Öppet spår

Öppet Spår

Maj 29, 2021, 20:00   489 Kommentarer

Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.
Dock undanber jag mig politiska diskussioner, tack!
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli sattes på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts… ?

Ps! Tjafsa mindre!

489 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Nu har jag spelat igenom alla nivåer (9440) på Candy Crush Saga som släppts hittills för iOS och Android (Windows har 9545 nivåer). Nu är det bara att vänta på att det släpps mer nivåer! Under tiden spelar jag stjärnturnering som är för oss som klarat alla dessa nivåer. (Man har en chans att försöka ta sig igenom en nivå, oavsett om man klarar den eller inte fortsätter man till nästa nivå. Man samlar stjärnor och de som fått flest vinner boosters. Turneringen pågår en vecka tror jag).

    Finns det andra här som spelat igenom nivåerna?

      Prova Two Dots i väntan på nya nivåer. Minst lika beroendeframkallande. 🙂

        Tack för tips! ☺️

      Hur lång tid tog det? ???

        5 år. Jag har dock inte haft som mål att spela igenom alla nivåer utan bara spelat på för jag tycker det är roligt.

      Har du klarat alla utan att köpa något?

        I början köpte jag guldtackor ibland för att kunna få mer drag på nivåer som var svåra att ta sig igenom. Sen slutade jag med det och kunde försöka klara en nivå flera dagar innan den gick igenom. Jag tror att som mest var jag fast typ en månad på en nivå.

        Under de senaste 1.5 år (ungefär) har det hänt flera gånger att jag helt plötsligt fått fria boosters, vet inte varför ? (Alltså alla boosters som finns). De har bara dykt upp där och jag fått använda dom mellan 4-60 timmar. Senast hände de i torsdags, synd bara att nivåerna tog slut en dag innan de fria boosters slutade funka ?

      Jäklar vad imponerande! Började spela våren 2013, men har bara hunnit till 3600…. får skylla på att 3 barn kom emellan?

    Solen skiner, hemmet städat, middagen lagad och klar i kylen, nu strax en timmas styrkepass sen äta, duscha och mysa i soffan.
    Livet är uuuuuunderbart!!!

      Det här med mattider, va olika man kan vara, min direkta tanke va ”har du inte ätit middag än?! Och du ska inte äta förens om 1 timme” ?? hade dött av hunger ? men låter som en mysig kväll!

        Åt en mindre sallad med tofu och en pre workout shake vid 18. ? Äter alltid större målet efter träning. Äter nog också ganska sent alltid (Hemma under uppväxten åt vi alltid middag runt 21), men äter 5 måltider om dagen så blir inte hungrig.

          Ah jag förstår ???

        Asså jag anpassar min mat efter solen. På vintern äter jag middag vid 16, på sommaren kan jag äta middag vid 21 utan problem ?

      Sitter utanför mitt hus, lyssnar på vindens sus och fåglarnas kvitter. Katten har lekt med sin nya robottfisk. Fyllde en ugnsform med vatten och så ner med lilla firren. Nu slappar vi båda två?

        Berätta mer om kattens fisk! På riktigt, jag behöver skaffa nya saker till min uttråkade katt ?

          Haha. Det är en liten fisk som går på batterier, när den sänks ner i vatten så börjar stjärtfenan simma, så den åker runt i skålen.

            Var hittade du den? ?

              ArkenZoo?

                Är det denna: https://www.arkenzoo.se/littlebigger-swimming-robot-clownfisk?51989 ? 🙂

                  Förlåt för dåligt svar.
                  Yes! Precis den.

                    Tack ☺

                    Har beställt den nu, får se om den duger för min lilla katt, hon är ganska kräsen?

                      Ja är man katt vet man hur saker och ting skall vara?
                      Ibland tror jag att det är vi människor som har fel förväntningar. Alla katter gör ju inte baklängesvolter och galopperar längst taklisterna. En del är fullt nöjda med att studera på avstånd, det ger ju också hjärnan en tillfredsställelse?

          Köp pussel där de får klura och leta mat/godis, Nina Ottosson har flera olika för hundar och även katter. Sjukt bra för uttråkade katter (och hundar)!!!

      Sann lycka, känns helt plötsligt som att livet leker igen. Efter regn kommer solsken!

    Tänker att vi fortsätter denna tråd från förra ös ?Tron på spöken och läskiga / oförklarliga upplevelser. Har ni varit med om något underligt?

      Nej. Inte jag. Har du?

      När jag var lite så sov jag över hos farmor i lillstugan, drömde om en väldigt ung kvinna som begravde sin nyfödda under stugan jag sov i (tror att det var början av 1900 tal).
      Blev helt förskräckt och sprang in till farmor för att få tröst, då berättar hon att det hade faktiskt hänt på riktigt. En dräng hade gjort henne gravid, tagit sitt pick och pack och stack. Kvinnan/tjejen födde begravde barnet för att sedan gå ner i sjön.
      Kanske inte stösta trösten jag kunde få men min älskade farmor var så, helt hundra ärlig❤

      Massa! En julafton natt pratade jag med min dåvarande pojkvän i telefon och hörde plötsligt utifrån fönstret ett skratt från en kvinna. Vi bor 3 km ifrån närmaste granne, klockan var runt 03 och det var snöstorm. ?

      Har en lång man i topphatt som ”bor” inne i min sons rum på hans toalett. Det sjuka är att min nuvarande pojkvän för några nätter sen berättade att han blev jagad i skogen av en man i topphatt som liten. Sjukt läskig liknelse mellan de båda männen. ?

      Har även haft påhälsningar av olika andar som satt sig i sängkanten och klappat på mina ben. ?

      Har fler historier från mitt barndomshem. Barn som leker i hallen. Springer i trappan. Minnen jag har sen jag vad 5 år. ?

        Berätta mer!!

        Det låter superläskigt tycker jag. Nu tänker jag att det är massa osynliga andar som kollar på mig när jag sover ?

      Ja det finns ju nån här som öppnar min balkongdörr och sätter på mina hörlurar, hon hänger (tyvärr) i hörnet i mitt sovrum ibland också. Är mest en känsla och en skugga och inget tydligt synligt. Inte direkt läskig känsla men lite udda, jag har inte upplevt sånt förut. Flyttade hit 2 år sedan och planerar bo kvar och sedan jag började känna mer acceptans än att det är jobbigt så dyker hon inte upp lika ofta.

      När min morfar nyligen gått bort så hade jag upplevelser med katter. Att när jag rensade i morfars bod kom en katt in och bara satt och kollade på mig, när jag gick ut med soporna från morfars hus så strök sig katten mot mitt ben, och när jag åkte hem från morfars hus med bilen så sprang katten fram och satte sig och kollade på bilen. Är ingen djurmänniska och djur brukar inte komma fram till mig, men dessa tillfällen bara kändes speciella. Kan såklart vara så att mina ”upplevelser” endast är slump. Men tycker om att tänka att det var morfar.

      För ett tag sen vaknade jag av att jag kände hur det drog i mitt täcke. Fick ju lite puls såklart men var samtidigt lite osäker på om jag hade känt det på riktigt.
      Men jodå, det hade jag nog, för kort därefter såg jag att det drogs i mitt täcke.
      Och ja, jag sov ensam.

      Har även, precis innan jag ska somna, hört någon viska mitt namn, och det har låtit som att det skulle kunna vara någon (de pratar om det i ett avsnitt av spöktimmen vill jag minnas, där iaf en av dem har varit med om det också).

      Så sent som för några nätter sen drömde jag om en släkting som inte lever längre. Jag har drömt om henne några gånger och alla gånger har alltid känts så verkliga (en gång, precis i början när hon hade gått bort, vaknade jag av en närvaro i rummet och bredvid sängen stod hon och utstrålade bara sån värme och trygghet, jag kunde somna om utan problem igen), så även häromnatten. Men då sa hon även något i stil med att det var längesen hon besökte mig. Har innan varit lite skeptisk till om man verkligen får besök av någon som man drömmer om, men eftersom det var längesen jag drömde om henne och hon sa i min dröm att det var längesen, det kändes så på riktigt att jag nu väljer att tro att man faktiskt får besök. Det känns i alla fall bra att tro det när det handlar om personer man älskar.❤

      Sedan en tid tillbaka ser jag ljusfenomen så fort jag befinner mig i ett mörkt rum. Det är ljus och rök som sveper fram och tillbaka. I detta finns det små kulor av ljus som sveper fram och ”hovrar” framför mig. I bland sveper det över min hud och då pirrar det precis som när man höll handen framför skärmen på en tjock-tv (ni som minns). Det sprider sig också en pirrande känsla inne i kroppen som ger mig energi. Låter kanske helt sinnes för den som läser det. Jag var livrädd första kvällen det hände, men nu kan jag nästan längta efter att lägga mig för att få uppleva detta. Är övertygad om att det är något övernaturligt som är här för att hjälpa mig (har haft många svåra år med sjukdomar och utmattning).

      En gammal alzheimerssjuk kvinna på mitt förra jobb letade alltid efter sin häst.
      En natt drömde jag om en häst som sprang runt utanför jobbet. Dagen efter var kvinnan död.
      Är helt säker på att hästen kom och hämtade henne ?
      Har så många sådana berättelser därifrån.

    Topp 3 viktigaste sakerna för er?
    Mina: Familj, hälsa, välmående.

      Kärlek, vänskap, hälsa

      Familj, vänner, hälsa

      Familj, hälsa, trygghet

      Katten, mitt hus och Satanismen.

        ”Satanismen”. Så fruktansvärt löjligt. Att knata runt och tro på en tro som till viss mån baseras på en monoteistiskt gud och så skapa en antites till denna!

        Lika pinsamt med människor här som bara ”jag drömde att min sjuka mamma var en häst och dog”. Ehm, ja så fungerar i regel drömmar. ”

          Vet du vad som är riktigt löjligt? Jo, att vuxna människor tror på gud. Och skapar krig och dödar andra människor i dennes namn. Jag är inte teist. Du verkar inte ha en aning om vad satanister är för något.

      Pussy, money, weed

      Att leva ärligt, att känna tacksamhet, att vara snäll.

      Familj, hälsa, pengar

    Går i tankarna att börja äta paleo i ett försök att reparera min sköldkörtel, har hypotyreos.
    Någon som äter paleokost som vill dela med sig av erfarenheter, kanske recept, hur man börjar eller andra bra tips? 🙂

      Inte paleo men lchf.
      Mitt tips är att äta riiiktigt mycket animaliskt fett. Köp feta bitar (typ sidfläsk) och ta vara på fettet som rinner ner i grytan, detta adderar du på all mat du ska äta sen 🙂

        Varför är det ditt tips Asta Pasta? Vad har du för belägg att animaliskt fett hjälper vid hypertyreos? Lchf är dessutom rätt långt från paleo.

          Sa ingenting om att det skulle hjälpa mot hypertyreos 😉
          Sa bara mitt bästa knep för att lyckas bra med lchf, som faktiskt har ganska mycket gemensamt med paleo.

        Äter tyvärr inte fläsk :/

          Nä men allt annat kött då 🙂 Ta vara på fettet helt enkelt

      Se upp för att dina kolesterolnivåer. Det är vanligt att hypotyreos fuckar upp även kolesterolnivåer och att börja med en kost med mycket mättat fett kan öka dom ytterligare.

        Man behöver inte äta massa mättat fett på paleo/lchf, uteslut det som är dåligt och inkludera det bra!

      Jag äter också lchf vilket väl påminner en del om paleo och min kropp mår så bra. Äter mkt fisk, ägg, nötter, grönsaker, avocado och feta såser. En hel del kött såklart också men aldrig halv- eller helfabrikat. Njuter verkligen av alla måltider och är mätt länge! Första veckan var tuff så jag vande av kroppen från all skit jag ätit innan men nu mår jag skitbra. Det är bara att köra! Du kommer inte ångra dig.

        Oj så inspirerad jag blir! Följde du någons recept? Skulle behöva tips

          Jag hänger mkt på dietdoctor.se, lärt mig det mesta där och där finns massa goa recept! Är inne på månad 4 nu och tror faktiskt aldrig att jag kommer vilja bryta den här kosthållningen, sen är jag glutenintolerant så det kanske är lättare att utesluta mkt då men socker är jag otroligt osugen på att äta nånsin igen.

      Det går inte att äta bort hypotyeros, du bara skadar kroppen ännu mer om du inte får medicin.

        Jag får medicin, kommer inte hoppa över den, men har läst många artiklar och sett på youtube om just paelo och sköldkörteln så tänkte i alla fall ge det ett försök.

        Det går absolut att äta bort. Går faktiskt att äta bort det allra flesta sjukdomar bara man har tillräckligt med kunskap, intresse och viljestyrka.

          Javisst, jag har ”ätit bort” både Aids och cancer!

            Cancer går väl iallafall att undvika genom livsstil?

              Allt går att undvika genom livsstil! Lås in dig i ditt hem, ät mycket broccoli och kollodialt silver! ??❤️

              Tyvärr kan man inte undvika cancer. Man kan minimera riskerna, men du kan bli sjuk oavsett levnadssätt.

                Fast lungcancer pga rökning kan man verkligen undvika, även tjocktarmscancer relaterat till högt intag av rött kött.

                  Nej, du kan få lungcancer ändå tyvärr.

              Större chans att undvika cancer än att ta råd från Linnéa. Rikspucko!

              Bara en viss procent av all cancer kan härledas till livsstil.

      Jag har blivit så pass hjälpt av antiinflammatorisk paleo att jag chockat mina läkare, har flertal autoimmuna sjukdomar. Jag åt AIP och lyssnade på Karl Hultens podd paleoteket. Man måste vara strikt i början och ge det tid, men oj vad värt. Många omkring mig har gjort samma resa med liknande resultat.

    någon som har tips på bra psyko-thrillers (film eller serie), samma typ som dessa
    – gone girl
    – girl on the train
    – the woman in the window
    – before I go to sleep
    – sharp objects

    helst utan sci-fi men jag är inte helt omöjlig på den punkten. Eller om ni har någon annan spännande film/serie att rekommendera 🙂

      Them!

