen längre och att du inte tänkt på honom på ett tag. Klyschigt citat, men this too shall pass. Du fixar det här!

      Du är inte unik. Många känner likadant när dom blir dumpade. För de allra flesta går det över inom en rimlig tid. För andra inte.

        Dora hur ser ditt liv ut? Har du Det svårt i ditt sociala liv? Du skriver väldigt otrevlig kommentarer och får väldigt mycket kritik men fortsätter ändå med samma attityd. Tycker du att det är roligt att retas med andra människor eller har du det svårt med det sociala?

          Dora är bara ett bittert Troll som vill ha uppmärksamhet.

          Jag skriver på det jag finner är intressant på ett öppet forum. Tycker att jag bidrar med verklighetstrogna och kloka saker som är annat än allt rosa fluff som ni andra vill lura in folk i nöd i.

            Den här kommentaren tycker jag egentligen är positiv. Det är skönt att höra när man mår så dåligt att nästan alla har känt så och gått igenom det (även om man känner att INGEN har mått så dåligt som jag gör nu). Man blir krossad, men det är inte ovanligt. Kan tycka det finns något väldigt ljust i den vetskapen. Det finns ett liv efteråt ❤️

            Fast Dora, när man funderar på på vilket sätt man ska ta livet av sig så bör man söka hjälp omgående. Det är en sak att känna att man inte orkar leva men något helt annat att faktiskt ha en plan och aktivt tänka på att genomföra den. Kommentarer som dina här ovan är faktiskt direkt farlig. Jag gillar dina snärtiga kommentarer i vanliga fall men när det gäller självmordstankar kanske man ska tänka ett varv extra?

      Tack ni som skriver.
      Vet bara intw hur jag ska klara detta. Att jag är så jävla svag. Googlar konstant olika sätt att avsluta lidandet. Vill bara få ett slut på det. För även om alla säger att tiden läker. Så vill jag inte. Jag bill inte bli läkt. Jag vill ha han. Han som någon annan brud nu har. Känner hur jag typ blivit besatt av dem. Skrämmer mig. Och har skrivit med han myclet under veckan. Fått förhoppningar men ändå fattat att kommer ju aldrog bli vi igwn. Han har ju någon annan nu som är perfekt för han. Ångrar att jag inte var lite bättre. Ansträngde. Ig lite mer. Gjorde lite mer för att jag skulle fortsatt vara hans.

        Googla en stödlinje istället! Snälla du! ❤️
        Kram

          Menar alltså på ett stöttande sätt, inte drygt.

        Man skrinet behöva anstränga sig SÅ mycket i ett förhållande. Du förtjänar någon som vill ha så som du är.

          Ska inte*

          Håller helt med. Jag har varit deprimerad, mått dåligt, knappt orkat duscha och min kille finns där och peppar och stöttar. Ibland tycker han det är pissjobbigt men han är alltid där. Även om jag väcker honom mitt i natten sitter han där och lugnar ner mig och somnat. Orkar han så kommer han med en macka och en stor kram på morgonen innan han går till jobbet. Betyder mycket även om man vaknar och känner att man är i ett mörkt bottenlöst hål. Du förtjänar det samma dumpad. Någon som stöttar, älskar och finns där för dig. Se nu till att få hjälp så du kan uppleva allt det. Jag vet precis hur du tänker just nu. Att du är värdelös, att du aldrig hittar någon som honom och att ditt liv är över. De där tankarna är depression och självmordstankar. Funderar man på hur man ska ta livet av sig ser man inget annat. När man inte ser något ljus i tunneln och det är så outhärdligt att man inte står ut mer.. Men det är inte sant. Du behöver hjälp att bryta de tankarna. Snälla ring någon eller 1177.. Befinner du dig i norra Skåne så säg till så länsar jag en Ica och kommer bort. Socker och fett dövar den värsta ångesten. Men du behöver riktiga ångestdämpande och en långsiktig plan ❤️

        Du är inte svag!
        Det gör ont som fan att bli dumpad och få hjärtat krossat. Och det kommer göra ont ett tag till. Men du behöver inte ta all smärtan själv. Dela med dig till nån vän eller familjemedlem. Eller ring/gå till en psykolog eller någon annan som har som jobb att lyssna på och hjälpa människor att ta sig igenom kriser. Du behöver inte gå igenom detta ensam! ?

          Sover hos mina föräldrar inatt.

          Tänker att jag ska försöka stå ut tills min anställning går ut. Vill inte lämna mina kollegor och elever i sticket. Då hinner man tvätta och städa en massa hemma också så det blir lättare att fixa för folk sen. Fixa allt det praktiska. Vill att det ska vara så enkelt som möjligt för folk sen. Ur en praktisk synvinkel.

            Även om det känns mörkaste mörkast nu så kommer du långsamt att se ljuset återvända en dag. Tro mig!! Alltså på riktigt – tro mig. Har varit med om ett fruktansvärt och brutalt uppbrott som var det värsta jag någonsin gått igenom. Tänker ibland på honom men aldrig så att jag vill ha honom längre, och då var jag ändå heeeeelt upp över öronen kär i honom när han bara avslutade allt pang bom på det värsta sättet. Vet du? Det var hemskt rätt länge. Sedan lärde jag mig mycket och förstod att jag var värd mer. ”Man vet inte vem man är ihop med förrän man gör slut”. Det kommer att bli bättre även om det är förjävligt nu <3 försök söka hjälp hos din omgivning samt ring en stödlinje, bara för att testa i alla fall? <3 STOR kram

            Vet du, skuld är en jätte bra motivation att inte ta livet av sig. Men den varar bara en kort stund. Du behöver hjälp innan du hunnit fixa iordning allt. Snälla be dina föräldrar köra in dig nu. Där är lugnt och skönt på psykakuten vid denna tiden på dygnet. Du behöver inte bli inlagd men du kan få lugnande så du slipper känna all smärta och ångest just nu i alla fall.

            En klok person sa till mig att förlora en människa är alltid smärtsamt och är ett trauma. Att bli dumpad är ungefär samma förlust som att någon dör, och då är det ju okej att vara förtvivlad och under isen. Det är okej när man blir dumpad också för man har förlorat en människa man älskat. Så låt dig själv sörja för då kommer du också snart må bra. Man ska gå igenom dessa faser. Du är normal! Herregud jag var helt krossad när jag blev dumpad, ett gråtande spöke en lång tid.
            Tror detta händer alla någon gång i livet och alla mår lika pissigt då men det ändras när man sörjt klart.
            Livet är ju att både må bra och dåligt annat är bara vanföreställn du kommer garanterat må bättre snart även om det känns omöjligt nu.

        Även om det inte känns så nu, så är du så mycket mer än din relation till honom. Du kommer må bättre om du bara låter det gå lite mer tid. Har du någon vän du kan prata med om de här tankarna?

        Du kan alltid ta kontakt med Mind om du vill prata anonymt med någon:
        https://mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/

        Du gör allt rätt och du gör det bästa du kan av en riktigt skit situation ❤ Du kommer fixa detta och det här kommer i framtiden vara en erfarenhet som gjort dig starkare. Vet av erfarenhet.

        Har du fått sova något på sömnmedicinen? Hur funkar det med maten?

        Låter bra att du kunde sova hos dina föräldrar. Kanske är bra (om möjligheten finns) att stanna där några dagar? Komma bort lite, få lite umgänge och slippa vara ensam i allt.

        Men lägg av, inte är väl en skit värd ditt vackra liv? Finns fan ingen på jorden som ska få en att vilja lämna sitt liv. Sätt lite mer värde på dig själv och du kommer skratta åt att du en dag ens tänkte tanken på att skada dig själv för någon annans skull. Låter du detta bara passera och andas igenom allt kommer allt bli bättre, jag lovar. Snälla, INGEN ÄR VÄRD DITT LIV, SPECIELLT INTE EN MAN SOM DUMPAT EN!

      När du börjar fundera på vilket sätt är det dags att söka vård direkt. Har du ingen kontakt med psykiatrin så är det psykakuten. Låter läskigt men oftast får du lugnade och en tid till en psykiater. Du kan även prova akuttid på VC för lugnande och antidepressiva. Men sök hjälp. Det snurrar fort ue kontroll.

      Jag har varit där du är flera gånger. Det är jätte bra att du skriver här och sätter ord på det. Nästa steg är att säga det högt till någon. Antingen en närstående som kan hålla dig sällskap tills du ringer VC imorgon eller till någon som kan skjutsa in dig till psykakuten. Orkar du inte berätta för en närstående så ring 1177 så fixar de så du kan åka taxi in utan att betala. Men därifrån blir det bättre. Jag har ätit 5 olika antidepp innan något funkade för mig. Men nu har jag inte kännt så på 5 år. Det finns jätte bra hjälp att få. Lugnande behöver du i alla fall så du kan stoppa tankarna när de kommer. Speciellt på natten. Sömnbrist gör allt värre ❤️

        Är du hos dina föräldrar så säg bara rakt ut att du inte orkar leva mer män inte tänkt göra något för än efter terminen är slut så det inte drabbar eleverna. Ska du nu ge omföra det så kommer det vara lättare för dem att ha vetat om det innan. Dessutom kan de ta med dig till VC imorgon. Det kan vara att de hänvisar dig till akut psykiatrin. Är de orolig för att du ska överdosera benzo så be de skriva ut theralen som droppar. Man droppar de i minne, smakar mint. Sen blir man sugen på en massa gott. Lite som munchies. När du har ätit så somnar man som ett litet barn. Sen nrä du tagit den några dagar blir du bara lugn och livet känns ganska mellanmjölk. De är riktigt bra även om man är trött i början. Fast det är ganska skönt imo. De brukar dela ut dem gladeligen men be om de istället för atarax eller annat trams. Du vi kommer lösa detta även fast du inte vill eller orkar hoppas på att det kan bli bättre. Jag vet, ännu en sak att bli besviken över. Men prata med dina föräldrar. De kommer säkert reagera som muppar och säga konstiga saker. Föräldrar blir så när man säger att man vill dö. Det är ok. De lugnar ner sig och sen kan ni åka in. Eller väck dem och be om skjuts till akut psykiatrin. Som sagt är lugnt nu så passa på.

