Sandra Beijer verkligen målar med ord när hon beskriver sina favoritfilmer.
Fyra stycken radar hon upp och beskriver på vilket sätt de de förändrat hennes liv.
Ett riktigt kul inlägg!
– Amelie från Montmartre (2001)
– The Tree of Life (2011)
– Stålmannen (1978 )
– Grease (1978)
Själv har jag bara en sådan film att bjuda på och det är ingen mindre än Titanic med Leonardo DiCaprio och Kate Winslet.
Herregud, jag såg den på en första dejt med en kille jag egentligen inte var det minsta intresserad av och det gjorde ONT i bröstet av alla svalde tårar eftersom jag inte ville vrålböla framför den här killen.
När jag kom hem mådde jag fysiskt dåligt av alla känslor av hjärtesorg så jag gick och köpte filmmusiken på CD-skiva och grät ch grät och grät mig igenom den i mitt flickrum.
Det var första gången jag upplevde riktig hjärtesorg och i flera månader gick jag runt och ältade orättvisan i slutet av filmen. Varför kunde inte Jack och Rose få varandra när de var så ämnade för varandra?
Har någon film ändrat eller påverkat ditt liv på det här viset?
Helt okej att vara hur syltig som helst! 😉
Föregående inlägg 
Definitivt I Am Sam !!
Haha min kille rekommenderade just den filmen och Sling Blade. Jag tyckte båda två var urdåliga men sa ju inget eftersom dessa två filmer berörde honom så himla mycket. Kände mig askall som inte blev berörd alls typ.
Grät från början till eftertexterna haha.. det är rätt många år sedan nu dock
”I am Sam” är min absoluta favoritfilm!! En av få filmer jag kan se fler än en gång, och eftersom det är min födelsedag i dag har jag bestämt att vi här hemma ska se den i kväll, igen!
Tavlan hänger snett!
Smala sussie! Älskar Kjell bergqvist
Min absoluta favoritfilm. Älskar Pölsa
Hatshiko (stavningen är kanske bajs?)
Så grymt bra! ?
Jag blev sååå hjärtekrossad av Call me by your name!! Skulle inte säga att den har förändrat mitt liv dock
Ja gud, vilken film. Och bok.
Jag fattar fortfarande inte varför jag blev så otroligt, så totalt, tagen av den filmen.
Åh jag blev så besviken på filmen men det var nog för att boken helt golvade mig och hade antagligen för höga förväntningar. Fortfarande fin dock.
Harry Potter kommer förevigt vara en del av hur jag minns min barndom
samma här, fast främst böckerna.
För mig är det också böckerna främst, men ändå! Musiken, kostymerna och miljön som filmerna bidrog med ?⭐️???
Reine & Mimmi i fjällen!
Harry Potter filmerna och böckerna räddade min barndom. Fantastiskt bra och gripande. Tråkigt bara med J.K Rowlings jäkla åsikter 🙁 . Grymt bra
Harry Potter är också en stor del av min barndom, när jag först läste böckerna tänkte jag dem aldrig skulle gripa tag i mig men jag kunde inte sluta läsa med hjälp av ens barn fantasi så var jag ännu mer del av Harry Potter familjen och hogwartz ?
Nu sitter jag här med en snart två årig dotter och ser fram emot att få presentera denna världen för henne med(när hon är lite äldre) jag har velat läsa om böckerna länge och också se om alla filmerna.
”Happiness can be found, even in the darkest of times, if one only remembers to turn on the light.”
Jag var över 25år när jag hjälpte min systerdotter som var 7-8 år att läsa första boken. Det var som en helt ny värld öppnades för oss.
Nu är båda mina systerdöttrar och båda mina barn unga vuxna och vuxna men alla fyra älskar Harry Potters värld. Du har en magisk tid framför dig med ditt barn! Jag är nästan avis att du har ditt kvar??????????
Åå, ett tips från mig är att inte presentera filmerna innan boken. Gjorde det misstaget med min äldsta son. Nu är allt det magiska med böckerna lite kantat och förväntningarna och överraskningarna som följer med en bok som bortblåsta. Han tycker nu att det är meningslöst att läsa böckerna till min stora sorg.
Räknas Blackfish?
Den fick mig att bli vegan 🙂
❤️❤️❤️
Shit, nu har jag fått enbart hjärtan på två av mina kommentarer!
Jag kanske är lätt att tycka om trots allt? 😀
❤️
Det får man! Plus att den ju verkligen förändrade ditt liv i så fall 🙂
Jag tänkte eftersom det är en dokumentär så kanske folk inte räknar sådant som en riktig film.
Det är just dokumentärer jag förändras av tycker jag. De är tagna från verkligheten och är faktabaserade.
Har svårt att få känslor över något som jag vet är påhittat.
Håller med till 100%! Samma för mig med skönlitteratur, läser i princip bara faktaböcker lol lite trist men sant.
Det gör jag med! 😀
Krääääks gällande Amelie från Montmartre
Whyyyyyy?
Haha! Tänkte på Sandra som tycker att det är typiskt ”basic bitch” att gilla hösten. Men den filmen då? ?
Jag såg den på bio när den kom till Sverige, för en miljon år sedan. Jag minns att vi hade hela salongen för oss själva. Drömmen för ett gäng tonårstjejer.
Då tyckte jag att den var himla djup och fin. Till mitt försvar var jag 13.
Alltså verkligen! Jag förstod verkligen inte grejen. Känns som en film som är svår bara för att vara svår. Gud jag blir typ irriterad på hur pretentiös den är, haha.
Obs obs, personlig åsikt. Om folk gillar den så för all del. Inte min grej bara.
Gillar den för känslan och hur den är filmad snarare än handlingen. Men den är ju helt opretentiös? Lite quirky men inte superdjup eller svår på något sätt. Skön feel-good film mer ju. Är det för att den är på franska den känns pretentiös eller vad är grejen, haha?
Eller hur, den är väl allt annat än ”svår”. Obs folk som beskriver saker som ”svår bara för att vara svår”…. ?
Men va? Den kan väl verkligen inte kategoriseras som en ”svår” film? Tillgjord kanske men om du tycker att den är svår får du nog hålla dig till Disney.
Blev tvingad att se den som 14-åring när jag läste franska, ingen höjdare!
Hette din lärare Johanna?
Hette din lärare Minna?
Hette din lärare Malin?
Hette din lärare Meta?
Hette din lärare Barbro?
Farbror Barbro. Nä
Jag älskar Amelie! Fantastisk film, tycker jag. Obs! Jag är inte ironisk.
A Beautiful Mind tänker jag ofta på när jag hör eller läser om schizofreni. Den skildrar sjukdomen på ett sätt som blir mer förståeligt.
Silver Linings Playbook gör samma sak med bipoläritet
Closer, I Origins, Captain fantastic, Lejonkungen, Blood diamond, Pursuit of happyness…… är bara några. 🙂
Closer är så bra. och det stora blå. Finns ju massa bra filmer. Kan inte välja en favorit. Dolt under ytan är superbra.
åh ja I origins! har sedan jag såg den letat efter liknande filmer så skriv om ni vet nåt 🙂
Eternal sunshine of the spotless mind ❤️
Underbar film ❤
Fantastisk!
Var kan man streama den? Älskar den filmjäveln men den finns ju inte att se nånstans nu. Den som först berättar var jag kan se den vinner.
Enligt playpilot.com som samlar alla streamingtjänster verkar det som att den går att se via viaplay för 109 kr i månaden, tråkigt att den inte finns att hyra någonstans.
https://www.playpilot.com/se/movie/eternal-sunshine-of-the-spotless-mind/
Jag såg den på någon streamingtjänst häromdagen. Minns dock inte vilken nu, haha. Men det var viaplay, cmore eller Netflix.