      Vad tyckte du/ni om the woman in the window?

        Seeeeg. Den var bra och om de hade tagit bort en hel del av all utfyllnad så hade den fått 8 av 10 av mig. Nu får den 5 av 10.

          Har inte sett filmen men läst boken. Sjukt överskattad, seg och inte särskilt spännande.

          Håller helt med, tycker den hade stor potential att bli en sjuk bra film, bra story och allting men så seg och konstiga utfyllnads scener

          Och för att förtydliga, utfyllnaden var i stil med som om de hade filmat väggarna i korridorerna i Harry Potter mellan de faktiskta scenerna. Jag hann liksom bli uttråkad mellan scenerna där det hände något.

        Tycker både boken och filmen är bra, förutom slutet där det spårar ur och blir lite basic. Tycker de hade tolkar boken fint, känslan av vad hon känner och gått igenom.

        Amy Adams!!❤️ Gary Oldman!! ❤️ Jag gillade den.

      Shutter Island
      Joker

        Kom på en till: Parasit
        Vet ej om den räknas inom den kategorin du söker, men den var bra creepy.

          Jaaa den är grym!

          Den var mest spännande /intressant och sen slasher. Så märklig.

      The Fall om du redan inte sett den. En väldigt bra psykologisk triller om en seriemördare som mördar kvinnor och härjar i Belfast samt om en katt-och-råtta-lek mellan honom och polisen. Tre säsonger med 6 avsnitt i varje säsong.

      The Woman!!

      Antar att du sett Se7en hehe? Och Big Little Eyes?

      Annars är några förslag;
      – The Skin I live in
      – Hemligheten i deras ögon
      – It follows
      – Rosemary’s baby
      – Prisoners
      – Hereditary (mer ett mörkt familjedrama)

        Håller btw med om Shutter Island och The Fall folk tipsat om.

        It follows är så läskig ?

      Nocturnal animals

        Den handlar ju inte om sånt dock..

      The sinner (serie)
      Triangle (film)
      Memento (film)

      ”Sleep tight”. Den var så psyko att jag mådde dåligt. Psykopaten i filmen är bara så obehaglig.

      -hide and seek
      -sjätte sinnet
      -när lammen tystnar
      -the others

      The invisible guest!! Tips tips tips

      Sightless! Såg den nyss ?

      Law abinding citizen måste du se då! Och Prisoner’s

      Den gamla klassikern Secret window kanske?

        Dogthooth

    Ställer samma fråga som igår, men var så sent ute då :p

    Någon som jobbar som / känner en skärgårdskapten eller arbetsmiljö ingenjör? Hur är jobbet och branchen? Värt att plugga till?
    Har sökt två YH nämligen och vill veta vilken jag ska prioritera, hittar inte så mycket vettig information :/

      På arbetsplatser där jag jobbat har det varit krav på universitets-/högskoleutbildning för arbetsmiljöingenjörer.

      Känner en som trivs väldigt bra som kapten/skeppare, men det är en mansdominerad bransch så hon har fått möta en del fördomar av gubbarna för att hon är kvinna och kapten.

        Det är nästintill omöjligt att få jobb på sjön, min man har sjökaptensexamen ( högskola). Tjejer får dock jobb lättare, men miljön verkar inte vara trevlig för kvinnor..

        Nä jag känner också en sjökapten, vet att branchen varit väldigt svår på senaste tiden och att det verkar helt katastrofalt tufft att vara kvinna i branchen.
        Tänkte kanske att det är en annan sak när man kör mindre båtar 🙂 Kan inte tänka mig att det är en sådan matcho stämning på waxholmsbåten liksom? :p

    Knipmuskler! Har ni upplevt att musklerna återgått till det normala efter en förlossning? Och isf när? Det är 6 veckor sen jag födde. Har fått bekräftat på återbesök på mvc att alla muskler funkar som de ska men att de är svaga (såklart). Gör knipövningar varje dag!

      Japp! Upplevde mig mycket starkare till och med än innan barn efter jag gjorde knipövningar dagligen efter förlossningen (aldrig gjort innan jag blev gravid…). Men helt ärligt tror jag typ det tog ett år innan jag kände mig helt återställd och stark i bäckenbotten? Eller åtminstone längre än 6 månader, så känn ingen stress om det inte känns som förr efter bara 6 veckor! Det kommer 🙂

      Hmm jag skulle nog säga att efter två månader var jag lika stark som tidigare. Bara fortsätt knipa så ofta du kan/kommer ihåg ☺️

        Tillägger att jag nu efter 11 månader fortfarande inte känns som förut i bäckenbotten eller kroppen allmänt. Magmuskler vad är det liksom? Haha. Min bm sa tilll mig att det tar MINST ett år för kroppen att återhämta sig. Oroa dig inte ❤️

      6 veckor är ingen tid alls för återhämtning. Uppåt 1 år kan det ta ?
      Träna på, skulle du uppleva att du inte blir starkare alls, har besvär med blås- och /eller tarmtömning, tyngdkänsla så kan du försöka träffa en fysioterapeut som jobbar inom kvinnohälsa och undersöker bäckenbotten för att få hjälp. Brukar rekommendera appen Tät för mina patienter, jobbar själv som fysio. Bloggen om kvinnohälsa bakingbabies.se brukar jag också tipsa om, mycket matnyttigt gällande kroppen under/efter graviditeten. ?

    Har skaffat meröppet på biblioteket (dvs att man kan gå dit när de är obemannat, utom nattetid typ) nu när de öppnat upp för det här och jag vill bara dela med mig av hur fantastiskt det är. Mitt barn var drygt ett år när pandemin slog till och det är typ det jag saknat mest, att kunna låna böcker tillsammans med henne.

    Nu har vi lånat halva biblioteket och jag har läst tungan ur led i helgen. Och reserverar alla barnböcker jag någonsin önskat mig. Fantastiskt. Kan verkligen rekommendera det.

    Älskar bibliotek.

      Meröppet ör fantastiskt! Jag skaffade det precis innan corona slog till och hann utnyttja det ett osr gånger innan den stängdes. Dom har inte än öppnat meröppet här men hoppas att det kommer asap!

        Ja, hoppas de öppnar snart hos dig också! 🙂 OK att ta med familjen/ sällskap och vi har varit själva där varje gång. Så lyxigt! Och borde ju vara helt coronasafe också när man är där själv.

          Jaha, här (Stockholm) får man bara ta med dom som bor i samma hushåll och är under 18 år. Alla andra måste fixa sitt eget meröppet. Inget så besvärligt direkt men man måste vara uppmärksam att inte släppa in nån annan vuxen.

          Och just det, de gångerna jag varit där så var jag också ensam. Härligt att slippa alla skrikande barn, hehe. (På det biblioteket brukar många barnfamiljer besöka och ljudnivån är hög för det mesta).

      Ja! Börjar nästan gråta av lycka när jag tänker på att jag – vi – har tillgång på alla fantastiska böcker där, gratis!

    Trevlig kväll!

    Jag är alkoholiserad och tycker det är så jobbigt. Jag lyckas oftast låta bli att dricka men ibland så går det inte. Vaknar upp med minnes luckor.. Jag har förlorat min pojkvän, det kanske hade hänt i alla fall men alkoholen hjälpte inte.. är trettio år, kvinna. Jag vet ju att jag inte kan dricka men tycker det är så svårt att låta bli.. jag har ju liksom alltid druckit (oftast varje dag) sedan jag var 15 så jag känner inte till något annat.. någon annan med liknande problem?

      Inte med just drickandet men med rökning. Har rökt sen jag var 12, är 34 nu.
      Försöker hitta styrkan att sluta.
      Två dygn utan men det är mycket städande, diskande och tvättande för att distrahera mig själv.
      Jag hejar på dig, jag tror på dig och hoppas dig all lycka!

        Tack ❤️ Jag hoppas du lyckas sluta röka med. Vet inte om det hjälper men min syster slutade och hon laddade ner massa appar som räknade dagar och sparade pengar och sånt. Det kanske funkar för dig med ❤️

      Åh, vänd dig till kommunen och be om hjälp att hantera ditt beroende ? hoppas att det går bra!

        Tack ❤️

      Åh, du ❤️!
      Du verkar väldigt klar att söka hjälp, modigt att skriva som du gör här.
      Lycka till!

        Tack ❤️.. ja, jag tror mest jag är trött på det och rädd.. det påverkar ju hela livet och jag är alltid rädd att jag skall bli full och göra bort mig.

          Jag har varit till viss del i din sits, jag sökte hjälp via psykiatrin ❤️ Hoppas verkligen du kan få hjälp, det kommer kännas bättre sen även om det inte känns så nu. Du är modig som har erkänt det för dig själv och att du talar om det här. ❤️

      OBS! Långt inlägg!

      Hej Jonna, du verkar ha villigheten till en förändring.

      Jag var i liknande sits 2018, fast jag söp bort min kontakt med min dotter som då var 6 år.

      Jag förstod att alkoholen var problemet och försökte sluta flera gånger, men det gick inte. Det kändes som min hjärna var kidnappad och alkoholen kontrollerade mig och mina tankar, jag tänkte alltid på ”nästa gång”, jag planerade när och var jag skulle köpa mer alkohol och jag längtade till att bli ”hel”. Alkoholen fanns jämt i mina tankar eller i kroppen och när jag inte fick eller kunde dricka blev jag ofta irriterad och som jag såg det – en sämre människa.

      Jag var 15 år när jag drack första gången och jag fick känslan att hitta hem, som att alkoholen var lösningen på min annars blyga och annorlunda(som jag såg mig) vardag. Så efter de såg jag framemot alla fester, alla tillfällen att få dricka och jag drack för att bedöva känslor och jag drack för att förstärka känslorna.
      Det fanns alltid en anledning att dricka, belöning, bestraffning, det skulle firas, alla andra gör det, det är helg, det är röddag, jag är glad, jag är ledsen, det är synd om mig, jag skulle på date, jag skulle träffa människor jag inte kände, det är lagligt, jag skulle åka buss, jag skulle till jobbet, jag tyckte till slut att jag var en bättre mamma när jag drack.
      Så långt gick jag in i beroendet.

      Men aldrig att jag skulle vara en sån där alkis, en som sitter på parkbänken eller är hemlös.
      Jag tänkte att jag kunde sluta när jag ville, men det är svårt att sluta med något när man inte är villig till en förändring.
      Jag trodde jag fick hjälp av psykiatrin, men mitt problem var också att jag aldrig var ärlig med hur mycket och hur ofta jag drack! Hur kunde dom hjälpa mig om jag inte var ärlig med mitt problem?
      Fast det ser jag idag, då tyckte jag allt var deras fel. Psykiatrin provade antidepressiva, campral, antabus, de gjorde en utredning och gav mig några diagnoser och några tillfällen fick jag tvångsvård för jag blev en fara för mig själv.

      Jag trodde till slut att det enda sättet att sluta var döden, för jag hade misslyckas med allt annat jag provat och därför måste jag var misslyckad. Det var mig det var fel på, jag förstörde för alla runt omkring mig och det skulle vara bättre om jag inte fanns.

      Jag blev erbjuden att få sällskap till AA – Anonyma Alkoholister, men jag hade en sån okunskap om AA och människorna som gick dit. Jag var inte som dom! Jag var inte en alkis!

      2018 fick jag ett erbjuden av soc att åka på en 12-stegs behandling 50 mil hemifrån. Jag var då så trött på alkoholen, jag var arg på alkoholen och jag kände att det kunde iallafall inte bli värre.
      Där fick jag lära att jag har en beroendesjukdom och jag erkände för första gången att jag är en alkoholist och jag har förlorat kontrollen över mitt liv och drickande.
      På min första behandling fick jag med mig många verktyg och jag fick lära mig den hårda vägen vad jag inte ska göra i tillfrisknandet! Jag ska inte byta ut mitt beroende till något annat!
      Efter att jag haft motstånd till verktygen de gav mig under behandling blev jag utkastad efter jag börjat dricka igen i en utslusslägenhet.

      Hemma igen med en ännu större och tyngre offer kofta, och ännu mer skuld och skam inom mig.
      Den här gången drack jag inte för att bedöva eller förstärka mina känslor. Nu drack jag för att dö.
      Men nånstans inom mig hade ett hopp väckts! Jag hade ju varit på AA möten där det satt nyktra och tillfrisknande alkoholister med fungerar liv! Människor som fått en ny chans till livet!
      Så även om jag har stupfull och i ett totalt mörker, så var det hoppet till att fungera som en ”normal” människa som gjorde att jag erkände mina sne steg för mina kontaktperson på soc och bad om en andra chans till behandling.
      Det tog några veckor och jag fortsatte i detta totala mörker och till slut fick jag ett LPT (- lagen om psykiatrisk tvångsvård) efter att jag försökt dränka mig i älven.

      Men nånting hände inom mig när jag vaknade upp på beroendeenheten och rummet var ljust! Jag kände mig klar! Klar med alkoholen och mitt sug hade upphört! Jag har inte haft en tvångsmässig tanke om alkohol eller har behövt dricka sen dess.
      Idag förstår jag att jag gav upp, jag kapitulerade inför mitt alkoholproblem PÅ RKTIGT!
      Jag kan inte förklara hur jag gjorde förutom att nå min personliga botten.

      2 dagar senare fick jag åka på min andra behandling och den gången gjorde jag allt terapeuterna sa åt mig att göra. Jag förstod att sjukdomen är självcentrerad, självisk, egoistisk och jag har burit offerkoftan som om den varit en del av mig och jag har varit styrd av mina rädslor.