      God morgon!
      Hur mår du idag? ?

      Hej ❤ jag hoppas du är okej. Se till att inte vara ensam, ha alltid någon i närheten och bo hos dina föräldrar om du inte går till psyket nu direkt. Och du, du skrev att du kände minipositivitet i förrgår! Det är fantastiskt, då vet du att det finns där inom dig. Du kommer ha en jobbig period framför dig, men sådana små små stunder av något ens i närheten av glädje kommer bli fler med tiden. Efter hand blir stunderna fler och så småningom kan du känna riktig glädje och se positivt på framtiden.
      Men som flera har skrivit behöver du hjälp, våga ta den hjälpen. ❤

    När jag skulle hem från krogen mitt i natten och väntade på taxi på stationen i en liten jävla håla utan annat än skummisar ute så kom det fram två tjejer till mig och sa att dom skulle vänta med mig, så jag slapp vänta själv. Hur fint?❤️ Har ni liknande historier?

      Jo men lite liknande i alla fall.
      Jag och en fd kompis blev förföljda av två sliskiga killar från krogen och sen kom de ikapp och började fråga ut oss om typ allt. Vi tyckte de var väldigt obehagliga och jag är glad att jag hade kompisen med mig för jag hade inte kunnat komma på det själv.

      Hon låtsades få ett telefonsamtal från ”någon vi kände” som ”var kvar” på krogen, hon spelade så bra att jag gick på det först.
      Hon drog med mig tillbaka och killarna följde efter. Och snabbt som tusan smet vi in på tjejtoaletten och stod och tryckte i ett hörn (det var ingen dörr ut utan det var öppet in till handfaten och sen var det dörrar till själva toaletterna) så att de inte skulle se oss.

      Så var det en tjej där inne som frågade om vi gömde oss för någon och hon följde med oss ut och följde med halvvägs till min bil (och ja jag var självklart nykter). Det tyckte vi var väldigt snällt i alla fall?

      Har även ett svagt minne av att jag blivit räddad i en obehaglig situation med okänd man av en annan kille, men minnena är så suddiga så jag var nog inte helt nykter den gången?

      Inte att någon ställt upp så för mig

      Men en gång var jag påväg hem från krogen och såg en jättefull, däckad tjej som satt några platser bort ifrån mig i tunnelbanan.
      Det var en man i vagnen som närmade sig platsen hon satt halvdäckad på.. Jag märkte att han försökte prata med henne, närma sig henne, och tyckte han var allmänt skum då jag såg på henne att hon inte alls var med. Så jag gick fram och satte mig brevid henne och låtsades att det var min kompis. Hon fattade ingenting men vaknade till och såg mannen som satt framför henne. Sen försökte han få med sig henne i en station genom och påstå att det var hans flickvän och då frågade jag tjejen om de kände varandra, det gjorde de inte.. Tänker ibland på vad som hade kunnat hända henne..

        gud va fint gjort av dig, att du vågade gå fram och skyddade henne från nåt som kunde gått riktigt illa!! blir så glad av att läsa sånt här, eller hela den här tråden egentligen<3

          Jo vet att det har hänt men inte direkt så jag minns det så bra då jag var full. Dock har jag själv gjort en liten skitgrej nån gång. Stod och tankade bilen och det var en väldigt äcklig man som kom fram och började ragga obehagligt, kom extremt nära. Jag satte mig snabbt i bilen, låste och åkte iväg och såg då en till ung tjej närma sig samma plats. Hon vinkade åt mig och typ pekade på passagerarsidan som att hon ville åka med och jag har egentligen bacillskräck och skulle i vanliga fall typ gasat förbi henne och tyckt hon var dum i huvudet men tänkte på den där äckliga mannen så jag släppte in henne och körde henne hem(var bara någon minut), men hon hade visst inte sett honom utan trodde jag skulle åt ett visst håll och ville med men jag sa då att jag såg den där mannen och trodde han skulle följa efter henne och därför släppte in henne hehe. I alla fall, kändes bra att jag visste att hon inte blev utsatt för honom iaf då han hade helt svarta ögon, riktigt läskig typ.

            Hamnade fel

            Det var väl snällt gjort, men spontan tanke: vem ber okänd människa om att få åka med?

      Ja! En gång var jag tokfull påväg från krogen. Hade ringt min pojkvän som skulle möta mig. Under kvällen hade det snöat 40cm och full och glad som jag var tyckte jag det var underbart! Simmade genom snön och gjorde massa snöänglar. Min pojkvän kom då gående från motsatt håll och lyfte upp mig och började gå hem med mig samtidigt som två tjejer började följa efter. Efter några minuter av att de följde efter fattade min pojkvän och sa ”det är min flickvän” men de såg fortfarande oroliga ut och tittade på mig, som också sa ”ja det är min kille!” De andades ut och sa att det var tur för jag såg så full ut att de blev oroliga att det var någon random kille.

    hur gjorde ni som har gift er med bröllop? va kostade det samt hur och hur länge sparade ni för att kunna bekosta det?
    Jag kommer från en kultur där det är ganska stora bröllop som kostar allt från 100-500 K.

    Själv vill jag såklart hålla ned kostnaderna så mkt som möjligt men bröllop känns såå långt borta nu.

      Hur mkt pengar man lägger borde väl nånstans vara relaterat till vad man har för ekonomi…vårt bröllop kostade kanske 60 tusen. Och då hade vi helt klart kunnat få ner det iaf 10 tusen med några enkla omprioriteringar, som tex pris på ringar.

      Personligen tycker jag snarare om när saker är mer jordnära/personliga istället för exklusivt och flådigt. Att inte ha öppen bar är bra sätt få ner pris. Gör mycket själv så som inbjudningskort, dukning etc.
      Vara fantasin sätter gränser:)

      Vårt gick på ca 100 tusen och vi sparade inte särskilt länge. Middagen betalade mina föräldrar, den gick på 30. Resten tog vi från lönen i stort sett varje månad under ett år. Min klänning en månad, hans kostym nästa, sen blommor osv osv. Det kändes inte särskilt betungande. Vi hade dock bara 30 gäster så det var inget jättebröllop.

      Så jävla bortkastat med pengar. Kommer aldrig förstå det där. Vi gifte oss i kommunhuset och sedan middag. Allt som allt gick på runt 30.000. Även det kändes mycket. Fattar dock att det kan vara svårt att gå emot en hel familj som tycker att det ska firas stort. Rym iväg, gift er borgerligt med 1-2 vittnen så är det klappat och klart 😉

        Så gjorde mina föräldrar, stack utomlands och gifte sig i en svensk sjömanskyrka, åkte på långresa och kom hem gifta. Så romantiskt!

      Vårt bröllop gick på strax över 100.000 och nu några år senare så ångrar jag faktiskt att vi la så mycket ? Skulle utan tvekan kunna haft en mycket mindre bröllop med facit i handen….

      Vi hade drygt 100 gäster och bröllopet kostade ungefär 55.000 med alltihop! Det går att ha billiga bröllop om man bara planerar väl och gör mycket själv. Gör en lista med allt och fundera vad ni tycker är rimligt att lägga på varje post. Låt era närstående få uppgifter och hjälpa till, var inte rädd för att göra andra delaktiga! Ta all hjälp ni kan få! Lycka till 🙂

    jag fyllde år i tisdags. jag fick två jättefina blombud. ville bara säga det

      Grattis i efterskott!

        åh tusen tack

      Grattis! Härligt med fina blommor 🙂

    Hur stor är risken att förlossningsavdelningen är full i oktober/november? Bor på landet och det finns bara ett sjukhus med förlossning i ”närheten” (en timma bort ca). Vad händer om det är fullt? Vad gör man då?

      Åker till nästa sjukhus.
      Jättesvårt att veta om det är fullt dessa månader för allt kan hända.
      Födde i februari, vilket är lågsäsong men exakt alla sjukhus i Stockholm var smockfulla. Fick föda i Uppsala, vilket är ca 1,5 timmar från vart jag bodde då.

      Rent generellt är det lågsäsong. Sen är det alltid kritiskt under sommaren när folk ska ha semester. Jag födde mellan jul och nyår. Trodde alla var lediga men fanns gott om personal och lediga rum. Fick pepparkakor och glögg haha. De ville nog bli av med de sista.

      Är det fullt och du är så långt in i förloppet så du inte hinner till nästa så löser de det. Du kanske inte har barnmorskan hos dig hela tiden utan en undersköterska. Fullt är sällan rummen utan det är brist på personal. Skulle rummen vara fulla har de undersökningstum de kan använda. Min väninna födde i hissen ? Det fungerade bra det också.

      Om du kan flyttas du till ett annat sjukhus. En kompis till mig var gravid med tvillingar och riskerade att föda för tidigt, sjukhuset hon var på hade inte plats på sin avdelning för förtidigt födda barn, så hon fick åka ambulans till ett annat sjukhus där dem hade plats för henne och hennes 2 små ifall dem skulle komma för tidigt (vilket dem gjorde men allt gick bra)

    Ville bara säga att idag känns det som om jag är över mitt ex som dumpade mig för tre månader sen. Vi hade varit tillsammans i 7 år, och jag har gråtit nästan konstant sen han gjorde slut. Men den här veckan har känts så bra för mig, och jag känner att jag äntligen har landat i breakupet, och mer ser det som en positiv sak och har börjat prioritera mig själv! Ville bara säga det till alla som kanske går igenom samma sak – det blir bättre även om man inte tror det först!

      ❤ Glad för din skull

        Det kommer vi vara för dig snart också! ♥️

      ❤️

    Är ni också otroligt barnsliga med era partners? Jagar varandra, dansar till dålig musik och kallar varandra töntiga saker?

      Ja gud ja, har haft två seriösa partners i mitt liv och har varit galet barnslig med bägge ?

        Visst känns det befriande?

        Ja! Vi har en del egna ord, inte bara bebisspråk, och typ ”roller” om man är extra gosig osv haha ?