Ja Viaplaty finns den på! 😀
Världens bästa.
An American In Paris och Borta med vinden. Det var de två första färgfilmerna jag såg, de visades på bio när jag var liten. Vi hade ingen färg-Tv hemma och min hjärna exploderade nästan av de virvlande scenerna. Blir fortfarande överväldigad när jag ser dem. ❤️
Åh vad vackert! Härlig beskrivning ?
Nu blir jag orimligt nyfiken.
Hur gamla är läsarna här egentligen?
Läs svaret från personen som skrev inlägget.
ibland kan man tänka lite längre än näsan räcker.
Som du kanske ser så ställde jag frågan 18:56.
Personen som skrev inlägget svarade 19:03.
Tycker du att jag skulle ha använt mig av tankeläsning eller mediala förmågor?
Vill inte göra dig besviken, men jag har inte sådana tyvärr.
Hur var det där med att tänka lite längre än vad näsan räcker?
Hmmm undrar verkligen varför mitt svar är borttaget ? tyckte inte jag skrev något stötande?
Och då kan ju du passa på att tänka lite du också! Inlägget från den du ber tänka längre än näsan räcker är skrivet 18:56. Svaret från hen med färgfilm kom 19:03. ?♀️
19:58 du är säkert i 40 års åldern
Haha nej jag är 40 men växte upp i ett u-land där det inte fanns så mycket tv eller så, men ibland visades gamla klassiker på bio ? så detta var på 80-talet
Wow! Häftigt! Vilket land var det?
Antagligen äldre, iom att Borta med vinden kom 1939.
Fast An American In Paris kom ju ut mycket senare än så. Och det lät som att båda filmerna gick på bio samtidigt.
Man får tydligen inte gissa folks ålder utifrån de filmer de såg som barn…. Camilla börjar bli lika känslig i sitt kommentarsfält som de influencers hon ”bevakar”. Är det något negativt att vara född på 30-talet?
Filmen Everest fick mig att känna ”jag MÅSTE bestiga berg” så jag ändrade hela mitt liv och bor i en van och åker runt och bestiger berg numera 🙂
Brukar inte vara den reaktionen de flesta får när de ser den filmen…
Gud vad coolt!!
Får man fråga hur du får det att gå runt ekonomiskt. Har hört att det kostar typ 2 miljoner att bestiga everest.
Är det sponsoravtal som gör det möjligt eller sparar man ihop till sådant själv?
Nej jag har inte haft råd att göra Everest än (kostar typ 600 000 kr) men har gjort massa andra berg! Jag frilansar som fotograf så jobbar både på distans och när jag är i Stockholm för att få det att gå runt. En dag blir det Everest men nästa stora projekt är att försöka bestiga alla 82 4000 m toppar I Alperna!
Vad är det som kostar så mycket?
När man bestiger berg har man med sig en sherpa som bär Grejer o kanske assisterar, visar väg osv? Har sett alla säsonger av Everest på liv och död på Discovery Chanel, herregud vad spännande!
Du är en stoooor förebild!
Ville läsa mer men länken http://www.rockfotoemma.elle.se
verkade inte funka?
Vad hände med bellsans golfresa? är den så fullbokad att den ej längre finns med som dragplåster på svea golfs hemsida
https://sveagolftravel.com/quinta-da-marinha/
https://www.isabellalowengrip.se/2020/08/20/golfresa-med-er/
Nääää… Det där var bara en PR-grej. Övertygad om att det aldrig var planerat att hända. Att hon skulle fira sin 30-årsdag med okända följare? Nykär och nysambo och allt? Nej det där var bara en affisch för att få igång lite Buzz. ☺
Den kanske är inställd då, det var väl det ni ville med alla klagomål så det är väl bra. Det är väl bra att hon lyssnar på folk och tar till sig, det var ju så förfärligt att åka till Portugal mitt i en pandemi med okända människor tyckte ju folk så jag gissar att de ställde in den då och gjorde som folk önskade.
Jag kommenterade på hennes senaste blogginlägg och frågade. Kommentaren låg uppe nån timme innan den mirakulöst raderades…
Golfresan = Ännu ett fiasko från Bella.
Det går bra nu!
Fiasko? Det är ju en pandemi och folk blev arga och klagade så var väl bra de ställde in den då, om det nu är vad de gjort.
Nej S, det raderas inte MEN det måste godkännas, du ser bara kommentaren själv först tills den sedan är godkänd/framsläppt och det kan ta timmar. Så det var inget mirakulöst. Tänk att det är så svårt för somliga att förstå. Ville du gärna åka på resan? Nähe inte det nej.
Den är inte raderad. Båda dina kommentarer syns där S.
Vem tror ni mannen är som hon träffade och som var en psykopat?
zfia
Hampus
Slutet på men in black förändrade min syn på världen, när jorden och vår galax zoomas ut och vi är en liten glaskula som spelas med i ett annat universum. Öppnade upp mig för hur små vi är men gjorde då även att jag grävde ner mig i allt jag kunde komma över om rymden och nu älskar jag allt rymdrelaterat.
Hatarrrrrr rymden! Finns inget obehagligare än oändlighet.
Den scenen gav mig enorm existentiell ångest som jag än bär på än idag. Känner fortfarande hur blodet rinner ifrån huvudet när jag tänker på det :// hatar att rymden finns.
Almost Famous, The Social Network, Whip It, The Boat that Rocked och Deep Impact! Av olika anledningar som jag inte orkar gå in på ☺️
???? jag och mina polare grät hejdlöst innan vi ens äntrat biosalongen och skulle se Titanic.
Vi grät åt allt hela filmen igenom.
Men vi var tonåringar fulla av hormoner och var rätt dramatiska åt det mesta ❤️
Philadelphia var annars en viktig film för mig. Det var den hårda och ärliga vuxenvärlden jag fick se, jag var fortfarande tonåring.
Jag grät när jag hörde my heart Will go on, innan jag sett filmen pga så tonårig.
Är jag den enda i världen som inte sett Titanic? Och har noll lust att göra det…
Om du ser, så räcker det att du ser fram till det att de kör på isberget. Efter det är det bara ????? resten av filmen. Jag typ gråter sönder mig av Titanic.
Jag har inte heller sett den, verkar astråkig och dessutom hatar jag Celine Dion och tycker Leo är noll intressant att glo på, så man skulle nog få betala mig en hel del för att se den…
Den var sjukt sorglig men det som fastnade i mig var typ ett första politiskt uppvaknande kring att det var så enormt orättvist att de i tredje klass inte fick komma upp även fast det fanns så mycket plats. Kunde bara inte FATTA hur det kunde få vara så. Deppigt när jag sen fattade att hela världen ser ut så
Scenen med mamman i tredje klass som läser för sina barn alltsåååå…. nej men nu sitter jag och gråter här bara pga kom att tänka på det.
Åh The Glass Castle med Woody Harrelson. Kändes som min egen barndom.
Memento, Gökboet, Apocalypse Now, The Shawshank Redemption, Dunkirk, The Matrix, Kill Bill, Crank.
Shoot ’Em Up, lock stock and two smoking barrels.
Det är några av mina favoritfilmer. Jag inser att jag har en ganska grabbig smak..
❤️
Ja! Gökboet
Hahahah, åh. Shoot ’em up! Nostalgi
Vi skulle kunna ha filmkväll ihop. ? Lägger till Full Metal Jacket och Inglorious Basterds.
JA! Jag är på!
Och hur kunde jag missa de där filmerna, tillsammans med Fight Club också, den är ju för sjutton på topp tre
Blir galen på folk som ska kokettera om att de ”minsann gillar grabbiga filmer”, helt ärligt massor av tjejer gillar den sortens filmer och det är så oerhört tröttsamt och förminskande att hela tiden cementera myten om att tjejer inte gillar intelligenta filmer (vilket ju hela din parad här är exempel på).