      Efter jag insett den fula sida av att vara en beroende började jag sen den vackra sidan.
      Jag har fått en ny chans till att bli en bättre version av mig själv för min skull. För när jag tänker snällare tankar om mig själv, dömmer jag inte lika lätt andra. När jag är ärlig med mig själv, tar jag hand om mig själv och jag blir en bättre medmänniska.
      Det finns många vackra sidor och jag upptäcker fortfarande nya saker om mig själv och om världen. Men det vackraste är att när jag började ta hand om mig själv med hjälp av verktygen jag fick på behandlingarna som ledde mig till AA, fick jag en ny chans att vara med och ta hand om min dotter! Vägen hit där jag är idag har varit tuff men värt det!
      Min dotter bor varannan vecka hos mig och jag är tacksam över mig själv och att jag lever.

      Alkoholen förstör så många familjen för att vissa har oturen att inte kunna kontrollera den.

      Idag är jag 2 och 10 månader nykter och jag har aldrig i hela mitt liv mått så bra som jag gör idag! Jag är nykter en dag i taget.

      Alla beroenden har sina egna historier och deras väg till nykter- och drogfriheten, jag har träffat alla möjliga typer av alkoholister och narkomaner. Men de vi har gemensamt är att vi vill göra något åt vårat problem.

      https://www.aa.se/

      Jag tänker om du är redo att göra fotarbetet för en förändring, ring eller sök upp ett AA möte eller hör av dig till din vårdcentral och var 100 % ärlig med dina alkohol vanor.
      Jag tror på om du verkligen vill sluta kan du det! Men jag tror också att du kommer behöva stöd när du gör det!
      För i AA har jag fått lära känna så många fina människor som jag kan ringa till om jag har en tung dag eller bara ha någon som lyssnar och förstår mig.
      I psykiatrin finns det kontaktpersoner och annan hjälp som man kan tänkas behöva.

      Jag säger inte att AA är den enda lösningen, men det är det som funkar för mig!

      Jag tror på dig Jonna!

      Det finns hopp, det går att leva ett nyktert och fungerande liv! Kram

        Vilken oerhört tragiskt men stark historia du delar med dig av, Alex. Så fint att du fått en annan syn på livet och att du idag vill leva utan ett beroende. Blir också väldigt glad för din dotters skull som får en förälder utan denna beroendeproblematik. Inget barn förtjänar den sortens liv, trauma och men. Jag hoppas att du känner dig stolt över dig själv och vad du har åstadkommit. Förhoppningsvis kan din historia inspirera och vara vägledande för andra ❤️

        Så härligt att höra att du klarade dig igenom en så svår alkoholism, låter extremt tufft. Verkligen bra gjort och vad skönt att få veta att du har ett fungerande liv idag♥️

        Så fint att höra om hela din resa! Jag är så glad för din skull, att du nått dit du har. Den visar också att det kan behövas några försök, och att även om man trillar dit igen ett par gånger så är inte hoppet ute. Jag tror din historia kan inspirera andra. Allt gott!

    Blev lämnad på läst av killen jag gillar i torsdags, han har varit kall och distanserande den senaste veckan vilket gjort mig arg och ledsen, så att bli lämnad på läst fick mig ändå att känna ”bra, då vet jag. Tack för det, moving on”. Sju timmar senare fick jag en like på meddelandet jag skickade sist. Igår kväll skickade han en video han visste jag skulle gilla, och har nu inte svarat på mitt senaste meddelande på sex timmar.

    Jag är 27 år, varför lägger jag ens märke till det här? Varför bryr jag mig?

      Corona kommer förstöra din framtid ändå, skitsamma att det tog slut med en kille.

        Peppigt värre

        What?

        Haha varför skulle den det? ?

          eehh…. död, långtidssjukdomar hos smittade, dålig ekonomi…

            Tur att jag inte blivit smittad, och arbetar i en sektor som går som tåget ?

            Vi alla kommer en gång dö, vi föds döende. Ska vi gå runt och vara negativa eller se det positiva med en realistisk grund? Om jag var så negativ som du verkar vara hade jag avslutat allt för länge sedan.

            Men snälla.. det förstör ju inte allas liv.

      För att det gör ont.. jag tycker alltid att jag läser så mycket kommentarer och texter om folk som är så mycket tuffare än vad jag är. Jg och mitt ex gjorde slut och jag tror att han får vidare, jag gråter fortfarande varje dag och det har gått sex månader…

        Skulle hellre vara lesbisk och tillsammans med någon som du ?

          Alltså lägg av med såna kommentarer. Du kanske ska börja säga till homosexuella att byta sin läggning istället för att pracka på det på oss strejta

            Haha kan ni snälla förklara vad som var så hemskt med kommentaren?

              Inget hemskt, bara idiotiskt. Hur hade ni reagerat om någon sa så till en homosexuell? ”men bli straaaaaight dåååå”? då hade det tagit hus i helvete, men att säga så till en straight person är helt ok.. idiotiskt

                Jag skriver att JAG vill bli tillsammans med en person som Jonna, och att JAG ÖNSKAR att håg kunde bli lebb för henne

                ???

            Men hon verkar ju själv va straight? ? Skriver ju önskar.

              Ja det verkar vara två strejta tjejer, men man kan ju uttala ett önskemål ändå ? dock behöver man önska att båda vore gay, förstås!

            Men kan ni läsa rätt eller?

          Emelie, vad vidrig du är. Du slänger ur dig en sådan kommentar till en person som helt uppenbart inte mår bra. Det kan vara den lilla skillnaden mellan en dräglig kväll och att hon bryter ihop.
          Jonna, strunta i ÖS ikväll. Ta en promenad eller se en feelgood film. Du är fin!

            Men hur står det till med dig?

            Va?! Jag uppfattade att Emmelie tycker Jonna verkar vara en bra människa att leva med?

            Jag tror du läste fel?? ?

      Haha är detta ett vanligt beteende? Har en person som gör liknande gentemot mig. Nu är jag inte emotionellt intresserad av personen i fråga så nu tycker jag det istället är kul att testa honom och se om han nappar på olika saker (det gör han alltid). Tänk om det skulle vara samma person? Skulle göra min dag ändå

        Hahaha vad börjar nanmnet på och vilken yrkeskategori? ? så kul om det är samma människa.

        Detta namn börjar på T. Han har tidigare varit kock men är nu mellanchef på ett företag.

          Haha, tyvärr inte samma person då. Ska vi säga att det är ett visst beteende som en viss typ av personer har? ??‍♀️ Men mitt tips är att testa du också och se om han nappar på saker ? (Sen tycker jag att du ska försöka göra dig av med honom om ditt intresse fortfarande är starkt. Du förtjänar en person som inte beter sig sådär!)

            Tyvärr gillar jag honom lite grann, men vill fortfarande driva lite med honom. Om han föreslår att ses har jag skrivit ihop ett ”detta är ett autosvar: tack för din förfrågan, efterfrågan på tider är högre än normalt under sommarsäsongen…..” men nej, jag vill inte fortsätta träffa honom när han beter sig som han gör ?

            Tror med att det är en viss typ av person, tråkigt att vi råkat ut för dem 🙁

              Haha! Ja, låt det svida lite. Hoppas intresset snabbt tynar iväg och att du hittar (eller blir hittad av) en jämlike ?

      Min gissning: Narcissistiskt beteende… Tips: ta din stolthet och gå vidare. (Läser ALLT jag kan komma över om detta just nu eftersom min dotter tyvärr drabbats av en sådan. Det blir värre…?)

      Jag är 33 och blev BLOCKAD ? Efter 4 månaders dejtande, träffat hans barn, HAN ville träffa familjerna osv. Om nån borde blocka är det jag. Men jag är vuxen nog att avsluta sjysstare.

      Men ja. Han blockade mig ? (nu tre veckor senare kan jag ändå garva åt det). Drog hem mitt snyggaste gamla ragg för att peppa min självkänsla. Sen skrev ett ex med. Det hjälpte sjukt mkt för självförtroendet ? Upp på hästen och hitta nån att bara snacka med typ på Tinder, så kan idioten som inte kan bete sig bita i sitt sura äpple. Nu lever vi på! ❤️

        Haha fy fan. Förutsatt att du inte varit ”konstig” eller rent obehaglig (finns ju tyvärr sådana människor ?) är detta så oerhört löjligt ? VARFÖR blockerar man andra människor bara sådär? Skönt att höra att du kunde vinna lite självförtroende någon annanstans! Bye, bye töntiga peeps ??

    Ni som fortfarande följer Lady Dahmer och Fayme på instagram. Varför gör ni det? Jag följde iaf Lady Dahmer förut. Men nu är det ju bara vad de äter och hur de flitig umgås med massa vänner trots pandemin. Isabella Löwengrip känns ju nästan mer spännande att följa.

      Har aldrig följt någon av dom men kollar alltid deras stories, vet inte varför då jag inte tycker dom egentligen är så intressanta ???‍♀️

      Jag slutade följa LD när alla hennes stories var en massa flams med F. Det var som två tolvåringar som dubbat varandra till bff:s.

      Följde LD förut, aldrig fayme. Orkade inte med allt flams med F så avföljde. Är nu mitt guilty pleasure att titta in där ibland. ? Vet inte varför riktigt men de två provocerar något i mig, speciellt F

        Ja samma här, just med F men ändå kollar jag hennes stories ?

      Jag följde båda innan, har avföljt Fayme nu. Har väldigt svårt att se hur hon alltid ska tycka så synd om sig själv och respektlösheten för pandemin.

      LD är dock svårare, uppskattar inte alls hennes innehåll lika mycket längre, men har följt henne så länge och gillar henne väldigt mycket som person så det är nog mest därför jag drar mig för att avfölja.

        Fast Fayme är väl inte så respektlös för pandemin? Hon är ju mest hemma. LD däremot träffar ju folk hela tiden.

          Fayme är ju allt som oftast med LDs tillställningar ?

      Just nu kör LD sina gamla blogginlägg på Insta. Bloggen är väl nedlagd eller något men jag läste den på den tiden och känner igen inläggen. För mig blir det fruktansvärt tjatigt med samma gamla ämnen igen efter fem år men många kanske har glömt dem och tror det är nya tankar.

    Haft en bra dag idag men slutar med världens magknip ? Nån som sitter inne på något bra tips? Jag har tagit Omeprazol.

    Blir så svullen och uppblåst att jag ser höggravid ut. Händer några gånger om året och det är lika jobbigt varje gång ?

      Jag har endometrios och ser alltid ut sådär. Tips för magknip: halvt glas bubbelvatten och en tesked bikarbonat.

        Tack snälla för tips, guldvärt ?? Jag har haft problem med magen i över 10 år och vet fortfarande vad felet är ?

        Haha ja, förlåt jag skrattar. Men har suttit i solstol hos mamma hela dagen och beklagat mig över att jag ser höggravid och det ”bara” beror på lite blod. Bitter men garvar åt det ändå.

        (Förutom att det gör fi**igt ont ??

      Prova dig fram. Samarin, Novalucol. PRO-IBS på apoteket. Kefir. Undvika stark mat, kaffe och alkohol…

    Någon som opererat bort en dermoidcysta på äggstock? Hur stor och fick ni behålla äggstock/äggledare?

      Ja och ja. Sex x tre cm tror jag den var. Det var väldigt odramatiskt.

        Vad skönt att höra! Min är dessvärre 12 cm så är inte så säker på samma utfall…

    Jag saknar mitt liv innan barn. Idag satt jag inne hela dagen med två förkylda barn (2 under 2) och drömde mig iväg till, uteservering, fest, ragg, musik..
    Är 27 och känner att livet är över.

    Vad gör man efter man har fått
    Barn?

      Du lider tills du dör, eller tills de flyttat ut.
      Nej, det var ett skämt såklart. 🙂

      Det man gör är väl att se glädjen i att vara mamma antar jag?
      Du har ju uppenbarligen valt att skaffa barn så då borde du ju känna en kärlek till dem? Eller?

        Hahaha!’
        Ja det är klart jag vill ha mina barn.
        Det är inte varje dag man känner glädje inför det, jag lovar.
        Typ som när båda barnen är sjuka, sambon på utbildning över helgen, strålande väder ute för en gångs skull, ja idag var bara en sån dag för mig

          Ok. Förstår det, att det är deppigt. Det kommer bättre tider förhoppningsvis… om vi får slut på den här pandemin någon gång.

          Det känns bra igen när barnen är friska och sambon hemma ? och sommaren har bara börjat (knappast alls där jag bor), så det kommer fler fina dagar! Om du ska vara ledig i sommar kommer ni kunna vara ute i solen massor! Då får ni njuta alla tillsammans ? vet hur det är när man är ensam hemma med sjuka barn, man kan bli så oerhört trött själv. Men hips vips är småbarnstiden förbi och du kommer ha massor med tid för annat också ?

      Sandra B kommer känna samma. Eller så sitter hon på stranden i Antibes och dricker cava med ungen i famnen.

        Alltså hennes senaste inlägg om graviditeten var ju minst sagt deppigt att läsa 🙁 Hoppas att hon kan glädjas snart, annars blir det nog svårt…

          Jag tror inte det. Tror aldrig hon kommer glädjas.

            Ok….

              När man skaffar barn för att ena partnern vill kanske du själv kan förstå att det inte blir bra.

                Så var det ju inte riktigt.. De ville väl ha barn tillsammans men blev tidigare än de tänkt sig.

                Men ”aldrig” är väl hårt. Hon behöver kanske hjälp menar jag, men det är hon ju inte ensam om. Bra att hon pratar om det faktiskt!

          Hon skrev dessutom att hon bara brytt sig om graviditetspekulationer på hennes egna plattform. Inte så mycket på andra ställen vilket make sense. Det drar ju besökare när hennes namn droppas på andra ställen medans hon samtidigt kontrollerar narrativet på den egna plattformen.