          Jag och min partner pratar inte bebisspråk men vi går också in i roller. En av dom är vår tolkning av vår hund och hur hennes tankar och röst skulle kunna låta. Låter jävligt töntigt när jag skriver det men vi har så himla roligt åt personligheten vi hittat på åt henne ?? hon har fått en blandning mellan personlighetsdragen och och rösten från musen totte i nalle har ett stort blått hus och lemuren Mort i Madagaskar ? På engelska.

      Ännu värre saker.. ?

        Berätta haha!

          Haha. Mycket fis- och bajsskämt. Sjunger spontana sånger om hans snopp. ??‍♀️

      Japp. Älskar det!

    Någon annan här med dödlig matallergi? Jag har haft min allergi sedan jag var tre år, är 26 nu. Jag känner att den blir jobbigare ju äldre jag blir, att jag är till besvär och störande. Upplever även att fler och fler inte tar allergier seriöst eftersom så många fejkat laktos och gluten allergier. Jag förväntar mig inte specialbehandling, men att hänsyn tas i den mån det går. Jag upplever även att personer inom restaurang och livsmedel inte har koll på allergier och vad som är besläktat med varandra, typ att en jordnöt är en baljväxt och liknande. Jag känner typ att hur ska jag överleva till jag är 80?

      Gå inte på restaurang och var riktigt noga med vad du köper. Tyvärr.

      Är allergisk mot jodnötter, nötter och mandel. Jordnötter är jag tokallergisk mot. Är dessutom allergisk/intollerant mot mycket annat. Löser det genom att fixa min mat själv, äter sällan ute, tar oftast med mig egen mat pga inte lita på andra/inte vilja vara till besvär. För folk förstår inte hur sjuk jag blir.

      Hej!
      Jag är också nötallergiker (ej luftburen ) och har bott i olika städer. I Stockholm har de generellt varit mer tillmötesgående på restauranger. Särskilt har det blivit bättre bemötande med tiden. Jag har också upplevt hur konferensanläggningar har kommit ihåg låtsatsallergikers behov (typ påhittad fiskallergi för att det serveras lax. Livsfarlig allergi som urvattnades av dem?) och inte bara glömt bort min allergi utan även serverat 3 rätters med nöt-tema… vad jag vill säga är att jag har också stött på idioter och varit i allergifarliga situationer. Min lösning har varit att finna de restauranger som tar mig på allvar och lära mig hur de som kan det här beter sig kontra de som låtsats, dvs tittar på beskrivning av rätten och säger att det inte finns några nötter.. Det finns hopp! Ett ställe slutade att servera jordnötter i baren när de insåg faran. Ge inte upp! Hitta de lösningar som passar dig bäst. Du kommer att få uppleva din pension ?

        Ok du skrev inte att du var nötallergiker. Jag läste in det själv för att jag identifierar mig med dina tankar. Kände detsamma för ett par år sedan, även om jag är medveten om att jag har tur som sluppit luftburen matallergi.

      Ni som har allergier, hur tänker ni kring att ”läka” era allergier? Är det nåt ni är intresserade av? Om jag hade allergier så skulle jag testa allt jag kunde hitta om hur man kan läka sig och sin kropp, förbättra sitt immunförsvar, minska inflammation i kroppen osv. Det finns ju människor som påstår sig blivit av med allergier eller åtminstone blivit mycket bättre genom att t.ex lägga om sin kost.

        TS här. Jag var på min läkare från 14-24, läkningen jag är intresserad av är inte effektiv 25. De ville inte testa p.g.a. riskabelt och hade endast testats i UK. Förra året började de köra i Sverige, alltså 11 år efter jag ville prova. Hur har du tänkt att matallergier ska lösas av kost?

          Jag är inte läkare, men det finns de facto folk som blivit bättre genom att ändra sin kost/livsstil. Den livsstilen vi har i väst har ju gjort att allergier har skjutit i taket sen 1900 talet, kan det ha nåt att göra med våran kost och livsstil tro?
          Allergier är inflammation, kanske man kan minska inflammationen i kroppen genom att äta mat som verkar anti-inflammatoriskt, jag vet inte men om jag själv hade allergier skulle jag testa allt jag kunde hitta och inte bara acceptera att såhär är det.

        Jag har kagt om hela min kost och mår mycket bättre men vågar ändå inte prova det jag är superallergisk mot.

      Inte jag, men min sambo är allergisk mot nötter och dödsallergisk mot mandlar. När vi äter ute(sällan) frågar vi alltid om maten innehåller nötter/mandel och förtydligar att det är en fråga om liv och död typ.. Sen är det i princip bara att hoppas på att personalen tar det seriöst. Det har gått bra hittills men kanske han bara haft tur! ?
      Var dock nära på att skicka en stämningsansökan till ett företag en gång när han smakat lite på en bulle(färdiga som man köper i affären alltså) och fick en allergisk reaktion. Stod inget om nötter och mandel i innehållsförteckningen, inte ens ”kan innehålla spår av..”.

        Hur ”upptäcker” man dödsfarlig allergi?

          Vad menar du? Man upptäcker det väl genom att man får en reaktion, söker vård och förhoppningsvis får hjälp i tid.

      Jag har selektivt ätande vilket betyder att jag är extremt kräsen med vad jag äter, jag kan inte äta mat jag ogillar för då kräks jag.
      Så när jag blir bjuden på restaurang ber jag att få veta vilken så jag kan kolla deras meny på nätet, så jag vet innan jag går dit att dem serverar något som jag kan äta, annars är alternativet att äta innan jag träffar kompisarna och bara dricka dricka och vara social medans dem äter på restaurangen.
      Att bjuda hem mig på annat än taco är hopplöst, så normalt när någon bjuder hem mig tar jag med egen mat att laga till och äta på plats.
      Så det är väl dem tipsen jag kan ge till dig.
      Även informera dem du är ute med om din allergi och symtom, så dem kan reagera om du skulle råka få en reaktion.

        [Borttagen kommentar]

          ??

          Tycker du det är roligt att mobba folk med problem? trodde man slutade med mobbning som barn, men vissa fortsätter visst i vuxen ålder, sorgligt….

          Helt sjukt att 17 personer gillar denna mobbande Anonyma människa, vad är det för fel på folk som uppmuntrar till mobbning och elaka kommenterar

        Men snälla. Psykisk sjukdom och allergi är INTE samma sak.

          Selektivt ätande är inte en psykisk sjukdom.
          Man vet inte varför personer med selektivt ätande reagerar som dem gör. Tex om jag tror att jag ska äta mat jag kan äta, men sedan har man lagt i något jag inte äter eller det har hamnat där av misstag, är min naturliga reaktion att spy, kan säga att efter att spytt upp all mat tappar man aptiten.
          Jag vet inte ens vad dem lagt i som får mig att spy, jag känner bara kroppen reaktion och sedan gäller det att springa snabbt till toan/soptunnan.

          Jag ville bara tipsa TS hur jag löser det för att kunna funka vilket kan funka för allergiker också, att innan veta vad dem kan beställa och att ta med egen mat när man ska äta med kompisar funkar även för allergiker.

      Artikeln är låst ju.

    När ni har sagt upp er från jobb, har ni då varit ärliga med anledningen till att ni vill avsluta anställningen? Isf, vad har anledningen varit och hur reagerade er chef på det?

      Om det är du Petronella så säg bara upp dig, snälla.

      Är du inte Petronella: ja, jag har varit ärlig med att jag vill gå vidare, chefer har mottagit det bra.

      Jag hade en sovinistisk chef som dessutom behandlade kollegorna olika, orättvist och även gästerna behandlades fel enligt mig, han låg med tjejer för att de skulle få mer arbetsturer och var allmänt bara en dålig chef som man måste vara där för att märka vad jag menar, så jag bestämde mig för att säga upp mig. Jag gav ett brev till honom men jag stod där medan han läste det så vi kunde diskutera vad det stod, jag skrev mest brevet för att ha det skriftligt. När jag gav brevet sa jag att jag vill säga upp mig. Jag vågade dock inte säga hela sanningen om hur usel han varit som chef då jag ännu var tvungen att jobba en tid efteråt där. Han nickade och sa okej men när vi var ensamma en annan dag kom han och försökte övertala mig att fortsätta men jag tänkte mest att han hade kunnat bete sig från första början så hade jag kunnat stanna. Jag tänker på grund av att man kan vara tvungen att jobba där ännu en tid att det kan löna sig att inte säga hela sanningen men om du är modigare än vad jag var så go for it.

        Sovinistisk??!?

      Nä det behöver man inte vara. I vissa fall har det varit att arbetsplatsen eller chefen är dålig och det vill jag ju inte säga pga referensen… Men det har inte varit några problem, ingen har frågat varför heller. Folk säger upp sig och byter jobb, inget konstigt.

    Jag fick rådet av gyn att sluta med trosskydd, och i samma veva började jag använda menskopp (vilket hon tyckte var en bra idé). Men nu är mitt problem att det dels läcker lite ibland med koppen, så då måste jag ju ha trosskydd ändå även om jag slipper bindan? och en annan grej jag undrar är hur man gör dagarna innan mensen kommer, man måste ju va på helspänn hela tiden och springa och kolla direkt man känner av nåt. Förr räddade ju trosskyddet, så det var inget bekymmer men nu börjar det klia direkt av trosskydd – och jag vill ju inte ha det i flera dagar i väntan på mensen. Någon med bra tips?

      Jag tycker menskopp är jättebra från mensdag två tills den är slut. Första dagen blödde jag alltid genom koppen. Inte för att den var full, utan typ för att det kom på sidan av den pga var redan mens i ”gången” (sorry för ordval) däremot blev jag rekommenderad av min gynekolog att sluta med den för jag råkade få med min spiral ut en gång när jag tog ut den (???) nej, det gjorde inget ont men blev så förvånad.

        Hade verkligen kunnat vara jag som skrivit din kommentar. Kan inte heller ha menskopp första dagen, har också råkat dra ut min spiral med den och fick inte heller ont av det utan blev bara väldigt förvånad. ? Mitt namn börjar på E också.

        hmm jaa det kanske vore värt att prova nästa månad, för jag har rätt riklig blödning första dagen och det blir sådär för för mig också. Men oj hahah, fy va läskigt ändå att få ut den. Jag har inte spiral, men däremot kan jag tycka att det kan göra lite ont att ta ut den ibland eftersom det är så ömt och koppen är ju rätt stor när den inte är vikt :/

          Prova att trycka på den så den blir lite platt. Då släpper vakumet. Sen krystat du lite när du drar i den. Du kan ju låtssasom det är en bebis eller ha referensramen på storleken haha. Känns kanske lite bättre?