Fast vad ser du i kommentarerna här? Jag är helt ensam om att tycka om en hel del filmer. Och de flesta som folk har listat som favoritfilmer är romcoms.
Det är inget fel med det, men jag undrar var de här tjejerna som har samma filmsmak som mig är. För här är de ganska tydligt inte.
Tjejerna som har samma filmsmak som du är överallt, majoriteten just i detta forumet kanske inte har det men det är ju knappast en representativ grupp människor heller. Det är inte det som är poängen, poängen är att det är ett återkommande tröttsamt (osant) narrativ att tjejer bara gillar grunda filmer som trycker på känsloknappar och att det är ovanligt att tjejer gillar intelligenta filmer. Ett narrativ som du göder genom att uttrycka dig som du gör.
Fast det ÄR ovanligt att tjejer tycker om krigsfilmer och speciellt filmer som består av 90% fightscener. Sedan är det inte som att varken Dunkirk, Kill Bill, Crank, Shoot ’Em Up och lock stock and two smoking barrels är speciellt intelligenta filmer. De om några är ju grunda??
Vill bara säga att alla de filmer du skrev upp är några av mina absolut favoriter. MEN anledningen till att jag inte skrev de var för att de inte direkt “ändrade min värld” alltså jo de är helt magiska. Men jag skrev Lejonkungen och My Girl, två filmer jag såg väldigt tidigt som barn som liksom etsade sig fast hos mig.
Jag tror att det är två läger som kommenterade detta inlägget. De som skrev ner sina favoritfilmer och de som skrev ner sin första stora filmupplevelse.
Vad jag vill få fram är att jag tror att det är massa kvinnor som har samma smak som du men att de flesta skrev ned en film som berörde dom likt Titanic typ. Att de utgick ifrån den och sen vilken film som de såg först som berörde. Även fast de älskar Kill Bill eller Apocalypse Now.
En oväntad vänskap <3<3<33<333333<3333<3
Superfin film, på alla sätt och vis!
Så besviken på den. Grundhistorien är ju fin men den är både sexistisk och rasistisk vilket förstörde filmen för mig.
The Shining med Jack Nicholson har gjort att jag ALDRIG accepterar att duschdraperiet är fördraget om ingen duschar eller badar.
Så himla konstig grej egentligen. Varför har folk ens duschdraperiet fördraget om ingen duschar?
Så att det torkar snabbare och mindre mögel fäster sig.
Så att det torkar, och gömma den fula duschen samt tvätt och förvaring ?
För att det ska torka ordentligt. Såklart.
Hahahaa samma här!! O DET att jag sov i en säng som stod på golvet utan ben eftersom jag trodde att den där jävla clownen skulle dyka upp under sängen
Trainspotting.
Ps. I love you ??
Såg den efter jag brutit upp med min tonårskärlek och fick seriöst pausa för att kunna andas för jag grät så mycket. Flera år efter det så varje gång jag såg den på TV bytte jag kanal fort som fan för fick så ont i hjärtat.
Men nu så! Nu flera år senare och en trygg famn brevid mig så slog jag sak i saken och såg den igen. Jag var berädd på urgrunds smärta men nej inte denna gång. Alltså såklart jag grät nu också men bara för att filmen är så jävla fin. ÄLSKAR ps I love you ❤️❤️
Har nog egentligen påverkats otroligt mycket mer av TV-spelsvärlden, men vad gäller just film så:
Sagan om Ringen-trilogin. Hur kan ingen ha nämnt dessa än?
För att den suger lika mycket som hösten gör.
Det där vet både du och jag inte stämmer.
Vilken pinsamt dålig smak du har.
So sue me?♂️
Japp! ??
För att det är de mest överskattade filmerna i historien!
Varför sagan om ringen-trilogin? Också: hur har tv-spelsvärlden förändrat ditt liv? 🙂
Jag tackar för att du frågade!
Först och främst väcktes mitt historieintresse när jag spelade Final Fantasy IX när jag var typ 10 år gammal. Eller egentligen hade det redan börjat när jag såg min bror spela Final Fantasy VII. Detta fick mig sedan att skriva en urusel roman.
När jag var 11 började jag dessutom spela Counter-Strike, som alla andra killar i min ålder. Det gör jag till och från än idag. Det intresset har gett mig nya vänner och väckt ett allmänt datorintresse som fått mig att designa webbsidor, redigera filmer, driva servrar och förstöra min dator så jag behövt lära mig fixa den igen. Idag jobbar jag med IT.
För att svara på den första frågan så är svaret nog att jag växte upp med dessa filmer och de spänner över ett så brett spann av genrer och ämnen att man alltid kan finna något inspirerande oavsett läge av livet. Jag vet nästan inte någon som såg dessa filmer när de var i samma ålder som jag var som inte älskar filmerna än idag. Och då har vi inte ens talat om arbetsbördan och noggrannheten som ligger bakom filmerna.
Tänk bara scenen i den första filmen när Frodo och Gandalf sitter och dricker te. För att få Frodo att se hobbit-kort ut sitter han långt bortom Gandalf för att skapa illusionen av att han ser mindre ut. Jätteenkelt att filma… Om det inte vore för att man lagt in en kameraåkning i den här scenen. Det är alltså en kameravinkel som varar i några sekunder, men för att få till dessa sekunder var man tvungna att bygga en hel anordning som såg till att illusionen av att Frodo och Gandalf satt mitt emot varandra aldrig bröts, trots att Frodo egentligen satt mycket längre ifrån kameran.
https://www.youtube.com/watch?v=QWMFpxkGO_s
Det är alltså en helt galen mängd arbete man lagt ned bara för att kunna flytta på kameran. Blev scenen bättre bara för att kameran inte var stillastående? Ja, minimalt kanske. Men är man såhär noggrann tusen gånger blir det totalt sett mycket, mycket bättre. Varje detalj är gjord med en helt galen omsorg, och det syns på resultatet.
Vad är det för film? Känns som att det är så många som pratar om den
Jag såg Sagan om ringen för en månad sen. Hade tvärvägrat innan för jag trodde dom var såååå tråkiga.
Jag har aldrig gråtit så mycket i hela mitt liv. Så berörd. Vill se dom om och om igen ❤️
Alltså Sagan om ringen ❤️ det är min barndom. Var 11 år när första filmen kom ut! Håller SÅ med om att filmerna är underbara!
Första och första. Finns en tecknad film jag såg som liten, långt innan Jacksons filmer kom. Tolkien var ett geni!
Håller med! SÅ magiska! Underbara filmer!
Okami, Kingdom hearts 1,2,3. Twilight princess, FFVII.. och VIII! RDR2… ?
Klassisk killsmak
Såg denna på bio på första daten med en kille jag var väldigt kär i. Somnade efter kanske en halvtimme. Så otroligt tråkig film och alla filurer heter och ser liknande ut och är för mig helt omöjliga att hålla koll på.
Tolkiens hand var ledd av gudarna, när han skrev.
Håller helt med här. Det är de enda filmerna jag kan se om och känslan när jag sätter på en film eller bara hör filmmusiken är speciell. Älskar allt med Sagan om ringen.
En film som påverkat mig (men inte kanske är direkt en favoritfilm) är 50/50. Joseph Gordon lewitts karaktär har cancer och hans mamma är orolig/försöker hjälpa till men han svarar liksom inte i telefon och tycker hon är jobbig. Kommer ihåg att jag grät hejdlöst på bion. Tror filmen gjorde att jag fick en lite mer förlåtande inställning till min egen mamma.
Ja! Den är så bra! Känns lite underskattad, inte så många som sett den, vilket jag tycker är synd. Tycker Joseph Gordon-Lewitt gör ett jättebra jobb med att förmedla alla känslor rakt igenom.