          Det var ju ett jättefint inlägg!

          Det behöver inte vara ’största som hänt mig’ och ’fantastiskt varje sekund ’ för att det ska vara kärlek.

          Tycker inte alls att det var deppigt.

        Det låter ju härligt, så kan det ju bli!

          Cava i Antibes alltså.

        Ta bort denna kommentar Camilla… Respektlös

          Syftade på den om SB

            Men snälla. Detta var ju milt. Varför får det aldrig yttras annat än lovord över SB?

          Respektlös? Då kan du inte mycket.

            Jag tycker absolut att det är respektlöst att hävda att någon annan inte kommer att njuta av livet med sitt barn och att spekulera i att hon skaffat barn för sin killes skull.

              Har du ens läst vad hon själv skrivit??

                Ja? Att man har sådana känslor i början av graviditeten betyder inte att man kommer att vantrivas med sitt barn…?

                Det var ju bara fint, det hon skriver. Verkligheten och inte lull-Lill.

                Ja, frågan är väl snarare om du har gjort det?

              Då har du tyvärr missat vad hon har skrivit själv.

                Som sagt, känslor som man har i början av graviditeten kan hinna ändras väldigt mycket tills barnet är fött.

                Fattar ingenting. Det var ju inte ett deppigt inlägg? Det var ju ett öppet, naket och fint inlägg – så som hon ofta gör och nu om ett för många väldigt stort ämne. Tycker att det är lite läskigt att det hon berättar uppfattas som deppigt eller att hon inte vill ha barn, jag menar… Ni är ju personer som finns ute i verkligheten, med så pass låg eq/förenklande synsätt? Suck.

                  Exakt! Superfint skrivet.
                  Känner igen mig massa, och har två efterlängtade och älskade barn.

                  Men det är väl klart att man kan få säga att det hon skrev var deppigt utan att för den skull beskyllas för att ha lågt eq? Hon skrev ju att hon låste in sig och grät hela kvällen när hon fick positivt test, var orolig i några veckor innan och sen var ”jätteledsen” för att hon var gravid. Hur får du det till att INTE vara deppigt?? Iaf, hoppas verkligen att hon mår bättre framöver, alt. söker hjälp så att hon kan glädjas så småningom.

                    Oerhört vanligt med ambivalenta känslor under graviditeten, mindre vanligt att man vågar berätta så naket när man är mitt uppe i det. Det är en extremt stor förändring och en del delar av hennes liv kommer hon få lägga bakom sig – det är inte fel att gråta över det. Eller över att man inte vet vad som ska komma. För många är det också väldigt abstrakt med graviditeten och svårt att känna kärlek till ett par streck på en sticka, är det ens på riktigt?

                    Blir inte ett dugg orolig för henne. Hon är öppen mot sin omgivning och det betyder att hon lär få mindre skuldkänslor kring att hon känner fel, känner sig mindre ensam och har lätt att be om hjälp och stöd.

                    Folk som är gravida och folk som har nyfödda tror som Sandra också beskriver lite att man kommer avfärdas som en olämplig förälder om man inte känner rätt. Men så är det inte (annat är i kommentarsfält).

                    Jag tycker det låter som Sandra tagit ett väldigt väl genomtänkt beslut, är tillåtande mot sina egna känslor och har många nära relationer hon kan öppna upp i. Det är bra, jag blev glad över hennes inlägg och det är modigt av henne att vara öppen eftersom folk (som många här…) tror att det är fel med alla känslor som inte är glädje. Blir mer beklämd över folk som verkar krysta fram glädje när det egentligen känner något annat.

                      Så sjukt att det enda tillåtna ska få vara total lycka och lull lull från plusset på stickan och framåt!

                    Vet inte hur jag ska svara när hela din kommentar vittnar om precis samma sak – dvs att du inte förstår (just det här, vad det verkar som). Det är fullt möjligt att gråta en flod och vara ledsen/förvånad/förvirrad utan att den övergripande behållningen är övervägande negativ (dvs ”deppigt”). Jag vidhåller låg eq när tolkningsförmågan (i det här fallet) är så otroligt endimensionell.

                      Tror detta säger mer om dig faktiskt, om du väljer att hoppa på andra så och inte läsa vad de faktiskt säger.

                      Sent svar, men vid händelse att den jag först svarade skulle ramla in och läsa, liksom till dig, Anonym 12:45: jag uppfattar det inte som att personerna som tänker så är taskiga på något sätt. Det är bara främmande för mig att en människa som uttrycker starka känslor och ambivalens inför en omvälvande sak kan uppfattas som sammanfattande, deppigt och/eller att hon kanske behöver hjälp. Alltså, den goda viljan gör det nästan ännu lite knäppare. Men om man inte förstår ursprungstesen, dvs att det inte är så svart eller vitt, så borde detta också flyga över huvudet. Icke desto mindre, säger inte att någon gör ”fel”, bara att det är så främmande. Så, slut på rant. 🙂

      Man biter ihop tills dom blir äldre och inte är lika jobbiga.
      Börja spela golf kanske som min man, då är man borta jättemånga timmar och får egentid.
      Ja. Jag är lite bitter och less ikväll men så gör dom (barnen) nåt gulligt och man står ut lite till.

        För egentid kan man även testa väldigt viktiga datorspel, börja långbajsa och tanka bilen alternativt åka till biltema i jävla tid och otid. Tips.

          Älskar detta. Min sambo bajsar ungefär 6 gr per dag och varje sittning varar minst 20 min

          Vad gör du då? Ta lika mkt egentid du med!

            Bajsar inte lika mycket men sätter
            Mig och fikar själv när jag ska handla. Alltid kö när jag handlar

          Min man klagar på att jag duschar länge så att hela kvällen försvinner (duschar typ 15-20 min som längst). Att han måste bajsa 20-30 minuter innan varje dusch som ofta varar lika länge som mina sen vi fick barn verkar dock inte bekomma honom

        Får väl börja spela golf hahaaha
        Nej men , tips? Vad hittar du på för skoj ? ?

          Just nu… Inget ? Jobbar 100 % sen hem och ta hand om barn. Som somnar sent så har INGEN ork att ta mig ut på en promenad eller så. Man får liksom hitta småsakerna i livet: typ att handla ? Det har ju varit svårt i pandemitid att komma iväg och hitta på saker mer. Men nu jäklar ska jag försöka komma iväg på uteaktiviter med kompisar, eller bara en promenad eller så. Och tänka: Det blir bättre (som jag avskyr den frasen ?)

            Kräv att få lika mkt egentid som honom. Du behöver ju inte ta dig utanför hemmet, men gör saker ensam.

      Man har såna dagar helt enkelt (precis haft 1 veckas VAB som jag har lidit mig igenom). Det kommer en tid sen när barnen är större och man kan röra sig mer fritt igen. Ditt liv är inte över och dina roliga vuxendagar är inte heller över. De kanske bara inte kommer lika ofta just nu och man får sörja det. Har du möjlighet att boka in något roligt bara för dig själv så du känner att du har något att se fram emot? ❤ När jag är känner att det är som mest slitigt så brukar jag tänka att snart är hon stor och då kommer jag sakna det här.

        Åh, tack för att du skriver så förstående. Det behövde jag höra ❤️
        Försöker trösta mig med den tanken men det känns som att detta aldrig kmr vara över ? så jäkla tufft med småbarn. Känner att jag inte gör NÅGOT för mig själv och är alltid omgiven av krävande små koalor

          Mina är nu 9 och 11 och först nu börjar jag få livet tillbaka. Har älskat att vara i nästan-symbios med dem, men fint att inte vara behövd 24/7 också.

      Du är ung, det kommer en tid när du kan göra allt det där igen. Jag var i din ålder när jag fick mina första barn och vet att det är en begränsad tid. Det är sådär med små barn, mysigt, men man är väldigt låst. Nu har jag småbarn igen och för mig hjälper det att veta att friheten kommer tillbaka sen. Då kan man vara mer i nuet med sina små barn och njuta av det på ett annat sätt. Man måste inte älska allt med barn!

      Är 27 år och utan barn men sitter ändå inne och längtar efter ett annat liv. Gräset är inte grönare på andra sidan ❤️

      De blir större, och mer självständiga. Det var tufft när mina 2 yngsta var båda under 2, men den tiden passerar också. Nu är minsta 2,5, och jag känner mig absolut inte lika begränsad längre. Hang in there!

    Varför hittar jag inte vilka som gör de svenska rösterna till filmen Djungelpuls (Netflix) med en enkel googling? Frustrerad… ??

      Kolla eftertexter på Netflix?

    Musikinspo! ✨Veckans låt?

    Här kommer några tips från mig:
    Daffodils – Mark Ronson ft. Kevin Parker
    Crystalized – The XX
    Hypnotized – Oliver Koletzki, Fran
    Pokerkväll i Vårby Gård – Florence Valentin
    Hatefuck – Cruel Youth
    Los Ageless – St. Vincent
    Gerli Hood – Nairobi, Tea Time mfl

    Och tack till dig som igår tipsade om Torna a Casa av Måneskin! Så bra!!!

    Visst är greys anatomy säsong 17 så himla dålig?

      Eloge till er som fortfarande hänger med i den serien! ? jag gav upp vid säsong 8 tror jag haha

        Haha tyckte det var bra till säsong 10 typ, sämsta var de två efter Derek dog.

          What har Derek dött! ??
          Orimligt upprörd nu över en karaktärs död i en serie som jag följde i två säsonger.

          Tack emelie för spoiler!

            Men det var sjukt länge sen!

            Ja, han dog i säsong 11…. 2015??? Gud, jag fick en chock själv nu när jag insåg att det var sex år sedan ? Har själv inte sett säsongen när han dör men det stod ju om detta överallt eftersom karaktären var omåttligt populär och hans död verkade föranledas av ett bråk med skaparen ??‍♀️

      Jag önskade såååå att det skulle bli sista och att hon skulle dö. Jag är så irriterad över att det blir minst en till säsong och hur tråkigt PK den här säsongen varit.

      Blir det 20 säsonger eller att de avslutar 2025? Hoppas de lägger ner snart i alla fall ?

        Haha, när jag snabbt scrollande förbi kommentarerna och innan jag insett att det är en rollkaraktär som du vill ska dö och inte en influencer. ?? ?

      Ja! Dom borde skippat att göra en covidsäsong och bara kört på som vanligt…

    Jag är gravid i vecka 30, jag har velat ha barn länge och är på en plats i livet där jag verkligen känner mig redo. Jag är glad över graviditeten och försöker förberedda mig bäst jag kan. Men jag känner inga känslor för barnet? Har svårt med anknytning som barnmorskan sa, jag har inte berättat för folk förutom min familj och kollegor, sen dom vännerna jag träffar såklart eftersom det syns.. Men inte skrivit om det någonstans på sociala medier för jag känner verkligen inget behov av det. Är det normalt att känna såhär? Man läser ju bara om folk som är förälskade i sina små sen spermien kom in i dom, att folk längtar ihjäl sig till förlossningen så man får träffa barnet osv. Tankar ??

      Mina tankar är… att det kan bli hur som helst. Jag kände en väldigt stark kärlek och längtan till bebisen när hon låg i magen men fick en skittuff start med kolik och massa annat så första halvåret har varit mer depp än glädje. Har haft svårt att känna lycka över min dotter och har gråtit många timmar för att ingenting blev som jag trott. Först nu när hon är närmre året börjar jag landa i allting och utvecklar hela tiden en starkare kärlek. Så jag tänker att bara för att man känner instinktivt starkt när bebisen ligger i magen behöver det inte bli så när hen är här, och vice versa? Alltså kanske det blir kanon för dig direkt hen föds. Eller så blir det inte det, men det löser sig ändå. ❤️ Så svaret på din fråga, enligt mig, är att alla känslor är normala! Bara lite tankar från en annan förstagångsmamma.

      När jag var gravid ville jag gärna hålla graviditeten för mig själv. Ville inte lägga ut någon bild som annonserade graviditeten i sociala medier. Visste barnets kön men ville helst inte berätta för andra, ville inte säga vilka namn vi funderade på. Det kändes liksom privat, som något jag ville uppleva bara med min man. En liten bubbla bara för oss.
      Men för mig växte kärleken till barnet successivt och älskade barnet från första stund efter födseln. Det är olika hur man känner och vad man vill dela med andra. Jag var inte sprudlande glad under själva graviditeten men allt blev toppen ändå

      Det är så olika det där. Jag var så förälskad i min bebis i magen och kände såå starkt band. Men när hon väl kom så kände jag noll. Verkligen ingenting. Jag accepterade att jag behövde lära känna henne innan på riktigt. Sakta men säkert kom känslorna och bandet igen. Idag är min kärlek gränslös. Känn ingen press på att man ”måste” känna något från början – det är i slutändan en person som du inte ens träffat ännu! Och om det skulle fortsätta så finns det mycket bra hjälp att få för att kunna bygga upp anknytningen.

      Läs Sandra Beijers inlägg om det och kommentarerna! Många kände så, verkar vara rätt vanligt och normalt. Känner man inget alls en tid efter bebisen fötts kanske man kan söka stöd men det kan ju va ganska abstrakt innan det.

      Jag tror inte att du behöver vara orolig för att du inte kan knyta an till barnet när det föds. Det är ju fortfarande ganska abstrakt, en person som är där inne men som du inte har träffat. Och med första barnet är det ju väldigt svårt att veta vad som väntar. Jag tyckte verkligen inte om att vara gravid, det var en nödvändig resa för att få mina barn. Kunde inte kontrollera vad som hände där inne, trots att barnen var så nära!