        Min kopparspiral ”lossade” också pga menskopp, men inte helt. Kändes riktigt obehagligt men fick som tur tid till gyn rätt så snabbt för att ta ut den helt o hållet. ? Har inte använt menskopp sedan dess ?

      Jag använder en app för att ha koll på ungefär vilken dag mensen kommer. Lär känna din kropp, vilka signaler indikerar på att mensen kommer osv. Koka menskoppen så den blir lite mjukare. Töm den oftare, jag tömmer min 3-4 gånger dag 2 och 3 på mensen.

        jo, jag tycker jag har rätt så bra koll på kroppens signaler och använder appen Flo, men det är ändå sällan mensen kommer prick den dagen som appen säger. Sen påverkar stress min cykel rätt mycket, så tex nu är det varit mycket i plugget var mensen väldigt sen (enligt appen då). Okej tack för tipsen, menar du att jag ska koka den oftare än en gång i månaden – efter varje mens?

          Men får du jättemycket mens på en gång? För mig syns det iallafall enbart på pappret när det börjar, så hinner alltid vara beredd

      Lägg in menskoppen i god tid ? Den gör ju ingen skada där.

      Det finns trosskydd i tyg att tvätta i tvättmaskinen, t ex av märket imsevimse. Det borde ju vara så nära bara trosor man kan komma!

        Dom är så bra! Känns som att bara ha trosor. Köpte dom från imsevimse som man viker runt trosan, ingen knapp. Ha trosor som sitter bra så glider dom inte runt. Köpte även binda för dom dagarna jag inte orkar ha koppen.

      Jag sätter i den den dagen jag tror jag ska ha mens, oavsett omtag fått den eller inte. För mig är det fördelen med menskopp att det inte blir för torrt utan att man kan sätta i den även innan mensen börjat komma

      Jag får inte jättemycket mens på en gång. Det kommer inget i trosorna, brukar ta lite toapapper och kolla om det är blod. Sedan om det skulle komma några fläckar i trosorna är det inget jag stressar över, har aldrig gått igenom byxorna. Man kan ju också ha svarta trosor och byxor om man är orolig.

    Är så fruktansvärt less på att min sambo som är permitterad och endast jobbar 40% gör i princip NADA i hemmet, om man inte ber honom. Jag orkar inte vara som en mamma som berättar vad som ska göras och inte. Men pratar man med honom går det liksom in i ena örat och ut genom andra. Han jobbar 9-13 mån- torsdag, resterande tid tills jag kommer hem kl 18 så spelar han tv-spel förutom att han lagar mat tills jag kommer hem. Aldrig egna initiativ. Aldrig att det är lite fredagsfint till helgen. Usch och fy. Var tvungen att skriva av mig.

      Vad säger han när ni suttit er ner och diskuterat problemet? Om ni har gjort det dvs.

        Att han inte ser det som jag ser, exempelvis damm, smutsiga golv, grisigt handfat.
        Detta har varit uppe på tapeten många gånger men är värre nu när han är permitterad och jag är iväg till sent varje dag.

          Få honom att förstå att man kan städa även om man inte ser något.
          Typ att dammsug x antal dagar i veckan oavsett om
          Man ser synligt smuts eller ej

            Håller med. Min man dammar en dag i veckan och dammsuger oavsett om han tycker det är smutsigt eller ej. Jag är nöjd och han tycker jag är mycket trevligare då ?

        Han säger att han inte ser när det är t.ex. dammigt eller smutsigt på golven.
        Vi har diskuterat detta flitigt men sedan permitteringen har det blivit värre. Jag vet inte vad mer man ska göra än att bara påpeka det för honom o hoppas att han fattar någongång.

          Men sätt upp rutiner. Så slipper han fundera på om han ser dammet eller inte. Sätt upp en whiteboardtavla i köket med ett veckoschema över chores. Till exempel Tisdag eftermiddag: Jacob dammtorkar och dammsuger. Torsdag kväll: Lina städar badrummet. Fredag eftermiddag: Jacob plockar i ordning och köper fredagsmys.

            Så jävla tragiskt att man ska behöva göra ett schema åt en fullt vuxen man och partner.

              Fast nu var det schema för dem båda eftersom båda verkar behöva struktur i hemmet. Och tycker verkligen inte det är tragiskt, det är ett praktiskt hjälpmedel som fungerar jättebra i vår familj med två adhd-personer.

                nu nämnde personen ingenting om att mannen har adhd eller?

                  Både jag och min man har adhd. Han beter sig fan bättre än alla våra vänner män. Men vi har också en väldigt detaljerad rutin för allt som skagöras.

                  Om jag tar upp det gör jag såhär. Nu när du är hemma met är det rimligt att du tar större ansvar för hushållet. För mig hade det du kar bra om du tog all tvätt. Hur tänker du kring det? Ok hur löser vi det praktiskt. Då har ni kommit fram till att Pelle vill tvätta all tvätt på en dag och att den dagen är söndagar. Pelle verkar inte ha någon koll på hur man tvättar olika färger så han får köpa colorcatcher. Han är även ansvarig för tvättmedel, sköljmedel och attszs llt ska vikas o h läggas i garderoberna.

                  Ni kommer fram till att han verkligen avskyr dammsugning så istället tar han toaletter och alla speglar i resten av huset. Eftersom han tvättar så tar han alla lakan på sin tvätt dag och slänga i maskinen. Sen bädda alla sängar med rena lakan.

              Det är inte ett dugg mer tragiskt än att man har ett rullande schema över veckomöten och annat to-do på jobbet. Snarare konstigt att inte ha det tycker jag.

                Nej, att det alltid är kvinnan som ska göra ett helt schema ÅT mannen för att han ska göra något, är tragiskt tycker jag. Tvivlar start att han skulle göra det själv om han inte ens ”ser” dammråttor

                  Min man satte upp strukturen. Outlook kalender i appen. Sen när saker inte funkar pratar vi om de på våra söndagsmöte. Då gör vi ändringar i schemat. Typ nu när du är hemma mer får du ta Det här och här.

                    söndagsmöte? outlookapp? Har ni ett förhållande eller ett företag…

      Så trött på flickvänner som ska styra sina sambos till att göra som DE vill ha det. Vill du att det ska vara städat på ett visst sätt: GÖR DET SJÄLV FÖR FAN.
      Han gör det han själv tycker är viktigt och prioriterar när han anser att saker behöver göras. Passar det inte dig så kanske du borde ta och se över ditt val och flytta därifrån.

        Man ger väl och tar i ett förhållande? Inte fan kan man bara bry sig om sig och sitt. Vill man leva ihop så gör man uppoffringar BÅDA två i ett förhållande.

        Fast man är två i ett förhållande. Och det behöver inte vara städat på något speciellt vis utan bara det är rent, tänker jag.

        ? sjukaste kommentaren jag läst. Som att man kan bestämma själv om man vill bada, klä på, borsta tänder på barnen. Eller tvätta deras kläder. Städa upp frukosten ifrån golvet. Eller vad som helst. Är man i en seriös relation som man prioriterar, då är även en partners önskningar värt något. Att man ens sprider sådana här rubbade budskap. Gå och lägg dig.

        Haha Dora nu får du ju ge dig xD

        Problemet är ju att det finns så många ”män” där ute som är vana med att nån plockar upp efter dom. Slutar man själv städa får man leva i skit helt enkelt för deras små fladdermushjärnor fattar inte vad en dammsugare används till.

          Fladdermushjärnor ?

        tycker du alltså att det är SÅ mycket begärt att det ska vara rent och städat i ett hem? att BARA det är en anledning att packa och dra? Då är det väl just sånna som du som agerar mamma åt män och vänjer de vid att bete sig som ungar och inte ta ansvar över sitt gemensamma hushåll? Vart försvann jämställdheten och att uppdelning av ansvar i ett förhållande? Vadå han gör det han tycker är viktigt, isf kan han också lika gärna strunta i att bo med någon eller, om inte han kan anpassa sig alltså?! Nångång måste TV-spelande killar växa upp och lära sig, och bli ansvarstagande män!

      Exakt sånna här historier tar jag med mig i min uppfostran som pojk-mamma. För det verkar va så sjukt vanligt. Ska fan se till att min unge alltid ser vad som behöver göras och att han gör dom sakerna.

      Många har olika uppfattning vad städat innebär. Bestäm ist vilka dagar som ska dammsugas, vilka som ska dammas osv. Sen är det väl inte bara hans ansvar att städa. Jag mådde inte bra alls av min permittering i början…

        Men han borde ju göra mer än henne då han är hemma mycket mer…

          Ja, undra hur det låtit om det tvärtom var hon som var hemma på halvtid…

            Det hade nog inte varit sunkigt och ostädat då?

      Män verkar inte se problem med damm, smutsigt handfat, massa disk i diskhon, smutsigt golv, eller överfull tvättkorg, det är sällan att dem inte bryr sig, det är snarare att när du tycker det är smutsigt tycker dem det är okej.
      Enligt mig är det lättaste med rutiner, tex att han ska damsuga varje söndag, och diska, städa undan, handla och laga mat varje fredag. Så slipper dem göra det ”när det behövs” för dem ser inte när det behövs.

    Någon som vet hur Anna book försörjer sig? Vill inte fråga henne för då blir hon säkert skogstokig

      Varför är det viktigt för dig att veta det?

        Bra fråga tycker jag…en B-kändis som glammar dagarna långa…klart man undrar?

      Gubben tjänar väl pengar. Sen kör hon väl på influenserspåret med lite samarbeten och så?! Försöker väl vara med i TV när hon kan. Antar att hon får betalt för ett avsnitt av Fångarna på fortet eller lets dance

      Har inte hon sagt någon gång att hon gör massa dubbningar i tecknade filmer?! . tror det. Kanske man tjänar okej på.

      Brukar du fråga folk hur de försörjer sig?