Virgin suicides rammade mitt tonårshjärta ganska dramatiskt.
Finns många filmer. En del filmer gör mig varm inombords men de flesta gråter jag till.
Älskling nummer 1: Sagan om Ringen trilogin. Jag vet inte hur många gånger jag har sett dem.
Älskling nummer 2: Dirty Dancing Patrick Swayze jag menar ❤
Älskling nummer 3: En kvinnas doft herregud DENNA TANGO ❤❤
Älskling nummer 4 (Jag måste): Sömnlös i Seattle ????❤❤❤
Sedan har jag världens längsta snyftlista.
Älskar musiken i Dirty Dancing.
Jag MÅSTE se dirty Dancing typ nu!!
En kvinnas doft är verkligen en fantastisk film. En av väldigt få filmer som har det där märkliga i att jag inte tycker handlingen är speciellt intressant egentligen, men skådespelarinsatserna och kemin mellan skådespelarna lyfter hela filmen. Håller Al Pacinos rolltolkning som den allra bästa jag sett. Man blir ju uppriktigt förvånad över att han inte är blind på riktigt.
När Fucking Åmål kom var det en sån jävla känsla av ÄNTLIGEN, en film som skildrar unga på ett trovärdigt sätt, där de pratar som på riktigt och inte som om de är med i någon pjäs. Den hade kanske inte någon påverkan i mitt liv så, jag var 18 år, men minns hur jag njöt hela filmen.
Filmer som påverkat mig på olika sätt är annars ”Kids”, ”Smoke” (fick mig att lyssna på Tom Waits), ”Metropolitan” (filmen har i stort sett ingen handling, de bara snackar filmen igenom, jag visste inte att man kunde göra sådana filmer), ”In the mood for love” och uppföljaren ”2046”, ”Lost in Translation”, ”Eternal Sunshine of the Spotless Mind”. Och gråtit mest till ”Döda poeters sällskap” när alla ställer sig upp på bänkarna på slutet.
Åh men gud ja! Tänkte inte ens på fucking åmål men såklart! Jag ba ok jag gillar tjejer också :))
Du är på riktigt den första människan på 15+ år som nämnt filmen Smoke. Inte en enda person jag någonsin har pratat film med har känt till den.
Älskar Smoke. Kul att se att iaf en person till har sett den och gillat den. ?
Haha, va fint. Jag såg den som väldigt ung, femton sexton år, inte sett om den sedan dess. Skön stämning, new yorkig, Paul Auster-berättandet.
Och nu kom jag på en film till som verkligen påverkat mig: Reality Bites!! Hur kunde jag glömma den? Kan den nästan utantill.
Fight Club, Monsters Inc, Gökboet. Skön blandning som antagligen förklarar varför jag blev som jag blev …
TV-seriemässigt är det hands down Modern Family och Simpsons.
Du blev en som tycker Fight Club, Monsters Inc och Gökboet är en ”skön blandning”…
Seeking a friend for the end of the world är en sån där film som jag ofta täker på. Den är romantisk, rolig och otroligt sorglig på samma gång, men jag kan verkligen rekommendera den till alla.
Förutom Lejonkungen som totalt förstörde mig. Så säger jag My Girl, kommer aldrig glömma den filmen <3
Åh My Girl, första filmen jag grät till ?
Åååh! Den minns jag.. När hennes vän dör pga en massa bistick?! Gud vad jag grät då ?
Ja och när hon kommer ner för begravningen ??
Dagboken
Jag vet inte om jag var skör i måendet just då MEN jag blev så rädd som jag aldrig blivit av en film tidigare när jag såg ”Wrong Turn” ! Första filmen.
Ska se den snart igen för att …. ja bara för att haha
Hahah åh, har aldrig hört om någon annan som också sett wrong turn ? Vad roligt! Jag är normalt extremt rädd för skräckisar, skulle aldrig få för mig att se en, men wrong turn-filmerna är så extremt B så det är som att se en parodi ? Synd att dom inte finns att streama någonstans!
Du borde passa på att kolla in evil dead
Mitt liv som hund.
Var i samma ålder som pojken i filmen. En allvarstyngd liten kille som slängs runt i vuxenvärlden. Känslomässig bergodalbana, knasigheter och sorg.
Har aldrig sett den som vuxen, vet inte om den har åldrats bra så jag behåller hellre mitt barnperspektiv.
Tänk på Lajka… ❤️
Ja så sorgligt. ”Om man tänker på det, det kunde varit värre…”
Kan inte se den igen för jag minns att jag tyckte den var så fruktansvärt sorglig. Men bra!
Alla influencers på insta just nu som hyllar bud och klädkollektion av Bianca.
Helt vanlig typisk Nelly-kollektion med plagg som typ redan finns på deras sajt ?
Håller med!! Alla ba: OMG gumman!! Så stort!! Woooow! O så är det en så kallad ”designad” kollektion som ALLA gör nuförtiden?! Fattar inte hypen?
Alla hyllar å hejar på Bianca förutom Phillipe och Oliver ?
Har Bianca och Oliver en dålig relation eller varför hejar inte han på henne?
Oliver hejar säkert, men kanske bara inte över sociala medier
”Allt du gör blir magiiii” och så är det de gamla vanliga stickade tröjorna och blusarna i dålig kvalitet som ser exakt ut som alla andra plagg på nelly.com. Men fan vad skönt det måste vara att bli så hyllad för så mediokra insatser!
Eller en helt vanlig svart body med t-shirt ärm ? vilken design!
Sarafina. Jag var typ 12, och det var mitt första riktiga möte med rasismen och apartheid. Jag var knäckt i flera månader och den filmen har påverkar och påverkar fortfarande mitt liv enormt mycket.
Jakten på lycka!
En oväntad vänskap ❣️
– Innan regnet faller
– Frozen 1&2 – har två döttrar som är så lika Elsa och Anna, både i ålderskillnad och utseende att de får kommentarer av okända, så för mig är dessa filmer VERKLIGHET ? gråter floder varje gång! Jag har sett Frozen 2 fyra ggr på bio och tre gånger på dvd… ?
– Ivanhoe, trots att idioten väljer fel brud VARJE GÅNG…
– Borta med vinden, jag såg den med en killkompis (hade såklart sett den massor av gånger innan, men…) den 1/1 2001 och vi blev tillsammans då. Nu är vi gifta med barn ?
– Avatar. Påminner mig lite om min favoritbok, Perelandra, del två i en fantastisk trilogi.
Innan regnet faller/Before the rain skildrar balkankriget i tre sekvenser som sedan vävs ihop. Den är skrämmande och vacker och känslosam. Min pappa är serb så det väger väl också in.
I am Sam
Pay it forward
Stranger than fiction
Åhhhh pay it forward ?
Åh pay it forward!
Lägger till road to tabitha (stavning)
Ingen har nämnt ”dagboken” ?
Första gången jag hulkgrät till en film
1. Den enfaldige mördaren -Är nog den bästa och starkaste film jag någonsin sett.
2. Out of Africa- Mitt Afrika -Har aldrig grinat så mycket på någon film .
3. Doktor Zjivago- Innehåller allt man behöver för att fördriva en grisig vinterdag-Omar Sharif,romantik samt faktiskt som sidospår en bra historielektion om ryska revolutionen.
4. Jurkyrkogården- den enda filmen jag blundat och hållit för öronen 98% av hela filmen. Kan sammanfattas med ett ord:VIDRIG!!!!
och ja jag är född på stenåldern.
Älskar den enfaldige mördaren! Så många starka scener.
Thirteen ?
Såg ju DET när jag var typ 12 bast, förstörd för resten av mitt liv hahaha. Såg den nya på bio med min brorsa. När vi kom hem så gick elen. Vi blev helt plötsligt helt övertygade om att någon ville mörda oss ?
