GLÖET
Vad? 
Vad i hela! Så konstig grej. En blandning av prosecco och glögg. Ska serveras kall.
Well?
En gång var jag femton och drack körsbärsvin på en klassresa till Danmark och spydde ner mina lakan. Detta smakar exakt som det. Fast med kanel i.
Betyg: 0 av 5 // Sandra Beijer

Jag kan skriva under på den här recensionen, utan att egentligen själv har testat den.
Min syrra berättade nämligen att hon och mamma HÄLLT ut flaskan de köpt till julafton.
SÅ äcklig ska den ha varit. 🙂

Är det någon av er som testat denna tveksamma dryck och som vill bekräfta eller dementera denna hårda dom? 😉

Skrev för någon vecka sedan om Dafgårds vegetariska köttbullar och de blev så glada att de skickade mig 30 påsar. Haha, vad i hela, så många? Får inte plats med 30 påsar köttbullar i min frys och skickade ut ett meddelande till mina vänner som bor i krokarna. // Sandra Beijer

Sandra Beijer fick en låda med 30 påsar vegetariska köttbullar budade till sig och beskriver i sin blogg om hur hon fick lägga två timmar på att få tag i tillräckligt många kompisar som kunde ta påsar eftersom de annars hade behövt slängas.
Även om hon har en frys nu så är det få frysar som har rum för 30 påsar köttbullar.

Hon får frågor om bud och huruvida man ska skatta på dem, och hon svarar bra och utförligt på detta.
Hon är en av få som är riktigt transparent här, och det vill jag lyfta.
Hon är en av FÅ som ser pressbud för vad de är – arbetsprodukter för potentiell PR – något de fick i det här fallet men som man absolut inte ska räkna med när man skickar ut bud.
Att behandla dem som små personliga presenter och tacka för dem innan man ens testa dem är det bara influencers som gör, de flesta andra mottagare använder dem för att kunna göra ett bra jobb.

Sandra Beijer har fått bär på hjärnan och tillägnar ett inlägg till allt smarrigt som finns i våra svenska skogar men som helt verkar ha glömts bort.
Jag håller helt med henne förutom på en punkt:
Att ett svenskt blåbär i skogen är som tusen amerikanska blåbär i mataffären.

Jag ÄLSKAR de där stora blåbären som än så länge går att köpa i liten hink på Ica Maxi.
Till paj funkar svenska blåbär bättre, men i filmjölk med musli ska det vara stora och krispiga blueberries.
Älskar att köpa dem i en liten hink. Det är inte så miljövänligt, men som den goda medborgare jag är så källsorterar jag givetvis alla mina blåbärshinkar och återvinner dem på bästa sätt.

Men jag får erkänna, jag är bekväm.
Jag köper eller använder bara bär och frukt som går att äta rakt av, allt annat är jag både för lat och för okunnig för att kunna göra.
Vi har MASSOR av nypon här, men eftersom jag bara känner till typ nyponsoppa så går jag hellre och köper det i butik än att ge mig ut för att plocka nypon och sen försöka göra egen nyponsoppa med hjälp av google.

Här önskar jag verkligen att jag var mer som Underbara Clara. 
Hennes dygn verkar på något vis ha så många fler timmar än mitt.

Efter en snabb genomgång av Sandras kommentarsfält så är jag nyfiken på följande bär:
– Kråkbär
– Åkerbär
– Salmbär
– Slånbär
– Häggmispelbär

Fyll gärna på listan om ni vill.
🙂

Sandra Beijer verkar gå på Dashas linje och vill ABSOLUT inte svara på frågor eller bli ifrågasatt om varför det ser ut som att hon lever på, precis som vanligt när FOHM kommit med nya restriktioner.
Det är sannerligen intressant, hur en pandemi kan skilja agnarna från vetet. Hur det verkligen visar sig vilka som begripit vad att rollen som influencer innebär och vilka som fortfarande bara vill plocka russinen ur kakan och ENBART stoppa de godaste delarna i munnen.

Jag undrar hur deras flöden sett ut om de fått betalt från FOHM för att göra sponsrade inlägg om hur man föregår med gott exempel?
Det verkar nämligen vara det enda som kan få vissa av dem att vilja föregå med gott exempel på sina sociala medier.
Pengar.