        Om min kompis bodde i villa, körde bil, la massa pengar på lyx som fixa naglar, fixa tänder, köpa märkeskläder/väskor, mm, medans hon var arbetslös skulle jag iaf fråga hur hon har råd med allt

      Tror hon har väldigt liten inkomst. Lever på mannen. Har sett hennes deklaration någon gång.

    Hur vet man att killen man dejtar gillar en?

      Man känner det på sig. Tvivlar man så gillar han dig förmodligen inte så mycket som du önskar.

        Tycker du ger väldigt dåliga råd och att man 9 av 10 gånger inte ska lyssna ett skvatt på dig.

          Fast nog märker man väl om någon är intresserad/gillar en.

            Jo, men när man är kär kan iallafall jag få för mig allt möjligt. Typ ”jag kanske bara inbillar mig” eller ”nu kanske han tänker om pga blablabla…” och slängs mellan hopp och förtvivlan.

              Då måste du nog lära dig att sluta överanalysera allt Sofia.

      Till Kär: det enklaste sättet är helt enkelt att fråga, sen finns det ju andra tecken som kan visa på det. T.ex. att han är mån om att höra av sig och fråga hur du mår, att han ser på dig på ett särskilt sätt, att han gärna rör vid dig, är intresserad av vem du är som person och vad du gillar osv. ?

    Någon som lyssnat på Johanna Nordström och Edvin Törnbloms podd idag?

    Älskar att dom snackar skit om influensers och ger Margaux en känga!

    Kan någon berätta om det mest ”psycho” ni har gjort mot pojkvänner/flings or whatever? Kanske kan lätta lite på min ångest ?

      Nu vill jag höra vad du har gjort. Detta låter spännande

      Krossade en ruta i ett bråk

      Hahaha åååh även om jag är anonym så har jag så jävla svårt för att skriva detta………

      Men jag åt nötter för att jag är allergisk. Ville få uppmärksamhet av killen jag var kär i, samt ville veta om han brydde sig.. Hamnade på sjukhus och han brydde sig inte ett skvatt.

      SÅ JÄVLA SJUKT BETEENDE

      jag hittade ett nr min kille sparat som ”.” o det numret hade smsat honom o frågat vem det var. Jag googlade nr som gick till en tjej, jag visste vem. Hon va – min bästa väns brorsas ex, och också en vän till ett gammalt ragg till min kille. . i mitt huvud hade min kille försökt ringa henne för och prata med hans gamla ragg eller varit i kontakt med ragget genom henne. Så jag väckte han hysteriskt, kastade ut telefonen, krossade fönstret, stormade ut 3 på morgonen, ringde min kompis
      Som skrattade…
      Abonnemanget var på hennes brorsas ex namn för han tagit över den och använde den som jobbtelefon…????

        Hahahaha förlåt men aj vad känner för dig men vad roligt det blev ?

      När jag var utbränd (men fortfarande inte förstått det) och skulle baka bullar fick jag psykbryt på att min kille inte var snabb nog att lägga upp bullformar så jag tog all deg och smetade ut den i hela mitt hår. Sökte hjälp efter det! Vi kan skratta åt det idag.

      (Det tog timmar i badkaret med kam och balsam för att rädda håret, blev nästan en Britney)

        Hahaha asså jag dör av garv

        Haha din kommentar gav ett gott skratt ?Men förstår om det inte var så kul då.

        Hahaha tack för din berättelse! Den behövde jag efter en jobbig vecka??

        Hahaha! Åh gud. Tack för morgonens gapskratt

      Var så förbannad en gång så jag tände taklampan sent på kvällen när exet försökte sova, ställde mig vid sängkanten o psyka honom med blicken. Skrek sen att han minsann skulle kliva upp för att leta reda på hyreskontraktet till lägenheten då jag ville att de skulle skrivas på och att vi skulle flytta isär haha. Skrattar när jag tänker på vilka creepyeyes han måste fått haha..

        Var så förbannad över att han inte ville ha sex med mig** skulle tilläggas ?

      Låg med hans kompis. Eller faktiskt två ? Jag var oskuld när vi träffades och det var viktigt för honom. Så var nog mest rebellisk. När han ringde mig för att säga att han var besviken så sa jag att han borde ringa sina vänner istället för vi hade inga skyldigheter emot varandra längre.

      Sen träffade jag en tjej som han dejtade lite. Jag började skratta och viskade i hans öra att henne kommer det aldrig bli något med. Han sprang efter för att grå ga varför. Svarade att hon är mellanmjölk. Är det verkligen vad du vill ha eller någon som tar dig med storm. Tog någon månad så var vi tillsammans igen. Men det varade ni te så länge. Men vi var kompisar i närmre 10 år. Hur nu det kunde bli så hshsc.

        Wtf

    Vill bara berätta att jag för första gången på sååå länge har mått ganska bra idag! Jag har äntligen börjat acceptera att jag har gått in i väggen (snarare SPRUNGIT med huvudet före) och efter några dagar med fokus på andning, avslappning osv så börjar jag se livet lite ljusare.

    Tack alla som har peppat när jag förtvivlat har bett om tips mot smärtor överallt. ?

      ?

        PS Fick du mitt svar om fundering på diagnos?

        Hoppas allt vänder snart och att du får reda på vad som fattas dig!

          Vad fin du är! ❤
          Jag fick kommentaren om att du hade en diagnos du funderade på men inte vilken. Vet inte om kommentarsfunktionen buggar? ? Du kan gärna skriva den här isåfall. Bloggar inte just nu då det blir som en stress i sig det med så jag är seg att svara på kommentarer ?

            Jag tror det buggar för det är mer jag skrivit men som du inte publicerat. Jag har tänkt att du inte vill men sedan vet jag att plattformen du ligger på är väldigt märklig så jag frågade för säkerhets skull.

            Jag funderade på om det kan vara Sytemisk Skleros. Men googla inte på det och ta inte Gunhild som ett exempel för jag förstår inte hennes val.
            Det finns mycket goda prognoser och behandlingar idag. Du är tyvärr dock i rätt åldersgrupp för att det ska stämma in och det är en ovanlig diagnos som många missar. Orsak till gissning. Dina svullna händer. Är dina fötter också ömma och svullna?

              Jag publicerar allt som inte är troll så det måste va nåt fel ?

              Har nog halkat förbi den diagnosen tidigare (googlat desperat vilket man inte bör göra, haha) men minns inte riktigt vad den innebär. Har ont i fötterna ibland med typisk ”reumatisk stelhet” på morgnarna. Är inte svullen alls om tårna men min familj tycker att ovansidan på foten kan se svullen ut. Inget jag märker själv då jag alltid ser ut så dock ?

                Det ”kvittar” lite vad den innebär. Vi behöver inte k dagsläget gå mer in på det. Det kan bli riktigt illa till knappt några symtom alls. Men den sorterar under reumatism. Att du är svullen på fötterna också kan vara ett tecken men det kan lika gärna vara traditionell RA.

                Men be dem kolla dig för det. Ju snabbare en diagnos ju bättre förutsättningar för behandling.

                  edit: Vi behöver inte i* dagsläget…

                    Jag försökte låta bli att googla men kunde inte ? Jag har tagit prov som utesluter SLE och det är samma antikroppar som vid systemisk skleros, så sannolikheten är väldigt liten. Men jag uppskattar verkligen att du bryr dig och att du vill hjälpa!

                    Ska till reumatolog 1 juni igen. Tror inte ett skvatt på fibromyalgi som har satts som diagnos på mig, man blir ju inte svullen av det och då skulle ju inte antireumatisk medicin funka på mig heller ?

                      Jag skulle ändå inte utesluta något då dina blodprover inte behöver visa på något. Ibland är de flaska negativa.

                      Hoppas som sagt verkligen att det löser sig.

                  Jag hoppas verkligen att du är läkare trh med tanke på att du sitter och ställer diagnoser på folk här.

                    Vet att man generellt inte ska sitta och ställa diagnoser på folk men trh har läst min blogg och reagerat kring likheter med en sjukdom hon vet lite om. Hon frågade mig om jag ville veta om hennes funderingar eller inte och jag sa ja, så på det sättet gjorde hon inget fel ?

                      Tack!

                      Och jag har inte ställt någon diagnos. Jag har gett ett exempel på en som kan vara möjlig men som är lätt att missa.

                      Att sitta och titta på någon genom skärmen och bara se en liten del av något kan man omöjligt ställa en diagnos på, läkare eller inte.

      Fint att höra ?
      Låter som att du är på rätt väg nu ❤

        Tack snälla (och tack för att du är så fin i kommentarsfältet) ??

    HJÄLP!! Har gjort tandblekning på klinik idag och jag visste att ilningar i tänderna var ett tillfälligt symptom efter behandling. Men jag har även en extrem salivproduktion, måste gå och spotta ut det hela tiden för att inte må illa. Har någon tips på hur man kan minska smärtan och salivproduktionen???

      Med klinik, menar du då tandläkarmottagning eller en outbildad frisör i ett gathörn?

        Tandläkarmottagning

      Jag brukade bleka tänderna förr med crest och då hade jag en spottkopp (vidrigt ord) nära till hands och sedan gnuggade jag sensodyn tandkräm på tänderna mot ilningarna.

        Hur länge behövde du ha en spottkopp bredvid dig? Jag försöker somna nu men det går ju inte när munnen fylls på ?

      Gurgla med munvatten med hög flourhalt mot ilningarna ??

    Tänker lite på Bianca som inte verkar må så bra.

    Hoppas allt är okej med Flipp.

      Det blir aldrig bra med ett on/off förhållande. Hon har slösat bort massa år på honom är och så svag och beroende av honom att hon inte kan se till sitt eget bästa och gå därifrån en gång för alla.
      Ett destruktivt förhållande för öppen ridå.

      Uppenbart att han är otrogen.

        Varför de?

      Hur vet du att hon inte mår bra?
      Hittar ingen clue på insta.

    Vilken surpuppa det är som kommentarar här idag. Nu vill jag att Dora ska skriva något positivt här nedan!? ?

      Haha, gillar ditt försök till tvång!