Alltså nya versionen med Bill Skarsgård menar ju jag då vilket nog dom flesta förstår men ja..
Va? Kom inte den för några år sen bara?
Boken är gammal och filmatiserad tidigare.
Den kom 2017 så du är väl fortfarande typ 12 bast? Gud vad förvånad jag blir att dagens ungdom fortfarande säger bast???
Oh my sweet summer child…
Läsförståelsen verkar inte vara på topp
Me before you fick mig att ändra åsikt om dödshjälp. Är sen jag såg filmen för dödshjälp. Så fin men samtidigt tung film.
Kände ingenting när jag såg filmen. Grät livet ut mig när jag läste boken!
Sorry för OT men… Kenzas senaste blogginlägg innehåller reklam för; trosor, utekläder, vagn, galonkläder, pyjamasbyxor och tights, vad hände med inga betalda inlägg? ??
Nämen alltså det var bara ljug. Hela syftet med att starta upp bloggen igen stavas pengar.
The Fifth Element, Leeloo mmh min första girlcrush ?
Aziz light!
Torka aldrig tårar utan handskar – visserligen ingen film men jag har nog aldrig haft så ont i bröstet och känt sån fysisk smärta som när jag såg den serien. Jag har nog aldrig fulgråtit sådär i hela mitt liv (till film/serie).
Fight club har fått mig att ifrågasätta vad det är för skit vi ägnar oss åt. Stressa ihjäl oss för att kunna köpa skit så vi glömmer bort hur kasst vi mår osv…
Ot. Någon som sett Bianca’s event, och hennes plus size kollektion med Nelly? Thoughts?
Plus size? Är väl ändå en vanlig omgång nelly plagg?
Oklart, jag hittar inte kollektionen än, men några av modellerns var plus size iaf.
Ja men nelly har haft det några gånger. Är en helt vanlig nelly x influencer kollektion ?
Alltså shit vilket galet pressutskick!
Tkr videon var lite understated med tanke på hur mycket de hypat släppet.
Tankar? Att en bh under kunde vara snyggt.
Ot: någon som sett kvällens avsnitt av Wahlgrens värld? Thoughts?
Ja, gud vad de äter HELA tiden. Nästan perverst vad matfixerade de är.
Vad är det du vill att vi andra ska ha för åsikter?
Är det det avsnittet där ungarna är i L.A utan Pernilla du menar?
Jag själv tittade på avsnittet när Pernillas nya show hade premiär och det avsnittet tyckte jag om. Gillar avsnitten som fokuserar på Pernilla 🙂
Into The Wild och Wild ?❤️
Into the Wild kan vara den film som jag sett flest gånger. Brukar inte se filmer mer än en gång men den är fantastisk. Och Wild har jag sett två gånger ?
Therese senaste thumbnail = hennes i bh.
Hade varit intressant med en fortsättning på inlägget om hur nästan alla hennes thumbnails är naket eller anspelar på sex
Henne i bh*
Och Anna Book skriver krya på dig hälsning till the Gunillas mamma på engelska. ??
”Cry on you ??❤️????❤️❤️?????????♂️?♂️? »
Jag dör ???????
Såg att du skämtar??
Så som i himmelen!
Såg den när jag var kanske 12-14 år och den berörde mig på ett så sjukt sätt. Var ganska nyligen efter att min pappa gått bort och filmen har mycket likheter med min egen uppväxt och känslor jag kände under den tiden. Magisk film än idag!
Men guuud! Jag var i samma ålder, hemma sjuk från skolan och slog igång för det fanns inget annat att se. Blev typ kär i Mikael och blev så chockad för det var ju en gubbe! Har aldrig ens än idag gillat män äldre än mig själv men han ? För att förtydliga kände jag inget sexuellt, var väldigt ung, men kände mig lite kär ?
Älskaaar film och det finns så sjukt många som gjort avtryck inombords.
Men nämner två filmer som lärt mig vara snäll och inkluderande mot folk, med förstånd givetvis;
Edward Scissorhands – vacker och vemodig film med fantastisk musik. Det var nog första icke tecknade film jag grät till.
The wonderful Wizard of Oz – odlade mitt intresse för musikaler. Såg denna minst en gång per år med farfar fram tills han dog. Vi var inte nära alls men denna film hade vi gemensamt, det var liksom vår grej.
Edward Scissorhands! såg den när den var hyfsat ny. Minns hur jag var sorgsen och låg resten av det sommarlovet för jag tänkte på honom. Tror det var tack vare den jag kom in på goth-kultur. är än idag svartklädd, blek och med deppig uppsyn (men en glad själ inombords). ?
Är inte the Crow en film med lite samma effekt? ?
Scrollade hela listan för att se om någon hade nämnt min absoluta favorit film: Wizard of Oz!!! För mig är det när filmen övergår från svartvitt till färg. Heeeeelt mindblown!
”Jag sa länge att jag aldrig någonsin skulle kunna bo med en man igen. Minns ni det? Eller det är klart att ni gjorde. Ni minns ju alltid bättre än vad jag själv gör”
Bella är sur ???
Sur och sur? Hon tar ju bara och berättar det uppenbara?
Landet för längesedan. Det var nog första mötet med ren och skär sorg. Samt när Bimbo fig i tre kronor. (Om det gills) grät varje dag i en vecka.
Fig=dog*
Första Jägarna och Gudfadern 2.
Den gröna milen förändrade mitt liv. Var 11 tror jag när jag såg den och det är första filmen jag grät till. Den la sig som ett tungt täcke över bröstet och öppnade även mina ögon för rasism. Som vit och uppvuxen i helvitt område så var det obekant.
Det smärtade då och det smärtar ännu.
Ja, den gröna milen är så sevärd. ❤
OT men vad förvånad man blir att Therese Lindgrens senaste video ”20 saker Therese Lindgren inte kan leva utan” har en thumbnail föreställandes Therese i enbart bh 🙂 🙂 🙂 🙂
Åh, har hon äntligen kommit ut med en ny video!?
Tack för påminnelsen, jag ska genast gå och kolla på den!
Varsågod!
Jag fulgrät i slutet av ”The notebook”. Den är verkligen så jävla fin. Den gjorde att jag började tro på kärleken.
Titanic är också en film som verkligen skakade om mig precis som dig Camilla. Herregud vilken film. Har sett den säkert 50 ggr sen den kom ut och jag blir lika berörd varje gång. Den kärleken. Så otroligt fint och sorgligt på samma gång.
Måste se den snart igen…
Sett The Notebook 40 gånger Tror jag gråter lika mycket varje gång ? ironiskt nog frågade jag min man IGÅR om han ville se den. Det ville han inte. Så får se den själv ännu en gång ?
När vi är inne på temat film.
Visste ni att det bara är i disneyklassikerna Peter Pan, Mulan, 101 Dalmatiner, Törnrosa och Hercules som innehåller båda föräldrarna där de är närvarande. I alla andra filmer saknas dem, dödas, redan är döta och liknande.
*DE*
Gjorde en enda bokstav för mycket i ett enda ord att du inte förstod någonting av kommentaren?
Sjukt. Varför tror ni det är så? Har själv ingen vettig tanke
http://www.hopesandfears.com/hopes/culture/film/216573-disney-single-parents-dead-mothers
Den här tycker jag beskriver det rätt så bra
I huvudet på John Malkovic.
När jag såg den mådde jag mycket dåligt, men när jag kom ut från bion så kände jag mig bättre.
Tänkte att det kanske är världen som är galen, inte jag.
Marmormannen av Andrzej Wajda.
Kommer inte exakt ihåg varför, men jag var väldigt rörd efter filmen.
Till sist, inte en film utan teater.
Söderblomspelen i Trönö, Söderhamn.
En pjäs som uppförs varje år om Nathan Söderblom. Den fick mig att börja studera teologi.