      Vissa känner en förälskelse redan i magen, vissa blir blixtkära när de får bebisen på bröstet, för vissa dröjer kärleken och ökar successivt med tiden och för vissa är det lite knepigare och då kan behöva söka lite extra stöd.
      Skulle ta det lite som det kommer helt enkelt och känna av med tiden.
      Har två barn och blev inte blixtförälskad i någon av dom utan det kom ju äldre de blev och ju mer personlighet de utvecklade.
      Det kommer bli bra vilket som och tveka inte med att söka stöd om du känner att det behövs ❤️

      Min graviditet va hemsk. Mådde så dåligt fysiskt vilket också satte sig på psyket. Längtade så mycket efter att föda, men mest för att sluta va gravid. Många dagar och tillfällen ångrade jag också att jag blivit gravid. Kände ingen stark kärlek. Men allt det försvann direkt jag fick hålla mitt barn. Det va lycka, ren eufori. Nu är barnet 2 månader och jag är så lycklig. Har aldrig känt en så stark kärlek tidigare!
      Så bara för att du inte känner det till barnet i magen betyder det inte att du inte kommer kärlek till barnet när det är fött.

      Det är fullt normalt. Jag fick mitt första barn förra året och kände precis som du. Jag var liksom praktiskt lagd under hela graviditeten, det är tusen saker att fixa inför ankomsten. Jag tänkte ungefär som du ”Är det något fel på mig?”. Min slutsats, nu när lillen är här och han är det bästa jag har, är att det inte är så konstigt att inte vara himlastormande. Du vet ju inte vem bebisen är ännu. Ta hand om dig tills bebisen kommer, sen kan du njuta av att lära känna ditt barn. Lycka till!

      Åh vad befriande det kändes att läsa allt, många kloka ord från alla❤ Tack för svaren!
      Jag har också varit så rädd hela graviditeten att det ska vara något fel på barnet, att hen ska vara sjuk eller att något allvarligt ska hända. Jag lägger sån press på mig själv att jag måste äta supernyttigt och röra på mig en massa för att barnet ska må bra men det är så många dagar jag inte orkar hålla uppe den livsstilen (alla mina världen osv ser bra ut så egentligen borde jag inte oroa mig), men tänker att det kanske är en av orsakerna att jag distansierar mig från barnet.
      Man läser ju oftast bara allt det bra, så är skönt att skriva här och få läsa era tankar!

    Okej råkade nyss äta en choklad som gick ut för två år sen, köpte den idag. Börjar må lite illa. Vad kan hända?

      Förmodligen inte mycket, förutom att du kanske blir matförgiftad och börjar spy ungefär.

        Men man blir ju inte direkt matförgiftad av lite gammal choklad.

      ??☢️

        Vulkan, toalett och… och… och.. VAD? Fidgetspinner??

          Atomkraft.

            Aaaaah ???

      Tror inte det händer mycket mer än kanske magknip, diarré, kräkning… Jag har varit matförgiftad många ggr. Bara att härda ut, försöka dricka mycket vatten och kamomillté, det är över efter några timmar oftast.

      Men gud, vilken affär säljer två år gammal choklad?!

        Ica Kragsta ? köpte 3 st (3 för 20kr) och en hade gått ut 2019.

          Gå dit med förpackningen och kvittot så får du med säkerhet ersättning för den.

            Helt ärligt så är det inte värt besväret för typ 7kr, tog inte kvitto heller ..

              Ok. Men kan vara bra att de vet om, så de kan rensa lite så att de inte säljer fler…

              Tror dock att du får tillbaka mer än 7 kr. En gång för många år sen köpte jag en kvarg som gått ut för typ två månader sen på mitt lokala Ica. Gick tillbaka dit och butikschefen bad så mycket om ursäkt och frågade vad jag ville välja i ersättningsvara. Jag var typ 16? Så jag valde en påse chips ? Kom hem och min mamma ba varför tog du inte en oxfilé…

                ?

      Inte så att du mår illa bara för att du vet om att den gick ut för två år sen?

        Jo helt klart, började kallsvettas också men insåg att det var för tanken inte för själva chokladen. Är inte känslig eller äckelmagad annars.

          Om du klarade att äta den är det ganska säkert absolut ingen fara.

      Råkade ut för samma här om dagen. Hände ingenting.

      Jag har för mig att choklad inte blir dålig hur gammal den än är, den blir bara lite vit liksom. Jag vet en som åt en 20 år gammal choklad, den smakade inte så mycket, men det hände absolut ingenting ?‍♀️

        Ja nu när du säger det, har inte försvaret choklad som nödproviant, som håller hur länge som helst?

    Tips på en bra hemsida där man kan skriva ut inbjudningskort som man redan designat själv? Kan såklart googla men finns säkert någon som beställt och kan rekommendera någon bra. Vill alltså inte designa korten på hemsidan utan bara ha utskrift av redan designade kort. Ska anordna en fest för 150 pers ??? (Skoja… Ska ha namngivning för dottern utomhus med närmsta familjen i sommar. Men vill ändå göra inbjudningskort!)

      Canva.com ?

        Ahaa, kan man beställa utskrift därifrån? Det är nämligen där jag har gjort själva korten ?

          Åh då missförstod jag. Förlåt! ? Men hmm.. jag tänker att om du sparar ner den i en PDF från canva borde du kunna beställa via vistaprint? Eller kanske Önskefoto?

          Lycka till ??

    Gick en liten promenad tidigare idag och blev så ledsen. Alla hade sällskap och såg ut att vara på väg mot roliga middagar eller fester, sommar och grillos i luften. Jag sitter ensam hemma i soffan som vanligt och är så avundsjuk.

      Jag med.

      Samma här.

      Jag också

      Samma här :/

      Är också hemma själv. Min Instagram är full av stories på middagar och grillningar

      Jag med. Är inte ensam ikväll dock.

      Var bor ni? Kanske finns det några inom rimliga avstånd här som man kan skapa härliga (sommar)minnen med??
      //27, träningstokig tjej, ”Lisch”?

        Stockholm!
        Behöver fan en ”träningstokig” tjejkompis i mitt liv som kan bidra med lite rörelse i mitt alltför lata liv. I gengäld fyller jag ditt liv med rejäl sarkastisk humör balanserat med konversationer och analyser om det mer komplex och abstrakta i våran värld ??
        Med vänlig hälsning,
        26 år och ubrar överallt

      Åh, samma här! Har varit så fint väder både igår och idag, och ska bli imorgon. Men jag tentapluggar och har avböjt häng i solen. Avundas mina vänner som har möjlighet att njuta, men tänker att när det blir min tur så kommer jag njuta extra mycket. Hoppas du också får möjlighet att göra det med någon/några du tycker om i sommar <3

    Någon som har/haft Akalasi? Hur fick ni diagnosen? Blev ni opererade? Om ja, känner ni er helt återställda efter operation?

      Varför togs min kommentar på detta bort??

        Vad skrev du, är nyfiken ?

        //TS

          Äsch, personen har skrivit två såna kommentarer, jag hade svarat på den längre ner. Inget är borttaget, my mistake! ?

        Haha ja varför då? Hur kan den ha varit stötande eller nåt????

          Det var inget haha jag läste fel kommentar??

    Fyller snart år och ska fira dagen ensam (som vanligt…) Nåt tips på vad man kan hitta på för att göra dagen i alla fall lite speciell?

      Jag hade checkat in på något mysigt hotell. Kanske med en spa-anläggning? Unna dig god mat, god dryck och kanske en och annan behandling.

      Kanske vore bra veta vad du gillar? Men är det fint väder en tur till någon trädgård, vet inte vart du bor men i sthlm finns de några fina, sen kan man ta en fika och något glas bubbel om man vill det. Eller är du mer att du kanske ska köpa allt du tycker är gott och göra de mysigt hemma med tända ljus och favorit film på kvällen? 🙂

        En trädgårdstur låter ju jättetrevligt, men har ganska många timmar till Stockholm 😀 Tror inte att det finns några häromkring tyvärr. Vill mest få dagen att gå och samtidigt ha kul, äta god mat kan man ju göra när man vill typ.

      Vad sorgligt

        Ok? Alla har inte familj att fira med, om du har missat det…

          Kan ju va sorgligt, det är väl det du skriver som B syftar på? Om ts vill fira själv är det en annan sak.

        Jag menade inte det på ett taskigt sätt utan jag tyckte det verkade så sorgligt (om det nu inte är självvalt) och hade typ velat skicka blommor till personen och säga att det blir bra en dag.. fan vet jag.. men jag menade verkligen inte det på ett elakt sätt

      Hemmaspa, god mat och en bakelse. Köp dig en fin blombukett och något gott att dricka också.

      Tänkte precis göra ett liknande inlägg! Det är en tröst att veta att jag inte är den enda i en sån situation ❤️ Jag tänker unna mig B&J och annan god mat, och någon film på kvällen kanske.

      Gå på bio kanske? Ta in på hotell en natt? Spa?

        Bra idéer, men finns varken bio, spa eller hotell inom rimligt avstånd härifrån 🙂

          Oj, var bor du??

            Inte i Stockholm 🙂

              Nä det är tydligt… ?
              Men känns ovanligt att inte ha något av de där sakerna inom rimligt avstånd?

      Finns det något spa där du bor? Så kan du ha en avkopplande och mysig dag där med något att läsa och beställa in gott att äta och dricka.

      Köp en ny sexleksak.

      Det verkar som du bor på landet, lite ”off”? Kanske göra en fin picknickkorg med det du gillar bäst, och ta dig till en vacker sjö, upp på ett berg med fin utsikt osv. Ta med en bok om du gillar att läsa, o h fira dig själv där.

    Är så desperat för vad som helst vid det här laget.

    Är så trött på skolan och mitt liv. Är 20 och nyligen börjat på komvux efter att jag hoppade av gymnasiet i höstas, och efter 1 kurs är jag redan död (totalt 4 kurser avklarade). Hatar skolan och vad den gör mot mig. Hade sådanna problem att jag inte blev klar med grundskolan förrns vid 18 och redan då var det på håret. Jag har inte problem akademiskt, jag har lätt för att lära mig, jag kan veta svaren på alla frågor men det är så svårt att bara göra klart uppgiften när jag är såhär. Saker kan vara bra en kortare stund men sedan rammlar jag ner i detta hål igen. Det är någontign annat som sätter stopp och jag vet inte vad det är som får mig att fortsätta rammla ner i detta hål. Jag kan lyckas klara ett relativ normalt liv när jag inte hade någon sysselsättning och endast fyllde mina dagar med att studera saker på egen hand (för jag tycker det är kul att lära mig saker). Har asperger och klarar verkligen inte av ett mer prktiskt program, så som alla föreslår när man har problem i skolan, och att gå ut så ofta som man behöver för att klara sig på ett jobb sluktar all min energi till den punkt att jag inte tror att jag hade klarat det mer än två veckor, max. Inte gått ut för en sysselsättning (skolan) på 100% sedan jag gick i 5an.

    Allt känns så hopplöst och jag känner mig så misslyckad. Känner mig arg på hur jag aldrig fick hjälp med skolan och liknande påriktigt när allt blev stort när jag var 12 och det känns som att det aldrig kommer bli bra. Känner mig som samhällets blodigel och medför inget nyttigt till denna värld.

      Du är inte ensam ❤️ Jag är 27 och har samma diagnos som du och har känt/känner ibland liknande. Men det jag kan säga dig är att alla har olika förutsättningar, och om du ska få ett hållbart och långsiktigt liv så måste du sluta göra sådant som andra gör för att man ”ska” göra det. Utan fundera istället på hur du ska lägga upp ditt liv för att må bra. Det passar inte alla att plugga eller jobba heltid, jag har inte pluggat och jobbar bara 15h i veckan tex. Det är vad jag klarar och jag jämför mig inte med andra då andra har andra förutsättningar än mig. Jag mår så bra av att lägga upp livet på detta vis, och du förtjänar också att ha ett liv där du mår bra. Du kanske redan vet men du har rätt till stöd iom din diagnos, jag kan varmt rekommendera habiliteringen, eller att arbetsträna med aktivitetsersättning.

      Finns det någonstans jag kan privat skicka ett meddelande och svar på din tråd?
      Känner igen mig så mycket men upplever mig samtidigt sårbar om att dela med mig om detta på ÖS
      Men skriver mer än gärna till dig någonstans mer privat. Kanske Camilla kan hjälpa till att ordna?

        Jo, självklart! Gjorde en ny email som du kan kontakta mig på. Ville inte ge ut min riktiga här så öppet för vill fortfarande vara anonym liksom.

        litetillfalligt@outlook.com

      Testa att läsa på folkhögskola! Har också diagnoser och hoppade av gymnasiet, pluggar tekniskt basår för att bli dataingenjör nu. Komvux var värdelöst för mig

        Folkhögskolan är verkligen ingenting för mig, tyvärr. Konceptet, deras ”betyg”ssystem hade verkligen inte fungerat på mig och egentligen hela deras koncept. Komvux är det som passar mig bäst egentligen.

    Jag är så himla ledsen och trasig just nu. För en vecka sen lite drygt fick jag ett sammanbrott på jobbet. Jag åkte hem direkt, skulle vila lite men nu är jag halt trasig. Jag får typ andnöd när jag ska fatta beslut, göra planer, tänka ordentligt eller något sådant. Röra jobbdatorn går bara inte, jag kan inte ens sitta vid mitt skrivbord här hemma. Jag mår illa, får ont i bröstet och magen. Jag är förvirrad och har jättedåligt korttidsminne. Jag orkar inte med människor.
    Jag har fått tid hos företagshälsovården och dr har sjukskrivit mig i två veckor. Nån med erfarenhet, kan man studsa tillbaka inom dessa veckor om man stänger av allt (vilket jag gjort).