      Känns dumt att skriva något positivt för att ”det är vad folk vill höra”. Gillar mer att vara ärlig och uppriktig

        Du verkar vara rolig på partyn.

        I see. Vad tycker du om solsken, kattungar och nutella?

          Solsken är oftast förknippat med soleksem, kattungar med vassa klor och tänder, nutella är typ det vidrigaste som finns.

    Hallåå! Ni som tränar, vad har ni för träningsupplägg? Själv försöker jag springa 5-7 km två gånger i veckan och träna styrka tre dagar i veckan fördelat på ett helkroppspass, ett överkroppspass och ett underkroppspass. Ibland byter jag ut något av styrkepassen mot yoga. Utöver det går jag alltid 10 000 steg varje dag. Tycker man sover sååå skönt på kvällarna när man tagit ut sig ordentligt, haha.

      Håller verkligen med, älskar känslan när man är helt utmattad av träning.
      Tyvärr kan jag inte träna nu, kan inte ens gå en golfrunda, har ont i mitt knä. Annars ligger min träning på ca 2 mil löpning i veckan och några tennisträningar.

      Jag tränar efter min kropp, alltså om kroppen känns okej kan jag träna 7 dagar och om den inte gör det så minskar jag. Jag varierar från axlar/rygg/triceps till ben till core på gymmet (alltså tre olika pass, men beroende på vecka kan det bli alltifrån enbart exempelvis benpass till alla passen x2). Jag löptränar minst 1 gång per vecka, nu 7 km. Ibland springer jag någon extra gång i veckan, då blir det cirka 5 km och så kör jag styrka direkt efteråt, i regel benpasset. Ibland är en dock inte sugen på varken riktad styrketräning eller löpträning, då kör jag HIIT-cardio. Jag har inga program för något av styrkepassen eller HIIT-cardion utan jag kör på feeling, ibland blir det mer kroppsviktsövningar och ibland mer maskiner, allt utifrån hur kroppen känns och humöret. Ibland vill en köra en specifik övning fjorton pass för att helt överge den nästkommande fem, för att återintroducera.
      Löpträningen varvar jag ALLTID med en promenad, går alltid minst 2 km innan jag springer, en gång gick jag 8 km innan och 2 km efter.
      Ett tag körde jag cykling VARJE dag innan jobbet OCH styrka på eftermiddagen – Då var jag pigg hela arbetspasset igenom och kände mig lika pepp på styrketräning efteråt. Sen fick jag brist på järn (vilket visade sig vara mer tydligt bland kvinnor som kör mycket cardio, där en svettas mycket) och kunde inte ta mig upp på morgonen.

      Springer ca 10 km 3-4 ggr I veckan, yoga varje dag och tar en 2h långpromenad de dagar jag inte springer. ? Körde tidigare styrka 4 ggr i veckan men har inte varit på gymmet sedan februari. Har just börjat med kickboxning dock!

      Tränar rygg, bröst och mage dag 1, dagen efter ben och rumpa, dag 3 överkropp med fokus på axlar, dag 4 någon form av intervallträning och sen börjar jag om.

      Har en bebis som stjäl mycket att tid så brukar träna några 15-munters HIIT pass hemma så många gånger i veckan jag får till det. Kan vara allt från ett till fem pass. Försöker springa en till två gånger i veckan (ca 5km per gång) och sen går jag ca 10000 steg med barnvagnen om dagen i snitt per vecka. Saknar att kunna lägga upp träningen som jag vill och saknar att ta ut mig helt men om ett tag kommer jag kunna det igen så nu får det bli vad det blir. Huvudsaken är att man rör på sig och för lite extra energi och endorfiner ?

        Låter inte så bra att säga att bebisen ”stjäl tid”

          Men herregud vad folk älskar att störa sig på minsta lilla. Det är ett vedertaget uttryck och jag menar givetvis inte bokstavligen att den snor tid ifrån mig utan snarare att det inte finns så mycket tid till att träna just nu. Låter det bättre?

    Jag var tillsammans med en man i fyra år. Han är charmig, barnslig, fick mig ofta att våga utvecklas som människa. T.ex. kunde jag känna mindre stress över att inte passa tider (om en blev sen pga. giltiga skäl som en ändå fick dåligt samvete över) och att faktiskt våga sätta mig själv i första rummet i arbetssammanhang. Det som blev problematiskt var hur han redan bestämt hur han ville ha sitt liv och inte kunde kompromissa, när jag slappnade av och bara var i hemmet kunde han bli upprörd över småsaker, alltså vråla på mig över hur jag lät saker ligga kvar på golvet, att jag kanske inte bytt toarulle, hur jag lämnade skräp på bänken. En gång blev han sur för att han hittade kvarglömt kondompapper på nattduksbordet och att jag flinade åt att han påpekade att det låg där (han tyckte inte jag tog frågan seriöst, för det kunde ju då uppfattas som att jag varit otrogen). Eller gången då jag bad en vän messa honom när jag var på friendweekend i huvudstaden och däckade kl 21 och fick be henne SMS:a för att han alltid blev förbannad om jag glömde skriva god natt när vi var ifrån varandra, och han morgonen efter vrålade på mig i en timme över att det var respektlöst och kunde uppfattas som om jag gått ut på en klubb och festat för att be min vän om alibi..

    Jag har inställningen om människor att ja, de kan bete sig för jävligt men jag ger inte upp på folk utan finns hellre där för att de skall få möjligheten att ”gör om, gör rätt”, med kärlek visa dem hur en är som människa och förhoppningvis ändrar sig personen till något bättre. Mitt ex did no such thing. En gång i ett gräl kallade han mig ”din dumme fan” och står än idag fast vid att det är okej att säga så i gräl till någon en bör respektera.
    Jag såg positiva förändringar, men inte av de allra grövsta problemen..

    Just nu är jag bitter, på honom tyvärr. Han vill äta glass och gå en promenad med mig, vara vänner. Mina anhöriga tycker att han betet sig svinigt och en av de anhöriga har även påpekat hur jag accepterade detta.. Vilket jag inte anser att jag gjorde, ja.. Jag gick inte därifrån när han sa det. Nej, jag tycker inte att det var okej och jag sa ifrån, jag la mig inte platt.
    Snälla, inga dömande kommentarer.. Jag vill bara ha hjälp att sluta vara så bitter, för jag inser ju att min styrka ligger i att jag vill tro andra om gott men till en gräns där det faktiskt inte är okej för mig. Jag vet det. Jag vill bara se ljust på livet.
    Jag befinner mig i en ålder där alla frågar om barn, bara månaden innan vi bröt fick jag frågan när vi skulle skaffa barn och rent ärligt hade jag längtat efter barn (med honom) i tre år. Och nu har jag ingenting, ingen bostad, ingen kärlek, inga barn. Och jag fyller 30 snart och det känns som att alla milstolpar jag skulle nått nu verkligen har slitits ifrån mig. Vad kan jag tänka istället?

      Har inga bra svar på hur du ska tänka då jag inte har varit i samma sits, men (!) du ska vara stolt, sträcka på dig och ge dig själv en klapp på axeln att du lämnat det där klappträ’t! Du har redan tagit ett steg mot något bättre!

      Tänk så skönt att du blivit av men en partner som hade tillslut gjort dig riktigt illa. En sån person hade du inte velat ha som far till dina barn. Och du har tid att träffa en bättre person som blir bättre partner och bättre far. O så hinner du också tänka om alla de där milstolparna är sådana som *du* vill nå eller är de bara sådana som läggs på dig.

    Blir nog dumpad ikväll, vet inte vad ska ta mig till

      Varför tror du det? ?

    Är det någon som alltid haft regelbunden mens och sen från ingenstans blir den väldigt oregelbunden?
    Min cykel har alltid varit 28dagar exakt och sen den här månaden är den 12 dagar sen.
    Har inte ändrat något i livet. Känns extra jobbigt nu när vi försöker få ett syskon.

      Kan bero på stress?

        Nja har ett väldigt ostressigt liv helt ärligt

          Okej. Kan det vara att du otåligt väntar på mensen? Eller tror du att det är något helt annat?

          Varför jag frågar är för att jag var dum och hade oskyddat sex när jag var i tonåren. Var så fruktansvärt nojig att jag skulle ha blivit gravid att mensen sköts upp två veckor ?

            Vet verkligen inte vad det kan vara faktiskt. Har googlat men känner mig inte klokare, tyvärr.
            När det kommer till att vänta på mensen har jag väl egentligen mer hoppats på att den inte kommer eftersom jag vill bli gravid, så kan ju kanske vara det i så fall. Vart dock chockad när den idag bestämde sig för att dimpa ner

              Förstår. Vet faktiskt inte annars vad det kan bero på förutom undernäring och sånt.

              Håller tummarna att du får plussa snart iallafall! ?

                Tack snälla!! ❤️❤️❤️

                ps.läste att du mår bra, skönt att läsa!

      Läste att många kvinnor har fått ändrade cyklar pga stressen av corona/covic-19.

      Min mens hade varit klockren i typ 15 års tid när det för 2 år sedan plötsligt förändrades helt och hållet. Sökte hjälp, träffade en fantastisk läkare på vårdcentralen som lyssnade klart på min oro, erbjöd att skicka remiss till vidare utredning samtidigt som hon förklarade att min beskrivning inte gjorde henne orolig för att något var fel men att hon förstod att jag behövde stilla min oro. Kom till gyn, fick en kvinnlig läkare (som hade med sig manlig student, frågade aldrig om det var okej och jag var så fruktansvärt orolig att jag inte alls kände att jag var stark nog att motsätta mig). Hon undersökte, sa att det jag beskrev inte alls var något som tydde på något fel och sa åt mig att jag kunde sluta oroa mig (i journalen skrev hon dessutom ”gav lugnande besked”, vet inte men jag ansåg inte alls det..). Tog blodprover hon ordinerat, någon månad senare ville hon att jag skulle ta om dem, trots att inget var fel på de prover som tagits och hon hade inte nämnt vid besöket att de brukar ta dubbla prover ”av rutinskäl”.
      Behöver jag ens säga att jag precis haft min ägglossning (enligt ägglossningstest och tracking av menscykel) och hon sa att jag inte alls haft ägglossning (för hon såg ägg när hon undersökte) så jag hade fel.. Min mens kom enligt den ägglossning jag utgått ifrån. Ingen diskussion om det kunde vara något problematiskt med min ägglossning eller varför jag hade en menscykelapp som la upp en planering som inte alls stämde med det hon såg på undersökningen.