Den oändliga historien
Marley och jag
Benjamin Buttons otroliga liv gjorde att jag började fundera mer över livet och döden. Har i och för sig alltid funderat över det, men att liksom få gå igenom en persons liv… och där i slutet när han blev ett barn igen. Det fick mig att tänka på att vi alla ju på något sätt återgår till det vi var. I blöjor i behov av att bli omhändertagna. Det var dock hemskare att han dog som spädbarn. Ett dött spädbarn gör att det fan isar i själen hos mig.
Okej sorry för novellen.
Dirty dancing så klart!
Stand by me
The notebook
Marley and me
G
Hipp hipp hora, Jag saknar dig, I taket lyser stjärnorna, Almost Famous, Harry Potter har format mitt liv, Pocahontas, Freaky Friday
För att nämna några ❤
Reqrium for a dream gjorde stor impact på mig gällande droger. Tycker den bör visas som undervisning i samtliga skolor i avskräckande syfte
Ja jävlar vad bra den är. Soundtracket ??
Det gjorde den i min skola. 🙂
Den filmen har gjort störst avtryck hos mig också. Har sett den två gånger och sa att jag aldrig mer skulle se den när jag såg den sist för typ 10 år sedan för att den är så psykiskt hemsk. Men nu börjar jag bli lite sugen igen. Sjukt bra!
Åh, fy sjutton! Första gången jag någonsin mått fysiskt illa av en film, kunde inte se sista minuterna. Gjorde sannerligen intryck!
Bucketlist, dagboken, pojken i randig pyjamas. Kan tänka på dessa filmer flera gånger i månaden ?
Singin’ in the Rain helt klart, hade en filmkanal som brukade visa den ibland och blev fast varje gång. Spelade även in den men sedan bestämde sig digitalboxen för att dö så nu är filmen borta och har inte den kanalen kvar?
Döda poeters sällskap (Dead poets society)
Poltergeister – var typ 3, blev rädd för livet och trodde mitt barnrum var hemsökt. Kan vara så att min bror bredde på uppfattning också… samma bror som visade filmen för mig.
Stekta Gröna tomater – insåg att man behövde ett jävla anamma för att överleva.
What Dreams May Come – gav mig ett verktyg att sluta ha dödsångest. Grät hela filmen igenom varje gång jag såg den dock.
Fanny & Alexander – gav mig perspektiv över hur verkligt föräldrasvek ter sig.
En Kärlekshistoria – insåg att bekymmer med att sammanfoga livet med någon inte börjar vid giftemål utan betydligt tidigare. Summerade också känslan av hur det är att vara ung och kär sjukt bra.
Fucking Åmål – insåg att man kunde vara kär i samma kön. Satte ord på något jag känt sedan jag var 6 år gammal.
Blå är den varmaste färgen – drog mig ner tillbaka i samma mörker som när jag insåg att jag var olyckligt kär (och då snackar vi aldrig varit så kär innan eller efter) och samtidigt kämpade med att ha kommit ut. Men konstigt nog älskar jag ändå filmen.
Den har väl inte förändrat mitt liv på det sätter direkt, men The theory of everything och då särskilt slutscenen är den finaste filmscenen jag sett. Låten är så himla fin, mäktig och typ känslofull? Gråter så fort jag hör den ? (arrival of the birds med the cinematic orchestra).
Annars är dagboken också en film jag gråter mig igenom hela. Först gråter jag pga så jävla gulligt och fint, sen sorgligt, sen fint igen.
Boktjuven är en film som också är värd att nämnas tycker jag. Fulgråter som satan i slutet.
Shindler’s List.
Såg den som tonåring, flera gånger faktiskt. Fruktansvärd, men har påverkat inriktningen i min yrkesbana, som alltså delvis handlar om att arbeta mot antisemitism.
*Schindler’s List, ska det såklart vara…
Såg Titanic för första gången förra året och blev SÅ besviken. Här har alla gått och sagt i alla år att den är jättebra, själv kände jag att det var tre timmar jag inte kommer få tillbaka.
Inte en film men serien Skins har för verkligen format min identitet, känns som varje ungdom födda sent 90-tal som var mer ”alternativ” hade Effy Stonem som mall på gott, men mestadels, ont hehe.
Säger också skattkammarplaneten, underskattat disneyfilm. Gråter floder varje gång och finns ingen karaktär jag relaterar mer till än Jim Hawkins.
Född sent 80-tal visserligen men Skins alltså ?
Chocolat. Har sett den så många gånger och får alltid en känsla av ”jag fixar det här”- vad det än är. Vinden för mig dit jag ska liksom.
Ååååh Chocolat ??❤️
Slumdog Millionaire givetvis.
Jag har en pytteliten Titanic-tatuering (Make it count) och en pytteliten Lejonkungen- tatuering (Simba) på överarmen på insida där de typ inte syns. Mina favoriter ☺️
Är fortfarande förstörd sen jag såg The Ring för första gången som ung tonåring i början av tvåtusentalet. Tänker fortfarande att hon bor under min säng.
Big fish.
Så konstigt med sånna filmupplevelser där man slår på en rulle och bara tänker slökolla och så är man nån helt annan ett par timmar senare.
Meeeeeeeen jaaaaaaaaaaa, jag älskar varenda sekund av Big Fish <3
Ja, den är verkligen helt otrolig. Vågar knappt titta på den mer för är så rädd att se sönder den eller upptäcka nåt som gör att den här känslan jag har inför den upphör. Har sett den flera gånger alltså. Men det har varit vid väl valda tillfällen. 😉
Into the Wild och Fight Club. Två filmer som fick mig att öppna ögonen att jag inte måste passa in i samhället utan valet är mitt. 🙂
Forrest Gump.
Älskar Forrest Gump!
Hatar Forrest Gump!!!
Kan man förresten få göra en efterlysning på en film? Jag såg något hos min mormor och morfar när jag var lite (tidigt 90-tal gissar jag) tror att det var en filmserie, den var iaf i flera delar.
Det var nån kvinna som bodde på en stor farm och så åt krokodiler upp hennes ansikte och alla trodde hon var död, men hon levde nånstans och kom sen tillbaka och såg helt annorlunda ut och hon var typ hemma igen under annan identitet. Det känns som att hennes man var dum i huvudet också. Minns tyvärr inte mycket mer än så. Kanske att det var en häst som var omöjlig att hantera för alla utom henne, som sen avslöjade henne. Men det kan vara efterkonstruerat.
Tack för att ni lyssnade.
Spontant vill jag säga tillbaka till Eden.
Nämen alltså jag älskar internet och att man kan få svar på sånt här. Tusen tack! Det var det såg jag nu när jag googlade.
Tillbaka till Eden heter den
Japp jag med. Fick Danielle Steel i huvudet direkt av beskrivningen.
Det låter som ”Tillbaka till Eden”. Den sändes faktiskt förra sommaren på typ 8:an. 😀
Ellen. Jag såg den när jag var liten och den odlade sån skräck för krokodiler inom mig att jag aldrig badar utomhus, inte ens i Sverige. Blev 100% traumatiserad.
The Butterfly Effect. ?
(Älskar ju allt med Harry Potter också ??)
Jag var i tioårsåldern på 80-talet. Jag älskade youngblood, st elmos fire, Anne på grönkulla mm. Jag minns en annan film med jodie foster stealing home, väldigt underskattad.
HAH alltså seriöst!!! Therese lindgrens alla thumbnails
Varför gör hon så tro? Jag fattar för klicken, men har inte hon rätt unga följare?
Mina top 10:
-Nyckeln till Frihet
-The Notebook
-Pretty Woman
-Jason Bourne, alla
-Blood Diamond
-Dejavu
-The Marsian
-En oväntad vänskap
-The theory of everything
-Erin Brockovic
Jaaaa jaaaa!!! Det kunde varit min lista!