      Har inget svar. Men jag Hoppas du återhämtar dig i din egen takt och att du återfår hälsan ❤️

      Alltså det beror ju på vad som utlöst ditt sammanbrott. Långvarig stress? Då brukar man behöva längre tid än två veckor. Något akut som hänt just nu? Då kan kanske två veckors återhämtning hjälpa.
      Problemet är att stress och ångest föder varandra, samt har liknade symptom. Detta kan företagshälsovården hjälpa dig att sortera i och hitta mönster och beteenden.
      Jag tycker du skall fokusera på dig själv och ditt mående istället för att sätta upp tidsplaner när du kan jobba igen.
      Du är den viktiga!

      På det lilla du skriver låter det som utbrändhet. Ta hand om dig och ta hjälp av företagsvården! Att bli frisk får ta den tid den tar.

        Tror du har rätt! Ts, be att få komma till företagshälsovården. Hoppas att det löser sig för dig ?

    Hej hallå alla kloka! ?? Någon som har erfarenhet av att ligga med en kompis? Är det som folk säger att det alltid slutar med att en/båda får känslor, eller funkar det för vissa? När jag säger funkar syftar jag på att kompisrelationen är som den var/blir bättre utan att någon blir sårad.

      Frågan är väl lite den vad som händer mer er vänskap när en av er träffar en ny seriös. Kommer den nya partner vara ok med att två fd KKs är kompisar?

        Men herregud, nån som inte tycker det är ok vill man väl inte va ihop med…

          Nä men det är inte ovanligt tyvärr att svartsjuka uppstår. Tycker man hör det rätt som det är, att folk tvingas sluta umgås med tjej/killkompisar för att nya partnern inte är bekväm med det, och då kan det handla om bara vanlig vänskap och inte något som varit en kk-relation.

            Men det är ju sjukt… det jag menar, välj inte såna partners…

        Jag vill aldrig ha ett seriöst förhållande igen, och min kompis är så lik mig så jag antar att han skulle resonera som mig (att man kan vara kompisar även fast man legat, och blir man tillsammans får man bara välja att lita på varandra, inget annat funkar). Tack för input ?

      Var kk med min bästa kompis. Gick jättebra. Visserligen troooor jag att vi hade gått hela vägen med vår relation om vi inte hade geografin mot oss, för vi hade en helt sjuk attraktion till varandra.

        Härligt att höra att det funkat för några! ? då kanske jag bara ska köra på. Tack ??

          Ja gör det. FWB!?

    Hej, någon som har/haft akalasi? Hur fick ni diagnosen? Har ni opererats? Om ja, hur mår ni nu?

      Läste apkalas… Det har jag inte heller haft.

    Nån som läst boken lev som du vill inte som du lärt dig eller gått i nån typ av schematerapi? Tyckte ni det funka? Jag tycker det verkar väldigt intressant

    Har länge grunnat på varför många influencers mår så dåligt psykiskt och tänkt att de kanske har för lite att göra om dagarna. Såg en vlogg med Klara Tanby där hon lackade på influencers som säger att de inte hinner äta lunch, Klara ansåg att om folk som jobbar 8-17 hinner äta lunch så hinner för fan varenda influencer också göra det pga jobbar inte så mkt om dagarna plus kan göra content av lunchen. Många av dem har ju aldrig haft andra jobb så funderar på om de har drabbats av ”pensionärssjukan” dvs de har så lite att göra om dagarna så minsta grej blir värsta projektet.

      Jag tror att det har att göra med att de tjänar pengar på att fläka ut sitt liv och ständigt bli bedömda. Kan inte vara kul i längden.

        Ja det är all kritik och hat de får.

          Jag tycker ändå inte att du ska vända det, så att allt är följarnas fel. De har valt sitt yrke, även om de också kan vara gisslan i sina liv på många sätt. Dessutom är inte all kritik obefogad. Vi vanliga människor får också ta emot kritik, det hör till att vara människa i denna värld. Såväl privat som yrkesmässigt. Det gäller att sålla. Ta till sig kritik och lära sig något av den och bara bortse från allt annat. Sedan är det helt klart ett problem för influensers, som faktiskt har till yrke att vara reklampelare i sitt eget namn. Blir förstås svårt att skilja privat från icke privat.

            Kritik och hat är två helt olika saker. De får nog mer hat än vad vi anar, för mycket raderas såklart, eller skickas privat.

              Fast de är också väldigt snabba på att ropa ”hat” när det faktiskt är kritik. Kommer ihåg när Johanna Bradford skrev ett inlägg om att vi typ skulle se kommentarsfältet i bloggen som ett fikarum på jobbet och att man inte skulle skriva saker där som man inte skulle säga i fikarummet. Då var det någon som skrev typ: ja, fast skillnaden är att i det här fikarummet är du den enda som får betalt. Det är ju något märkligt med det. Vi får kritisera företag men inte influensers (som ju är företag i sitt eget namn) …

                Jag håller med i vad du säger om kritik, absolut. Men jag menar att de säkert också får det som kan kallas rent hat, men vi ser det nog inte. Hur vanligt är det inte med stalkers t.ex.

                  Jo så är det väl också, de får förmodligen ta emot bra mycket mer hat än icke offentliga får.

                men snälla, vad är de får kritik för? Varenda jäkla ord de yttrar, hur de klär sig, ser ut. Allt vänds emot dem. Handlar de mycket, ja då ska de ha skit för att de förstör miljön, reser de ska de ha skit för det med. Det är liksom aldrig tillräckligt, folk letar fel, det är helt sjukt. Det är som att de inte nöjer sig förrän influencern gör som de vill, vad det än är. Känns som ett gäng personer som är extremt missnöjda med sig själva och sina liv som inte har bättre för sig än att klaga på folk de aldrig någonsin kommer att träffa

                det här argumentet är så himla sjukt. Så om de får betalt är det ok att kasta skit på dem? Nä, skärp dig. Bara för att du har ett behov av att vara elak online och försöker rättfärdiga ditt beteende blir inte sånt ok.

                  Absolut inte kasta skit! Och absolut inte kritisera personliga områden som typ graviditet, känsloliv, familj osv. Men om följarna kritiserar tex ett samarbete (kanske att man anser att det varit för mycket samarbeten, att det känns icke-autentiskt, att produkten inte är miljövänlig), då tycker jag att det är befogat eftersom influencern i fråga då är ett företag som tjänar pengar på oss. Bianca har ju tex fått en hel del kommentarer på vissa videos om att hon uppmuntrar till masskonsumtion. Jag förstår att det känns jobbigt att höra men samtidigt förstår jag att människor reagerar på de enorma mängder hon shoppar. (Jag gillar Bianca som person, tycker att hon verkar fin och ödmjuk inför sitt liv!). Men om man tjänar pengar på sin publik måste man kunna ta att publiken har åsikter emellanåt. Återigen, inte HAT. Förstår dock att det kan kännas jobbigt om 150 pers kommenterar att man har för många samarbeten, eller att man borde se över sin konsumtion, och att man då kan uppleva det som en hatstorm.

                    Jo men nu är det ju sällan vad de för kritik för. Tror inte ens de hade klagat så mkt om det bara handlade om sådant. Sen den där med att hon shoppar mycket, ok visst, men om hon nu fått 10000 kommentarer om det, varför fortsätta? Tills hon gör som okända människor vill? Tills hon blir nedbruten? Fattar liksom inte vad grejen är.

              Jag tror snarare det är förväntningar som är boven i många fall

            Några andra som tar oombedd kritik mindre bra är skådespelare. Har du lika lite överseende med dem?

              Gör de? Har aldrig tänkt på… Vad har du för belägg för det?

                Läst biografier och sett intervjuer.

                Trodde för övrigt att detta var ett välkänt fenomen och att detta inte är något som humlas med utan är fullt öppet. Känsliga konstnärssjälar.

                  Hymlas*

            Tänker ofta på hur skönt de tär att jag inte är influenser för att det verkar hemskt att få kritik för allt mellan himmel och jord, och så detaljerat om ens allra mest privata (hem, familj, utseende, personlighet) osv. Kan absolut inte jämföras med den kritik jag själv får ta i mitt vanliga svenssonliv.

            Men visst verkar det nice att bli rik, styra sin tid och inte jobba så hårt.

      Jag tänker att det är samma kategori av personer som söker sig till film och teater och att många av dem säker bekräftelse utifrån och att många många mår mycket dåligt. Redan före de valde sin karriär.

      Så jag tror inte det är något som de utvecklat pga sitt jobb utan att det var så redan före och att de söker sig till dessa karriärer därför att det mår dåligt.

      Vad tänker ni om det?

      Tan by Klara heter hennes konton, eftersom hon gör spraytans på folk.

    Skulle gjort IVF nu och har varit så nervös och pepp och förväntansfull. Istället fick jag ett plus på graviditetstestet och hann nästan bli glad och då kom mensen. Så nu får jag inte börja med injektionerna eftersom jag i teorin kan vara gravid men blöda ändå men chansen för det är ju minimal. Så istället för IVF-behandling har jag fått ett väldigt tidigt missfall och tvingas vänta med IVF till augusti.

    Vill bara gråta :(. Det känns så motigt och hemskt och jag orkar bara inte. Isolerar mig mer och mer från vänner för att jag inte orkar med det sociala, särskilt inte med en vän som är gravid. Orkar inte med medlidandet även fast jag såklart älskar dem för att de bryr sig.

    Usch ?

      Vad jag tycker synd om dig ❤️❤️ Jag vill aldrig ha barn men förstår vilken jobbig situation du är i och hur du känner dig. Men ge inte upp det kommer hända jag lovar dig ❤️❤️

        Tack! Jag har inte berättat för någon (förutom min man såklart) så jag uppskattar verkligen dina vänliga ord ❤️. Det känns så ensamt och sorgligt bara. Måste försöka lägga det här åt sidan och ha en fin sommar, men just nu känns det svårt ?.

          Jag förstår det ?❤️ och det är väl klart att du är ledsen! Det har du all rätt att vara detta är ju något du har sett fram emot! Även om du får vänta till augusti så försök tänka positivt. Jag vet att det är svårt men det kanske inte var menat just nu? ❤️ Din kropp kanske vill att du ska bli starkare både fysiskt och psykiskt först?

            Tack, vad fin du är ❤️

              Du klarar detta jag hejar ❤️❤️❤️

                ❤️❤️❤️❤️

      Åh fy vad segt. Stackars❤ nu vet inte jag varför ni ska göra ivf. Men detta betyder ju att du kan bli gravid! Så jag hoppas att du kommer bli det i augusti.
      Jag blödde och hade kramper i 3 veckor i början av graviditeten med mitt barn. På gynakuten sa de att jag hade ett missfall på g. Men han ligger bredvid mig nu, fullt frisk.
      Se till att få göra ultraljud sen ifall du är osäker på om det är missfall eller ej.
      Väntan är verkligen inte kul.

        Tack ❤️. Jag blev gravid jättesnabbt när vi började försöka men fick missfall runt vecka 13. Det var förra året, sen dess har det inte tagit sig igen förrän nu. Jag är tyvärr 100% säker på missfall, har precis som en vanlig mens. Men ska ta nytt test om ett par veckor tänkte jag, för att dubbelkolla. Tack för dina vänliga ord ❤️. Jag hoppas hoppas på plus i augusti för oss!

          Jag förstår PRECIS. Blev också först gravid jättesnabbt och så missfall i v 12. Sen 1,5 år till nästa grav och då blödningar i 3 v. Det va också som en mens i mängd, iaf första dagarna. Vilket var anledningen att gynakuten sa att det såg ut som missfall. Men nu är jag jättejobbig kanske
          Ville själv inte höra sånt då jag va 100% säker på att jag hade ett pågående missfall. Man vill inte hoppas för mycket när det mest (men inte enda) sannolika är att det tyvärr är misfall
          Men 2022 hoppas jag att du håller i en liten bebis.
          Och lyckas det i augusti så kommer det en liten vårbebis. Ganska perfekt! Man slipper va höggravid och svettig under sommaren. Man får tid att landa innan sommarn och semestern kommer. Partnern kommer ha semester ganska tätt inpå förlossningen. Det är härligt att gå barnvagnspromenader på våren osv

            Tack ❤️. Jag är 100% på att det är ett missfall och försöker landa i att det är okej. Jag ska fokusera på jobbet i sommar och ladda inför IVF i augusti.

            Tack för pepp och vänliga ord ❤️

      Åh vad tråkigt! Hoppas först och främst att det inte är ett missfall. Men om det är så, hoppas jag verkligen att du blir gravid igen, innan augusti!

        Tack! ❤️ Det hoppas jag med.

      Åh lider med dig! Se till att du får göra ett ultraljud för att vara helt säker. Försök ta sommaren till att koppla av och ladda upp inför IVF. Lyssna på poddar om det tex ruvarpodden. Jag startade själv IVF efter sommaren 2019. Just nu ligger min snart lilla 1 åring och sover ❤️ Önskar dig all lycka

        Åh, vad fint att det lyckades för dig ❤️. Jag hoppas hoppas jag får en liten bebis sen. Vill inget hellre i hela världen.

        Tack för dina fina ord ❤️

    Någon som brutit lårbenet? Hur jobbigt var det och hur snabbt återhämtade ni er?

    Blir så sjukt provocerad av en funkis mamma som i detaljer berättar om hennes unges problem,
    Diagnos och vad det innebär. Jag försöker verkligen motstå mina känslor men jag kan inte förstå varför hon vill skriva om hen så öppet och detaljerat
    Hon skriver bla om att barnet äter sin avföring.

    Har jag fel? Kan ni förstå varför hon gör det?

      Du har Inte fel Lina! Jag känner ett starkt förakt för den mamman Hennes explicita detaljer om barnets smetande av bajs på textiler, vitvaror och inredning är gränslöst. Att mamman även i detalj berättar om hur barnet äter sitt eget bajs är vämjeligt.