Om influencers hade fått betalt – hade vi DÅ fått se fler inlägg likt de Alexandra Bring publicerat? (som dock gör det på eget initiativ)

”I samarbete med FOHM så tänkte jag berätta om vad JAG gör när jag respekterar restriktionerna.”
1. Tvingar mig själv att stanna hemma
2. Är girig
3. Är grinig
4. Hatar granskningar
5. Hänvisar till att jag faktiskt bara är en privatperson när jag blir ifrågasatt
6. Tröstar mig själv med alla pengar som jag får för att skriva den här listan

Jag har ofta pågående projekt med mig själv. Vissa uttalade, andra som bara tyst pågår. De italienska pastaklassikerna är ett bloggexempel. Det behöver inte vara storartade planer. Just nu tar jag mig igenom Bourne-serien exempelvis.
Vissa saker har jag skjutit till framtiden. Som att lära mig mer om vin (så svårt – druvor, platser, smaker, hur ska man veta) och ostar (många långa märkliga namn).
[…]

Men kanske är det dags att plocka fram ett riktigt redigt projekt nu när man ändå ska vara hemma så mycket? Starta en tv-serieklubb med några kompisar, läsa Brott & Straff, sätta en surdeg, ladda ner duolingo och lära sig grundläggande japanska. Eller som i mitt fall, skaffa kunskap om krämiga ostar att beställa över disk inlindade i smörpapper. // Sandra Beijer

Har ni något vuxenprojekt att roa er med under pandemin – om ni är ansvarstagande människor som gör det ni kan för att stoppa pandemins framfart vill säga? 
Det har faktiskt jag, och trots att jag bara precis börjat så är jag MÄKTA imponerad av resultatet hittills.

Jag har börjat ”Konmari:a” min garderob, alltså organisera min garderob efter Marie Kondos metod och alltså WOOOOOW!
Så jäkla bra! Varför har jag inte gjort det här tidigare? Man hittar ju allt i en nafs när man använder hennes metod. För någon som ofta liknats vid Monica Geller och hennes besatthet av städning och organisation så är detta lite som sex för mig.
Jag blir alldeles pirrig av att titta på mina små uppradade tröjpaket i lådorna.
Eller så är det pandemin som talar, så kan det faktiskt också vara, att mina sinnen är en smula understimulerade, men man tager vad man haver, eller hur?

Här är några förslag från Sandras kommentarsfält. 
Bjud gärna på era egna. =)

SVT visade igår invigningen av den nya ”Guldbron” i Slussen och hur människor var på vippen att stå och skaka av upphetsning över att ha fått gå på den, strax efter att den invigts.
Jag vände mig till Magnus och frågade lite försynt ”Alltså, vem fan GÖR något sådant
Vem, vid sina sinnens fulla bruk ser invigningen av den här bro som en ”once in a lifetime opportunity” som är värd att stå ute i regnet för och som armbågar sig fram för att vara först med att klampa över den, trots att ansvariga uppmanat folk att INTE komma till invigningen pga Covid-19?
Förmodligen samma personer har köat hela natten för att få vara bland de första att köra bil på när bron öppnade för motorburen trafik i morse antar jag?
Är detta vad Covid 19 gjort med samhället, eller har folk alltid roats av sådant här?

Alla dessa frågor fick svar när jag gick in på Instagram. 
Personen jag efterlyser i stycket här ovan är nämligen Sandra Beijer. Hon hängde nämligen på låset för att bevittna denna historiska händelse och lyckades till och med komma så pass nära händelsernas centrum att hon nästan kunde sträcka ut handen och TA på musikkåren som gick förbi.
Jag letade efter spår av ironi i Sandras inlägg, men tycker mig inte se några sådana, men hoppas fortfarande på att jag bara tittat för dåligt.

Är jag tragiskt svårimponerad?
Borde jag lära mig att glädjas över de små guldkornen (pun intended) i tillvaron, som invigningen av en bro?
Är detta en monumental händelse som bara händer en gång i livet, där alla vi som inte var där gått miste om en fantastisk historia att berätta för eventuella barnbarn om?
Kommer samhället delas in i två läger? De som var där, och de som inte var där?
Team Guldbron eller Team Tragisk?

