Men, hur mycket jag än funderar kan jag inte komma på en enda sak som jag kommer fortsätta med efter pandemin. Möjligen det här med att beställa nästan allt på nätet. Samtidigt får jag dåligt samvete över småbutiker som inte har e-handel. Det här har blivit deras död. Förut har jag ändå varit noga med att handla lokalt men det har skitit sig helt nu.
Finns det saker ute i vårt samhälle som har blivit bättre och smartare? En av mina kompisar bor halvtid på Marbella och hon berättade att SAS har börjat med en grej som hon hoppas de ska fortsätta med. När planet landat och man ska kliva av så får bara ett visst antal rader gå i taget. På så sätt slipper man ju det här jäkla köandet och trängseln som alltid uppstår. Det går mycket fortare vid passkontrollen och underlättar för allt och alla.
Finns det något i era beteenden/rutiner som ni kommer fortsätta med? // Monas Universum
Av Monas kommentarsfält att döma så är det definitivt kramarna som är i fokus.
Det som många människor saknar allra mest är att få träffa och krama om nära och kära, samtidigt som många människor hoppas att ”slentrian-kramandet” inte kommer komma tillbaka, och även det att skaka hand med allt och alla.
Saknar ni att kramas med allt och alla till höger och vänster, eller tillhör ni skaran som hoppas på att ”slentriankramandet” aldrig får fäste igen?
Jag känner inte särskilt starkt för något av alternativet, men har mer börjat reflektera över vad anledningen var till att man började slentriankramas från första början?
Och är det någon som faktiskt SAKNAR slentriankramandet och inte kan vänta på att få slänga sig runt halsen på mer eller mindre främlingar?
Det har ju startat någonstans men är det egentligen någon som brinner för konceptet och saknar det i sitt liv?
Eller gör alla det för att alla andra gör det, men egentligen är det ingen som vill göra det?
Föregående inlägg 