      Hon skriver långa texter om de allra mest intima rörande sina barn och utelämnar inga känsliga detaljer. Ju mer intimt och integritetskränkande desto mer benägen är hon att skriva. Beklagansvärt för barnen. Någon anhörig eller närstående borde agera.

        Det gör extra ont i magen av och tänka på att barnet aldrig själv kommer kunna säga något? Eller ens förstå? (Förmodligen, tror jag utifrån problematiken som finns)
        Jag kan inte för något i världen förstå hur ingenjörer något till henne eller hur hon försvarar detta när okända personer skriver med att säga att det är hennes verklighet och hon vill att fler ska förstå livet med barn med funktionsnedsättning, liksom, på barnets bekostnad då eller? Nej jag förstår inte…

      Men usch? Det är fan att gå över gränsen jävligt långt. Så kränkande mot barnet. Önskar att det fanns föräldrakort likt körkort.

      Jag håller med dig om att mamman går över gränsen! Jag såg en gång en mamma som lade ut sonens urinprov på Facebook och skrev några rader om hans problem, vilka det nu var. Mina barn skulle aldrig vilja vara så offentliga med såna saker ? förstår inte heller varför man gör så.

      Nu när vi är mer benägna att skydda barns rätt till privatliv hur ser vi då på faller Greta? Ett barn med diagnos som helt offentliggjordes av sina föräldrar.

    Bokhjälp!
    När jag var liten, typ 20ish år sen, så hade jag en bok som jag älskade. Minns inte storyn helt men tror den handlade om en pojke som hette Morgan som bara åt gröt. Han gillade ingenting annat och åt absolut inget annat.
    Googlat ihjäl mig men det enda jag får fram är Familjelivstips på hur man får sitt barn att äta gröt.
    Finns det någon där ute som vet något och kan hjälpa mig hitta den?
    Det var alltså en enkel barnbok med några rader på varje sida så väldigt basic.

      Inte Hus är gott, sa Oskar?

        Tack för tips men dessvärre inte den.

      https://www.adlibris.com/se/bok/jag-vill-ha-grot-9789172998728

        Inte den heller dessvärre. Stort tack ändå ??

        Nä denna va visst om en flicka såg jag nu. Men orimligt lik handling

          Haha jag vet. Typ samma story. Men fattar inte, hur svårt kan det vara? Jag har alltså periodvis googlat på allt jag kan tänka mig i flera veckors tid för att sedan släppa det och sen få dille på det igen några månader senare.

      Blir halvt galen, finner du den rätta titeln så får du gärna skriva det i något ÖS framöver ? du har verkligen inget mer att gå på? Var det en svensk författare tror du eller något som blivit översatt? Bilder i boken eller bara väldigt stor text?

      Har du testat att ställa din fråga här:
      http://bibblansvarar.se/ ? En gratis nationell svarstjänst där bibliotekarier runtom i Sverige svarar på frågor. Svarstiden är i genomsnitt två dagar men är det klurigt kan det ta längre tid. I frågan kan du skriva med vilka titlar du uteslutit i ditt sökande.

        Ursäkta dagen efter svar.
        Har en känsla av att det var svensk författare men det är mest en gissning.

        Bra bilder på hur han typ satte fast sin smörgåsmacka under matbordet.
        Han hade nog också en lillasyster.

        Tack snälla du, ska testa asap. Har frågat fysiskt på lite olika bibliotek men utan framgång.

        Får jag fram svaret lovar jag att uppdatera ?

      Det var ingen av Max-böckerna?

      ’Morgans morgon’ verkar utgiven senare.

      Annars finns folksagan ’Pojken som åt ikapp jätten’

        Googlat upp dina tips nu också men verkar inte vara rätt där heller. Tack ändå för att du hjälper mig med min barndomsbok ??

    Har en känsla av att den unga Youtubern är skyldig till anklagelserna om det som hände i Marabella .. Tragiskt ..

      ?

      Vad hände?

        Dansk Influencer och en amerikansk tjej (kände ej varandra) anklagar svensk YT för ganska osköna saker .

      Va? Vem?

        Vill ej hänga ut (rättegången är ej klar,men pågår tydligen enligt danska Influencern)
        Han är inte ”superstor” på YT, men har ändå runt 250 k visningar på klippen och syns en del på TikTok. Småkids gillar honom och han är en av dom som intervjuar folk på Drottninggatan typ haha.

    Nån här som kan kan ge tips kring knepig huvudvärk/migrän? Min kille får nå slags ”anfall” och blir helt utslagen för en dag, det börjar med att han får ont vid skulderbladet som kryper uppåt mot nacken för att sen bli ett tryck i huvidet och ansiktet och då är han för det mesta helt väck och sover mest. Sen dagen efter är han som ny igen och kan som värst känna sig lite mör/bakis. Han har varit till läkare men deras klämande och kännande gjorde mer skada än nytta, det enda som delvis hjälpt är stretchövningar så dessa dagar har blivit färre, från varje vecka/helg till ungefär 1-2 gånger/månad.. Men hade varit skönt om han kunde få slippa dom helt för det påverkar honom så otroligt mycket och en hel dag blir förstörd utan att något vettigt blir gjort mer än att vara trött och på dåligt humör, vilket påverkar mig också.. =/

      Kan det vara Hortons?

        Kollade upp vad det var för något men tror inte det då han inte har ont eller symtom kring ögat mer än tryck.. =/

      Om stretchövningar hjälper känns det ju som att det är nåt med musklerna/lederna? Gå till en fysioterapeut och be den kolla hållning 🙂 För mig funkar pronaxen och koffen också oftast. Jag har problem med nacken som gör att det strålar upp runt hela huvudet och kan göra mig ungefär lika utslagen som migrän trots att det ”bara” är spänningshuvudvärk.

        Jo, jag har ju som tänkt att det kan vara något sånt, kanske något muskelfäste som är för kort eftersom det är kring skulderbladet allt börjar vid? Jag har försökt få honom till en massör/naprapat men en fysioterapeut kanske skulle vara bättre, tack för tipset =) ..Och koffein/pronaxen har han provat, ibland brukar kaffe hjälpa men oftast inte. är bara så stört när han blir sådär utslagen och helt väck, som idag. Nu har han sovit hela dagen och går knappt väcka han heller, kan som bli orolig när det är så för det känns så läskigt att han är så borta och knappt medvetande.. Fast jag vte ju att han blir bättre dagen efter så ja låter han mest vara ifred =/

      Om ni bor nära stockholm så kolla upp Fysioetana på rörstrandsgatan.

    Någon som har tips / erfarenhet av SUP? Stand up paddel?

    Tror ni Nina Rademaekers och hennes pojkvän gjort slut? Tycker om hennes blogg men känns så trist sedan hon stängde av kommentarerna…

    känner mig ensam ikväll, alla mina vänner eller ”vänner” är iväg på fest och själv sitter jag hemma och gråter?
    min pojkvän förstår inte riktigt eftersom att han sällan är ute med sina vänner och trivs bra ensam
    tips på något som får mig på bättre humör?

      Unna dig något gott att äta, se en bra film, ha lite hemmaspa.

      Förresten så förtjänar du vänner som bjuder in dig på fest också ❤️

      Konstiga, respektlösa vänner… Festa nu??

      Samma här. Känns så tråkigt att inte ha ett självklart ”gäng”. Alla mina vänner har så mycket annat i sina liv och egna vänner de hänger med på såna roliga grejer. Vågar inte bjuda in mig själv hur som helst, särskilt nu med corona.

    Tips på bra pushup bh? Enda kravet är att den ska finnas i 75F, och liksom skapa klyfta mer än att bara lyfta upp…

      Hunkemöller.

      Triumph, Change eller Hunkemöller! Har 80 G och har många fina och bra bh:ar därifrån! 🙂 (vet ej om alla finn kvar nu i.o.m. pandemin dock ?)

    Är jag orimlig?

    Jag har längtat efter att få bli firad på morsdag utan att behöva fira andra mammor (min/svärmor/mormor osv.). Det här blir min andra morsdag och är nu tvåbarnsmor. När det var farsdag sa jag klart och tydligt till min sambo att ”idag är det bara din dag,” vi gjorde frukost på sängen, hade paket, åkte och köpte fika, lagade god middag och kollade på film tillsammans på kvällen. Jag sa att vi inte skulle åka till hans/min pappa och att vi inte behöver ha dåligt samvete för det, vi är ju föräldrar nu och att nu är det vi som ska vara i fokus vid fars/morsdag.

    Igår frågade min mamma om vi ville komma till henne och grilla på söndag. Jag svarade att jag vet inte vad planen är, min sambo sa ”ja, det kan väl vara trevligt.” Jag tänkte att han kanske sa det för att vara snäll men senare sa han att han tycker att det var en bra idé och att vi ska åka dit. Sen sa han att han ska åka och gratta sin mamma under dagen också…

    Jag har på massa olika sätt försökt förklara att min förhoppning var att det skulle få vara min dag, inte min mammas eller min svärmors, att vi kan fira mormor och farmor en annan dag men jag får absolut ingen förståelse.

    Jag har inte förväntat mig något storslaget alls, frukost och mys under dagen och en smarrig middag. Jag förväntar mig inga presenter eller storslagna aktiviteter utan ”bara” att vi ska ha en fin familjedag där kanske jag får bestämma vad vi ska fika?

    Är det jag som är den orimlige i den här situationen?

      I din beskrivning låter det som att han kanske inte uppfattat att det är så viktigt för dig att fira mors dag på det viset. Så det kan vara så att det är bättre att bara säga rakt ut hur du vill bli firad och att du bestämmer på mors dag

        Håller med, det bästa är att vara extremt tydlig. ”Jag vill att vi ska vara hemma och umgås bara med vår egen familj. Jag önskar mig kanelbullar till fikat och gärna en bukett rosa pioner.”

          Men sambon har ju också en mamma? Som han inte ens får gratta…

      Om du är en kvinna bör du fråga dig om du är den orimliga, inte orimlige.
      Och nej, du är inte den orimliga i den här situationen.

        Jo, hon är den orimliga. Buhu det är MIN dag!! Så löjligt. Hon borde inse att både hennes mamma och sambons mamma fortfarande existerar TROTS att hon själv blivit mamma.

      Kanske lite lat och tyckte det var soft att nån annan ordnade dagen…
      Höll han med om det du tycker om de här dagarna? Eller är det mest/bara du som tycker så?

        Är en annan A än den första…

        Han höll med. Vi båda tycker att det är meckigt med högtidsdagar när vi förväntas åka och hälsa på halva släkten ”för att vi måste.” Vi uppskattade verkligen vår Coronajulafton med bara oss och han uppskattade att ha en egen dag.

          Tråkigt då att han inte höll det.

      Ja, du låter lite självisk.
      Varför ska han inte få fira sin egen mamma bara för att du också är mamma nu?
      Du kan inte GE honom en farsdag där du skiter i din egen pappa och begära att han gör detsamma.

      Visst, du bör vara i centrum men det låter ju nästan som att du fortfarande är det. Om inte du har en dålig relation till din mamma så förstår jag inte varför du surar över att ni ska träffa henne? Hon är ju också en mamma, mormor och svärmor.

      Snart dör både mamma och svärmor och då får du behålla dagen..

      Tänk va trist det kommer att kännas när din son inte ens grattar dig på mors dag då han ersatt dig med en annan kvinna.

      Skärp dig!

        Hoppsan, du var visst väldigt snarstucken.

        Väldigt trevligt av dig att skriva att min mamma och svärmor snart kommer att dö. Det är ju faktiskt omöjligt att sia om framtiden och det kan ju vara så att jag dör före dem.

        Jag inte alls skiter i min pappa, vi ringde och grattade honom. Han däremot glömde min födelsedag (IGEN!). Svärfar grattade vi på ”farfarsafton” aka dagen innan farsdag.

        Jag har exakt noll minnen av att vi åkte runt och grattade alla på mors/farsdag när jag var liten. Jag grattade min mamma/pappa och vi hade en mysig dag hemma.

        För mig är det jobbigt att åka runt hela dagen. Det ska passa in mellan amningar och bajsblöjor och sovtider och lunch och allt annat. Dessutom ska det fikas på varje ställe, det blir en jävla massa tårta, bullar och kakor. Sen tycker inte mitt barn om att åka ifrån saker, det är jobbigt att åka hemifrån, jobbigt att åka från farmor och jobbigt att åka ifrån mormor. Där av anledningen att jag önskar mig en lugn dag hemma. Du vet den där klassiska ”lugn och ro och snälla barn…”

        Jag kommer aldrig att se det som att mina barn skulle byta ut mig mot nån annan när de eventuellt skaffar en partner. Jag är deras mamma, inte deras partner.

          Förstår dig utifrån denna kommentar. Blir ju mer en stressdag än trevligt i så fall. Prata igen, tydligt med honom om vad du vill. Ni kan ju ringa eller skicka ett kort till era mammor istället, eller fira en annan dag.

          Gud vad jobbigt att bli bjuden på fika ? Förstår inte hur det kan vara jobbigt för dig att bli bjuden på grillat hos dina föräldrar? Att sambon sen sticker iväg en stund och grattar sin mamma kan väl heller inte vara något problem?

          Utifrån vad du skriver upplever jag dig som extremt egocentrisk och omogen. Har med 2 barn varav ett är ett spädbarn. Skulle aldrig falla mig in undvika min familj för att jag ska använda en allmän dag för att min man ska uppvakta mig, det är väl födelsedag i så fall som finns till för det. Dessutom är det inte de andras dagar då utan det är bara jag som fyller år. Jag tror du missuppfattat vad mors/fars dag är.

      Jag skulle inte göra så stor grej av mors dag!
      Varför är det viktigt att fira bara dig? Det har man födelsedagar till. Om mors dag är en stor sak för dig så borde du rimligen fira andra mammor med.