View this post on Instagram

A post shared by Sandra Beijer (@sandrabeijer)

Att normalisera prat kring den kvinnliga kroppen är sannerligen på tapeten just nu, till min stora glädje!
Libresse tog hjälp av Nicole Falciani för att prata om kvinnlig njutning och nu har Always teamat upp med Sandra Beijer, för att avproblematisera mens och dela några riktigt snitziga mens-hacks.
För mens har de allra flesta kvinnor, från tonåren ändå upp till klimakteriet, men allt som har att göra med mens, mensskydd och liknande ska man komma på själv. Jag har nog aldrig frågat någon om de har några knep vad gäller mens… Har ni?
Det finns säkert HUR många smarta mens-hacks som helst där ute, men som ingen varken vågar fråga efter eller berätta om.
HUR dumt som helst!

Har du några smarta mens-hacks? 
Dela med dig, för bövelen!

Först:
Det var videos efter videos av svankande influencertjejer som gjorde olika ”photo challenges” för att visa hur viga, smala eller vackra de var. Kanske ställde de sig i profil för att visa hur små midjor de fick i mjukisbyxor och crop tops.

Sen:
Min algoritm hade nu skiftat en smula. Istället för att de svankande tjejerna gjorde challenges hade de börjat dansa. Det var kanske fyra eller fem låtar som upprepades, oavsett hur länge man scrollade. Alla tjejerna använde samma koreografi.

Efter det:
Någon vecka senare och en hel del scrollande hade algoritmen smalnats av ytterligare. Tjejerna bar nu färgglada peruker, hade stjärnor under ögonen och inte sällan olika djurattribut – svansar, öron och nos. De åmade runt på golvet och slickade sig om handryggarna. Eller dansade till glättig koreansk pop i otroliga push-up kreationer.

Avslutningsvis:
Borta var alla mina mangafavoriter. De hade istället ersatts av kvinnor utan tänder. Video efter video. Allihopa satt i hårt upplysta rum utan möbler, gulnade heltäckningsmattor och persiennerna neddragna. Inte sällan ett litet barn på andra sidan rummet som apatiskt stirrade ut i ingenting. Här hade jag hamnat. I meth-tiktok.

Sammanfattning:
Jag vet inte vad jag vill säga med det här inlägget mer än att detta är mina two cents om TikTok.
Där inne, bland mina appar på mobilen, har jag nu en portal till en plats där kvinnor i odefinierbara åldrar sitter på golvet i sina stökiga lägenheter. De kliar sina ansiktssår blodiga, ser mig rakt i ögonen och sjunger My Heart Will Go On. // Sandra Beijer

Med den Sandra Beijerska sammanfattningen av TikTok så känns det som att jag vet allt jag behöver veta om denna märkliga app.

Använder ni TikTok och vilken resa har i så fall dess algoritm tagit ER på?

Sandra Beijer verkligen målar med ord när hon beskriver sina favoritfilmer.
Fyra stycken radar hon upp och beskriver på vilket sätt de de förändrat hennes liv.
Ett riktigt kul inlägg!

– Amelie från Montmartre (2001)
– The Tree of Life (2011)
– Stålmannen (1978 )
– Grease (1978)

Själv har jag bara en sådan film att bjuda på och det är ingen mindre än Titanic med Leonardo DiCaprio och Kate Winslet.
Herregud, jag såg den på en första dejt med en kille jag egentligen inte var det minsta intresserad av och det gjorde ONT i bröstet av alla svalde tårar eftersom jag inte ville vrålböla framför den här killen.
När jag kom hem mådde jag fysiskt dåligt av alla känslor av hjärtesorg så jag gick och köpte filmmusiken på CD-skiva och grät ch grät och grät mig igenom den i mitt flickrum.
Det var första gången jag upplevde riktig hjärtesorg och i flera månader gick jag runt och ältade orättvisan i slutet av filmen. Varför kunde inte Jack och Rose få varandra när de var så ämnade för varandra?

Har någon film ändrat eller påverkat ditt liv på det här viset? 
Helt okej att vara hur syltig som helst! 😉