Ha ha movie-soulmate! ?
Två böcker har påverkat mig stort , jag är ingen filmmänniska.
Allt för min syster (som jag tror även blev film) om en tjej som provröravlas för att bli reservdel åt sin cancersjuka syster som önskar bli myndig och kunna bestämma själv om hon vill donera eller stickas i.
Det vi kan stå för av Breiviks försvarsadvokat som förändrade synen på försvarsadvokater och ett rättssamhälle.
Läsvärda, finns säkert på storytel om man vill lyssna istället.
Ja den gjordes till film och herre-min-gud vad jag grät! Jag är nog inte samma människa som jag en gång var, efter den filmen. ?
Lånade direkt boken ”Det vi kan stå för”. Tack för tipset ?
Vanilla Sky, Eternal sunshine of the spotless mind, Closer, Blue Valentine, Fight Club… ja.
Samma här!
Filmer jag gråter hejdlöst till
Eight below
Bravehart
Sagan om ringen
Den gröna milen
A perfect world
Har aldrig gråtit så mycket till en film som när jag helt ovetandes slog på The fault in our stars under en flygresa… Kan egentligen inte relatera till den men berördes av relationerna och hennes fina personlighet
Samma känsla här. Fantastiskt fin film.
A walk to remember!!!!!!
Sliding doors
Vet inte om jag tyckte den var så bra, men den har fått mig att funderat på slumpen, ödet och val i livet.
Avatar, det kändes som man ville leva i den världen?
ÄLSKAR Avatar! Äääälskar.
Såg den på bio helt utan att egentligen veta vad den handlade om för jag hängde med i sista sekund. Blev HELT förtrollad efter det
Breaking the waves. Antagligen för att jag identifierade mig i det totala självutplånande självuppoffrandet.
Och ”Priscilla öknens drottning” för att den är vacker.
Gud Breaking the waves, så sorglig
Reality Bites! Jag gjorde en lista längre upp men glömde den film som jag kan nästan helt utantill. ”You and me and five bucks”, den raden hjälpte mig att ta mig igenom nian.
Filmen Lost boys
Blev sjukt kär i en av skådespelarna som var en av vampyrerna. Han hade knappt en replik men lockigt ljust hår och jag blev helt betagen . Såg filmen på bio 4 grovhet när den kom ut på cd köpte jag den. Såg om den som vuxen och tycker fortfarande att den är så jäkla bra.
Grovhet =gånger 🙂
ET
Som litet barn grät jag floder över att ET inte fanns på riktigt.
Åh jag var helt förstörd över att E.T behövde lämna jorden 🙁 och så himla stressad av att se de vuxna människorna i de där stora plastdräkterna. Höjden av skräck som unge haha
Mannen som kunde tala med hästar
Titanic
Dirty Dancing
Alive
??❤️
Schindlers list, det är över 17 år sedan jag såg den första gången och det var den första filmen som jag riktigt tog till mig och som la sig som ett tungt täcke. Den väckte ett intresse för förintelsen som lett till jag läst/sett/hört de mesta som har med den att göra och fått mig besöka koncentrationsläger. Kommer aldrig glömma när vi satt där i klassrummet och skulle se den, man var lite putt för den var i svartvit men så när filmen väl startade var det som att hela världen stod still…
Inte utan min dotter
Gav mig den första insikten om att världen är långtifrån jämställd och hur kvinnor oförskyllt behandlas orättvist.
När man läser alla kommentarer, wow vad med filmer man har grinat sönder sig till…
Allt för min syster, såg den en kväll, hade falukorvsskivor till ögonlock dagen efter. Not pretty!!
Sen, Remember the titans. Så himla bra!!
Och The notebook.. ?
Falukorvskivor!!! ?? aldrig relaterat så mycket till något!
Brokeback Mountain.
Så jäkla sorglig story. Fick mig att inse att det finns en dag jag MÅSTE komma ut annars kommer jag dö!
Påminner mig så mycket om hur viktigt det är att alla ska få leva som de själva känner.
Jag tänker på den som sorglig ur den heterosexuella kvinnans liv. Hon älskade verkligen sin man och så bedrog han henne för en annan man… Alltså det hade krossat mig totalt.
Såklart förstår jag att det måste vara en sorg att inte kunna komma ut också.
Är väl jobbigt att bli lämnad oavsett men vad spelar det för roll egentligen om det är för en man? Det sorgliga i det är ju så fall att min man gömt undan sin homosexualitet. Inte för MIN skull såklart men för hans. Det är långt mer tragiskt med de som inte känner att de kan/vill leva utefter sin sexualitet och sitt sanna jag en någon kvinnas sårade känslor. På den ljusa sidan är hennes gaydar säkert med finetuned efter detta!
Det är klart att det spelar roll!
Inte nog med att med då blivit bedragen för en annan. Personen har också ljugit om vem hen är. Det är klart det sättet djupa spår i själen hos den drabbade.
Tänk att tro att du känner någon? Och så BAM…
givetvis är det smärtsamt oavsett mem tycker att det är ytterligare en dimension.
Dancer in the dark. Det vackraste och sorgligaste jag sett!
Mig äger ingen
Mina 10 Top utan inbördes; Stand by me, Royal tennenbaums, Inception, Eternal sunshine of a spotless mind, Bästa sommaren, Den engelske patienten, The Deer hunter, The Kings speach, Katt på hett plåttak och Mifune. Läskigaste: Blairwitch project!
Blair witch haha det är ju i princip en komedi ?
Läskigaste jag har sett:
A clockwork orange.
När jag kom ut från bion tyckte jag att det var väl inte så farligt, men ett par timmar senare när den sjunkit in blev jag illamående.
Ska kanske tillägga att jag fortfarande inte vågat se The Shining.
Nu kanske jag bryter mig ur mönstret, men om man pratar om filmer som har påverkat en på ett sätt som har gett avtryck, så måste jag nämna Tillbaka till framtiden.
Doc Brown var min största idol som barn och jag skulle också bli en vetenskapsman och åka på tidsresande äventyrsresor. Nu har jag ju varken åt framåt eller bakåt i tiden i mina kartongbyggda tidsmaskiner, men jag tog mig till slut ut på sjön som motorman och reste världen runt tills jag fick gå i land p.g.a. anledningar. Nu jobbar jag med datorsystem i olika former, och fick träffa min barndomshjälte i egen hög person i början på detta året. ☺❤ Utan dessa filmer så hade inte teknik blivit ett så förekommande tema i mitt liv. (För övrigt så tittar jag fortfarande på filmerna när jag blir sugen på mysigt äventyr).
Jack hade faktiskt fått plats på d där massiva trädörren??♀️
Ja, men då hade båda drunknat för den orkade inte med bådas vikt…
Melancholia – fy fan! Såg den för den såg så vacker ut och det var den förvisso men hade ren och skär dödsångest filmen igenom och typ år efter!
Ja! Min favorit. Ser den ca en gång om året. Tungt för själen men en bra check point för ångesten
Twilight filmerna ?❤
OT
Kvällens avsnitt av Wahlgrens Värld. Benjamin har varit på höjdarmöte i LA men Bianca tycker han är lite väl lågmäld gällande det ”hade det varit Isabella Löwengrip så hade hon lagt ut 18 stories i rad om det” ?
OT
Requim for a dream
Den gröna milen
Micke och Molle
Hachiko
Eight Below
Erin Brockovich
Garden state
Svart katt vit katt
Så nära får ingen gå – Ett år med kent
Och Amelie från Montmartre faktiskt.
House of Flying Daggers också.
50 shades of grey ?