      Summa summarum så sa hon i vilket fall att det är väldigt vanligt att få oregelbunden mens, hur regelbunden den än varit tidigare, för kroppen förändras. Det behöver inte bero på stress eller andra yttre faktorer, utan på att din kropp förändras över tid.

        Haha läste din historia med tanken att ”shit det är typ klimakteriet eller nått”

        Men skönt att höra! Det kan helt enkelt bara vara så att det ändras, precis som allting annat i kroppen dvs.

        Klockren mens?

      Ja. Den hoppade helt över en månad. Förstod ingenting men tror det kan vara stress

      Nja väldigt regelbunden är att ta i, men 2018 var den helt fucked up. Började med att jag typ inte fick den i februari, tätt inpå i april och maj, sen kom den inte på hela sommaren, först i september kom den.
      Då blev jag även tvungen att ta ett dagen efter-piller och fick därefter inte mens förrän i december igen.
      Mådde bra i övrigt och så men kroppen var knas av oklar anledning.

      Brukar tänka att man aldrig riktigt kan lita på kroppen helt enkelt.

    Om en inte gillar det här fluffpuffmodet hundra men ändå vill ha en fin luftig sommarklänning, varifrån inhandlas den då? Tacksam för tips! Obs köper gärna 2nd hand men tycker tradera och liknande är svårt pga kan inte prova.

      Undrar samma… ALLT har puffärmar känns det som

      Bor du i Stockholm är Arkivet väldigt bra tycker jag!!

    Och så var det min tur att be om råd här!
    Jag har, efter mycket överläggande, kommit fram till att jag vill lämna min sambo. Vi har varit ihop i drygt 2 år och bott ihop största delen av tiden. Det finns tusen olika anledningar till varför, men det är irrelevant i sammanhanget. Han är en väldigt fin och bra människa så det känns så fruktansvärt jobbigt att såra honom?! Hur gör man? Jag har aldrig gjort slut med någon på ett ”bra” sätt. Mina relationer har tidigare alltid avslutats på ett Dramatiskt sätt. Och jag har inte varit sambo tidigare, så hur gör man då?! Måste jag flytta ut direkt? (Hyresrätt i hans namn). Så mycket frågor… hjälp mig och berätta gärna om era erfarenheter ❤️

      Beror på hur han är skulle jag säga. Tror du han kommer kasta ut dig? Då hittar du ny bostad innan du gör slut och sedan berättar. Om du tror att ni kan samsas så lång tid som det tar att hitta ny bostad så berättar du snarast. Och det är bara säga som det är, lämna ingen dörr på halvglänt, utan stäng helt. Bäst för både han och dig.

      Håller med 21.46. Du måste ha ditt på det torra först. Veta att du kan lämna på ett tryggt sätt, skaffa ny bostad innan så du inte hamnar på gatan. Man får faktiskt lov att tänka lite på sig själv också.
      Att skiljas som vänner är ju svårt om han fortfarande är intresserad av att vara i relationen. Men ärlighet skulle jag säga varar längst. Bättre att säga varför man vill göra slut, än att ljuga ihop någon fin historia.

    Tips mot smärta i nedre delen av ryggen som strålar ut i övre delen av skinkorna? Misstänker att det är för att jag blivit mer stillasittande nu + kanske sitter konstigt. Hjälp 🙁

      Just det, folk här som haft ryggont i perioder, hur länge brukar det vara ungefär?

        För mig varade det ena gången tills jag gick till naprapat. Andra gången när jag visste vad det var tog jag det lugnt, låg i sängen på sidan och avlastade mycket, tog en lugn promenad per dag. Stod upp då sitta gjorde för ont. Det gick över på en vecka, men jag gick till naprapat också för att kolla upp det ordentligt.

        Har du blivit stillasittande eller så kan det vara muskelinflammation eller diskbråck eller försvagade muskler.
        Fick ett ordentligt diskbråck när jag blev sängliggandes vid sjukdom och sen knixade ryggen. Tog ca 6 månader att bli av med det trots daglig träning.
        Mitt tips till dig är att börja röra dig igen! Det är såååå viktigt!!!

      Jag har haft precis den typen av smärta dock pga överansträngning av träning. Nervsmärta från nedre rygg som går ner i benet, någon form av ischias. Haft vid två tillfällen. Fått hjälp av naprapat. Gå till en bra naprapat, de är experter på det och de kommer kunna hjälpa dig. Plus att du får tips på stretch och annat du kan göra själv hemma.

      Det hjälper att gå en rask promenad, helst med överdrivet långa steg. Då får musklerna tänjas ut ordentligt och man slipper krampen som uppstått av för mycket stillasittande. Fått tipset av en fysioterapeut och har funkat perfekt för mig.

      Kiropraktiken vid Hornstull. Hjälper mig alltid. Fantastisk kvinna som jobbar där.

        Haha, Stockholmare som tror att alla bor där.

      Låter lite som ischiasliknande smärta? Jag brukar få det, hjälper med en powerwalk med låååånga steg, samt att stretcha såhär, den här är supereffektiv. 3 ggr per dag i några minuter så ger det sig rätt snabbt för mig iaf 🙂
      https://www.nuntium.se/wp-content/uploads/2017/10/stretchar.jpg

      Har samma problem. För mig hjälper Yinyoga. Prova det?

      Har haft exakt den smärtan du pratar om. Gick till en sjukgymnast som masserade musklerna i ländryggen/rumpan – trodde jag skulle avlida direkt på britsen, fy fan vilken smärta.

      Men en grej som har fungerat för mig är följande stretchövning: https://www.youtube.com/watch?time_continue=25&v=AlbTy5_nbIc&feature=emb_title (kan över göras liggandes på rygg)

      I övrigt hade jag rekommenderat att du ser över hur du sitter om dagarna. Jag bytte min stol till en pilatesboll och det blev genast mycket bättre.

      Klämd nerv. Jag brukar stretcha bort det eller springa/ gå på löpbandet en stund.

    De senaste veckorna har jag haft extrem dödsångest. Jag får panik av tanken att inte finnas mer och hur världen kommer se ut i framtiden för mitt barn osv osv. Känner att all glädje jag någonsin haft försvunnit och förvandlats till en hemsk exenstiell kris. Finns det någon som haft det såhär och kommit över det? Känns som att livet alltid kommer vara såhär nu.

      Jag har det med! För mig är det dock väldigt förknippat med hälsoångest, jag är livrädd för cancer. För mig kommer det ofta ett skov där det tar över mitt liv ett tag för att sedan vara helt borta igen, så håller det på fram och tillbaka. Just nu är jag rädd att jag har gyncancer och det är det enda jag kan tänka på. Har dock haft en helt ångestfri månad sedan förra mensen, så det var väl dags antar jag.

        Vänta tills du haft cancer på riktigt, då kan vi snacka ångest! ?

          Nä Fyfan vilken kommentar

      Jag får det ganska ofta, kan inte sova utan radion på eller nattlampa. Tror man borde gå och prata om det för att ta reda på varför det uppstår och orsaken till det.
      Får även sömnparalys och gör ju inte saken bättre när man ligger och är ”vaken” utan att kunna röra sig.
      Fattar ju att jag sover men hjärnan kopplar inte riktigt.
      Försöker att lugna ner mig i det läget och jobba på att inte få panik, det är inte farligt och det går över bara jag slutar kämpa emot.
      Har inte vågat dejta om det skulle hända med någon bredvid mig och denne skulle råka se mig ligga skräckslagen med öppna ögon.. heh..

    Tips på solskyddsspray för ansiktet som man kan spraya direkt över ansiktet och slipper kladda med händer? Gärna utan parfym.

    Hörni gå in på Google, googla wizard of Oz. Klicka/tryck på de röda skorna. Klicka/tryck Sen på tornadon. Tacka mig med en like ☺️♥️

      Hahah wtf var inte beredd på det där

      Haha var inte beredd på det där! ?

        Härmar anonym ovan gör jag tydligen också ?

      När ni ändå håller på kan ni googla Friends Ross, Friends Chandler, Friends Monica, Friends Joey och Friends Phoebe (Friends Rachel är tråkig) och trycka på den symbol som kommer upp på varje person.

        Hahahaha Joey vad klart roligast med håriga armar ☺️

      Detta funkar med alla huvudpersonerna från Friends också!!! Googla för- och efternamn ?

      Haha fan vad sjukt!

      Eller ”do a barrel roll” hihi 🙂 lägg till ”1000 times” efter också

      Sök Thanos och klicka på handsken till höger

      Fasen vad coolt!

    Har någon handlat på bagoholic? Är det en seriös sida? Väskan jag vill ha ligger på halva priset där nu men vill inte köpa om det är en oseriös sida..

    Är det nån som har eller har haft en katt med neurologisk sjukdom/skada?

    Jag var hos veterinären i veckan med min ena katt där det konstaterades att hon har nystagmus, dvs symptom på neurologisk sjukdom. Väntar nu på remiss för vidare utredning. Förstår givetvis att det kan vara precis vad som helst som orsakar dessa ögonrörelser, och att man inte kan jämföra från fall till fall

      Hur gammal är katten? Har den andra symtom?
      Det finns både allvarliga och mindre allvarliga sjukdomar som kan ge nystagmus.

        Hon är 2,5 år och veterinären kunde inte hitta något annat avvikande på henne.
        Hon har dock alltid varit lite nervig i sitt sätt, väldigt skygg mot allt förutom mig och min andra katt. Hon viftar på svansen på ett speciellt sätt när hon är uppspelt, nästan så den vibrerar.
        Annars är hon är pigg, busig och gosig med mig och beter sig som vanligt.

    Är gift med en mansbebis… Vad gör man när man är less:-)

      Skiljer sig? Enda gången jag håller med Isabella Löwengrip, ”livet är för kort för att inte göra det man känner för.”