      Jag är dålig på att fira min mamma och mina barn är dåliga på att fira mig. Logiskt och rättvist tycker jag.

      Alltså va, så konstigt att inte din man ska få fira SIN pappa på farsdag bara för han själv är pappa?! Det är ju inte ens partner som ska fira en utan ens barn när de är tillräckligt gamla. Tycker du låter extremt självisk och din man har rätt. Varför skulle du inte fira din mamma och din man sin än att ni firar varandras? Så konstigt

    Några fler som följer Instagramkontot intedinhora och har någon kommentar om det som kommit fram om denna veckans ”gästskribent” ?

      Jag förstår inte att det inte är mer människor som är oroade över Sveriges tillstånd? Flest skjutningar. Mord och våldtäkter, det är ju kaos! Nej jag röstar inte på ni vet vad. Är jag ensam om den här oron? Seriösa svar tack.

        Det är nog många som är oroliga med tanke på sverigedemokraternas storhet. Att vi sedan har en brist på demokrati då de inte får genomföra sin politik är en annan fråga, och nej jag varken röstar på de eller tänker göra det. Dock är jag orolig för Sverige och om det fortsätter såhär kommer vanliga människor knappt våga gå ut om tio år. Rättssystemet är ett skämt och daltandet med dessa personer är nästan äckligt

          Vågar gå ut? Vi vågar ju knappt gå ut nu. Är ju inte SDs fel att Sverige ser ut som det gör.

            Har så svårt att tro på det här. Var bor du? Sitter ni bara inne och trycker eller?

          Brist på demokrati för att de inte får genomföra sin politik? Du kanske borde uppdatera dina kunskaper om hur Sverige styrs, sitter man i opposition brukar man sällan kunna få igenom sin politik.

        Tråkigt som fan med trådkapning…

        Nej det är du verkligen inte. Som ung kvinna är det mycket jag undviker på grund av rädsla. Känner mig väldigt sällan trygg och det känns som de flesta lever i en bubbla där Sverige är perfekt och livrädda för att faktiskt se sanningen och utvecklingen.

      Vad skrev hon? Läste bara inläggen nu om att hon kanske skrev saker som inte stämde!

    Finns det någon bättre ica än nackas maxi?

      Häggviks Ica maxi ?

      Ica Maxi i Halmstad

        Vilket av dem? Det finns två i stan juq

          Bor inte där, besöker bara det i (på? Vad säger man?) Flygstaden när jag är där på semester varje sommar. Var finns det andra? Kanske får bli ett besök dit i sommar så jag kan svara båda två sen.

            Ok 🙂

            Det andra Maxi ligger bredvid högskolan.

    Vad är era favoritkonserter?

    Jag kan inte se mig less på Queen på Wembley 86 och Green Day på Reading festival 13. Så jävla bra!! Hade jag en tidsmaskin vore dessa två konserter givna.

      Min är bisarrt nog ”One Love Manchester” som Ariana Grande arrangerade efter terrorattacken mot hennes konsert. Det var så mycket kärlek från alla artister och sådan positivitet mitt i allt det fruktansvärda, samt så modigt att skicka ett långfinger till IS och hålla en konsert i samma stad efter så kort efter ❤️

      Kent på vattenfestivalen och Håkan på Nalen

      U2s Joshua tree tour 1987. Guld!!

      Mandela 70 birthday tribute concert i Wembley London 1988, den konserten skulle jag gärna velat vara med om!

    Bränt mig i ansiktet! ???
    Några tips på hur en dämpar denna rodnad? Ska jobba imorgon.. kul.

      Filmjölk har jag för mig ska vara bra om man bränt sig, fast det kanske bara är om det gör ont.

      Filmjölk eller yoghurt på, helst kallt.

      Aloe Vera

      Lägg på gurka! Sååååskönt

      Köp kylbalsam och after sun produkter så har du hemma till nästa gång! /en annan som ofta bränner sig

    Jag är 31 år, hopplöst singel och längtar efter barn. Tiden tickar och om jag ska ha en chans att få barn med någon som verkligen är den rätta så börjar det bli ont om tid. Det är svårt att träffa någon genom gemensamma vänner då de flesta i min umgängeskrets har partners och det brukar oftast bli just ett gäng par och jag på fester osv. Det var innan coron, nu är det rent ut sagt omöjligt att hitta någon eftersom man bara umgås med sina närmsta och tinder är väl inte riktigt okej enligt alla riktlinjer om exempelvis gäller nya kontakter. Har haft ångest för detta snart ett år och vet snart inte vad jag ska göra… ? Hur träffar man mannen i sitt liv?

      Dejtingsidor är underskattade!

        Jag har provat tinder i ett par längre omgångar men hittat något som gått längre än några dejter. Tips för bättre lycka eller andra dejtingsidor? ?

      Ingen aning. Jag är 34 och har alltid varit singel men bryr mig inte. Något som du inte ska göra är att stressa. Om du stressar och träffar någon bara för att så kommer det aldrig bli rätt.

        Fast vill man ha barn så är det inte så lätt att inte stressa.

        Ts, har du övervägt att skaffa barn på egen hand?

          Ja det har jag men jag skulle aldrig ha råd med själva processen, kan omöjligt spara ihop så mycket för behandlingarna och samtidigt skapa en buffert och sparande för att klara av ett liv som ensamstående mamma

            Det är väl gratis? Insemination?

        Skulle aldrig stressa fram något bara för att. Jag vill ha ett stabilt liv med en partner något år innan det blir aktuellt med barn och det är just det som stressar mig, tänk om han inte är den rätte och man måste börja om med en ny relation och så springer åren iväg ?

      Börja föreställ dig ett liv utan barn! FRIHET!!!
      Fundera på om din vilja till barn är på riktigt eller samhällets normer.
      Tänk om du accepterar tanken på att det blir som det blir = noll stress i värden
      Kanske träffar du en kille som redan har barn i skön ålder och blir en perfekt bonusmamma.
      Att skaffa barn är livets lotteri. Nitlotterna är många och din kropp kan förstöras för alltid. Barn är också ofta orsaken till separationer så fundera ett steg längre du är beredd att kasta dig in i något första bästa som sedan spricker.
      Vad jag menar är att jag förstår längtan men många tänker inre igenom vad barn faktiskt innebär.. I många fall ett sämre liv. I andra ett bättre.

        Det är fruktansvärt när det tar slut med en man som har barn. Har man levt med mannen och barnen i flera år så har man knutit ett speciellt band till barnen och när det tar slut har du ingen som helst rätt till att fortsätta träffa barnen. Jag sörjde fasen barnen mer än mannen när det tog slut.

        Vilken tråkig inställning och syn på barn genom att skriva att många är ”nitlotter”. Det känns skevt att behöva motivera ett liv utan barn med att räkna upp hur de bidrar till skilsmässa och ett sämre liv…låter nästan som att du försöker övertala dig själv ??‍♀️ Bara för att man väljer att inte skaffa barn betyder det inte att man måste ogilla barn. Det om något är väl att bidra till samhällsnormen att kvinnor som inte skaffar barn väljer det för att dom inte tycker om barn.

      Här finns en till sådan ?? som dessutom är sämst på att dejta (både irl och tinder, och även innan Corona). Vill så gärna träffa någon men blir så nervös så jag låter typ hellre bli att utsätta mig för det, och ja då blir det ju svårt.. Så tyvärr har jag inget tips men du är inte ensam över att ha ångest över detta.

    Jag är såååå tänd på min mans bästa vän. Jag vet att han var kär i mig innan jag och min man blev tillsammans men nu är liksom tankarna där från min sida. Han är gift. Är jag normal?

      Bara lägg ner!

      Normal är du säkert. Men släpp det nu. Tänk inte på det.

        hahah, älskar det här svaret

    Min mans ”uppgift” här hemma är att lägga vårt ena barn, hon ska vara i säng senast kl 20. Han håller aldrig dom rutinerna, jag brukar få tjata på att börja göra läggningsrutinen minst 10 gånger innan han börjar. Idag började han tvätta bilen vid halv 8 och blev klar nu och nu håller han på och ska lägga henne, kl är snart 23.
    Nu frågar ni kanske varför jag inte gör det bara om jag irriterar mig så mycket? För att jag gör ALLT, varenda liten del. Har dessutom en 3 månaders som är i en närhetsfas nu och det är svårt lägga ifrån mer än någon minut. Och när vi är i sängen så vill den stora hålla på och pussa o krama den lilla hela tiden och blir bara uppspelt istället för trött, därför är det enklare att pappa lägger.
    Har påtalat problemet kanske 50 gånger och han lovar att bättra sig hela tiden men det händer fan inget.
    Vad gör man?

      Hej! Har du prova att inte göra något? Att du inte gör något av allt det du alltid gör, så han med egna ögon får se hur mkt det är som behöver ordnas med till vardags? Han får lösa allt, du kanske kan laga mat till barnen o så o men inte diska o ställa undan.

        Oja! Allt står kvar och iom att jag är hemma om dagarna med barnen så behöver vi använda tex matbordet och då behöver jag plocka undan middagen.

          Men fy vad segt! Då kan du ju lika gärna vara ensamstående! Säg det till honom…

            Har sagt det flera gånger. Men har egentligen inga problem med resten enbart läggningen, hatar att det förstör alla rutiner för att han är lat.

              Då bryr han sig inte.. Han kan förlora er och vet det men fortsätter ändå… Undrar om han bryr sig tillräckligt om barnen? Det där är inte normalt.

      Parterapi

        Är parterapi svaret för att han inte kan lägga vårt barn i tid?

          Nej men läs vad du skriver, det låter inte som att det är barnet som inte sover i tid som är problemet, utan att mannen inte följer rutiner, lyssnar eller bättrar sig.

            Hmmm sant men jag personligen har inte problem med att sköta resten, har bara problem med att han inte lägger i tid och inte bättrar sig när jag säger till.
            Okeeeeeej läste högt det jag precis skrev och jag förstår din poäng!

      Vad ledsen jag blir för din skull. Jag ser att du skriver att det inte gör dig något att du hör allt annat hemma. Men vad är det för förhållande? Varför delar ni inte på sysslorna hemma? Det är inte rätt att du ska göra allt. Och att din man inte lägger ett barn i tid så att hon får tillräckligt med sömn och mår bra. Tycker han själv att det är bra att hon lägger sig kl 23?
      Jag tycker att det är varningstecken på att du har pratat med honom 50 gånger men att han inte bryr sig. Fundera på om om du inte skulle klara sig bättre utan honom. Utöver det vill jag verkligen rekommendera att ni delar på föräldraledigheten för bebisen. Får en känsla av att han kanske inte var föräldraledig med första barnet. Det är det överlägset bästa sättet att lägga en grund för ett jämställt hem och för att båda vuxna ska inse hur mycket jobb och ansvar det är att vara hemma med barn.

      Känner igen mig så väl. Han haft som du beskriver i 11 år! Han nattade aldrig barnen när de var små (nu 11 och 9 år). Idag gör han inga hushållssysslor. Testat att strunta i disk, tvätt, gräsklippning och städning men nej, inget händer det blir liksom bara mer jobb för mig. Inte ens när han vabar kan han duka av bordet, utan jag får städa efter han efter en dag på jobbet. Tror minsann aldrig jag kommit hem till ett dukat bort med mat, utan jag får alltid laga maten även fast han kommer hem tidigare vissa dagar.

      Blir så svartis på kollegor som vill ha stängning (är förskollärare) då de kommer hem till mat på bordet och ett städat hem.

      Barnen gör mer sysslor än han, de påminner han om att exempelvis duka av bordet och inte bara resa sig och gå. Tragiskt egentligen…

        Verkligen tragiskt!
        Varför stannar du? Om det är pga att inte vilja ha barnen halvtid: tror du han kommer vilja ha det eller klara av det? Det skulle väl se ut som en svinstia om han bodde själv och det kan man ju berätta för rätten/socialen om det skulle bli så.. Inte lämpligt hem för barn.

      Tycker du borde skilja dig… Troligen kommer han inte försöka få vårdnad varannan vecka, då måste han ju göra jättemycket och det verkar inte vara hans grej…

        Till ts.

    Vad tror ni om Alexandra ”kissie” Nilssons kollektion? Hiss? Diss?
    Tycker själv vissa plagg är riktigt fina men många ser otroligt billigt framställda ut med dålig kvalitet.
    Kommer de sälja slut? Tycker priserna är lite väl saftiga

    Ni som tycker damiano från eurovision är snygg, varför? Han är en man i klackar. Han är 22 men ser ut som 40, vad är det ni tycker är snyggt?

      Näe.. Trummisen är ju tusen gångare hetare i så fall, just sayin, ouff! ?

        Ja han med! Han är såå fin! Vacker liksom.

      Är han inte lite av en manlig mörk Peg Parnevik?

      Hans ansikte är ju helt perfekt ? Och så är det någonting med hans utstrålning som gör honom sjukt het. Att han är så självsäker och karismatisk liksom?

      Snygg 40-åring i så fall… ?
      Ja… Androgynt är hett.
      Sexig kropp, ögon, hår, vackert ansikte. Rösten, utstrålningen, attityden.

        Haha, ja alltså jag föredrar ju 40 framför 20 när det kommer till utseendet ?

          Ja… ?

      Det är hans aura som är attraktiv. Han var snyggare med längre hår också .
      Jag älskar androgynt utseende. 🙂 Både trummisen och sångaren är snygga. Det är också bassisten och gitarristen. Haha. alltså, det är kombination av talang, personlighet och utseende. Ingen av dem är ful.

    Tror ändå att det är något mellan Keyyo och Hugo, även om hon förnekar. Men hon vill nog gå ut med det själv när det är läge för det. Onödigt av David att outa.

      Jag hoppas typ det är det, så fina ihop:)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.