En film jag absolut hulkgrät till är Miracle in cell No.7. Finns på Netflix och handlar om en intellektuellt funktionsnedsatt pappa till en dotter. Alltså deras band och alla händelser får mig att bryta ihop totalt. Aldrig varit så påverkad av en film någonsin. Tänker och reflekterar över den då och då fast det var ett tag sen jag såg den. Gör en själva en tjänst och se den!
Trainspotting, Fucking Åmål och Dancer in the dark. Den sistnämnda fick mig att fulgråta högt och ljudligt i biosalongen. Har aldrig vågat se om den efter det
Typ den enda i hela kommentarsfältet som har bra och icke basic filmsmak!
The secret life of Walter Mitty ❤️
Blev berörd av Freddie Mercurys livsöde i filmen Bohemian Rhapsody
oh my god titanic… såg den för ett par veckor sen igen, typ första gången på ”riktigt” sen man såg den som liten och fy fan aldrig lipat så mycket till en film. inte egentligen för att han dog för lets face it, de kände varandra i typ 3-4 dagar.. så det kändes inte så gripande, förutom det hemska i att hon var tvungen att släppa han på botten av havet såklart. MEN att hon sedan levde vidare FÖR honom, alla bilderna i slutet som visade hur hon gjort allt i livet som hon lovade honom att göra; rida hästar, flyga ett plan, bli skådis, skaffa barn.. hon hade ingen vilja kvar att leva och så levde hon ändå, för hobom. sen slutet när hon dör i sömnen, som han sa att hon skulle, och han står vid klockan och väntar på henne som om ingen tid har gått.. masterpiece!!
Bokstavligen RYSER när du skriver just detta. EXAKT SÅ! ???
åhh ❤️
Äeh men lägg av! Jag blir tårögd nu när jag läser detta och tänker efter. Fy fan så fint det är! Han bara håller fram handen och ler när hon kommer där. ???
The Shawshankshank Redemption, The Green Mile och Million Dollar Baby. Tvingade sambon att se dem och nu får jag aldrig mer välja filmer efter att han grinat som ett litet barn efter att ha sett de två sistnämnda.
pojken i randig pyjamas.
Grät sååååå mycket ?❤️❤️
Gäsp på filmer om andra världskriget. Vi lärde ju oss ändå inget vad det verkar.
Minns att vi såg Pay it forward på ett läger en gång, jag grät som faaan ?
Boys don’t cry. Ingen film slår den! Hilary Swank är så värd den Oskar hon fick för den rollen
Plötsligt faller poletten ner. SB = tråkigast på internet och filmerna som förändrat hennes liv är några av de tråkigaste och meningslösa filmer jag sett. Såg inte ens klart Amelie (och då pratar jag ändå franska!) och den tree of life hjälp mig det är 140 min en aldrig får igen.
Kon-Tiki! älskar den ❤
Meh skulle inte vara svar ju
The green mile
Hachiko
Micke och molle
Lejonkungen
Sameblod. Aj i mitt bröst, men wow.
För mig är inte mina favoritfilmer (eller serier) nödvändigtvis de jag anser är absolut BÄST! Märker att mina favoritfilmer, alltså de jag återkommer till och ser om flera gånger, snarare är sådana som ger mig en bra känsla och som är filmade och klippta på ett sätt jag uppskattar. T.ex. är nog en av mina favoriter också bl.a. Amélie, samt Midnight in Paris, Breakfast at Tiffany’s (minus Mickey Rooney), Maria Antoinette osv. Har sett andra filmer som helt klart haft bättre handling/karaktärer/mening och vart bättre filmer i helhet – men det är inte alltid de blir favoriterna fastän jag tycker de är bättre. Låter kanske konstigt, men någon annan som kan relatera kanske?
Som tillägg, nästan mer så att de filmer jag tyckt vart ”bäst”, vill jag oftast inte se om. Som att se om dem liksom skulle ta ifrån den bra filmupplevelsen man hade. Har såklart sett om vissa ändå, men överlag inte eller väldigt få omvisningar.
Låter nästan lite som en relation. ”Det finns snyggare och smartare personer med det är något med just den här personen som gör att jag gillar den bäst”
Fint!
Kan bara hålla med. Jag skrev högre upp om filmer som kanske varit livspåverkande, men jag har andra filmer som tycker om att se för att de ger så mycket just för stunden. Har försökt tänka efter, och det är nog fyra filmer som jag sett fler gånger än andra.
Det blir en rätt blandad mix:
* Blues brothers (Vi var ett gäng som såg den en gång om året på en liten kvartersbio i Stockholm)
* Gladiator (Ja, jag gråter ibland under den. Håna mig om ni vill)
* År 2001 (En av de mäktigaste och även tekniskt mest realistiska Sci-fi-filmer som gjorts, trots att den är från 1968)
* Love actually (Feel-good varje jul)
År 2001 har nog påverkat mig så tillvida att jag är rätt skeptisk till för mycket AI-teknik.
Åh bästa ”jul-filmen” är ju the holiday, ett måste vid första snön !
Picassos äventyr, för att den är så vansinnig och får mig att känna att man kan skapa vad som helst.
Fanny & Alexander, för att den är så storslagen och tung och vacker.
Spirited Away, som har samma kvaliteer som de två ovanstående.
Nu senast: Kapernaum, som fick mig att må dåligt i tre dagar.
Fucking Åmål, Guds stad, Fight Club, stand by me etc
Fanny och Alexander
Film (om orättvist slut på vacker kärlek) : City of Angels – Nicholas Cage/Meg Ryan
Bok (om orättvist slut på vacker kärlek) : The HorseWhisperer – Nicholas Evans
Sliding doors. Om nån inte har sett den (den går oförskämt sällan på tv tycker jag!) så får man följa en person i två parallella liv, ett där hon missar ett tåg och ett där hon hinner med det. Såg den i tonåren och tänkte SÅ mycket på det där, att små händelser kan avgöra så mycket!
American History X och Into the Wild. Finns fler men det är de här två som jag tänker på först. Älskar budskapet i båda filmerna och tycker att de är vackra på ett melankoliskt sätt.
Mommy av Xavier Dolan, har någon mer sett den? Helt otrolig film som jag såg vid rätt/fel tillfälle. Hade precis kommit ur en extremt destruktiv relation med en kille som påminde så mycket om killen i filmen. Visste inte ens vad filmen handlade om när jag satte igång den men blev helt förskräckt när jag insåg temat. Hjälpte mig mycket i min läkningsprocess även om det var svinjobbigt att se den just då.
CLOSER! Kan inte med ord beskriva hur mycket den filmen betyder för mig. ”I don’t love you anymore, goodbye”. Åhåhåhåh jag älskar den så mycket 🙁
Lilja 4-ever. Aldrig orkat se om den, men den berörde mig djupt.
Cry Baby med Jonny Depp… OMG vad det satte min killsmak för resten av livet. Shit vad het han var!
The Ring såg jag på bio och ångrade, fy fan. Kunde inte sova själv på flera veckor.
En ganska ny film, Aniara. Fick riktigt ordentlig rymdångest av den.
Sagan om Ringen-trilogin. Alla gånger.
AMERICAN BEAUTY
INTERSTELLAR
VANILLA SKY
CAPTAIN PHILLIPS
Den förändrade inte mitt liv, men en film jag tjöt rejält till är ”Jag saknar dig”. Herrejävlar vad jag grinade.
Min favorit film of all times är Walk the line, älskar kombinationen mellan musik och story !
När jag var tonåring var det filmer som ”Ghost World” och ”Ginger snaps” som fick mig att känna mig hemma.
Som vuxen har jag så många favoriter som förändrat mitt liv på något sätt, gemensamt är väl att de alla handlar om existentiell ångest, haha
Synecdoche, NY
Melancholia
Downsizing och Sideways – av geniet Alexander Payne
Nattvardsgästerna
To the wonder (av samma regissör som till Tree of life)
A serious man (av Coen-bröderna)