      Prova stänga av behovet att hjälpa till eller ta till dig i en vecka. Ni vänjer er båda snabbare än du tror. Problemet med en mansbebis är att de tar de som går att få. Om det inte erbjuds så fixar de det ändå. I botten är dem egoistiska jävlar – ända lösningen är att sätta sig själv före. Låt inte det dåliga samvetet äta upp dig. Lycka till

        De tar *det som går att få, sorry

        Det där funkar inte på en riktigt mansbebis.

      Accepterar läget eller skiljer dig. Du kommer ALDRIG kunna ändra på en mansbebis, aldrig.

      Snälla, skilj dig för din egen skull.

    Jag dejtar inte för jag är så jäkla rädd att jag inte duger. Jag är ingen smal supermodell utan celluliter med en platt mage som har en lång lista med killar jag har legat med (snarare 0) men det känns som det är vad en kille vill ha. Jag verkar inte passa in i mallen av att vara älskad och omtyckt av en kille.

      Killar gillar olika. Jag är gift med en jättebra man trots att jag inte är snygg eller smal. Min man älskar mig ändå.
      Problemet med modernt dejt-appande är att man väljer bort innan man lärt känna personen. Men när man träffar någon i naturliga livet, på jobbet, i bekantskapskretsen, genom en hobby etc får man en bättre chans.

        Det verkar helt omöjligt. Jag blir bara friendzonad och jag är fan över 30. När är det min tur? Alla träffas på jobbet men jag får hålla mig till typ Tinder.

    Magdalena Graaf ska skilja sig. Och hon skriver ”vi föll på mållinjen”.. vad betyder ens det? När går man i mål i en relation? Är det när man är för gammal för att skilja sig och tänker jag orkar inte separera.

      Hon syftar nog på deras 10 års jubileum.

      22:14 Bra reflektion, det kan man verkligen undra vad betyder det?
      Det löjligaste är dock att hon låssades att hennes konto blivit hackat med filmen. Och sedan skriver hon att de är ”vänner” yes sure. Som man säger karma is a bitch, FL dumpade sin sambo då han blev betuttad av MG och nu är det äventyret slut…

        Nån som vet mer?

        Då önska dig lycka till med Filip och hans fem barn. Blir mycket roddande och styrande i er relation, du kanske också har barn och då blir det lite mer. Men han verkar ha fina killar Filip.

    Det känns så kass att blir svensk nuförtiden. Jag är liksom i kris med hela svenska systemet, värderingar (speciellt när det gäller äldre och svaga) och världssynen.
    Vad ska jag tar vägen?

      Finland ☺️

      Håller med Happy, välkommen till Finland 😉

      Vet inte varifrån du kommer men är det bättre där? Åk hem i såna fall då!

    Vad får influerare göra när de lämnat sina barn på förskolan? Är det ok för dem att gå o träna, vilket inte är ok för andra föräldrar…? Ebba von Sydow gnäller otrevligt på sina bloggläsare sen hon fått en fråga om det. Själv tycker jag att frågan är väldigt befogad. Någon som vet?!

      Det räknas väl som deras jobb ”content”. De kan ju lägga i princip vad som helst där, fixa hår, naglar osv som vi andra ”dödliga” inte får göra när barnen är i förskolan. Deras jobb är ju liksom såna saker.

        Förstår att de är så de resonerar…. Men undrar verkligen om det borde få vara så? Ni som jobbar på förskola – hur skulle ni känna om föräldrarna gick och träna och fixa naglarna varje dag efter lämning?

          Jag är anonym ovan och är är förskollärare, som sagt det är deras ”jobb”. Vad ska man säga? Hade en vårdnadshavare som arbetar på kontor hämtat 2-3h efter hen slutat och man visste att hen tränade, fixar hår/naglar osv så hade man tagit upp det. Men i och med att infuencers har detta som jobb kan man inte säga så mycket.

            Så märkligt att detta yrke har helt egna regler… Känns inte schysst mot varken egna barnen eller hårt pressad personal.

              Svår fråga faktiskt. Men så länge de har en normal-lång antebetsdag och har barnen på Fsk den tiden så, vad skall man göra?! Har de barnen fulltid på förskolan varje dag dock?! Eller har de kanske lite kortare dagar?!

      Skrev samma kommentar för ett par veckor sedan.. jag tror faktiskt de kan komma undan med vad som helst, typ.

    Vad är det för galningar som sätter eld på förskolor i Lund?
    Samhället har väl nog med Covid-19 krisen.

    Är det vedertaget att det är så? Eller är det något som de hittat på o argumenterar för vi ”övriga” bara tror på? Någon som vet om den frågan någon gång har ställts till något organ som typ Sveriges Kommuner o Landsting?

      Menat som svar till 22:25

    Använder ni handväska? Jag har en mindre axelremsväska, känner mig som en tant. Vad ska man ha??

      Är 30 och har i alla år haft någon form av väska tills för ca 1 år sen. Innan hade jag almanacka, smink, spegel, borste osv. Nu har plånbok, lypsyl, nycklar och telefon i jackfickan. På sommaren när man inte har fickor (haha) så kör jag en axelremsväska. Jag kör denna väska, väldigt praktisk och snygg enligt mig. https://www.michaelkors.eu/en_SE/jet-set-large-saffiano-leather-crossbody-bag/_/R-32S4GTVC3L?color=0001
      Kom på att jag kanske inte är rätt person att fråga ”vad man ska ha” då det låter på vad som är mode just nu och ja, jag är totalt ointresserad av det. Utan kör det jag tycker är snyggt och funktionellt. hahah så jag vet inte om min rekommendation är något ”man ska ha” just nu men men ?

      Alltid axelremsväska, man orkar ju inte gå och ockupera en arm till att hålla i en väska ?

    Har aldrig varit något superstort fan av sexleksaker, men sen jag och killen provade beställa en Satisfyer Pro 2 så är jag helt frälst, omg. Vad har ni för favoriter?? Är motiverad att prova fler nu haha.

    Var i huset/lägenheten har ni er tvättkorg?

      inne i badrummet 🙂

        Två i badrummet, en i sonens sovrum, en i vårt sovrum. hahah

    vad kan man bjuda sin dejt på till middag??

      Pasta!
      Om ni orkar kanske ni kan laga ramen tillsammans?
      Taco är ju enkelt att slänga ihop med. Lycka till med dejten!

      Middag, Pasta carbonara. Det går alltid hem. 🙂 Enkelt att göra också. Lycka till.

        Åh pasta carbonara. ❤️

    Har alltid trott att det står ”öppet sår” Hahaha

    Sitter och funderar ang. Influencers, ser hur mång som får ta emot kroppshån bla och det är HELT sjukt. Jag följer många, och jag blir så GLAD av Linda-Marie Nilsson, jag kan bara tänka mig vad hon får ta emot men hon visar bara glädje och fyller i alla fall mitt flöde med skratt och feelgood känsla. <3

      Verkligen. Jag hade aldrig orkat länge inom den branschen. Varför får man för sig att skriva till någon anonymt och spy ut en massa elakheter?
      Det är en människa med känslor i slutändan som sitter där och faktiskt lyssnar, blir påverkad och kanske för illa sig.
      Alla influencers är inte goda, men Det ger en inte rätten till att vara hemsk heller.

      Folk tror att bara för vissa valt eller blivit offentliga automatiskt gör dom till öppna mål för hat.
      Dum logik faktiskt.

    Veckans separation. Maggan och Filip. Vem bor kvar och vem flyttar?

      De löser säkert det själva

    Ni som vet vad discord är, skulle ni vilja starta en server tillsammans och tjöta där?
    Känner att man ibland hittar folk här man får en bra kontakt med och naturligtvis kan man ju inte småprata på samma sätt i kommentarerna här.
    Någon som är intresserad? ?

      Jag är på, om det inte är för krångligt ? Känner inte till vad det är. Men guida mig så kanske jag klarar det ?

      Aldrig använt discots, men kan vi inte testa?
      Det verkar finnas en app för det?

        Skapade konto där nu i mitt nick. Tror du bara kan söka på mitt nick för att lägga till.

          Trädgårdsmästaren#1658 kan du lägga till.

    Min man säger att han kommer lämna mig. Jag är 20 veckor gravid och har fullständig panik. Det är verkligen min värsta mardröm att mitt barn ska behöva växa upp i ett trasigt hem. Samtidigt hatar jag min man för att han sa så himla elaka och fular saker om mig. Vet inte vart jag ska ta vägen eller hur jag ska klara detta om han faktiskt drar.

      Herreguf

      Fattar att det är jobbigt och svårt nu. Som gravid är man redan i ett extra känsligt och utsatt läge. Låter som att han inte var så snäll mot dig. Du kommer kunna ge ditt barn ett tryggt hem fullt av kärlek ❤ Genom MVC kan du få bra stöd genom detta och få träffa någon att prata med, tex kurator.

    Bara för man är ensamstående behöver det inte vara ett trasigt hem. Som du beskriver förhållandet på några korta rader här skulle jag nog tycka att det är mer trasigt.

    Sablars dynga och tomhet.
    Jag vet ej vardan jag ska ta mig hän. Tragedin har slagit ned i min harmoniska idyll.
    Jag är så i kras och på gränsen till delirium.
    Min fru lämnade mig precis. Gått ifrån mig. Stängt dörren till svunnen eufori.
    Jag ligger och svettas.
    Vad ska jag ta mig till..?
    Dags för en whiskey, kanske?
    Hade ni dömt mig och min whiski?
    Hon knackade i dörren och sa ”jag går till jobbet nu så lämnar dig. Glöm inte katten”.
    Vadå menar hon med ”katten”?
    En sån gliring subtil so hennes gråa tinningar.
    Kvinnan i mitt liv, källan i mitt sinne. Shangri-La kommer aldrig uppenbara sig.
    Jag orkar inte med henne något mer, nej jag ska stå pall!
    Ta mitt styva hat och ensam segla över de sju haven!!!
    Jag är vinnaren Woho. TA dig i brasans exfru!!!

      Det löser sig Erik, drick en whiskey och vila!

    Det kanske är jag som är trög, men vad menas egentligen med poddnamnet ”Isabella söker Sheila” jag fattar inte?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.